ra07_1bil by Jordbruksverket

Bilagor till Marknadsöversikt – färska frukter och grönsaker

Rapport 2007:1 (bilagor) Foto: Mats Pettersson

Bilagor till Marknadsöversikt – färska frukter och grönsaker

Referens Kristina Mattsson Anna Lindgren Anna Clarin Rasmus Stenbäcken

Innehåll 1

Produktion ........................................................................................................................ 3 1.1

Frukt produktvis ......................................................................................................... 3

1.1.1

Vattenmelon ....................................................................................................... 3

1.1.2

Apelsiner ............................................................................................................ 6

1.1.3

Äpplen .............................................................................................................. 11

1.1.4

Melon ............................................................................................................... 18

1.1.5

Mango............................................................................................................... 22

1.1.6

Småcitrus.......................................................................................................... 25

1.1.7

Päron................................................................................................................. 28

1.1.8

Persikor och nektariner..................................................................................... 34

1.1.9

Ananas.............................................................................................................. 40

1.1.10

Citron och Lime ............................................................................................... 43

1.1.11

Plommon .......................................................................................................... 46

1.1.12

Jordgubbar........................................................................................................ 49

1.2

Grönsaker produktvis ............................................................................................... 50

1.2.1

Tomat ............................................................................................................... 50

1.2.2

Huvudkål .......................................................................................................... 55

1.2.3

Lök ................................................................................................................... 59

1.2.4

Gurka................................................................................................................ 63

1.2.5

Aubergine ......................................................................................................... 67

1.2.6

Morot................................................................................................................ 70

1.2.7

Blomkål ............................................................................................................ 74

1.2.8

Sallat................................................................................................................. 75

1.3

Frukt och grönsaker i EU:s länder............................................................................ 76

1.3.1

Belgien ............................................................................................................. 76

1.3.2

Bulgarien .......................................................................................................... 79

1.3.3

Cypern .............................................................................................................. 82

1.3.4

Danmark ........................................................................................................... 83

1.3.5

Estland.............................................................................................................. 85

1.3.6

Finland.............................................................................................................. 87

1.3.7

Frankrike .......................................................................................................... 90

1.3.8

Grekland ........................................................................................................... 95

1.3.9

Irland ................................................................................................................ 97

1.3.10

Italien................................................................................................................ 99

1.3.11

Lettland........................................................................................................... 103 1

1.3.12

Litauen............................................................................................................ 107

1.3.13

Malta............................................................................................................... 110

1.3.14

Nederländerna ................................................................................................ 112

1.3.15

Polen............................................................................................................... 116

1.3.16

Portugal .......................................................................................................... 119

1.3.17

Rumänien ....................................................................................................... 121

1.3.18

Slovakien........................................................................................................ 123

1.3.19

Slovenien........................................................................................................ 125

1.3.20

Spanien ........................................................................................................... 129

1.3.21

Storbritannien ................................................................................................. 135

1.3.22

Tjeckien.......................................................................................................... 138

1.3.23

Tyskland ......................................................................................................... 142

1.3.24

Ungern............................................................................................................ 146

1.3.25

Österrike ......................................................................................................... 148

Handel ........................................................................................................................... 153 2.1 2.1.1

Äpplen ............................................................................................................ 153

2.1.2

Päron............................................................................................................... 159

2.1.3

Persika ............................................................................................................ 163

2.1.4

Apelsin ........................................................................................................... 168

2.1.5

Citron och lime............................................................................................... 173

2.1.6

Småcitrus........................................................................................................ 178

2.1.7

Ananas............................................................................................................ 183

2.1.8

Vattenmelon ................................................................................................... 185

2.1.9

Övrig melon (exklusive vattenmelon)............................................................ 191

2.2

Handel per produktslag - frukt ............................................................................... 153

Handel per produktslag - grönsaker ....................................................................... 195

2.2.1

Tomat ............................................................................................................. 195

2.2.2

Gurka.............................................................................................................. 199

2.2.3

Morötter.......................................................................................................... 203

2.2.4

Lök ................................................................................................................. 207

2.2.5

Paprika och chili............................................................................................. 212

2.2.6

Sallat............................................................................................................... 217

2.2.7

Huvudkål (vitkål och rödkål) ......................................................................... 221

2.2.8

Vitlök.............................................................................................................. 225

1 Produktion 1.1 Frukt produktvis 1.1.1 Vattenmelon Vattenmelonen härstammar från Afrika, och upptäcktes av ingen mindre än Livingstone som fann stora områden med vildväxande vattenmelon. Växten har dock odlats mycket länge, man vet att egyptierna för 4 000 år sedan odlade vattenmeloner. Till Europa kom växten troligen med moorerna och odlades på 1500-talet i de delar av Europa som hade lämpligt klimat. Vattenmelon är en relativt värmekrävande gröda vilket avspeglas i produktionens utbredning. Arten, Citrullus lanatus, är släkt med andra gurkväxter som melon, squash och gurka. Bäst resultat vid odling får man på lätta, väldränerade men bördiga jordar, t.ex. sandiga lerjordar, och temperaturen bör ligga kring 25ºC. Grödan bör inte återkomma mer än vart 5:e år på samma jord. Vattenmelonerna delas in i olika typer, dels på genetisk basis, pollinerade sorter, F1-sorter och triploida – kärnfria sorter och dels på basis av form, färg och storlek. En god fröutveckling (utom för kärnfria sorter) är av stor vikt för att frukten ska utvecklas. Eftersom blomman bara är öppen en dag krävs att pollinerande insekter är kontinuerligt aktiva i fälten. Varje blomma behöver ett flertal besök (minst 7) för att säkra god fruktsättning. Otillräcklig pollinering resulterar i missformade frukter. Skörden får inte ske förrän vattenmelonen uppnått tillräckligt hög sockerhalt eftersom sockerhalten inte ökar efter skörd. Däremot kan fruktköttet skifta färg hos en vattenmelon som skördats omogen. I FN/ECE har länderna kommit överens om en rekommendation på minst 8 % sockerinnehåll vid skörd. Det är inte helt lätt att avgöra om en vattenmelon är mogen eller ej. Följande indikatorer kan användas •

Klängen nära frukten vissnar.

•

Fläcken där frukten legat mot marken ändrar färg från vit till gul.

•

Ljudet när man knackar på frukten ändras från metalliskt till ihåligt.

Vissa defekter kan förekomma hos frukterna t.ex. •

Missbildade frukter (beror på otillräcklig pollinering)

•

Pistillröta (uppträder som en svart fläck av död vävnad i området där blomman suttit). Defekten beror på kalciumbrist.

•

Ihåliga frukter (är resultat av genetiska faktorer i kombination med miljö och näringsstatus).

•

Solbränna (en skada som är vanligast på mörka sorter och den beror, som namnet anger, på alltför intensiv solstrålning).

Vattenmeloner lagras bäst i cirka 15ºC och kan då förvaras två till tre veckor. Vid temperaturer under 10ºC kan kylskador utvecklas.

USA Mexiko Spanien Italien Grekland Egypten Turkiet Iran Kina S-Korea Figur 1. De viktigaste områdena med produktion av vattenmelon The most important watermelon producing areas Källa/source: FAO (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Odlingen återfinns helt naturligt i världens varmare regioner med Kina, Turkiet och Iran som största producentländer. Kina är det helt dominerande landet med en produktion på 69 milj ton vilket utgör 73 % av världens produktion av vattenmelon. Trots att kineserna är många innebär det att kineserna konsumerar omkring 50 kg per person och år. Produktionen av vattenmelon i världen tog fart i början av 1980-talet och man kan se att denna ökning går hand i hand med produktionsökningen i Kina. Avkastningen har också ökat, dvs. skörden per hektar har ökat. Avkastningen vid odling av vattenmeloner har mellan 1961 och 2003 ökat från 9 ton/ha till dagens 27 ton/ha. Denna ökning har varit tämligen konstant under perioden. Ökningar i avkastning tillskrivs vanligen bättre bevattning, bättre gödning och framtagning av mer högavkastande sorter. Det föreligger idag stora skillnader i avkastning mellan olika länder. Spanien har den mest intensiva produktionen med en medelavkastning på 46 ton/ha. Av alla länder för vilka statistik finns tillgänglig har endast Cypern en högre medelavkastning med 51 ton/ha.

100

30 världen Kina

Turkiet

Iran

avkastning

40 10

30 20

avkastning ton/ha

produktion, milj ton

10 2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 2. Produktionen av vattenmelon i världen och de viktigaste producentländerna, mellan 1961 och 2005 Watermelon production in the world and in the most important producer countries, between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

69 9

observera att stapeln är starkt förkortad

8 7 6 5

0,9

Ryssland

Mexiko

Egypten

USA

Iran

Turkiet

Kina

0,8

0,7

0,6

0,6 Brasilien

1,5

Syrien

1,7

Grekland

2,2

Kazakstan

Spanien

3,8

S Korea

produktion, milj ton

Figur 3. Produktionen av vattenmelon i de tio främsta producentländerna 2005 Production of watermelons in the ten most important producer countries during 2005 Källa/source: FAO

45 45

avkastning, ton/ha

34,4

33,8

35 29,2

27,7

24,2

21,5

24,8 22,6

15,3

15 8,3

Brasilien

Syrien

Grekland

Kazakstan

Spanien

S Korea

Ryssland

Mexiko

Egypten

USA

Iran

Turkiet

Kina

Figur 4. Avkastning vid produktion av vattenmelon i de viktigaste producentländerna Yield from production of watermelons in the most important producer countries Källa/source: FAO

1.1.2 Apelsiner Citrussläktet härstammar från sydöstra Asien och Indien. Det var dock troligen kineserna som genom korsningar fick fram en del av de arter som vi odlar idag, som pomerans (C. auratium) och apelsin (C.sinensis) även om ett flertal länder aspirerar på att vara apelsinens hemland, t.ex. Indien, Burma och Malaysia. Apelsin betyder för övrigt kinesiskt äpple. Odling av citrus förekom för över 4 000 år sedan i det område som idag är Indien. Handel och krig har sedan hjälpt till att sprida odlingen. Apelsiner odlades i det gamla romarriket och fler sorter fördes under medeltiden till Europa av araberna. På sina resor till andra sidan Atlanten förde Columbus med sig kärnor av både apelsiner och citroner och arterna etablerades därefter på den amerikanska kontinenten. Apelsinträdet är tåligt och trivs i många jordar men speciellt bra i luftiga och väldränerade jordar. Trädet klarar av torkperioder på upp till 4 månader men om man befarar längre torka än så bör träden bevattnas. Starkt fuktiga och salina1 jordar klarar träden av betydligt sämre så dessa bör undvikas. Liksom många andra trädgrödor ympar man de förädlade sorterna på grundstammar och plantorna planteras sedan med 5 – 8 meters trädavstånd. Det fjärde året efter plantering ger de normalt frukt. Apelsiner utvecklas på trädet under 6 – 12 månader. Så länge frukten sitter kvar på trädet stiger sockerhalten samtidigt som syrahalten sjunker. Under mognaden stiger även frukternas saftinnehåll. I områden med låga nattemperaturer utvecklas täckfärgen under mognaden men eftersom färgutvecklingen kräver låg temperatur sker inte detta i tropikerna trots att apelsinerna ändå mognar. Tropiska apelsiner förblir därför gröna även när de är mogna. Skörden sker när sockerhalten stigit tillräckligt men innan syrahalten sjunkit alltför mycket. Apelsinerna bör då också ha ett tillräckligt högt saftinnehåll. Kvalitetsnormen föreskriver att saftinnehållet skall vara minst 30 % i blodapelsiner, 33 % i navelapelsiner och 35 % i övriga apelsiner. För apelsiner som odlas i tempererat klimat används även färgen som

saltrika

mognadsparameter medan man för tropiska apelsiner använder minsta saftinnehåll, 35 %, i kombination med förhållandet socker/syra, minst 6,5. Apelsiner kan förvaras upp till 3 månader efter skörd. Optimal temperatur varierar med sorten men ligger mellan 2 och 7ºC. Några skador frukterna kan få är: •

Kylskador som syns som bruna insjunkna fläckar i skalet.

•

Etylenskador från ”avgröningen”. Det syns som torra bruna partiet i skalet. Det finns också indikationer på att etylenet ökar apelsinernas kylkänslighet.

•

Grönmögel, Pinicillium digitatum, är en mycket aggressiv svamp som infekterar frukterna såväl i fält som under lagring och distribution. Eftersom svamper producerar mycket etylén kan den orsaka skador även på produkter som inte direkt angrips.

1.1.2.1 Produktion i världen Apelsiner odlas såväl i tempererade som i tropiska regioner vilket innebär att man finner produktionsområden i många delar av världen. De tre främsta producentländerna återfinns alla på den amerikanska kontinenten och Brasilien är världens absolut största producent av apelsiner. Det bör dock beaktas att en stor del av den brasilianska skörden används för framställning av apelsinjuice och inte för färskkonsumtion.

USA

Brasilien

Mexiko

Italien Spanien

Egypten

S-afrika

Pakistan

Iran

Kina

Indien

Figur 5. De viktigaste områdena med produktion av apelsiner The most important orange producing areas Källa/source: FAO, (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

USA har också en mycket stor produktion av apelsiner och det är till Florida och Kalifornien som USA:s odling framför allt är koncentrerad. Det finns dock en stor skillnad mellan produktionen i de två delstaterna. Av apelsinerna som odlas i Florida bearbetas nämligen 95 % till juice medan motsvarande siffra för apelsiner odlade i Kalifornien bara är 17 % - där går huvuddelen av produktionen till färsk konsumtion.

Florida

Färsk 5%

Kalifornien Bearbetat 17%

Bearbetat 95%

Färsk 83%

14 12

10 30

produktion

avkastning

avkastning, ton/ha

produktion, milj ton

16 50

2 2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 6. Produktionen av apelsiner i världen och genomsnittlig avkastning under perioden 1961 till 2005 World orange production and average yield between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Efter Brasilien och USA är det ett visst hopp ner till övriga länder där bl.a. tre europeiska nationer återfinns. Brasiliens dominans inom odlingen av apelsiner är emellertid inte så gammal. Tidigare var det USA som dominerade produktionen och det var först omkring 1980 som Brasilien gick om USA i produktionsstatistiken. Till skillnad från produktionen av vattenmelon så har avkastningen inte förändrats dramatiskt under perioden. En viss ökning har skett från 13 till 17 ton/ha mellan 1961 och 2005 men ökningen är förhållandevis blygsam under en så lång tidsperiod. Permanenta grödor erbjuder inte samma möjligheter att påverka avkastningen som grödor som nyplanteras varje år. Bilden är därför tämligen likartad hos alla trädgrödor.

25 Brasilien USA

produktion, milj ton

Mexiko Indien 15

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 7. Produktionen av apelsiner i de viktigaste producentländerna, mellan 1961 och 2005 Orange production in the most important producer countries, between 1961 and 2005 Källa/source: FAO 17,8 18

14 12 10

8,3

2,5

2,4

2,1

1,9

1,8

Egypten

Iran

Spanien

Kina

Italien

Indien

Mexiko

USA

Brasilien

1,3

1,2

1 Sydafr

3,1

Pakistak

Turkiet

Indonesien

produktion, milj ton

Figur 8. Produktionen av apelsiner i de länder vars produktion 2005 översteg 1 milj ton Orange production in those countries where production in 2005 exceeded 1 million tonnes Källa/source: FAO 30 30

avkastning, ton/ ha

27,6 23,1

24,3 22,4 20,3 18,4

20 15,2 15

10,7

7,5

Sydafr

Pakistak

Turkiet

Indonesien

Egypten

Iran

Spanien

Kina

Italien

Indien

Mexiko

Brasilien

USA

Figur 9. Avkastningen vid odling av apelsiner i de största producentländerna Yield in the largest orange producing countries Källa/source: FAO

1.1.2.2 Produktion i EU Efter äpplen är produktionen av apelsiner den frukt som i EU 27 produceras i störst kvantitet med omkring 6 miljoner ton per år. Spanien och Italien är de två främsta producentländerna med över 2 miljoner ton vardera. Produktionen återfinns i ländernas södra regioner, Andalusien i Spanien samt Kalabrien och Sicilien i Italien, regionen där arbetslösheten är hög och där denna produktion har stor ekonomisk betydelse. En fjärdedel av produktionen, 1,5 miljoner ton, går dock till bearbetning. Den del som går till bearbetning är till stor del utsorterad frukt som inte lämpar sig för färsk konsumtion. Ett problem med detta är att transportkostnaderna för de produkter som skall bearbetas kan bli tämligen höga. En utveckling mot moderna anläggningar med en produktion lokaliserad i nära anslutning till bearbetningsanläggningarna och som levererar hela skörden till denna har börjat utvecklas. Produktionen av apelsiner i EU visar på en kontinuerlig ökning om än inte i någon dramatisk takt. 3 000

2 631

2 500

2 124

tusen ton

2 000 1 500 901 1 000 259

500

0 Spanien

Italien

Grekland

Portugal

Cypern

Frankrike

Figur 10. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av apelsiner i EU: s producentländer, tusen ton Production in average 2003-2005 of oranges in the producer countries in the EU, thousand metric tons Källa/source: FAO

7 Spanien 6

Italien Grekland

miljoner ton

Övriga

4 3 2 1 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

Figur 11. Produktion av apelsiner i EU 1961-2005, miljoner ton Production of oranges in the EU 1961-2005, million metric tons Källa/source: FAO

2001

2005

1.1.3 Äpplen Äpplets ursprung har sedan länge antagits vara de kaukasiska bergen i dagens Ryssland där den skulle vara ett resultat av naturliga korsningar av olika Malus-arter. DNA-forskningen öppnar dock helt nya dörrar för att utforska historien och en ny teori, baserad på DNAanalyser, gör gällande att äpplet härstammar från Tien Shan- bergen på gränsen mellan nordöstra Kina och Kazakstan. Enligt denna teori utvecklades Malus-arter i centrala och södra Kina och en art med ätbara frukter uppstod. Den spreds till Tien Shan där vilda djur genom att äta de godaste frukterna med kontinuerlig selektion spred de smakligaste frukterna. Oavsett om ursprunget var Kaukasien eller nordöstra Kina spreds äpplet västerut med handelsvägarna och odlades för 10 000 år sedan i Mesopotamien och senare i Medelhavsområdet. Grekerna odlade äpplen 300 f.Kr. och romarna vidareutvecklade sedan odlingen under sitt välde och spred då också kunskaper om odlingen över Europa. Äppleträd kan odlas på många jordtyper men väldränerade lerjordar med rik tillgång på organiskt material är idealiska. Träden kräver god tillgång på vatten och svarar därför väl på tilläggsbevattning. De förädlade sorterna ympas på grundstammar, eller till och med på en sort som ympats på grundstammen, en mellanymp. I valet av grundstam kan man reglera om trädet skall bli stort och starkväxande eller litet och svagväxande. I den modernisering av odlingen som ständigt sker väljer man nu allt mer svagväxande grundstammar vilka snabbt ger skörd och man får små tättplanterade träd med låga skördekostnader och hög arealavkastning. Utvecklingen har sålunda alltmer gått från stora träd med stora planteringsavstånd. Under en mellanperiod användes en hel del spaljéer i odlingen men i de riktigt intensiva odlingarna är idag träden så små att bara en enkel stötta behövs. Det skall dock sägas att utanför Europa är odlingarna betydligt mindre intensiva. Äpplet är en kärnfrukt där den egentliga frukten är kärnorna och fruktköttet en uppsvälld blombotten. En god pollinering krävs för att frukterna skall utvecklas ordentligt och få en god hållbarhet. Fruktens utvecklingstid varierar kraftigt. Att bestämma när det är dags att skörda ett äpple är inte helt lätt. Vad som är rätt skördemognad beror också på om äpplet skall lagras, om det skall skickas för distribution eller kanske ätas direkt. Det finns ett flertal parametrar som kan användas för att bestämma mognaden: •

Fruktens bakgrundsfärg (går från mörkgrönt till gult)

•

Textur (frukten blir mjukare då stärkelse omvandlas till socker) ○ man kan mäta fasthet, eller ○ man kan mäta stärkelseinnehållet (stärkelse färgas blått av jod)

•

Sockerinnehåll (stiger under mognaden)

•

Förhållandet socker/syra (stiger eftersom sockerhalten ökar och syrahalten minskar)

•

Kärnornas färg (ändras från grönt till brunt)

Det som är lite besvärligt är att dessa parametrar inte förändras på samma sätt från år till år eller i förhållande till varandra. Vad som är korrekt skördemognad i form av en viss parameter kan därför variera från år till år. Äpplet tillhör gruppen klimakteriska frukter vilket innebär att sockerhalten ökar efter skörd när stärkelse omvandlas till socker. Detta medför ytterligare svårigheter att uppskatta mognad och kvalitet.

Äpplen kan drabbas av en mångfald defekter varav några är: •

Pricksjuka – små insjunkna fläckar i skalet som beror på kalciumbrist

•

Skalbränna – brunfärgat skal – en defekt förknippad med tidig skörd och kalciumbrist

•

Hagelskador – missbildningar i frukten

•

Frost i blomningen – ger bruna slipsar

•

Skorv – en svamp som ger skador i skalet

•

Kärnhusröta – brunfärgat kärnhus kan bero på obalans i näringen – inte minst låg kalciumstatus men också orsakas av lagring i kontrollerad atmosfär (låg syrehalt och hög koldioxidhalt)

•

M.fl.

Äpplen lagras i temperaturer nära 0ºC och vid långtidslagring oftast i kontrollerad atmosfär (CA-lagring) där en kombination av 3 % syre och 3 % koldioxid är vanlig. ULO (Ultra Low Oxygen) är en typ av CA-lagring där man går ner till syrehalter omkring 1%. Mognande äpplen avger mognadshormonet etylén, en gas som påskyndar mognaden. Ett ämne som blockerar effekten av etylén är 1-MCP som sedan några år finns tillgängligt på marknaden under varumärket Smart Fresh®. Säsongen 2003 behandlades t.ex. 50 % av USA:s skörd och 30 % av Nya Zeelands skörd med Smart Fresh®. Ämnet är godkänt även i EU och användes 2003 i både Storbritannien och Holland. Ett mycket stort antal studier visar att 1-MCP förlänger frukternas hållbarhet och minskar förluster av Vitamin C (egentligen askorbinsyra) under lagringen men det finns också problem genom att man i vissa fall får skador på frukten. Äpplen odlas i tempererade klimat och kräver ett visst antal kyltimmar (under 7º) för att blomma. Utvecklingen av täckfärg (den röda färgen) stimuleras också av låga temperaturer. Detta medför att äpplen inte odlas i alltför varma klimat. Odlingen på norra halvklotet återfinns i stor utsträckning kring den 50:e breddgraden.

1.1.3.1 Produktion i världen Odlingen på södra halvklotet ligger kring den 40:e breddgraden. Förutom Sydamerika är Sydafrika, Nya Zeeland och Australien områden med omfattande äppelproduktion. Produktionsvolymerna är inte de största bland världens länder men länderna är starkt inriktade på export. Länderna har en mycket naturlig marknadsnisch eftersom skörden här tidsmässigt ligger vid en tid då äpplen på norra halvklotet har lagrats i cirka ett halvår. Produktionen på södra halvklotet kan därför ses som kompletterande snarare än konkurrerande.

USA

Argentina

Frankrike

Chile

Italien Turkiet Indien

Tyskland Polen

Iran

Kina

Ryssland

Figur 12. De viktigaste områdena med produktion av äpplen The most important apple producing areas Källa/source: FAO, (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

avkastning, ton/ ha

produktion, milj ton

Produktionen har under perioden 1961 till 2003 ökat med en tämligen konstant hastighet, cirka 1 miljon ton per år. Trots att produktionen på många håll blivit betydligt intensivare kan detta inte skönjas i en generell avkastningsökning utan världens genomsnittliga avkastning ligger faktiskt på samma nivå som för 40 år sedan. Man kan dock se en tydlig nedgång i avkastningen under perioden kring 1990 och en ökning efter 1995. Det är troligt att situationen i Östeuropa har haft en viss betydelse här eftersom produktiviteten under denna period var mycket låg i Östeuropa. En produktionsökning i länder med låg avkastning (t.ex. Kina) bidrar till att hålla nere avkastningssiffran på global nivå.

4 produktion avkastning

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 13. Produktionen av äpplen i världen och genomsnittlig avkastning under perioden 1961 till 2005 World apple production and average yield between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Kina Polen Italien

Turkiet Iran

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

miljoner ton, Kina

USA Frankrike

miljoner ton, övriga

Figur 14. Produktionen av äpplen i de viktigaste producentländerna, mellan 1961 och 2005 Apple production in the most important producer countries, between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Kina har idag världens i särklass största produktion av äpplen. Produktionen har ökat mycket kraftigt under det senaste decenniet. De senaste tolv åren har produktionen stigit från 4,5 miljoner ton till dagens 25 miljoner ton, en ökning med över 400 % eller över en miljon ton per år. Den kinesiska produktionen åtgår dock främst i inhemsk konsumtion men exporten ökar. Detta tas upp i avsnittet rörande handel. 25

10 9

observera att stapeln är halverad

7 6 4,3

5 4

2,1

1,6

1,5

1,4

1,3

Argentina

2,2

Chile

2,4

Indien

2,6

Tyskland

produktion, milj ton

Ryssland

Polen

Frankrike

Italien

Iran

Turkiet

USA

Kina

Figur 15. Produktionen av äpplen i de främsta producentländerna 2005 Production of apples in the most important producer countries during 2005 Källa/source: FAO

Vid sidan av Kina har USA den största produktionen av äpplen, drygt 4 miljoner ton per år. Av denna kvantitet används cirka 60 % för färsk konsumtion medan resterande del går till bearbetning, främst juicetillverkning. Drygt hälften av den amerikanska äppelproduktionen är lokaliserad till staten Washington.

Washington

Michigan

52%

New York

10% 11%

Kalifornien

6 %

Pennsylvania

5% 3%

Virginia

Figur 16. Äppelodlingens fördelning på olika delstater i USA Distribution of apple production over individual states in the US Källa/source: USDA

avkastning, ton/ha

25 20 15

22 16 12 11

5 5

Argentina

Chile

Indien

Tyskland

Ryssland

Polen

Frankrike

Italien

Iran

Turkiet

USA

Kina

Figur 17. Avkastningen vid odling av äpplen i de största producentländerna Yield in the largest apple producing countries Källa/source: FAO

Det föreligger stora skillnader i avkastning mellan länderna. Den högsta avkastningen har, enligt FAO, Slovenien med 50 ton per ha följt av Nya Zeeland och Schweiz med 42 ton. Avkastningen är dock inte direkt korrelerad till intäkterna eftersom kvalitet har stor betydelse liksom skördekostnader. Med stora träd som kräver stor tidsåtgång vid skörd och skötsel skjuter kostnaderna snabbt i höjden. Södra halvklotets produktion kan ses som en separat marknad eftersom den ligger med sex månaders fasförskjutning i förhållande till produktionen på norra halvklotet. Lagringstekniken förbättras visserligen allt mer, men när produktionen från södra halvklotet anländer i maj har den trots allt ett tydligt mervärde jämfört med den frukt som legat ett halvår i europeiska lager.

1 600 Argentina

produktion, tusen ton

1 400

Australien Chile

1 200

Nya Zeeland 1 000

Sydafrika

800 600 400 200

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 18. Äppelproduktionens utveckling på södra halvklotet 1961 – 2005 Development of apple production in the southern hemisphere between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Utvecklingen i länderna på södra halvklotet har dock varit mycket olika. Den starkaste utvecklingen har Chile haft med en produktionsökning under de senaste 40 åren från 100 000 ton till 1,1 miljoner ton, en ökning med 1 100 %. Centret för äppelodlingen ligger cirka 15 mil söder om Santiago. Närheten till Atlanten och den nordliga breddgraden gör att frost inte är något problem medan värmen däremot kan ställa till med problem. Produktionen i Argentina är idag jämförbar med den chilenska men här var utgångsläget 1961 en produktion på cirka 300 000 ton varför utvecklingskurvan inte är fullt lika brant. Odlingenscentret i Argentina ligger cirka 100 mil sydväst om Buenos Aires och här kan låga vintertemperaturer ställa till med problem. Nya Zeeland och Sydafrika har haft mycket likartad utveckling under perioden, en produktion på cirka 100 000 ton 1961 har under 40 år stigit till 5-600 000 ton idag. Den nya zeeländska odlingen är koncentrerad till två områden, Nelson på Sydöns norra del och Hawkes Bay på Nordöns östra del. Länderna är lika även i det avseendet att i bägge länderna har produktionen avreglerats under senare år. 50

280

400

Sydafrika

Nya Zeeland

Australien

Argentina

Chile

200

24,1

20,4

11,2

10 0

Figur 19. Produktion och avkastning vid odling av äpplen på södra halvklotet Production and yield from apple production in the southern hemisphere Källa/source: FAO

Sydafrika

579

Nya Zeeland

501

600

avkastning, ton/ha

800

30,5

Australien

1000 Produktionn tusen ton

Chile

1100

Argentina

1200

Det land på södra halvklotet som avviker i utvecklingsmönster är Australien vars produktion ligger kvar på ungefär samma nivå som för 40 år sedan, cirka 300 000 ton. Den största produktionen 26 % (2003) återfinns i Victoria följt av New South Wales 20 % och Tasmanien 17 %.

1.1.3.2 Produktion i EU Äpple är den frukt som EU har störst produktion av, över 12 miljoner ton. Det som gör att produktionen av äpplen blir så hög är att den, förutom produktionen i de riktigt stora producentländerna Polen, Frankrike och Italien, är största fruktgröda i alla de nordeuropeiska länderna. Äpplen är främsta fruktgröda i inte mindre än 18 av EU:s 27 medlemsstater. Det finns en stor spridning i sorternas egenskaper, bl.a. i tålighet för låga temperaturer. Detta gör att äpplen är en av få frukter som kan odlas också i riktigt kalla klimat och dessutom uppnå en god kvalitet, även om avkastningen inte alltid blir så hög. Någon större ökning av produktionen i EU:s medlemsländer under de 40 år för vilka statistik finns tillgänglig kan inte ses.

2 333

2 500

2 159 1 981 2 000

tusen ton

1 590 1 500

1 000

761 636 420

500

410

342

270

0 Polen

Frankrike

Italien

Tyskland Spanien Ungern Österrike Holland

Belgien Portugal

Figur 20. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av äpple i EU: s tio största producentländer, tusen ton Production in average 2003-2005 of apples in the ten major producer countries in the EU, thousand metric tons Källa/source: FAO 14 Övriga

Frankrike

Italien

Tyskland

Polen-tom 03

Polen 04-05

miljoner ton

10 8 6 4 2 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 21. Produktion av äpple i EU 1961–2005, miljoner ton Production of apples in the EU 1961-2005, million metric tons Källa/source: FAO

1.1.4 Melon Melon, Cucumis melo, är en grupp med många olika sorter. Arten härstammar troligen från Afrika där den växer vilt och där selektion under mycket lång tid har lett till allt sötare frukter. Asien, främst Indien, har angetts som ett annat möjligt ursprungsområde men det troliga är att frukterna spridits hit av handelsmän för minst 3 000 år sedan. Det var dock i Asien som odlingen tog fart och arten spreds sedan snabbt över kontinenten. Idag uppvisar släktet en enorm variation och delas in i olika grupper; Nätmeloner, Grönsaksmeloner, Honungsmeloner och Cantaloupemeloner. Meloner är tämligen värmekrävande och odlas antingen på varma väldränerade jordar på friland eller i växthus. Plantorna får inte stå för tätt eftersom det kan minska sockerinnehållet i melonerna. Plantorna kräver bin för pollinering och god tillgång på bin ger snabbare tillväxt och större frukter. Skörden sker när: •

Frukten mjuknar.

•

Sockerhalten stiger, minsta sockerhalt är satt till 10 % för Charentaismeloner och 8 % för övriga meloner.

•

Bladskaftets färg övergår från grönt till gult.

•

Aromen utvecklats.

Efter skörd skall melonerna kylas till cirka 10ºC. Bästa lagringstemperatur varierar med sorten, vissa sorter kan till och med förvaras en kortare tid vid en temperatur nära 0ºC, men längre lagring i denna temperatur ger skador. Rätt lagringstemperatur varierar mellan 2ºC och 10ºC beroende, som sagts, på sort. Bland de defekter som förekommer är olika typer av svampinfektioner vanligast. Genom en lämplig växtföljd där melon eller närbesläktade arter inte återkommer för ofta minskar infektionstrycket. Odlingen är främst koncentrerad till varmare klimat och liksom för många andra grödor är Kina det i särklass största producentlandet med en produktion på 15,1 miljoner ton. Det finns dock inga uppgifter på vilka sorter eller typer av melon som odlas i Kina. Efter Kina kommer Turkiet med en produktion på jämförelsevis blygsamma 1,7 miljoner ton och USA med 1,2 miljoner ton. Produktionen har stigit kraftigt under perioden efter 1961, men det är främst under de senaste 20 åren som denna ökning skett. Mellan 1961 och 1981 steg produktionen med 37 % från 7,0 till 9,6 miljoner ton. Under den påföljande 20-årsperioden, mellan 1981 och 2001 steg produktionen däremot med 150 % från 9,6 till 24,3 miljoner ton. Produktionsökningen under perioden 1961 till 1981 kan till stor del tillskrivas en ökad avkastning. Avkastningen ökade då med 32 %. Produktionsökningen under den påföljande 20-årsperioden beror dock bara till en del på ökad avkastning. Den uppgick under denna period till 39 %.

USA Mexiko

Spanien

Rumänien

Italien

Turkiet Iran Indien Kina

Egypten

Figur 22. De viktigaste områdena med produktion av meloner The most important melon producing areas () Källa/source: FAO (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

produktion avkastning

20 15 15 10 10

avkastning, ton/ha

produktion, milj. ton

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 23. Produktionen av melon i världen och den genomsnittliga avkastningen under perioden 1961 till 2005 World melon production and average yield between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

15,1

Observera att stapeln är starkt förkortad

4 3,5 3 2,5 2

1,7 1,2

1,5

1,2

1,2 0,8

0,7

0,6

0,5

Mexiko

Egypten

Indien

Marocko

Italien

Rumänien

USA

Spanien

Iran

Turkiet

Kina

0,5

0,3 Frankrike

produktion, milj. ton

4,5

Figur 24. Produktionen av melon i de främsta producentländerna 2005 Production of melons in the most important producer countries during 2005 Källa/source: FAO

Kina, Turkiet och USA har som sagts ovan den största produktionen av meloner. I USA är produktionen störst i Kalifornien följt av Arizona, Texas, Georgia och Indiana, dvs. i delstater med ett varmt klimat. Efter de tre största producentländerna kommer en grupp med storleksmässigt jämförbar produktion, Spanien, Rumänien, Iran och Egypten. Det kan noteras att av de 12 främsta producentländerna finns tre EU-länder, Spanien, Italien och Rumänien.

Kalifornien Arizona

Indiana Georgia

Texas

Figur 25. Lokalisering av melonodlingen inom USA Localisation of US melon production Källa/source: USDA

Ser man på produktionsutvecklingen i de enskilda länderna så kan den stora produktionsökning som skett efter 1981 främst tillskrivas ett land, nämligen Kina. Genom Kinas stora dominans blir det dock svårt att urskilja utvecklingen i de andra länderna. USA har t.ex. under perioden fördubblat sin produktion från 0,6 till 1,2 miljoner ton. Spanien har ökat sin produktion från 0,6 till 1,2 miljon ton och Rumänien och Iran har ökat sin produktion från cirka 150 000 ton till 0,8 respektive 1,2 miljoner ton. 20

2,5

miljoner ton, Kina

Turkiet

USA

Spanien

Rumänien

Iran

1,5

8 1

miljoner ton, övriga

Kina

4 0,5 2

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 26. Produktionen av melon i de viktigaste producentländerna, mellan 1961 och 2005 Melon production in the most important producer countries, between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

De största producentländerna uppvisar inte några extrema skillnader i avkastning men skillnader föreligger onekligen. I övre änden av skalan ligger Kina, USA, Marocko och Spanien med 25 – 27 ton/ha medan Mexiko, Turkiet och Iran ligger på drygt hälften, omkring 16 ton/ha. Skillnaderna blir dock större om man går utanför de främsta producentländerna. På Cypern ligger avkastningen på cirka 42 ton/ha, i Holland på 33 ton/ha. Riktigt låg avkastning finner man bland annat i några tidigare Sovjetrepubliker, Ukraina och Moldavien med 3-4 ton/ha och på Kuba med 4 ton/ha. 33,4

avkastning, ton/ha

26,2

26,8

25,5

23,5

23,6

20,5

16,5

19,8 16,2

15,4

15 10

Frankrike

Mexiko

Egypten

Indien

Marocko

Italien

Rumänien

USA

Spanien

Iran

Turkiet

Kina

Figur 27. Avkastningen vid odling av melon i de största producentländerna Yield in the largest producing countries Källa/source: FAO

Eftersom Kina står för en stor del av produktionsökningen kan det vara värt att notera att avkastningen i Kina stigit under hela perioden med en total ökning på 145 %, från 11 ton/ha 1961 till dagens 27 ton/ha.

1.1.5 Mango Mango, Mangifera indica, har sitt ursprung i sydöstra Asien men de lärde tvistar fortfarande om huruvida det är östra Indien och Burma eller den malaysiska övärlden. Det största antalet Mangifera-arter finns på den malaysiska halvön, i Thailand, Indokina och på Filippinerna. Odling av mango började troligen redan för över 4 000 år sedan i sydöstra Asien. Mango växer på stora träd som kan bli 10 – 40 meter höga och upp till 300 år gamla. De kräver tillgång på vatten men samtidigt väldränerad jord. Träden producerar separata han- och honblommor och andelen honblommor kan ökas genom att man bränner organiskt material (t.ex. i stora tunnor) i odlingen vilket producerar etylén som i sin tur påverkar blombildningen. Det är en tropisk art som kräver ett varmt klimat men den kan ändå odlas i ett ganska brett temperaturområde, från cirka 24ºC ända upp till cirka 48ºC. Honblommorna utvecklas till frukter som tar mellan 100 och 150 dagar på sig för att mogna. Frukterna är stenfrukter som ackumulerar stärkelse i fruktköttet under utvecklingen. I samband med mognaden omvandlas sedan stärkelsen till socker och vid försäljning av frukterna bör dessa ha minst 13 % sockerinnehåll. Mangon är en klimakterisk frukt vilket innebär att den har en utpräglad mognadsfas med hög andning och stigande sockerinnehåll. Det är en utpräglat tropisk frukt som därför inte tål förvaring i låga temperaturer, normalt anses 10-15ºC vara en lämplig temperatur för gröna omogna frukter medan mogna frukter klarar lägre temperaturer. Det finns dock sorter som klarar 7-8ºC. En effekt av förvaring i låg temperatur är att den typiska arom som mango normalt utvecklar uteblir. Mangons fruktkött får sin vackra gula färg från karotenoider, främst β-karoten och är den frukt som har högst β-karotenhalt. Halten av Vitamin C är däremot mer blygsam. Vanliga skador på Mango är: •

Antracnose – en svampsjukdom.

•

Kylskador – i form av bruna insjunkna fläckar i skalet.

Produktionen är sålunda lokaliserad till tropiska områden med Indien som i särklass främsta producentland. Kina är det land vars produktion ökat kraftigast sedan 1960-talet och har idag världens näst största produktion. Ytterligare länder med stor produktion är Thailand och Mexiko. Produktionen har under hela perioden 1961 – 2003 stigit, men med en jämn hastighet, och ökningen ligger under perioden på totalt 150 %. Ser man till de stora producentländerna har den indiska produktionen främst ökat under de senaste 15 åren, under denna period med 40 %. Den thailändska produktionen har under samma period tredubblats och den mexikanska ligger inte långt efter. Den kinesiska produktionen har under denna period ökat med inte mindre än 1 200 %.

Mexiko

Brasilien

Nigeria

Indien

Pakistan

Indonesien

Thailand

Kina

Filippinerna

Figur 28. De viktigaste områdena med produktion av mango The most important mango producing areas Källa/source: FAO (karta/map - Courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

10,8

8 6 3,7 1,8

1,7

1,5

0,85

0,73

Nigeria

Brasilien

produktion. milj ton

Filippinerna

Indonesien

Mexiko

Pakistan

Thailand

Kina

Indien

Figur 29. Produktionen av mango i de främsta producentländerna 2005 Production of mangos in the most important producer countries during 2005 Källa/source: FAO

avkastning, ton/ha

produktion, milj ton

produktion avkastning

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 30. Produktionen av mango i världen och genomsnittlig avkastning under perioden 1961 till 2005 World mango production and average yield between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Ser man hur avkastningen förändrats under perioden i de stora producentländerna så är det bara Kina som uppvisar en ökad avkastning. Att det inte sker några dramatiska förändringar av avkastningen är dock inte så konstigt i en produktion där träden kan bli upp till 300 år gamla. Det kan vara svårt att uppskatta avkastningen i en gröda som skördas från stora träd med stora planteringsavstånd. Många gånger förekommer träden också som solitärträd vilket inte underlättar beräkningarna. Avkastningen i olika regioner ligger utefter en skala från några få ton per hektar och upp till cirka 25 ton. Av de stora producentländerna ligger Brasilien i topp med cirka 12 ton per hektar. Detta är inte så förvånande eftersom man här i stor utsträckning har kommersiella odlingar och är inriktad på exportmarknaden. Indien, Indonesien och Thailand har betydligt lägre skördar, 6-7 ton/ha.

12 Indien

3,5

Kina

miljoner ton, Indien

Thailand

Mexiko

2,5 2

1,5

miljoner ton, övriga

1 2

0,5

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 31. Produktionen av mango i de viktigaste producentländerna, mellan 1961 och 2005 Mango production in the most important producer countries, between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

12,5 11

avkastning, ton/ha

12 10 8

8,6

8,5 6,3

6,7

5,4

5,9

5,8

4 2

Nigeria

Brasilien

Filippinerna

Indonesien

Mexiko

Pakistan

Thailand

Kina

Indien

Figur 32. Avkastningen vid odling av mango i de största producentländerna Yield in the largest mango producing countries Källa/source: FAO

1.1.6 Småcitrus Småcitrus är citrusfrukter av arten Citrus reticulata med fyra undergrupper: mandariner, satsuma, clementiner och tangeriner. Citrussläktet härstammar från sydöstra Asien och Indien men det var troligen kineserna som genom korsningar fick fram många av de arter som vi odlar idag, t.ex. mandariner, vilket hörs på namnet. Träden är tåliga och trivs i många jordar men speciellt bra i luftiga och väldränerade jordar. De klarar av torkperioder på upp till 4 månader men om man befarar längre torka än så bör träden bevattnas. Starkt fuktiga och salina2 jordar klarar träden av betydligt sämre så dessa bör undvikas. Liksom många andra trädgrödor ympar man de förädlade sorterna på grundstammar och plantorna planteras sedan med 5 – 8 meters trädavstånd. Det fjärde året efter plantering ger de normalt frukt. Frukterna utvecklas på trädet under 6 – 12 månader. Så länge frukten sitter kvar på trädet stiger sockerhalten samtidigt som syrahalten sjunker. Under mognaden stiger även frukternas saftinnehåll. I områden med låga nattemperaturer utvecklas täckfärgen under mognaden men eftersom färgutvecklingen kräver låg temperatur sker inte detta i varmare klimat. Skörden sker när sockerhalten stigit tillräckligt men innan syrahalten sjunkit alltför mycket. Apelsinerna bör då också ha ett tillräckligt högt saftinnehåll. Kvalitetsnormen föreskriver att saftinnehållet skall vara minst 33 % i mandariner med undantag av klementiner och minst 40 % i klementiner. Även färgen används som mognadsparameter och handelsnormen föreskriver att minst en tredjedel av fruktens yta skall ha den färg som är typisk för sorten vilket är betydligt mindre än vad som krävs för apelsiner där max en femtedel av fruktens yta får vara grön. Småcitrus kan förvaras 2-4 veckor efter skörd. Optimal förvaringstemperatur är cirka 4ºC.

saltrika

Några skador frukterna kan få är: •

Kylskador som syns som bruna insjunkna fläckar i skalet.

•

Etylenskador från ”avgröningen”. Det syns som torra bruna partiet i skalet. Det finns också indikationer på att etylenet ökar apelsinernas kylkänslighet.

•

Grönmögel, Pinicillium digitatum, är en mycket aggressiv svamp som infekterar frukterna såväl i fält som under lagring och distribution. Eftersom svampen producerar mycket etylén kan den orsaka skador även på produkter som inte direkt angrips.

USA

Brasilien Marocko

Italien Turkiet

Spanien

Egypten

Pakistan S-Korea

Iran

Kina

Japan

Figur 33. De viktigaste områdena med produktion av småcitrus The most important production areas for small citrus Källa/source: FAO (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Världens i särklass största produktion av småcitrus, 11,4 miljoner ton, finner man i Kina som har 5 gånger högre produktion än efterföljande Spanien, 1,9 miljoner ton. Brasilien och Japan ligger likaledes över en miljon ton per år medan en rad länder ligger mellan 500 000 ton och 700 000 ton.

11,4 5 observera att stapeln är förkortad

4,5 produktion, milj. ton

4 3,5 3 2,5

1,9

2 1,1 0,7

0,7

0,6

0,4

Argentina

Korea

Turkiet

Italien

Egypten

Thailand

Iran

Japan

Brasilien

Spanien

Kina

0,5

0,4

Marocko

0,7

Pakistan

1,3

1,5

Figur 34. Produktionen av småcitrus i de främsta producentländerna 2005 Production of small citrus in the most important producer countries during 2005 Källa/source: FAO

Världens produktion av småcitrus har onekligen en imponerande utvecklingskurva under den senaste 40-årsperioden. Produktionen har under denna tid ökat med inte mindre än 650 %, från 2,8 miljoner ton till dagens 23 miljoner ton. Denna produktionsökning kan bara till en mycket liten del hänföras till högre avkastning eftersom denna under samma tid bara stigit med cirka 50 %. Det rör sig istället till stor del om en nyproduktion.

14 20

8 10

6 produktion

avkastning

avkastning, ton/ha

produktion, milj. ton

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 35. Produktionen av småcitrus i världen och genomsnittlig avkastning under perioden 1961 till 2005 World production of small citrus and average yield between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Kina har stor del i den mycket starka produktionsutveckling som ägt rum sedan början av 1980-talet. Under de senaste 20 åren har Kinas produktion ökat från cirka 1 miljon ton till 11,4 miljoner ton. Till en del beror ökningen på ökad avkastning eftersom denna har fördubblats i Kina under perioden, men till största delen handlar det om nyproduktion. Ett land som gått i motsatt riktning är Japan. Så sent som i slutet av 1980-talet var Japan världens största producent av småcitrus men sedan dess har såväl Kina som Spanien gått om Japan i producerad kvantitet. Japan har, inom hela jordbrukssektorn, problem med att få den unga generationen att intressera sig för och ta över föräldrarnas odlingar. 27

miljoner ton, Kina

Spanien

3,5

Brasilien

Japan

2,5

2 1,5

miljoner ton, övriga

Kina

1 2

0,5

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 36. Produktionen av småcitrus i de viktigaste producentländerna, mellan 1961 och 2005 Production of small citrus in the most important producer countries, between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Det är något förvånande att notera att Kina, som uppvisar en så enorm produktionsökning, trots allt har en ganska låg avkastning i sina odlingar. Avkastningen är i Kina bara en tredjedel av den man finner i det närliggande Sydkorea. 30 26,4

avkastning, ton/ha

25 19,2

20,3 18

17,4

19,7 18,3

17,5

17,7

15 9,4

10 5

Marocko

Pakistan

Argentina

Korea

Turkiet

Italien

Egypten

Thailand

Iran

Japan

Brasilien

Kina

Spanien

0,9 0

Figur 37. Avkastningen vid odling av småcitrus i de största producentländerna Yield in the largest producing countries Källa/source: FAO

1.1.7 Päron Päron är en av de äldsta odlade frukterna. Päron delas upp i två huvudsakliga grupper, västerländska päron, Pyrus communis, och orientaliska eller asiatiska päron som består av ett flertal arter. Päron härstammar från Asien och frukten odlades i Kina redan för 3 000 år sedan. Olika sorter har utvecklats i Kina sedan mycket långt tid tillbaka och redan 200 f. Kr. skilde man odlade sorter från vilda. På 500-talet fanns 17 sorter nedtecknade i Kina och idag finns det 28

3 000 lokala sorter i landet som också har världens största produktion. Genom handel och upptäcktsresanden spreds päronet västerut, först till Europa och senare till Amerika men också österut till Japan. Päron i kommersiell odling består, i likhet med äpplen, av en grundstam och en förädlad sort och genom valet av grundstam kan man påverka styrkan hos trädets vegetativa växt, dvs. hur stort trädet kommer att bli. Man påverkar även hur lång tid som förlöper innan trädet kommer att bära frukt. Päron trivs på näringsrika men väldränerade jordar. De är betydligt mer värmekrävande än äpplen och en kylperiod strax innan skörd kan ge försämrad fruktkvalitet. Päronet är en kärnfrukt, liksom äpplet, och den egentliga frukten är kärnan, själva fruktköttet är den uppsvällda blombotten. Det är likaså en klimakterisk frukt vilket innebär att frukten har en utpräglad mognadsfas då upplagrad stärkelse omvandlas till socker samtidigt som fruktens andning är hög och den avger mognadsämnet etylén. Päron har en starkare utpräglad mognadsfas än äpplen vilket innebär att frukten avger mycket etylén under mognaden, något som påverkar produkter som de förvaras tillsammans med. För att få bästa kvalitet och hållbarhet skall päron skördas i exakt rätt tid vilket inte är helt lätt att uppskatta. Skördefönstret, dvs. den period då frukten har rätt mognad för skörd, är hos päron tämligen litet. Indikatorer som används för att uppskatta skördemognad är: •

Fruktens bakgrundsfärg (går från mörkgrönt till gult)

•

Textur (frukten blir mjukare då stärkelse omvandlas till socker) ○ man kan mäta fasthet, eller ○ man kan mäta stärkelseinnehållet (stärkelse färgas blått av jod)

•

Sockerinnehåll (stiger under mognaden – minst 10 % rekommenderas)

•

Förhållandet socker/syra (stiger eftersom sockerhalten ökar och syrahalten minskar)

•

Kärnornas färg (ändras från grönt till brunt)

•

Antal dagar från blomning

•

Antal värmegrader (grader x tid)

Päron är en känslig produkt med kort hållbarhet om den inte kyls direkt efter skörd. Med optimal hantering och lagring kan päron dock förvaras i upp till 7 månader. Lämplig temperatur vid långtidslagring ligger strax under noll grader. Päron kan dessutom med fördel lagras i kontrollerad atmosfär där 0,8 – 1,0 % koldioxid och 2,0 – 2,5 % syre är en lämplig luftsammansättning. Päron kan drabbas av en mängd defekter. Några av dem är: •

Blåmögel – orsakas av en svamp

•

Monilia – en svamp som gör att päronet blir mumifierat

•

Stenbildningar – en fysiologisk skada som även är genetiskt betingad

•

Skorv – orsakas av en svamp

•

Rostbildning – är i många fall en sortegenskap och ingen defekt

1.1.7.1 Produktion i världen Päronets ursprungsland Kina har ännu idag den största produktionen av päron, över 11,6 miljoner ton vilket är mer än 10 gånger så hög produktion som efterföljarna USA och Italien, cirka 0,8 milj ton. Spanien och Argentina har vardera en produktion på 0,5 till 0,6 miljoner ton och därefter kommer ett flertal länder med 3-400 000 ton. Produktionen har under perioden 1961 till 2005 stigit kraftigt, från 5,2 till 19,6 miljoner ton. Det innebär en nästan fyrdubblad skörd och en ökning med cirka 330 000 ton per år. Ökningen är inte ett resultat av ökad avkastning eftersom denna inte alls stigit under perioden. Studerar man hur de stora producentländerna har utvecklats kan man se att en stor del av den ökade produktionen i världen kan tillskrivas en produktionsökning i Kina, inte minst under den senaste 10-årsperioden. Den kinesiska produktionen inkluderar dock både den asiatiska typen av päron som är mycket olika den europeiska typen och päron av europeisk typ.

USA Argentina

Spanien

Tyskland

Turkiet Kina Sydkorea Japan

Italien Sydafrika Figur 38. De viktigaste områdena med produktion av päron The most important pear producing areas Källa/source: FAO (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Mellan 1993 och 2005 ökade den kinesiska produktionen från 3,3 miljoner ton till 11,6 miljoner ton, vilket är mer än en tredubbling. Det är dock flera länder som ökat sin produktion under samma period. Sydkorea ökade under samma period sin produktion med 138 %, Argentina med 76 %, Spanien med 44 % och Sydafrika med 32 %.

11,6 3 Observera att stapeln är förkortad

produktion, milj ton

2,5 2 1,5

0,68 0,51

0,4

0,39

0,5

0,38

0,34

Sydafrika

0,77

Korea

0,84

Japan

Tyskland

Argentina

Spanien

USA

Italien

Kina

Figur 39. Produktionen av päron i de främsta producentländerna 2005 Production of pears in the most important producer countries during 2005 Källa/source: FAO

Flera länder har dock minskat sin produktion under samma period, däribland Frankrike –22 %, Turkiet – 14 %, Tyskland –10 % och Japan –8 %. Bland länderna vars produktion minskat finns sålunda ett par EU-länder, men ett annat EU-land Spanien har samtidigt ökat sin produktion kraftigt varför någon enhetlig trend på EU-nivå inte kan skönjas.

14 12 10

8 6

avkastning, ton/ha

produktion, milj. ton

produktion

avkastning

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 40. Produktionen av päron i världen och genomsnittlig avkastning under perioden 1961 till 2005 World pear production and average yield between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Kina USA Italien Spanien

1,8 1,6

miljoner ton, Kina

1,4 1,2

1 6

0,8 0,6

miljoner ton, övriga

0,4 2 0,2

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 41. Produktionen av päron i de viktigaste producentländerna, mellan 1961 och 2005 Pear production in the most important producer countries, between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Det produktionsland som vid sidan av Kina har den största produktionen är som sagts ovan USA. De främsta odlingsområdena för päronodlingen i USA är Washington, Oregon och Kalifornien. En stor del av de päron som odlas i USA är av sorten Bartlett (Williams) som utgör inte mindre än 90 % av odlingen i Kalifornien, 45 % i Washington och 30 % av odlingen i Oregon.

Washington Oregon Kalifornien

47% 24% 27%

Figur 42. Päronodlingens fördelning på olika delstater i USA Distribution of pear production over individual states in the US Källa/source: USDA

35 30,3

30 28,3

30 22,9

avkastning, ton/ha

25 19,5

19,1

15,4

15,8

15 9,6 10

Sydafrika

Korea

Japan

Tyskland

Argentina

Spanien

USA

Kina

Italien

Figur 43. Avkastningen vid odling av päron i de största producentländerna Yield in the largest pear producing countries Källa/source: FAO

Avkastningen har inte ökat under de senaste 40 åren, snarare tvärtom vilket kan verka lite underligt. Förklaringen är att avkastningen i Kina är låg jämfört med andra länder och eftersom Kina har haft en stor ökning av produktionen har denna dragit ner den genomsnittliga avkastningen i världen. De ökningar av avkastningen som skett i andra länder göms därmed. I Argentina har avkastningen tredubblats och i USA och Korea har den fördubblats.

1.1.7.2 Produktion i EU Päron odlas i hela EU och produktionen har legat relativt stabilt kring 2,5 miljoner ton. Italien är EU:s största producent av päron, medan Spanien kommer på andra plats, följt av Tyskland och Frankrike.

848

900 800

657

700

tusen ton

600 500 391

400

247

300

213

200

192 142

136 75

100

0 Italien

Spanien Tyskland Frankrike Belgien

Neder- Österrike Portugal länderna

Polen Grekland

Figur 44. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av päron i EU: s tio största producentländer, tusen ton Production in average 2003-2005 of pears in the ten major producer countries in the EU, thousand metric tons Källa/source: FAO

4,5 4

Övriga

Frankrike

Spanien

Italien

Tyskland

3,5

miljoner ton

3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 45. Produktion av päron i EU 1961–2005, miljoner ton Production of pears in the EU 1961-2005, million metric tons Källa/source: FAO

1.1.8 Persikor och nektariner Persikan, Prunus persica, har som många andra frukter sitt ursprung i Kina vilket bland annat styrks av att det där finns en mängd vilda sorter. Dess närmaste släkting är mandelträdet. Frukten har sedan urminnes tider odlats i Kina och fördes sedan till Persien av handelsmän. Det var i Persien som européerna först kom i kontakt med frukten vilket idag hörs av namnet, Prunus persica. Persikor odlades i Grekland före vår tideräknings början och senare även i romarriket. Romarna spred sedan odlingen vidare ut i Europa. Nektarinen är en variant av persika, möjligen en mutation. Persikor och nektariner är värmekrävande kulturer som inte heller behöver mycket kyla under vintern för att bryta vintervilan. De kräver inte bara värme utan även mycket sol för att uppnå bästa fruktkvalitet. Om vintertemperaturen kryper under sex minusgrader finns risk för att det uppstår skador på träden. I odlingen används förädlade sorter som ympas på grundstammar vilka ofta är korsningar av mandel och persika. Under de första två åren skördas ingen frukt utan träden formas med trubbiga grenvinklar och för att släppa in mycket ljus i bladverket. Det är inte ovanligt att träden formas på någon typ av spaljé som stödjer grenarna under fruktsättningen. Från det tredje året kan frukterna vanligen skördas. Frukten är en stenfrukt och tillhör gruppen klimakteriska frukter vilket innebär att den har ett utpräglat mognadsförlopp då upplagrad stärkelse omvandlas till socker. Mognadsfasen är betydligt intensivare än hos t.ex. äpplen vilket innebär högre respiration och etylénproduktion och kortare hållbarhet. Följande mognadsindex har visat sig vara de mest användbara för att bedöma när det är dags att skörda frukterna:

•

Grundfärg (ska övergå från grönt till gult).

•

Textur (frukten mjuknar).

•

Förhållande socker/syra (stiger under mognaden och ska därför inte vara för lågt).

Frukterna har som sagts kort hållbarhet och ska därför kylas så snabbt som möjligt efter skörd. Förvaringstemperaturen bör vara så nära 0ºC som möjligt och frukterna kan under optimala betingelser förvaras upp till 4 veckor efter skörd.

1.1.8.1 Produktion i världen Persikans värmekrav och känslighet för låga vintertemperaturer avspeglas i odlingens utbredning. Det främsta odlingslandet är Kina med en produktion på 5,5 miljoner ton följt av Italien och USA som har ungefär lika stor produktion, 1,4 miljoner ton. I USA används dock över 600 000 ton av den skördade kvantiteten som råvara i bearbetningsindustrin, i Italien rör det sig endast om cirka 40 000 ton. Den totala produktionen av persikor i världen har stigit konstant och med ganska jämn hastighet under perioden mellan 1961 och 2005. Produktionen har stigit från cirka 5,5 miljoner ton 1961 till 15,7 miljoner ton 2005 vilket innebär att produktionen i det närmaste har tredubblats. Det är tveksamt om den nedgång i avkastningen som ses mellan 1985 och 2001 är korrekt. De siffror som rapporterats från Kina uppvisar nämligen vissa oförklarligt stora svängningar. En fördubbling av arealen och en halvering av avkastningen i ton/ha uppträder 1985 och sedan uppträder motsatsen år 2001. En förklaring skulle kunna vara att man blandat ihop acre och hektar.

USA

Chile

Spanien

Italien

Egypten

Frankrike Grekland

Iran

Kina

Turkiet

Figur 46. De viktigaste områdena med produktion av persikor och nektariner The most important peach and nectarine producing areas Källa/source: FAO (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

produktion, milj. ton

5 4 3 1,7

0,22

0,22 0,18

Mexiko

Brasilien

Korea

0,36 0,32 0,27 Argentina

0,42 0,39

Chile

Grekland

Spanien

USA

Italien

Kina

0,48

Iran

0,68

Egypten

1,1

Frankrike

1,4

Turkiet

Figur 47. Produktionen av persikor och nektariner i de främsta producentländerna 2005 Production of peaches and nectarines in the most important producer countries during 2005 Källa/source: FAO

16 10

10 6 8 6

produktion

avkastning, ton/ha

produktion, milj ton

avkastning

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 48. Produktionen av persikor och nektariner i världen och den genomsnittliga avkastningen under perioden 1961 till 2005 World peach and nectarine production and average yield between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Det föreligger stora skillnader i hur produktionen har utvecklats i de stora producentländerna under perioden efter 1961. Medan produktionen har tiodubblats i såväl Kina som Spanien så har den stannat vid ett plus på 34 % i Italien och i USA har den minskat med 22 %.

Kina USA Italien Spanien

7 6

2 1,8

1,4 1,2

1 3

0,8 0,6

miljoner ton, övriga

miljoner ton, kina

1,6 5

0,4 1 0,2

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 49. Produktionen av persikor och nektariner i de viktigaste producentländerna, 1961- 2005 Peach and nectarine production in the most important producer countries, between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Kalifornien 73 %

3% 5% 5%

New Jersey South Carolina Georgia

Figur 50. Fördelning av persikor och nektarinodlingen på olika delstater i USA Distribution of peach and nectarine production on individual states in the US Källa/source: USDA

I USA är odlingen framför allt lokaliserad till Kalifornien där man finner 73 % av landets produktion av persikor och nektariner. Inte mindre än 52 % av den amerikanska produktionen går dock till bearbetning och denna industri finner man till stor del i Kalifornien. Vid sidan av den kaliforniska produktionen ter sig produktionen i övriga delstater liten men New Jersey, South Carolina och Georgia har vardera en produktion på 3-5 % av USA:s totala produktion.

Argentina

350

Brasilien Chile

300 produktion, tusen ton

Sydafrika

250 200 150 100 50

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 51. Produktion av persikor och nektariner i de viktigaste producentländerna på södra halvklotet mellan 1961 och 2005 Peach and nectarine production in the most important producer countries in the southern hemisphere between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Produktionen på södra halvklotet kan ses som en egen utbudsmarknad eftersom den på grund av den tidsmässiga förskjutningen inte alls konkurrerar med produktionen på norra halvklotet.

22,8

avkastning, ton/ha

18,2

18,8

18,6

15,3

15,4

13,6

12,6 11,2

11,6

10,5

9,8

10 5,2 5

Korea

Brasilien

Mexiko

Argentina

Chile

Egypten

Iran

Frankrike

Turkiet

Grekland

Spanien

USA

Italien

Kina

Figur 52. Avkastning vid odling av persikor och nektariner i de största producentländerna Yield in the largest peach and nectarine producing countries Källa/source: FAO

Här finns fyra huvudsakliga producentländer, Argentina, Brasilien, Chile och Sydafrika. Länderna har idag en tämligen likartad produktionsvolym; Chile ligger på 275 000 ton och de övriga på 208 000 – 215 000 ton. Det land som har haft den starkaste utvecklingen är Chile vars produktion tog fart på 1980-talet. Figuren ovan visar skillnaden i avkastning mellan de olika producentländerna. Kina har, i likhet med andra grödor, inte någon hög avkastningsnivå trots den höga totala produktionen. Högst avkastning finner man i USA, de europeiska länderna men också i Turkiet. 38

1.1.8.2 Produktion i EU Efter äpplen och apelsiner är segmentet persikor och nektariner det tredje största inom EU:s fruktproduktion med en produktion på cirka 4 miljoner ton per år, men det är det mest problemfyllda segmentet. Även om produktionen av apelsiner och äpplen har brottats med obalans kan de inte jämföras med problemen i persikosektorn där återköpen från marknaden i början av 1990-talet var mycket höga, framför allt i Grekland. Produktionen ökade kontinuerligt och kraftigt under en lång period fram till början av 1990talet då obalansen på marknaden blev akut. Efter att marknadsordningen ändrats och nya regler som begränsade återtagen börjat tillämpas från 1997 minskade dock produktionen. Det är framför allt i Grekland som produktionen har minskat, en mindre ökning har fortsatt i Spanien. Av produktionen går en halv miljon ton till bearbetning. Det är främst Grekland som har en stor bearbetningskvot, 300 000 ton, vilken idag motsvarar cirka 40 % av den grekiska persikoproduktionen. 1 600

1 539

1 400 1 106

tusen ton

1 200 1 000 800

574 600 386 400 200

0 Italien

Spanien

Grekland

Frankrike

Ungern

Portugal

Tyskland

Slovenien

Figur 53. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av persikor och nektariner i EU: s tio största producentländer, tusen ton Production in average 2003-2005 of peaches and nectarines in the ten major producer countries in the EU, thousand metric tons Källa/source: FAO 5 Italien 4,5 Spanien 4

Grekland

miljoner ton

3,5

Frankrike

Övriga

2,5 2 1,5 1 0,5 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 54. Produktion av persikor och nektariner i EU 1961–2005, miljoner ton Production of peaches and nectarines in the EU 1961-2005, million metric tons Källa/source: FAO

1.1.9 Ananas Ananas härstammar från Sydamerika, närmare bestämt södra Brasilien och Paraguay där man finner vildväxande släktingar till dagens odlade ananas (Ananas comosus). Den har troligen spridits i Sydamerika och Karibien av indianer och fanns 1493 på Guadeloupe när Columbus anlände till ön. Han tog med den tillbaka till Europa, men spanjorerna och senare engelsmännen spridde också plantan över de delar av världen där den kan odlas, dvs. de varma delarna av världen. Namnet Pineapple kommer från spanskans ”pino” som betyder tall. Ananas odlades kommersiellt på Hawaii i slutet på 1800-talet och i Florida vid förra sekelskiftet. Odlingen i Florida bestod fram till 1960-talet då produktionen flyttades till Filippinerna. Ananas är en tropisk planta som kräver värme, 18 – 35ºC, för att utvecklas och få en god kvalitet. Plantorna förökas vegetativt och små skott planteras ut, 35 – 45 000 plantor per hektar. Plantan är torktolerant men känslig för kyla. Flera skördar kan tas från samma planta, man låter helt enkelt ett nytt skott växa ut när en frukt har skördats. Blomningen induceras idag med hjälp av etylén. Någon pollinering behövs inte, och är för övrigt inte heller önskvärd. Plantan utvecklar ändå en (partenokarp) frukt. Frukten är ickeklimakterisk vilket innebär att den inte lagrar någon stärkelse som efter skörd omvandlas till socker. Den sockerhalt frukten har vid skörd är också den halt frukten kommer att ha när den konsumeras. Flera mognadskriterier används, bl.a.: •

”ögonens färg”

•

formen

•

fruktens ljud när man knackar på den

•

Skalfärg

•

Sockerhalt (minst 12 % rekommenderas)

•

Förhållandet socker syra (0,9 – 1,3 rekommenderas)

I kommersiella odlingar behandlas frukterna ibland med etylén 48 timmar före skörd vilket ger en jämnare färgutveckling och gör att alla frukter kan skördas vid ett skördetillfälle. Behandlingen påskyndar dock åldrandet, dvs. förkortar hållbarheten. Behandling med etylén kan också göras efter skörd och har då samma syfte, nämligen att ge en bättre skalfärg (degreening). Frukterna kan efter skörd förvaras i upp till 4-6 veckor vid en temperatur på 8-9ºC och 8095 % luftfuktighet. Förvaring i för låg temperatur kan ge dålig smak och kylskador i form av brunfärgat fruktkött. Användning av modifierad atmosfär har inte gett några större kvalitetsvinster vid förvaring. Ananas odlas sålunda främst i tropiska områden. I Europa finner man en liten odling på Azorerna men den sker då i växthus. Thailand har världens största produktion av ananas med 2 miljoner ton tätt följd av Filippinerna med 1,8 miljoner ton. Brasilien, Indien och Kina har idag en produktion över 1 miljon ton per år medan Nigeria, Costa Rica, Mexiko och Kenya ligger mellan 0,5 och 1 miljon ton.

Mexiko Costa Rica Brasilien Nigeria Kenya Indien

Indonesien

Kina Thailand Filippinerna Figur 55. De viktigaste områdena med produktion av ananas The most important pineapple producing areas Källa/source: FAO (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

18 16

produktion, milj ton

12 15 10 8 10 6 produktion

avkastning, ton/ha

avkastning

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 56. Produktionen av ananas i världen och den genomsnittliga avkastningen under perioden 1961 till 2005 World pineapple production and average yield between 1961 and 2004 Källa/source: FAO

Såväl avkastning som produktion har ökat under de senaste 40 åren. Den odlade arealen har samtidigt fördubblats så produktionsökningen kan inte bara tillskrivas ökade skördar. Produktionen har nämligen nästan fyrdubblats under perioden samtidigt som avkastningen ökat till knappt det dubbla. 41

4 Thailand 3,5

Filippin. Brasilien

produktion, milj ton

Kina

2,5 2 1,5 1 0,5

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 57. Produktion av ananas i de viktigaste producentländerna, mellan 1961 och 2005 Pineapple production in the most important producer countries, between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

2 1,8

1,8 1,5 1,4

1,4

1,3

1,2 0,9 0,7

0,8

0,7

0,6

0,4

Colombia

Vietnam

produktion, milj ton

1,6

0,4

Kenya

Indonesien

Mexiko

Costa Rica

Nigeria

Indien

Brasilien

Kina

Thailand

Fillip.

0,2

Figur 58. Produktion av ananas i de främsta producentländerna 2005 Production of pineapple in the most important producer countries during 2005 Källa/source: FAO

Studerar man utvecklingen i de fyra största producentländerna kan man konstatera att produktionen har ökat kraftigt hos alla fyra, inte minst de sedan slutet av 1970-talet. Thailand hade en enorm produktionstopp 1979/80 varefter produktionen minskade för att hamna på en relativt konstant nivå de senaste 20 åren. Kina har, i likhet med för många andra grödor, ökat sin produktion sedan början av 1980-talet men det har inte varit i en högre takt än Brasilien och Filippinerna. Skillnaderna i avkastning är så stora att man kan ifrågasätta om de är korrekta, inte minst föranleder skillnaden mellan Kenya, 44 ton/ha och Nigeria, 7,7 ton/ha denna fråga, eftersom det gäller två tämligen närbelägna länder. En förklaring kan dock vara att den kenyanska rymmer en stor kommersiell exportproduktion, 32 % av skörden går på export, medan den nigerianska produktionen nästan uteslutande konsumeras inom landet, bara 3 % exporteras.

avkastning, ton/ha

35 27

30 25

23 19

15 8

Colombia

Vietnam

Kenya

Indonesien

Mexiko

Costa Rica

Nigeria

Indien

Brasilien

Kina

Thailand

Fillip.

Figur 59. Avkastning vid odling av ananas i de största producentländerna, 2005 Yield in the largest pineapple producing countries, 2005 Källa/source: FAO

1.1.10 Citron och Lime Citron (Citrus limon) och Lime (Citrus aurantifolia) är två citrusfrukter som produceras i stor utsträckning över hela världen. Citrussläktet härstammar från sydöstra Asien och Indien men det var troligen kineserna som genom korsningar fick fram många av de arter vi odlar idag. Träden är tåliga och trivs i många jordar men speciellt bra i luftiga och väldränerade jordar. De klarar av torkperioder på upp till 4 månader men om man befarar längre torka än så bör träden bevattnas. Starkt fuktiga och salina jordar klarar träden av betydligt sämre så dessa bör undvikas. Liksom många andra trädgrödor ympar man de förädlade sorterna på grundstammar och plantorna planteras sedan med 5 – 8 meters trädavstånd. Det fjärde året efter plantering ger de sedan normalt frukt. Frukterna utvecklas på trädet under 6 – 12 månader. Så länge frukten sitter kvar på trädet stiger sockerhalten samtidigt som syrahalten sjunker. Under mognaden stiger även frukternas saftinnehåll. Hos citron och lime eftersträvar man inte ett högt sockerinnehåll och det är förresten inte speciellt högt, cirka 2 % i den ätliga delen, vilket kan jämföras med cirka 8 % i apelsiner. Samtidigt är syrahalten hög, cirka 4 %, vilket kan jämföras med mindre än 1 % i apelsiner. Eftersom sockerhalten inte har någon betydelse hos citronerna skördas de ofta när de blivit tillräckligt stora. Saftinnehållet är dock en indikation på mognad och skall uppgå till 25 % förutom i verdelli- och primofiorecitroner där det räcker med 20 % saftinnehåll. För citroner finns inte heller något krav på färg utan de kan saluföras gröna om de uppfyller kravet på minsta saftinnehåll. Citron och lime är betydligt känsligare för låga temperaturer än både apelsiner och småcitrus, såväl under odlingen som efter skörd. Citron kan lagras upp till 6 månader efter skörd i en temperatur mellan 11 och 13ºC. Förvaring under kortare tid kan ske i temperaturer ner till 7ºC men använder man denna temperatur under längre lagring utvecklas kylskador i form av insjunkna bruna partier på frukterna. Lime har kortare hållbarhet, de kan bara lagras i 6-8 veckor i en temperatur på 9 - 10ºC. Redan efter cirka 3-4 veckor kan man dock notera att skalet börjar ljusna på grund av klorofyllnedbrytning. 43

Odling av citron och lime hittar man i lite varmare klimat än småcitrus och apelsiner men ändå i tempererade områden. Mexiko har den största produktionen med 1,8 miljoner ton följt av Indien, Argentina och Spanien. Det finns dock stora skillnader i typ av produktion; medan Spanien exporterar närmare 50 % av sin produktion är t.ex. Indiens export i stort sett obefintlig. Produktionen har ökat kraftigt under de senaste 40 åren, från 2,5 miljoner ton 1961 till 12,5 miljoner ton idag, en femdubbling. En stor del av citronerna bearbetas dock till koncentrat och olika typer av smaktillsatser. Produktionsökningen kan hos denna produkt inte tillskrivas en ökad avkastning eftersom denna bara ligger cirka 25 % högre än för 40 år sedan.

USA Mexiko Argentina Brasilien Spanien Italien Turkiet Iran Indien Kina Figur 60. De viktigaste områdena med produktion av citron och lime The most important production areas for lemons and limes Källa/source: FAO (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin) 1,8 1,8 1,6

1,4 1,3

produktion, milj ton

1,4

1,1

1,2

1 0,7

0,8

0,7 0,6

0,6

0,6 0,4 0,2 Turkiet

Italien

Kina

Spanien

USA

Brasilien

Iran

Argentina

Indien

Mexiko

Figur 61. Produktionen av citron och lime i de främsta producentländerna 2005 Production of lemons and limes in the most important producer countries during 2005 Källa/source: FAO

18 16

produktion, milj ton

12 8

8 6

avkastning, ton/ha

14 10

4 4 produktion

avkastning

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 62. Produktionen av citron och lime i världen och den genomsnittliga avkastningen under perioden 1961 till 2005 World production of lemons and lime and average yield between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Utvecklingen i de fyra största producentländerna har varit tämligen likartad under de senaste 40 åren och de har idag likartade produktionsvolymer med undantag av Mexiko vars produktion de sista åren ökat något snabbare än övriga länders. Slutligen kan man konstatera att det är tämligen stora skillnader i avkastningen mellan länderna, USA har t.ex. tre gånger så hög avkastning som Indien.

Argentina Indien

1,8

Mexiko

produktion, milj. ton

1,6

Spanien

1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 63. Produktionen av citron och lime i de viktigaste producentländerna, mellan 1961 och 2005 Production of lemons and limes in the most important producer countries, between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

31 29

25 avkastning

20 13

10 5

Turkiet

Italien

Kina

Spanien

USA

Brasilien

Iran

Argentina

Indien

Mexiko

Figur 64. Avkastningen vid odling av citron och lime i de största producentländerna, 2005 Yield in the largest lemon and lime producing countries, 2005 Källa/source: FAO

1.1.11 Plommon Det i Europa odlade plommonet, Prunus domestica, har troligen sitt ursprung i Europa eller Mindre Asien, kanske Kaukasus, där det kan ha uppkommit som en spontan hybrid mellan två vildväxande arter, slånbär, Prunus spinosa och körsbärsplommon, Prunus cerasifera. Det har odlats i Europa i minst ett par tusen år. Det kan ha varit greker och romare som började odla plommon och sedan spred odlingen vidare över Europa. Det orientaliska plommonet, Prunus salicina, har däremot troligen sitt ursprung i Kina där det odlats i 3 000 år. För mellan 200 och 400 år sedan kom det till Japan och har sedan felaktigt kommit att kallas japanska plommon. Plommonsläktet är sålunda lite rörigt, och värre blir det med tiden. Eftersom olika prunusarter kan korsas har man fått fram olika hybrider, bl.a. mellan plommon och aprikoser, som är nära släkt. Resultatet har blivit följande hybrider: •

Pluot® som är 75 % plommon och 25 % aprikos

•

Plumcot® som är 50 % plommon och 50 % aprikos

•

Aprium® som är 25 % plommon och 75 % aprikos

Huruvida man ska kalla dessa hybrider för plommon eller ej är i Europa inte utrett. I USA har myndigheterna helt enkelt bestämt att det som ser ut som ett plommon också betraktas som ett plommon. Plommon är ganska tåliga träd, både avseende jordar och temperatur. Härdigheten är ungefär lika god som hos ett äppleträd och det är den prunusart som bäst klarar av lite fuktiga tunga jordar. Europeiska plommon har bättre härdighet än de japanska. Liksom de flesta andra trädgrödor använder man en grundstam på vilken de förädlade sorterna ympas. Ett flertal prunusarter används som grundstammar, bl.a. utvalda kloner av det odlade plommonet, liksom krikon, P. domestica. ssp. insitita och körsbärsplommon, Prunus cerasifera. Förr planterades plommon med tämligen stora trädavstånd vilket gav odlingar med 250 – 300 träd/ha. Idag har man mer svagväxande grundstammar som ger små träd som planteras tätt

och ger skörd ganska snart efter plantering. I moderna odlingar kan man därför ha trädtätheter över 100 träd/ha. Plommonet är en stenfrukt som ska skördas för hand när frukterna uppnått tillräcklig, men inte full mognad, eftersom de då inte kan hanteras och distribueras. Flera mognadsindex används: •

Antal dagar från full blom

•

Fasthet

•

Sockerinnehåll

•

Förhållande socker/syra

En parameter som inte fungerar speciellt bra som mognadsindex hos plommon är färgen, vilket kan tyckas konstigt eftersom det används för många andra frukter. Plommon kan dock ha kraftig täckfärg som döljer grundfärgen (som är den färg som indikerar mognaden) och de har dessutom ett vaxskikt på ytan som också kan förvilla. Vidare är plommonet en klimakterisk frukt med ett utpräglat mognadsförlopp under vilket upplagrad stärkelse omvandlas till socker. Plommon är efter skörd mycket känsliga och de måste därför snabbt kylas till så nära 0ºC som möjligt. Vid lagring i 0ºC och 90-95 % luftfuktighet kan plommonen, i bästa fall, förvaras i upp till 5 veckor.

USA Chile

Frankrike

Tyskland

Spanien

Turkiet

Serbien

Ryssland Kina

Rumänien

Figur 65. De viktigaste områdena med produktion av plommon The most important production areas for plums Källa/source: FAO (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

4 635 2 000 Observera att stapeln är förkortad

1 800 produktion, tusen ton

1 600 1 400 1 200 1 000 800

580

568

600

255

218

Spanien

283

300

Chile

409

400

192

215

200 Italien

Turkiet

Frankrike

USA

Rumänien

Tyskland

Serbien

Kina

Figur 66. Produktionen av plommon i de främsta producentländerna 2005 Production of plums in the most important producer countries during 2005 Källa/source: FAO

Den största produktionen av plommon hittar man i Kina men det är främst ”japanska” plommon (P. Salicina) som odlas. Den kinesiska produktionen, 4,6 miljoner ton, är många gånger större än produktionen i något annat land. Tyskland och Serbien-Montenegro ligger också på en produktion över 0,5 miljoner ton. Produktionen i USA är till 90 % lokaliserad till Kalifornien där man odlar såväl japanska som europeiska plommon.

18 16

produktion, milj. ton

14 8

12 10

6 8 4

avkastning, ton/ha

6 produktion

avkastning

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 67. Produktionen av plommon i världen och den genomsnittliga avkastningen under perioden 1961 till 2005 World production of plums and average yield between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Kina

Rumänien

USA

Serbien

4,5

0,9

0,8

3,5

0,7

0,6

2,5

0,5

0,4

1,5

0,3

0,2

0,5

0,1

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

miljoner ton, Kina

Figur 68. Produktionen av plommon i de viktigaste producentländerna, mellan 1961 och 2005 Production of plums in the most important producer countries, between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Produktionen i världen har under de gångna 40 åren ökat tämligen långsamt från 6 miljoner ton 1961 till 10 miljoner ton idag. Något förvånande sjönk den genomsnittliga avkastningen kraftigt vid mitten av 1980-talet. Denna sänkning kom samtidigt som den kinesiska produktionsökningen kom igång och det är troligen denna som ger utslag eftersom avkastningen i Kina ligger på mellan 2 och 3 ton per hektar vilket kan jämföras med 12-15 ton/ha i Frankrike och Österrike och 16-17 ton/ha i USA och Chile.

18 14,7

13,2

avkastning, ton/ha

14 11,3

12 8,9

6,7

8 6 4

11,7

4,3

4,3 2,9

2 Italien

Turkiet

Spanien

Chile

Frankrike

USA

Rumänien

Tyskland

Serbien

Kina

Figur 69. Avkastningen vid odling av plommon i de största producentländerna Yield in the major plum producing countries Källa/source: FAO

1.1.12 Jordgubbar Produktionen av jordgubbar har ökat kraftigt mellan 1961 och 2005. Från en produktion på cirka 250 000 ton 1961 har EU nu en mer än fyra gånger så stor produktion, cirka 1 miljon 49

ton. När Polen blev medlem i EU 2004 bidrog landet till en stor ökning av den totala jordgubbsproduktionen. Jordgubbar produceras i alla EU:s medlemsstater men produktionen är störst i Spanien följt av Polen, Italien och Tyskland. 287

300

250

200

tusen ton

166

159

150 116 100 50

0 Spanien

Polen

Italien

Tyskland Frankrike

Belgien

Holland Österrike Sverige

Figur 70. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av jordgubbar i EU: s tio största producentländer, tusen ton Production in average 2003-2005 of strawberries in the ten major producer countries in the EU, thousand metric tons Källa/source: FAO

1 200 Övriga

Frankrike

Tyskland

Italien

Spanien

Polen 04-05

Polen-03

1 000

tusen ton

800

600

400

200

0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 71. Produktion av jordgubbar i EU 1961–2005, tusen ton Production of strawberries in the EU 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

1.2 Grönsaker produktvis 1.2.1 Tomat Tomatplantan härstammar från Anderna i ett område från Norra Chile till Ecuador där man idag hittar den största naturliga variationen av den vilda arten. Vilda tomater har små frukter 50

av mycket olika färg, från gult, via randigt och rött till nästan svarta frukter. Odling av tomat och användning som föda antas ha skett i Centralamerika och namnet tomat kommer från indianer som kallade den ”tomatl”. Tomater odlades i Mexiko när spanjorerna anlände dit. Spanjorerna spred sedan tomaten över världen, först till Karibien och sedan till Europa och Asien. Tomater odlades i Italien 1540 och i England 1590. Till USA kom den via Europa, troligen med fransmän, i början på 1700-talet. Frukten hade länge ett rykte om sig att vara giftig varför det dröjde länge innan odlingen tog fart. I mitten av 1700-talet åts den dock i England medan det dröjde till början av 1800-talet i USA. I Norden blev den inte vanlig förrän efter andra världskriget. Tomaten tillhör arten Lycopersicon och är i sitt ursprungsområde en perenn medan den idag odlas som en annuell. Den tillhör potatisfamiljen Solanaceae och är släkt med potatis, paprika, aubergine och tobak. Plantan har ganska höga krav, den kräver varma dagar för att främja blomsättningen och kalla nätter för att främja fruktsättningen. Frukterna som odlas idag kan vara allt från körsbärssmå till stora bifftomater. De första tomater som kom till Europa var troligen gula, men röda tomater kom sedan att dominera marknaden. Frukten, som egentligen är ett bär, innehåller karotenoiden lykopén som tillskrivits goda hälsoegenskaper. Studier har indikerat att frukten kan ge ett visst skydd mot prostatacancer och detta gäller oavsett om den konsumeras färsk eller som tomatsås. Frukterna utvecklas på klasar och används antingen färska eller går till bearbetningsindustrin. Tomater för färsk konsumtion odlas såväl på friland, i plasttunnlar som i växthus. Frukten är värmekrävande vilket innebär att frilandsodling bara sker i varmare klimat medan den i kallare klimat odlas i växthus eller plasttunnlar. Tomaten kan skördas helt grön och sedan mognas fram vid ankomsten till destinationen. Ju längre den får sitta kvar och mogna på plantan desto mer kommer den dock att smaka. En helt mogen tomat går dock inte att distribuera varför ett visst utrymme för distribution måste lämnas. I Sverige skördas tomaterna normalt i s.k. ”breaker” stadium, dvs. i omslaget från grönt till rött. Tomaten kallas vanligen för en grönsak trots att den botaniskt är en frukt. 1893 slog USA:s högsta domstol fast att den skulle kallas grönsak (och därmed beläggas med 10 % importtull) eftersom den åts som en sådan. Vid förvaring i temperaturer under 12ºC avstannar aktiviteten hos fruktens mognadsenzymer och speciellt de som gör att frukten ändrar färg från grönt till rött. Frukter som inte är helt mogna skall därför inte förvaras kallt. En frukt som är helt mogen kan dock förvaras i lägre temperaturer. Tomater odlas såväl för färsk konsumtion som för bearbetning till konserverad vara, ketchup och andra såser. I statistiken särskiljer man inte mellan dessa tomater varför nedanstående statistik avser såväl färska tomater som tomater till bearbetningsindustrin.

1.2.1.1 Produktion i världen

USA

Brasilien

Spanien Italien Egypten Turkiet Iran Indien Kina

Figur 72. De viktigaste områdena med produktion av tomat The most important production areas for tomatoes Källa/source: FAO (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Produktion av tomater återfinns över hela världen. Kina är idag världens främsta producent med en produktion på 32 miljoner ton följt av USA på 11 miljoner ton. Kinas utveckling har varit i det närmaste explosionsartad under den senaste 10-årsperioden. USA var fram till och med 1994 det främsta producentlandet, men därefter har Kina nästan tredubblat sin produktion medan den amerikanska produktionen legat i stort sett oförändrad. Kina är en mycket stor producent av bearbetade tomater och erbjuder marknadens lägsta priser vilket skapat stor oro i vissa länder, inte minst inom EU. 31,6 20

Observera att stapeln är starkt förkortad

18 16

miljoner ton

14 11

9,7

7,6

7,2

4,5

4,2 3,3

4 2 0 Kina

USA

Turkiet

Egypten

Indien

Italien

Spanien

Iran

Brasilien

Figur 73. Produktionen av tomater i de främsta producentländerna 2005 Production of tomatoes in the most important producer countries during 2005 Källa source: FAO

Den stora ökningen av produktionen i Kina avspeglas också i den totala världsproduktionen som ökat med 53 % under den senaste 10-årsperioden. Det är dock inte bara Kina som ökat sin produktion under senare år, denna utveckling finns hos alla stora producentländer. I Turkiet, Indien och Egypten har produktionen under den senaste 10-årsperioden ökat med 50 % medan den spanska produktionen ökat med 45 % och den italienska med 28 %. 140

120

100

15 60

ton/ha

miljoner ton

20 80

10 40 produktion

avkastning

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 74. Produktionen av tomater i världen och genomsnittlig avkastning under perioden 1961 till 2005 World production of tomatoes and average yield between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Kina Italien USA

14,0

Indien Turkiet

12,0

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

0,0

1983

0,0

1981

2,0

1979

5,0

1977

4,0

1975

10,0

1973

6,0

1971

15,0

1969

8,0

1967

20,0

1965

10,0

1963

25,0

1961

miljoner ton, Kina

30,0

Egypten Spanien

miljoner ton, övriga

35,0

Figur 75. Produktionen av tomater i de viktigaste producentländerna, mellan 1961 och 2005 Production of tomatoes in the most important producer countries, between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Den ökande produktionen leder till ökad konkurrens på världsmarknaden, detta gäller såväl bearbetade tomater som det färska segmentet. När det gäller färska tomater till den europeiska marknaden är Holland, Spanien, Italien och Frankrike de främsta producentländerna. Till den europeiska marknaden kommer även vissa kvantiteter från Marocko, en import som oroar speciellt Spanien eftersom dessa länder konkurrerar om samma tidsmässiga marknadssegment, nämligen den europeiska vintermarknaden. Någon jämförelse av avkastningssiffror går inte att göra eftersom olika typer av odling gör att värdena inte blir jämförbara. 53

1.2.1.2 Produktion i EU Tomater är den i särklass största produkten av alla frukter och grönsaker som EU producerar (den är likaså främsta produkt om man ser till hela världens produktion). Produktionen omfattar såväl tomater som går till bearbetningsindustrin som tomater för färsk konsumtion. Av den totala produktionen på 17-18 miljoner ton går cirka hälften till bearbetningsindustrin. EU:s bearbetningskvoter uppgår totalt till 8,8 miljoner ton men i Spanien levereras betydligt mer än landets kvot på 1,2 miljoner ton till bearbetning varför siffran ligger högre än kvotutrymmet. Produktionen av tomat visar på en stadig ökning av produktionen under den gångna 40-årsperioden med en ökningstakt på cirka en kvarts miljon ton per år. Italien är främsta producentland och har också haft den kraftigaste ökningstakten i produktionen. Landet har idag en bearbetningskvot på 4,3 miljoner ton. Färskvaruproduktion av tomat finns i hela Europa, i norra delen av regionen främst under sommaren och i södra delen av Europa under hela året eller med en paus under sommaren. Detta gör att produktion av tomater, precis som av äpplen, finns i EU:s alla medlemsländer, vilket naturligtvis bidrar till den höga totalproduktionen. I produktionen för färskvarumarknaden är Nederländerna en viktig producent vid sidan av de två stora producentländerna Spanien och Italien.

8 000

7 383

7 000

tusen ton

6 000 5 000

4 288

4 000 3 000 1 778

2 000

1 090 1 000

755

628

278

242

219

0 Italien Spanien GreklandPortugalFrankrike Neder- Ungern Belgien länderna

Polen

Figur 76. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av tomater i EU: s tio största producentländer, tusen ton Production in average 2003-2005 of tomatoes in the ten major producer countries in the EU, thousand metric tons Källa/source: FAO

18 Övriga

Portugal

Grekland

Spanien

Italien

16 14

miljoner ton

12 10 8 6 4 2 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 77. Produktion av tomater i EU 1961–2005, miljoner ton Production of tomatoes in the EU 1961-2005, million metric tons Källa/source: FAO

1.2.2 Huvudkål Olika kålväxter växer vilt längs Europas atlantkuster och i medelhavsområdet. I Sverige finns strandkål, Crambe maritima. Kålväxterna har sedan lång tid tillbaka samlats och användes till att börja med som medicinalväxter. Den kål som vi idag kallar huvudkål tillhör arten Brassica oleracea som växer vild kring Medelhavet. Den vilda arten har dock små likheter med dagens huvudkål. Två typer av huvudkål finns, vitkål och rödkål. Utvecklingen till dagens typiska huvuden har skett genom att människan hela tiden valt frön från de plantor som haft störst blad. Detta skapade först grönkål och därefter en produkt med ett alltmer kompakt huvud. Först framåt 1500-talet finner man dock referenser i litteraturen till det som vi idag ser som ett typiskt kålhuvud. Vitkål kan odlas såväl på lätta sandjordar som på tyngre lerjordar. Plantan är tvåårig och lagrar under sensommaren in kolhydrater i bladen som upplagsnäring inför kommande säsongs blomsättning. Vid kommersiell odling skördas plantan efter första årets tillväxt. Plantan bör ges en lång växtsäsong för att kunna avsluta tillväxten och därefter ha tid att lagra in upplagsnäring, något som ger produkten en bättre lagringshållbarhet. Kålen lagras i en temperatur strax över noll grader och klarar sig i lager till långt in på våren under optimala lagringsbetingelser och om den inlagrade kålen varit av god kvalitet. Vitkål är en god C-vitaminkälla, den innehåller ungefär lika mycket av vitaminet som grapefrukt och fyra gånger mer än man finner i äpplen. På den negativa sidan finns ett innehåll av glukosinolater som kan blockera upptagningen av jod.

1.2.2.1 Produktion i världen

USA

Polen Ukraina Ryssland Indien Kina Korea Japan

Figur 78. De viktigaste områdena med produktion av huvudkål The most important production areas for cabbages Källa/source: FAO (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

I likhet med många andra produkter finner man den främsta produktionen av huvudkål i Kina, över 34 miljoner ton. Här har produktionen haft en stark utveckling under den senaste 10årsperioden, den har i det närmaste tredubblats. Detta har bidragit till den ökning som man ser för hela världen, en ökning med 65 % de senaste 10 åren. Indien är världens näst största producentland och här har utvecklingen varit på samma nivå som för världen i genomsnitt med en ökning på 65 % den senaste 10-årsperioden. 34,1 10

Observera att stapeln är starkt förkortad

9 8

miljoner ton

6 5

4,2 3,3

2,2

2,2 1,6

1,4

Ukraina

Polen

2 1 0 Kina

Indien

Ryssland

Korea

USA

Japan

Figur 79. Produktionen av huvudkål i de främsta producentländerna 2005 Production of cabbages in the most important producer countries during 2005 Källa/source: FAO

25 20

50 40

ton/ ha

miljoner ton

20 produktion 10

avkastning

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 80. Produktionen av huvudkål i världen och den genomsnittliga avkastningen under perioden 1961 till 2005 World production of cabbages and average yield between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

En intressant iakttagelse är att den genomsnittliga avkastningen i världen har minskat något under senare år. Den låg som högst i mitten på 1980-talet då man i genomsnitt skördade 25 ton/ha. Minskningen är visserligen inte stor, idag skördar man 22 ton vilket är en minskning med 12 %. Men då skall man beakta att utvecklingen bör gå framåt och att man för de flesta grödor ser allt högre avkastning. Förklaringen går istället troligen att finna i Kinas och Indiens allt ökande produktion. Dessa länder har förhållandevis låg avkastning, cirka 20 ton/ha jämfört med Korea som skördar 63 ton/ha, Japan och Polen som skördar 40 ton/ha och i viss mån även USA som tar 25 ton/ha. För 20 år sedan svarade Kina och Indien bara för cirka 24 % av världens produktion medan de nämnda högavkastande producentländerna svarade för 30 % av produktionen. Idag har Kina och Indien 57 % av produktionen medan de andra fyra ländernas andel sjunkit till 13 %.

Indien

Japan

Korea

Ryssland

USA

7 6

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

miljoner ton, Kina

Kina

miljoner ton, övriga

Figur 81. Produktionen av huvudkål i de viktigaste producentländerna, mellan 1961 och 2005 Production of cabbages in the most important producer countries, between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

60 50

ton/ha

40 30

25 20

20 10 0 Kina

Indien

Ryssland

Korea

USA

Japan

Ukraina

Polen

Figur 82. Avkastningen vid odling av huvudkål i de största producentländerna Yield in the largest cabbage producing countries Källa/source: FAO

1.2.2.2 Produktion i EU Produktionen av huvudkål, dvs. främst vitkål men även rödkål, delar med lök tredjeplatsen bland grönsakerna tillsammans med produktionen av lök. Produktionen av bägge dessa produkter uppgår till 4,7 miljoner ton. I likhet med produktionen av morötter odlas kål i hela Nordeuropa och dessutom i många sydeuropeiska länder som vintergröda. Men, medan produktionen av morötter ökar så minskar produktionen av kål. Under de senaste 20 åren ligger minskningen på cirka 12 %. Det är framför allt i Storbritannien, Spanien och Italien som produktionen minskar. I Frankrike Holland och Tyskland har produktionen bibehållits på ungefär samma nivå under perioden. 1 400

1 336

1 200 1 000 tusen ton

780 800 600 400

281

280

258

252

221

188

172

164

200 0 Polen

Tyskland Spanien

Italien

Holland

Frankrike Grekland Ungern Portugal

Figur 83. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av kål i EU: s tio största producentländer, tusen ton Production in average 2003-2005 of cabbage in the ten major producer countries in the EU, thousand metric tons Källa/source: FAO

Polen har den största produktionen med en kvantitet på 1,3 miljoner ton vilket utgör nästan 30 % av EU:s produktion. Ett andra stort producentland är Tyskland med en produktion på 900 000 ton. Tillsammans svarar dessa länder för hälften av EU:s produktion av huvudkål. Vid sidan av dessa två länder finns ett antal länder med en produktion mellan 200 000 och 300 000 ton. 7

Övriga

Frankrike

Nederländerna

Storbritannien

Italien

Tyskland

Polen 04-05

Polen-03

Spanien

miljoner ton

0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 84. Produktion av kål i EU 1961–2005, miljoner ton Production of cabbage in the EU 1961-2005, million metric tons Källa/source: FAO

1.2.3 Lök Lök är en av de grönsaker människan längst känt till. Spår av lök har hittats i bosättningar som kan dateras till 5 000 f. Kr. Det rörde sig då om vilda plantor som samlats in. Odlingen började troligen mycket senare, kanske i det gamla Egypten där man tror att de som byggde pyramiderna fick äta lök och rädisor! Egyptierna höll lökens värde högt och tillbad den i tron att den gav evigt liv. Löken kom till Europa via Grekland och romarriket. Till USA kom den 1493 med Columbus expedition till Haiti. Lök tillhör familjen Alliaceae och den art vi konsumerar är Allium cepa. Det är en tvåårig växt som tål låga temperaturer och därför passar att odla även i kalla klimat. Bästa temperatur för tillväxt är 12 – 25ºC. Om temperaturen kryper under 10ºC initieras blomning vilket inte är önskvärt. Lök kan visserligen odlas på såväl lätta som tunga jordar men väldränerade jordar främjar lökbildningen. När löken är färdig att skördas ”välter” blasten. Lök som skall lagras bör därefter torkas i cirka 20ºC och god luftcirkulation. Vid lagring i 0ºC håller den sig sedan till långt inpå våren.

1.2.3.1 Produktion i världen Lök är basföda i många länder, inte minst i länder som Indien och Pakistan där den är en viktig del av den fattiga befolkningens föda. Det finns också en stor produktion i Östeuropa och Ryssland. Men lök är en viktig produkt också i länder med hög levnadsstandard vilket förklarar varför den är den tredje främsta grönsaken med avseende på producerad kvantitet.

USA

Ryssland Turkiet Iran Pakistan Indien Kina Japan

Figur 85. De viktigaste områdena med produktion av lök The most important production areas for onion Källa/source: FAO (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Kina är ett av många länder där lök är en viktig del av kosten och landet har världens största produktion av lök med 19 miljoner ton producerade under 2005. Det ger en per capita konsumtion på cirka 15 kg. Precis som för många andra produkter har produktionen gått starkt framåt på senare år, den är idag 2,5 gånger högre än för 10 år sedan. Andra länder som ökat sin produktion är Indien där produktionen ökat med 35 % på 10 år och Pakistan där den fördubblats. I USA har ökningen stannat på 10 % under perioden. Den japanska produktionen har minskat med 15 % under de senaste 10 åren, en utveckling man ser för flera produkter i Japan. 19

10 Observera att stapeln är starkt förkortad

9 8

miljoner ton

5,5

6 5 3,3

1,8

1,7

1,5 1,1

2 1 0 Kina

Indien

USA

Turkiet

Pakistan

Ryssland

Iran

Figur 86. Produktionen av lök i de främsta producentländerna 2005 Production of onions in the most important producer countries during 2005 Källa/source: FAO

Japan

20 18

16 14

miljoner ton

ton/ha

8 20

produktion

avkastning

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 87. Produktionen av lök i världen och genomsnittlig avkastning under perioden 1961 till 2005 World production of onions and average yield between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Avkastningen ökar visserligen men det är en långsam ökning, 17 % under de senaste 20 åren. Till en del beror detta på att produktionen i lågavkastande länder har ökat kraftigt, Kina, Indien och Pakistan har en avkastning mellan 10 och 20 ton/ha medan produktionen i mer högavkastande länder har ökat i långsammare takt eller stagnerat. Här kan man dessutom se stora skillnader i utvecklingen. Medan avkastningen i USA de senaste 20 åren ökat med 24 %, i Frankrike med 47 % och i Holland med 39 % har avkastningen i Kina, Indien och Pakistan under samma period varit i stort sett oförändrad.

Kina

Indien

Iran

Ryssland

Turkiet

USA

12 3

10 8

6 4

miljoner ton, övriga

miljoner ton, Kina

2 2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 88. Produktionen av lök i de viktigaste producentländerna, mellan 1961 och 2005 Production of onions in the most important producer countries, between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

50 45 40

ton/ha

35 26

30 25

10 5 0 Kina

Indien

USA

Turkiet

Pakistan

Ryssland

Iran

Japan

Figur 89. Avkastningen vid odling av lök i de största producentländerna Yield in the largest onions producing countries Källa/source: FAO

1.2.3.2 Produktion i EU Produktionen av lök är som nämnts ovan i paritet med vitkålsproduktionen. Produktionen av denna produkt inom EU visar dock, liksom morotsproduktionen, en ökande trend. Denna ökning ses i flera länder. Under de senaste 20 åren har produktionen i stort sett fördubblats i Tyskland, Frankrike och Holland, medan den har ökat med 50 % respektive 35 % i Polen respektive Storbritannien. I Spanien däremot, det största produktionslandet, har produktionen inte förändrats nämnvärt under samma period. Tre länder, Spanien, Holland och Polen, svarar för över hälften av EU:s produktion med, som nämnts ovan, den spanska produktionen i topp.

1 200 1 021 945

1 000

748

tusen ton

800

600 417 400

380

366

359 208

200

110

109

0 Spanien

Holland

Polen

Frankrike

Italien

Tyskland

Grekland Portugal Österrike

Figur 90. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av lök i EU: s tio största producentländer, tusen ton Production in average 2003-2005 of onions in the ten major producer countries in the EU, thousand metric tons Källa/source: FAO

6 Övriga

Italien

Tyskland

Holland

Spanien

Polen 04-05

Polen-03

Frankrike

miljoner ton

0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 91. Produktion av lök i EU 1961–2005, miljoner ton Production of onions in the EU 1961-2005, million metric tons Källa/source: FAO

1.2.4 Gurka Gurkans ursprungsområde antas vara Himalayas sydsluttningar. Det är en växt som har odlats mycket länge, omkring 3 000 år i västra Asien. Den spreds sedan vidare till Grekland och romarriket och även till Kina men i vilken ordning är inte helt klarlagt. Spanjorerna förde gurkväxten till Haiti 1494 och den spred sig sedan tämligen snabbt över landet och blev populär såväl bland indianerna som nybyggarna. Gurka, Cucumis sativus, är en del av familjen Cucurbitaceae och är släkt med squash, pumpa och melon. Det är en värmekrävande växt som vill ha 18- 30ºC med vissa sortskillnader. Gurka odlas dels i växthus för färskvarumarknaden och dels på friland för inläggning till salteller ättiksgurka. I Sverige benämns dessa senare frilandsgurka eller druvgurka. Den gurka som odlas i växthus är nästan uteslutande partenokarp vilket betyder att den inte behöver pollineras. Gurkan har en vattenhalt på cirka 96-97 % vilket är nästan lika mycket som i havet eftersom detta innehåller 3,1 % salt. Det är botaniskt sett ett bär, vilket är en typ av frukt. Gurkan har ett något oförtjänt rykte om sig att inte innehålla så mycket näring, kanske på grund av dess höga vattenhalt. Men, gurka har faktiskt samma halt av C-vitamin som äpple, men det förutsätter att man inte tar bort dess gröna skal. Den innehåller också nyttiga mineraler. Frukten är liksom hela plantan känslig för låga temperaturer och bör inte förvaras under 12ºC eftersom den då kan utveckla kylskador i form av insjunkna partier i skalet. Frukterna avger lätt vatten vilket gör dem mjuka till texturen. Det är för att undvika detta som de i allmänhet filmas med en plastfilm.

1.2.4.1 Produktion i världen

USA Mexiko

Spanien Ukraina Egypten Holland

Iran

Turkiet

Kina Korea Japan

Ryssland

Figur 92. De viktigaste områdena med produktion av gurka The most important production areas for cucumbers Källa/source: FAO (karta/map -courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Gurka produceras över hela världen i de mest skiftande klimat. Främsta producentland är Kina som svarar för 64 % av världens totala produktion. Produktionen har under den senaste 10-årsperioden fördubblats och ligger idag på 26,6 miljoner ton. Avkastningen ligger dock på samma nivå som för 10 år sedan, 17 ton/ha. Den ökning av världens totala produktion man kan se av statistiken avspeglar till viss del den kinesiska ökningen. Det finns dock andra länder som likaså ökat sin produktion. Egypten har under den senaste 10-årsperioden i likhet med Kina fördubblat sin produktion till dagens 600 000 ton, Ryssland har fyrdubblat sin produktion och ligger på 1,36 miljoner ton och Spanien, Ukraina och Turkiet har vardera ökat sin produktion med 50-60 % under den senaste 10-årsperioden. Däremot har produktionen i såväl Japan som Holland minskat något och USA:s produktion är tämligen oförändrad.

26,6

Observera att stapeln är starkt förkortad

3,5 3

miljoner ton

2,5 2

1,73 1,4

1,5

1,36

0,6

0,49

0,48

0,44

Holland

0,68

Mexiko

0,75

Spanien

0,98 1

0,4

Korea

Japan

Ukraina

USA

Ryssland

Iran

Kina

Turkiet

Egypten

0,5

Figur 93. Produktionen av gurka i de främsta producentländerna 2005 Production of cucumbers in the most important producer countries during 2005 Källa/source: FAO

18 16

14 12

25 10 20

ton/ ha

miljoner ton

8 15

produktion avkastning

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 94. Produktionen av gurka i världen och genomsnittlig avkastning under perioden 1961 till 2005 World production of cucumbers and average yield between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Liksom för tomat är det svårt att göra avkastningsjämförelser mellan olika länder eftersom en del av produktionen sker i växthus där avkastningen ligger på en helt annan nivå än på friland. Grafen över världens genomsnittliga avkastning får därför också tas som en indikation eftersom detta problem även gäller den totala jämförelsen.

Kina

Egypten

Iran

Turkiet

Ukraina

USA

Japan

2,0

Ryssland

1,8

1,6 1,4

1,2 15

1,0 0,8

0,6 0,4

0,2

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0,0

1961

Figur 95. Produktionen av gurka i de viktigaste producentländerna, mellan 1961 och 2005 Production of cucumbers in the most important producer countries, between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

1.2.4.2 Produktion i EU Gurka är en stor produkt i Sverige men inte lika dominerande på EU-nivå. Produktionen i EU ökar emellertid och har sedan 1961 nästan tredubblats från drygt 600 000 ton till dagens knappt 2,1 miljoner ton. Spanien är främsta producentland med nästan en fjärdedel av EU:s produktion av gurka. Den holländska produktionen ligger dock bara cirka 10 % lägre än den spanska. Det är framför allt den spanska produktionen som har ökat. Undre de senaste 20 åren har den ökat med 68 % medan den holländska produktionen endast ligger cirka 10 % högre idag än för 20 år sedan. Den holländska produktionen har minskat med cirka 15 % sedan mitten av 1990-talet då produktionen hade en topp.

600 521 500 433

tusen ton

400 268

300

185 200

162 133 89

100

67 44

0 Spanien Holland

Polen

Tyskland Grekland Frankrike Ungern

Italien

Finland

Figur 96. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av gurka i EU: s tio största producentländer, tusen ton Production in average 2003-2005 of cucumber in the ten major producer countries in the EU, thousand metric tons Källa/source: FAO

Inför Polens medlemskap i EU fanns förutsägelser om att Polen skulle komma att ta betydande marknadsandelar av EU:s gurkmarknad. Någon sådan utveckling har än så länge inte kunnat ses utan den polska produktionen av gurka har istället minskat med över 30 % de senaste 10 åren.

2 200 2 000 1 800

Övriga

Tyskland

Frankrike

Grekland

Holland

Spanien

Polen 04-05

Polen-03

1 600

tusen ton

1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 97. Produktion av gurka i EU 1961–2005, tusen ton Production of cucumber in the EU 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

1.2.5 Aubergine Aubergine har sitt ursprung i tropiska Indien och det är också i Asien frukten har störst ekonomisk betydelse. I Japan är det en av de fyra viktigaste grönsakerna. Den har odlats i Asien sedan förhistorisk tid men kom inte till Europa förrän relativt sent, trots att många andra frukter och grönsaker fördes tillbaka med upptäcktsresanden betydligt tidigare. Troligtvis kom plantan till Spanien med de arabiska moorerna någon gång under tidig medeltid. Den kom till Tyskland via Italien i mitten av 1500-talet och fördes även över till Amerika med spanjorerna. Man vet att den odlades i Brasilien så tidigt som i mitten av 1600talet. Aubergineplantan tillhör precis som tomaten potatissläktet Solanaceae och har artnamnet Solanum melongena. Det är en ettårig växt som kan bli upp till 1,5 meter hög och producerar frukter som botaniskt sätt är bär. Det är en värmekrävande växt som trivs bäst i temperaturer mellan 22 och 30ºC och vars tillväxt avstannar vid när temperaturen går under 17ºC. Frukterna är känsliga för låga temperaturer även efter skörd och bör inte förvaras i temperaturer under 10ºC eftersom de då kan utveckla kylskador i form av insjunkna bruna partier på fruktens yta. Frukten uppges ha ett bra näringsvärde, men såväl halten av A- som Cvitamin är låg. Att aubergine är världens femte viktigaste grönsak kvantitetsmässigt kan nog förvåna många i Europa där dess ekonomiska betydelse är begränsad. Produktionen är mycket starkt koncentrerad till två länder, nämligen Kina och Indien där produkten är en viktig del av kosten. Dessa två länder svarar tillsammans för hela 83 % av världens produktion av aubergine med en produktion på 17 respektive 8,2 miljoner ton 2005. Efter dessa länder följer Turkiet och Egypten med cirka en miljon ton vardera.

Italien Turkiet Egypten Sudan Indien Kina Japan Figur 98. De viktigaste områdena med produktion av aubergine The most important production areas for aubergines Källa/source: FAO (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

18 16 14

miljoner ton

12 10

8,2

8 6 4 1 2

0,9

0,4

0,2

0,3

0 Kina

Indien

Egypten

Turkiet

Japan

Italien

Sudan

Figur 99. Produktionen av aubergine i de främsta producentländerna 2005 Production of aubergines in the most important producer countries during 2005 Källa/source: FAO

Ser man på världens produktion av aubergine så avspeglar den i huvudsak den ökning av produktionen som ägt rum i Kina. Den kinesiska produktionen har mer än fördubblats de senaste 10 åren. Dock har även den indiska produktionen ökat kraftigt, inte fullt en fördubbling men inte lång därifrån. Däremot har Egypten mer än fördubblat sin produktion de senaste 10 åren medan produktionen i Italien och Turkiet varit i stort sett oförändrad. Den japanska produktionen av aubergine har liksom för flera andra produkter minskat. På 1970-talet uppgick den till cirka 700 000 ton, idag är den nere på 400 000 ton. 68

20 18

16 14 12

10 15

ton/ha

miljoner ton

8 6

produktion

avkastning

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 100. Produktionen av aubergine i världen och den genomsnittliga avkastningen under perioden 1961 till 2005 World production of aubergines and average yield between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

1,2 Kina Italien Turkiet

Egypten Sudan 1,0

14 12

0,8

10 0,6 8 6

0,4

miljoner ton, övriga

miljoner ton, Kina, Indien

Indien Japan

4 0,2 2

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0,0

1961

Figur 101. Produktionen av aubergine i de viktigaste producentländerna, mellan 1961 och 2005 Production of aubergine in the most important producer countries, between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

Den genomsnittliga avkastningen i världen har under de senaste 20 åren ökat från cirka 12 ton/ha till 17 ton/ha. Förändringen avspeglar den utveckling som skett i de två dominerande producentländerna. I Kina har avkastningen under den senaste 20-årsperioden ökat från 13 ton/ha till 18 ton/ha medan avkastningen i Indien ökat från 9 ton/ha till 16 ton/ha. I de övriga fyra länder som redovisas har avkastningen under den aktuella perioden varit i stort sett oförändrad.

30 25 23

ton/ha

19 18

15 10 5 0 Kina

Indien

Egypten

Turkiet

Japan

Italien

Sudan

Figur 102. Avkastningen vid odling av aubergine i de största producentländerna Yield in the largest aubergine producing countries Källa/source: FAO

1.2.6 Morot Moroten har sitt ursprung i Asien med ett centrum i Afghanistan. Vilda morötter hittas dock i ett band från brittiska öarna till Kina, sålunda även i Sverige. Vilda morötter är dock vita och bittra och sålunda inte någon kulinarisk föda. Genom selektion fick man dock fram gula och violetta sorter som odlades så tidigt som 1 000 f Kr. Dessa odlades dock inte som föda utan för medicinska ändamål såväl av de gamla egyptierna som av grekerna. Papyrusrullar från Egypten innehåller bl.a. information om behandlingar med morötter. Romarna åt morötterna, antingen råa eller kokade och spred dem i Europa under sina erövringar, bl.a. till Storbritannien. Gula morötter tros ha förts till Europa med morerna på 1100-talet. Dagens morot, den orange roten, har sitt ursprung i Holland där den togs fram genom korsningar på 1500-talet. Drivkraften var att få fram en orange rot, med Huset av Orange’s färger och denna spreds sedan över världen. Moroten, Daucus carota är en tvåårig ört av familjen Umbelliferae som är rik på ß-karotén, människans främsta källa till A-vitamin. Förökning sker med sådd direkt på fält. Plantan får först grön blast som producerar kolhydrater vilka skapar roten. För att få en produkt av bra kvalitet krävs en lång säsong så att plantan hinner producera först blast, sedan roten och slutligen lagra in kolhydrater i roten. Optimal temperatur ligger mellan 15 och 20ºC. Såväl högre som lägre temperatur ger sämre färgutveckling. Högre temperaturer minskar kolhydratackumuleringen och färgutvecklingen och ger kortare, tjocka rötter med starkt smak, men lägre sockerinnehåll. Lägre temperaturer ger ljusare rötter och längre smalare form på rötterna. Morötter trivs bra på många jordar. Tunga jordar och steniga jordar ger större andel grenade rötter vilket gör att sandjordar och mulljordar är vanligast. Sandjordar kan repa morötterna vid upptagningen och ge en något mindre tilltalande yta. Några märkbara skillnader på hållbarheten har man dock inte kunnat se.

Kanada USA Mexiko

Marocko Europa Ukraina

Indien

Australien Kina

Turkiet Vitryssland Indonesien

Japan Ryssland

Figur 103. De viktigaste områdena med produktion av morot The most important production areas for carrots Källa/source: FAO (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Efter skörd bör morötterna lagras i hög luftfuktighet och en temperatur så nära 0ºC som möjligt. Ju högre andel skadade morötter som lagras in desto sämre blir lagringsförmågan. Låg luftfuktighet gör att sekundära rötter utvecklas, ett fenomen som kallas ”skäggiga morötter”. Vid rätt lagringsbetingelser kan morötterna lagras långt i på våren.

1.2.6.1 Produktion i världen Av grönsakerna är moroten kanske den vars produktion är bäst spridd över världen. I varmare länder odlas den som vintergröda, i kalla länder under sommaren. Länder som Kanada, Indonesien och Marocko ligger på en produktion av 300 000 ton. Den största produktionen hittar man dock i Kina och Ryssland där morötter är en viktig basföda. Att det är en viktig del av dieten i öst framgår av att Polen har en produktion på 900 000 ton, Ukraina 700 000, Vitryssland 300 000 och Kazakstan, 250 000.

ton/ha

miljoner ton

produktion avkastning

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 104. Produktionen av morot i världen och genomsnittlig avkastning under perioden 1961 till 2005 World production of carrots and average yield between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

2,5 2,5 1,83

0,68

0,67

0,63

Japan

0,71

Frankrike

0,94 1

miljoner ton

1,59 1,5

0,6

0,52

Tyskland

Italien

Ukraina

Polen

USA

Ryssland

Kina

0,5

Figur 105. Produktionen av morot i de främsta producentländerna 2005 Production of carrots in the most important producer countries during 2005 Källa/source: FAO

Produktionen har ökat konstant under de senaste 40 åren men med en något högre takt de senaste 10 – 15 åren. Produktionen i såväl Kina som Ukraina har mer än fördubblats under de senaste 10 åren och i Kazakstan och Vitryssland är den idag 5 –6 gånger högre än för 10 år sedan. Däremot har den amerikanska produktionen minskat vilket även är fallet med den japanska medan produktionen i länder som Kanada, Storbritannien och Frankrike ligger på ungefär samma nivå som tidigare.

Kina Polen Ukraina

Frankrike Ryssland USA

miljoner ton, Kina

7 6

2 5 4 1 3 2

miljoner ton, övriga

2005

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 106. Produktionen av morot i de viktigaste producentländerna, mellan 1961 och 2005 Production of carrots in the most important producer countries, between 1961 and 2005 Källa/source: FAO

68,9 70 60

52,3 44,8

44,6

50 ton/ha

39,7 40 30

28,3

30 18,2

20,8

16,8

Tyskland

Italien

Japan

Frankrike

Ukraina

Polen

USA

Ryssland

Kina

Figur 107. Avkastningen vid odling av morötter i de största producentländerna Yield in the largest carrot producing countries Källa/source: FAO

1.2.6.2 Produktion i EU Efter produktionen av tomat är produktionen av morötter den största grönsaksprodukten inom EU med en årlig produktion på 5,2 miljoner ton. Morötter är tillsammans med huvudkål och lök en basprodukt som kan odlas i alla medlemsländer och som ger en god kvalitet även i kalla klimat. Det är därför som dessa produkter, i likhet med produktionen av äpplen, odlas i så stor omfattning i alla länder. Polen har den största produktionen av morötter i EU med cirka 900 000 ton vilket dock inte utgör mer än 18 % av EU:s produktion. Andra stora länder är Storbritannien, Italien och Frankrike med över 600 000 ton vardera.

Produktionen av morötter är en av de grödor som ökar tydligt. Under de senaste 20 åren har produktionen i EU:s medlemsländer ökat med 45 %. Störst har ökningen varit i Italien där den ökat med 137 %. I Holland ligger ökningen på 72 %, i Polen 35 % och i Storbritannien har den ökat med 20 %. 899 900 800 700

638

603

607

600 tusen ton

512 500

431

400

320 282

300 200

150 101

100 0 Polen

Italien

Frankrike Tyskland Holland Spanien Belgien Portugal Ungern

Figur 108. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av morötter i EU:s tio största producentländer, tusen ton Production in average 2003-2005 of carrots in the ten major producer countries in the EU, thousand metric tons Källa/source: FAO

Övriga

Frankrike

Holland

Tyskland

Italien

Polen 04-05

Polen-03

miljoner ton

0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 109. Produktion av morötter i EU 1961–2005, miljoner ton Production of carrots in the EU 1961-2005, million metric tons Källa/source: FAO

1.2.7 Blomkål Produktionen av blomkål i EU:s medlemsländer har sedan lång tid tillbaka legat på cirka 2 miljoner ton. Italien och Spanien är de främsta producentländerna med en produktion på något under en halv miljon ton vardera följat av Frankrike med en produktion kring 400 000 ton. Dessa tre länder svarar för inte mindre än två tredjedelar av EU:s blomkålsproduktion.

Produktionen har som nämnts ovan stagnerat vilket är relaterat till en stagnerad efterfrågan. En viss överproduktion förekommer tidvis vilket har resulterat i stora återtag från marknaden, något som beskrivs ingående i avsnittet rörande återtag. 486 500

482

450

407

400

tusen ton

350 300 250 195 200

149

133

150

100

50 0 Italien SpanienFrankrike Polen

Tyskland Belgien Grekland Holland Portugal

Figur 110. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av blomkål i EU: s tio största producentländer, tusen ton Production in average 2003-2005 of cauliflower in the ten major producer countries in the EU, thousand metric tons Källa/source: FAO

2,5 Övriga

Frankrike

Spanien

Italien

Polen 04-05

Polen-03

miljoner ton

1,5

0,5

0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 111. Produktion av blomkål i EU 1961–2005, miljoner ton Production of cauliflower in the EU 1961-2005, milloin metric tons Källa/source: FAO

1.2.8 Sallat Produktion av sallat återfinns i EU:s alla länder eftersom produkten trivs i ett flertal klimattyper. Produktionen som idag uppgår till cirka 3,2 miljoner ton har en svagt ökande trend med en ökning på 17 % de senaste 20 åren. Två länder, Spanien och Italien, dominerar produktionen i EU med en produktion på strax under en miljon ton vardera vilket utgör 59 % av den producerade kvantiteten. Till detta kommer en produktion på cirka en halv miljon ton i Frankrike.

1 000

977 916

tusen ton

800

600 483 400 207 200

138

0 Spanien

Italien

Frankrike Tyskland

Portugal Belgien Grekland Holland Österrike

Figur 112. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av sallat i EU: s tio största producentländer, tusen ton Production in average 2003-2005 of lettuce in the ten major producer countries in the EU, thousand metric tons Källa/source: FAO

3,5 Spanien Italien 3

Frankrike

miljoner ton

Övriga 2,5

1,5

0,5

0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 113. Produktion av sallat i EU 1961–2005, miljoner ton Production of lettuce in the EU 1961-2005, million metric tons Källa/source: FAO

1.3 Frukt och grönsaker i EU:s länder I det här avsnittet beskrivs produktionen av frukter och grönsaker i alla EU:s 27 medlemsländer. Information om respektive produkt finns i avsnitt 1.2. Kommentarerna i detta avsnitt begränsas därför till de som rör landets produktion.

1.3.1 Belgien Belgien är framför allt ett grönsaksproducerande land. Både på frukt och på grönsakssidan har den belgiska produktionen ett relativt smalt sortiment med äpplen som dominerande frukt och endiver som dominerande grönsak. På grönsakssidan är spridningen dock större än på fruktsidan med produktion av purjo, sallat, tomat och morötter. Endiver, som främst odlas i de nordvästra delarna av Belgien, har ökat med uppemot 700 000 ton sedan början av 1990-talet. 76

800 700

Äpplen

Päron

1965

1969

Jordgubbar

Övriga

600

tusen ton

500 400 300 200 100 0 1961

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 114. Produktion av frukt, bär och nötter i Belgien 1961-2005, tusen ton Production of fruits, berries and nuts in Belgium 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

350

323

300

tusen ton

250 200 200 150 100 39

0 Äpplen

Päron

Jordgubbar

Övriga

Figur 115. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen (inklusive nötter) i Belgien tusen ton Production of the most important fruits and berries (including nuts) in Belgium in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Produktionen av frukt och bär har ökat från ca 250 000 ton till ca 600 000 ton sedan början av 1960-talet. Produktionen av grönsaker är större än fruktproduktionen och låg 2004 på ca 1,8 miljoner ton. En viss obalans i produktionen kan utläsas av att landet har den tredje högsta återtagsprocenten av produkter från marknaden.

2 000 1 800

Endiv

Tomat

Purjolök

Morötter

Huvudkål

Övriga

Sallat

1 600

tusen ton

1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1961

1966

1971

1976

1981

1986

1991

1996

2001

Figur 116. Produktion av grönsaker i Belgien 1961-2005, tusen ton Production of vegetables in Belgium 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

800 702 700

tusen ton

600 500 400 300

251

243 175

200

137 83

100 0 Endiv

Morötter

Tomat

Purjolök

Huvudkål

Sallat

Figur 117. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Belgien, tusen ton Production of the most important vegetable products in Belgium in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Figur 118. De viktigaste produktionsområdena i Belgien för äpplen och päron The most important production areas in Belgium for apples and pears Källa/source: Information från Belgien/information from Belgium (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Figur 119. Det viktigaste produktionsområdet i Belgien för endiviasallat The most important production area in Belgium for chicory Källa/source: Information från Belgien/information from Belgium (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

1.3.2 Bulgarien 1991 började privatiseringen av jordbruket i Bulgarien med målet att tidigare ägare skulle återfå sin mark samt att statliga jordbruksföretag och kooperativ skulle upplösas och privatiseras. Detta har lett till att största delen av jordbruksmarken idag är uppdelad i jordlotter om 0,1-1,0 ha. Förutom de små jordlotterna har även oklara ägandeförhållande och nya ägare med små ekonomiska möjligheter till investeringar bidragit till att produktionen i landet minskat.

Fruktproduktionen har sedan 1989 minskat mycket kraftigt och den skördade kvantiteten uppgick 2005 till endast 22 % av den kvantitet som skördades 1989. En rad åtgärder har införts i landet för att hindra den minskande odlingen av den mark som tidigare brukades.

1 800

Vattenmelon

Plommon

Äpplen

Sötkörsbär

Aprikoser

Persikor och nektariner

Övriga

1 600 1 400

tusen ton

1 200 1 000 800 600 400 200 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 120. Produktion av frukt, bär och nötter i Bulgarien 1961-2005, tusen ton Production of fruits, berries and nuts in Bulgaria 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

150

146

125

tusen ton

100

75 47 50

Sötkörsbär

Aprikoser

Persikor och nektariner

0 Vattenmelon

Plommon

Äpplen

Figur 121. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen (inklusive nötter) i Bulgarien, tusen ton Production of the most important fruits and berries (including nuts) in Bulgaria in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Jordbruket har traditionellt stor betydelse i Bulgarien. Inte minst har den tidigare stora äppleproduktionen decimerats mycket kraftigt och uppgick 2005 till 10 % av produktionen 1989.

Situationen är likartad inom produktionen av grönsaker. Den var 2005 endast 29 % av produktionen 1989. Den tidigare stora produktionen av tomater har haft ungefär samma utveckling som äppleproduktionen. Av fruktproduktionen återstår endast 14 % av den tidigare kvantiteten.

2 000

Tomater

Paprika

Kål

Gurka

Morötter

Lök

Övriga

1 750 1 500

tusen ton

1 250 1 000 750 500 250 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 122. Produktion av grönsaker i Bulgarien 1961-2005, tusen ton Production of vegetables in Bulgaria 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

300 264 250

tusen ton

200

137

150

108 100

72 44

0 Tomater

Paprika

Kål

Gurka

Lök

Morötter

Figur 123. Produktion i genomsnitt 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Bulgarien, tusen ton Production of the most important vegetable products in Bulgaria in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

1.3.3 Cypern Cypern är framför allt ett fruktproducerande land med vattenmelon, apelsiner och grapefrukt som viktigaste produkter med cirka 35 000 ton vardera per år. Landet har faktiskt EU:s största produktion av grapefrukt, varken Italien eller Spanien har någon nämnvärd produktion av grapefrukt. I ett globalt perspektiv är produktionen dock tämligen liten, bara 2 % av USA:s produktion som är världens högsta. 400

Äpplen

Grapefrukt

Citron, lime

Apelsiner

Vattenmelon

Övriga

350

tusen ton

300 250 200 150 100 50 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 124. Produktion av frukt, bär och nötter på Cypern 1961-2005, tusen ton Production of fruits, berries and nuts on Cyprus 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

38 35

30 24

tusen ton

25 20 15

11 10 5 0 Vattenmelon

Apelsiner

Grapefrukt

Citron, lime

Äpplen

Figur 125. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen (inklusive nötter) på Cypern, tusen ton Production of the most important fruits and berries (including nuts) on Cyprus in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Den turkiska invasionen av öns norra del 1974 ledde till en mycket kraftig minskning av fruktproduktionen. Minskningen av grönsaksproduktionen var inte lika tydlig. Fruktproduktionen har därefter visserligen ökat något men ändå inte kommit upp till nivån i början på 1970-talet.

Bland grönsakerna dominerar produktion av tomater som de senaste 20 åren ökat med 80 %. 2005, det första helår som Cypern varit medlem i EU, sjönk dock produktionen med över 20 %.

110

Huvudkål

Gurka

Pumpa, squash

Tomater

Lök

Övriga

100 90 80 tusen ton

70 60 50 40 30 20 10 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 126. Produktion av grönsaker på Cypern 1961-2005, tusen ton Production of vegetables on Cyprus 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

35 30

tusen ton

25 20 15 15 10 5

Lök

Huvudkål

Pumpa, squash

5 0 Tomater

Gurka

Figur 127. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna på Cypern, tusen ton Production of the most important vegetable products on Cyprus in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

1.3.4 Danmark I Danmark, liksom i de flesta länder i norra Europa dominerar grönsaksodlingen. Morötter är liksom i Sverige den största grödan följt av lök och huvudkål, typiska produkter i ett kallt klimat. Några dramatiska förändringar kan inte ses under de 40 år för vilka statistik finns. Den största förändringen som kan ses är ökningen av segmentet övriga produkter vilket indikerar en breddning av sortimentet utanför de vanligaste stora produkterna. Äpplen har en mycket dominerande ställning på fruktsidan. Den kraftiga minskningen 1981 är enligt Danmark ett resultat av felaktig rapportering under flera år. Produktionen minskade 83

successivt under hela perioden. Produktionen av äpplen kompletteras med en mindre produktion av bär. Sammantaget visar dock produktionen av frukt och bär på en minskande trend medan grönsaksproduktionen ökar något.

180

Äpplen

Päron

Söta körsbär

Vinbär

Jordgubbar

Övriga

160 140

tusen ton

120 100 80 60 40 20 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 128. Produktion av frukt och bär i Danmark 1961-2005, tusen ton Production of fruits, berries and nuts in Denmark 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

35 32 30

tusen ton

25 20 15 11 9,1

6,3 4,4

0,2 0 Äpplen

Övriga

Vinbär

Päron

Jordgubbar

Söta körsbär

Figur 129. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen i Danmark, tusen ton Production of the most important fruits and berries in Denmark in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

350

Morötter

Lök

Huvudkål

1965

1969

1973

Tomat

Gurka

Svamp

Sallat

Övriga

300

tusen ton

250 200 150 100 50 0 1961

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 130. Produktion av grönsaker i Danmark 1961-2005, tusen ton Production of vegetables in Denmark 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

50 38

tusen ton

33 30 21 20

14 8,4

10 0 Morötter

Lök

Huvudkål

Tomat

Gurka

Sallat

Svamp

Figur 131. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Danmark, tusen ton Production of the most important vegetable products in Denmark in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

1.3.5 Estland Estlands produktion av frukt och grönsaker har samma profil som för de flesta länder i norra Europa. Äpplen är klart dominerande i frukt- och bärproduktionen, som även till viss del innehåller av vinbär och jordgubbar. Produktionen har under perioden kontinuerligt minskat och uppgick 2005 till 28 % av den kvantitet som skördades 1992. Speciellt hårt drabbad är produktionen av äpplen som 2005 endast var 5 % av produktionen 1993. Bland grönsakerna är kål den produkt som odlas mest, följd av morötter och gurka (inklusive inläggningsgurka). Minskningen av grönsaksproduktionen har inte varit lika stor som minskningen för frukt, nivån 2005 låg på 68 % av 1992 års produktionsnivå. Kål odlas främst i norra Estland och äpplen främst i södra delarna av landet.

Äpplen

Vinbär

Jordgubbar

Övriga

tusen ton

0 1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Figur 132. Produktion av frukt och bär i Estland 1992-2005, tusen ton Production of fruits and berries in Estonia 1992-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

3,5 3,1 3,0 2,5 tusen ton

2,1 2,0 1,5

1,3

1,0 0,5 0,0 Äpplen

Jordgubbar

Vinbär

Figur 133. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen i Estland, tusen ton Production of the most important fruits and berries in Estonia in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO Kål

Morötter

Gurka

Tomat

Övriga

tusen ton

60 50 40 30 20 10 0 1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Figur 134. Produktion av grönsaker i Estland 1992-2005, tusen ton Production of vegetables in Estonia 1992-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

2003

2004

2005

16 14

tusen ton

12 10 7,1

8 6

3,4

4 2 0 Kål

Morötter

Gurka

Tomat

Figur 135. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Estland, tusen ton Production of the most important vegetable products in Estonia in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

kål

äpplen

Figur 136. De viktigaste produktionsområdena i Estland för äpplen och kål The most important production areas in Estonia for apples and cabbage Källa/source: Information från Estland/information from Estonia (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

1.3.6 Finland Finlands produktion av frukt och bär är liten och uppvisar en minskande trend. Framför allt gäller det produktionen av äpplen som 2005 endast uppgick till 6 % av produktionen toppåret 1964. Produktionen av vinbär var som störst i början på 1970-talet och uppgår idag till cirka en fjärdedel av 1970-talets nivå. Idag är produktionen av jordgubbar störst, följd av äpplen och vinbär.

60 Äpplen

Vinbär

Jordgubbar

tusen ton

0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 137. Produktion av frukt och bär i Finland 1961-2005, tusen ton Production of fruits and berries in Finland 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

8,5

8 7

tusen ton

6 5 4 2,8

2,5

2 1 0 Jordgubbar

Äpplen

Vinbär

Figur 138. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen i Finland, tusen ton Production of the most important fruits and berries in Finland in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Grönsaksproduktionen har i Finland ökat kontinuerligt ända sedan slutet av 1960-talet. 2005 års produktionsnivå på 225 000 ton är 2,7 gånger så hög som nivån 1961. Som jämförelse har den svenska produktionen under samma period ökat med 26 %. Länderna har dock haft mycket olika inriktning på sin jordbrukspolitik. Medan Sverige förespråkat frihandel, avvecklande av jordbruksstöd och konsumentaspekter har en hög självförsörjningsgrad varit viktig för Finland, något som kan ha historiska orsaker. De grönsaker som odlas är de för ett nordligt klimat klassiska produkterna morötter, kål och lök i kombination med växthusproduktion av tomat och gurka.

250

Morötter

Gurka

Tomat

Huvudkål

Lök

Övriga

tusen ton

200

150

100

0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 139. Produktion av grönsaker i Finland 1961-2005, tusen ton Production of vegetables in Finland 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

50 43

tusen ton

35 27

0 Morötter

Gurka

Tomat

Huvudkål

Lök

Figur 140. Genomsnittlig produktion av de viktigaste grönsaksprodukterna i Finland 2003-2005, tusen ton Production of the most important vegetable products in Finland in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

jordgubbar lök Figur 141. De viktigaste produktionsområdena i Finland för jordgubbar och lök The most important production areas in Finland for strawberries and onions Källa/source: Information från Finland/information from Finland (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

tomat och gurka (i växthus)

morötter och vitkål Figur 142. De viktigaste produktionsområdena i Finland för morötter, vitkål, tomat och gurka The most important productions regions in Finland for carotts, white cabbage, tomatoes and cucumbers Källa/source: Information från Finland/information from Finland (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

1.3.7 Frankrike Frankrike är ett av Europas stora producentländer med avseende på frukt och grönsaker. På fruktsidan är produktionen av äpplen av mycket stor betydelse med en produktion på över 2 90

miljoner ton. Den är emellertid också ett sorgebarn eftersom produktionen leder till stora återtag från marknaden varje år. Produktionen av äpplen minskade mellan 1961 och mitten på 1980-talet med cirka en tredjedel men har därefter legat på en tämligen konstant nivå. Produktionen av päron har inte klarat sig lika bra utan den har halverats under de senaste 20 åren.

7 000 Äpplen

Persikor

Päron

Plommon

Melon

Nötter

Övriga

6 000

tusen ton

5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 143. Produktion av frukt, bär och nötter i Frankrike 1961-2005, tusen ton Production of fruits, berries and nuts in France 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

2 500 2 183

tusen ton

2 000

1 500

1 000

390

500

301

231

229 50

0 Äpplen

Persikor

Melon

Plommon

Päron

Nötter

Figur 144. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av av de viktigaste frukt- och bärslagen (inklusive nötter) i Frankrike, tusen ton Production of the most important fruits and berries (including nuts) in France in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Det som är mest slående i produktionen av grönsaker är den stora mångfalden vilket ses i att gruppen övriga produkter är mycket stor. På grönsakssidan är fördelningen mellan olika produkter lite jämnare med produktion av tomater i topp följt av morötter, lök, sallat och blomkål. Värt att notera är den stora produktionen av svamp på 170 000 ton, som gör Frankrike till en av de största producenterna i Europa. Produktionen av grönsaker har legat på ungefär samma nivå de senaste 40 åren. Det förekommer dock problem med avsättningen

även för produktionen av grönsaker. Främst är det produktionen av blomkål (och i synnerhet i Bretagne) som brottas med strukturella problem som man inte lyckats komma tillrätta med. Huvudkål

9 000

Morötter

Blomkål

Sallat

Lök

Tomater

Övriga

8 000 7 000

tusen ton

6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 145. Produktion av grönsaker i Frankrike 1961-2005, tusen ton Production of vegetables in France 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

800

808 684

700

tusen ton

600 471

500

451 401

400 300

224

200 100 0 Tomater

Morötter

Sallat

Lök

Blomkål

Huvudkål

Figur 146. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Frankrike under åren, tusen ton Production of the most important vegetable products in France in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Grönsaker odlas främst i de västra delarna av landet. Fruktodling förekommer framför allt i de södra, men även västra, delarna av Frankrike.

Figur 147. De viktigaste produktionsområdena i Frankrike för äpplen The most important production areas in France for apples Källa/source: Information från Frankrike/information from France (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Figur 148. De viktigaste produktionsområdena i Franrike för päron The most important production areas in France for pears Källa/source: Information från Frankrike/information from France (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Figur 149. De viktigaste produktionsområdena i Frankrike för persikor och nektariner The most important production areas in France for peaches and nectarines Källa/source: information ifrån Frankrike/information from France (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Figur 150. De viktigaste produktionsområdena i Frankrike för meloner The most important production areas in France for melons Källa/source: Information från Frankrike/information from France (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

blomkål morötter

Figur 151. De viktigaste produktionsområdena i Frankrike för morötter och blomkål The most important production areas in France for carotts and cauliflower Källa/source: Information från Frankrike/information from France (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Figur 152. De viktigaste produktionsområdena i Frankrike för tomater The most important production areas in France for tomatoes Källa/source: Information från Frankrike/information from France (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

1.3.8 Grekland Grekland är en mycket stor producent av frukt, framför allt citrus, persikor och nektariner samt vattenmelon. Under perioden från början av 1960-talet och fram till mitten av 1990-talet ökade produktionen av frukt starkt, totalt sett mer än fördubblades den. Mest markant var ökningen av produktionen av persikor och nektariner som tiodubblades medan produktionen av vattenmelon och apelsin tredubblades.

Produktionsökningen för persikor och nektariner motsvarades dock inte av en motsvarande ökning av efterfrågan och marknadsåret 1994/95 återtogs inte mindre än 63 % av persikoskörden och 74 % av nektarinskörden från marknaden. Huvuddelen av dessa återtag destruerades och kompensation betalades till de grekiska odlarna. Förutom ett finansiellt problem för EU kom dessa återtag även att bli ett miljöproblem i de områden där produkterna dumpades. Utvecklingen var ohållbar och regelverket för hela sektorn ändrades 1997 med ett viktigt syfte, nämligen att få ner återtagen. Det nya regelverket började tillämpas och inga ytterligare produktionsökningar för persikor och nektariner kan ses efter detta år. 2003 drabbades persikoodlingarna av frost i blomningen varför produktionen blev extremt låg.

Äpplen Citron Persikor och nektariner Småcitrus Övriga

4 500 4 000 3 500

Melon Apelsiner Päron Vattenmelon

tusen ton

3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 153. Produktion av frukt, bär och nötter i Grekland 1961-2005, tusen ton Production of fruits and vegetables in Greece 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

1 000

952

900 800 674

tusen ton

700

670

600 500 400 249

300

167

200

112

102

Småcitrus

Citron

100

0 Apelsiner

persikor

Vattenmelon

Äpplen

Melon

Päron

Figur 154. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen (inklusive nötter) i Grekland, tusen ton Production of the most important fruits and vegetables (including nuts) in Greece in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Grekland har också en stor produktion av tomater medan odlingen av övriga grönsaker är mer blygsam. Tomatproduktionen i Grekland har ökat markant sedan början av 1960-talet och 96

ligger idag på cirka 1,8 miljoner ton per år. Av denna produktion går dock 1,2 miljoner ton till bearbetning. Jämfört med övriga EU-länder som ligger på samma breddgrad - Portugal, Spanien och till viss del Italien - hade Grekland 2000 störst produktion av apelsin och persikor och nektariner per antal invånare och yta. Även tomatproduktion var störst per antal invånare men per yta var Italiens produktion större.

4 000

Tomater

Lök

Gurka

Paprika

1973

1977

Övriga

3 500 3 000

tusen ton

2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1961

1965

1969

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 155. Produktion av grönsaker i Grekland 1961-2005, tusen ton Production of vegetables in Greece 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

1 738

1 800 1 600 1 400

tusen ton

1 200 1 000 800 600 400 210 200

163

0 Tomater

Lök

Gurka

Paprika

Figur 156. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Grekland, tusen ton Production of the most important vegetable products in Greece in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

1.3.9 Irland Produktionen av frukt och bär på Irland är bland den lägsta i EU, lägre än såväl den svenska som den danska och den lettiska produktionen. Den största grödan är äpplen som dock stannar

vid 15 000 ton per år. Till detta kommer en liten produktion av jordgubbar, som dock har minskat de senaste åren, och produktion av vinbär. 45

Äpplen

Jordgubbar

Vinbär

Övriga frukter

40 35

tusen ton

30 25 20 15 10 5 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 157. Produktion av frukt och bär på Irland 1961-2005, tusen ton Production of fruits and berries on Ireland 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

tusen ton

12 10 8 6 4 1,5

1,0

0 Äpplen

Jordgubbar

Vinbär

Figur 158. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen på Irland, tusen ton Production of the most important fruits and berries on Ireland in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

På grönsakssidan kan konstateras att det som odlas i verkligt stor skala är svamp, som odlas i mörka rum, helst under marken, med reglerad temperatur. Eftersom svamp framför allt odlas i kompost baserad på hästspillning är det möjligt att det finns en koppling till irländarnas stora hästintresse. Svampproduktionen tog fart i början av 1980-talet och har sedan fortsatt att öka för att idag vara den största produkten inom frukt och grönsakssektorn med en produktion på cirka 70 000 ton. Eftersom svamp betingar ett högt pris torde produktens dominans vara ännu större om man ser till produkternas genererade värdevolym.

Huvudkål

300

Morötter

Blomkål

Sallat

Svamp

Lök

Tomat

Övriga

250

tusen ton

200

150

100

0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 159. Produktionen av grönsaker på Irland 1961-2005, tusen ton Production of vegetables on Ireland 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

60 48

tusen ton

50 40 30

23 20 10 10

Lök

Blomkål

Sallat

0 Svamp

Huvudkål

Morötter

Tomat

Figur 160. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna på Irland, tusen ton Production of the most important vegetable products on Ireland in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

1.3.10 Italien Italien är det land som har EU:s största sammanlagda produktion av frukt och grönsaker och utbudet av produkter är varierat på både frukt- och grönsakssidan. På fruktsidan finner man apelsiner, äpplen samt persikor och nektariner i topp men produktionen av päron och kiwifrukt är också viktiga för landet eftersom de ger stora exportinkomster. Produktionen av frukt i Italien har befunnit sig på ungefär samma nivå sedan början av 1960-talet. Det har inte heller förekommit några stora förändringar av produktsortimentet. Produktionen av päron har dock nästan halverats sedan början av 1970-talet då Italien var världens i särklass största päronproducent. Idag har den platsen övertagits av Kina vars produktion är i det närmaste dubbelt så hög som den italienska.

Med en produktion på över två miljoner ton är Italien en av EU:s tre stora äppleproducenter3. Till skillnad från Frankrike har dock de italienska återtagen av äpplen varit betydligt mer begränsade, maximalt 2,7 % av skörden marknadsåret 1997/98. Detta kan jämföras med ett franskt återtag på 381 000 ton eller 17,4 % av skörden marknadsåret 1994/95.

12 000

Äpplen

Citroner

Apelsiner

Persikor

Päron

Vattenmelon

Småcitrus

Övriga

tusen ton

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 161. Produktion av frukt, bär och nötter i Italien 1961-2005, tusen ton Production of fruits, berries and nuts in Italy 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

2 000

1 957

1 800 1 515

1 600 tusen ton

1 400 1 200 1 000

860

800 600

555

553

516

Citroner

Småcitrus

Vattenmelon

400 200 0 Apelsiner

Äpplen

Persikor

Päron

Figur 162. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen (inklusive nötter) i Italien, tusen ton Production of the most important fruits and berries (including nuts) in Italy in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Bland grönsakerna är produktionen av tomater helt dominerande och denna produktion är av mycket stor ekonomisk betydelse för Italien. Tomaternas dominans i figurerna gör att övriga produkter ser förhållandevis obetydliga ut vilket är missvisande eftersom produktionen av andra produkter är betydande. Italien levererar under vintern olika grönsaksprodukter till i

De övriga två länder som har en produktion över två miljoner ton är Frankrike och Polen.

100

stort sett hela Europa. Till skillnad från fruktproduktionen så har produktionen av grönsaker i Italien ökat sedan början av 1960-talet, tomater står för den största delen av ökningen.

16 000

Tomater

Sallat

Morötter

Kronärtskocka

Blomkål

Övriga

14 000 12 000

tusen ton

10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 163. Produktion av grönsaker i Italien 1961-2005, tusen ton Production of vegetables in Italy 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

8 000 7 112 7 000

tusen ton

6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 918

1 000

588

468

450

484

373

358

363

0 Tomat

Sallat

Morötter Blomkål K-kocka Squash

Lök

Aubergine Paprika

Figur 164. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Italien, tusen ton Production of the most important vegetable products in Italy in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Apelsiner odlas främst i den södra delen av Italien och äpplen i de norra delarna av landet. Morötter och sallat odlas i hela landet, de främsta odlingsområdena är markerade i figur 167. Tomatodlingen i Italien är utspridd över landet med undantag för de sydligaste regionerna.

101

1 1

2 3

Produktionsområden; 1: äpplen 2: päron 3: persikor och nektariner 3

4. apelsiner 4 4

Figur 165. De viktigaste produktionsområdena i Italien för äpplen, päron, apelsiner, persikor och nektarier The most important production regions in Italy for apples, pears, oranges, peaches and nectarines Källa/source: Information från Italien/information from Italy (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

1. kronärtskocka 2. blomkål 2 1

1 2

Figur 166. De viktigaste produktionsområdena i Italien för kronärtskocka och blomkål The most important production areas in Italy for artichoke and cauliflower Källa/source: Information ifrån Italien/information from Italy (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

102

1 3

1. sallat

2. morötter

3. tomater 2 2

3 3

Figur 167. De viktigaste produktionsområdena i Italien för tomater, morötter och sallat The most important production areas in Italy for tomatoes, carotts and lettuce Källa/source: Information från Italien/information from Italy (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

1.3.11 Lettland Inriktningen på produktionen av frukt och grönsaker i Lettland liknar den man finner i många nordliga länder med en betydligt större odling av grönsaker än av frukt. I fruktproduktionen dominerar produktionen av äpplen med en produktion på cirka 40 000 ton. Lettland är det enda land i EU som redovisar någon nämnvärd produktion av tranbär4 som annars är främst känd som en nordamerikansk produkt även om produktionen i Ryssland och Vitryssland faktiskt överstiger den nordamerikanska.5

Rumänien redovisar en produktion på 100 ton.

USA har en produktion på cirka 16 000 ton och Kanada 2 500 ton. Produktionen i Ryssland uppgår till 10 000 ton och i Vitryssland till 9 000 ton.

103

120

Äpplen

Tranbär

Vinbär

Plommon

Övriga

100

tusen ton

0 1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Figur 168. Produktionen av frukt och bär i Lettland 1992-2005, tusen ton Production of fruits and berries in Latvia 1992-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

tusen ton

30 25 20 15 10 4,4

3,6

2,3

0 Äpplen

Tranbär

Vinbär

Plommon

Figur 169. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen i Lettland, tusen ton Production of the most important fruits and berries in Latvia in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Grönsaksproduktionen i Lettland är mer än dubbelt så stor som produktionen av frukt. Under de första åren efter självständigheten halverades produktionen av grönsaker. Det var framför allt produktionen av vitkål och morötter som minskade – bägge reducerades till en tredjedel mellan 1992 och 2000. En viss återhämtning har skett efter 2000 men produktionen 2005 låg ändå drygt 30 % lägre än 1992. De huvudsakliga produkterna är huvudkål, morötter och lök, dvs. den traditionella inriktningen på grönsaksodling i norra Europa.

104

300

Huvudkål

Morötter

Gurka

Lök

Tomater

Övriga

250

tusen ton

200

150

100

0 1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Figur 170. Produktionen av grönsaker i Lettland 1992-2005, tusen ton Production of vegetables in Latvia 1992-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

70 60

tusen ton

50 40

30 17

17 10

10 0 Huvudkål

Morötter

Lök

Gurka

Tomater

Figur 171. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Lettland, tusen ton Production of the most important vegetabl products in Latvia in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

105

Produktion av äpplen i % av totalen: 1. 24 % 1

2. 27 %

3. 1 % 4. 14 % 6

5. 8 % 6. 25 %

Figur 172. De viktigaste produktionsområden i Lettland för äpplen The most important production areas in Latvia for apples Källa/source: Information från Lettland/information from Latvia (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Produktionsområden; 1. blåbär 1

3 2

2. tranbär

3. blåbär och tranbär

1 2

Figur 173. De viktigaste produktionsområdena i Lettland för blåbär och tranbär The most important production areas in Latvia for blueberries and cranberries Källa/source: Information från Lettland/information from Latvia (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

106

Figur 174. De viktigaste produktionsområdena i Lettland för grönsaker The most important production areas in Latvia for vegetables Källa/source: Information från Lettland/information from Latvia (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

1.3.12 Litauen Inriktningen på den litauiska produktionen av frukt och grönsaker överensstämmer med den i närliggande länder men produktionen av grönsaker har större omfattning än i de övriga baltiska länderna och Finland. Fruktproduktionen domineras helt av äpplen som produceras i två områden i landets centrala delar. Produktionen har liksom i övriga Baltikum minskat efter självständigheten även om de stora årliga variationerna gör det svårt att avgöra på vilken nivå produktionen ligger.

300

Äpplen

Övriga

250

tusen ton

200

150

100

0 1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Figur 175. Produktion av frukt och bär i Litauen 1992-2005, tusen ton Production of fruits and berries in Lithuania 1992-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

107

tusen ton

60 50 40 30 20 12 10 0 Äpplen

Övriga

Figur 176. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen i Litauen, tusen ton Production of the most important fruits and berries in Lithuania in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Produktionen av grönsaker har till skillnad från i Estland och Lettland där den minskat, faktiskt ökat jämfört med 1992 och ligger idag cirka 40 % högre än i början av 1990-talet. Liksom i Estland och Lettland domineras grönsaksproduktionen av huvudkål som svarar för mer än en tredjedel av den totala kvantiteten. Produktionen av morötter ligger på ungefär samma nivå som i Sverige, omkring 100 000 ton vilket utgör 22 % av den totala produktionen. I likhet med produktionen av frukt återfinns de främsta produktionsområdena i landets centrala delar.

600

Huvudkål

Morötter

Lök

Övriga

500

tusen ton

400

300

200

100

0 1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Figur 177. Produktion av grönsaker i Litauen 1992-2005, tusen ton Production of vegetables in Lithuania 1992-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

108

2003

2004

2005

150

125

tusen ton

100

75 50 30 25 0 Huvudkål

Morötter

Lök

Figur 178. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Litauen, tusen ton Production of the most important vegetable products in Lithuania in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

svarta vinbär

äpplen

Figur 179. De viktigaste produktionsområdena i Litauen för äpplen och svarta vinbär The most important production areas in Lithuania for apples and black currants Källa/source: Information från Litauen/information from Lathuania (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

109

kål morötter

Figur 180. De viktigaste produktionsområdena i Litauen för morötter och kål The most important production areas in Lithuania for carrots and cabbage Källa/source: Information från Litauen/information from Lithuania (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

1.3.13 Malta Malta har en relativt liten fruktproduktion som domineras av meloner (ej vattenmeloner). FAO:s statistik avviker kraftigt från Eurostats och i detta fall redovisas för senare år Eurostats siffror då dessa ter sig mest rimliga.

Meloner

Citrus, totalt

Fikon

7 6

tusen ton

5 4 3 2 1 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

Figur 181. Produktion av frukt och bär på Malta 1961-2005, tusen ton Production of fruits and berries on Malta 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO, Eurostat

110

2001

2005

12,8

tusen ton

10 8 6 4 2

1,0 0,3

0 Meloner

Citrus, totalt

Fikon

Figur 182. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen på Malta, tusen ton Production of the most important fruits and berries on Malta in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Maltas produktion av grönsaker domineras av tomatproduktion som står för en tredjedel kvantiteten. Landet har en bearbetningskvot för tomater på 27 000 ton som man dock inte fyller mer än till hälften. Som kuriosa kan nämnas att 75 % av tomatproduktionen går till tillverkning av en specifikt maltesisk produkt ”Kunserva” som framställs av tomater som koncenteras och sedan tillsätts socker och salt. Sockerinnehållet i den slutliga produkten, som ännu inte omsatts i internationell handel, ligger mellan 8 % och 20 %. Förutom produktionen av tomater finns framför allt en vinterproduktion av grönsaker som blomkål, huvudkål och lök. För att vara en så liten, stenig ö, har Malta ett förvånansvärt brett sortiment grönsaker.

Tomater

Blomkål

Lök

Huvudkål

Pumpa, Squash

Övriga

50 45 40 tusen ton

35 30 25 20 15 10 5 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 183. Produktion av grönsaker på Malta 1961-2005, tusen ton Production of vegetables on Malta 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

111

12,7

tusen ton

10 7,6

8 6 4

3,0

2,8

Huvudkål

Pumpa

Blomkål

2 0 Tomater

Lök

Figur 184. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna på Malta, tusen ton Production of the most important vegetable products on Malta in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

1.3.14 Nederländerna I Nordeuropa får Nederländerna anses som det främsta producentlandet inom frukt- och grönsakssektorn. Landets odling är organiserad i stora producentorganisationer med en omsättning som inte har en motsvarighet någon annanstans i Europa. På fruktsidan dominerar produktionen av äpplen som svarar för 62 % av fruktproduktionen. Produktionen är ofta mycket modern. Nederländerna har varit drivande i utvecklingen av extremt tätplanterade odlingar av små träd6 som ger mycket hög arealavkastning och som börjar ge skörd snabbt efter planteringen. Utvecklingen har delvis drivits fram av höga markpriser men ger också stora möjligheter att snabbt anpassa sortmaterialet till marknadens krav. Vid sidan av produktionen av äpplen finns även en ansenlig produktion av päron på 190 000 ton som svarar för 29 % av landets fruktproduktion. Äpplen

800

Päron

Jordgubbar

Övriga

700

tusen ton

600 500 400 300 200 100 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 185. Produktion av frukt och bär i Nederländerna 1961-2005, tusen ton Production of fruits and berries in the Netherlands 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Dessa s.k. pelarträd har inga grenar utan ger frukt på huvudstammen. De småväxande träden skapas genom att ädelsorten ympas in på en mycket svagväxande grundstam, antingen direkt eller genom en s.k. mellanymp, dvs. man lägger en extra sort mellan grundstammen och ädelsorten.

112

450

410

400

tusen ton

350 300 250 192

200 150 100

50 0 Äpplen

Päron

Jordgubbar

Figur 186. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen i Nederländerna, tusen ton Production of the most important fruits and berries in the Netherlands in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Produktionen av grönsaker är mer varierad, men håller sig ändå till de typiska nordeuropeiska frilandsgrönsakerna lök, kål och morötter. Lök är den största grödan med en produktionskvantitet över 800 000 ton som utgör 22 % av den totala grönsaksproduktionen. Under de senaste 20 åren har lökproduktionen ökat med 89 %. Produktionen av svamp har under de senaste 20 åren utvecklats till en mycket viktig produkt med en produktion på över en kvarts miljon ton. Svamp är den tredje viktigaste produkten om man ser till den genererade värdevolymen, efter tomat och paprika. Svampproduktionens framtid är dock osäker eftersom flera av de nya medlemsstaterna och i synnerhet Polen producerar svamp till lägre priser och kan komma att ta betydande marknadsandelar från den holländska produktionen. En annan produkt som haft en mycket stark utveckling inom den holländska produktionen, och som även har blivit en stor exportframgång, under den senaste 20-årsperioden är paprika. Produktionen sjudubblades mellan 1985 0ch 2005. Medan produktionen av frukt legat ganska konstant under de senaste 40 åren har produktionen av grönsaker ökat. Ökningen ägde rum under hela perioden mellan 1961 och 1992 men har efter det stagnerat. Produktionen av kål, morötter och gurka har efter 1992 minskat medan produktionen av lök och svamp fortsatt att öka och produktionen av tomater legat kvar på samma nivå. En stor del av tomat- och gurkproduktionen återfinns i landets sydvästra del.

113

Huvudkål Svamp Paprika

4 000 3 500

Morötter Lök Övriga

Gurka Tomater

tusen ton

3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 187. Produktion av grönsaker i Nederländerna 1961-2005, tusen ton Production of vegetables in the Netherlands 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

900

844

800 700

628

tusen ton

600 500

433

431

400

326

300

261

259

Svamp

Huvudkål

200 100 0 Lök

Tomater

Gurka

Morötter

Paprika

Figur 188. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Nederländerna, tusen ton Production of the most important vegetable products in the Netherlands in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

114

Figur 189. De viktigaste produktionsområdena i Nederländerna för äpplen och päron The most important production areas in the Netherlands for apples and pears Källa/source: Information från Nederländerna/information from the Netherlands (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Figur 190. De viktigaste produktionsområdena i Nederländerna för morötter The most important production areas in the Netherlands for carrots Källa/source: Information från Nederländerna/information from the Netherlands (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

115

Figur 191. De viktigaste produktionsområdena i Nederländerna för lök The most important production areas in the Netherlands for onions Källa/source: Information från Nederländerna/information from the Netherlands (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Växthusodling av Tomat: område 1-4, huvudsakligen område 1.

Gurka: område 1-4, huvudsakligen område 1. Paprika: område 1-2.

Figur 192. De viktigaste produktionsområdena i Nederländerna för tomat, gurka och paprika The most important production areas in the Netherlands for tomatoes, cucumbers and sweet peppers Källa/source: Information från Nederländerna/information from the Netherlands (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

1.3.15 Polen Av de tio länder som gick med i EU 2004 har Polen den klart största produktionen av frukt och grönsaker. Landet är för närvarande den fjärde största producenten av grönsaker inom EU-27, efter Italien, Spanien och Frankrike. När det gäller fruktproduktion har även Tyskland och Grekland större produktion vilket ger landet en sjätteplats totalt. Polen är dock idag EU:s största producent av äpplen med en produktion på över 2 miljoner ton.

116

Produktionen av äpplen är mycket dominerande inom fruktodlingen och den har med vissa kortare avbrott ökat konstant under hela den 40-årsperiod för vilken statistik finns tillgänglig. Förutom inhemsk konsumtion har exporten av äpplen i stor utsträckning gått österut, inte minst till Ryssland. Sorterna var för 10 år sedan inte de sorter som västeuropeiska konsumenter var vana vid men en omfattande omställning av sortvalet pågår sedan mitten av 1990-talet, delvis med stöd från EU. Polen har också en mycket omfattande produktion av bär och är den viktigaste bärproducenten i EU-27. I jämförelse med produktionen av äpplen ter sig bärproduktionen liten, men detta är för Polen mycket viktiga produkter som genom ett högt pris genererar stor värdevolym.

3 500

Äpplen Surkörsbär

Vinbär Jordgubbar

Plommon Övriga

3 000

tusen ton

2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 193. Produktion av frukt, bär och nötter i Polen 1961-2005, tusen ton Production of fruits, berries and nuts in Poland 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

2 500

2 326

tusen ton

2 000

1 500

1 000

500 188

178

166

107

Vinbär

Surkörsbär

Jordgubbar

Plommon

0 Äpplen

Figur 194. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen (inklusive nötter) i Polen, tusen ton Production of the most important fruits and berries (including nuts) in Poland in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

117

Produktionen av grönsaker har sedan början av 1960-talet haft en kvantitativt lika stor tillväxt som fruktsektorn. Genom att grönsaksproduktionen är större totalt blir den procentuella tillväxten lägre. Huvudkål, dvs. främst vitkål, är den största produkten med ungefär en fjärdedel av den totala producerade grönsakskvantiteten i Polen. Produktionen har dock inte ökat utan ligger på samma nivå som för 40 år sedan. Däremot har produktionen av morötter mer än fördubblats under perioden och för de senaste 20 åren ligger ökningen på 37 %. Produktionen av lök har också ökat starkt under perioden, det handlar om en tredubbling under 40 år och för de senaste 20 åren handlar det om en ökning med 67 %. Produktionen av tomater har däremot minskat under de senaste åren. Detta har ett visst intresse eftersom flera stora producentländer uttryckt oro för att Polen skulle komma att bidra till en överhettad tomatmarknad inom EU-27. Produktionen av gurka har likaså minskat under senare år.

6 500

Huvudkål

Morötter

Blomkål

6 000

Lök

Tomat

Övriga

Gurka

5 500 5 000 4 500 tusen ton

4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 195. Produktion av grönsaker i Polen 1961-2005, tusen ton Production of vegetables in Poland 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

1 400

1 312

1 200

tusen ton

1 000

899 748

800 600 400

268

219

195

Tomat

Blomkål

200 0 Huvudkål

Morötter

Lök

Gurka

Figur 196. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Polen, tusen ton Production of the most important vegetable products in Poland in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

118

Figur 197. De viktigaste produktionsområdena i Polen för äpplen The most important production areas in Poland for apples Källa/source: Information från Polen/information from Poland (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

1.3.16 Portugal Portugals sydeuropeiska läge avspeglar sig i en stor produktion av frukt, inte minst citrusfrukt men även en stor produktion av äpplen, päron samt persikor och nektariner. En kraftig ökning kan ses i samband med Portugals inträde i EU 1986. Ökningen är så markant, från ett år till nästa, och för fruktgrödor för vilka en förändring av produktionen normalt tar flera år, att man det korrekta i informationen kan ifrågasättas. Produktionen av äpplen ökade mellan 1985 och 1986 från 95 000 till 238 000 ton, produktionen av persikor från 29 000 till 65 000 ton och produktionen av päron från 57 000 ton till 96 000 ton. Den enda andra förklaring som kan finnas är att odlingar som tidigare lämnats utan skötsel återtagits i produktion. De två stora produkterna i fruktodlingen är äpplen och apelsiner med en halv miljon ton vardera. För apelsiner finns en bearbeningskvot på 20 000 ton men det är dock endast 8 % av produktionen av apelsiner som går till detta ändamål.

119

1 200

Äpplen

Apelsiner

Persikor

Nötter

Päron

Småcitrus

Övrigt

1 000

tusen ton

800

600

400

200

0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 198. Produktion av frukt, bär och nötter i Portugal 1961-2005, tusen ton Production of fruits, berries and nuts in Portugal 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

300

273 256

250

tusen ton

200 150 118 100

Småcitrus

Persikor

50 0 Äpplen

Apelsiner

Päron

Nötter

Figur 199. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen (inklusive nötter) i Portugal, tusen ton Production of the most important fruits and berries (including nuts) in Portugal in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

På grönsakssidan är produktionen liksom i Italien starkt dominerad av tomatproduktion. Portugal har en bearbetningskvot för tomater som uppgår till 1 miljon ton. Produkter som lök, kål, sallat och morötter kommer långt efter i statistiken.

120

2 500

Huvudkål

Morötter

Sallat

Lök

Tomater

Övriga

tusen ton

2 000

1 500

1 000

500

0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 200. Produktion av grönsaker i Portugal 1961-2005, tusen ton Production of vegetables in Portugal 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

1 200

1 125

1 000

tusen ton

800

600

400 164

200

150

110

Lök

Sallat

0 Tomater

Huvudkål

Morötter

Figur 201. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Portugal, tusen ton Production of the most important vegetable products in Portugal in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

1.3.17 Rumänien Sedan Rumänien 1990 orienterade sig mot marknadsekonomi har ägandeförhållandena för jordbruksmark ändrats radikalt. Från statligt ägande på 90 % har andelen privatägd mark ökat till över 85 %. Problemet har varit att då marken gavs tillbaka till de tidigare ägarna eller deras arvtagare fick varje ägare som mest 10 ha. I många fall fanns flera arvtagare och i genomsnitt har de privatägda jordlotterna varit på 2 ha. Först 1998 fick rumänerna börja köpa och sälja land upp till maximalt 200 ha. Av grönsaksproduktionen kommer närmare 90 % från det privata och samma siffra för fruktproduktionen är närmare 75 %.

121

På fruktsidan dominerar produktionen av melon och äpplen med en årlig produktion på cirka tre kvarts miljon ton samt en produktion av plommon på 600 000 ton. Produktionen av melon har tagit fart de senaste 20 åren medan produktionen av plommon var betydligt större 20 år tillbaka i tiden. En annan viktig produkt är valnötter där Rumänien är den största producenten i EU och åttonde största producent i världen. De senaste åren har svängningarna i total produktion varit mycket stora vilket gör det svårt att dra några klara slutsatser om trender. Genomsnittsproduktionen ligger på 2,3 miljoner ton men variationen under de tre senaste åren är så stor som 20 %.

3 000

2 500

Melon

Äpplen

Plommon

Päron

Körsbär

Jordgubbar

Övriga

tusen ton

2 000

1 500

1 000

500

0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 202. Produktion av frukt, bär och nötter i Rumänien 1961-2005, tusen ton Production of fruits, berries and nuts in Romania 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO 796 800

762

700 598

tusen ton

600 500 400 300 200 61

100

60 17

0 Äpplen

Melon

Plommon

Päron

Körsbär

Jordgubbar

Figur 203. Produktionen i genomsnitt 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen (inklusive nötter) i Rumänien, tusen ton Production of the most important fruits and berries (including nuts) in Romania in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

122

Rumäniens grönsaksproduktion är något större än fruktproduktionen, cirka 3,5 miljoner ton, och mest inriktad på den egna marknaden. Den har varit betydligt större, i mitten på 1980talet översteg den 6 miljoner ton. De största produkterna är tomater och huvudkål med strax under en miljon ton vardera. De svarar tillsammans för över hälften av grönsaksproduktionen. Vid sidan av dessa produkter odlas även en kvarts miljon ton paprika, samt bl.a. lök, pumpa, squash och gurka. 6 000

Tomater

Lök

Pumpa

Paprika

Gurka

Övriga

5 000

tusen ton

Kål

4 000

3 000

2 000

1 000

0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 204. Produktion av grönsaker i Rumänien 1961-2005, tusen ton Production of vegetables in Romania 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

1 000

990

933

900 800

tusen ton

700 600 500 366

400

264

300

241 155

200 100 0 Tomater

Kål

Lök

Pumpa

Paprika

Gurka

Figur 205. Produktionen i genomsnitt 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Rumänien, tusen ton Production of the most important vegetable products in Romania in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

1.3.18 Slovakien I Slovakien har produktionen av såväl frukt som av grönsaker minskat de senaste åren. FAO:s statistik för Slovakien måste dock tas med mycket stor försiktighet. Eurostats uppgifter ligger på en betydligt lägre nivå än de som redovisas av FAO. 123

Bland frukterna dominerar produktionen av äpplen som idag uppgår till drygt 30 000 ton vilket utgör cirka tre fjärdedelar av landets fruktproduktion. Vid sidan av äppleproduktionen finns en produktion av plommon och, lite förvånande med tanke på dess värmekrav, en produktion av vattenmelon.

150

Äpplen

Plommon

Vattenmelon

tusen ton

120

0 1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Figur 206. Produktion av frukt, bär och nötter i Slovakien 1993-2005, tusen ton Production of fruits, berries and nuts in Slovakia 1993-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

60 55

tusen ton

20 12 10

6,1

0 Äpplen

Vattenmelon

Plommon

Figur 207. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen (inklusive nötter) i Slovakien, tusen ton Production of the most important fruits and berries (including nuts) in Slovakia in average 2003-2005, thousand metric Källa/source: FAO

124

Produktionen av grönsaker är betydligt större än fruktproduktionen men också här skiljer sig Eurostats och FAO:s statistik kraftigt. Grönsaksproduktionen domineras av de vanliga nordeuropeiska produkterna kål, morötrter och lök som svarar för drygt hälften av grönsaksproduktionen. Till detta kommer produktion av gurka och en tämliigen stor produktion av tomat.

550

Huvudkål Gurka Tomater

500

Morötter Lök Övriga

450 400

tusen ton

350 300 250 200 150 100 50 0 1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Figur 208. Produktion av grönsaker i Slovakien 1993-2005, tusen ton Production of vegetables in Slovakia 1992-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

80 70 59

tusen ton

60 50

42 40 30 30

20 10 0 Huvudkål

Tomater

Morötter

Lök

Gurka

Figur 209. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Slovakien, tusen ton Production of the most important vegetable products in Slovakia in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

1.3.19 Slovenien För att vara ett så litet bergigt land har Slovenien en tämligen stor produktion av såväl frukt som grönsaker. Produktionen av frukt ligger idag på cirka 270 000 ton vilket är mer än en fördubbling av produktionen under bara cirka fem år. Äpplen är den helt dominerande produkten inom fruktproduktionen med 82 % av den totala kvantiteten 2005. Det är också produktionen av äpplen som har ökat kraftigt under de senaste åren. 125

300

Äpplen

Persikor

Päron

Övriga frukter

250

tusen ton

200

150

100

0 1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Figur 210. Produktion av frukt, bär och nötter i Slovenien 1992-2005, tusen ton Production of fruits, berries and nuts in Slovenia 1992-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

250 207

tusen ton

200

150

100

50 13

Päron

Persikor

0 Äpplen

Figur 211. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen i Slovenien, tusen ton Production of the most important fruits and vegetables in Slovenia in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Medan produktionen av frukt har ökat så har produktionen av grönsaker minskat under senare år. Produktionen av grönsaker är dessutom betydligt mindre än fruktproduktionen, omkring 60 000 ton vilket vilket betyder att fruktproduktionen är mer än fyra gånger så hög som produktionen av grönsaker. Den traditionella grönsaksprodukten är vitkål som fortfarande dominerar med cirka 20 000 ton producerade per år. För tio år sedan var dock produktionen tre gånger så hög, över 60 000 ton. Till detta kommer mindre kvantiteter lök, morötter och tomater.

126

120

Huvudkål

Tomater

Lök

Övriga

Morötter

100

tusen ton

0 1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Figur 212. Produktionen av grönsaker i Slovenien 1992-2005, tusen ton Production of vegetables in Slovenia 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

18 16 tusen ton

14 12 10 8

6,3

4,7

2,7

2 0 Huvudkål

Lök

Tomater

Morötter

Figur 213. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Slovenien, tusen ton Production of the most important vegetable products in Slovenia in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

127

Figur 214. De viktigaste produktionsområdena i Slovenien för äpplen The most important production areas in Slovenia for apples Källa/source: Information från Slovenien/information from Slovenia (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Figur 215. De viktigaste produktionsområdena i Slovenien för kål The most important production areas in Slovenia for cabbage Källa/source: Information från Slovenien/information from Slovemia (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

128

1.3.20 Spanien Spanien är idag det land i Europa som efter Italien producerar mest frukt och grönsaker. På fruktsidan är det dessutom Spanien som har den största produktionen. Ser man till det genererade produktionsvärdet ligger dessutom Spanien i topp totalt sett. Produktionen är mycket varierad med ett flertal stora grödor. Störst betydelse har dock produktionen av citrus och produktionen av tomater. Spanien är långt ifrån världens främsta producentland för apelsiner, den positionen har Brasilien där dock en mycket stor andel av produktionen går till framställning av juicekoncentrat. Spanien är däremot världens främsta exportland för såväl färska apelsiner som färsk småcitrus. Under de senaste 20 åren är det främst produktionen av småcitrus som har ökat. Medan produktionen av apelsiner 2005 låg på ungefär samma nivå som för 20 år sedan har har produktionen av småcitrus i det närmaste fördubblats under samma period. Produktionen av citroner har liksom apelsinproduktionen inte ökat under senare år och uppges idag vara en problematisk sektor med låga priser. I likhet med persikor har produktionen av småcitrus haft en stark utveckling under senare år med en fördubbling av kvantiteten efter 1985. Utvecklingen av produktionen av melon ligger någonstans mittemellan. Den har viserligen ökat på senare år men inte lika kraftigt som produktionen av småcitrus och persikor. Det är dock den fjärde största fruktgrödan med en produktion på över en miljon ton per år.

13 000

Äpplen

Citroner

Apelsiner

12 000

Persikor

Päron

Småcitrus

11 000

Vattenmelon

Melon

Övrig frukt

10 000 tusen ton

9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 216. Produktion av frukt, bär och nötter i Spanien 1961-2005, tusen ton Production of fruits, berries and nuts in Spain 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

129

3 000 2 715 2 500

tusen ton

2 132 2 000

1 500 1 183

1 104 905

1 000

735

701

648

Vattenmelon

Äpplen

Päron

500

0 Apelsiner

Småcitrus

Persikor

Melon

Citroner

Figur 217. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen (inklusive nötter) i Spanien, tusen ton Production of the most important fruits and berries (including nuts) in Spain in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

I produktionen av grönsaker har en produkt, tomater, en betydligt mer dominerande ställning än på fruktsidan. Tomaterna svarar för 40 % av den totala grönsaksproduktionen i Spanien. Landet har en produktionskvot7 för bearbetade tomater som uppgår till 1,2 miljoner ton men produktionen av tomatråvara till bearbetning uppgår till ungefär det dubbla. Det betyder att odlarnas stöd har halverats. Förutom produktionen av tomater har Spanien också en stor produktion av grönsaker som speciellt under vintern levereras till norra Europa, t.ex. paprika, gurka, sallat och blomkål. Produktionen av grönsaker har stadigt ökat under de senaste 40 åren. Ser man till de senaste 20 åren så har produktionen av tomater nästan fördubblats medan produktionen av sallat har ökat med 54 % och produktionen av paprika med 42 %. Övriga produkter har inte haft en lika stark utveckling. 11 000

Blomkål

Gurka

Sallat

Lök

Tomater

Paprika

Övriga

10 000 9 000

tusen ton

8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 218. Produktionen av grönsaker i Spanien 1961-2005, tusen ton Production of vegetables in Spain 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Kvoten ger inte en absolut begränsning av bearbetningen utan sätter ett tak för den kvantitet som kan erhålla EU-stöd.

130

4 500

4 230

4 000 3 500

tusen ton

3 000 2 500 2 000 1 500 1 072

984

974

1 000 473

455

Blomkål

Gurka

500 0 Tomater

Lök

Paprika

Sallat

Figur 219. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Spanien, tusen ton Production of the most important vegetable products in Spain in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Figur 220. De viktigaste produktionsområdena i Spanien för citroner The most important production areas in Spain for lemons Källa/source: Information från Spanien/information from Spain (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Figur 221. De viktigaste produktionsområdena i Spanien för apelsiner The most important production areas in Spain for oranges Källa/source: Information från Spanien/information from Spain (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

131

Figur 222. De viktigaste produktionsområdena i Spanien för småcitrus The most important production areas in Spain for small citrus Källa/source: Information från Spanien/information from Spain (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Figur 223. De viktigaste produktionsområdena i Spanien för persikor och nektariner The most important production areas in Spain for peaches and nectarines Källa/source: Information från Spanien/information from Spain (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Figur 224. De viktigaste produktionsområdena i Spanien för äpplen och päron The most important production areas in Spain for apples and pears Källa/source: Information från Spanien/information from Spain (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

132

Lök Sallat

Figur 225. De viktigaste produktionsområdena i Spanien för sallat och lök The most important production areas in Spain for lettuce and onions Källa/source: Information från Spanien/information from Spain (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Figur 226. De viktigaste produktionsområdena i Spanien för vattenmelon The most important production areas in Spain for watermelon Källa/source: Information från Spanien/information from Spain (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Figur 227. De viktigaste produktionsområdena i Spanien för melon The most important production areas in Spain for melon Källa/source: Information från Spanien/information from Spain (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

133

Till bearbetning

Figur 228. De viktigaste produktionsområdena i Spanien för tomat The most important production areas in Spain for tomatoes Källa/source: Information från Spanien/information from Spain (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

paprika jordgubbar

Figur 229. De viktigaste produktionsområdena i Spanien paprika och jordgubbar The most important production areas in Spain for pepper and strawberries Källa/source: Information från Spanien/information from Spain (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Figur 230. De viktigaste produktionsområdena i Spanien för morötter The most important production areas in Spain for carrots Källa/source: Information från Spanien/information from Spain (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

134

Figur 231. De viktigaste produktionsområdena i Spanien för gurka The most important production areas in Spain for cucumber Källa/source: Information från Spanien/information from Spain (karta/map - curtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

1.3.21 Storbritannien Av EU:s befolkningsrikaste länder är Storbritannien det land som har den lägsta produktionen av frukt och grönsaker. Det är dock inte så konstigt eftersom landet har det nordligste läget av länderna i denna grupp. Storbritanniens fruktproduktion har under hela den gångna 40-årsperioden stadigt minskat. Liksom i övriga nordliga länder är det produktionen av äpplen som dominerar med hälften av den totala fruktproduktionen. Den har dock decimerats mycket kraftigt. 1964 låg produktionen som högst med 653 000, de senaste årens genomsnitt ligger på 137 000 ton vilket är mindre än en fjärdedel av den forna kvantiteen. Förutom produktionen av äpplen odlas också päron, jordgubbar och vinbär men det rör sig om begränsade kvantiteter för alla tre produkterna.

900

Äpplen

Jordgubbar

Päron

Vinbär

Övriga

1993

1997

2001

800 700

tusen ton

600 500 400 300 200 100 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

2005

Figur 232. Produktion av frukt och bär i Storbritannien 1961-2005, tusen ton Production of fruits and vegetables in the United Kingdom 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

135

137

140 120

tusen ton

100 80 60 44 40 27 19 20 0 Äpplen

Jordgubbar

Päron

Vinbär

Figur 233. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av frukt och bär i Storbritannien, tusen ton Production of fruits and berries in the United Kingdom in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Produktionen av grönsaker är betydligt mer omfattande, cirka 3 miljoner ton. Det är dock en minskning med 25 % jämfört med nivån på 1970-talet. Vitkål var tidigare den dominerande produkten med en produktion på över en miljon ton 1977. Denna produktion har dock minskat kraftigt och ligger idag på cirka en fjärdedel av 1977 års nivå. Produktionen av blomkål har likaså minskat under senare år. Under en period på 1990-talet återtogs stora kvantiteter blomkål från marknaden med EU-stöd, vilket är ett tydligt tecken på obalans i sektorn. Nu har emellertid såväl produktionen som återtagen minskat. Två produkter som haft en mer positiv utveckling är produktion av morötter och lök som under den senaste 20årsperioden ökat med 13 % respektive 28 %.

4 500 4 000 3 500

Huvudkål

Morötter

Blomkål

Sallat

Svamp

Lök

Tomat

Övriga

tusen ton

3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

Figur 234. Produktion av grönsaker i Storbritannien 1961-2005, tusen ton Production of vegetables in the United Kingdom 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

136

2005

700

638

600

tusen ton

500 395 400

367

300

242

200 134

122

100

Tomat

Svamp

0 Morötter

Lök

Ärtor

Huvudkål

Blomkål

Sallat

Figur 235. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Storbritannien, tusen ton Production of the most important vegetable products in the United Kingdom in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

morötter och lök morötter lök äppen och päron

Figur 236. De viktigaste produktionsområdena i Storbritannien för äpplen, päron, morötter och lök The most important production areas in the United Kingdom for apples, pears, carrots and onions Källa/source: Information från Storbritannien/information from the United Kingdom (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

137

1.3.22 Tjeckien Det lilla bergiga landet Tjeckien i Europas centrum har en imponerande produktion av frukt och grönsaker med tanke på landets geografiska förutsättningar även om produktionen har sjunkit kraftigt under senare år. Idag ligger såväl produktionen av frukt som av grönsaker på cirka 250 000 till 300 000 ton I segmentet frukt är produktionen av äpplen helt dominerande, den svarar för 70 % av den totala fruktproduktionen och uppgår till cirka 150 000 ton. Vid sidan av äppleproduktionen produceras plommon, körsbär, vinbär m.m. men kvantieterna är jämfört med äppleodlingen begränsade.

500

Äpplen Vinbär Sötkörsbär Övrig frukt

450 400

Päron Plommon Jordgubbar

tusen ton

350 300 250 200 150 100 50 0 1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Figur 237. Produktion av frukt, bär och nötter i Tjeckien 1993-2005, tusen ton Production of fruits, berries and nuts in the Czeck Republic 1993-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO, Eurostat

175 151 150

tusen ton

125 100 75 50 30 18

15 5

7,5

Päron

Jordgubbar

0 Äpplen

Plommon

Sötkörsbär

Vinbär

Figur 238. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen i Tjeckien, tusen ton Production of the most important fruits and berries in the Czech Republic in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO, Eurostat

138

I odlingen av grönsaker dominerar vitkål. Den producerade kvantiteten är dock mindre än hälften av den som producerades i mitten av 1990-talet. Produktion av lök och morötter kommer sedan i statistiken men har liksom produktionen av vitkål minskat även om minskningen inte är lika kraftig. Produktionen återfinns i områden spridda över stora delar av landet.

600

Huvudkål

Lök

Morötter

Gurka

Tomater

Blomkål

Övriga

500

tusen ton

400

300

200

100

0 1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Figur 239. Produktion av grönsaker i Tjeckien 1993-2005, tusen ton Production of vegetables in the Czeck Republic 1993-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

tusen ton

60 50 40 40 27

22 20

10 0 Huvudkål

Lök

Morötter

Gurka

Tomater

Blomkål

Figur 240. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Tjeckien, tusen ton Production of the most important vegetable products in the Czech Republic in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

I nedanstående fem figurer visas de viktigaste produktionsområdena i Tjeckien för äpplen, surkörsbär, plommon, kål, morötter och lök.

139

Figur 241. De viktigaste produktionsområdena i Tjeckien för äpplen The most important production areas in the Czech Republic for apples Källa/source: Information från Tjeckien/information from the Czech Republic (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Figur 242. De viktigaste produktionsområdena i Tjeckien för surkörsbär The most important production areas in the Czech Republic for sour cherries Källa/source: Information från Tjeckien/information from the Czech Republic (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

140

Figur 243. De viktigaste produktionsområdena i Tjeckien för plommon The most important production areas in the Czech Republic for plums Källa/source: Information från Tjeckien/information from the Czech Republic (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

Figur 244. De viktigaste produktionsområdena i Tjeckien för kål The most important production areas in the Czech Republic for cabbage Källa/source: Information från Tjeckien/information from the Czech Republic (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

141

Endast lök, i övriga produktionsområden på kartan odlas både morötter och lök.

Figur 245. De viktigaste produktionsområdena i Tjeckien för morötter och lök The most important production areas in the Czech Republic for carrots and onions Källa/source: Information från Tjeckien/information from the Czech Republic (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

1.3.23 Tyskland Tysklands produktionsstatistik är problematisk eftersom olika källor uppger mycket olika produktion. FAO uppger till exempel en produktionsnivå för äpplen som är dubbelt så hög som den som anges i Eurostat. Eftersom det i Eurostat saknas statistik för Tysklands grönsaksproduktion har FAO valts som enda källa men skillnaderna bör noteras. Tyskland är ytterligare ett land med en tämligen typisk nordeuropeisk blandning av produkter i odlingen av frukt och grönsaker. På fruktsidan dominerar produktionen av äpplen och bland grönsakerna är det kål, lök och morötter. Odlingen är omfattande, omkring 3,5 miljoner ton vardera av frukt respektive grönsake. Kvantiteten har inte heller förändrats nämnvärt i omfattning under de gångna 40 åren. Fruktproduktionen är visserligen cirka 10 % lägre idag men i gengäld är grönsaksproduktionen cirka 10 % högre. I fruktproduktionen dominerar produktionen av äpplen med en kvantitet på cirka 1,6 miljoner ton. Produktionen låg tämligen konstant kring 2 miljoner ton fram till slutet av 1990-talet. Om nedgången på cirka en halv miljon ton är permanent är dock för tidigt att säga. Vid sidan om äppleproduktionen finns en produktion av plommon på cirka en halv miljon ton samt 400 000 ton päron, något som vittnar om ett något varmare klimat än Skandinavien, eftersom päron är mer värmekrävande än äpplen. Ytterligare bevis för detta är en liten produktion av persikor i södra delen av landet.

142

5 500 5 000

Äpplen Plommon Övriga frukter

Päron Vinbär

4 500 4 000 tusen ton

3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 246. Produktion av frukt, bär och nötter i Tyskland 1961-2005, tusen ton Production of fruits, berries and nuts in Germany 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

1 600

1 590

1 400

tusen ton

1 200 1 000 800 538

600

391 400 148

200 0 Äpplen

Plommon

Päron

Vinbär

Figur 247. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen (inklusive nötter) i Tyskland, tusen ton Production of the most important fruits and berries (including nuts) in Germany in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Med en årlig produktion av tre kvarts miljon ton huvudkål (vit- och rödkål) är Tyskland EU:s näst största producent av kål efter Polen som producerar den dubbla kvantieten. Huvudkål är den största grönsaksprodukten i Tyskland med 20 % av den totala kvantiteten producerade grönsaker. En halv miljon ton morötter svarar för cirka 13 % av produktionen och 300 000 ton lök för 8 %. De tre främsta frilandsgrödorna svarar sålunda för 40 % av grönsaksproduktionen.

143

4 000

Huvudkål

Morötter

Lök

Sallat

Gurka

Blomkål

Övriga

3 500 3 000

tusen ton

2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 248. Produktion av grönsaker i Tyskland 1961-2005, tusen ton Production of vegetables in Germany 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

800

780

700 600

tusen ton

499 500 400 311 300 213

212

200

141

100 0 Huvudkål

Morötter

Lök

Gurka

Sallat

Blomkål

Figur 249. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Tyskland, tusen ton Production of the most important vegetable products in Germany in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

De tre figurerna nedan visar de viktigaste produktionsområdena i Tyskland för äpplen, kål, lök och morötter.

144

Figur 250. De viktigaste produktionsområdena i Tyskland för äpplen The most important production areas in Germany for apples Källa/source: Information från Tyskland/information from Germany (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

kål

lök

Figur 251. De viktigaste produktionsområdena i Tyskland för kål och lök The most important production areas in Germany for cabbage and onions Källa/source: Information från Tyskland/information from Germany (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

145

Figur 252. De viktigaste produktionsområdena i Tyskland för morötter The most important production areas in Germany for carrots Källa/source: Information från Tyskland/information from Germany (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

1.3.24 Ungern Den ungerska trädgårdsproduktionen har sett stora förändringar på senare år. Det gäller framför allt på fruktsidan där många odlingar övergivits eller nu bara brukas i minimal utsträckning. Produktionen av grönsaker har klarat sig bättre även om produktionen av tomater, den viktigaste grönsaksprodukten, har halverats jämfört med 1990. Liksom i så många andra länder är äpple den viktigaste fruktgrödan. Dagens nivå på cirka en halv miljon ton är dock mindre än hälften av den kvantitet som producerades i mitten av 1980-talet. Äpplen svarar trots nedgången för över 40 % av fruktproduktionen i Ungern. Produktionen av plommon har haft en liknande utveckling som äppleproduktionen och produktionen av päron har i det närmaste försvunnit. Däremot har produktionen av vattenmelon ökat kraftigt, sedan 1992 har den mer än fyrdubblats. Produktion av vattenmelon kräver små investeringar och ger avkastning samma år som den planteras vilket gör den attraktiv i en omställningsekonomi.

146

Äpplen Plommon Surkörsbär Övriga

2 250 2 000

tusen ton

1 750

Vattenmelon Persikor Päron

1 500 1 250 1 000 750 500 250 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 253. Produktion av frukt, bär och nötter i Ungern 1961-2005, tusen ton Production of fruits, berries and nuts in Hungary 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

600

558

500

tusen ton

400

300 245 200

100

46 18

0 Äpplen

Vattenmelon

Surkörsbär

Plommon

Persikor

Päron

Figur 254. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen (inklusive nötter) i Ungern, tusen ton Production of the most important fruits and berries (including nuts) in Hungary in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Grönsaksproduktionen har klarat sig bättre även om tomatproduktionen, den som traditionellt varit den stora grönsaksprodukten i Ungern minskat kraftigt på senare år. Förutom de vanliga stora produkterna kål, lök och morötter har Ungern också en stor produktion av paprika som levereras till stora delar av Europa. En viss ökning av grönsaksproduktionen kan ses de senaste åren. Det är segmentet ”övriga produkter” som ökar vilket tyder på att det är en diversifiering av produktionen på gång.

147

1 800

Tomater

Huvudkål

Lök

Morötter

1973

1977

Paprika

Gurka och inläggningsgurka

Övriga

1 600 1 400

tusen ton

1 200 1 000 800 600 400 200 0 1961

1965

1969

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 255. Produktion av grönsaker i Ungern 1961-2005, tusen ton Production of vegetables in Hungary 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

250 212

tusen ton

200 166 150 111 100

Lök

Morötter

Gurka

100

0 Tomater

Huvudkål

Paprika

Figur 256. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Ungern, tusen ton Production of the most important vegetable products in Hungary in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

1.3.25 Österrike I Österrike, alplandet som utgör gränsen mellan nord- och sydeuropa odlas en tämligen stor kvantitet frukt och grönsaker. Produktionen av äpplen på närmare en halv miljon ton per år står sig mycket väl mot andra EU-länders produktion. Produktionen ökar dessutom snarare än minskar vilket också skiljer landet från trenden i de flesta nordeuropeiska länderna. Äppleproduktionen dominerar fruktproduktionen med cirka 60 % av kvantiteten. Vid sidan av denna finns en produktion av päron på nästan 140 000 ton. Intressant är att produktionen av äpplen ökar, den har ökat med cirka 150 000 ton på lite drygt 10 år. Det som skiljer landet från grannarna i södra Europa är att antalet produkter i fruktsektorn som har en liten produktion är begränsat. Vid sidan av äpplen, päron och plommon finns endast produkter med en liten produktion.

148

1 000

Äpple

Päron

Plommon

Sötkörsbär

Vinbär

Övriga

900 800

tusen ton

700 600 500 400 300 200 100 0 1961

1965

1969

1973

1977

1981

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 257. Produktion av frukt, bär och nötter i Österrike 1961-2005, tusen ton Production of fruits, berries and nuts in Austria 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

500 453

tusen ton

400

300

200 139 100

67 27

Sötkörsbär

Vinbär

0 Äpple

Päron

Plommon

Figur 258. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste frukt- och bärslagen (inklusive nötter) i Österrike, tusen ton Production of the most important fruits and berries (including nuts) in Austria in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

Produktionen av grönsaker uppgår bara till cirka två tredjedelar av fruktproduktionen och ingen produkt kommer i närheten av den kvantitet som äppleproduktionen kommer upp i. Liksom i Nordeuropa dominerar produktionen av lök, kål och morötter med cirka 100 000 ton vardera, lite mindre av morötterna. Produktionskurvan för grönsaker pekar idag uppåt efter att under andra hälften av 1980-talet och början av 1990-talet varit minskande.

149

Huvudkål

700

Morötter

Gurka

1977

1981

Sallat

Lök

Tomater

Övriga

600

tusen ton

500 400 300 200 100 0 1961

1965

1969

1973

1985

1989

1993

1997

2001

2005

Figur 259. Produktion av grönsaker i Österrike 1961-2005, tusen ton Production of vegetables in Austria 1961-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

120 109

104

100 78

tusen ton

53 41

0 Lök

Huvudkål

Morötter

Sallat

Gurka

Tomater

Figur 260. Genomsnittlig produktion 2003-2005 av de viktigaste grönsaksprodukterna i Österrike, tusen ton Production of the most important vegetable products in Austria in average 2003-2005, thousand metric tons Källa/source: FAO

I nedanstående tre figurer visas de viktigaste produktionsområdena i Österrike för äpplen, päron, kål, morötter och lök.

150

1. äpplen till färskvarumarknaden

2. äpplen till framställning av cider 1

1 2

Figur 261. De viktigaste produktionsområdena i Österrike för äpplen The most important production areas in Austria for apples Källa/source: Information från Österrike/information from Austria (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

1. päron till framställning av cider 2. päron till färskvarumarknaden 2 1 1 2

Figur 262. De viktigaste produktionsområdena i Österrike för päron The most important production areas in Austria for pears Källa/source: Information från Österrike/information from Austria (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

1. Kål, morötter och lök 2. Morötter

3. Lök

Figur 263. De viktigaste produktionsområdena i Österrike för kål, morötter och lök The most important production areas in Austria for cabbage, carrots and onions Källa/source: Information från Österrike/information from Austria (karta/map - courtesy of the General Libraries, The University of Texas at Austin)

151

2 Handel 2.1 Handel per produktslag - frukt I avsnittet beskrivs handeln per produktslag. För att informationen rörande ett visst produktslag inte ska behöva styckas upp alltför mycket har import- och exportpriser lagts in i detta avsnitt. Det bör noteras att handelsstatistiken på kontinentnivå och landsnivå ibland riskerar att bli lite missvisande. Detta på grund av ländernas olika storlek och befolkning. Europas många, väl integrerade och relativt små länder ger en hög export och import. För USA eller Kina kan denna handel delvis sägas motsvaras av en intern handel mellan delstater. Skillnaden är att USA:s och Kinas internhandel naturligtvis inte påverkar handelsstatistiken.

2.1.1 Äpplen Med undantag av bananer är äpplen den frukt som omsätts i störst kvantiteter i den internationella handeln. Det handlar om cirka 6,4 miljoner ton vilket motsvarar cirka 10 % av den totala produktionen av äpplen. Det kan jämföras med bananerna där över 20 % av produktionen omsätts i internationell handel. Europa dominerar handeln med äpplen, såväl importen som exporten vilket framgår av figuren nedan. Man bör dock observera att handel mellan Europas länder ingår i det statistiska underlaget. Importen överstiger exporten med drygt 1 miljon ton vilket innebär att Europa är nettoimportör av äpplen, trots en stor egen produktion. Nettoexporten kommer framför allt från Sydamerika men även Nordamerika, Oceanien och Afrika bidrar. Stora konsumentländer som Tyskland, Ryssland och Storbritannien har den största importen av äpplen. Belgien och Holland har också stor import. Detta är främst stora handelsländer vilket framgår av att länderna också har en stor export. Belgiens export överstiger till exempel landets egen produktion. Det kan kanske också vara lite förvånande att Spanien med en så stor produktion av olika frukter är ett stort importland för äpplen. Deras produktion av äpplen är dock tämligen blygsam, cirka 100 000 ton, vilket motsvarar en konsumtion av cirka 2,5 kilo per person och år. 4,0 4,0

Import Export

3,5 2,9 miljoner ton

3,0 2,5 2,0 1,3

1,5

1,2

1,1

1,0

0,5 0,2

0,2

0,3 0,0 Nordamerika

0,4

Centralamerika

Oceanien

Europa

0,0

Sydamerika

0,3

Asien

0,0

0,2 Afrika

0,5

Figur 264. Import och export av äpplen 2004 fördelat på världsdelar Imports and exports of apples in 2004 distributed over world regions Källa/source: FAO

153

800

736 705

700 600

524

tusen ton

500 400

323

300

249

222

207 154

200

154

133

128

114

100

Indonesien

Saudiarabien

Kanada

Mexiko

Kina

USA

Belgien

Spanien

Holland

Ryssland

Tyskland

Figur 265. De största importländerna för äpplen 2004 The most important apple importing countries in 2004 Källa/source: FAO

På exportsidan har Kina idag den största exporten av äpplen, 774 000 ton 2004. Detta kommer efter några års fullkomligt explosionsartad ökning av exporten som mer än fördubblats mellan 2001 och 2004. Chile, världens näst största exportör, har likaså haft en mycket positiv utveckling under senare år. Den har dock pågått under en längre tid, sedan slutet av 1970-talet, och därför inte varit lika dramatisk som den kinesiska. Även Polen har efter murens fall haft en stark ökning av exporten som gått ungefär parallellt med den kinesiska även om Kinas ökning de senaste två åren varit omöjlig för något annat land att följa.

800

774 739

700

628

600

542

tusen ton

492 500 407

388

400

358

337

305

300 206 153

200 100

Figur 266. De största exportländerna för äpplen 2004 The most important apple exporting countries in 2004 Källa/source: FAO

154

Brasilien

Argentina

Sydafrika

Belgien

Nya Zeeland

Holland

Polen

USA

Italien

Frankrike

Chile

Kina

När FAO:s insamling av statistik startade 1961 var Italien dominerande inom exporten av äpplen med en export på cirka 600 000 ton, en kvantitet som inget annat land då kom i närheten av. I slutet av 1960-talet (när EU:s jordbrukspolitik kommit igång) ökade den franska exporten av äpplen mycket starkt, faktiskt på ett sätt som liknar dagens kinesiska utveckling. Under 10 år, mellan 1964 och 1974 tiodubblades den franska exporten. Samtidigt minskade exporten av äpplen från Italien. I slutet av 1970-talet kom sedan export från Chile och USA igång. Detta sammanföll med ytterligare minskningar av den italienska exporten. Men, från slutet av 1980-talet har den italienska exporten åter ökat och gjort detta i ungefär samma takt som den chilenska. Den franska exporten har däremot stagnerat på den nivå som uppnåddes i slutet av 1970-talet.

Chile Kina Frankrike Italien Polen USA

900 800 700

tusen ton

600 500 400 300 200 100

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 267. Export av äpplen mellan 1961 och 2004 för de sex viktigaste exportländerna för äpple Export of apples between 1961 and 2004 from the six most important apple exporting countries Källa/source: FAO

Exportens storlek i förhållande till den totala produktionen av äpplen i landet ger en indikation på produktionens inriktning i landet. För länder som Holland och Belgien med en stor handel av produkten blir siffran dock missvisande. Figuren nedan visar dock att Chile, Nya Zeeland och Sydafrika har en mycket starkt exportinriktad produktion med exportandelar på 40-70 %. Att Kina har en enorm potential för att öka exporten framgår av att landet, trots att exporten redan ökat explosionsartat, endast exporterar 3 % av produktionen. EU:s stora producentländer Frankrike, Polen och Italien ligger i en mellanställning med exportandelar mellan 20 och 30 %.

155

100 100

90 80

30 25

30 20 10

Brasilien

Argentina

Sydafrika

Belgien

Nya Zeeland

Holland

Polen

Italien

Frankrike

Chile

3 Kina

20 11

USA

andel %

Figur 268. Exportens storlek i förhållande till produktionen av äpplen 2004 Export quantity in relation to total production of apples 2004 Källa/source: FAO

2.1.1.1 EU:s handel med äpplen EU:s totala import från tredje land uppgick 2005 till 840 000 ton. Detta innebär att importen av äpplen och apelsiner är ungefär lika stora. Inte mindre än 87 % av importen kommer från södra halvklotet och är sålunda ett komplement till EU:s egen produktion under en period då EU:s egna lager börjar tömmas och kvaliteten sjunkit. De länder på norra halvklotet som konkurrerar med EU:s egen produktion är USA och Kina vars export till EU ligger på 40 000 ton respektive 47 000 ton. Av dessa två länder har framför allt Kina stor potential att öka exporten och konkurrera med låga priser. 250 209 200

178

tusen ton

152 150 106 85

100

47 50

40 6

2 Moldavien

Australien

Ukraina

Kanada

Uruguay

USA

Kina

Brasilien

Argentina

Sydafrika

Chile

Nya Zeeland

Figur 269. EU:s import av äpplen med avseende på ursprung 2005 EU apple imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

En studie av importpriserna visar samtidigt på enorma prisskillnader där import från Moldavien och Ukraina betingar priser på endast en tiondel av de priser som betalas för äpplen från USA, Kanada och Australien. Av länderna på södra halvklotet lyckas Nya Zeeland få de högsta priserna på sin europeiska export.

156

1 200 940

1 000

850

800 euro/ton

1 118

1 083

1 038

723

696

682

695

676

600 400 200

105

101

Moldavien

Australien

Ukraina

Kanada

Uruguay

USA

Kina

Brasilien

Argentina

Sydafrika

Chile

Nya Zeeland

Figur 270. Importpriser för EU:s import av äpplen, 2005 Import prices for EU apple imports in 2005 Källa/source: COMEXT

För att beskriva EU:s export visas i figurerna nedan exportkvantiteter och exportpriser för EU:s fyra främsta producentländer, Frankrike, Italien, Tyskland och Polen som alla har en produktion på cirka 2 miljoner ton per år.

163

769

800

160

700

140

757 645

576

600 euro/ton

70 51

Saudiarab

Irland

Ryssland

Irland

Sverige

Danmark

Portugal

Belgien

Algeriet

Tyskland

Holland

Ryssland

100

0 Spanien

Sverige

Danmark

Belgien

Portugal

Tyskland

300 200

Holland

504 432

400

Spanien

458

500

Saudiarab

tusen ton

613

515

120 100

708

667 676

Algeriet

180

Figur 271. Destinationer för Frankrikes export och utförsel av äpplen 2005 samt exportpriser för dessa Destination for French apple exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT 16

897

15 900

800

euro/ton

8 8 5

Belgien

Polen

Belgien

Italien

Tjeckien

Finland

Österrike

Sverige

Frankrike

100

Italien

200

Litauen

Tjeckien

Finland

Österrike

2 Holland

339

319

300

Sverige

372

400

478

Frankrike

500

569

560

470 478

Holland

Danmark

694 585

600

Litauen

tusen ton

10 10

729

700

Danmark

Figur 272. Destinationer för Tysklands export och utförsel av äpplen 2005 samt exportpriser för dessa Destination for German apple exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

157

349 350

800

300

700 600 euro/ton

200 150 100

590

600

633

494 516

504

500 393 400 300

214

Belgien

Tjeckien

Danmark

Norge

Grekland

Sverige

Ryssland

Frankrike

Österrike

Spanien

100

13 Belgien

Tjeckien

Danmark

17 Norge

Grekland

Sverige

Ryssland

Frankrike

Spanien

Tyskland

707 595

200 43

Österrike

542

Tyskland

tusen ton

250

744

Figur 273. Destinationer för Italiens export och utförsel av äpplen 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Italian apple exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

440 250

450 400

202 200

350 euro/ton

100

250

260

250

200

164

136 109

100

Sverige

Estland

Ukraina

Slovakien

Tyskland

Lettland

Litauen

Tjeckien

Moldavien

50 Rumänien

6 Sverige

9 Estland

11 Ukraina

11 Slovakien

13 Tyskland

13 Lettland

Litauen

15 Tjeckien

Ryssland

Moldavien

Rumänien

Ryssland

Vitryssland

248 217

203

150 50

251 265

234

Vitryssland

tusen ton

300 150

Figur 274. Destinationer för Polens export och utförsel av äpplen 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Polish apple exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

Figurerna visar tydligt att de producerande länderna har starkt olikartade exportmönster. Polen och Italien har den starkaste specialiseringen genom att skicka ungefär hälften av exporten (och utförseln) till ett enda land, Polen skickar till Ryssland och Italien till Tyskland. Frankrike har på samma sätt Storbritannien som största mottagare men här rör det sig om cirka en fjärdedel av den totala exporten. Den polska exporten är dessutom starkt inriktad på Östeuropa. Av de tolv främsta destinationsländerna för Polen ligger endast två utanför det gamla Östeuropa, Tyskland och Sverige. Ser man på exportpriserna så ger export till Storbritannien de högsta priserna vid export från alla de fyra stora exportländerna (för Polen ligger de utanför listan över de främsta mottagarländerna men betalar 590 €/ton). Flera av de brittiska handelskedjorna har bland Europas högsta kvalitetskrav. I andra änden betalar Ukraina, Moldavien och Rumänien mycket låga priser för importen. Det låga priset för Österrikes import från Italien är lite förvånande. Det verkar dock inte röra sig om ett fel eftersom föregående års siffra ligger i samma storleksordning. En förklaring skulle kunna vara att det rör sig om industrifrukt för framställning av äppelsaft eller cider. Totalt sett har Frankrike det högsta medelpriset (här beräknat utifrån exporten till de 12 främsta destinationerna) med 623 €/ton medan Tyskland ligger på 573 €/ton, Italien 544 €/ton och Polen 216 €/ton – endast en tredjedel av det pris den franska exporten betingar.

158

2.1.2 Päron Den internationella handeln med päron omsätter cirka 2 miljoner ton vilket är cirka 10 % av den totala produktionen. Handeln är tämligen spridd över olika regioner med Europa som dominerande importregion. Exporten kommer från alla världsdelar förutom Mellanamerika och Oceanien. På importsidan är Ryssland främsta land med en kvarts miljoner ton per år. Därefter kommer alla EU:s stora konsumentländer, Tyskland, UK, Italien och Frankrike. Det kan kanske tyckas konstigt att Italien, som är EU:s främsta producentland en produktion på 840 000 ton 2005 har en stor import. Det handlar dock om ett komplement från södra halvklotet. Päron har kortare hållbarhet än äpplen (maximalt cirka 7 månader jämfört med upp till 12 månader för äpplen). Det finns därför ett något större behov av en kompletterande import från södra halvklotet än för äpplen. 1,4

1,3

Import Export

1,2 1,0 miljoner ton

0,8 0,8 0,6

0,4 0,4

0,3

0,4 0,1 0,2

0,1

0,0

0,1

0,0

0,2

0,0 Nordamerika

Centralamerika

Sydamerika

Europa

Asien

Afrika

Oceanien

Figur 275. Import och export av päron 2004 fördelat på världsdelar Imports and exports of pears in 2004 distributed over world regions Källa/source: FAO 300 257 250

169 139 114

100

Indonesien

120

Brasilien

124

Belgien

150

Mexico

tusen ton

200

Holland

Frankrike

Italien

Tyskland

Ryssland

Figur 276. De största importländerna päron 2004 The most important pear importing countries in 2004 Källa/source: FAO

159

Argentina och Kina är idag de främsta exportländerna. Den kinesiska exporten inkluderar dock såväl den europeiska typen av päron som den asiatiska typen som är väsentligt annorlunda. Men, medan den argentinska exporten utgör 63 % av produktionen så utgör den kinesiska bara ett par procent. Italien, det klassiska exportlandet, som fram till mitten av 1980-talet var världens dominerande exportland för päron har idag passerats av ett flertal exportländer. En del av förklaringen framgår av prisjämförelsen, de italienska päronen är tämligen dyra.

350

321

318

300 232

tusen ton

250

231 174

200

139

150

123

124

118

100 42 50

Frankrike

Spanien

Italien

Chile

Sydafrika

USA

Belgien

Holland

Argentina

Kina

Figur 277. De största exportländerna päron 2004 The most important pear exporting countries in 2004 Källa/source: FAO

Argentina Holland Italien

350 300

Belgien Sydafrika

Kina USA

tusen ton

250 200 150 100 50

Figur 278. Export av päron 1961 till 2004 för de sju viktigaste exportländerna Export of pears from 1961 to 2004 from the seven most important countries Källa/source: FAO

160

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

138

140 120

111

andel %

100 80

69 63

60 36

Frankrike

Spanien

Italien

Chile

Sydafrika

USA

Belgien

Holland

Kina

Argentina

Figur 279. Exportens storlek i förhållande till produktionen av päron 2004 Export quantity in relation to total production of pears 2004 Källa/source: FAO

2.1.2.1 EU:s handel med päron Som framgått av föregående avsnitt har Italien varit Europas klassiska producentland och exportland för päron. Såväl produktion som export har emellertid minskat sedan produktionstoppen i början på 1970-talet. Idag har Holland övertagit ställningen som främsta leverantörsland för EU:s päronkonsumtion följt av Argentina och Italien först som nummer tre. Holländska leveranser av päron går främst till norra EU och till Ryssland. UK betalar de högsta priserna, en trend som man kan se för ett flertal produkter och beror på handelns mycket höga kvalitetskrav. Det lägsta genomsnittspriset för holländska päron betaldes 2005, lite förvånande, av svenska inköpare. Italienska leveranser av päron går, liksom för många produkter, till Tyskland medan Belgien 2005 hade Ryssland som främsta destination. Det får dessutom anses som förvånande att Italien är främsta destination för de spanska leveranserna av päron. Det kan dock mycket väl röra sig om vidareleveranser till exempelvis Tyskland.

161

244

250

200 150 137

tusen ton

150

121

111 99

100 46

34 16

5 Turkiet

Kina

Tyskland

Portugal

Frankrike

Chile

Sydafrika

Spanien

Belgien

Italien

Argentina

Holland

Figur 280. EU:s import av päron med avseende på ursprung 2005 EU pear imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

888

868

900 769

800 700

773

672

640

622

600 euro/ton

773

759

542

524 475

500 400 300 200 100

Turkiet

Kina

Tyskland

Portugal

Frankrike

Chile

Sydafrika

Spanien

Belgien

Italien

Holland

Argentina

Figur 281. Importpriser för EU:s import av päron, 2005 Import prices for EU pear imports in 2005 Källa/source: COMEXT

1 000

70 62 60

30 18

400 200

Irland

Polen

Italien

Belgien

Spanien

Norge

Sverige

Danmark

100 Ryssland

Irland

Polen

Italien

Spanien

Norge

Sverige

Danmark

Ryssland

Frankrike

Tyskland

447

500 300

Belgien

603

553

600

Frankrike

751

729 739 661

617 623

Tyskland

825 723

700 euro/ton

tusen ton

800

934

900

Figur 282. Destinationer för Hollands export och utförsel av päron 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Dutch pears exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

162

1 200

1 044

1 000

40 27

776

771

688

683 601 584

600

383

400

200

Ryssland

Sverige

Albanien

Spanien

Grekland

Ungern

Slovenien

Kroatien

Tyskland

Österrike

Ryssland

2 Sverige

Albanien

Spanien

Grekland

Ungern

Slovenien

5 Kroatien

Tyskland

Frankrike

Österrike

10 -

892

863 890

800 euro/ton

tusen ton

940

Frankrike

Figur 283. Destinationer för Italiens export och utförsel av päron 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Italian pears exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

1 200

898

805 800

40 35

400

200

Litauen

Luxemburg

Italien

Sverige

Österrike

2 Norge

Litauen

Luxemburg

Italien

Sverige

Österrike

Spanien

Tyskland

Frankrike

Holland

Ryssland

Norge

503

608

Spanien

Holland

958

773 795

541

600

Tyskland

718

Ryssland

euro/ton

tusen ton

999 1 024

980

1 000

Frankrike

Figur 284. Destinationer för Belgiens export och utförsel av päron 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Belgian pears exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

1 000

902

900

800 22 euro/ton

18 14 9

461 468

474

466 416

200

Österrike

Polen

Holland

Brasilien

Belgien

Portugal

Ryssland

100 Grekland

2 Österrike

3 Polen

3 Holland

Belgien

Ryssland

Portugal

Grekland

Frankrike

Italien

Tyskland

483

300

628

569

400

Frankrike

500

Italien

617

542

600

Tyskland

658

700

Brasilien

tusen ton

Figur 285. Destinationer för Spaniens export och utförsel av päron 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Spanish pears exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

2.1.3 Persika Handeln med persikor och nektariner omfattar 1,2 miljoner ton vilket motsvarar cirka 7,5 % av världens totala produktion som uppgår till 16 miljoner ton. Europa dominerar handeln starkt med omkring 75-80 % av såväl import som exportkvantiteter (då ingår internhandeln som uppgår till cirka 700 000 ton). Tyskland är världens främsta importland med drygt en 163

kvarts miljon ton per år följt av de andra stora konsumentländerna, Storbritannien, Frankrike och Ryssland. 1,0

1,0

Im port

0,9

Export

0,9 0,8 0,7 miljoner ton

0,6 0,5 0,4 0,3 0,2

0,1 0,1

0,1

0,0 0,0

0,1

0,0 0,0

0,0

0,1 0,0

0,1

0,0 Nordamerika

Centralamerika

Sydamerika

Oceanien

Afrika

Asien

Europa

0,0

Figur 286. Import och export av persika 2004 fördelat på världsdelar Imports and exports of peaches in 2004 distributed over world regions Källa/source: FAO

300 262 250

Italien

Polen

Kanada

USA

Ryssland

Frankrike

Tyskland

Portugal

Holland

100

Kina

150

Belgien

tusen ton

200

Figur 287. De största importländerna persika för 2004 The most important peach importing countries in 2004 Källa/source: FAO

Italien, som är Europas främsta producentland med en produktion på 1,7 miljoner ton 2005, är också det främsta exportlandet med över 400 000 ton. Landets är Europas klassiska producentland för persikor sedan mycket lång tid tillbaka och är än idag efter Kina världens största producentland. Efter att under många år ha ökat något stagnerade exportökningen i mitten på 1990-talet och har på senare år minskat något. Trenden för Europas andra stora exportland Spanien är den motsatta. Exporten har sedan mitten på 1990-talet ökat kraftigt och 2003 var ett brytningsår genom att den spanska exporten detta år översteg den italienska. Året efter minskade den spanska exporten men det är inte orimligt att anta att Spaniens export i 164

framtiden kommer att överstiga den italienska. Utanför Europa är de främsta exportländerna Chile och USA. Till skillnad från många andra frukter har inget av exportländerna en extremt exportinriktad produktion. Inget av exportländernas export överstiger 50 % av produktionen, det högsta värdet har Chile med 37 % vilket jämfört med många andra frukter är en låg siffra.

450

406

400 350 260

250 200 150

114

112

100

9 Argentina

Kina

Turkiet

Frankrike

Grekland

USA

Chile

Italien

Spanien

Belgien

Polen

Holland

tusen ton

300

Figur 288. De största exportländerna för persika 2004 The most important peach exporting countries in 2004 Källa/source: FAO

Chile Frankrike Grekland Italien Spanien USA

600

500

tusen ton

400

300

200

100

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 289. Export av persika 1961 och 2004 för de sex viktigaste exportländerna Export of peach from 1961 to 2004 from the six most important countries Källa/source: FAO

165

100

100 90 80

andel %

70 60 50 37

40 30

28 17

20 8

12 5

Argentina

Belgien*

Polen*

Kina

Holland*

Turkiet

Frankrike

Grekland

USA

Chile

Spanien

Italien

* Holland, Polen och Belgien har ingen produktion av persika utan endast handel. De visas här som 100 %.

Figur 290. Exportens storlek i förhållande till produktionen av persika 2004 Export quantity in relation to total production of peach 2004 Källa/source: FAO

2.1.3.1 EU:s handel med persika Som framgått av föregående avsnitt är Italien och Spanien EU:s ledande exportländer för persikor. Statistiken i detta avsnitt kommer från en annan källa än underlaget för världen som helhet vilket medför att siffror för 2005 har kunnat användas i detta avsnitt. Den spanska skörden var 2005 hela 20 % högre än föregående år vilket också syns i exportstatistiken. Detta förklarar de skillnader som statistiken i avsnittets två delar uppvisar. Det kan konstateras att de två länderna i nuläget är i stort sett likvärdiga med avseende på exportens storlek och att årliga variationer påverkar den inbördes ordningen. Steget ner till Frankrike och Grekland är så stort att avsnittet i huvudsak inriktar sig på Spanien och Italien. Länderna har till viss del delat upp den europeiska marknaden. Tyskland är det helt dominerande mottagarlandet för den italienska handeln medan spanska persikor går till Frankrike och Tyskland i lika stor omfattning. Storbritannien tar persikor i lika stor utsträckning från de två länderna. Det kan vidare noteras att spanska persikor betingar ett högre pris än de italienska, i genomsnitt 35 % under 2005. Prisskillnaden var genomgående, UK betalade 24 % mer, Tyskland 47 % och Schweiz 35 %. Samtidigt har Spanien det största prisspannet genom att de har en lågprisexport till Ryssland och Vitryssland till en prisnivå långt under den som EU:s stora konsumentländer betalar. Detta indikerar att Spanien skickar sitt lågprissegment österut medan Italien också levererar ett lågprissegment inom Europa.

166

400 400

359

350 300 tusen ton

250 200 150 100 16

Slovakien

Belgien

Sydafrika

Marocko

Chile

Holland

53 50

Tyskland

Grekland

Frankrike

Spanien

Italien

Figur 291. EU:s import av persika med avseende på ursprung 2005 EU peach imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

2 499 2 500

1 861

2 000 1 729

euro/ton

1 600 1 500 1 225 1 052 1 112

889 1 000

796

655

628

537

500

Marocko

Sydafrika

Belgien

Slovakien

Chile

Holland

Tyskland

Grekland

Spanien

Italien

Frankrike

Figur 292. Import priser för EU:s import av persika, 2005 Import prices for EU peach imports in 2005 Källa/source: COMEXT 86 1 200

euro/ton

46 40 32 17

200 Schweiz

Tjeckien

Schweiz

Vitryssland

Tjeckien

Polen

Belgien

Holland

Portugal

Italien

Tyskland

Vitryssland

3 Polen

Frankrike

461

400

Ryssland

536 490

Belgien

595

540

600

Holland

800

25 21

1 014 877 844

886

Portugal

1 080

883

Italien

Ryssland

tusen ton

1 014

1 000

Tyskland

Frankrike

Figur 293. Destinationer för Spaniens export och utförsel av persika 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Spanish export of peach in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

167

172

800

160

700

euro/ton

100 55

603 535

400 300 200

Ungern

Belgien

slovenien

Ryssland

Sverige

100 Danmark

Schweiz

Tjeckien

Österrike

577 525 562 549

500

Ungern

Schweiz

Tjeckien

Österrike

Polen

Tyskland

Belgien

Ryssland

20 19

slovenien

Sverige

630

Polen

673 542

600

120

Danmark

tusen ton

140

751

699 601

Tyskland

180

Figur 294. Destinationer för Italiens export och utförsel av persika 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Italian export of peach in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

2.1.4 Apelsin Efter bananer och äpplen är apelsiner den frukt som omsätts i störst omfattning i den internationella handeln. Exporten omfattar 5,1 miljoner ton vilket utgör 8,5 % av de 60 miljoner ton som årligen produceras. Man bör dock beakta att stora mängder apelsiner används för framställning av apelsinjuice. Liksom för äpplen dominerar Europa handeln med apelsiner både på importsidan och exportsidan. Importen överstiger dock exporten med 1,4 miljoner ton vilket innebär att Europa är nettoimportör av apelsiner. Asien är likaså nettoimportör med ett underskott på 700 0000 ton. Exporten kommer framför allt från Afrika som har 1,2 miljoner ton högre export än import. Även Syd- och Nordamerika bidrar med ett exportöverskott. Statistiken över stora importländer liknar den för äpplen med vissa undantag. Tyskland, Ryssland och Storbritannien tillhör de största importländerna precis som för äpplen. Men här finns också Frankrike som helt saknades bland de stora importländerna för äpplen eftersom de har en mycket stor inhemsk äppleproduktion. När det gäller apelsiner kommer Frankrike dock på andra plats efter Tyskland. Liksom i statistiken för äpplen finns Holland och Belgien med som stora importländer men de har också en tämligen stor export av apelsiner. Det är sålunda ländernas internationella handel med frukt som syns i statistiken. En siffra som förvånar är Spaniens import på 164 000 ton eftersom Spanien är världens ledande exportland för apelsiner. Det kan dock röra sig om handel med apelsiner under en tid på året när tillgången på spanska apelsiner är begränsad och det därför finns ett behov av att komplettera utbudet till leverantörer som kräver kontinuerliga leveranser över hela året.

168

4,0

3,6

Import

3,5

Export

3,0 2,5

2,2

miljoner ton

2,0 1,3

1,5

1,1

1,0

0,6

0,4 0,5

0,0

0,1

0,3

0,1

0,3

0,1 0,1

0,0

Nordamerika

Centralamerika

Sydamerika

Oceanien

Europa

Asien

Afrika

0,0

Figur 295. Import och export av apelsiner 2004 fördelat på världsdelar Imports and exports of oranges in 2004 distributed over world regions Källa/source: FAO

592 600 498 500 399 tusen ton

400

358 321

300 215 181

200

165

154

134

113

102

100

Polen

Japan

Italien

Korea

Spanien

Belgien

Kanada

Holland

Ryssland

Frankrike

Tyskland

Figur 296. De största importländerna för apelsiner 2004 The most important orange importing countries in 2004 Källa/source: FAO

Spanien är idag världsledande i exporten av färska apelsiner. Den spanska exporten är dubbelt så stor som den sydafrikanska vilken kommer på andra plats. Den generella trenden för den spanska exporten har ända sedan 1960-talet varit en ökning av exporten med i genomsnitt 12 000 ton per år. Ökningen har dock inte varit helt konstant. Under en period mellan1974 och 1983 minskade exporten, dock utan att man kan se en ökning för något konkurrerande exportland. Exporten hade också en period med negativ utveckling mellan 1995 och 1999 varefter den åter har ökat. Statistiken visar tydligt apelsinexportens mycket stora betydelse för Spanien.

169

1 600

1 504

1 400 1 200

737

800

604

400

258

223

211

192

200

136

134

103

Australien

600

Turkiet

tusen ton

1 000

77 Uruguay

Brasilien

Italien

Argentina

Holland

Grekland

Marocko

Egypten

USA

Sydafrika

Spanien

Figur 297. De största exportländerna för apelsiner 2004 The most important orange exporting countries in 2004 Källa/source: FAO

1 600

Egypten

Grekland

Marocko

Sydafrika

Spanien

USA

1 400

tusen ton

1 200 1 000 800 600 400 200

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 298. Export av apelsiner mellan 1961 och 2004 för de sex viktigaste exportländerna för apelsiner Export of oranges between 1961 and 2004 from the six most important orange exporting countries Källa/ source: FAO

170

80 70

70 60

andel %

40 28

4 0

0 Uruguay

Brasilien

Italien

Australien

Turkiet

Argentina

Holland

Grekland

Marocko

Egypten

USA

Sydafrika

Spanien

Figur 299. Exportens storlek i förhållande till produktionen av apelsiner 2004 Export quantity in relation to total production of oranges 2004 Källa/source: FAO

I den internationella handeln med apelsiner ser man inga dramatiska förändringar på samma sätt som för äpplen. Marocko ligger som en tydlig konkurrent till Spanien men den marockanska exporten har under senare år haft en något negativ utveckling. Det land som för tillfället har den mest positiva utvecklingstrenden i sina exportsiffror är Sydafrika. Spanien och Sydafrika har båda den starkaste exportinriktningen på sin produktion med 70 – 74 % av produktionen går på export. Det kan jämföras med USA, tredje största exportnation, där bara 7 % av produktionen går på export. USA har dock en produktion av 1 miljon ton apelsinjuice. Orsaken till att 0 % av Brasiliens produktion går på export trots att det rör sig om 90 000 ton är landets stora produktion 17,8 miljoner ton, som dels går till den egna befolkningen men också används för att producera 1,3 miljoner ton apelsinjuice.

2.1.4.1 EU:s handel med apelsiner EU:s import av apelsiner från tredje land uppgick 2005 till 890 000 ton. Av dessa importerades mer än en tredjedel från Sydafrika och totalt cirka 60 % kom från södra halvklotet. En stor del av EU:s import är sålunda ett komplement under en tid på året då tillgången på europeisk vara är liten, och importen konkurrerar därför inte med EU:s produktion. De länder som konkurrerar med de europeiska är främst Marocko och Egypten vars export ligger på drygt 100 000 ton vardera. Några enorma prisskillnader mellan ursprungen kan man inte se, speciellt inte mellan de större leverantörsländerna. Israel har de högsta priserna men en tämligen begränsad export medan Brasilien och Argentina har de lägsta priserna. På exportsidan är det främst tre länder inom EU som är aktuella, nämligen Spanien, Grekland och Italien. Spanien är det land som har den största exporten och utförseln. Deras främsta destinationer är Frankrike och Tyskland som tar över hälften av den utförda kvantiteten. Franska importörer betalar cirka 8 % mer än sina tyska kollegor, men det kan naturligtvis vara förknippat med kvalitetsskillnader. De högsta priserna får spanjorerna vid försäljning till Belgien och de lägsta vid försäljning till Polen.

171

327

350 300

200 111 74 18

10 Swaziland

Kuba

Tunisien

Argentina

Uruguay

Egypten

Marocko

Sydafrika

Brasilien

Zimbabwe

100

Israel

127

150

Turkiet

tusen ton

250

Figur 300. EU:s import av apelsiner med avseende på ursprung 2005 EU orange imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

700 621 600

533

509 452

484

440

euro/ton

406

438

424

Swaziland

481

Kuba

479 500

390

400 300 200

Tunisien

Brasilien

Zimbabwe

Israel

Turkiet

Argentina

Uruguay

Egypten

Marocko

Sydafrika

100

Figur 301. Importpriser för EU:s import av apelsiner, 2005 Import prices for EU orange imports in 2005 Källa/source: COMEXT

Jämfört med den spanska utförseln är såväl den grekiska som den italienska tämligen liten och deras apelsiner betingar dessutom lägre priser än de spanska. Medan genomsnittspriset för den spanska utförseln år 2005 låg på 645 €/ton så låg snittpriset för italienska apelsiner på 522 €/ton och för grekiska på 368 €/ton. Priset för de spanska apelsinerna var sålunda 75 % högre än för de grekiska. Den grekiska exporten går framför allt till närområdet på Balkan och i Östeuropa. Ett undantag finns dock i och med att Tyskland är näst främsta mottagarland. För Italien är länderna i närområdet främsta mottagarländer med Tyskland i spetsen följda av Schweiz, Österrike, Albanien och Frankrike. Grekerna får bäst betalt av holländarna och sämst betalt av Bulgarien medan Italien får högst priser i Schweiz och lägst priser i Albanien. Priset på italienska apelsiner som säljs i Schweiz betingar för övrigt det högsta genomsnittspriset i EU, 743 €/ton medan Bulgariens betalning för grekiska apelsiner är den lägsta, 275 €/ton.

172

776

800

262

672 700

250

674

652

621

613 592

576 600 euro/ton

115

547

541

500 400 300

100

74 61

200 38

100

Norge

Sverige

Schweiz

Polen

Italien

Belgien

Tyskland

Tjeckien

Norge

Portugal

Schweiz

Sverige

Polen

Italien

Belgien

Holland

Tyskland

Frankrike

Holland

Frankrike

tusen ton

150

601

518

200

Portugal

274

Tjeckien

300

Figur 302. Destinationer för Spaniens export och utförsel av apelsiner 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Spanish orange exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

442 414

450 28

400 350 euro/ton

25 19 20

200 150

Rumänien

Holland

Serbien-Mont

Polen

Jugosl.

Kroatien

Albanien

Ungern

Tjeckien

Serbien-Mont

Bulgarien

Tyskland

0 Rumänien

Holland

100

Jugosl.

Serbien-Mont

Polen

Albanien

250

Kroatien

312

275

300

Ungern

367

317

Tjeckien

425 332

Serbien-Mont

425 371 356

Tyskland

30 tusen ton

493

500

Bulgarien

Figur 303. Destinationer för Greklands export och utförsel av apelsiner 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Greek orange exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

743

800

21,9

700

euro/ton

10,8 10

308

286

Bosnien

Danmark

Ungern

Sverige

Belgien

Kroatien

Slovenien

Frankrike

Albanien

Österrike

100 Schweiz

1,4 Danmark

Bosnien

Ungern

Sverige

Belgien

Kroatien

Frankrike

Slovenien

Albanien

Österrike

2,4 2,2 2,2 2,1 2,0 Schweiz

392

200

4,2 3,7

Tyskland

442 396

400 300

6,3 5

438

500

Tyskland

tusen ton

568

497

590

574 562

600

14,9

Figur 304. Destinationer för Italiens export och utförsel av apelsiner 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Italian orange exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

2.1.5 Citron och lime Den internationella handeln med citron och lime omsätter cirka 2 miljoner ton vilket motsvarar 15 % av världens totala produktion av produkten. Importerande världsdelar är Europa och Nordamerika med en klar dominans för Europa. Nettoexporten kommer framför allt från Syd- och Centralamerika men även från Afrika. 173

USA dominerar starkt på importsidan följt av Ryssland och därefter alla de stora europeiska konsumentländerna. Bland de största importländerna finner man dessutom Saudiarabien med 99 000 ton och Japan.

1,4 1,2

Import

1,2

Export

miljoner ton

1,0 0,7

0,8 0,6

0,4

0,3 0,3

0,4 0,2

0,2 0,0

0,0 0,0

0,1

0,0

Nordamerika

Centralamerika

Sydamerika

Oceanien

Europa

Asien

Afrika

0,0

Figur 305. Import och export av citron och lime 2004 fördelat på världsdelar Imports and exports of lemons and limes in 2004 distributed over world regions Källa/source: FAO 350

321

300

tusen ton

250 200

167 134

150

118

103

100

85 62

Kanada

Grekland

Japan

Holland

Italien

Saudi Arabien

Polen

Frankrike

Tyskland

Ryssland

USA

Figur 306. De största importländerna för citron och lime 2004 The most important lemon and lime importing countries in 2004 Källa/source: FAO

Liksom för apelsin och småcitrus är Spanien världens främsta exportland. Dominansen är dock inte lika stor och det rör sig dessutom om lägre kvantiteter. Spaniens export av såväl apelsiner som småcitrus uppgår till cirka 1,5 miljoner ton medan exporten av citron och lime stannar vid en tredjedel av detta, nämligen cirka 0,5 miljoner ton. Den spanska exporten har haft en mycket starkt utveckling. Fram till slutet på 1970-talet var USA det ledande exportlandet. 1979 var det första året som den spanska exporten översteg den amerikanska och därefter har den spanska exporten ökat kraftigt medan den amerikanska minskat

174

långsamt. Ytterligare två länder bör nämnas, nämligen Argentina och Mexiko som sedan början på 1990-talet haft en stark utveckling. 600 528 500 374

400 tusen ton

316 300 217 200 112

105 74

100

Belgien

Italien

Chile

Egypten

Brasilien

Holland

USA

Sydafrika

Turkiet

Argentina

Spanien

Mexiko

Figur 307. De största exportländerna för citron och lime 2004 The most important lemon and lime exporting countries in 2004 Källa/source: FAO

Argentina Mexiko Sydafrika Spanien Turkiet USA

550 500 450 400 tusen ton

350 300 250 200 150 100 50 2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 308. Export av citron och lime mellan 1961 och 2004 för de sex viktigaste exportländerna för citron och lime Export of lemons and limes between 1961 and 2004 from the six most important lemon and lime exporting countries Källa/source: FAO

175

80 72 70 60 48 andel %

50 36

40 24

19 20

14 11

Belgien

Italien

Chile

Egypten

Brasilien

Holland

USA

Sydafrika

Turkiet

Argentina

Spanien

Mexiko

Figur 309. Exportens storlek i förhållande till produktionen av citron och lime 2004 Export quantity in relation to total production of lemons and limes 2004 Källa/source: FAO

2.1.5.1 EU:s handel med citron och lime Spanien är helt dominerande inom EU:s handel med citron och lime. Genom att landet är den ledande exportnationen även globalt har dess utveckling beskrivits i föregående avsnitt. Holland har visserligen en exportvolym på 93 000 ton men det rör sig om handel med produkter från producentländerna. Spanska citroner levereras till hela EU men också österut till Ryssland. De holländska leveranserna går likaledes till hela Europa men man kan se att de är mycket starkt inriktade på Tyskland. Prisskillnaderna med avseende på ursprung och destinationsland är vid jämförelse med andra produkter tämligen begränsade. 350

324

300 245

tusen ton

250 200 150 93

100

Tyskland

Italien

Brasilien

Sydafrika

Turkiet

Holland

Argentina

Spanien

Figur 310. EU:s import av citron och lime med avseende på ursprung 2005 EU lemon and lime imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

176

9 Frankrike

Mexico

Uruguay

Belgien

43 50

1 200 1 025 1 000

889 824 732

800

605

627

Turkiet

Sydafrika

607

euro/ton

773

744

699

654

615

600

400

200

Frankrike

Mexico

Uruguay

Belgien

Tyskland

Italien

Brasilien

Holland

Spanien

Argentina

Figur 311. Importpriser för EU:s import av citron och lime, 2005 Import prices for EU lemon and lime imports in 2005 Källa/source: COMEXT

800

700

600

500

euro/ton

44 37

300 200

Österrike

Sverige

Österrike

Sverige

Ryssland

Belgien

Tjeckien

Holland

Italien

Polen

Tyskland

Frankrike

Schweiz

100

Ryssland

Belgien

Tjeckien

Holland

400

Italien

648 538 554

528

796

646 635

538

Polen

590

596

Tyskland

771

720

Frankrike

Schweiz

tusen ton

Figur 312. Destinationer för Spaniens export och utförsel av citron och lime 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Spanish lemons and limes exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

900

800

700 euro/ton

20 15

895

662

816

786

757 657

750

739

615

616

200 100

Ryssland

Italien

Österrike

Belgien

Danmark

Sverige

Spanien

Frankrike

Polen

Tyskland

Ryssland

Österrike

Italien

Danmark

Belgien

Tjeckien

Sverige

300

Spanien

Frankrike

400

Polen

500

Tyskland

879

850

600

Tjeckien

tusen ton

Figur 313. Destinationer för Hollands export och utförsel av citron och lime 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Dutch lemons and limes exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

177

2.1.6 Småcitrus Småcitrus omfattar flera arter av små, söta citrusfrukter med mjukt skal; mandariner, tangeriner, klementiner, satsumas och olika hybrider av dessa. På engelska kallas de ibland ”small citrus”, ibland ”soft citrus”. Den internationella handeln omfattar cirka 2,9 miljoner ton vilket motsvarar 13 % av de totalt 23 miljoner ton som årligen produceras. Europa är en stor konsument av de små frukterna, men svarar också för en stor export, inte minst genom att Spanien står för cirka hälften av världens totala exportkvantitet. Totalt har Europa dock en nettoimport av småcitrus som uppgår till cirka 600 000 ton. Afrika, Asien och Sydamerika har alla exportöverskott på mellan 200 000 och 500 000 ton vardera. De stora europeiska konsumentländerna Tyskland, Storbritannien och Frankrike toppar importstatistiken och följs av Ryssland. I likhet med andra frukter återfinns Holland och Belgien i såväl import- som exportstatistiken genom sin handel med produkterna. Det kan tyckas märkligt att Kanada har en större import av småcitrus än det betydligt större USA. Detta beror dock på att USA har en inhemsk produktion på 390 000 ton. Sverige placerar sig faktiskt på 14:e plats bland importländerna vilket gör att svenskarna har en tämligen hög konsumtion per capita av produkten.

2,5

2,3 Import

miljoner ton

2,0

1,7

Export

1,5

0,8

1,0

0,5

0,2

0,3 0,0 0,0

0,0

0,2 0,0 0,0

0,2

Nordamerika

Centralamerika

Sydamerika

Oceanien

Europa

Asien

Afrika

0,0

Figur 314. Import och export av småcitrus 2004 fördelat på världsdelar Imports and exports of small citrus in 2004 distributed over world regions Källa/source: FAO

178

0,0

400 351 350

315

306

300 244

tusen ton

250 200

146 120

150

105

99 77

100

74 54

50 Malaysia

Saudiarabien

Belgien

USA

Kanada

Italien

Polen

Holland

Ryssland

Frankrike

Tyskland

Figur 315. De största importländerna för småcitrus 2004 The most important small citrus importing countries in 2004 Källa/source: FAO

Såväl produktionen av småcitrus som den internationella handeln med produkten har utvecklats betydligt senare än produktion och handel med apelsiner vilket framgår av figuren nedan. I början på 1960-talet när handeln med apelsiner redan omfattade cirka 3 miljoner ton exporterades endast små mängder småcitrus. Exporten av småcitrus har dock stadigt växt fram under de senaste 40 åren medan exporten av apelsiner ökat betydligt långsammare. Spanien har en starkt dominerande ställning på exportmarknaden för småcitrus med över hälften av världens totala export. Totalt uppgår den spanska exporten till 1,4 miljoner ton per år. Den har växt konstant under de gångna 40 åren och tillväxten har ännu inte visat några tecken på att mattas av. Det näst största exportlandet är Kina med en i sammanhanget blygsam export på 300 000 ton.

Kina Marocko Pakistan Sydafrika Turkiet Spanien

300 250

1 500

1 250

tusen ton

1 000 200 750 150 500 100

tusen ton, Spanien

350

250

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 316. Utveckling av världens totala export av apelsiner respektive småcitrus mellan 1961 och 2004 Total world exports of oranges and small citrus between 1961 and 2004 Källa/source: FAO

179

1 600 1 420 1 400 1 200

tusen ton

1 000 800 600 300

400

216

156

200

150

29 Frankrike

Australien

Uruguay

Italien

Argentina

Sydafrika

Holland

Pakistan

Marocko

Turkiet

Spanien

Kina

Figur 317. De största exportländerna för småcitrus 2004 The most important small citrus exporting countries in 2004 Källa/source: FAO

Statistiken visar att alla de största exportländerna för småcitrus har en positiv trend i exportutvecklingen. Snabbast utveckling av exporten har Kina som tredubblat sin export de senaste 10 åren. I reella tal innebär det en ökning med 200 000 ton vilket är samma kvantitetsökning Spanien sett under samma period. Sydafrika, Pakistan och Turkiet har alla ökat sin export med cirka 100 000 ton. Det bör noteras att i diagrammet nedan ligger den spanska exporten mot den högra Y-axeln och är därigenom krympt jämfört med övriga länders exportkurvor. Kina Marocko Pakistan Sydafrika Turkiet Spanien

300 250

1 500

1 250

tusen ton

1 000 200 750 150 500 100

tusen ton, Spanien

350

250

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

0 1961

Figur 318. Export av småcitrus mellan 1961 och 2004 för de sex viktigaste exportländerna för småcitrus Export of small citrus between 1961 and 2004 from the six most important small citrus exporting countries Källa/ source: FAO

180

100 100 90 80

73 68

andel %

70 60 50

39 37

30 15

Frankrike

Australien

Uruguay

Italien

Argentina

Sydafrika

Holland

Pakistan

Marocko

Turkiet

Kina

Spanien

Figur 319. Exportens storlek i förhållande till produktionen av småcitrus 2004 Export quantity in relation to total production of small citrus 2004 Källa/source: FAO

Om man bortser från den franska och den holländska exporten, som är ett resultat av handel, så uppgår exporten för såväl Spanien som Sydafrika till omkring 70 % av produktionen vilket är ungefär samma nivå som länderna hade för apelsiner. Produktionen i dessa länder är sålunda starkt exportinriktad. Den kinesiska exporten uppgår endast till cirka 3 % av produktionen vilket visar vilken enorm potential som finns i landet vars produktion av småcitrus uppgår till 11,4 miljoner ton.

2.1.6.1 EU:s handel med småcitrus EU:s import av småcitrus från tredje land uppgick 2005 till totalt 328 000 ton. Till skillnad från många andra produkter kommer huvuddelen av denna import från länder på norra halvklotet dvs. länder som konkurrerar med EU:s egen produktion. Det är främst Marocko och Turkiet som står för denna export. På södra halvklotet är Sydafrika, Uruguay, Peru och Argentina främsta leverantörsländer. Det land i världen vars export ökat kraftigast under senare år, Kina, finns dock inte med bland EU:s främsta leverantörsländer. Under 2005 importerades endast 33 ton från Kina. Ett annat land som kraftigt ökat sin export är Pakistan och härifrån fick EU drygt 1 300 ton under 2005. Det är förhållandevis små skillnader mellan ländernas exportpriser. Den israeliska exporten betingar de högsta priserna, drygt 700 €/ton. Österrike, som i statistiken visar upp de lägsta priserna har ingen egen produktion av småcitrus varför priserna bör avse reexport. På exportsidan är Spanien så dominerande inom EU att det ter sig onödigt att redovisa statistik för något annat land. Italiens produktion uppgår visserligen till 700 000 ton men landets export svarar bara för några få procent av EU:s totala export och utförsel. Statistiken visar att Spanien förser i stort sett hela EU med småcitrus. Deras exportstatistik toppas helt naturligt av de stora konsumentländerna Tyskland, Frankrike och UK. När det gäller exportpriser för den spanska småcitrusen så ligger priserna relativt jämnt för exporten till olika västeuropeiska länder. Forna öststater som Polen och Tjeckien betalar däremot ett något lägre pris, 20 –30 % lägre än västländerna. Det högsta exportpriset ger den frukt som exporteras till USA med priser 35-40 % över dem som ges vid export till västeuropeiska länder.

181

120 102 100

51 30

Chile

Cypern

Argentina

Peru

Israel

Sydafrika

Turkiet

Marocko

Uruguay

Brasilien

Österrike

Tjeckien

tusen ton

Figur 320. EU:s import av småcitrus med avseende på ursprung 2005 EU small citrus imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

800

732 672

700

670 636

634

613

647

618

654

631 561

600 482

euro/ton

500 400 300 200

Brasilien

Österrike

Tjeckien

Chile

Cypern

Argentina

Peru

Israel

Sydafrika

Turkiet

Marocko

Uruguay

100

Figur 321. Importpriser för EU:s import av småcitrus, 2005 Import prices for EU small citrus imports in 2005 Källa/source: COMEXT

385

1 200

1 118

328

1 000 817

775

200 120

595

400 85

Schweiz

Danmark

Belgien

Sverige

Tjeckien

USA

Italien

Holland

Polen

Tyskland

Frankrike

Schweiz

Danmark

200

USA

Tjeckien

Italien

Holland

Polen

Frankrike

100

810 774

628

600

Tyskland

127

150

759

729

800

250

euro/ton

tusen ton

913

839 828

300

Belgien

350

Sverige

400

Figur 322. Destinationer för Spaniens export och utförsel av småcitrus 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Spanish small citrus exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

182

2.1.7 Ananas Den internationella handeln med ananas omfattar 1,9 miljoner ton vilket utgör cirka 11 % av produktionen som uppgår till nästan 17 miljoner ton. Europa och Nordamerika är de främsta importregionerna med USA, Belgien, Frankrike och Italien som stora importländer. Tredje största importland är Japan. Europa har endast en mycket liten produktion av ananas på Azorerna och på Kanarieöarna. Trots detta återfinns Belgien, Frankrike och Italien i exportstatistiken men kvantiteterna avser då vidarehandel med produkten.

0,9

0,8

Import

0,8

Export 0,6

0,6 0,4

0,5 0,4 0,2

0,3

0,2

0,2 0,1 0,0

Oceanien

Europa

Asien

Afrika

0,0

0,1

0,0

Sydamerika

0,0

0,1

Nordamerika

0,2

Centralamerika

miljoner ton

0,7

Figur 323. Import och export av ananas 2004 fördelat på världsdelar Imports and exports of pineapples in 2004 distributed over world regions Källa/source: FAO

600 514 500

300 214

Portugal

Sydkorea

Italien

Frankrike

Japan

Belgien

USA

100 100

Holland

140

Spanien

142

Kanada

200

Tyskland

tusen ton

400

Figur 324. De största importländerna för ananas 2004 The most important pineapple importing countries in 2004 Källa/source: FAO

Costa Rica, som är världens tredje största producentland efter Thailand och Filippinerna, har en dominerande ställning inom exporten av färsk ananas. Den thailändska produktionen går bl.a. till konservindustrin. På färskvarusidan är förutom Costa Rica även Filippinerna och

183

Elfenbenskusten stora leverantörsländer. Costa Ricas export har dock utvecklats något senare än Filippinernas och Elfenbenskustens export som kom igång redan på 1970-talet. 693

700 600

tusen ton

500 400 300 204

194

200

154 72

100

23 Brasilien

Mexico

Honduras

Ghana

Ecuador

USA

Holland

Frankrike

Elfenbenskusten

Belgien

Filipinerna

Costa Rica

Figur 325. De största exportländerna för ananas 2004 The most important pineapple exporting countries in 2004 Källa/source: FAO

Belgien Costa Rica Elfenbenskusten Frankrike Holland Filipinerna

700 600

tusen ton

500 400 300 200 100

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 326. Export av ananas 1961 till 2004 för de sex viktigaste exportländerna Export of pineapples from 1961 to 2004 from the six most important countries Källa/source: FAO

2.1.7.1 EU:s handel med ananas EU:s handelsmönster för ananas skiljer sig inte från övriga världen i det att importen från Costa Rica och Elfenbenskusten dominerar. Mindre kvantiteter kommer även från Ghana, Ecuador och Honduras. Det kan noteras att importen från Costa Rica betingar cirka 25 % högre pris än importen från Elfenbenskusten.

184

400

362

350

250

108

100

Portugal

150

Honduras

200

Ecuador

tusen ton

300

Brasilien

Spanien

810

805

Brasilien

Spanien

Ghana

Tyskland

Frankrike

Holland

Elfenbenskusten

Belgien

Costa Rica

Figur 327. EU:s import av ananas med avseende på ursprung 2005 EU pineapple imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

1 200 1 013 1 000 854

euro/ton

800

822

775 662

815

778 708

626

619

600 400 200

Portugal

Honduras

Ecuador

Ghana

Tyskland

Frankrike

Holland

Elfenbenskusten

Belgien

Costa Rica

Figur 328. Importpriser för EU:s import av ananas, 2005 Import prices for EU pineapple imports in 2005 Källa/source: COMEXT

2.1.8 Vattenmelon Vattenmelon är den frukt i världen som produceras i störst kvantiteter och bland grönsakerna är det bara produktionen av tomat som är större. Av världens produktion på 95 miljoner ton produceras 73 % i Kina och det är bara 2,1 miljoner ton eller 2 % av den totala produktionen som omsätts i den internationella handeln. Det är därför vattenmelon bara kommer på femte plats i handelsstatistiken för frukt. Som för så många andra produkter dominerar Europa handeln med vattenmelon men dominansen är inte lika stor som för många andra produkter. Europas export och import är

185

dessutom ungefär lika stor. Av världens regioner uppvisar Nordamerika ett underskott i handeln medan Centralamerika och Asien har överskott. Handelsstatistiken för vattenmelon skiljer sig en del från den för många andra frukter. På importsidan är USA, Kanada och Tyskland störst. En förklaring till den stora nordamerikanska importen kan vara att USA och Kanada har stora befolkningsgrupper av kinesiskt ursprung. Kinesernas förtjusning i vattenmelon framgår tydligt av den höga kinesiska konsumtionen. På fjärde plats i importstatistiken kommer Polen med 97 000 ton och ett land som Tjeckien importerar 48 000 ton. En förklaring till detta skulle kunna vara att vattenmelon är en förhållandevis billig produkt som därför kan ha funnit en marknad i Östeuropa. 0,9

0,9

Import

0,9

Export

0,8 0,7 0,6 miljoner ton

0,5

0,5 0,4

0,5

0,3

0,2

0,2 0,1

0,0 0,0

0,0 Nordamerika

Centralamerika

Sydamerika

Oceanien

Afrika

Asien

Europa

0,0

Figur 329. Import och export av vattenmelon 2004 fördelat på världsdelar Imports and exports of watermelons in 2004 distributed over world regions Källa/source: FAO

248

250

213 199

tusen ton

200

150 97 100

81 68

Figur 330. De största importländerna för vattenmelon 2004 The most important watermelon importing countries in 2004 Källa/source: FAO

186

Pakistan

Tjeckien

Italien

Kina

Ryssland

Frankrike

Polen

Tyskland

Kanada

USA

Holland

Singapore

50 50

Den internationella handeln med vattenmelon har haft en mycket positiv utveckling under senare år med en tredubbling av kvantiteten sedan mitten på 1980-talet. Den mest positiva utvecklingen hittar man faktiskt hos Ungern som under de senaste 10 åren sjudubblat sin export. Även Mexiko har haft en mycket positiv utveckling med mer än en fördubbling under de senaste 10 åren. Landet har idag den största exportkvantiteten. Det ligger nära till hands att anta att Mexiko förser USA:s och Kanadas marknader med vattenmelon under den tid på året då länderna inte kan producera själva.

354 350 282

300

268

250

150 104 100

90 67

Panama

Kazakstan

Vietnam

Italien

Iran

Malaysia

Grekland

USA

Ungern

Spanien

Mexiko

Afganistan

tusen ton

209 200

Figur 331. De största exportländerna för vattenmelon 2004 The most important watermelon exporting countries in 2004 Källa/source: FAO

Det kan vara intressant att notera att det land som svarar för 73 % av världens produktion av vattenmelon, Kina, inte finns med i statistiken över stora exportländer. Landet har en export på endast 20 – 30 000 ton per år och hamnar således lite utanför listan. Bland exportländerna återfinns dock några lite ovanliga exportländer, inte minst Afghanistan. Landet hade en export av vattenmelon under 1970-talet som uppgick till cirka 30 000 ton. Den försvann sedan när landet drabbades av oroligheter men år 2000 kom exporten åter igång med 4 000 ton och var 2004 uppe i samma kvantitet som på 1970-talet. Ett annat land som just startat export är Iran. Landet ligger på tredje plats i produktionsstatistiken med 2,2 miljoner ton men har tidigare inte haft någon export. År 2004 exporterades dock 90 000 ton. Om detta är en långsiktig satsning är dock ännu för tidigt att säga.

187

Grekland Ungern Iran Italien Malaysia Mexiko Spanien USA

400 350

tusen ton

300 250 200 150 100 50

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 332. Export av vattenmelon mellan 1961 och 2004 för de åtta viktigaste exportländerna för vattenmelon Export of watermelons between 1961 and 2004 from the eight most important watermelon exporting countries Källa/source: FAO

Bland exportländerna finns två länder som, om uppgifterna stämmer, är helt inriktade på exportproduktion, nämligen Ungern och Panama. Ett visst frågetecken för att så lite som 2-3 % skulle konsumeras lokalt får dock sättas. Ett annat starkt exportinriktat land är Malaysia med en exportandel på 70 %. I många länder konsumeras dock huvuddelen av produktionen i landet.

100 90 80

andel %

70 60 50 40

30 20

Afganistan

Panama

Kazakstan

Vietnam

Italien

Iran

Malaysia

Grekland

USA

Ungern

Spanien

4 Mexiko

Figur 333. Exportens storlek i förhållande till produktionen av vattenmelon 2004 Export quantity in relation to total production of watermelons 2004 Källa/source: FAO

2.1.8.1 EU:s handel med vattenmelon EU:s import av vattenmelon från tredje land uppgick 2005 till drygt 110 000 ton vilket är cirka en sjundedel av internhandeln med produkten. Importen från tredje land kommer från Latinamerika, Ryssland och Turkiet. Statistiken tyder på att det förkommer en tämligen 188

omfattande handel och vidareexport av produkten. Vissa importursprung som inte redovisar någon egen produktion av vattenmelon (Holland, Tyskland och Tjeckien) har nämligen en omfattande export av produkten. Ett av dessa länder, Holland, redovisar dessutom de högsta priserna för produkten.

350

338

300

200

7 Tjeckien

Turkiet

Panama

Italien

Grekland

Ungern

Spanien

Ryssland

Brasilien

Tyskland

113

100

Costa Rica

150

Holland

tusen ton

250

Figur 334. EU:s import av vattenmelon med avseende på ursprung 2005 EU water melon imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

700 605 600 472

400

212

200

392

378

363

300

240

208

143

Tjeckien

Turkiet

Brasilien

Tyskland

Costa Rica

Holland

Italien

Grekland

Ungern

Spanien

Panama

100 0

442

413

Ryssland

euro/ton

500

Figur 335. Importpriser för EU:s import av vattenmelon, 2005 Import prices for EU water melon imports in 2005 Källa/source: COMEXT

Statistiken visar att det är mycket stora prisskillnader mellan de olika ursprungen med lägst priser på produkter från Ryssland, Ungern och Grekland. De högsta priserna betingar produkter från Brasilien och Panama. På exportsidan finns inom EU fyra länder med en betydande export och utförsel, nämligen Spanien, Italien, Grekland och Ungern. I likhet med flera andra produkter går den italienska exporten i mycket stor utsträckning till Tyskland men också till länder i närområdet som Tjeckien, Polen, Frankrike och Slovenien. Statistiken visar att Tyskland är en mycket stor marknad för vattenmelon, då de även tar emot en stor del av den spanska exporten. Ungerns export går i stor utsträckning till tidigare östländer, länder som dessutom befinner sig i 189

närområdet. Ett undantag är Tyskland som efter Tjeckien är näst största mottagare för den Ungerska exporten. Ländernas exportpriser uppvisar stora skillnader. Medan Spanien erhåller ett snittpris på 383 €/ton så ligger Italien betydligt lägre, 240 €/ton och Grekland och Ungern erhåller bara 160 respektive 142 €/ton, dvs. mindre än hälften av priset för den spanska exporten. I vilken mån detta beror på skillnader i kvalitet framgår inte av materialet.

140

136

600 507

120

500

euro/ton

80 60

389

371

326 279

300

274

200

Belgien

Danmark

Österrike

Polen

Portugal

Norge

Sverige

Tjeckien

Frankrike

Tyskland

Holland

100

Belgien

Danmark

Polen

Österrike

Holland

Frankrike

Tyskland

Norge

Portugal

Tjeckien

452

425

379 380 383

400

Sverige

tusen ton

100

448

Figur 336. Destinationer för Spaniens export och utförsel av vattenmelon 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Spanish water melon exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT 35

600

551

500 414 euro/ton

400

20 15

175 121

100

Irland

Belgien

Slovakien

Holland

Schweiz

Österrike

Slovenien

Frankrike

Österrike

Polen

Tjeckien

Schweiz

Slovenien

Frankrike

Polen

Tjeckien

Tyskland

254

234

154 152

Tyskland

254

248

217

Irland

Belgien

320 300 200

Slovakien

Holland

tusen ton

Figur 337. Destinationer för Italiens export och utförsel av vattenmelon 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Italian water melon exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT 286

300 250

208

Holland

Bosnien

Schweiz

Tjeckien

Bulgarien

109 87

Italien

Holland

Sverige

Polen

Macedonien

Tyskland

Bulgarien

Italien

Bosnien

Schweiz

139

129

106 100

Tjeckien

151

Ungern

174 153

150

Sverige

173

Polen

euro/ton

200

Ungern

tusen ton

Macedonien

Tyskland

Figur 338. Destinationer för Greklands export och utförsel av vattenmelon 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Greek water melon exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

190

400

360

350

euro/ton

118

101

Finland

Estland

Österrike

Lettland

Slovakien

Polen

Litauen

0,2

Tyskland

Danmark

0,5 0,5 0,4

Holland

1,1

Finland

Lettland

Österrike

Litauen

Slovakien

Polen

Tjeckien

Tyskland

2 0

111

113

100

Sverige

Estland

205 204

197

200 150

277 215

250

Tjeckien

tusen ton

300

Holland

Danmark

Sverige

Figur 339. Destinationer för Ungerns export och utförsel av vattenmelon 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Hungarian water melon exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

2.1.9 Övrig melon (exklusive vattenmelon) Handeln med melon omfattar cirka 1,6 miljoner ton per år vilket utgör cirka 6 % av den totala produktionen. Europa och Nordamerika är de huvudsakliga importregionerna medan Europa och Centralamerika är stora exportregioner. USA är det i särklass största importlandet med en importkvantitet som är mer än tre gånger så stor som UK som kommer som nummer två. Kanada är med avseende på melon tredje största importland i världen. Detta kan vara knutet till den demografiska strukturen i Nordamerika med ett relativt stort inslag av personer med kinesiskt ursprung. Melon (liksom vattenmelon) är en mycket populär produkt i Kina.

Im port

0,9

0,9 0,8 0,7

0,6 0,5

0,6 miljoner ton

E xport

0,7

0,5 0,4 0,3 0,1

0,2 0,1

0,0

0,2

0,1

0,0

0,0 Nordamerika

Centralamerika

Sydamerika

Oceanien

Europa

Asien

Afrika

Figur 340. Import och export av övrig melon 2004 fördelat på världsdelar Imports and exports of other melons in 2004 distributed over world regions Källa source: FAO

191

600

588

500

tusen ton

400

300

167

200

144 102

74 57

Japan

108

Portugal

118 100

26 Italien

Spanien

Belgien

Ryssland

Tyskland

Holland

Frankrike

Kanada

USA

Figur 341. De största importländerna övrig melon 2004 The most important other melons importing countries in 2004 Källa/source: FAO

På exportsidan är Spanien sedan början på 1990-talet världens främsta exportnation följt av Mexiko, Brasilien och Costa Rica. Ingen av världens tre främsta producentländer, Kina, Turkiet och Iran har någon nämnvärd export, de kommer upp i 20 000 ton, 6 000 ton respektive 6 000 ton. Stora exportnationer är istället Costa Rica, USA, Brasilien och Mexiko. För denna produkt har inget diagram över exportens andel av produktionen lagts in. Anledningen är att exporten för ett flertal länder överstiger produktionen. Handeln med melon omfattas nämligen av en omfattande vidarehandel från ursprungsländerna.

400

368

350 300 227

200

167

167 143

150

124

Belgien

Kazakstan

Frankrike

100

Dom. rep.

tusen ton

250

Panama

Holland

Mexico

Brasilien

Honduras

USA

Costa Rica

Spanien

Figur 342. De största exportländerna övrig melon 2004 The most important other melons exporting countries in 2004 Källa/source: FAO

192

Brasilien Costa Rica Honduras Mexiko Spanien USA

400 350

tusen ton

300 250 200 150 100 50

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 343. Export av övrig melon 1961 och 2004 för de sex viktigaste exportländerna Export of other melons from 1961 to 2004 from the six most important countries Källa/source: FAO

2.1.9.1 EU:s handel med övrig melon Med tanke på att Spanien är världens främsta exportland för melon är det föga förvånande att landet dominerar EU:s handel med produkten. EU får dessutom en hel del melon från Brasilien och även från Costa Rica. Gruppen melon innehåller ett flertal typer och sorter och produktionen i Spanien och Brasilien är i viss mån kompletterande (snarare än konkurrerande) med avseende på såväl sorter som produktionstid. Gruppens diversitet gör att prisjämförelser inte är helt relevanta eftersom man jämför priset på ibland tämligen olikartade produkter. Prisjämförelserna bör därför tas med stor försiktighet. Importpriser för melon från Spanien, Brasilien och Costa Rica är dock tämligen likvärdiga. Däremot betingar meloner från Marocko, Frankrike och Israel betydligt högre importpriser.

350

327

300

tusen ton

250

200 142 150

100

69 44 34

8 Ungern

Israel

Belgium

Panama

Italien

Tyskland

Frankrike

Marocko

Costa rica

Holland

Brasilien

Spanien

Figur 344. EU:s import av övrig melon med avseende på ursprung 2005 EU other melons imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

193

1 400

1 314

1 297 1 207

1 200

1 000 799 euro/ton

644

616

611

792

744

800

624

673

600

400 198 200

Ungern

Israel

Belgium

Panama

Italien

Tyskland

Frankrike

Marocko

Costa rica

Holland

Brasilien

Spanien

Figur 345. Importpriser för EU:s import av övrig melon 2005, med avseende på ursprungsland Import prices for EU other melons imports in 2005, distributed on country of origin Källa/source: COMEXT

Den spanska exporten går till hela EU med de stora konsumentländerna Tyskland, Frankrike och UK som främsta mottagare. Frankrike betalar 30 % mer för melonerna än Tyskland och UK vilket tillsammans med det högre priset på melon exporterad från Frankrike tyder på att segmentet i Frankrike i hög grad omfattar kvalitetsprodukter och/eller nischprodukter med ett högre pris. 800

633

637

562

600

555

538

540

Sverige

595

514

euro/ton

550

457

500

49 50

tusen ton

703

663

700

Danmark

400 300

30 200

7 3

100

Irland

Polen

Italien

Schweiz

Belgien

Portugal

Holland

Tyskland

Frankrike

Irland

Polen

Italien

Schweiz

Sverige

Danmark

Belgien

Portugal

Holland

Tyskland

Frankrike

Figur 346. Destinationer för Spaniens export och utförsel av övrig melon 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Spanish export of other melons in 2005 and export prices for respective destination

1 000

800

773 726

731

716

722

667

700

620

596

euro/ton

10 7

524

500 400 300

7 6

200

4 2

100

Finland

Spanien

Irland

Frankrike

Italien

Danmark

Sverige

Belgien

Österrike

Ryssland

Finland

Spanien

Irland

Frankrike

Italien

Danmark

Sverige

Belgien

Tyskland

tusen ton

600

928

881

900

966

Österrike

Ryssland

Källa/source: COMEXT

Figur 347. Destinationer för Hollands export och utförsel av övrig melon 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Dutch export of other melons in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

194

2.2 Handel per produktslag - grönsaker 2.2.1 Tomat Efter lök är tomat den grönsak som omsätts i störst kvantiteter i internationell handel. Handeln omfattar 4,9 miljoner ton. Det saknas dock underlag för att beräkna hur stor del detta är av den totala produktionen av tomater för färsk konsumtion. Anledningen är att produktionsstatistiken omfattar såväl produktionen för färsk konsumtion som produktionen till bearbetningsindustrin. Länder som USA, Turkiet och Italien har en stor produktion av bearbetade tomatprodukter, i EU 15 går hälften av de tomater som produceras till bearbetningsindustrin. När det gäller den internationella handeln med tomater omfattar den dock i stort sett bara tomater för färsk konsumtion. Europa har de största handelsvolymerna för tomat, såväl på exportsidan som på importsidan med ett underskott på cirka en halv miljon ton. Nordamerika har likaså ett underskott medan Afrika, Asien och Centralamerika är överskottsregioner. Bilden av ledande importländer visar den klassiska samlingen av stora konsumentländer, USA, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Ryssland. Ett något udda importland är El Salvador på tolfte plats med 82 000 ton. Landet har dock redovisat liknande siffror under ett flertal år vilket styrker uppgiften.

2,8

3,0

miljoner ton

Im port

2,3

2,5

E xport

2,0 1,5 1,0

1,0

1,1

1,0 0,5

0,3

0,5

Nordamerika

0,0 0,0

0,1 Centralamerika

Oceanien

Asien

Afrika

0,0

Europa

0,0 0,0

Sydamerika

0,0 0,1

Figur 348. Import och export av tomat 2004 fördelat på världsdelar Imports and exports of tomatoes in 2004 distributed over world regions Källa/source: FAO

195

1 000

932

900 800 661

tusen ton

700 600 500

435

386

400 291 300

217 175

200

174 100

100

El Salvador

Italien

För Ar. Emir

Spanien

Kanada

Holland

Saudiarabien

Ryssland

Frankrike

Tyskland

USA

Figur 349. De största importländerna för tomat 2004 The most important tomato importing countries in 2004 Källa/source: FAO

På exportsidan är Spanien världens ledande nation med en exportkvantitet 2004 på över en miljon ton. Den spanska exporten har utvecklats mycket starkt sedan cirka 1990, den har under denna tid mer än tredubblats. Den mexikanska exporten har likaså haft en stark utveckling under samma tid men här stannar ökningen vid en fördubbling. Utvecklingen för Jordanien, Syrien och Turkiet har varit betydligt blygsammare. För denna produkt redovisas inte exportens storlek i relation till den totala produktionen. Det beror på att statistiken omfattar både tomater för färsk konsumtion och tomater till bearbetningsindustrin. Det har därför inte gått att sammanställa rättvisande underlag på denna punkt.

1200 1 023 1000

895 772

238

235

212

204

Belgien

USA

Turkiet

Jordanien

Syrien

Holland

Spanien

Mexiko

200

Figur 350. De största exportländerna för tomat 2004 The most important tomato exporting countries in 2004 Källa/source: FAO

196

137

107

Frankrike

260

Italien

400

Marocko

600

Kanada

tusen ton

800

1100

Jordanien Mexiko Holland Spanien Syrien Turkiet

1000 900 800 tusen ton

700 600 500 400 300 200 100 2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 351. Export av tomat mellan 1961 och 2004 för de sex viktigaste exportländerna för tomat Export of tomatoes between 1961 and 2004 from the six most important tomato exporting countries Källa/source: FAO

2.2.1.1 EU:s handel med tomat EU:s import av tomater från tredje land uppgår till knappt 300 000 ton vilket är en liten kvantitet jämfört med EU:s internhandel. De två främsta länderna totalt, Spanien och Holland har bara de en till övriga EU-länder omfattande 1,5 miljoner ton. Tomater är produkter med begränsad hållbarhet och någon import från södra halvklotet är därför inte aktuell. Det enda land som har någon större export av tomater till EU är Marocko som svarar för över två tredjedelar av EU:s import från tredje land. Till detta kommer mindre kvantiteter från Turkiet och Israel.

779 800

750

700

500 400 300

216 140 41

15 UK

Israel

Turkiet

Portugal

Italien

Belgien

Marocko

Holland

Spanien

Polen

90 100

Tyskland

200

Frankrike

tusen ton

600

Figur 352. EU:s import av tomat med avseende på ursprung 2005 EU tomato imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

Prisjämförelser för tomat måste göras med en viss försiktighet eftersom det finns olika typer av tomater vilka betingar olika priser och dessa åtskiljs inte i statistiken. Prisskillnaden mellan konventionella tomater och kvisttomater är inte så stor men går man till körsbärstomater, coctailtomater och specialtomater som gula tomater eller plommontomater blir skillnaderna betydligt större. Ett land som har en förhållandevis stor andel specialtomater är Italien vilket 197

också avspeglar sig i det höga genomsnittspriset. Marockos export går nästan uteslutande till Frankrike men ligger liksom polska tomater förhållandevis lågt i pris. Det extremt låga priset för Portugal förklaras troligen av att det förekommer en gränshandel med tomater för industriell bearbetning mellan Portugal och Spanien. Den spanska utförseln har fyra huvuddestinationer: Tyskland, Storbritannien, Holland och Frankrike. Länderna betalar dessutom i stort sett lika mycket för de spanska tomaterna. Belgien och Sverige betalar däremot betydligt mer, 42 % respektive 27 % mer. Om detta beror på kvalitetsskillnader eller att det handlar om andra typer av tomater förtäljer dock inte statistiken. I andra änden av skalan ligger Tjeckien och Ryssland som betalar betydligt lägre priser.

1 600

1 499

1 413 1 327

1 400 1 202 1 200

1 159

1 088 987

986

909

euro/ton

1 000 791

767 800 600 400

190

Israel

Turkiet

Portugal

Polen

Tyskland

Frankrike

Italien

Belgien

Marocko

Spanien

Holland

200

Figur 353. Importpriser för EU:s import av tomat 2005, med avseende på ursprungsland Import prices for EU tomato imports in 2005, with respect to country of origin, Källa/source: COMEXT

199 200

1400

184

1275

171

180

1140

1200

160

147 1000 euro/ton

120 100 80

936 878

800

538

600

Ryssland

Sverige

Österrike

Belgien

Polen

Portugal

200

Tjeckien

Italien

Holland

Frankrike

Belgien

Portugal

Polen

Tjeckien

Italien

Frankrike

Holland

Tyskland

950 738

Österrike

Ryssland

20 0

873 896

400

889 924

Tyskland

Sverige

tusen ton

140

954

Figur 354. Destinationer för Spaniens export och utförsel av tomat 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Spanish tomato exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

Hollands viktigaste mottagarland är Tyskland som tar emot 40 % av Hollands leveranser till andra länder, inom och utom EU, medan Storbritannien tar emot cirka 20 %. Holländarna lyckas däremot få ut ett cirka 10 % lägre pris i Storbritannien än i Tyskland. Högst pris betalar dock norrmännen som betalar 40 % mer än tyskarna. Det svenska genomsnittspriset vid införsel av holländska tomater är förhållandevis lågt jämfört med Tyskland och Storbritannien. Lägst priser betingar leveranserna österut, till Tjeckien, Ryssland och Polen. 198

350

1 731

1 800

312

1 600

300

1 400

1 374 1 244

1 308 1 192

250 euro/ton

tusen ton

200 161 150

1 128

1 083 1 014

1 200

927

1 000

822

754

800

637

600

100 400

200 Danmark

Polen

Norge

Irland

Belgien

Tjeckien

Ryssland

Italien

Frankrike

Tyskland

0 Sverige

14 Norge

Danmark

Irland

Polen

17 Belgien

Tjeckien

Italien

Sverige

Tyskland

Ryssland

Frankrike

Figur 355. Destinationer för Hollands export och utförsel av tomater 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Dutch tomato exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

2.2.2 Gurka Gurka är en värmekrävande växt som antingen odlas i varma klimat eller i växthus. Av världens totala produktion på 42 miljoner ton per år svarar Kina för över hälften, 26 miljoner ton. Världens totala handel uppgår till 1,7 miljoner ton vilket motsvarar cirka 4 % av produktionen. En bidragande orsak till den förhållandevis låga andelen är Kinas stora produktion som nästan uteslutande stannar inom landet, mindre än en promille exporteras. Europa dominerar handeln med gurka men det rör sig främst om handel mellan europeiska länder och import och export är sålunda ungefär lika stora. Det främsta underskottsområdet är Nordamerika som har ett underskott på cirka 400 000 ton vilket matchas av ett exportöverskott från Mellanamerika som är lika stort. På importsidan finns det två stora länder som ligger i en klass för sig, USA och Tyskland som bägge har en import på över 400 000 ton. Följande land, Storbritannien, har bara en import på en fjärdedel av denna kvantitet.

1,0

Import 0,9

Export

0,9 0,8

tusen ton

0,7 0,6 0,4

0,5

0,4 0,2

0,3 0,2 0,1

0,1

0,0 0,0

0,0 0,0 0,0 Nordamerika

Centralamerika

Sydamerika

Oceanien

Europa

Asien

Afrika

0,0

Figur 356. Import och export av gurka 2004 fördelat på världsdelar Imports and exports of cucumbers and gherkins in 2004 distributed over world regions Källa/source: FAO

199

450

423

410

400 350

tusen ton

300 250 200 150

104

100

Belgien

Sverige

Irak

Österrike

Kanada

Tjeckien

Ryssland

Frankrike

Holland

Tyskland

USA

Figur 357. De största importländerna för gurka 2004 The most important cucumber and gherkin importing countries in 2004 Källa/source: FAO

399

400

360

350

tusen ton

300 250 200 150 100

Belgien

Malaysia

Turkiet

Palestina

Iran

Honduras

USA

Kanada

Jordanien

Holland

Mexiko

Spanien

Figur 358. De största exportländerna för gurka 2004 The most important cucumber and gherkin exporting countries in 2004 Källa/source: FAO

Holland har haft en ledande position inom exporten av gurka ända sedan början av 1960-talet när statistikinsamlingen började. Då var landet ganska ensamt som stort exportland. Den starka utvecklingen höll i sig till mitten av 1990-talet. Därefter har exporten minskat. Spanien började exportera gurka i slutet av 1970-talet och i början av 1990-talet tog den spanska exporten kraftigt fart. Det bör noteras att några år senare vände den tidigare positiva trenden för Holland. Den mexikanska exporten har likaså ökat kraftigt men länderna är inte konkurrenter på samma sätt som Spanien och Holland.

200

Kanada Mexiko Spanien

500 450

Jordanien Holland

400

tusen ton

350 300 250 200 150 100 50 2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 359. Export av gurka mellan 1961 och 2004 för de sex viktigaste exportländerna för gurka Export of cucumbers and gherkins between 1961 and 2004 from the six most important cucumber and gherkin exporting countries Källa/source: FAO

80 70 60

andel %

50 40

20 5

2 Belgien

Malaysia

Turkiet

Palestina

Iran

Honduras

USA

Kanada

Jordanien

Holland

Mexiko

Spanien

Figur 360. Exportens storlek i förhållande till produktionen av gurka 2004 Export quantity in relation to total production of cucumbers and gherkins 2004 Källa/source: FAO

201

2.2.2.1 EU:s handel med gurka 385

400

343

350 300 tusen ton

250 200 150 100

52 8

5 Bulgarien

Tjeckien

Italien

Belgien

11 Frankrike

Österrike

Grekland

Polen

Tyskland

Spanien

Holland

Turkiet

Figur 361. EU:s import av gurka med avseende på ursprung 2005 EU cucumber imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT 1 200

1 076 1 001

1 000

912 795 801

774

euro/ton

800

738

695

600

577

558

537 356

400

Tjeckien

Bulgarien

Italien

Österrike

Frankrike

Turkiet

Belgien

Grekland

Tyskland

Spanien

Holland

Polen

200

Figur 362. Importpriser för EU:s import av gurka 2005, med avseende på ursprungsland Import prices for EU cucumber imports in 2005, distributed on country of origin Källa/source: COMEXT

1 400

250 221

1 201 1 200

1 069

200

euro/ton

tusen ton

150

100

1 052 1 028

999

971 1 000

957

876 876

862

800 615 578

600

61 400 200

2 Polen

Irland

Ryssland

Norge

Österrike

Danmark

Tjeckien

Sverige

Frankrike

Belgien

0 Tyskland

Polen

Ryssland

Irland

Österrike

Norge

Danmark

Tjeckien

Sverige

Belgien

Tyskland

Frankrike

Figur 363. Destinationer för Hollands export och utförsel av gurka 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Dutch cucumber exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

202

140 1 200

126 120

1 009 1 000 812 euro/ton

66 56

826

60 33

496

Italien

Ryssland

Finland

Polen

Österrike

Tjeckien

Danmark

Sverige

Frankrike

200

Holland

Italien

6 Finland

Ryssland

Polen

Österrike

Frankrike

Holland

Tyskland

Sverige

707 614

400

Danmark

881

842

774

600

Tyskland

813

837

800

Tjeckien

tusen ton

100

865

Figur 364. Destinationer för Spaniens export och utförsel av gurka 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Spanish cucumber exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

2.2.3 Morötter Den internationella handeln med morötter omfattar 1,5 miljoner ton vilket är drygt 6 % av den totala produktionen på 24 miljoner ton. Europa dominerar handeln följt av Asien. På importsidan återfinns EU:s stora konsumentländer samt Belgien som har en omfattande handel med morötter medan exporten domineras av Holland och Kina.

1,0

0,9

Import

0,8

Export

miljoner ton

0,7 0,6 0,5

0,4

0,3

0,2 0,2

0,2 0,1

0,1

0,0

0,1 0,0 0,0 Nordamerika

Centralamerika

Sydamerika

Oceanien

Europa

Asien

Afrika

0,0

Figur 365. Import och export av morötter 2004 fördelat på världsdelar Imports and exports of carrots in 2004 distributed over world regions Källa/source: FAO

203

300 253 250

tusen ton

200 160 150 111

109 99

100 61

52 43

Holland

Portugal

Malaysia

Japan

Korea

USA

Ryssland

Kanada

Frankrike

Tyskland

Belgien

Figur 366. De största importländerna för morötter 2004 The most important carrot importing countries in 2004 Källa/source: FAO

300

293

286

250

tusen ton

200

150

131

129 90

100

Figur 367. De största exportländerna för morötter 2004 The most important carrot exporting countries in 2004 Källa/source: FAO

204

Israel

Turkiet

Mexiko

Australien

Kanada

Italien

Spanien

Frankrike

USA

Belgien

Kina

Holland

Belgien Kina Frankrike Holland Spanien USA

350 300

tusen ton

250 200 150 100 50

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 368. Export av morötter mellan 1961 och 2004 för de sex viktigaste exportländerna för morötter Export of carrots between 1961 and 2004 from the six most important carrot exporting countries Källa/source: FAO

60 50

andel %

41 36

40 30

24 20

20 8 10

Israel

Turkiet

Mexiko

Australien

Kanada

Italien

Spanien

Frankrike

USA

Belgien

Kina

Holland

Figur 369. Exportens storlek i förhållande till produktionen av morötter 2004 Export quantity in relation to total production of carrots 2004 Källa/source: FAO

2.2.3.1 EU:s handel med morötter Som framgått av avsnittet ovan har Holland en mycket stark ställning på exportmarknaden för morötter. Denna ställning är ännu mer uttalad inom EU. Landet har en utpräglad exportproduktion där 68 % av produktionen går på export. Exporten ökade mycket kraftigt under 1980-talet för att sedan minska drastiskt under 1990-talet samtidigt som exporten från USA och inte minst Kina ökade. De senaste åren har exporten dock åter ökat. Intressant att notera är att Irland betalar de lägsta priserna för morötter från såväl Holland som Frankrike. Storbritannien ligger dock inte långt efter. Belgien betalar de lägsta priserna för morötter från såväl Holland som Spanien.

205

300

279

250

150 116 88

100

78 38 11

6 Israel

Tjeckien

Polen

tusen ton

200

Österike

Storbritannien

Portugal

Tyskland

Spanien

Italien

Belgien

Holland

Frankrike

Figur 370. EU:s import av morot med avseende på ursprung 2005 EU carrot imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT 700 605 600 514

538

euro/ton

500 365

400

356

328

316 272

267

300

261

244

199 200 100

Israel

Tjeckien

Polen

Österike

Storbritannien

Portugal

Tyskland

Spanien

Italien

Belgien

Frankrike

Holland

Figur 371. Importpriser för EU:s import av morot, 2005 Import prices for EU carrot imports in 2005 Källa/source: COMEXT 132 350

76 80 60 40

293

262

250 260 266

250 185 173 199

200 150 121 100

Irland

Finland

Italien

Mauretanien

Polen

Sverige

Tjeckien

Tyskland

Ryssland

50 Belgien

2 Finland

2 Irland

2 Mauretanien

3 Italien

3 Sverige

6 Polen

7 Tjeckien

8 Frankrike

9 UK

Belgien

Tyskland

Ryssland

20 0

309

300 euro/ton

tusen ton

100

400

378

400

120

Frankrike

140

Figur 372. Destinationer för Hollands export och utförsel av morot 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Dutch carrot exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

206

500 32 27

398

350 euro/ton

20 12

327

320

300 224

250

207

193

179

200

272

264

250

150 7

100

Italien

Ryssland

Italien

Polen

Tjeckien

Senegal

Irland

Tyskland

Spanien

Portugal

Belgien

Polen

50 Tjeckien

Senegal

Holland

Irland

Tyskland

Spanien

Belgien

Portugal

Holland

tusen ton

477

400

467

450

Figur 373. Destinationer för Frankrikes export och utförsel av morot 2005 samt exportpriser för dessa Destination for French carrot exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

2.2.4 Lök Lök är den grönsak som omsätts i störst kvantitet i den internationella handeln. Handeln omsätter 5,3 miljoner ton vilket är cirka 8,5 % av världens totala produktion. Detta är en tämligen hög siffra för grönsaker. Av de produkter som i störst omfattning omsätts i den internationella handeln har endast vitlök en större andel, 9 %. Exportens omfattning har ökat snabbare under senare år än tidigare. De senaste 15 åren har den ökat med drygt 3 miljoner ton, från 2,1 miljoner ton till 5,3 miljoner ton. Europa och Asien dominerar handeln. Men medan Europa har ett handelsunderskott på cirka 600 000 ton så har Asien ett knappt överskott. Det är också Asien som har den största produktionen, här hittar man de två största producentländerna Kina och Indien. Övriga regioner med överskott är Afrika, Oceanien samt Syd- och Centralamerika. Listan över främsta importländer ser lite annorlunda ut än för många andra frukter och grönsaker. Detta beror på att lök är en billig vara som är stapelföda i många stora fattiga länder. Ryssland är ledande importland med en kvantitet på en halv miljon ton vilket kan läggas till den inhemska produktionen på 1,7 miljoner ton. Näst största importland är Bangladesh, med ungefär samma folkmängd som Ryssland8, vars import av lök uppgår till 360 000 ton vilket är mer än den inhemska produktionen på 270 000 ton. Det är dock bara de två sista åren (2003 och 2004) som importen har varit av denna storlek, tidigare har den legat under 100 000 ton. I länder eller regioner som egentligen kan vara självförsörjande på lök finns en import från södra halvklotet i slutet av lagringssäsongen. Europa importerar då lök från bla. Australien och Nya Zeeland. USA hamnar likaså på tredje plats i importstatistiken trots en mycket stor egen produktion.

Ryssland 142 miljoner, Bangladesh 147 miljoner invånare.

207

Import

2,5 2,0

Export

2,1

1,9

2,0

miljoner ton

1,5 1,5

1,0 0,4

0,5

0,3

0,2

0,3

0,5

0,4

0,3

0,4

0,1

0,0

Nordamerika

Centralamerika

Sydamerika

Oceanien

Europa

Asien

Afrika

0,0

Figur 374. Import och export av lök 2004 fördelat på världsdelar Imports and exports of onions in 2004 distributed over world regions Källa/source: FAO

600

561

500 360 282

274

240 205

200

193

163

151

146

För Arab Emir

286

Kanada

313 300

Belgien

tusen ton

400

100

Brasilien

Malaysia

Saudi Arabien

Japan

Tyskland

USA

Bangladesh

Ryssland

Figur 375. De största importländerna för lök 2004 The most important onion importing countries in 2004 Källa/source: FAO

På exportsidan är Indien ledande exportland och det är troligt att Bangladesh stora import till stor del kommer härifrån. Den indiska exporten har ökat mycket kraftigt de senaste 8 åren, mellan 1994 och 2004 fördubblades den. Den holländska exporten bör till en del komma från handel eftersom en större andel än 5 % torde konsumeras i landet. Den har i likhet med den indiska exporten ökat kraftigt, mellan 1996 och 2004 ökade den med över 80 %. Andra länder med kraftig ökning av exporten är Kina, världens största producentland, och Egypten medan USA:s export har varit tämligen oförändrad under perioden 1994-2004.

208

900

833

799

800 700

tusen ton

600 500

420

400

351

302

295

300

224

201

200

183

176 107

105

100 Malaysia

Kazakstan

Polen

Nya Zeeland

Spanien

Argentina

Mexiko

USA

Egypten

Kina

Holland

Indien

Figur 376. De största exportländerna för lök 2004 The most important onion exporting countries in 2004 Källa/source: FAO

900

Kina Egypten Indien Mexiko Holland USA

800 700

tusen ton

600 500 400 300 200 100

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 377. Export av lök mellan 1961 och 2004 för de sex viktigaste exportländerna för lök Export of onions between 1961 and 2004 from the six most important onion exporting countries Källa/source: FAO

209

100 90

tusen ton

70 60 50 40

32 27

31 25

24 9

0 Malaysia

Kazakstan

Polen

Nya Zeeland

Spanien

Argentina

Mexiko

USA

Egypten

Kina

Holland

Indien

Figur 378. Exportens storlek i förhållande till produktionen av lök 2004 Export quantity in relation to total production of onions 2004 Källa/source: FAO

De länder som har den mest utpräglade exportproduktionen av lök är Holland och Nya Zeeland, även om den höga siffran för Holland måste rymma en viss handel. För länder som Kina och Indien med en mycket stor produktion och en stor inhemsk konsumtion är exportandelen liten även om den totala kvantiteten är stor.

2.2.4.1 EU:s handel med lök EU:s import av lök från tredje land uppgick 2005 till 290 000 ton. Huvuddelen, eller cirka två tredjedelar av denna kvantitet kom från södra halvklotet och bör därför till viss del utgöra ett komplement till den europeiska produktionen och saluföras under en tid då den europeiska produktionen legat länge i lager. De länder på norra halvklotet som levererat störst kvantiteter till EU är Kina med 34 000 ton och Egypten med 26 000 ton. Statistiken för lök visar svårförklarade prisskillnader som kan bero på att det rör sig om olika typer av lök. Importen från Kina betingar till exempel dubbelt så höga priser som importen från Australien och Nya Zeeland. Normalt brukar kinesisk export ligga på en jämförelsevis låg prisnivå. 120

113

100 76

46 32

Figur 379. EU:s import av lök med avseende på ursprung 2005 EU onion imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

210

Indien

Österrike

Egypten

Chile

Kina

Australien

Argentina

Nya Zeeland

7 Polen

14 5

5 Mexiko

Tjeckien

Turkiet

tusen ton

675

700

615

583

600

euro/ton

500

431

400

329

307

311 300

219

387

363

350

201

200

Mexiko

Tjeckien

Indien

Turkiet

Österrike

Egypten

Chile

Kina

Australien

Argentina

Polen

Nya Zeeland

100

Figur 380. Importpriser för EU:s import av lök med avseende på ursprung, 2005 Import prices for EU onion imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

På exportsidan är EU:s tre viktigaste exportländer för lök Holland, Spanien och Polen. Denna export skiljer sig dessutom från många andra produkter genom att tämligen stora kvantiteter exporteras till tredje land. Det största mottagarlandet för holländsk lök är visserligen Storbritannien men Ryssland och Senegal importerar 100 000 ton vardera och flera länder i Afrika finns bland de främsta importländerna. Spaniens export/utförsel går däremot i huvudsak till EU-länder vilket också är fallet för Polen även om vissa kvantiteter går till Ryssland och Rumänien. Av de främsta mottagarländerna för holländsk lök betalar Sverige de högsta priserna, 480 €/ton vilket är ungefär dubbelt så mycket som Belgien och Frankrike. Lägst priser ger exporten till tredje land som betingar exportpriser på cirka 120 €/ton. Priserna för den spanska exporten ligger betydligt högre än den holländska och uppvisar dessutom mycket stora skillnader för olika destinationer. 120

100

480

500

117

450

99 99

371

400 350 66

euro/ton

tusen ton

48 40

269

256 219

250 200 132

125

150

300

136

130 130 115 119

100

Sverige

Gambia

Guinea

Mauretanien

Malaysia

Elf.kust

Frankrike

Belgien

Senegal

Tyskland

Ryssland

Gambia

Sverige

Guinea

Mauretanien

Elf.kust

Malaysia

Belgien

Frankrike

Senegal

Tyskland

Ryssland

50 0

Figur 381. Destinationer för Hollands export och utförsel av lök 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Dutch onion exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

211

1 400

1 296

1 269

77 1 200

euro/ton

804

357 248

Haiti

Sverige

Brasilien

Italien

Belgien

Holland

Portugal

200

Frankrike

Irland

Italien

Belgien

Holland

Portugal

Frankrike

Tyskland

10 Tyskland

492

385

Haiti

496

400

600 402

Sverige

Brasilien

620

Irland

729

800

Marocko

tusen ton

935

1 000

Figur 382. Destinationer för Spaniens export och utförsel av lök 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Spanish onion exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

400

35 29

300

50 0

Lettland

Vitryssland

Bulgarien

Vitryssland

Bulgarien

Belgien

Tjeckien

Frankrike

Rumänien

Tyskland

Holland

Ryssland

Moldavien

100

Belgien

153 89

Tjeckien

215

150

Frankrike

216 213

200

Rumänien

Lettland

234

250

Tyskland

Ryssland

euro/ton

30 tusen ton

361

350

Holland

Figur 383. Destinationer för Polens export och utförsel av lök 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Polish onion exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

Den polska löken torde liksom den holländska främst vara lagringslök. Genomsnittspriset för den polska exporten/utförseln ligger dock betydligt lägre, 158 €/ton jämfört med 212 €/ton som holländsk lök betingar. Intressant är dock att britternas genomsnittspris vid köp av polsk lök ligger högre än vid köp av holländsk lök. Däremot betalar ryssarna mer för holländsk lök än för den polska.

2.2.5 Paprika och chili Den internationella handeln med paprika och chili omfattar 1,8 miljoner ton vilket gör att det är den tredje största grönsaken med avseende på handelns omfattning. Kvantiteten motsvarar cirka 7 % av världens totala produktion vilket är förhållandevis högt för grönsaker. Endast handeln med lök och vitlök omfattar en större andel. I likhet med många andra produkter dominerar Europa handeln med paprika och chili. Importen är något högre än exporten, dock bara cirka 10 %. Det största underskottet har Nordamerika med cirka 400 000 ton medan nettoexport kommer från Centralamerika och Asien.

212

1 ,2

Im p o rt

1 ,0

miljoner ton

E xp o rt

0 ,9

1 ,0 0 ,8

0 ,5

0 ,6 0 ,4 0 ,4

0 ,3

0 ,2 0 ,0 0 ,0

0 ,1

0 ,1 0 ,0 0 ,0

0 ,0

0 ,0 0 ,0

Nordamerika

Centralamerika

Sydamerika

Oceanien

Afrika

Asien

Europa

0 ,0

Figur 384. Import och export av paprika och chili 2004 fördelat på världsdelar Imports and exports of chilis and green peppers in 2004 distributed over world regions Källa/source: FAO

450

446

400 350 282

250 200 150

119

116

96 77 53

Italien

Österrike

Ryssland

Holland

Kanada

Frankrike

Tyskland

USA

25 Japan

Sverige

100

Tjeckien

tusen ton

300

Figur 385. De största importländerna för paprika och chili 2004 The most important chili and green pepper importing countries in 2004 Källa/source: FAO

Bland konsumentländerna finner man de klassiska stora konsumentländerna, USA, Tyskland, Frankrike, och Storbritannien. Statistiken indikerar dock att flera av de stora importländerna, som Holland, Kanada, Frankrike och Österrike har en stor handel med paprika eftersom deras export överstiger den inhemska produktionen. Paprika är en förhållandevis dyr grönsak, vilket också kan ses i statistiken, det är stora konsumentländer med hög levnadsstandard som har den största importen.

213

450

433 395

400 331

350

tusen ton

300 250 200 150 94 65

25 Ungern

Frankrike

Kanada

Turkiet

Israel

Kina

USA

Holland

Spanien

Mexiko

23 Jordanien

Österrike

100

Figur 386. De största exportländerna för paprika och chili 2004 The most important chili and green pepper exporting countries in 2004 Källa/source: FAO

900

Kina Egypten Indien Mexiko Holland USA

800 700

tusen ton

600 500 400 300 200 100

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 387. Export av paprika och chili mellan 1961 och 2004 för de sex viktigaste exportländerna för paprika och chili Export of chilis and green peppers between 1961 and 2004 from the six most important chili and green pepper exporting countries Källa/source: FAO

Den internationella handeln med paprika var fram till mitten av 1970-talet mycket liten, möjligen med undantag av Mexikos export som dock var tämligen blygsam. I mitten av 1970talet kom den spanska exporten igång, några år senare den holländska och från mitten av 1980-talet har den mexikanska exporten utvecklats starkt. Dessa länder står idag i särklass när det gäller export av paprika men då den holländska exporten överstiger landets produktion rör det sig till en del om handel med importerade produkter. Mexiko har också världens näst största produktion av paprika, 1,95 miljoner ton – men ligger långt efter det ledande producentlandet Kina som 2005 producerade 12,5 miljoner ton. Detta är orsaken till att landets export på 67 000 ton bara motsvarar 0,5 % av produktionen.

214

100

100 90 80

andel %

70 60 48

40 30

0,5

Jordanien

Österrike

Ungern

Frankrike

Kanada

Turkiet

Israel

Kina

USA

Holland

Spanien

Mexiko

Figur 388. Exportens storlek i förhållande till produktionen av paprika och chili 2004 Export quantity in relation to total production of chilis and green peppers 2004 Källa/source: FAO

2.2.5.1 EU:s handel med paprika EU importerar cirka 160 000 ton paprika från tredje land vilket är knappt en femtedel av den kvantitet som omsätts i internhandeln. De tre länder som exporterar paprika och chili till EU är Turkiet, Israel och Marocko som vardera exporterar mellan 40 000 och 50 000 ton. Dessa kvantiteter är dock små jämfört med de två europeiska giganterna Spanien och Holland som tillsammans svarar för en kvantitet på över 700 000 ton och står för 83 % av den kvantitet som omsätts inom EU. Prisskillnaderna mellan olika ursprung är tämligen stora. Den dyraste paprikan kommer från Israel och betingar ett dubbelt så högt pris som paprika från Marocko och Ungern. Spanien som är främsta exportland förser alla EU:s stora konsumentländer med paprika. Tyskland är främsta mottagare följt av Frankrike, Holland, Italien och Storbritannien. Tyskland och Storbritannien är även främsta mottagarländer för holländska leveranser men I listan över mottagarländer finns även USA, Ryssland och Kanada. De stora mottagarländerna betalar ungefär lika mycket för den spanska paprikan, med undantag av Storbritannien vars importpris ligger cirka 15 % högre än de övriga. Mest betalar dock Schweiz. Högst priser för den holländska exporten betingar de leveranser som går över Atlanten till USA och Kanada. Inom Europa ger Hollands leveranser till Norge och Storbritannien bäst priser medan Tjeckien köper för lägst genomsnittspris.

215

382

400

330

350 300 tusen ton

250 200 150

9 Grekland

Italien

Marocko

Turkiet

Israel

Holland

Spanien

Belgien

Ungern

Tyskland

Frankrike

100

Figur 389. EU:s import av paprika med avseende på ursprung 2005 EU sweet pepper imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

1 800

1 653 1 495

1 600 1 400

1 471

1 438

1 404

1 231

1 172

1 200

1 051

euro/ton

971 1 000 769

732

800 600 400

Grekland

Italien

Belgien

Ungern

Tyskland

Frankrike

Marocko

Israel

Holland

Spanien

Turkiet

200

Figur 390. Importpriser för EU:s import av paprika med avseende på ursprungsland, 2005 Import prices for EU sweet pepper imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

120

3 000

107

2 732 2 362

2 500

100 86

2 000

Irland

Belgien

Norge

Kanada

Ryssland

USA

Sverige

500

Tyskland

Belgien

Irland

Norge

Kanada

9 Danmark

Frankrike

10 Tjeckien

Ryssland

Sverige

USA

Tyskland

1 626 1 377

841

1 000 22

1 500

1 340 1 251

Danmark

1 363 1 393

Frankrike

1 837

1 691 1 600

Tjeckien

euro/ton

tusen ton

Figur 391. Destinationer för Hollands export och utförsel av paprika 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Dutch exports of sweet peppers in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

216

130

1 321 1 266 1 250 1 210 1 185 1 200 1 090 1 123 1 085 1 049 1 037 930 1 000 860 1 400

120

euro/ton

72 55 46

400

Schweiz

Österrike

Polen

Belgien

Sverige

Portugal

Tjeckien

200

Schweiz

Österrike

Polen

Belgien

8 Sverige

Italien

Holland

Tyskland

Frankrike

Tjeckien

11 11

20 0

600

Italien

Holland

800

Frankrike

Portugal

tusen ton

100

Tyskland

140

Figur 392. Destinationer för Spaniens export och utförsel av paprika 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Spanish exports of sweet peppers in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

2.2.6 Sallat Sallat är en produkt med mycket begränsad hållbarhet. Detta gör det svårt med transporter över stora avstånd. Den handel som bedrivs med sallat sker därför mellan relativt närliggande länder, i allmänhet på samma kontinent. Detta syns också i statistiken genom att kontinenternas import och export är i stort sett lika stora, dvs. handelsutbytet sker inom kontinenten. Den främsta handeln bedrivs inom Europa och omfattar totalt 1 miljon ton. Handeln i norra Amerika omfattar ungefär halva denna kvantitet och här finns ett utbyte mellan Nordamerika och Centralamerika. Import

1,0 1,0

1,0

Export

0,9 0,8 miljoner ton

0,7 0,6 0,5

0,5

0,4

0,4 0,3 0,1 0,1

0,2 0,1

0,1 0,0 0,0

0,0 0,0

0,1 0,0

0,0

Nordamerika

Centralamerika

Sydamerika

Oceanien

Europa

Asien

Afrika

0,0

Figur 393. Import och export av sallat 2004 fördelat på världsdelar Imports and exports of lettuce in 2004 distributed over world regions Källa/source: FAO

På grund av att ländernas storlek och befolkning varierar så starkt blir statistiken ibland lite missvisande. Det som i Europa redovisas som import och export framgår t.ex. för Kina inte alls eftersom det är intern handel inom landet, och denna handel är stor. Produktionen av sallat i Kina är nämligen större än den europeiska och nordamerikanska produktionen tillsammans.

217

Det land som har den största importen av sallat är lite förvånande Kanada som importerar över 300 000 ton per år. Bland övriga importländer återfinns de stora europeiska konsumentländerna och Sverige placerar sig faktiskt på 12:e plats bland världens länder med avseende på import av sallat. Bland exportländerna står Spanien och USA i en klass för sig. Spanien dominerar den europeiska marknaden med en exportkvantitet som är närmare sex gånger så stor som den italienska exporten som kommer på andra plats. Under 1960-talet och 1970-talet försågs den europeiska marknaden med sallat från Holland och Italien som hade en exportkvantitet på mellan 50 000 och 100 000 ton per år. Efter den spanska diktaturens fall på 1980-talet kom dock den spanska exporten av sallat igång kraftigt och 1988 gick den förbi såväl den italienska som den holländska för att idag vara mångdubbelt större än dessa. USA:s dominans på den nordamerikanska kontinenten torde vara betydligt mer självklar och har inte heller haft någon egentlig konkurrens. Spanien har en mycket starkt exportinriktad produktion med en exportandel på 62 % av produktionen. Två andra länder har dock liknande siffror, nämligen Jordanien och Libanon. Dessutom har Holland och Belgien mycket stor export, men denna utgörs till stor del av vidareexport från andra länder.

350

315

300

272

tusen ton

250 193

200 150

100

65 51

Figur 394. De största importländerna för sallat 2004 The most important lettuce importing countries in 2004 Källa/source: FAO

218

Sverige

Belgien

Schweiz

Österrike

Italien

USA

Holland

Mexiko

Frankrike

Tyskland

Kanada

600

574

500

440

tusen ton

400

300

200 102

100

14 Libanon

Kanada

Tyskland

Jordanien

Mexiko

Kina

Frankrike

Belgien

Holland

Italien

Spanien

USA

Figur 395. De största exportländerna för sallat 2004 The most important lettuce exporting countries in 2004 Källa/source: FAO

600

Belgien Frankrike Italien Holland Spanien USA

500

tusen ton

400

300

200

100

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 396. Export av sallat mellan 1961 och 2004 för de sex viktigaste exportländerna för sallat Export of lettuce between 1961 and 2004 from the six most important lettuce exporting countries Källa/source: FAO

2.2.6.1 EU:s handel med sallat Av föregående avsnitt framgick att Spanien är världens främsta exportland för sallat. Landet har därför självfallet en mycket stark position på EU:s marknad vilket syns i nedanstående figur. Spanien svarade 2005 för cirka 50 % av all sallat som EU-länderna importerade (från 3:e land och andra EU-länder). Kvantiteten på 469 000 ton var mer än fyra gånger så stor som för följande land Holland. Det är i denna statistik intressant att notera att Sverige 2005 var EU:s 10:e största leverantörsland för sallat med leveranser till andra länder på 5 000 ton. Spanien hade 2005 relativt låga priser men lite förvånande är att Storbritanniens och Tysklands priser likaså var låga. Det kan dock tyda på att dessa länder i stor utsträckning handlar med ”vanlig” sallat, dvs. isbergssallat och huvudsallat och endast i liten omfattning med olika specialsorter.

219

De spanska leveranserna går till i stort sett hela EU med EU:s stora konsumentländer i topp. Priserna är förhållandevis jämna för de olika mottagarländerna, dock med de högsta priserna betalade av Norge.

469

500 450 400

tusen ton

350 300 250 200 150

104

100

92 57

5 Sverige

USA

Portugal

Tyskland

Belgien

Italien

Frankrike

Holland

Spanien

Figur 397. EU:s import av sallat med avseende på ursprung 2005 EU lettuce imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

1 345

1 136

965

908

897

euro/ton

1 000

1 328

1 200

1 134

1 200

1 373

1 298

Tyskland

1 400

800 600 400

Sverige

USA

Portugal

Belgien

Italien

Frankrike

Holland

Spanien

200

Figur 398. Importpriser för EU:s import av sallat med avseende på ursprung, 2005 Import prices for EU lettuce imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

220

160

156

1 200 131

140

1 000

1 118 864

942

920 922 814

120

997 920

908

858 886 866

euro/ton

73 54 27

200 6

Irland

Norge

Finland

Schweiz

Österrike

Italien

Danmark

Sverige

Holland

Frankrike

Irland

Norge

Italien

Sverige

Holland

Frankrike

Tyskland

Finland

20 0

600 400

Schweiz

Österrike

Tyskland

Danmark

tusen ton

800 100

Figur 399. Destinationer för spansk export och utförsel av sallat 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Spanish export of lettuce in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

2.2.7 Huvudkål (vitkål och rödkål) Huvudkål är en viktig stapelföda som efter tomat är den kvantitativt näst största grönsaksprodukten i världen. I likhet med lök betingar huvudkål tämligen låga priser per kvantitet. I likhet med många andra grödor dominerar Europa handeln med huvudkål men Asien har likaså en tämligen stor handel, liksom också Nordamerika. Tyskland, Holland och Storbritannien står bakom EU:s stora import, Kina, Japan och Ryssland står bakom den asiatiska medan Kanada är den stora nordamerikanska importören. På exportsidan återfinns USA, Kina och Holland i topp. Holland är det klassiska exportlandet med en tämligen jämn exportkvantitet mellan 100 000 och 150 000 ton sedan lång tid tillbaka. I början på 1990-talet tog dock USA:s export av huvudkål ordentlig fart och 1993 gick den om den holländska. Från 2003 till 2004 ökade dessutom den kinesiska exporten från 87 000 ton till 151 000 ton och gick även den om den holländska. Om denna ökning håller i sig får framtiden utvisa. Varken USA eller Kina är några utpräglade exportländer, dess export utgör endast en liten del av produktionen, medan Hollands export motsvarar över hälften av dess produktion. Holland importerar dock cirka 50 000 ton per år varför den del av exporten utgörs av vidarehandel. Im port

0,7

E xport

0,6 0,5 0,4

miljoner ton

0,5 0,4

0,3 0,3

0,3

0,2

0,2 0,1 0,1

0,1 0,0

0,0 0,0

0,0

0,0 0,0 Nordamerika

Centralamerika

Sydamerika

Oceanien

Europa

Asien

Afrika

Figur 400. Import och export av huvudkål 2004 fördelat på världsdelar Imports and exports of cabbages in 2004 distributed over world regions Källa/source: FAO

221

160

148

143

140

129 114

120

105

100 tusen ton

80 80 62

Sverige

Frankrike

Guatemala

Singapor

El Salvador

Indonesien

Malaysia

Holland

Ryssland

Kina

Kanada

Japan

Tyskland

Figur 401. De största importländerna huvudkål 2004 The most important cabbage importing countries in 2004 Källa/source: FAO

250 206 200

tusen ton

151 150

144

100

76 67

67 55

Figur 402. De största exportländerna för huvudkål 2004 The most important cabbage exporting countries in 2004 Källa/source: FAO

222

Uzbekistan

Tyskland

Kanada

Italien

Mexico

Polen

Spanien

Holland

Kina

USA

300

250

Kina

Mexico

Holland

Polen

Spanien

USA

tusen ton

200

150

100

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

Figur 403. Export av huvudkål 1961 och 2004 för de sex viktigaste exportländerna Export of cabbage from 1961 to 2004 from the six most important countries Källa/source: FAO

56 49

andel %

34 26

20 10 10

Uzbekistan

Guatemala

Tyskland

Kanada

Italien

Mexico

Polen

Spanien

Holland

Kina

USA

Indonesien

0 0

Figur 404. Exportens storlek i förhållande till produktionen av huvudkål 2004 Export quantity in relation to total production of cabbage 2004 Källa/source: FAO

2.2.7.1 EU:s handel med huvudkål Huvudkål kan odlas i de flesta av EU:s länder och handelskvantiteterna är därför jämfört med många andra produkter relativt små. Tyskland och Holland är de två främsta länderna såväl med avseende på importkvantitet som på leveranser till övriga EU-länder. Importpriserna uppvisar mycket stora variationer, så stora att exporten från vissa länder måste ha ett betydande inslag av specialsortiment i exporten. Detta bör ligga bakom de höga siffrorna för t.ex. Spanien och UK eftersom huvudkål normalt inte betingar ett importpris på 8 kronor per kg. Den spridning i priser man ser för Tysklands och Hollands utförsel till andra EU-länder är betydligt mer normal.

223

57 54

tusen ton

30 20 20

2 Frankrike

Ungern

1 UK

Turkiet

Österrike

Makedonien

Tjeckien

Spanien

Belgien

Polen

Holland

Tyskland

Figur 405. EU:s import av huvudkål med avseende på ursprung 2005 EU cabbages imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

878

900

836

800

745

700

622

euro/ton

600 476

500 400 287

300 200

267

260

267

206 160

173

100

Turkiet

Frankrike

Ungern

Österrike

Makedonien

Tjeckien

Spanien

Belgien

Polen

Holland

Tyskland

Figur 406. Importpriser för EU:s import av huvudkål med avseende på ursprung, 2005 Import prices for EU cabbage imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

224

17,4

350

16,0

235

250 euro/ton

12,0 10,0 8,0

307

4,8

143

161

177 136 113

Holland

Österrike

Litauen

Polen

Spanien

Danmark

Italien

Slovakien

50 Tjeckien

Holland

Österrike

Litauen

Polen

Spanien

Italien

Tjeckien

Sverige

Ryssland

Danmark

2,4 2,2 1,9 1,9 1,8 1,7 1,7 1,6

2,0

151

142

100

3,2

4,0

200 150

223

177

Sverige

5,8

6,0

Slovakien

tusen ton

14,0

0,0

326

300

Ryssland

18,0

Figur 407. Destinationer för Tysklands export och utförsel av huvudkål 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Germanys export of cabbage in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

350

14,0 13,8

300

12,0

Ungern

Österrike

Tjeckien

Irland

Malaysia

Spanien

Italien

Ungern

Mauretanien

Österrike

Irland

Malaysia

Spanien

Italien

Tyskland

Ryssland

50 -

Frankrike

100 1,9 1,1 1,0 1,0

0,0

123

Tyskland

2,0

145

150

Frankrike

3,0

166

3,6 3,6

4,0

193

200

Mauretanien

euro/ton

6,1

6,0

Tjeckien

tusen ton

7,7

8,0

268

250

9,6

Ryssland

10,3 10,0

320

305 284 288

262

Figur 408. Destinationer för Hollands export och utförsel av huvudkål 2005 samt exportpriser för dessa Destinations for Dutch export of cabbage in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

2.2.8 Vitlök Vitlök är när det gäller såväl produktion som handel en utpräglat asiatisk produkt, regionen dominerar såväl produktion som export och import. Detta beror inte minst på världens främsta producent, Kina, med en produktion 2005 på 11 miljoner ton vilket utgör 75 % av världens totala produktion av vitlök. Indien kommer på andra plats med blygsamma en halv miljon ton följt av Korea med 360 000 ton och USA och Ryssland med 236 000 ton vardera. Den kinesiska produktionen har, som för ett flertal andra produkter, ökat mycket kraftigt sedan landet öppnades upp mot omvärlden i mitten av 1980-talet. Under de senaste 20 åren har produktionen tredubblats och exporten har under samma period 18-dubblats. Kina är sålunda världens helt ohotade vitlöksgigant. Det bör noteras att den kinesiska exporten ligger på den högra Y-axeln i figur 412. Kina är emellertid inte något utpräglat exportland för vitlök, nästan 90 % av produktionen konsumeras nämligen inom landet. De stora importländerna återfinns även de framför allt i Asien. Av de sex främsta importländerna är det endast ett, Brasilien som inte är asiatiskt, de övriga, med Indonesien och Malaysia i topp, återfinns i denna region.

225

1,4 1,2 1,2

Import Export

1,0 miljoner ton

0,8 0,8 0,6 0,4 0,2 0,1 0,1

0,1

0,2

0,0

0,0 0,0

0,0

0,1

0,0 0,0

Nordamerika

Centralamerika

Sydamerika

Oceanien

Europa

Asien

Afrika

0,0

Figur 409. Import och export av vitlök 2004 fördelat på världsdelar Imports and exports of garlic in 2004 distributed over world regions Källa/source: FAO

250

244

tusen ton

200

150 114 101 100

81 56

44 32

Figur 410. De största importländerna vitlök 2004 The most important garlic importing countries in 2004 Källa/source: FAO

226

Saudiarabien

Bangladesh

Frankrike

Japan

Pakistan

Italien

Ryssland

Thailand

Vietnam

Brasilien

Malaysia

Indonesien

0,0

1 200

1 128

1 000

tusen ton

800 600

4 Egypten

Filipinerna

101

Chile

200

För Arabem.

400

Holland

Mexico

Italien

Frankrike

Malaysia

Spanien

Argentina

Kina

Figur 411. De största exportländerna för vitlök 2004 The most important garlic exporting countries in 2004 Källa/source: FAO

Kina Mexiko Argentina Frankrike Italien Spanien

tusen ton

100

1 200

1 000

800

600

400

200

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

1983

1981

1979

1977

1975

1973

1971

1969

1967

1965

1963

1961

tusen ton; Kina

120

Figur 412. Export av vitlök 1961 och 2004 för de sex viktigaste exportländerna Export of garlic from 1961 to 2004 from the six most important export countries Källa/source: FAO

227

75 71

andel %

60 50

44 39

30 21 20

2 Egypten

Filipinerna

Chile

För Arabem.

Holland

Mexico

Italien

Frankrike

Malaysia

Spanien

Argentina

Kina

Figur 413. Exportens storlek i förhållande till produktionen av vitlök 2004 Export quantity in relation to total production of garlic 2004 Källa/source: FAO

2.2.8.1 EU:s handel med vitlök Kinas stora framgång på exportmarknaden för vitlök beror på att priset ligger långt under konkurrenternas priser, med undantag av Indien som dock inte har någon nämnvärd export. Mot denna bakgrund kan det tyckas märkligt att EU har Spanien som främsta leverantör av vitlök trots att denna är mer än dubbelt så dyr som den kinesiska importen. Förklaringen är att EU har begränsat den kinesiska importen genom att tullen är hög och importen från Kina görs inom en importkvot med högre tull. Vid sidan av Kina finns också en tredjelandsimport från Argentina som gör landet till EU:s tredje främsta leverantör av vitlök, före såväl Italien, Holland och Frankrike. Den holländska produktionen är mycket liten, cirka 12 000 ton och har endast funnits i cirka 10 år. Såväl produktionen i Frankrike, Italien och Spanien är dock av äldre datum och har varit betydligt större än idag. 50 50 45 40 31

30 25 16 8 6

2 Turkiet

Thailand

Egypten

Indien

tusen ton

Storbritannien

Tyskland

Italien

Frankrike

Holland

Argentina

Kina

Spanien

Figur 414. EU:s import av vitlök med avseende på ursprung 2005 EU garlic imports distributed on country of origin, 2005 Källa/source: COMEXT

228

2 500 2 052 2 000 1 646 1 497

1 439

euro/ton

1 500

1 424 1 251

729

726

Turkiet

869 634

Thailand

1 063 1 000 545

500

Egypten

Indien

Storbritannien

Tyskland

Italien

Frankrike

Holland

Argentina

Spanien

Kina

Figur 415. Importpriser för EU:s import av vitlök, 2005 Import prices for EU garlic imports in 2005 Källa/source: COMEXT

2 500

2 000 1 752

10 8

euro/ton

tusen ton

2 321

1 807 1 653 1 503

1 431

1 3431 390

1 500

1 147

1 096

1 209 1 081

1 000

Danmark

Polen

Finland

Belgien

Holland

Tjeckien

Sverige

Portugal

Tyskland

Italien

Danmark

Polen

Finland

Belgien

Holland

Tjeckien

Sverige

Portugal

Tyskland

Italien

Frankrike

500

0,7 0,6 0,3 0,3 Frankrike

1,8 1,8 1,6

Figur 416. Destinationer för Spaniens export och utförsel av vitlök 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Spanish garlic exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

2,5

1 800

2,0

1 600 1 440 1 285 1 400 1 287

1,8

1,5

1,3

euro/ton

tusen ton

1 923 1 742

2 000

2,1

1,2 1,2 0,9 0,8

1,0

1 000

881

800

799

914

600

0,6 0,4 0,3 0,3 0,3

0,5

1 383

1 380 1 105 1 072

1 200

400

Belgien

Sverige

Portugal

Slovakien

Spanien

Polen

Grekland

Frankrike

Tjeckien

Italien

Tyskland

Belgien

Sverige

Slovakien

Portugal

Spanien

Grekland

Polen

Frankrike

Tjeckien

Italien

Tyskland

200

0,0

Figur 417. Destinationer för Hollands export och utförsel av vitlök 2005 samt exportpriser för dessa Destination for Dutch garlic exports in 2005 and export prices for respective destination Källa/source: COMEXT

229

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) Fax 036 34 04 14 E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se

ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-07/1 (bilagor)-SE SJV offset, Jönköping, 2007 RA07:1 (bilagor)