5 minute read
MÄRTA STENEVI
Det låter som att hon måste gå ner i spagat. Märta Stenevi - jämställdhets- och bostadsminister med ansvar för stadsutveckling och arbetet mot segregation och diskriminering - har fått en spretig ministerportfölj att förvalta. Eller kanske inte.
Hon har ett överordnat perspektiv i sitt arbete: Barnens rätt till en hållbar framtid. Catarina Rolfsdotter-Jansson, som gjort intervjun, har modererat många panelsamtal med Stenevi på scen. I Almedalen fick Catarina säga ”andas Märta” till henne när det var dags att släppa in nästa panelist. Stenevi är känd för sitt patos.
Hur och varför blev du politiker?
– Det var av två skäl. Det ena att jag jobbade som inköpschef på ett globalt företag med en produkt som var nästan omöjlig att göra hållbar. Den andra delen handlade om jämlika möjligheter. Som småbarnsmamma i Malmö insåg jag hur olika förutsättningar vi har och då förstod jag att jag inte längre bara kunde sitta och tycka vid köksbordet, utan måste omsätta mitt engagemang politiskt.
Vad har varit svårast/mest tillfredsställande hittills i din politiska karriär?
– Svårast har varit att ta sig in i en helt ny kontext som skiljde sig mer från näringslivet än jag trodde. Mest givande att möta så mycket människor, jag tycker så mycket om att ta till mig olika människors perspektiv, att kunna omsätta funderingar i praktiken och att bidra till att skapa förändring.
Du tar ofta barnens perspektiv, varför?
– Det började mycket i känslan att skapa förändring för dem som själva inte kan. Sen är det ofta så att när man sätter barnen i centrum så fattar de flesta varför saker och ting behöver hända och våra beslut blir bättre. Det handlar om vår instinkt att ta hand om. Det finns inga så hardcore klimatkrigare som 10-åringar. De förstår världen, men de har inte börjat relativisera; ”Det är fel att smutsa ner haven, det är inte svårare än så…”. Det är något i den inställningen som jag tror att alla mår bra av. Egentligen vet vi ju ganska väl vad vi borde göra, innan vi lägger på vuxenvärldens alla lager.
Din portfölj greppar över mycket, hur hinner du?
– Politik är lagarbete. Jag har ett jättestarkt team omkring mig, så ser det ut för alla politiker. Annars hade det inte gått. Sen måste man prioritera. Dels ur barnens perspektiv, för barndom går inte i repris, dels ur klimatperspektiv, eftersom vi närmar oss ett antal så kallade tipping points.
Vilken fråga brinner du främst för och varför?
– Det är inte en politisk fråga, det handlar om att bygga ett hållbart samhälle från grunden, att omforma systemet så att vi kan hålla oss inom planetens gränser och att göra det på ett sätt där alla kan vara med. Vi kan inte göra en omställning som sker på bekostnad av andra.
Du bor i Malmö och har tre döttrar, hur får du livspusslet att gå ihop?
– Det blir ganska mycket tåg, nattåg. Jag har också bonusfamilj, vilket underlättar på ett sätt, men det gör även saknaden stor. Detta är ju en fråga kvinnor oftare får och det är viktigt att peka på att ”nej, mina barn får ingen bullmamma, men det är ok att vilja och kunna och att man kan vara en god mamma till sina barn och samtidigt göra det man verkligen tror på”. Sen bygger det på att jag har fantastisk markservice, både av pappan till mina barn och min sambo. Återigen lagarbete.
När mår du som bäst? Som sämst?
– Som bäst mår jag när jag får prata med min familj. Du och jag har ju mötts i många samtal på scen, men det är viktigt med möten med människor även utanför scen. Just nu är jag jättefrustrerad över att vi inte kan göra studiebesök ute på plats på grund av pandemin. Jag har oerhört stort behov av att tänka tillsammans med andra. Som sämst mår jag när jag känner mig maktlös, när jag inte kommer vidare, när jag saknar mina barn och det går för fort och jag fastnar med mig själv. Min väg ut är återigen att vända på saker och ting med andra.
Hur ser du på begreppet regenerative business som är A Sustainable Tomorrows fokus 2021?
– Spännande. Det är nivån efter cirkulariteten, samtidigt är det ju ett sätt att vända tillbaka till det man när jag var ung kallade för kretsloppstänk. Livscyklerna i naturen bygger på detta. Det finns stora möjligheter, just nu är skogen en stor fråga. Hur man kan ta upp mer än vad man gör av med som också gynnar återväxten av den biologiska mångfalden? Bevara, återskapa och förstärka. Det finns även mycket spännande utveckling inom jordbruket. Det är viktigt att komma ihåg att vår totala konsumtion behöver ha en regenerativ princip. Vi behöver hålla uttaget av naturresurser inom planetens gränser.
Vad menar du är det viktigaste man bör göra för att bidra till genomförandet av de Globala målen som privatperson och på sitt arbete?
– Jag tycker att man ska närma
sig med lite nyfikenhet. Vad kan jag göra som inte känns bökigt och besvärligt? De allra flesta som ställer om i sitt liv börjar ju med mindre saker. Jag kommer inte från miljörörelsen, jag har inte levt ett utsläppsfritt liv hela mitt liv, långt ifrån. Ta det steg för steg. Men vi lever inte i en bubbla, vi lever i ett samhälle som styr mot dåliga val, till exempel är det oftast billigare att flyga än att ta tåget. Mycket av ansvaret kan inte läggas på enskilda personer, därför är politiken så viktig. Det ska vara lätt att göra rätt.
Hur ser du på Sveriges roll i omställningen mot en mer hållbar värld?
– Jag tror att Sverige har en väldigt viktig roll att spela. Vi har det gott ställt och kan sätta av resurser för att hitta de förändringar, de system som krävs för att ställa om. Vi har kommit ganska långt och har jobbat länge med klimat och andra miljöfrågor och då behöver man också ta ett ledarskap. Till exempel arbetet med stål utan kol och vätgasanläggningar. De är inte bara spännande på plats utan för andra länder som ska bygga upp sina system så att de kan göra rätt från början. Vi behöver också bli ett föredöme vad gäller vår totala konsumtion. Vi har gott renommé för att vi jobbar bra med våra utsläpp inom vårt eget territorium, men vi behöver se till att vi inte släpper ut på andra platser eller minskar den biologiska mångfalden. Det är viktigt ur ett regenerativt perspektiv. A SUSTAINABLE TOMORROW
MÄRTA STENEVI
Text: Catarina Rolfsdotter-Jansson Foto: Miljöpartiet/Fredrik Hjerling