Studieteknik med en expert

Studieteknik genom en experts ögon

Vad hade ett uppslag om studieteknik varit ifall vi inte haft en experts utlåtande om ämnet? För några av studenterna på fakulteten är denna profil väl igenkänd efter serien föreläsningar om studieteknik som hölls under hösten 2019. För dem som inte träffat Lasse innan jobbar han med pedagogisk kompetensutveckling samt akademisk litteracitet och är anställd på centrum för akademisk lärandeskap. Dem jobbar med både pedagoger och studenter och har kurser i skrivande, presentationsteknik i engelska, akademiskt skrivande och studieteknik.

TEXT: JULIA OLANDER OCH LOUISE BOSEVSKI

BILD: PRIVAT

Apollonia möter upp Lasse över Zoom. Idag är det svårt att tänka sig att man förr gjort på något annat sätt när världens möten hållits över digitala plattformar sedan drygt två år tillbaka. Efter utbyte av sedvanliga artighetsfraser var det nu dags att sätta igång med studietekniks-snacket.

- Om jag skulle utgå från studenter som endast läst på gymnasiet tidigare, så tror jag att de ganska snabbt förstår är skillnaden i mängden information. Något man dock kan tycka är lite svårare är att förstå är skillnaden i djupet, när man går från 10-12 ämnen till ett ämne måste man förhålla sig till en helt annan nivå djuphetsmässigt. Mitt tips är då att inte panika, alla har ju en studieteknik, men alla kanske inte identifierar den som effektiv. Se till att förvalta det som fungerar och identifiera vad du kan förändra för att den ska passa universitetsstudierna bättre. Utan uppmärksamma det som fungerar i den nya lärandemiljön. Är det exempelvis effektivt att alltid läsa långsamt och noggrant eller tar det kanske för lång tid vilket leder till att man inte hinner med allt? Försök hitta nya sätt att studera och ge dig själv möjligheten att arbeta flexibelt med dina studier.

Med höstterminens start kommer också nya studenter till fakulteten, varav många direkt från gymnasiet. Har du något bra tips till de nyantagna? Ifall man går högre kurser, men fortfarande inte har någon fungerande studieteknik då? Man kanske känner att man lägger många timmar på studier, men ändå inte kan ämnet lika väl som andra kursare.

Konsten att läsa vidare när man inte förstår är också en viktig punkt. Ställ dig frågan, vad är det som gör att jag inte förstår? Oftast spelar det då inte någon roll om du läser snabbt, långsamt eller samma sak många gånger om du inte har förkunskapen att förstå det som står. Det du behöver veta mer om för att kunna förstå ligger framåt i texten och kursen, du måste alltså gå vidare för att förstå. Ju svårare det är desto snabbare bör du läsa. Den oron som infinner sig när man inte förstår det man läser är normal, men det hade ju varit konstigt ifall du kunde allt efter första genomläsningen. Litteraturen är skriven av långt mer erfarna tandläkare än vad du är eller kanske någonsin kommer bli. När man läser svåra saker långsamt tappar man lätt motivationen. Konstatera att det är svårt och att det är okej att det är det! Fråga dig själv om du måste du förstå det nu? Då kanske du får anpassa dig efter den situationen. Annars gå vidare! Markera det som är svårt och kom tillbaka till det svåra efter att du har din översikt. Undantaget är att du kan hoppa tillbaka i texten ifall du kan koppla ihop saker och ting så att det bidrar till din förståelse.

Som ny student inom ett nytt ämne som odontologi kan det bli mycket nya ord. Är man inte bekant med orden så kan det ta mycket tid om man börjar slå upp vad alla orden betyder. Alla ord och begrepp är inte centrala, lägg inte tid på det du behöver/ kommer lära dig senare. Lär dig det då! Man lär sig terminologin med tiden och till sist blir man en prefix / suffix-expert och kanske kan börja höfta sig fram/få ett hum utan att slå upp alla ord. Man behöver inte läsa och förstå varje ord för att få en överblick.

Alla har som tidigare nämnt en studieteknik. Fundera över vad som fungerar och vad som ej fungerar! Du kan ställa dig frågorna: Tar det orimligt lång tid? Vad använder du tiden till och vad får du för effekt av detta? Förstår det du läser? Den största tidstjuven är att man läser om det igen eller långsammare när det är svårt. Läs vidare och försök läsa snabbare i den första genomläsningen så att du faktiskt kommer igenom texten. Ifall du har svårt att sålla och finner nyttig information i allt så försök prioritera och rangordna, även färgkodning kan vara användbart vid detta tillfälle. Annars är det bara att följa råden under första frågan!

Tillsammans! Ni är väl uppdelade i grupper? Om inte så skaffa dig en studiegrupp. I grupp kan man dela upplevelsen att det är jobbigt eller få stöd från dem som tycker att en viss sak varit enkel. Det verkligen kan verkligen hjälpa för att hålla motivationen uppe. Försök hitta personer att plugga tillsammans med tidigt. Skilj dock på vänner och studier, håll studietiderna fria från för tillfället oväsentliga samtalsämnen. Att plugga på zoom tillsammans går också bra! Man behöver inte alltid diskutera, utan kan sitta på zoom och läsa enskilt för att motivera sig. Undrar man något kan man sätta igång mikrofonen och fråga. Dessutom har man något att göra i pluggpauserna. Kom också ihåg att vara snäll mot dig själv. Det är helt okej att inte förstå direkt! Även här kan vänner vara bra som stöd. Du kan också ställa dig frågan: Vad hade jag begärt av någon annan? Då får man lite perspektiv. Det är bra att sitta någon annanstans än hemma där du kanske blir distraherad av diskberget, och ha gärna en vän att pratar med i pauserna.

Gör det dig motiverad så kör på, men längden kan bli ett problem. Lyckas du verkligen vara fokuserad så länge? Normalt sett har man ett koncentrationsspann på ca. 20-25 min, därför är pomodoro-tekniken superbra! Du behöver pauser för din koncentrations skull. Bestäm dig innan för vad du ska göra under 20-25 minuter till exempel snabbläsning, och att du då inte får stanna upp eller läsa om.

Jättemycket och inget alls. Det finns olika sätt att mäta personlighet. Det första sättet är då man både vill ha reliabilitet och validitet, då pratar vi om den vetenskapliga sidan.

Är det bra att motivera sig genom att tävla med sina vänner om vem som kan studera längst och mest effektivt?

Hur påverkar en persons personlighet dennes inlärning? Hur kan olika personligheter skilja sig åt i praktiken? Vad är det vanligaste felet man kan göra vid studier?

Bästa tipset för digital undervisning?

Några sista ord?

Pseudovetenskap är den andra sidan som exempelvis Myers-briggs Type Indicator, om hur och vad du tycker om och vad som faller dig naturligt. Tittar man på personlighet och studier så finns det dock ingen situation som man inte kan anpassa sig till, men du kan ha en preferens. Var självmedveten över hur du egentligen skulle vilja ha det. Vilka styrkor har du från början? Om man är extrovert eller introvert skiljer det sig i ens personlighet, men det betyder inte att du måste plugga på ett visst sätt. För en extrovert, som mig själv, tänker jag helst samtidigt som jag pratar och en introvert kanske lär sig bäst genom att läsa själv utan distraktioner och formulera sig i sina egna tankar. Du väljer alltså ditt beteende utifrån situationens förutsättningar, men du har en personlighet som du många gånger utgår ifrån när du tar dig an nya situationer.

Kanske det viktigaste av allt, förhållningssätt till deadlines. Betar du av över tid eller har du timmarna innan en deadline ett supereffektivt, stressdrivet arbete? Just denna tendensen är svår att ändra på. De som har svårt att beta av över tid betraktar gärna sig själva som misslyckade även om de får samma arbete gjort. Tänk så här: Fungerar det så är det väl bara bra? Den personlighetstypen gör ju sitt bästa arbete under de absolut sista dagarna och det är alltså inte de sista dagarna som är problemet, utan resten av året/terminen. När lärde du dig mest? På slutet. Vad är du minst nöjd med? Slutet, för då har det varit stressigt. Då var det ju faktiskt inte fel på de sista dagarna, utan de dagarna som var innan dess. Detta är inte prokrastinering, det är en arbetsmodell så länge som det faktiskt fungerar och du får saker gjorda i tid. Det som fungerar behåller du och det som inte händer under terminens gång får du kanske göra annorlunda. Var försiktig med att planera, för om du misslyckas kan du drabbas av en så kallad kognitiv dissonans. Man vet vad man borde göra, men man gör andra saker. Ett vanligt exempel på kognitiv dissonans är att en del röker fast man vet att det är dåligt.

Läsa om och läsa långsamt, och det felet bygger på tidigare framgångar. Till exempel har detta sätt många gånger tidigare visat sig vara framgångsrikt exempelvis på gymnasiet. Tidigare när koncentrationen sviktade för att det var tråkigt kanske man kunde göra på detta sätt och det fungerade, men då hade du kanske bara 12 sidor du behövde göra det med. Nu kanske du läser långsamt för att det är för svårt, men det är svårt att banka in 800 sidor.

Använd teknologin för att socialisera utöver dina föreläsningar, sitt tillsammans och ha fasta pauser tillsammans. Ha faktiskt kameran på, man blir mer skärpt! Var snäll mot dig själv, det är svårt med brist på social kontext och sammanhang, det som innan band ihop har man inte på samma sätt längre när man inte ses i verkligheten.

5 tips för digital undervisning

1 Utnyttja tekniken för att socialisera dig utöver föreläsningar. Sitt gärna på zoom och läs enskilt men ändå tillsammans och ha fasta pauser tillsammans.

Ha kameran på vid seminariumen. Då blir man mer skärpt.

Våga fråga föreläsarn och förbred gärna frågorna och lägg dem i chatten.

Var snäll mot dig själv, det svårt med brist på social kontext och sammanhang, det som innan band ihop har man inte på samma sätt längre när man inte ses i verkligheten.

Ta de tillfällen som ges till diskussion, även om du inte alltid orkar.

2

3

4

5

Återigen, var snäll mot dig själv! Såklart att det är svårt i början. Vad hade du begärt av någon annan? Många är snällare mot andra än mot sig själva.