Ett utbyte till Brasilien

I dagsläget är det lite svårt att motivera en utbytesresa, hur roligt det än skulle vara. Apollonia har dock fått tag på tre personer som har gått på skolan och gjort ett utbyte under sin studietid. Vi får helt enkelt hålla oss och under tiden drömma oss till andra platser genom deras upplevelse.

TEXT OCH BILD: PRIVAT GENOM JULIA OLANDER

Vart reste ni? Kerstin vänster, Filip mitten och My höger

Vi var i Brasilien, Goiânia, Goiás.

Vad gjorde att ni ville göra ett utbyte?

Kerstin: Jag var sugen att åka på utbyte redan under början av utbildningen och inspirerades av de som åkte till Brasilien terminerna innan oss. My och Philipp: Äldre kursares hype som tidigare varit på utbyte i Brasilien.

Skulle ni rekommendera andra att göra ett utbyte?

Kerstin: Det var givande att vara iväg på utbytet, jag hade rekommenderat alla att göra en utbytestermin för de som kan och vill. Man lär sig otroligt mycket om sig själv men också om hur tandvården och livet ser ut i andra delar av världen. För mig som mestadels hade rest i Europa innan var det en väldigt häftig upplevelse att få spendera 4 månader i Brasilien. My och Philipp: JAAAA DET ÄGER!

Kerstin: Det fanns flera likheter men också stora skillnader. Studenterna fick inhandla sina egna instrument och diska dem mellan varje patient. Man arbetade i sina privata kläder som skulle vara vita och specialbeställde egna rockar som man hade på kliniken. Man rotbehandlade primära tänder. Man applicerade kofferdam vid rotbehandlingar utan att sterilisera arbetsfältet. Röntgenbilder framkallades i mörkerrum. Alla visdomständer extraherades i profylaktiskt syfte. Unitarna kläddes in i plastfolie (kan inte komma ihåg av vilken anledning). Bara i Goiania (en stad på ca 2milj personer) fanns det 4 tandläkarhögskolor så det var inte helt lätt att få arbete när man var färdigexaminerad.

Var det väldigt annorlunda på tandläkarutbildningen där jämfört med här? På vilket sätt? Många valde också att specialisera sig direkt efter utbildningen. Det var en väldigt god stämning på skolan och vi blev så fantastiskt mottagna av både lärare och studenter. Vi hade inte många dagar utan någon att äta middag hos eller träffa efter skolan. My och Philipp: Ja och nej. Tänder som tänder men det klart att det var mycket skillnad, till exempel exade man vareeeeenda visdomstand på varenda patient även om det inte fanns indikation - så det fick man öva mycket på som student. En annan grej var att alla studenter hade sitt egna material och instrument för att utföra behandlingar, det var väldigt speciellt.

Kerstin: Dricka öl i klinikkläder och flipflops på Mys födelsedag och samma kväll ha en stor fest där både studenter och lärare dök upp som vi inte känt i mer än några enstaka veckor! Jag och Philipp skulle göra en marängtårta och stod och vispade marängen för hand i 2 timmar i hemlighet. Dagen efter hittade vi en visp, det var ju lite komiskt. Philipp: Alla gånger man satt med lärarna och drack alldeles för många öl tillsammans, bara att få uppleva en annan kultur var grymt. My: Ett fint minne är när en professor från skolan bjöd med oss till hennes sommarstuga. Hon bjöd oss på mat och husrum, det kändes som att va hemma hos mamma fastän man var på andra sidan jorden, det var mysigt. Philipp: Att bebisar kan födas med tänder och att Sveriges tandvård kan lära mycket från Brasilien, framför allt när det gäller kirurgi och patologi. My: Att alltid va schysst och välkomnande mot utbytesstudenter, det betyder såååå mycket bara man säger hej eller blir bjuden på en fest när man är ny på en skola.

Vilket är ert bästa minne under utbytet?

Vad var det viktigaste ni lärde er under resan?

Kerstin: Aldrig ta något för givet. Vi träffade en fantastiskt trevlig tjej som läste termin 4 på tandläkarprogrammet som aldrig varit utanför Goianias gränser. Hon var så intresserad och så glad över att få träffa oss och var bara tacksam över livet. En inspirerande själ.

Vad bör man tänka på om man ska göra ett utbyte? Har ni några tips?

Kerstin: Ha alla papper i ordning och var ihärdig. Det är mycket som ska fyllas i och behöver skickas in i tid, det gör ingen åt er utan det får man ta tag i själv. Upplevelsen blir det du gör den till, våga sök kontakt hos de ni besöker och var öppen för alla förslag! Tveka inte att ta kontakt med andra som varit där innan dig, de har massor av bra tips som är guld värda när du väl är där. My och Philipp: Va ute i god tid, för det är mycket att fixa med dokument osv innan det väl är dags. Och Du ska nog vilja komma ut från din comfortzone! Ha kul på era utbyten!!

Att bo och jobba som tandläkare utomlands

Vilket land bor och jobbar du i? Jag bor och jobbar i Tyskland

Kärleken! Jag träffade min Pojkvän i Barcelona på en EDSA konferens. Som Tandläkare kan man jobba överallt så efter examen var det inget svårt beslut.

Eftersom att jag inte kunde någon Tyska alls, var första steget att lära mig Språket. Efter sju månader var jag redo att ta mitt förta språkprov. För att jobba som Tandläkare måste man ha språkkunskaper i ett B2-Nivå. Vid sidan om, jobbade jag som sköterska för att lära mig Tandläkarspråket och tjäna lite pengar såklart. För att få mitt tyska tandläkarlegitimation var jag tvungen att bevisa att jag också kunde tyska fackspråket via ett "Fachsprachprüfung" (och massor av andra inskickade dokument). Ett år efter examen kunde jag äntligen arbeta som Tandläkare. Största skillnaden är egentligen allt runt omkring behandlingarna. I Tyskland betalar försäkringen för nästan alla behandlingar. Dvs. när man behöver en fyllning, kostar det inget... men standardfyllningen är Amalgam! Patienterna måste betala extra för Kompositfyllningar.

Vi planerar att komma tillbaka till Sverige i slutet av nästa år, men det blir bara temporärt. Planen är att ta över min Pojkväns Pappas klinik i några år så det blir tillbaka till Tyskland efteråt.

Hur kommer det sig att du ville jobba utomlands efter examen?

Hur gick det praktiska till för dig med flytten och legitimation i ett annat land? Skulle du vilja komma tillbaka till Sverige eller jobba i ett annat land än Tyskland i framtiden?

Hur var det? du var även delaktig och åkte på EDSA ett antal gånger. Hur kom det sig? Var har du varit? Vad får man ut av att åka dit? Om man vill åka hur gör man då?

Min EDSA erfarenhet började redan när jag gick i K1. Genom internationella utskottet fick jag höra om det och genom Kåren fick jag möjligheten att åka till mitt alla första möte, i Coimbra, Portugal. EDSA ger dig en inblick i den Europeiska politiken bakom tandvården, man kan delta i många olika föreläsningar och workshops. Jag var själv invald i styrelsen och var aktiv i 5 år. Linnea Borglin

Jag älskar att resa, och träffa nya människor och genom EDSA har man möjligheten att göra det. Jag har varit på 8 möten. (1. Coimbra, Portugal 2. Barcelona, Spanien 3. Cardiff, Wales 4. Vilnius, Litauen 5. Amsterdam, Holland 6. Oslo, Norge 7. Kazan, Ryssland 8. Berlin, Tyskland). Jag har knutit många kontakter genom EDSA och många av mina bästa vänner hat jag träffat på mötena.

Det är svårt att välja ett bästa minne, men en Gala-Middag på en båt i Amsterdam ligger nog bland de bästa!

Vilket var ditt bästa minne därifrån?

Om ni är intresserade så kan ni hitta mycket information på EDSAs hemsida www.edsaweb.org, där står bland annat när nästa mötet är och andra sätt att bli engagerad. 22