Blinda känner hjärtslag bättre än seende

Känsligt. Trettiosex blinda och lika många seende fick i flera experiment räkna sina egna hjärtslag utan att kontrollera pulsen eller lägga handen på hjärtat. Samtidigt mättes deras hjärtslag med en pulsmätare. Forskarna analy serade därefter hur väl deltagarna uppfattat sina hjärtslag.

Analysen visade att de blinda deltagarna var mycket bättre på att känna när deras hjärtan slog än de seende. Den blinda gruppen hade en genomsnittlig träffsäkerhet på 0,78 medan den seende gruppen hade en träffsäkerhet på 0,63 i snitt, enligt en statistisk skala där 1,0 representerar alla rätt.

De blinda deltagarna var mycket bättre på att räkna sina egna hjärtslag än de seende deltagarna i vår studie och i flera tidigare studier med seende som vi jämförde med. Det ger oss viktig information om hjärnans formbarhet och hur förlusten av ett sinne kan förstärka andra – i det här fallet förmågan att känna vad som händer i den egna kroppen, säger Dominika Radziun, dokto rand vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, och studiens korresponderande författare.

Enligt forskarna kan känsligare förnimmelse av kroppsliga signaler möj ligen ge en fördel när det kommer till känslomässig bearbetning. Tidigare studier har nämligen kopplat interoceptiv förmåga, det vill säga hur väl man uppfattar sinnesintryck från kroppens inre, till emotionsbearbetning inklusive hur väl man uppfattar sina egna och andras känslor. Journal of

Experimental Psychology: General mars 2023

Sömnmedel kopplat till lägre risker för självskada hos unga

Prevention. En ny studie identifierade mer än 25500 barn och tonåringar i Sve rige som fått sömnmedlet melatonin på recept. Över 87 procent hade minst en psykiatrisk diagnos, främst adhd, ångest, depression el ler autism. Studien visade att risken för självskada ökade strax innan förskrivningen av melatonin och minskade med ungefär hälften måna derna efter att behandlingen påbörjats. Riskminskningen var särskilt tydlig bland tonårsflickor med depression och/eller ångest.

Våra resultat stöder hypotesen att sömnbehand ling kan minska risken för självskador hos unga, särskilt hos flickor, säger Sarah Ber gen, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, som lett studien.

Eftersom det är en obser vationsstudie kan den inte fastställa något orsakssam band mellan melatonin och minskad förekomst av själv skador. The Journal of Child Psychology and Psychiatry mars 2023

-

Mobilhälsa. Drygt 500 famil jer med ett barn mellan 2,5 och tre år rekryterades från 19 barnhälsovårdscentraler över hela Sverige för att testa mobilappen MINISTOP 2.0. Under de sex månader som studien pågick fick föräld rarna i interventionsgruppen information om hälsosamma levnadsvanor via appen. De hade även möjlighet att registrera barnets intag av frukt, grönsaker, sötsaker, snacks och sockersötade drycker, samt barnets fysiska aktivitet och skärmtid.

Resultaten visade att bar nen i interventionsgruppen hade statistiskt signifikant lägre intag av söta och salta snacks, söta drycker, samt mindre skärmtid. Appen har anpassats till flera språk såsom svenska, somaliska, arabiska och engelska för att nå ut till så många familjer som möjligt. International Journal of Behavioural Nutri tion and Physical Activity februari 2023

Förkylning ger barn försvar mot covid-19

Skydd. Under coronapan demin stod det klart att barn som fick covid-19 blev mindre sjuka än vuxna. Nu har forskare från Karolinska Institutet undersökt blod prover från barn tagna innan pandemin. I dessa har de identifierat T-minnesceller som reagerar mot sars-cov2-infekterade celler, alltså mot celler som är infekterade med det virus som orsakar covid-19. Resultaten tyder på att minnes-T-cellsvaret mot coronavirus utvecklas redan vid två års ålder. Studien bygger på 48 blodprover från barn vid två och sex års ålder, samt 94 prover från vuxna mellan 26 och 83 år. Analysen omfattar också blodprover från 58 personer som nyligen tillfrisknat från covid-19.

En möjlig förklaring till detta immunsvar hos barn kan vara att de tidigare haft en förkylning orsakad av något av de fyra coronavirus som orsakar vanliga förkyl ningssymtom. Detta skulle kunna ge en immunakti vering, där immuncellerna också kan reagera mot celler infekterade med viruset sars-cov-2. PNAS mars 2023

Ny terapi kan hjälpa vid äggstockscancer

Cellbehandling. En viss typ av immunterapi där krop pens T-celler programmeras för att angripa cancerceller, så kallad CAR-T-cellbehand ling, är effektiv hos möss med äggstockscancer. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet.

handlingar visade sig alla förlänga livet på möss med cancer, jämfört med kon trollgruppen. Men mössen som blev injicerade med så kallade M1xx CAR-T-celler minskade sina tumörer och levde ännu längre än de an dra mössen. Flera av mössen blev även botade. Forskarna hoppas att resultaten kan leda till en ny behandling i människa. Journal for Immunotherapy of Cancer februari 2023

Möss fettförbränning varierar över dygnet

Variation. Fysisk aktivitet vid olika tidpunkter på dygnet kan påverka krop pen på olika sätt eftersom de biologiska processerna varie rar beroende på cellernas dygnsrytm. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Köpenhamns univer sitet undersökt fettväven hos möss efter ett pass av högintensiv träning vid två olika tidpunkter på dygnet. De fann att fysisk aktivitet i tidig aktiv fas resulterade i ökat uttryck av gener som är involverade i nedbrytningen av fettväv, ökad värmepro duktion och fler mitokon drier i fettväven.

– Denna behandling exis terar i dag för patienter med blodcancer och vi vill nu undersöka om den fungerar vid äggstockscancer, säger Isabelle Magalhaes, docent vid institutionen för onkolo gi-patologi.

Tre olika CAR-T-cellbe

- miljoner människor världen över drabbas årligen av hjärtsvikt och siffran förvän tas öka. En ny studie på drygt 600 000 hjärtsviktspatienter i elva länder i Europa ledd från Karolinska Institutet visar att patienterna har hög dödlig het – i genomsnitt avlider 13 procent årligen. Heart februari 2023

– Förmiddagsaktivitet skulle kunna vara mer effek tivt än sen kvällsträning för att öka ämnesomsättningen och fettförbränningen. Det kan i så fall ha betydelse för personer med övervikt, säger Juleen R. Zierath, professor vid institutionen för moleky lär medicin och kirurgi samt institutionen för fysiologi och farmakologi. PNAS februari 2023

FRIDYKAREN

Maxad syre upptagnings förmåga

-

FRIDYKAREN

Stabil på hög höjd

När haren och sköldpaddan fick cykla i normal och syrefattig luft som representerar 2000 – 4000 meters höjd över havet, visade det sig att harens maximala syreupptagningsförmåga sjönk dramatiskt mycket mer vid låga syrenivåer jämfört med sköldpaddans. Samtidigt fick haren minskad syremättnad i blodet medan den för sköldpaddan förblev mer stabil – klart fördelaktiga egenskaper för en dykare.

-

Effektiva mitokondrier

TRIATLETEN

Kan vila intensivt

När forskarna jämförde studiedeltagarnas grundläg gande ämnesomsättning upptäckte de att den var 40 procent högre hos haren än hos sköldpaddan. Det innebär att om haren ligger på soffan hela dagarna och de två har samma kaloriintag, så skulle sköldpaddan behöva springa 9 kilometer varje dag för att inte gå upp i vikt jämfört med haren.

-

Forskarna blev inte för vånade när de upptäckte att haren (triatleten) hade överlägsen maximal syreupptagningsförmåga jämfört med sköldpad dan (dykaren) – det är en förutsättning för att kunna tävla på hög nivå i triathlon.

Sensmoral

Olika vägar till framgång

Forskarna drar slutsatsen att mitokondrier nas funktion kan variera mellan individer vilket leder till stora fysiologiska skillnader som till viss del kan förklara att individer blir framgångsrika i olika sporter.

-

SARA INGVARSSON