Hur stärks egentligen immunförsvaret?

Vi hade en diskussion om det är bra för immunförsvaret att utsättas för sjukdomsframkallande bakterier och virus. Jag hävdar att immunförsva ret byggs upp och stärks genom att utsättas för sjukdomsframkallande bakterier och virus. Stämmer detta?

/Kjell-Åke

Svar Människor utsätts naturligt för virus och bakterier i vår närmiljö, genom samvaron med anhöriga, vänner, skolkamrater eller kollegor. Vissa av dessa virus och bakterier är sjukdomsframkallande. Det ta är en naturlig del av livet, och tränar även vårt immunsystem. När vi utsätts för olika typer av mikroorganismer får vi en bredare uppsättning av minnesceller som är redo att kliva in om vi träffar på samma antigen/mikroorganism igen. Hur länge denna immunitet kvarstår är dock olika, ibland hela livet medan andra infektioner ger ett mer kortvarigt skydd.

Hur fort pumpas blodet ut i kroppen?

Vi undrar med vilken hastighet blodet pumpas ut från hjärtat ut i kroppen?

/Maria och en elev

Det finns även virusfamiljer som har flera hundra medlemmar, där exponering för en medlem inte säkert ger ett skydd mot dess släkting (men det kan bidra till att mildra sjukdomsförloppet). Vissa bak terier och virus kan vi bli väldigt sjuka av. Med hjälp av vaccin kan vi bygga upp ett immunologiskt skydd mot dessa utan att behöva utsättas för det riktiga smittäm net och riskera att bli sjuka.

Så ja, vårt immunsystem tränas genom livet, vi blir sjuka och tillfrisknar sedan med ett stärkt immunförsvar. Men jag skulle inte rekommendera att utsätta sig själv eller andra för onödiga risker. En bra tumregel är att när vi är sjuka med feber ska vi hålla oss också hemma och inte utsätta andra för sjukdom. Då ska man med andra ord begränsa sin samvaro med andra för att inte sprida smittan vidare.

/ Annika Karlsson Docent i virologi

Svar I vila pumpar hjärtat cirka 4–5 liter blod per minut, vilket kan öka till 20–30 liter per minut hos vältränade under hårt arbete. Blodets högsta hastig het uppnås över aortaklaffen, mellan hjärtat och stora kroppspulsådern, där hastigheten normalt ligger mellan 1–2 meter per sekund.

-

Om man har förträngningar i aor taklaffen (kallas aortastenos) kan hastigheten överstiga 4 meter per sekund, men det är i så fall allvarligt och behöver opereras.

/ Jonas Spaak Docent i kardiologi

Fråga och vinn!

medicinskvetenskap@ki.se lektor vid institutionen för medicin, Solna, som lett studien.

Sedan mitten på 1900-talet har spelstil, träningsrutiner och utrustning förändrats, vilket innebär att riskerna för dagens elitspelare kan se annorlunda ut. Till exempel har läderbollar ersatts av syntetiska bollar som inte riskerar suga upp vatten när planen är blöt.

Högre risk för demens hos vissa fotbollsspelare

MÄN SOM SPELADE fotboll i allsvens kan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen, enligt en ny studie från Karolinska Institutet.

– Den förhöjda risken för demens sågs bara hos utespe lare, inte hos målvakter, vilket stödjer hypotesen att nickar

- och huvudkollisioner på plan skulle kunna öka risken för demens. Men det är också möjligt att sambandet beror på andra faktorer som utmärker fotbollsspelare. Vi kan inte hel ler dra några slutsatser om risken hos dagens manliga och kvinnliga elitspelare, eller hos amatör- och ungdomsspelare, säger Peter Ueda, biträdande

Kontaktsporter som medför en risk för smällar mot huvudet har väckt oro för att potentiella hjärnskador kan uppstå hos utövarna. Även nickar inom fotbollen har pekats ut som en riskfaktor. Nu har forskare vid Karo linska Institutet undersökt hur risken för demens och andra neurodegenerativa sjukdomar ser ut för allsvenska fotbollsspelare jämfört med andra i befolkningen. Totalt ingick över 6000 fotbollsspelare som var aktiva i allsvenskan mellan 1924 och 2019 och vars hälsoregisterdata jämfördes med en kontrollgrupp på över 56000 män med samma bostadsort och ålder.

STUDIEN VISADE ATT fotbollsspe

- larna hade 62 procent högre risk för demens än kontrollgruppen. Risken för Parkinsons sjukdom var däremot 32 procent lägre hos fotbollsspelarna och ALS var alltför sällsynt för att ge säkra analysresultat. Studien visade också att fotbollsspelarna i snitt levde något längre än andra män. Forskarna note rar att det kan finnas fotbollsrelaterade faktorer som både skulle kunna minska och öka risken för neurodegenerativ sjukdom.

– Det skulle kunna vara så att sam bandet med demensrisk hos fotbolls spelare är försvagat av att fotbollsspe larnas högre nivåer av fysisk aktivitet är skyddande. Högre nivåer av fysisk aktivitet hos fot bollsspelare jämfört med kontroller skulle också kunna vara anledning en till deras lägre risk för Parkinsons sjukdom, säger medförfattaren Björn Pasternak, senior forskare vid institutionen för medicin, Solna.

Neurodegenerative disease among male elite football (soccer) players in Sweden: a cohort study

Ueda P, Pasternak B, Lim C-E, Neovius M, Kader M, Forssblad M, Ludvigsson JF, Svanström H

The Lancet Public Health mars 2023

Foto: Getty Images, Stefan Zimmerman, Privat