Klurigt när bara ena örat sviker

En del barn föds med dövhet på en dast ena örat. Vad ska man göra då? Frågan är svårare än vad man först kan tro.

Om någon förlorar hörseln på endast ena sidan är målet vanligen att ge något slags hjälpmedel. Det finns inga medicinska skäl som talar emot att behandla hörselnedsättningen i dessa fall.

Annat är det med barn som föds med ensidigt hörselbortfall. Här fam lar sjukvården efter kunskap. - första levnadsår anpassat sig till ett ensidigt hörande, säger Filip Asp.

– Det finns en klinisk osäkerhet kring den här gruppen. Vi vet för lite om vad som egentligen är bäst att göra. Vi håller på med sådan forskning, säger Filip Asp, forskare vid institutio nen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet.

Barn som föds med ensidig hörselnedsättning hör språk och lär sig tala. Men det finns sedan länge studier som visar att de här barnen löper ökad risk att påverkas socialt, få en sämre språkutveckling och gå om en årskurs i skolan.

Forskarna har nu i nya studier gett hörapparater till mycket yngre barn, som fortfarande har ett mer formbart hörselsystem. De här studierna är ännu inte färdiga.

I Belgien finns erfarenheter av att ge barn med medfödd ensidig dövhet cochleaimplantat. Studierna visar att när de barnen har blivit ungefär fyra år gamla, då verkar deras språkför måga ha gynnats av att tidigt kunna höra på båda öronen.

-

– De verkar ha lite bättre gramma tisk förståelse, vara lite bättre på att få till exempelvis vissa pluralböjning ar där det ska finnas. Men den typen av språkförmåga är svår att testa på väldigt små barn. Vi får vänta tills de är äldre och därför dröjer det innan vi kan få fram den typen av data i våra studier, säger Filip Asp.

-

Det går däremot att testa just ljudlokalisation på små barn. Filip Asp har varit med om att ta fram ett sådant test. Då får barnet titta på en färgglad, rolig film med ljud och bild – tills bilden plötsligt försvinner. Ljudet fortsätter dock från en annan högtalare i rummet. Med eye-tracking går det att mäta hur exakt barnet tittar åt rätt håll.

– Det här är ett sätt att mäta en aspekt av hörselförmåga. Fördelen är att det går att göra även på mycket små barn, ända ned till sex månader gamla. Det enda som krävs är egentli gen att de ska vara ordentligt stadiga i nacken, säger Filip Asp.

-

– De här barnens hörsel fungerar på ett annat sätt än hos barn som fötts hörande. Och vi vet att det finns indivi duella skillnader. En fråga att gå vidare med är om det är något som går att påverka. Kan man göra ännu tidigare operationer? Eller kan nerverna behöva någon ytterligare stimulans? Vi vet inte i dag, säger Eva Karltorp.

Ungefär 4 500 personer i Sverige lever med cochleaimplantat. Av dem är ungefär 1 000 barn. Eva Karltorp har opererat ungefär ett tusental patienter, både barn och vuxna.

– Jag träffade en av dem som jag opererade som bebis häromdagen. Hen pluggade nu på universitet och hängde med i alla föreläsningar. Du skulle ald rig ha märkt att den här personen hade en hörselnedsättning, det fanns inget i samtalet som pekade åt det hållet.

Samtidigt är det som sagt oklart vad vården ska göra. I en studie från 2020, som Filip Asp var med och gjorde, fick ett antal barn som fötts med ensidig hörselnedsättning hörapparat när de var mellan fem och nio år gamla. Några år senare följdes de upp. Det visade sig då att barnen tyckte att hörapparaten hjälpte dem i lugna miljöer. Men i samtal i större grupper eller om det fanns bakgrund buller, då gjorde den ingen skillnad. Och, märkligt nog, hade barnen en sämre ljudlokalisationsförmåga än väntat. Förvånande, eftersom stereo hörsel borde ge en bättre förmåga att ljudlokalisera.

– Vi vet inte vad här beror på. En möjlig förklaring kan vara att hörap paraten ger en liten tidsfördröjning i signalbehandling och att det ger den här effekten. Ett annat skäl skulle kunna vara att barnen under sina

-