Varför ges onödig vård?

Vårdgivare vill att patienten ska känna sig omhändertagen. Det är en av förklaringarna till att behandlingar som inte gör någon nytta ändå ges, enligt en ny avhandling.

Text och foto: Cecilia Odlind

Vad är lågvärdevård?

– Det är vårdinsatser som är ineffekti va, till exempel onödiga provtagningar, eller behandlingar som inte hjälper mot den aktuella åkomman, exempelvis antibiotika vid virusinfektioner eller övre luftvägsinfektioner. Hit hör också behandlingar som har en dålig risk nyttabalans. Det kan handla om att göra en omotiverad röntgenundersökning då patienten utsätts för onödig strålning. Dessutom finns risk för bifynd som är ofarliga men ändå kan leda till oro hos patienten.

Hur vanligt är detta?

– Det vet vi inte. Det är svårt att undersöka och det saknas forskning på området. Men internationella data har redovisat siffror på 11–30 procent av all vård som ges. I en amerikansk under sökning svarade 72 procent av läkarna att de varje vecka ger lågvärdevård.

Varför sker detta?

– Studierna i min avhandling visar att det finns flera skäl. Det handlar dels om systemfel, det kan till exempel finnas standardbeställningar på prover som ska tas där en del inte är medicinskt motiverade. Dels handlar det om rela tionen mellan läkare och patient. Mina intervjustudier visar att läkaren ofta har en stark önskan om att kunna hjälpa patienten och att det känns bättre att göra någonting än ingenting. Det kan ibland även vara svårt att stå emot påstridiga patienter som önskar en viss behandling eller undersökning. Ekono miska styrmedel kan komplicera saken ytterligare, till exempel om en vårdcen tral får betalt för hur många patienter som är listade hos dem så försöker läkarna hålla patienterna nöjda. Vi har sett att det leder till ökad förekomst av lågvärdevård.

Varför är detta viktigt att uppmärk samma? -

– Det är mänskligt att vilja göra något så det är lätt att förstå läkarnas ageran de. Men vi har en begränsad sjukvårds budget och jag tycker det är viktigt att våra gemensamma resurser används på bästa sätt.

Hur kan man minska andelen låg värdevård? -

– Vi har ingen evidensbaserad metod ännu. Men ett sätt är att se över rutiner na vid sin vårdenhet så att till exempel enbart relevanta prover tas. Det är också viktigt att arbetet med att minska onödig antibiotikaförskrivning fortsätter. Min erfarenhet är att läkare är väl medvetna om fenomenet men att de kan behöva lyfta frågan tillsammans för att lättare bryta vissa beteenden. På systemnivå bör de som organiserar vården ha i åtanke att ekonomiska styrmedel kan påverka förekomsten av lågvärdevård. Det är ock så viktigt att enskilda patienter får ökad förståelse för läkarnas prioriteringar. Jag tror att få skulle kräva vård om de förstod att den inte hade någon effekt. Men vi vet för lite om patienternas perspektiv, här behövs mer forskning.

”Vi har mycket att fi i ra, men vi har också mycket kvar att göra.”

Eleni Aklillu, professor i tropisk farmakologi vid Karolinska Insti tutet, apropå att Världshälsoorga nisationen, WHO, rapporterar att åtta länder utrotade varsin tropisk sjukdom, exempelvis sömnsjuka eller Guineamaskinfektion, från sitt land under 2022. Källa: SR

Inte längre ett

-

Corona. Covid-19 är inte längre en global hälsokris, meddelade Världshälsoorga nisationens, WHOs, gene raldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus på en pressträff den 4 maj, efter ett möte med WHOs expertkommitté för pandemin.

Den minskade trenden i antalet dödsfall och sjukhus vistelser samt höga nivåer av immunitet framfördes av kommittén som skäl till beslutet. Men den påpekade även att den globala risk nivån är fortsatt hög och att viruset fortsätter att både spridas och förändras. De vi rusvarianter som cirkulerar för tillfället verkar dock inte vara kopplade till ökad svå righetsgrad av sjukdomen.

Beslutet innebär att covid-19 inte längre lever upp till WHO:s högsta varnings nivå ”akut inter nationellt hot mot människors hälsa”.

Under de tre år, tre månader och fem dagar som pandemin levde upp till den högsta varningsnivån rapporterades sju miljoner dödsfall in till WHO, men det verkliga antalet dödsfall beräknas vara betydligt hö gre. Källa: WHO, Nature

TIPS!

Medicinsk abort kan startas i hemmet Säkert. Enligt den svenska abortlagen från 1975 ska en abort ske på en vårdinrätt ning så att den sker säkert och med medicinsk kom petens. Numera utförs dock nästan alla aborter som så kallade medicinska aborter utan kirurgi. En medicinsk abort inleds med läkemed let mifepriston och 24 till 48 timmar därefter tas det andra läkemedlet, miso prostol. Själva aborten sker vanligen inom några timmar därefter. I dag måste det första läkemedlet ges på en vårdinrätt ning. En expert grupp vid SBU har nu konstaterat att det inte är någon skillnad i effektivitet av abortbehandlingen då mifepriston tas i hemmet jämfört med på en vårdin rättning. Det är inte heller någon skillnad i följsamhet till behandlingen. Komplika tioner relaterade till aborten är ovanliga och det finns ingen påvisbar skillnad mel lan grupperna.

Experterna konstaterar i rapporten att många kvin nor önskar ta mifepriston i hemmet och att det kan öka möjligheten för närstående att vara delaktiga. Detta sam mantaget med att effektivi teten och säkerheten är lika hög oavsett var mifepriston tas visar att läkemedlet med fördel kan tas i hemmet av de kvinnor som önskar det. Källa: SBU 30% färre allvarliga biverkningar från läkemedel. Det kan man uppnå genom att skräd darsy behandlingen efter patienternas gener, enligt en studie av holländska forskare i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet. De har utvecklat ett DNA-pass som ryms i plånboken. The Lancet februari 2023

Djurs arvsmassa för klarar våra sjukdomarGenkartläggning. Ett forskningsprojekt, som letts i samarbete mellan Upp sala universitet och Broad Institute, har kartlagt och jämfört arvsmassan hos 240 olika däggdjur. Resultaten, som publiceras i elva artiklar i den vetenskapliga tidskrif ten Science, ger informa tion om mer än tre miljoner reglerelement, alltså delar av arvsmassan som talar om när och hur mycket pro teiner som ska bildas, hos människan. Cirka hälften var tidigare okända.

Studierna har också iden tifierat regioner i arvsmas san som leder till skillnader mellan arter, som att ha extra bra lukttsinne eller att gå i ide på vintern. Forsk ningen ger även ny kunskap om mutationer som leder till mänskliga sjukdomar, exempelvis cancertypen medulloblastom, som är den vanligaste typen av elakar tad hjärntumör hos barn. Science april 2023