Virus på frammarsch

När den snabbfotade jättefästingen

Hyalomma rör sig norrut kan det dödliga Krim-Kongoviruset följa med. Nu försöker forskare utveckla vaccin och behandling.

Text: Ola Danielsson

1956. Kongovirus.

Ett virus isoleras från en patient med en liknande sjukdom i Kongo. Än idag trils kas en del forskare om viruset borde kallas Krim-Kongo eller Kongo-Krim.

1950

Fakta: Krim-Kongovirus kan orsaka blödarfeber med upp till 30 procents dödlighet och förekommer i Afrika, Asien, Mellanöstern, Sydosteuropa och Spanien. Det sprids med bett från fästingsläktet Hyalomma men kan även smitta mellan människor och vid kontakt med smittade djur.

1100

1944. Krimutbrott. Ett par hundra sovjetiska militärer på Krimhalvön insjuknar i något som kallades Krim-blödarfeber. Ett forskningsteam utsänt från Moskva kopplade utbrottet till ett ökat antal fästingbett till följd av att odlingsmark tidigare övergivits.

2000

1967. Musmetod.

De flesta djur blir inte sjuka av smittat blod från människor, men nyfödda vita möss är ett undantag. Med deras hjälp lyckas sovjetiska forskare isolera och karaktä risera viruset, som två år senare visar sig vara samma virus som redan upptäckts i Kongo.

1960

1970

1970. Vaccin. Ett första vaccin som produceras av hjärnvävnad från smittade möss godkänns av den sovjetiska hälsomyndigheten och ges framförallt till soldater. Behovet av ett modernt vaccin är i dag stort.

1110. Tuff fästing. En fästingburen blödarfeber beskrivs av en läkare i nuvarande Tadzjikistan. Fästingen beskrivs som tuff och liten och de drabbade får blödningar från inre organ. Be handlingen består av getmjölk och smör blandat med sandelträ, linfrön och örter.

-

2000. Ökad utbredning. Utbrott av blödarfeber orsakad av Krim-Kongovirus rapporteras under 2000-talet för första gången från fler länder som Turkiet, Iran, Indien, Grekland, Georgien och några Balkanländer. Klimatförändringar antas bidra till spridningen.

2010. Viktig mus. En genmodifierad mus, framtagen av forskare vid Karolinska Institu tet, blir sjuk av viruset även i vuxen ålder vilket möjliggör studier av sjukdomsmekanis mer. Den saknar en receptor för interferon 1, ett slags cytokiner som utsöndras vid virusinfektioner.

2010-talet. Grundforskning. Fortsatt forskning på möss visar bland annat att olika inflammatoriska processer hos den smittade verkar bidra till läckande kapillärer och att blödningar uppstår.

2015

2020

2010

-

2017. Vaccinprojekt. Ett europe iskt vaccinprojekt, kallat CCHFVac cine, sjösätts. Det finansieras med sex miljoner euro och leds av Folkhälso myndigheten, Karolinska Institutet och Statens vete rinärmedicinska anstalt tillsammans med partners från Europa, Mellanös tern, Centralasien och USA.

Framtidens utmaningar

Pengar

Krim-Kongoblödarfeber är en relativt ovanlig sjukdom som hittills har drabbat låginkomstländer. För att få fram vaccin och läkemedel behövs eko nomiska muskler från läkemedelsföretagen – men intresset har varit svalt. Forskningen kan heller inte ske var som helst utan endast i laboratorier med den högsta säkerhetsklassningen, BSL4.

Diagnostik

Med snabb och korrekt diagnostik kan dödlighe ten sänkas även om specifik behandling och vaccin saknas. Det är en utmaning att utveckla och sprida snabbtester som kan användas nära patienten.

Kunskap

För att komma vidare med läkemedelsutveck ling behöver forskarna lära sig mer om varför bara vissa blir sjuka. Av smittade människor dör upp till 30 procent medan andra inte blir så allvarligt sjuka. Några blir inte sjuka alls – det blir inte heller andra djur som bär på viruset.

Målet är vaccin och läkemedel

2018. Sverigebesök. Vuxna exemplar av Hya lomma, fästingar som kan bära på Krim-Kongovirus, upptäcks i Sverige. De är snabba spin deldjur utvecklade i ökenmiljö för att aktivt söka upp sin värd. I blodfyllt tillstånd kan de bli två till tre centimeter stora.

Med klimatförändringarna har fästingarna som kan bära på Krim Kongoviruset spridits till nya områ den och enstaka exemplar har även hittats i Sverige. De tros ha följt med flyttfåglar från varmare bredd grader och har överlevt tillräckligt länge för att växa sig stora.

– Om fästingarna fortsätter komma hit, vilket allt pekar på, så kanske de så småningom börjar föröka sig i Sverige. Då finns en risk att Krim-Kongoviruset sprids till människor här. Men det kommer ta flera år, säger Ali Mirazimi, adjung erad professor vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.

Han arbetar med utveckling av vaccin och läkemedel mot Krim Kongoblödarfeber, något som idag saknas.

--

Antiviral Research okt 2013, Natursidan.se

– Ett DNA-vaccin har gett lovande resultat i djurförsök och ska nu tes tas på människor i en fas 1-studie i Stockholm, säger Ali Mirazimi.

Parallellt utvecklas ett mRNA vaccin, samma teknik som använ des till de första covid-vaccinen. Sjukvårdspersonal, veterinärer, slakteriarbetare och kanske turis ter är de primära målgrupperna.

– Några kommer alltid att bli sjuka så vi måste också ta fram en bra behandling. Även här finns lovande resultat, men vi har inte kommit riktigt lika långt som med vaccinet, säger Ali Mirazimi.

Krim-Kongoblödarfeber är globalt sett en utbredd men relativt ovanlig sjukdom som har klassats som högprioriterad av Världshäls organisationen, WHO.

– Det är sporadiska utbrott. Men det är en hemsk sjukdom för den som drabbas säger Ali Mirazimi.