På djupet Hörselnedsättning Så fungerar hörseln

Hörsel uppstår genom att ljudvågor omvandlas till nervsignaler som hjärnan tolkar som ljud. När hörseln sviktar påverkas vi på många sätt, inte minst psykologiskt och socialt.

Ytterörat

Öronmusslan fung erar som en tratt som fångar in ljud som leds vidare via hörselgången. Ljud är tryckvågor.

-

Innerörat

Omvandlingen från tryckvåg till nervsignal sker i den snäckformade cochlean. Här finns över 16 000 hårceller som aktiveras av ljud vågor. Det får signalsubstanser att utsönd ras. De kan fångas upp av vårt nervsystem och tas vidare till hjärnans hörselcenter. Först när signalerna kommer dit upplever vi vårt sinnesintryck – vi har hört. I innerörat, nära cochlean, sitter också balansorganet.

-Problem i innerörat kallas sensorineurala. Vanligaste skälen är skador i snäckan till följd av ålder eller buller. Skador på hörsel nerven går i dag inte att behandla. -

Testa Din H Rsel

På webbsidan horseltestaren.se kan du testa hur du uppfattar ”tal i brus”, samtal i en miljö med andra ljud. Testet är fram taget av Hörselskadades Riksförbund i samarbete med forskare.

Två mått på hörsel

När man bedömer hörselskador undersöker man både hur svaga ljud (decibelskalan) och hur ljusa respektive mörka ljud (diskantska lan) man kan höra.

Om diskantskalan: Om man rullar ut hörselsnäckan till en långsmal tub fångar hårcellerna längs vägen olika ljud. Hårceller som ska reagera på diskanten, på ljusa eller höga ljus, ligger närmast ingången till snäckan och skadas därför oftast först.

Om decibelskalan: Efter 40 års ålder förlorar vi i genomsnitt 10 decibels hörselförmåga per decen nium som vi åldras. Det betyder att normal samtalston, som ligger på 60 decibel, kommer att uppfattas som 30 decibel efter 30 år, vilket är som en viskning.

Mellanörat

Här finns trumhinnan och de riskornsstora benen hammaren, städet och stigbygeln. Tryckvågorna får dem att röra sig. Problem i ytter- eller mellanörat kallas led ningshinder. Det kan handla om till exempel en vaxpropp eller öroninflammation.

Hörseln påverkar hela livet

Det är väl belagt att hörselnedsättningar kan leda till sämre livskvali tet, med känslor av att vara begränsad och isolerad i sitt sociala liv. Till den bilden hör också nedstämdhet och depression.

Det är också välkänt att hörselnedsättningar innebär en kognitiv belastning, där det kan vara väldigt tröttande att kämpa för att hänga med i samtal.

-

Hörselnedsättningar är också kopplade till en ökad risk för demens. Sambandet är så starkt att tidig upptäckt och behandling av hörselpro blem har lyfts fram som den mest effektiva åtgärden för att förebygga demenssjukdomar i en artikel från 2020 i tidskriften The Lancet. Varför hörselnedsättning ökar risken för demens är inte klarlagt, men en hypotes går förenklat ut på att hjärnan aktiveras mindre när den nås av färre sinnesintryck vilket påverkar den negativt.

- som egentligen sker när hörselskador uppstår. Och det verkar gå till unge fär så här: Det finns uppskattningsvis drygt 16 000 hårceller i innerörat. Hårcellerna aktiveras när de nås av ljudvågor och då utsöndrar de trans mittorsubstanser som fångas upp av nervfibrer, de yttersta utskotten på örats nervceller. Varje hårcell kommu nicerar med cirka 20 nervfibrer som tillsammans tar signalerna vidare via nervcellerna till hjärnans hörselcenter.

Men hårcellerna blir successivt allt färre av naturligt åldrande. De fungerar då inte längre som de ska.

Och inte nog med det. Många nerv fibrer drar sig också tillbaka. När de förkortas är de inte längre lika nåbara för den minskande mängden signal substanser.

DET HÄR VÄXANDE avståndet mellan avgörande celler i snäckan påverkas av framför allt ålder och buller. Men den kan också ske till följd av vissa läkeme del och kemikalier. Och efter infektio ner, slag mot huvudet och ytterligare andra skäl.

– Vi har sett i studier på möss att när de exponeras för måttligt buller i ungefär två timmar, då drar sig de här nervfibrerna undan. Men de kan delvis komma tillbaka, berättar Barbara Canlon.

Och när de kommer tillbaka är de åter nåbara för signalsubstanser. Då har hörselsinnet delvis återhämtat sig från bullerskadan.

Men om bullerexponeringen sker igen och igen och igen – återkom mande, då klarar inte nervfibrerna av att återhämta sig. De blir permanent förkortade. Och samtidigt kanske hår cellerna har tunnats ut.

Då blir hörselskadan bestående. Åtminstone utan behandling. Det pågår intensiv forskning för att hitta nya sätt att rädda hörseln.

En utmaning är att den ärtstora hörselsnäckan döljer sina hemligheter bakom ett benhårt skal. Den är dessut om placerad flera centimeter innanför vårt hårda skallben – den är svårare att undersöka än självaste hjärnan.