”Vätgas kan skydda hörseln vid en akut bullerskada”

Pernilla Videhult Pierre forskar om hur olika ämnen kan skada hörseln –eller ge ett skydd i akuta lägen.

Vilka läkemedel och kemi kalier kan skada hörseln? -

– Cancerläkemedlet cisplatin och antibiotiku met gentamicin är kända exempel på mediciner som kan ge bestående hörsel skador, men det finns fler. Det finns också en rad kemikalier som kan skada hörseln om man exponeras för dem via inandning eller via huden. Kolmonoxid är ett exempel. En del ke mikalier får en förstärkt hörselskadlig effekt om de samtidigt kombineras med buller. Ett sånt exempel är styren, som används vid plasttillverk ning.

Hur går det till?

– Enkelt förklarat kan man säga att de här ämnena skapar en oxidativ stress och inflammation som skadar hårcellerna i innerörats hörselsnäcka. En del av dem verkar också kunna påverka den så kallade akustiska reflexen, en reflex som utlöses av starka ljud. Den gör så att mellanör ats hörselben rör sig lite trögare och då överförs ljudet inte lika starkt, så innerörat skyddas ett litet tag från in kommande ljud. När den här reflexen inte fungerar längre blir örat mer känsligt för buller genom en injektion i bakhuvudet, vilket är ett mindre ingrepp än en injektion direkt i cochlean.

Hur kan man skydda hörseln i dessa fall?

– Vi har visat i försök med marsvin att inandning av vätgas direkt efter en akut bullerskada skyddar hörseln.

Vi tänker oss att man på sikt skulle kunna ha vätgastuber med inhaleringsmasker på vissa arbetsplatser, precis som det finns ögonduschar där anställda löper risk att få skadliga ämnen i ögonen. Men vi behöver veta mer, som till exem pel vilka mängder av vätgasen som behövs innan vi är där. När det gäller cisplatin, då vet vi att läkemedlet natriumtiosulfat kan lindra hörselska dorna. Men tyvärr kan även den can cerbehandlande effekten dämpas. Vi har visat i marsvin att om natrium tiosulfat ges i mellanörat, då minskar risken för hörselskador men effekten på cancersjukdomen är densamma. Att ge läkemedel till mellanörat för att behandla innerörat är en metod som vi tror mycket på.

Pernilla Videhult Pierre är apotekare och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet.

I DE TIDIGARE försöken med injek tion direkt i hörselsnäckan har mössen varit nyfödda, bland annat eftersom benen som omger hörselsnäckan då är mjukare vilket förenklar injektionen. Men de svenska forskarna har använt sig av vuxna möss. Och de börjar också att höra.

Lovande, tycker Barbara Canlon.

– Nästa steg är att göra försök på primater. Vi har fått kontakt med en forskargrupp som har en grupp apor i varierande åldrar. Vi vill se om vi kan få effekter vid åldersrelaterad hörselned sättning. Det är möjligt att tänka sig att hörseln kanske inte blir återställd men att man delvis kan rädda hörseln så att en hörapparat får bättre effekt, säger Barbara Canlon.

-

-

- Även François Lalle mend, senior forskare vid institutionen för neuro vetenskap vid Karolinska Institutet, är intresserad av hur man skulle kunna aktivera nervceller i hörsel snäckan. Men hans ingång är en helt annan.

François Lallemend vill undersöka mer exakt vad som faktiskt händer i cochlean vid normalt åldrande. Hans resonemang går ut på att när hår- och nervceller tacklar av, då kanske en hel rad andra celler kan ha tappat i funk tion först. -

– Man skulle kunna tänka sig ett förlopp som börjar med att små blod kärl får nedsatt funktion. Det skulle kunna leda till sämre försörjning av nervfibrerna som då får begränsad kapacitet. Eller så kan man tänka sig att förloppet startar med förändringar i olika stödjeceller kring hårcellerna. Men allt det här är bara hypoteser som vi vill undersöka, säger han.

Ett första mål är att få fram en atlas över vilka celltyper som egentligen finns därinne i cochlean. Det är fortfa rande inte utrett.

– Vi är i en fas då vi samlar ihop hör selsnäckor från möss i olika åldrar. Så vi har inte börjat göra kartläggningen ännu, säger François Lallemend.

Forskarna vill använda sig av så kallad singel-cell transkriptomik, en metod som gör det möjligt att se exakt vilka gener som är aktiva i en enskild cell. Utifrån det kan man förstå vilka ämnen cellen tillverkar. Och det be-