På djupet Hörselnedsättning

i bedömningen av vem som kan få cochleaimplantat. Numera är de tillgängliga för personer i alla åldrar, från bebisar till äldre personer, vid nedsatt hörsel och vid dövhet. Den äldsta jag har opererat var 86 år gammal och hos henne hittade vi ingen annan orsak till hörselnedsättningen än van lig ålderspåverkan, säger Eva Karltorp, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet samt läkare vid CI-sektionen på Karo linska Universitetssjukhuset i Huddinge.

I praktiken finns ändå vissa ålders begränsningar. För att ingreppet ska lyckas måste den som får CI-implantat vilja och orka träna på att förstå ljuden, som till en början kan låta på ett an nat sätt än vanligt. En operation med sövning kan också vara påfrestande för kroppen, särskilt för äldre. Det finns också viss risk för påverkan på balans organet, som också sitter i örat, vilket kan öka fallrisken hos äldre personer.

Och så måste det finnas fungerande hörselnerver. Cochleaimplantatet gör hårcellernas jobb, det är där skadan måste finnas.

skriver exakt vad den håller på med och hur den interagerar med andra celler.

På så sätt kan man se om två celler som först verkar väldigt lika, som två nervceller, i själva verket kanske håller på med olika saker. Då kanske de borde betraktas som två olika slags celltyper. Redan nu är det klart att det finns flera varianter av nervceller i örat – men hur många? Och hur ser resten av cellmix en ut – vilka olika typer av stödjeceller, immunceller och bindvävsceller finns där? Hur ser blodförsörjningen ut, vilka celler interagerar med olika hormoner – och med varandra?

– Man kan tänka sig att varje celltyp har sin egen takt i åldrandet och att de påverkar varandra. Det här vill vi undersöka genom att studera hörsel snäckor från möss av olika åldrar, säger François Lallemend.

YTTERST HÄGRAR VISIONEN om att behandla, kanske främst fördröja, hörselnedsättning med läkemedel.

För i dag finns inga medicinska behandlingar mot nedsatt hörsel. Det är olika slags tekniska hjälpmedel som gäller. Utöver hörapparat finns massor av hjälpmedel, till exempel teknik som leder ljud från teve eller telefon direkt till hörapparaten.

Och så finns cochleaimplantaten, CI. De är en lösning när vanlig hörapparat inte räcker till. Eller när någon har bli vit helt döv, kanske efter en skallskada eller hjärnhinneinflammation. Eller när någon är född med dövhet.

– Vi har blivit mer och mer generösa

Tekniken fångar upp ljud med mikrofon och skickar det till en mot tagare som ligger under huden vid örat. Mottagaren har en anslutande elektrod, en tunn sladd, som sträcker sig in i hörselsnäckan. Där kan den stimulera nervfibrerna. Då når ljudvågor fram till hjärnans hörselcentrum. Och då uppstår sinnesintrycket.

Men det sista ledet, hjärnans tolk ningsförmåga, har en ålderskänslig aspekt. Den som föds in i en tyst värld tränar inte sitt hörselcentrum. Och då förloras ohjälpligt avgörande funktioner för att tolka sinnesintrycket.

– Vi kan hjälpa dem som någon gång har hört eller små barn som fötts med dövhet. Vi kan inte hjälpa dem som fötts med dövhet och hunnit bli äldre än kanske fyra-fem år. Då blir resultatet inte bra, säger Eva Karltorp.

Ju yngre barnen är, desto bättre resultat.

– Operationsåldern är den viktigaste faktorn när det handlar om dövfödda. Men det finns massor av andra viktiga faktorer, som hur mycket man använ der implantaten och hur mycket man blir pratad med, vilket skiljer sig mellan familjer och olika förskolor. Men vi tror också att det kan spela roll hur nerv bunten ser ut, hur tjock den är, säger Eva Karltorp.

Hon och hennes grupp håller nu på att undersöka bland annat språkförmå gor hos dövfödda tonåringar som fått CI som barn. En studie har redan visat att dövfödda barn som opererats före nio månaders ålder har en språkutveckling som är likartad med barn som fötts hörande, mätt vid fyra års ålder.

NU GÖRS UPPFÖLJNINGAR av tidigt opererade barn som har nått tonåren. Forskarna tittar på upplevd livskvalitet, skolbetyg och hur det går med kompi sar. De gör också krävande talspråks tester som undersöker till exempel förståelsen av formuleringar som inte är bokstavliga och bildspråk. Resultaten är ännu inte publicerade.

Tidigare studier har visat att på gruppnivå har barn med CI svårare att upprepa så kallade non-ord, nonsens ord utan betydelse. Om någon säger till exempel ”hopprarätta” eller ”spinka troj”, då har barn med CI generellt sett svårare att upprepa orden. Betydelsen av att kunna upprepa non-ord är inte helt utredd men det anses ändå vara kopplat till en nedsatt språkförmåga.