KR 2007

07

Kvalitetsredovisning Barn- och utbildningsn채mnden

YSTADs KOMMUN

O

rganisation Kultur o Utbildning

Barn- och Utbildningsnämnd

Kultur- och Turismnämnd

Stödfunktioner Förvaltningschef

Område 1 Skolor (År F-9) •Edvinshem •Änga •Västervång

Område 2

Område 3

Skolor (År F-9) •Glemminge •Köpingebro •Löderup •Norreport

•Kuratorer •Hörsellärare •Resursskolor

Forum Ystad

•Allmänkultur •Grundläggande •Konstmuseum vuxenutbildning •Klostret •Gymnasial vuxenutb.

•Kulturmagasin •Särvux •Svenska för invandrare •Bibliotek •KY-utbildning •Uppdragsutbildning Turism •Turism •Evenemang Kulturskolan •Instrumentalundervisning •Drama •Serieteckning •Webbdesign •Skrivarverkstad

•Psykologer •Hälsopedagog

Förskolor

Förskolor

Förskolor

•Kulingen •Löderup •Nybrostrand •Parken •Räfsan •Tornvillan

•Backa •Brantebacken •Hedeskoga •Marielund •Nattugglan •Rafta-/Humlebacken •Smedjan •Svarte

Fritidshem Familjedaghem

Fritidshem Familjedaghem

Kultur o Turism

Skolor (År F-6)

•Abrahamslund •Erici •Nektarinen •Soldalen

Särskolan

Område 4

•Backa •Bleke •Hedeskoga •Svarte •Sövestad •Östra

Barn- och elevhälsan •Skolsköterskor •Talpedagoger •Specialpedagoger

•Förvaltningssekreterare •Administration •Utveckling •Resursenhet

Kultur

Fritid/föreningar •Fritidsgårdar •Ungdomens hus •Fritidsbadet •Nybrobadet •Föreningsstöd

Fritidshem Familjedaghem

Ledning Stöd

2008-01-29

Innehåll Året i Ystads kommun Ystads befolkning Förvaltningens organisation Förvaltningens personal Förvaltningsövergripande samarbete Kvalitetsarbete

3 3 4 6 7

Året i verksamheterna Förskola Familjedaghem Förskoleklass Fritidshem Öppen fritidsverksamhet – fritidsgårdar och Ungdomens Hus Grundskola Modersmålsundervisning Svenska som andraspråk Ystads Resursskolor Särskola - grundsärskola och träningsskola Vuxenutbildning – Forum Ystad Särvux Svenskundervisning för invandrare – sfi Kulturskola Marietorps naturskola

9 10 11 12 13 14 16 18 19 20 21 23 23 24 25

Särskilt prioriterade områden Barn-, elev- och studerandeinflytande Vårdnadshavarnas medverkan Barn, elever och studerande i behov av särskilt stöd Hälsa och livsstil Likabehandlingsplan

26 28 29 32 34

Uppföljning av 2006 års redovisning

34

De nationella kunskapsmålen

36

Barn- och Utbildningsnämndens mål

39

Sammanfattning och utvecklingsområden

41

Bilagor – verksamhetsmått

43

cUHW L <VWDGV NRPPXQ $UEHWHW PHG DWW JHQRPI|UD GH VWUXNWXUHOOD I|UlQGULQJDUQD L <VWDG NRPPXQV RUJD QLVDWLRQ KDU JnWW YLGDUH 'HQ Q\D JUXQGVWUXNWXUHQ lU QnGG ± PHQ I|UlQGULQJVDUEHWH WDU WLG RFK VND lYHQ In WD WLG bQQX KDU LQWH DOOD ELWDU IDOOLW Sn SODWV RFK LQWH KHOOHU lU GHQ XSSUXVWQLQJ RFK RPRUJDQLVDWLRQ DY GH ROLND I|UYDOWQLQJDUQDV ORNDOHU DYVOX WDG 6DPWOLJD OHGQLQJVJUXSSHU L NRPPXQHQ KDU YLG HWW IOHUWDO XWELOGQLQJVWLOOIlOOHQ DUEH WDW PHG DWW VNDSD HQ JHPHQVDP YlUGHJUXQG NXOWXU VDPW J\QQVDPPDUH I|UXWVlWW QLQJDU I|U HQ |NDG VDPYHUNDQ LQRP NRPPXQRUJDQLVDWLRQHQ 6\IWHW PHG XWELOG QLQJHQ YDU EODQG DQQDW DWW GHOWDJDUQD VNXOOH OlUD VLJ HWW DQWDO PRGHOOHU RFK YHUNW\J I|U VWUDWHJLVN SODQHULQJ In HQ VDPV\Q Sn NRPPXQHQV YHUNVDPKHW RFK OlUD VLJ GUD nW VDPPD KnOO

1HGDQVWnHQGH FLWDW DY NRPPXQGLUHNW|U .HQWK -DJHUERUQ lU KlPWDGH XU nUHWV ´-D L <VWDGV´ HQ LQIRUPDWLRQVWLGQLQJ IUnQ <VWDGV NRPPXQ VRP XWNRPPHU PHG I\UD QXPPHU SHU nU

7DFN YDUH HQJDJHUDGH YX[QD RFK LQWUHVVHUDGH XQJGRPDU KDU <VWDGV NRPPXQ HWW ULNW XWEXG DY IULWLGVDNWLYLWHWHU RFK ´VNROUHODWHUDGH SOXVWMlQVWHU´ 7UDNWHQ lU VSlFNDG PHG I|UHQLQJDU VnYlO LQRP VSRUW VRP LQRP DQGUD RPUnGHQ VDPWLGLJW VRP VWDGHQV PXVHHU ELEOLRWHN XQJGRPVJnUGDU ORNDOHU RFK VSRUWDQOlJJQLQJDU I\OOV DY DNWLYLWHW IUnQ PRUJRQ WLOO NYlOO

9nUW DQVYDU VRP YX[QD lU DWW GHWWD EOLU GHQ YHUNOLJKHW YnUD XQJD Yl[HU XSS L <VWDG VDWVDU P\FNHW Sn DWW XWYHFNOD VNRODQ JHQRP NRQWLQXHUOLJD XWYlUGHULQJDU RFK P|MOLJKHW I|U GH XQJD RFK GHUDV I|UlOGUDU DWW SnYHUND VNRODQV XSSOlJJ RFK LQQHKnOO

$WW DOOD YnUD EHVOXW JHQRPV\UDV DY HWW XQJGRPVSHUVSHNWLY lU JUXQGOlJJDQGH OLND JUXQGOlJJDQGH VRP DWW YL YnJDU YDUD YX[QD I|UHELOGHU I|U YnUD XQJD (WQLVND PRWVlWWQLQJDU K|U LQWH KHPPD L HWW |SSHW VDPKlOOH OLND OLWH VRP YnOG HOOHU DQQDW I|UWU\FN

0nQJD YX[QD J|U IDQWDVWLVND LQVDWVHU I|U DWW YnUD XQJD VND KD HWW JRWW OLY 0nQJD XQJD J|U RFNVn IDQWDVWLVND LQVDWVHU LQWH PLQVW JHQRP 8QJGRPVIXOOPlNWLJH RFK GHPRNUDWLGDJDUQD 9LNWLJW lU DWW In DOOD DWW GHOWD L GHQ GHPRNUDWLVND SURFHVVHQ VNDSD XWU\PPH lYHQ I|U GHP VRP LQWH lU YDQD DWW XWWU\FND VLJ

%HVOXWHW RP HQ Q\ NRPPXQRUJDQLVDWLRQ LQQHEDU RFNVn HQ Q\ RUJDQLVDWLRQ DYVHHQ GH %DUQ RFK 8WELOGQLQJVQlPQGHQV I|UYDOWQLQJVRPUnGH .XOWXU R 8WELOGQLQJ VRP

den nya förvaltningen kom att kallas innehåller tre för- och grundskoleområden.

Ett område för de frivilliga skolformerna (Kulturskola och vuxenutbildningen vid Forum Ystad) samt öppen fritidsverksamhet och stöd till föreningslivet. Som stöd finns dels ett område för barn- och elevhälsa dels ett område med administrativt stöd (det sista är gemensamt för båda nämndernas förvaltningsområden). Ett femte område med Kultur och Turism finns också inom förvaltningen, detta område styrs dock företrädesvis av Kultur- o Turismnämnden.

Ekonomi- och personalfunktionernas centralisering har under året visat sig vara till viss nackdel för stödet till verksamhetsledarna. Viktiga samband mellan den pedagogiska verksamheten och ekonomin har varit svåra att upprätthålla. Därtill kommer att ett antal personer bytt befattning och att förvaltningschefsposten rekryterades under året. Likaså kan konstateras att samverkan över förvaltnings- och nämnndsgränser behöver fortsätta avseende intern service.

Ystads befolkning Befolkningen i Ystads kommun kommer, enligt prognos, att öka under de kommande tio åren för att år 2017 vara drygt 30 000 invånare. Den årliga befolkningsökningen är som tidigare ungefär 300 personer per år. I samtliga åldersgrupper, med undantag för 19-30 år, är inflyttningen större än utflyttningen. I den nämnda åldersgruppen är utflyttningen större från Ystads kommun jämfört med riksgenomsnittet. 27 719 invånare fanns i Ystads kommun den 31/12 2007.

Ett ökat barnafödande samt en stadigvarande inflyttning ställer krav på kommunens infrastruktur. Den befolkningsprognos som finns för åren 2008 – 2012 visar att det framförallt är de centrala och västra delarna av kommunen som kommer att få ett ökat behov av förskole- och förskoleklassplatser. Ett ökat antal grundskoleplatser i år 1-6 kommer också att behövas medan antalet elever i de högre grundskolåldrarna tillfälligt kommer att minska fram till år 2012.

Förvaltningens organisation Kultur o Utbildning ansvarar för förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, fritidshem, kommunal vuxenutbildning, särvux och sfi (svenskundervisning för invandrare) samt Barn- och elevhälsan. Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) ansvarar för den politiska styrningen, mål och riktlinjer för verksamheterna, samt resurstilldelning. Förvaltningschefen ansvarar för att verksamheten genomförs så att de nationella målen såväl som BUN-planens mål uppnås. Förvaltningschefen är också ytterst ansvarig för förvaltningens ekonomi.

Förvaltningsledningen har ansvar för centralt stöd till verksamheterna med avseende på administration, personalfrågor, ekonomi och kvalitetsutveckling. Områdescheferna ansvarar för styrning, strategisk ledning och uppföljning av enheterna

3

inom området avseende på ledarskap, kvalitet och ekonomi. Rektorerna ansvarar för planering och genomförande av enheternas verksamhet så att målen nås inom given budgetram. Personalen på enheterna ansvarar för att barn, elever och studerande når de uppsatta målen för utveckling och kunskap. De är också ansvariga för att uppmärksamma barn, elever och studerande med behov av särskilt stöd.

I Ystads kommun finns förutom kommunala förskolor, grundskolor, fritidshem, familjedaghem, särskola, kulturskola, Forum Ystad med vuxenundervisning även åtta enskilda förskolor samt en friskola för år 6-9, Kunskapsskolan.

I tabellen nedan ses fördelningen av barn/elever/studerande inom de olika kommunala verksamheterna under de tre senaste åren.

ANTAL barn/elever/studerande

2007

2006

2005

Förskola och familjedaghem

1 140

1 116

1 056

56

61

68

251 2 575 844 50

239 2 684 817 56 1159 54 469 55 13

241 2 788 781 61 1 148 66 548 38 15

varav familjedaghem

Förskoleklass Grundskola Fritidshem Särskola Kulturskola Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Svenska för invandrare (Sfi) 1 Särvux

46 460 65 17

Förvaltningens personal Antalet anställda inom hela förvaltningen omräknat till heltider har under året minskat, från 686 (november 2006) till 580 (november 2007). Den stora minskningen beror på överflyttningen av personal inom kost och städ till annan förvaltning gjord till följd av kommunens omorganisation. Medellönen för kvinnor har stigit från 21 857 kr till 22 745 kr, samtidigt som medellönen för män har minskat från 23 868 kr till 23 088 kr och den genomsnittliga sjukfrånvaron har sjunkit från 6,6 % 2006 till 4,82 % 2007. Även under 2007 har anställda inom förvaltningen haft möjlighet till gratis träning vid två tillfällen i veckan på ett antal olika träningsanläggningar i kommunen.

En årlig mätning av personalens nöjdhet har tyvärr besvarats av alltför få personer för att kunna visa ett statistiskt säkerställt resultat. Rutinerna för lönesamtal och 1

Studerande på sfi kan även läsa kurser på grundläggande nivå och finns således med i denna statistik

4

utvecklingssamtal fungerar väl. Arbete med verksamhetsplanering har intensifierats såväl på ett kommunövergripande plan som i förvaltningen.

I ett försök att öka kunskapen om EU och EU:s fonder deltog förvaltningen tillsammans med kollegor från Social Omsorg i en omfattande utbildning som genomfördes av Kommunförbundet Skåne.

Lyssnandets pedagogik, Sociala berättelser och seriesamtal, De glömda barnen, Entreprenörskap i skolan, Professionellt bemötande av barn med olika svårigheter, Tecken som stöd, Livsmedelshantering, Kompetenta föräldrar, Hur kan vi förbättra vårt bemötande? och Den magiska mattepåsen är några exempel på de föreläsningar, seminarier och litteraturstudier som personal vid Kultur och Utbildningsförvaltningen deltagit i.

Under hösten 2007 påbörjades regeringens nya satsning på fortbildning av lärare och sex lärare i Ystads kommun deltar i denna kompetensutveckling.

Ystads kommun satsar kraftfullt på att under fem år (2007-2011) fortbilda personal, förskollärare, fritidspedagoger, grundskollärare och skolledare, inom Kultur och Utbildningsförvaltningen i praktisk IT- och Mediekompetens (PIM). Sextio pedagoger examinerades i oktober 2007 och ytterligare åttio pedagoger ska examineras i april 2008. Att fortbildningen varit mycket givande visar bland annat bildpresentationerna av verksamheterna på de olika förskolornas och skolornas hemsidor.

Bieffekten är att jag, som lärare, har lärt mig använda datorn, nya program, digitalkameran och USB-minnet.

Trettio års forskning visar att det är lättare att lära sig att skriva än att läsa. Därför måste eleverna få möjlighet att skriva så tidigt som möjligt. Med inspiration från den norske forskaren Arne Trageton som menar att datorn är en skrivmaskin - ett verktyg för textproduktion och kommunikation påbörjades projektet Skriva sig till läsning år 2004/2005. Under 2007 har projektet avslutats genom att det spridits till alla skolor i Ystad för att, på så sätt, låta datorn utgöra ett bestående och naturligt inslag i läsinlärningen. Skolorna har erbjudits subventionerade datorpaket till arbetslagen i år F-2, samt stöd och råd under projektets gång.

Det politiska beslutet att det ska finnas högskoleutbildad personal i förskola och förskoleklass i Ystads kommun har resulterat i att ett tiotal barnskötare påbörjat sin komplettering av de gymnasiala kurser som krävs för att få en grundläggande behörighet för vidare högskolestudier.

5

Korta fakta om personalen inom vid Kultur och Utbildningsförvaltningen Personal Antal tillsvidareanställda*

2007 555

Varav kvinnor*

485 (84%)

Varav män*

70 (16%)

Antal heltidsarbetande av de tillsvidareanställda*

447 (80%)

Deltidsarbetande*

108

Varav kvinnor*

98 (91%)

Varav män*

10 (9%)

Medelålder*

46,8

Sjukfrånvaro i genomsnitt**

4,82 %

Medellön kvinnor** Medellön män** * gäller personal inom förskola, skola och skolbarnsomsorg ** gäller all personal inom förvaltningen

22 745 23 088

All vikariebemanning inom Kultur o Utbildning går via Resursenheten. Detta innebär att ingen skola eller förskola behöver lägga tid på att sitta i telefon och ringa runt till olika vikarier utan man faxar eller ringer in sin beställning till Resursenheten. Resursenheten består av förutom av en arbetsledare även av en förskollärare, två lärare och tretton barnskötare som är tillsvidareanställda. Ungefär etthundrafyrtio personer finns att tillgå varav åttio regelbundet anlitas som vikarier.

Förvaltningsövergripande samarbete Samhällsbyggnadsförvaltningen genomförde tillsammans med Kultur och Utbildningsförvaltningen ett projekt under våren som syftade till att identifiera och presentera rekommenderade skolvägar utifrån god framkomlighet, säkerhet och trygghet för barn som går eller cyklar till och från skolan. Projektet syftade även till att främja barns hälsa och självständighet samt miljön genom att uppmuntra barn/lärare/föräldrar att gå eller cykla till skolan istället för att åka bil. Målet var att projektet skulle leda till ett åtgärdsprogram med en prioriteringslista över de korsningar och stråk som är i behov av förbättrad utformning. Den långsiktiga målsättningen är att skolvägarna ska finnas presenterade på kommunens hemsida när åtgärdsprogrammet är så väl genomfört att kommunen kan rekommendera skolvägen.

Serviceenheten inom Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samverkan med Kultur och Utbildningsförvaltningen anordnat grundläggande utbildning i livsmedelshygien för verksamhetsansvariga och pedagogisk personal inom förskola och skola/fritidshem. Den nuvarande lagstiftningen kräver vid exempelvis servering av

6

frukost eller mellanmål att man har en grundläggande utbildning inom området.

Totalt har etthundrafemtio personer inom Kultur och Utbildningsförvaltningen fått fortbildning i bland annat livsmedelshantering, egenkontroll och smittokällor.

Det samverkansprojekt (BUSO samverkan Barn o utbildning samt Social Omsorg) vilket inleddes under 2005 har resulterat i en samverkansplan för förebyggande, tidiga och gemensamma insatser för barn och unga i Ystad. Samverkansplanen antogs av kommunfullmäktige den 15 november 2007. Syftet är att tydliggöra de förebyggande, tidiga och gemensamma insatser vars mål är att skapa förutsättningar för och utveckla en kommunikation mellan aktörerna präglad av delaktighet och ömsesidighet. Detta ska ske genom ett organiserat arbete av nätverksmodell där samordnade arbetsprocesser och skilda yrkeskompetenser fungerar kompletterande för att ge de bästa förutsättningar för att tillvarata och utveckla barnens och familjens styrkor och förmågor.

Kvalitetsarbete Varje kommun är skyldig att upprätta en kvalitetsredovisning på kommunal nivå för all kommunalt bedriven förskoleverksamhet (förskola, familjedaghem, öppen förskola), skolbarnsomsorg (fritidshem, familjedaghem, öppen fritidsverksamhet) och skolverksamhet.

På verksamhetsnivå gäller skyldigheten att årligen upprätta en kvalitetsredovisning för förskola, fritidshem och skolverksamhet (förskoleklass, grundskola, särskola, kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda - särvux och svenskundervisning för invandrare - sfi). Kvalitetsarbete är en sammanfattande benämning på insatser där kvaliteten och möjligheter till förbättringar uppmärksammas och där förbättringsarbetet planeras, genomförs och utvärderas i en kontinuerlig process.

Kvalitet inom förskola och skola är, enligt Skolverket, en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten - uppfyller nationella mål - svarar mot nationella krav och riktlinjer - uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan, arbetslagens prioriterade mål) - kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har.

Med utgångspunkt i Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning finns förvaltningens häfte Om kvalitetsredovisning till stöd och underlag för arbetet med verksamheternas kvalitetsredovisningar. Trots en att det är andra året som kvalitetsarbetet tar sin utgångspunkt i de allmänna råden är inte förankringen hos pedagogerna generell. Det är en ojämn fördelning av bland annat pedagogers medver-

7

kan, då det i vissa verksamheter är en självklarhet att det är just pedagogerna (de som kan den dagliga verksamheten allra bäst) är de som är författare till kvalitetsredovisningen. På annat håll är det rektor som, till största delen, är författaren utan en ingående och kontinuerlig delaktighet av personalen. Ett gemensamt krafttag måste tas i kommunen för att § 4 i Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska kunna uppfyllas. En diskussion bör även föras om vikten av att samtliga kvalitetsredovisningar håller sig till den struktur som finns angiven i Om kvalitetsredovisning detta för att underlätta för exempelvis vårdnadshavare att jämföra olika skolformers och skolbarnsomsorgs kvalitetsarbete. ”Kvalitet vet du vad det är, men du kan inte definiera det.

Det är något som man upplever.” (Robert M Pirsig) Som en del av kvalitetsarbetet inom Kultur o Utbildning i Ystads kommun spelar enkäter en viktig roll. Det är betydelsefullt att få reda på vilka synpunkter barn, elever och föräldrar har på de olika verksamheterna. Frågorna i enkäterna har olika innehåll och är riktade till olika åldersgrupper. Enkäten till femåringar ska besvaras i hemmet tillsammans med förälder och är översatta till de vanligaste modersmålen i kommunen, albanska, arabiska, bosniska, engelska, polska och thai.

Till dessa språk är även de enkäter som ska besvaras av föräldrarna översatta. Enkätresultaten är tillgängliga på Ystads kommuns hemsida – skola & förskola kvalitetsarbete.

- Femåringar får frågor angående trygghet och trivsel i förskolan.

- Eleverna i år 2, 5 och 8 får frågor om trygghet, trivsel och delaktighet i grundskolan.

- Eleverna i år 4 och 7 får frågor om motion, matvanor och hälsa.

- Eleverna i år 9 får en enkät om hela sin grundskoletid.

- Enkäter skickas också till föräldrar som har barn i förskola, grundskola, träningsskola och grundsärskola samt fritidshem.

Några av elevenkäterna (år 5 och 8) skulle besvaras över webben men på grund av tekniska problem fick eleverna i år 5 återigen en pappersenkät och svarsfrekvensen för år 8 blev ovanligt låg. Enkätresultatet återkopplas till respektive enhet och ligger till grund för diskussioner med barn, elever, vårdnadshavare och i arbetslag.

Från och med kommande år ska hela enkätprogrammet ses över, dels för att det är en svårighet att nå den nödvändiga höga svarsfrekvensen dels för att det ska vara mer angelägna frågor för de olika respondenterna att besvara.

När kvalitetsredovisningarna från de olika verksamheterna i kommunen skickas in till kvalitetssamordnaren läses de igenom och en skriftlig feedback med kritik (positiv som negativ) samt frågor och önskemål om komplettering återlämnas till rektorerna. Att formulera en kvalitetsredovisning enligt nya allmänna råden ser vi 8

som en process som är i ständig förbättring. Trots att det är klart uttryckt vilka skolformer som på verksamhetsnivå ska upprätta en kvalitetsredovisning sker även i år inte detta fullt ut i kommunen. Vissa brister i reflektion, analys, koppling till läroplan och andra styrdokument samt funderingar kring orsaker av resultat samt vilka åtgärder som kommer att genomföras kan noteras.

Kvalitetssamordnaren vid Kultur o Utbildning bildade under 2007 en kvalitetsgrupp (KR-grupp) bestående av framförallt pedagoger i förskolan och skolbarnsomsorg. Trots påminnelser och önskemål att även lärare i grundskolan skulle delta i gruppen har det inte givit resultat. KR-gruppen har träffats två gånger under hösten för att diskutera kommunövergripande och gemensamma kvalitetsaspekter samt ge förslag på hur det fortlöpande kvalitetsarbetet ska kunna underlättas. KRgruppen utgör en viktig samtalspartner för förvaltningens kvalitetssamordnare.

Att kvalitetsarbete utgör ett viktigt instrument för analys och reflektion kring den egna pedagogiska verksamheten visar de många goda exempel som finns i kommunen. Pedagogiska diskussioner på föräldramöten, pedagogiska samordnare, förtydligande dokument kring ämnesmål och betygskriterier samt pedagogernas engagemang i skrivandet av kvalitetsredovisningarna utgör exempel på ett kvalitetsarbete som väl uppfyller de krav som ställs i förordning och allmänna råd.

Året i verksamheterna Förskola I Ystads kommun fanns år 2007 arton kommunala förskolor samt åtta i enskild regi. Cirka 87 % av kommunens barn var inskrivna i förskola/familjedaghem. Under 2007 har de åtta förskolorna i genomsnitt per månad haft sammanlagt 170 barn placerade, en snittökning med 27 jämfört med 2006.

Förskolan har haft ett högre barnantal under 2007 jämfört med 2006 och enligt befolkningsprognoser kommer barnantalet att öka med i genomsnitt 24 barn per år.

Det är främst i de centrala och västra delarna av kommunen som kommer att ha det största behovet av förskoleplatser. I Ystad uppfylls den statliga platsgarantin för förskoleplats och även vårdnadshavarnas önskemål angående startdatum infrias.

Arbetet med att formulera en IUP (individuell utvecklingsplan) i förskolan har vidareutvecklats på många av kommunens förskolor, något som ställer kvar på formuleringen då det är mål som förskolan och inte barnet som ska uppnå. Det är viktigt att få en tydlig koppling mellan läroplanens mål och den dagliga pedagogiska planeringen och verksamheten i förskolan.

9

I Ystads kommun finns en bra barnomsorg i en lugn och trivsam miljö med närhet till öppen natur, hav, skog, kultur och service. En tillgång som stimulerar kreativitet, hälsa och miljömedvetenhet. De mindre barnen sover utomhus året runt i sovsäckar, sovvagnar eller i så kallade krybbor.

”Vad tycker du om dagis? – Ända upp till hundra, fyrtio, nittio!” (barn i förskolan)

Utomhuspedagogik är efterfrågat och har således utvecklats i kommunen och bland annat har nya utegrupper i förskolorna tillkommit. Några förskolor har satsat på grillkåtor som används för gruppaktiviteter, måltider och även som värmestuga vid besvärliga väderleksförhållanden.

Under året bytte pedagoger på två av kommunens förskolor (Backa och Marielunds förskolor) arbetsplats och dessa arbetsbyten har skett då och då under hela året. ”Målet är utveckling av det pedagogiska och praktiska arbetet på avdelningarna. Syftet är att genom tips, idéer, erfarenhetsutbyte, observation och feedback arbeta mot målen.”

Hur har Barn- och elevhälsans pedagoger använts i verksamheten och vilket resultat har insatsen medfört? Hur är förhållningssätt och bemötande av flickor och pojkar i förskolan? Detta är exempel på frågor som flera av de kommunala förskolorna vill följa upp i kvalitetsredovisningen för 2008. Även barnens delaktighet och inflytande på den dagliga verksamheten anses vara aktuellt att fortsätta en uppföljning av.

Familjedaghem Antalet familjedaghem har minskat från elva år 2006 till nio år 2007 och antalet barn inskrivna i familjedaghem har under de senaste två åren minskat med ungefär 35 %. Från och med april 2007 fick dagbarnvårdarna ett nytt avtal som innebar 40 timmars arbetsvecka istället för som tidigare 46 timmar i veckan. Det nya avtalet har inneburit en betydligt bättre arbetsmiljö för dagbarnvårdarna som varje vecka har en eller två dagar ledigt. Vi dessa tillfällen har barnen varit hos vikarierande dagbarnvårdare.

Dagbarnvårdarna arbetar med åldersblandade grupper. Lpfö 98 (läroplanen för förskolan) och de allmänna råden för familjedaghem är vägledande för verksamheten. Arbetet med kvalitet i familjedaghemmen pågår ständigt. Utifrån grovplanering två gånger per år, finplanering en gång per månad, samt utvärdering vid varje planeringstillfälle innan ytterligare planering sker. Utvärdering och analys av målen i styrdokumenten sammanställs under planeringsdagar två gånger per år, då samtliga dagbarnvårdare deltar.

10

Barnens inflytande och delaktighet tränas genom att de får ta ansvar för sig själva, sina kompisar och sin miljö. I den fria leken synliggörs och tränas medbestämmandet för alla barnen. Barnen får alltid vara med i de dagliga sysslorna i hemmet, såsom vid dukning och undanplockning. Barnen har även varit med och skapat de regler som finns i varje familjedaghem.

Mycket av samarbetet med föräldrarna i familjedaghemmen sker i den dagliga och viktiga tamburkontakten. Vårdnadshavarna till barn i familjedaghem har stor insyn i hemmet och därför också stora möjligheter att påverka. Föräldramöte anordnas minst en gång per år och utvecklingssamtal när föräldrarna så önskar. Den dagliga kontakten vid lämning och hämtning är mycket viktig.

Utomhuspedagogik, första hjälpen, systematiskt brandskyddsarbete, nyttig mat och specialkost samt livsmedelsutbildning är exempel på den fortbildning som dagbarnvårdarna deltagit i.

”Maten är jättegod och så kunde de städa mer i hallen” (barn i förskolan)

Förskoleklass I fem av kommunens elva skolor görs en egen kvalitetsredovisning för förskoleklassen där den fungerar som en självständig verksamhet med eget arbetslag. Då det i de Allmänna råden för kvalitetsarbete står att… ”trots olika grader av integration bör de olika verksamhets- och skolformerna redovisas separat”, måste detta tydligare påpekas i kommunen till nästa års kvalitetsredovisning. Arbetet i samtliga förskoleklasser sker i ett nära samarbete med både förskola och grundskolans år 1 och 2.

Det genomsnittliga antalet barn i förskoleklassen var 20 barn i Ystads kommun med ett lägsta antal på 12 barn och ett högsta antal på 31 barn.

Lärandet sker bland annat genom lek och barnen får använda alla sinnen, Vi sjunger, läser, spelar spel, rimmar, klipper, ritar och pysslar och arbetar med varierat material då även motoriken tränas. Lek sker i olika miljöer och i olika grupper vilket ger ökad social kompetens och självtillit, tryggheten stärks och barnen får ökat självförtroende I förskoleklassen får barnen en förberedelse för de rutiner och normer som skolan har som exempelvis de regler som är gemensamma för förskoleklass, skola och fritidshem.

11

Några exempel på hur det pedagogiska arbetet sker i förskoleklasserna är: – Värdegrunden och ”Stegvis” har barnen jobbat med i mindre grupper. Där har man pratat om värdegrundsorden och dess betydelse, pratat och uttryckt sina känslor samt pratat om hur man är en bra kompis. Barnen har även massagestund med jämna mellanrum för att få beröring och lära sig ta på varandra.

–

Barnen har i par tillsammans med en pedagog planerat och genomfört en vald aktivitet som kunnat vara allt från tipsrunda till sandslottsbygge på stranden.

–

Tillsammans med ettor och tvåor har förskoleklassen stormöte en gång i månaden där barnen haft möjlighet att ta upp sina frågeställningar och där vi också beslutat om bland annat regler på rasterna.

–

Barn i förskoleklassen arbetar med Skriva sig till läsning efter Tragetons modell samt ”läsvägen” som utgår från Bornholmsmodellen tillsammans med de lägre åldrarna i grundskolan.

–

Alla barn i förskoleklassen har ett fadderbarn i förskolan samt har en egen fadder i skolan och vid all samverkan är man tillsammans med sin fadder.

Personal i förskoleklassen arbetar i regel även i förskola, skola eller fritidshem vilket på ett naturligt sätt underlättar både samarbetet och barnens övergång mellan de olika verksamhetsformerna. Förbättringsområden för förskoleklassen är som tidigare nämnt att förtydliga att den enskilt ska kvalitetsredovisas samt att politikerna bör synliggöra förskoleklassen i BUN-planen.

”Jag är rädd för gräsklipparen och baja-majabilen!” (barn i förskolan)

Fritidshem Antalet barn som går på fritids ökar ständigt och antalet platser har sedan 2005 stigit med 63. I den befolkningsprognos som är gjord för Ystad syns även ett tydligt behov av fritidshemsplatser för 2008 – 2012 då framförallt i de centrala och västra delarna.

Nästan samtliga fritidshem (med undantag för två) har skrivit en egen kvalitetsredovisning för år 2007, vilket är en förbättring jämfört med tidigare år.

Den dagliga verksamheten i fritidshemmen ger barnen bland annat trygghet, glädje och en meningsfull fritid. Barnen utvecklas även till att vara goda kamrater och till självständiga och ansvarstagande individer. Det är viktigt att barnen, efter en lång arbetsdag i skolan, får möjlighet till både avkoppling och återhämtning på fri-

12

tids. Vid frukostar och mellanmål serveras mat med lite socker och mycket fibrer (enligt kommunens kostråd). Försök med rullande mellanmål görs på några fritidshem då barnen mellan klockan 14 och 15 själva bestämmer när de vill äta.

På de små enheterna ”tvingas” personalen att samarbeta över verksamhetsgränserna vilket främjar den pedagogiska helhetssynen på barnet/eleven. En del fritidshem ordnar egna föräldramöten och fritidshemspersonalen är även med på utvecklingssamtalen i skolan.

Fritidshemmen har en stimulerande utemiljö i sin omedelbara närhet, vilken främjar lek, rörelse och inte minst miljömedvetenhet.

Som ett förbättringsområde i förra årets kvalitetsredovisning fanns önskemål om en möjlighet för fritidshemspersonal att under dagtid planera verksamheten. En önskan som tycks ha gått i uppfyllelse då detta omnämns i flera av fritidshemmens egna kvalitetsredovisningar.

På några av fritidshemmen har personalen, under hösten, arbetat med och fört diskussioner kring Skolverkets Allmänna råd och kommentarer - Kvalitet i fritidshem. Som en kommentar till dessa studier skriver personalen att ”en satsning på fritidshemmen är mycket angelägen.”

Fritidshemmets pedagogiska verksamhet där: – lärande och utveckling hela tiden sker - alltid och överallt (informellt lärande) – lek och temainriktat arbete hjälper barnen att förstå omvärlden – barnens omvårdnad är av stor pedagogisk betydelse – verksamheten knyter an till barnens egna erfarenheter och kunskaper – både gruppen och den enskilde uppmärksammas måste bättre både synliggöras och förtydligas och då även i BUN-planen.

Öppen fritidsverksamhet – fritidsgårdar och Ungdomens hus Utgångspunkt för den öppna fritidsverksamheten är att erbjuda främst ungdomar en verksamhet som bygger på frivillighet en verksamhet där de på sin lediga tid de kan stimuleras och stärkas i sin utveckling.

Unga människor behöver trygga, sociala, kvalitativa och ickekommersiella mötesplatser som ger möjlighet kreativitet eller att ”bara få vara” utan krav på närvaro eller prestation. En mötesplats där ramen i verksamheten är personalen som skapar en miljö och en kontinuitet som ger trygghet och möjliggör en verksamhetsstruktur som bygger på de ungas inflytande.

Verksamheten skall främja hälsa genom en positiv social miljö som står för de värden som vårt samhällsliv vilar på. Öppen fritidsverksamhet definieras såsom

13

öppen, trygg och processtyrd och ska såväl som till form som innehåll tillgodose målgruppens sociala behov. Barnkonventionen utgör den grund som verksamheten vilar på.

I kommunen finns öppna fritidsgårdar på tre orter i Ystads närhet, Svarte, Köpingebro och Löderup. På grund av de goda kommunikationerna till tätorten och det betydligt större utbudet av aktiviteter på Ungdomens Hus har besökarantalet drastiskt sjunkit.

Ungdomens Hus är de ungas egen arena där de har stora möjligheter att förverkliga sina egna idéer. Verksamheten riktar sig främst till unga i åldern 13 - 20 år men har även tider för ungdomar mellan 10-12 år och även för de som är äldre än 20 år. I genomsnitt har Ungdomens Hus 60-70 besökare per dag och besökarna är i det närmaste jämnt fördelat mellan könen.

Ungdomens hus har en öppen verksamhet med många trevliga och roliga möten.

Huset har bland annat skapande verkstad, filmrum, musikavdelning, redaktion, foto, dans och teater. Verksamheten planeras gemensamt av ungdomar och personal vid så kallade husmöten.

Under 2007 anställdes en socialpedagog/socionom och en ungdomskulturhandledare för att möta ett ökat antal besökare och de sociala behov som de ger uttryck för.

Planer för en strategisk kvalitetssäkring av den öppna fritidsverksamheten är under utformning och beräknas vara färdigt under våren 2008. Dagligen utvärderas verksamheten av personal och minst tre dagar per vecka tillsammans med besökare i verksamheten. Varje månad har verksamheten ett husmöte som är öppet för alla besökare. Det finns även bandmöte 2 varje månad som är till för dem som repar i musiklokalerna. Grupper av besökare och personal tillsätts och arrangerar egna lördagsarrangemang 3 som sedan i gruppen utvärderas och därefter blir ett underlag för reflektion för personalen.

Varje år ges besökarna tillfälle att, i enkätform, utvärdera sin känsla av bland annat trygghet och delaktighet. Enkätundersökningen hösten 2007 visade på en skala mellan 1-5, en känsla av trygghet på 4,8, delaktighet 3,1 och en värdering av personalen på 4,8.

Grundskola I Ystads kommun finns år 2006 tretton grundskolor, varav två F-3 skolor, nio F- 6 skolor och två 7-9 skolor. Dessutom finns en friskola, Kunskapsskolan, för år 6-9.

2 3

Gäller endast Ungdomens Hus Gäller endast Ungdomens Hus

14

Sex av de kommunala skolorna ligger utanför Ystads tätort (se karta på insidan av omslaget) Det totala antalet elever i grundskolan fortsatte att minska även under år 2007 och kommer så att göra i den befolkningsprognos som är framskriven till och med år 2012. Det är främst antalet elever i de högre åldrarna i grundskolan som minskar.

Ungefär 95 % av all pedagoger i grundskola och vuxenutbildning i Ystads kommun är behöriga.

Lärarna har, förutom undervisning, olika uppdrag och ansvarsuppgifter i verksamheterna. Man arbetar i arbetslag och kan på så sätt dra nytta av varandras kompetenser och intresseområden. På de mindre enheterna ”tvingas” personalen till flexibilitet vilket innebär att man hjälps åt i varandras verksamheter och bidrar till den så värdefulla helhetssynen på barnets/elevens sammanlagda vistelse i skola och skolbarnsomsorg.

Flera av kommunens skolor är så kallade partnerskolor till Malmö och Kristianstad högskolor och tar emot lärarstuderande på praktik. Genom partnerskapet får pedagogerna även fortbildning vid olika seminarier och får ta del av aktuell forskning och tankar kring lärande.

”Skolan är ett mellanting” (elev i år 5)

Arbetet med att förtydliga samtliga ämnesmål och i förekommande fall även betygskriterier har fortsatt i kommunen. I Köpingebro (F-6 skola) har man arbetat fram ett tåg vilket på ett tydligt sätt illustrerar mål att uppnå samt mål att sträva mot. Tåget utgör en del av elevernas individuella utvecklingsplan och ger möjlighet till noteringar av den enskilde elevens utveckling.

På de båda kommunala 7-9 skolornas, Norreports och Västervångs, hemsidor finns ett mycket tydligt interaktivt material med exempel på ämnesmål och betygskriterier i samtliga ämnen. Betygskriterierna är illustrerade i både skrift och tal. I materialet för engelska och moderna språk finns talade exempel på de olika betygsnivåerna.

Hösten 2007 startade en förberedelseklass för nyanlända invandrarbarn i grundskolan. Klassen har förutom en klasslärare flera studiehandledare i de språk som efterfrågas. Studiehandledningen är oerhört viktig och ett effektivt redskap för att hjälpa de nyanlända barnen att komma igång dels med svenskstudier dels med

15

ämnesundervisning på eget modersmål. Samtidigt är denna verksamhet mycket resurskrävande.

En av erfarenheterna från projektet Skriva sig till läsning är att pedagogerna insett vikten av att ha bärbara trådlösa datorer. Bärbara datorer i sig har medfört att eleverna kan använda datorerna i en sal och inte som tidigare vara utspridda i olika rum på skolan. Arbetsplatsen passar redan eleven med tanke på ergonomi och läraren har alla elever samlade. Bärbara datorer används dessutom mer frekvent än stationära. Att ha tillgång till Internet i de bärbara datorerna kommer att ge stora pedagogiska vinster. Under 2007 var det endast en 7-9 skola som fick det trådlösa nätet utbyggt, men under 2008 beräknas ytterligare fem grundskolor att få trådlöst nät.

Förskolornas och skolornas hemsidor har under 2007 fått ett likartat utseende och innehåll. Detta för att underlätta navigering och möjliggöra en jämförelse av de olika verksamheterna. På hemsidorna hittar man förutom information om förskola, skola och fritidshem, mål och arbetssätt, planer och dokument, elevinflytande och föräldramedverkan även aktuell information om arbetet i verksamheterna. Att PIM varit en del av fortbildningsprogrammet avspeglar sig tydligt på hemsidorna.

Modersmålsundervisning Flerspråkighet är vanligt förekommande i flertalet av världens länder. Sverige är ganska unikt i så måtto att endast ett språk i landet räknas som modersmål. Allt sedan mitten av 1900-talet har det förekommit inflyttning av betydande grad och nu börjar Sverige utvecklas mer och mer till ett mångkulturellt samhälle. Forskning visar att satsningar på modersmålet har en positiv och avgörande betydelse för tvåspråkiga elevers andraspråksutveckling och hur de lyckas i skolarbetet.

I skolan möter elever lärare där majoriteten har svensk bakgrund. De lärare de möter från den egna etniska bakgrunden är modersmålslärarna, som på grund av att de känner båda kulturerna, mycket ofta är länken mellan elevernas föräldrar och skolan.

Integrering i den svenska skolan och samhället måste ske genom det gemensamma språket, svenska. Tvåspråkiga använder sina olika språk i olika sammanhang.

Språken utvecklas inte lika, istället kompletterar de varandra och det är viktigt att skolan får möjlighet att utveckla den kommunikativa mångfalden.

I Ystads kommun arbetar tretton modersmålslärare inom grundskolan och undervisningen sker på tolv olika språk. Sju lärare är behöriga modersmålslärare, en lärare läser på högskolan för att skaffa behörighet, en lärare har lärarutbildning från sitt hemland och tre lärare saknar lärarutbildning, men har många års erfarenhet som modersmålslärare.

16

Ett barn får modersmålsundervisning i förskoleklassen och tretton barn får modersmålsstöd i förskolan (albanska, arabiska, bks 4 , danska, tyska, spanska, thai, sorani och polska).

Modersmålsundervisningen är förlagd till ett flertal skolor inom kommunen. Större delen av modersmålsundervisningen ligger utanför den ordinarie skoltiden.

Cirka tvåhundra elever i grundskolan får undervisning i följande språk: Språk Albanska

2007 18

Språk Engelska

2007 27

Språk Sorani

2007 4

Arabiska

33

Nederländska

6

Spanska

9

Bks

19

Polska

47

Thailändska

11

Danska

12

Ryska

6

Tyska

7

Det finns elever i kö till ytterligare språk och dessa kommer att erbjudas modersmålsundervisning när det finns fem elever i respektive språk. Modersmålsundervisningen sker oftast i grupp där deltagarna har ungefär samma ålder, endast undantagsvis ges enskild undervisning. Modersmålslärarna bildar ett eget arbetslag och träffas vid en gemensam konferens en gång i månaden.

Arbetet inom modersmålsundervisningen sker utifrån läroplan, nationell kursplan och lokal arbetsplan. Modersmålslärarna samverkar med skolans övriga personal och har i allmänhet egna utvecklingssamtal med vårdnadshavarna. Modersmålslärarna har en tät kontakt med föräldrar, dels angående modersmålsundervisningen, dels som stöd i andra skolfrågor. Föräldrar tar gärna kontakt med modersmålslärarna för förklaringar på sitt eget språk.

I Ystads kommun bedrivs ett aktivt arbete för att sprida kunskapen om och vikten av modersmålsundervisning. För föräldrar vars barn får modersmålsundervisning och/eller studiehandledning anordnas ett föräldramöte per läsår.

Modersmålsenheten ingår i ett nätverk med fem andra skånska kommuner inom modersmål där projektets intention är ett utökat samarbete mellan kommunerna.

Förbättringsönskemål från modersmålslärarna är att modersmålsundervisningen skall vara förlagd till elevens ordinarie skoltid, bättre undervisningslokaler med tillgång till Internetuppkopplade datorer, fortbildningar och föreläsningar.

4

Bks –bosniska/kroatiska/serbiska

17

Svenska som andraspråk I Ystads kommun får 78 elever (66 elever år 2006) undervisning i svenska som andraspråk och majoriteten av eleverna går i år 1 till och med år 5. För att få verksamheten att fungera schematekniskt alternerar de tre pedagogerna mellan skolorna i centrala Ystad och de skolor som ligger på landsbygden.

Kursplanen i Svenska som andraspråk framhåller den funktionella språkbehärskningen som det primära i språkförmågan. Bedömningen är individuell och syftar till att kunna förutse vilka utvecklingsfaser som står i tur. För en tillförlitlig bedömning behövs en kontinuerlig uppföljning av elevernas språkutveckling. Istället för enstaka testtillfällen ska bedömningen vara integrerad i undervisningen. Bedömning av elevernas språkförmåga kan bara göras i situationer där eleverna använder språket.

Tre olika färdighetsnivåer ger underlag för innehållet i undervisningen och organisatoriska lösningar.

Resultat: – Nybörjarnivå 12 % – Mellannivå 66 % – Avancerad nivå 22 % På varje nivå diskuteras elevens muntliga språkfärdighet, skrivförmåga, läsförståelse och förmåga att tillgodogöra sig annan undervisning. Nybörjarnivå är inte liktydigt med nyanländ.

Performansanalys (Pfa - språkutvecklingsanalys) är det redskap andraspråkslärarna använder när de vill bedöma hur långt en elev har kommit i sin andraspråksutveckling. Den innebär en djup och bred studie av alla de språkliga element en andraspråksinlärare fritt producerar, vanligtvis i skrivalster, vid ett givet tillfälle.

I definitionen av begreppet Pfa finns en inneboende avsikt att fokusera på progression, att markera tillägnade språkliga kategorier istället för att uppmärksamma fel och brister. Därmed blir Pfa i sig ett redskap, ett led i undervisningen, genom vilket såväl elev som lärare på ett metakognitivt sätt kan följa språkutvecklingen och planera för kommande studier. Pfa utmynnar i den individuella utvecklingsplanen som sedan upprättas i samråd mellan elev, vårdnadshavare, klasslärare samt lärare i svenska som andraspråk.

Läraren deltar i utvecklingssamtal, elevvårdskonferens samt andra möten som berör eleven. Utvärdering av pedagogernas arbete har skett genom respektive rektors rapport till den som är kommunansvarig för svenska som andraspråksundervisningen.

Eleverna undervisas enskilt så väl som i grupp och undervisningen i svenska som andraspråk har sin utgångspunkt i åldersadekvat skönlitteratur. Gruppundervis-

18

ningen fungerar bäst då pedagogerna kan göra grupperingar över årskursgränserna och på så sätt utnyttja resurserna optimalt. På skolor med endast enstaka elever är det svårare och eleven undervisas ofta enskilt. Avstånden mellan skolorna i landsorten är stora och mycket tid går åt till transporter för läraren.

Utifrån kvalitetsredovisningen för år 2006 har undervisningen i landsortsskolorna inte fungerat fullt ut enligt rektorerna. Den pedagogiska gruppen har idag en högre kompetens och under 2007 har svenska som andraspråksundervisningen fungerat tillfredsställande. Med anledning av ökat flyktingantal i Ystad har en förberedelseklass startats i Ystad Kommun.

Inför 2008 finns målet att ha ett tätare samarbete med Barn- och elevhälsan. Under våren 2008 kommer andraspråkslärarna att kalla alla berörda föräldrar till ett informationsmöte angående verksamheten.

Ystads Resursskolor Ystads Resursskolor består av två enheter, Köpingebro skola för elever från år 4 till och till år 7 och Stora Herrestad skola, för elever från år 6 till och med 9. Hit kan elever med grava känslomässiga svårigheter och/eller beteendestörningar, oförmåga att knyta eller bibehålla tillfredsställande relationer med lärare eller kamrater eller med ett våldsamt utåtagerande beteende söka. Skolorna tar även emot elever under läsårets gång efter varje elevs enskilda behov. Personalen består av ett team med lärare och specialpedagoger.

Sedan år 2004 har elevantalet varit i genomsnitt tolv vid resursskolorna och tendensen från och med hösten 2006 har varit ett färre antal elever på Stora Herrestad och en större efterfrågan av platser i Köpingebro.

Ystads Resursskolor erbjuder en lugn arbetsplats som ger eleverna större möjligheter till koncentration och arbetsro. De små undervisningsgrupperna gör också att lärarna kan ge eleverna den hjälp och det extra stöd de behöver. ”Vi arbetar utifrån ett lösningsfokuserat arbetssätt där vi också använder oss av rePulse 5 .”

Undervisningen sker i små grupper i elevernas hemklassrum där varje elev har en egen avgränsad arbetsplats. På båda enheterna gör eleverna en daglig individuell planering där eleverna kan påverka i vilken ordning de vill läsa olika ämnen samt vad de behöver arbeta mer intensivt med. ”Vi använder ett så kallat krysschema, vilket innebär att eleverna får kryss när de fullföljt vissa uppgifter och kan samla dem för att ta ut dem i form av olika belöningar (teckenekonomi). Eleverna har också regelbundna samtal med sin kontaktlärare utifrån de personliga målen.

5

rePULSE är en träningsmetod för personer som har problem med att kontrollera sina impulser

19

Eleverna har även möjlighet att påverka och komma med egna förslag vid husrådet, som vi har en gång per vecka. Alla elever har åtgärdsprogram, IUP och loggbok.”

Det lösningsfokuserade arbetssättet, där aktiva pedagoger som ger en direkt återkoppling till eleverna på såväl ett positivt som negativt beteende, skapar goda möjligheter att uppfylla verksamhetens mål.

Alla föräldrar inbjuds till utvecklingssamtal ungefär var tredje/fjärde vecka, utifrån vilket behov som finns och målet är att få alla föräldrar att känna sig viktiga och delaktiga. Då man upplever att många föräldrar och elever har negativa erfarenheter av möten med skolan, eftersom tonvikten ofta har legat på det som inte fungerar, fokuserar man och uppmuntrar i stället det som fungerar bra. Vid placering av ny elev på någon av resursskolorna inbjuds och uppmanas föräldrarna att vara med sitt barn i skolan under de första dagarna.

Några förbättringsområden under det kommande året är bland andra en förbättring av samarbetet med övriga grundskolan avseende observation, handledning och utslussning samt en fortsatt utveckling av arbetet med rePulse-kurserna i så kallad individuell ART.

Särskola - grundsärskola och träningsskola Särskolan är indelad i grundsärskola och träningsskola och samverkar med Sjöbos och Skurups kommuner. Tomelilla kommun köper in platser på träningsskolan.

Träningsskolan år 1 - 10 och grundsärskolan år 1 – 7 är lokalintegrerade i Edvinshemsskolan och grundsärskolan år 7-10 är lokalintegrerad i Västervångskolan. I snitt under 2007 har 50 elever (exklusive individintegrerade elever) varit inskrivna i särskolan, en minskning med tretton elever jämfört med tidigare år. Minskningen härrör sig från att samarbetskommunerna, sedan något år tillbaka, startat egna grundsärskolor. Samarbetskommunerna låter de elever som börjat i Ystad gå kvar under sin skolgång, men inga nya elever tillkommer.

All personal i särskolan har kompetens för arbete med barn med utvecklingsstörning och personaltätheten är förhållandevis hög. Undervisningen utgår från elevernas behov och intressen och de får även ta del av närmiljön, naturen, traditioner, årstidsväxlingar, kultur och studiebesök. Eleverna får både praktiska och teoretiska kunskaper om människan, naturen, miljön och samhället. Detta är av betydelse för att eleverna ska förstå begrepp och företeelser, bli självständigare och för att de lättare ska kunna hantera sin omvärld.

Varje enskild elev i grundsärskolan har varje vecka ett individuellt utarbetat arbetsschema. Detta framtas tillsammans med eleven och utvärderas varje fredag.

20

Eleverna vid särskolan har uppnått verksamhetens egna och BUN-planens mål allt efter vars och ens individuella förutsättningar.

Samtliga elever fortsätter till gymnasiesärskolan, träningsskolans elever oftast efter det frivilliga tionde året och grundsärskolans elever i allmänhet efter år 9. De flesta elever i grundsärskolan går till serviceprogrammet och träningsskolans elever fortsätter antingen i yrkesträningen eller i verksamhetsträningen.

Eleverna i grundsärskolan har, tillsammans med hälsopedagog och Kulturskolans dramapedagog, arbetat kring temat kropp, kost och hälsa. Syftet med detta arbete var att medvetandegöra eleverna om kostens och rörelsens betydelse för välmående och målet att ge dem redskap och kunskap för att kunna påverka sin hälsa i framtiden.

Personal vid särskolan har bland annat deltagit i följande fortbildning, ”Hur vi bemöter elever med problemskapande beteende”, arbetsglädje, musik, rytmik och drama och läsutveckling.

För första gången skickades år 2007 en enkät från Kultur och Utbildningsförvaltningen till vårdnadshavare med barn i tränings- och särskola. Tyvärr kom inte svarsfrekvensen i närheten av de nödvändiga 75 % för att ge en statistisk säkerhet. Detta är allmänt sett ett problem som vi måste diskutera och även finna en lösning på hur vi ska kunna nå en så hög svarsfrekvens som möjligt.

Vuxenutbildning - Forum Ystad Forum Ystad är ett lärcentrum som erbjuder alla vuxenstuderande en kreativ lärmiljö och är en naturlig mötesplats för många studerande. Forum Ystad är välutrustad med datorer och audiovisuella hjälpmedel som är tillgängliga för alla. Arbetsmarknadsenheten, Vägverket och Tomelilla turismutbildning förfogar över lokaler i huset. Kulturskolan har flyttat in bredvid Forum Ystad och med denna sker en samverkan av varierande slag.

Olika organisationer och företag håller kurser eller möten i lokalerna. Även kommunen använder sig av lokalerna för möten och seminarier. Forum Ystads breda kursutbud av grundskole- och gymnasiekurser är ytterligare en tillgång för de studerande och bäddar för en naturlig övergång till vidare studier. Forum Ystads studie- och yrkesvägledare mäklar och ger information om studier oavsett utbildningsanordnare.

I nära samarbete med andra aktörer som exempelvis arbetsförmedling, högskola, universitet, bibliotek samt det privata näringslivet försöker Forum Ystad tillgodose de behov av kompetensförsörjning som finns såväl lokalt som regionalt.

21

Ystad kommun och Simrishamns kommun har under året ingått ett samverkansavtal som ska gälla från och med den första januari 2008, där Forum Ystad svarar för vuxenutbildningen till invånarna i Simrishamns kommun.

Fördelning av de studerande vid Forum Ystad Antal studerande vid Forum Ystad Grundläggande vuxenutbildning

2007 46

2006 54

Gymnasial vuxenutbildning

460

469

Svenskundervisning för invandrare (sfi)

65

55

Särvux

17

13

Grundläggande nivå Den grundläggande vuxenutbildningen motsvarar grundskolan och ska ge grundläggande kunskaper om samhällslivet, samt utgöra en grund för framtida studier eller yrkesliv.

För att tillgodose den enskildes behov, finns goda möjligheter att anpassa studietakt, nivå och stöd för varje studerande. Kurserna kan läsas på en eller flera terminer. I kurserna sker undervisning på flera nivåer för att den enskilde skall kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt. Systemet är flexibelt och anpassas kontinuerligt efter den studerandes utveckling. Givetvis finns också möjligheter att kombinera studier på grundläggande nivå med studier på andra nivåer, allt för att ta tillvara på den enskildes behov och förutsättningar.

Inom de organisatoriska ramar som styr verksamheten strävar personalen efter att utnyttja resurserna så att det ger de studerandena största möjliga utbyte av tiden på Forum Ystad.

Gymnasial nivå Den kommunala vuxenutbildningen är kursutformad och oftast bygger kurserna i de olika ämnena på varandra. Studieplanen är individuell och anpassas efter behov angående studietakt, antal ämnen och kombinationen av dessa. En del studerande läser bara enstaka kurser och enligt de utvärderingar som görs vid Forum Ystad är oftast studietiden en kort och intensiv period på en termin. Flera kombinerar studier med arbete vilket ofta ställer högre krav på flexibilitet och tillgänglighet av utbildning.

För att skapa en större tillgänglighet av utbud samt att underlätta, förkorta och effektivisera studietiden görs följande: – utveckling av Forum Ystads webbaserade lärplattform (Fronter), parallellt med att ett flertal av våra kurser erbjuds flexibelt och på distans – fler möjligheter till handledning och kurser på kvällstid

22

– –

då ett större arbete skrivs inom ett samhällsorienterande ämne kan detta bedömas inom svenska eller engelska i svenska och engelska finns checklistor för ingående moment, vilket leder till likformigt innehåll i kurserna, samt underlättar vid studieavbrott möjligheten att återuppta studierna där han/hon avbröt dem.

På Forum Ystad får den enskilde pedagogisk handledning utifrån behov och förutsättningar. En viktig del i detta är utvecklingen av flexibla studier och genom att kunna erbjuda såväl närundervisning som distansundervisning skapas denna möjlighet i kombination med handledning.

Särvux Särvux är lokalintegrerat i den övriga vuxenutbildningen på Forum Ystad och erbjuder undervisning på olika nivåer. Antagning sker kontinuerligt under läsåret och år 2007 fanns sjutton studerande på särvux. Undervisningen bedrivs i små grupper med varierande antal lektioner och kurstid. Undervisningen ska ge kunskaper, färdigheter och utmaningar utifrån de studerandes egna förutsättningar.

Ett tydliggörande av kursmålen för de studerande skapar goda förutsättningar för att de ska kunna uppnå de individuellt satta målen för studierna. Alla studerande på särvux har en individuellt anpassad utvecklingsplan som svarar upp mot den enskildes behov och förutsättningar.

Svenskundervisning för invandrare – sfi Studierna kan kombineras med kurser på grundläggande och/eller gymnasial nivå.

De studerande har mycket varierad studiebakgrund, från analfabeter till högutbildade akademiker. Lågpresterande och studerande med läs- och skrivsvårigheter erbjuds hjälp på Dyslexicentrum.

Då många invandrare anser sig ha alltför få tillfällen att tala svenska utanför själva sfi-undervisningen finns konversatörer på Forum Ystad. De är ”helt vanliga svenskar” som ideellt träffar de studerande. Samtalen sker i mindre grupper under otvungna former för att alla ska få möjlighet att komma till tals. På konversationstimmarna får de studerande värdefull kunskap om det svenska samhället, dess kultur, normer och värderingar.

Under året har ett arbete inletts med en så kallad meritportfölj, en sammanställning av den studerandes meriter avseende utbildning och arbete. Meritportföljen syftar till att synliggöra den studerandes kompetens, underlätta möjligheterna till arbete samt stärka dennes självkänsla och att även utveckla språket.

23

Genom att de studerande kombinerar språk med yrkespraktik skapas bättre förutsättningar att utveckla främst språkkunskaperna men också att integreras i det svenska samhället och komma ut på den svenska arbetsmarknaden. Undervisningen i sfi innebär teoretiska studier halva tiden och praktik i en omfattning som bestäms i samråd med praktikplatsen.

Under år 2008 har Forum Ystad prioriterat följande utvecklingsområden: – Det flexibla lärandet behöver fortsätta utvecklas, eftersom studerandena i allt högre grad måste kombinera studier och arbete som en följd av försämrad studieekonomi.

– Samverkan mellan Forum Ystad, andra kommunala och externa aktörer och utbildningsanordnare behöver utökas, så att kursutbudet fortsättningsvis motsvarar de behov och önskemål som finns från både studerande och samhälle.

– Kommunens flyktingmottagning innebär större krav på sfi-undervisningen och det samarbete som inletts med Social Omsorg och Arbetsförmedlingen i Ystad måste vidareutvecklas.

– Samverkansavtalet mellan Ystads och Simrishamns kommuner bör vidare utvecklas för att skapa bättre möjligheter för båda parter, till utbud och nyttjande av de synergieffekter som det för med sig.

Barnkonventionen fyller 18 år – vad har det betytt att Sverige ratificerat den? ”Det har bland annat betytt att barn och unga har blivit mer medvetna om att de har rättigheter. Det har också skapat en medvetenhet bland vuxna att vi måste lyssna på barn och ungdomar och låta dem vara med och påverka. Vi är inte framme än, men vi är på väg i alla fall.” (Lena Nyberg, barnombudsman)

Kulturskola Kulturskolan bedriver en verksamhet som i första hand riktar sig till barn i grundskole- och gymnasieskolålder. Under drygt ett år efter omvandlingen från traditionell musikskola till Kulturskola har en viss koncentration lagts på att få elever till kurserna inom Kulturbiten, såsom serieteckning, drama, teater, låtskapare och skrivarverkstad. Instrumentundervisningen har haft fulla kurser, men vissa instrumentgrupper (exempelvis saxofon, trumpet och klarinett) kräver mer aktiv ”marknadsföring” för att fylla på antalet sökande, medan andra (till exempel gitarr, slagverk, piano och sång) har en ganska stor kö av ansökningar. Ensembleverksamheten har utökats under året och nu finns ensembler inom alla musikgrupper och inom teater/drama. Ny kurs för året har varit spädbarnsrytmik.

Från och med läsåret 2006/2007 finns en kulturpott, vilken innebär att alla klasser i år 4-6 kan beställa tio timmar med en pedagog från Kulturskolan. Timmarna kan användas till just det som klassen önskar sig till exempel att göra ett musikalpro24

jekt, att jobba med samspel i gruppen genom dramaövningar eller kanske att dekorera klassrummet på ett nytt sätt.

Den traditionella musikundervisningen ska fortsätta som tidigare, dock med en ännu större bevakning på vad som sker i omvärlden. Kulturkurserna ska fortsätta att utvecklas och här kommer nya idéer för kurser att testas. Ensemblerna ska växa och målet är att bland annat att ha en aktiv teatergrupp för externt uppträdande.

Under våren och hösten 2008 startar ett intensivt kvalitetsarbete med utarbetade av mål för verksamheten. Diskussioner och samtal förs på personalkonferenser för framtagande av riktlinjer för kvalitetsarbetet. När detta är klart finns det dokument som gör det enklare att mäta den kvalitet Kulturskolan ska stå för.

Marietorps naturskola Marietorp är både en naturskola, ansluten till naturskoleföreningen och en lägerskoleplats för barn och elever i Ystads kommun. År 2007 har naturskolan varit flitigt besökt av grupper från förskola till gymnasium. Kommunens egna verksamheter har haft förtur till bokning vilket också kommer att vara fallet under 2008.

Marietorp kan utnyttjas under hela året men bokningsfrekvensen är högst under perioden mars-oktober och under resten av året är beläggningen lägre vilket skapar utrymme för planering och underhåll. Det har skett en förändring av övernattningsfrekvensen, då de nya arbetstidsreglerna gjort det betydligt svårare att organisera lägerskolor.

Marietorp har varit bemannat alla vardagar och i en större omfattning än tidigare, vilket upplevs som mycket positivt. De pedagoger som finns på Marietorp har ett stort intresse för och bred kompetens inom områdena natur och utomhuspedagogik. Det stora temat under året har varit trehundraårsfirandet av Carl von Linnés födelse och många grupper har använt sig av möjligheten att fördjupa sina kunskaper om denne svenske vetenskapsman.

”All verksamhet inom skola, förskola och skolbarnsomsorg skall präglas av miljömedvetenhet. Alla barn och elever skall få kunskap om förutsättningar för en god miljö och förstå ekologiska samband.” (BUN-planen)

25

Särskilt prioriterade områden Barn-, elev- och studerandeinflytande I Ystad finns sedan år 2002 ett Ungdomsfullmäktige, vilket sammanträder fyra gånger per läsår, bestående av femtiofem elever från år 4 till och med gymnasiet.

Ledamöterna utses genom demokratiska val på sina skolor. Ungdomsfullmäktige utgör beredningsorgan för kommunens förvaltningar och nämnder i frågor som berör barn och unga. Ungdomarna delas in i fem förvaltningsgrupper, som med hjälp av en ungdomskoordinator på respektive förvaltning skall lyfta fram frågor för Ungdomsfullmäktige att behandla. På det sista sammanträdet för läsåret röstar ungdomarna om hur Ungdomsfullmäktiges budget på 200 000 kronor ska fördelas. Ungdomsfullmäktiges presidium sammanställer skolornas förslag, där anslagen i första hand skall gå till aktiviteter och insatser som stärker och utvecklar demokratin för barn och unga i kommunen.

På demokratidagarna samlas ungdomar för att diskutera och besluta i frågor som rör dem. Representanterna är valda ute på respektive skola och företräder denna i diskussionerna.

Det formella barn- och elevinflytandet får sägas vara mycket gott, barnen/eleverna är aktiva i matråd, trivselråd, brukarråd, klassråd, elevråd, idrottsråd och bokråd.

Nedan följer exempel på hur elevernas inflytande beskrivs i några av kvalitetsredovisningarna: – Utvärderingsbok där eleverna i slutet av varje vecka själva skriver.

– Vi utvärderar med eleverna efter avslutade teman.

– Eleverna har en personlig dagbok, där de planerar och utvärderar veckans arbete.

– Genom skoldagboken och loggboken utvärderar vi på ett tydligare sätt.

– För att följa upp elevernas lärande utvärderar vi vår verksamhet kontinuerligt tillsammans med eleverna i takt med deras ökade mognad.

– Eleverna har i klass 1-3 en planeringsbok där eleverna planerar en del av arbetet själva.

– Eleverna tar ansvar för sin utveckling genom att vi vid utvecklingssamtalen tillsammans sätter mål att arbeta mot.

– Under höstterminen utvecklades tanken med loggboken, nu för alla tre årskurser. Längre tid är utlagd för elever tillsammans med sina kontaktlärare för att de ska kunna utvärdera veckan som gått och planera veckan som kommer.

– Klasserna utvärderar sitt arbete varje vecka.

För att nå ett långsiktigt och hållbart resultat måste arbetet med barns och elevers reella inflytande fortsätta och fördjupas. Enligt de enkäter som centralt skickas ut från Kultur o Utbildning och besvaras av elever i år 2, 5 och 8 uppfattar inte elever26

na i att de, i någon större grad, har möjlighet att påverka det vardagliga arbetet.

Anmärkningsvärt är att upplevelsen av delaktighet sjunker med en högre ålder då det borde vara tvärtom. ”Det reella inflytandet på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll ska öka med stigande ålder och mognad” (Lpo 94). Genomgående visar flickornas svar i ovan nämnda enkäter att de i någon större omfattning än pojkarna upplever att de får vara med och bestämma i skolan.

På frågan Får du vara med och bestämma vad ni ska göra i förskolan svarar 55 % av de tillfrågade femåringarna med ett jakande svar. För att ytterligare förbättra barnens känsla av inflytande och kunna påverka verksamhetens innehåll, arbetssätt och delta i utvärdering påpekar pedagogerna att de behöver vara ännu tydligare med att poängtera för barnen när de är med och beslutar. Nedan följer några exempel ur förskolornas kvalitetsredovisningar som beskriver barnens reella inflytande.

– Vi har uppmuntrat barnen till att välja sina aktiviteter. Vi försöker också att utgå ifrån barnens intressen när vi planerar verksamheten och på så sätt göra detta till en demokratisk arbetsplats för barnen. Barnen har också varit med i planeringen av att göra om i lokalerna.

– Barnen får också ofta bestämma om man vill gå ut tidigare eller senare. Att äta frukt erbjuder vi ofta under tiden barnen leker, för att inte avbryta leken.

Men vi kräver dock att de sitter ner, för att inte sätta i halsen.

– Vi lyssnar på barnen och tar till oss deras tankar och idéer. Vi är lyhörda för deras åsikter. Vi väntar på dem och låter dem leka färdigt.

Trots idoga försök, under flera år, att skapa ett studeranderåd vid vuxenutbildningen har inte detta lyckats. De studerande anser sig inte ha tid och genomför sina kurser individuellt och därför finns inget större intresse för att arbeta med de frågor som rör de studerande som grupp. Då ett öppet klimat och en öppen dialog med de studerande är en nödvändighet är lärare och övrig personal lyhörda för synpunkter och förslag under utbildningstiden. Att det inte finns ett studeranderåd är inte något specifikt för vuxenutbildningen i Ystad utan det saknas på många av landets kommunala vuxenutbildningar. Försök måste göras för att pröva andra former av studerandeinflytande.

”Lugn och ro i klassrum och matsal!” (elever i år 2,5 och 8)

Ovanstående önskan återkommer i ett stort antal i elevenkäterna under övriga kommentarer. Barn och unga tar ofta själva upp sin skolmiljö som ett av de vardagsproblem som påverkar deras studieresultat, trivsel och hur de mår. Arbetsmiljölagen omfattar alla elever från och med förskoleklassen och måste tillämpas på samma sätt när det gäller barn som vuxna. Barn och elever i Sverige ska inte behöva ha en arbetsmiljö i skolan som vi vuxna aldrig skulle acceptera på våra arbetsplatser 27

Vid två tillfällen under hösten 2007 fick elevskyddsombuden vid 7-9 skolorna utbildning i arbetsmiljöfrågor. Regler för elevmedverkan genom elevskyddsombud finns på flera ställen i lagstiftningen och enligt arbetsmiljölagen ska eleverna från år 7 i grundskolan utse elevskyddsombud som representerar eleverna i arbetsmiljöfrågor. Förutom information om vad som står i arbetsmiljölagen och vad som ingår i deras uppdrag fick elevskyddsombuden korta föreläsningar om bland annat buller, tillgänglighet, ergonomi och brandskyddsarbete.

Vårdnadshavarnas medverkan I den enkät som centralt skickas ut från Kultur o Utbildning till föräldrar med barn (fem år gamla) i förskolan finns två frågor, där den ena rör delaktighet i det egna barnets utveckling och lärande och den andra handlar om personalens intresse av förälderns åsikter. Båda frågorna domineras av de mest positiva svarsalternativen (den förra frågan får 61% och den senare 79%) och detta är mycket positivt. Även år 2007 får den enkät med liknande frågor som skickas till föräldrar med barn i skolan alldeles för låg svarsfrekvens, för att några säkra slutsatser ska kunna dras.

På många håll i kommunen finns redan ett mycket väl fungerande samarbete mellan skola och hem. Föräldrarna diskuterar sitt barns IUP, deltar i olika aktiviteter, ingår i olika gruppkonstellationer i verksamheterna (framtidsgrupp, brukarråd, föräldraråd och föräldraförening), diskuterar verksamheten på föräldramöten, är delaktiga i framtagande av likabehandlingsplan samt ordningsregler.

I några kvalitetsredovisningar finns även i år önskemål om en liten föräldragrupp, ett föräldraråd, som diskussionspartner, referens och bollplank för idéer och tanker angående utvecklings- och kvalitetsarbete.

Vårdnadshavarna har möjlighet till aktuell information vid förskolans/fritidshemmets tamburkontakt och drop-intillfällen, informations- och anslagstavlor samt på de olika verksamheternas hemsidor.

I Lpo 94 står att ”Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande”.

Skolportalen består av flera olika e-tjänster som finns tillgängliga dygnet runt där vårdnadshavare till barn i skolbarnsomsorgen bland annat kan söka förskoleplats och registrera ändringar i barnomsorgsschemat. Vårdnadshavare för elever i år 7-9 kan se elevens schema, frånvaro och betyg i Skolportalen. Elever i år 7-9 kan se schema, frånvaro, betyg och klasslistor i Skolportalen. När man loggar in på sitt personliga konto når man en skräddarsydd information.

28

Kultur och Utbildningsförvaltningen och Social Omsorg erbjuder föräldrar i Ystads kommun att delta i följande kurser: A. Alkoholförebyggande arbete handlar först och främst om vuxnas förmåga att skapa en trygg och tydlig struktur. Föräldrars förhållningssätt har en avgörande roll i denna fråga. Absolut Förälder är en föräldrautbildning av vårdnadshavare till barn i år 6. Utbildningen ger föräldrar fakta och möjlighet till diskussion kring unga och alkohol samt möjlighet till eftertanke kring det egna förhållningssättet som tonårsförälder. Kursen omfattar tre utbildningstillfällen på alla skolor under tre veckor och för att göra det möjligt för alla att delta erbjuds barnpassning på skolan. Kursen leds av utbildade kursledare från skol och Social Omsorg. Vid det tredje tillfället är eleverna med på utbildningen för att bland annat arbeta fram ett handlingsprogram. Kursen följs sedan upp genom att vid första föräldramötet i år sju, åtta och nio, kommer kursutbildarna till varje klassrum för att ge en snabb information och starta diskussionerna i den nya föräldragruppen.

B. Att stärka föräldrarollen genom att ge föräldrarna bra verktyg att förstå och hantera sitt barn är syftet med föräldrautbildningen COPE - The Community Parent Education Program. Kursen vänder sig till föräldrar till barn mellan tre och elva år och är en samverkan mellan Kultur och Utbildning och Social Omsorg.

Kursen syftar till att förbättra samspelet i familjen och att skapa stödjande nätverk.

I kursen utgår man från föräldrarnas erfarenheter och med hjälp av de andra föräldrarna i gruppen diskuteras olika lösningsstrategier. Dessa diskussioner varvas med praktiska övningar, där man till exempel använder sig av videoklipp och rollspel, för att uppnå en förändring av beteenden. Kursen omfattar tio träffar på cirka två timmar och även här erbjuds barnpassning på skolorna för att öka möjligheten att delta.

Barn, elever och studerande i behov av särskilt stöd Som ett led i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i Ystads kommun, finns Barn- och elevhälsan. Barn- och elevhälsan kan ses som barns/elevers företagshälsovård och verkar som en övergripande och kompletterande stödfunktion till verksamheterna. Här ingår hälsopedagog, hörselpedagoger, kuratorer, psykologer, skolläkare, skolsköterskor, specialpedagoger, talpedagoger samt områdeschef.

Tidiga och preventiva insatser utifrån barns och elevers förutsättningar ges genom att främja deras fysiska och psykiska hälsa, med fokus på att stödja barn och elever i behov av särskilt stöd. Detta sker i samverkan mellan olika yrkesgrupper i Barn- och elevhälsan samt verksamheterna. Barn- och elevhälsan arbetar i ett år 1- 16 perspektiv, där förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola ingår.

29

Barn- och elevhälsan har under hösten 2007 utökats med tre projektanställda specialpedagoger. Fokus för specialpedagogiska insatser har varit samverkan med förskola och skola, hjälpa till med att identifiera och analysera orsaker till barns/elevers/gruppers svårigheter, samt utveckla verksamhetens närmiljö.

Att sprida kunskapen om Barn- och elevhälsans kompetenser, verksamhet samt tillgänglighet har varit angeläget, i synnerhet inom förskolan. I september månad genomfördes en heldag riktad till rektorer, verksamhetsledare och områdeschefer, med syfte att ge fördjupade kunskaper Barn- och elevhälsan. Några olika kompetensutvecklingsinsatser riktade till personalgrupper, företrädesvis inom förskolan men även till skolans pedagoger, presenterades för att kunna genomföras under läsåret 2007 – 2008.

Som ett led i preventiva insatser med fokus förskola, men även skola, har kostnadsfri handledning erbjudits till personalen i verksamheterna. Handledningen sker företrädelsevis i grupp, men även enskilt och kan ses som en kvalitetssäkring av verksamheterna. Genom handledning erbjuds problemlösning och möjlighet till utveckling i yrkesrollen. Fler vinster kan exempelvis vara att synliggöra kompetenser, skapa samsyn och förståelse, motverka negativ stress samt möjlighet att fritt reflektera över sin arbetssituation. Personalen i verksamheterna har uttryckt att möjligheten till handledning i arbetslaget både givit positiva erfarenheter och varit kompetensutvecklande för såväl yrkesroll som arbetslag.

Fortbildning av Barn- och elevhälsans personal har erbjudits kring sociala berättelser och seriesamtal, vilka är viktiga verktyg för barn med exempelvis autism, Aspergers syndrom, DAMP, ADHD och Tourettes syndrom. Sociala berättelser och seriesamtal är skrivna och ritade förklaringar och strategier kring händelser i vardagen. De försöker visa tillrätta, de förtydligar sociala mönster, oskrivna regler och den sociala normen. De ger insikt om orsak och verkan, sätter händelserna i ett sammanhang och ger redskap till en bättre social kompetens. Under hösten 2007 har sextio pedagoger deltagit i denna fortbildning och efterfrågan har varit mycket stor så fler kurstillfällen är planerade under 2008.

”Lärande och hälsa påverkas i stor utsträckning av samma faktorer. Lusten att lära är starkt kopplad till känslan av hälsa och välbefinnande och gynnas av samma faktorer: trygghet och trivsel, upplevelser av sammanhang och helhet, delaktighet, inflytande och självkänsla samt möjligheterna att få använda alla sina sinnen och utveckla kreativitet. En god lärandemiljö främjar också hälsan.” (Regeringsproposition Hälsa, lärande och trygghet – 2001/02)

30

För att bättre tillgodose behovet av stöd för barn och ungdomar med uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter såsom exempelvis ADHD/DAMP finns det under läsåret 2007/2008 ett samarbetsprojekt inom SÖSK 6 och Sydöstra Skånes Sjukvårdsdistrikt – BIBASS. Syftet med projektet är att skapa samarbetsmodeller mellan olika aktörer och det enskilda barnet/ungdomen samt dennes familj.

I referensgruppen för SÖSK ingår för Ystad kommuns del områdes/verksamhetschef för Barn- och elevhälsan, samt enhetschef för Barn- och familjeenheten.

Det är viktigt för dessa barn och ungdomar att få sina svårigheter igenkända, rätt tolkade och erkända. Därför har ett konsultationsteam för varje kommun bildats där representanter för NPU team (neuropsykiatriskt utredningsteam), BUP (barn och ungdomspsykiatrin) ingår. Från kommunen kan Barn- och elevhälsan (psykolog, skolsköterska, kurator, specialpedagog, logoped) socialsekreterare, LSShandläggare delta. Barnhälsovårdspsykolog och representanter från barn- och ungdomshabiliteringen kan i förekommande fall också närvara. Denna organisation har provats under hösten 2007 och kommer att fortsätta under våren 2008.

Projektkoordinator för BIBASS ansvarar för utvärdering och förslag på fortsättning.

Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi blir ett handikapp i vissa situationer. Därför är det viktigt att den som har problem får stöd och möjligheter att fungera så bra som möjligt i skolan, i familjen och i arbetslivet. En stödjande och läsvänlig miljö kan hjälpa till att utveckla läsande och skrivande även när man är vuxen. Den som har bemötts med respekt och får vägledning kan utveckla läs- och skrivförmågan genom hela livet. Denna vetskap är viktig för såväl studerande som personal på Forum Ystad.

Dyslexicentrum på Forum Ystad kan ge vuxna en andra chans. Lärarna är mycket uppmärksamma på studerande som har svårigheter i sina studier och kan hänvisa de studerande att ta kontakt med Dyslexicentrum. Där utförs tester, skrivs utlåtanden och åtgärdsprogram och därefter görs en individuell studieplan med utgångspunkt i varje studerandes förkunskaper och behov. Undervisningen sker enskilt eller i liten grupp och omfattar bland annat lästräning, skrivträning, stavningsgenomgång, ordkunskap, ordbildning, grammatik och studieteknik. Den studerande får utveckla sin språkliga medvetenhet och stärker sin självkänsla genom att lyckas. Undervisningen på Dyslexicentrum kombineras ofta med studier på Forum Ystad, men är inget krav.

Studerande med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi erbjuds möjlighet till test i enskild miljö, utökad tid vid skriftliga prov och/eller muntliga test. Dyslexistuderande som vill göra högskoleprovet med utökad tid kan göra test på Dyslexicentrum som verifierar deras behov.

6

Sydöstra Skånes Samarbetskommitté - kommunerna i Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad

31

Hälsa och livsstil Alla elever i år 6 arbetar med temat "Var Smart - Säg Nej!” Under en stor del av läsåret arbetar man kring frågan hur man ska få unga i Ystad att säga nej till droger. Eleverna diskuterar, gör filmer, sånger, dikter, rollspel, tidningar, dataspel, hemsidor med mera, helt efter klassens egen fantasi och förutsättning. Fältgruppen besöker alla klasser flera gånger under arbetet och genomför värderingsövningar där eleverna får fundera på vad de tycker i olika frågor, samt träna sig i att stå för sina åsikter inför hela gruppen.

Klasserna presenterar sedan sitt arbete på Ungdomsmässan till vilken alla klasser i år 4-9 har sin skoldag förlagd. Här finns även en stor del av föreningslivet i Ystad representerat, som genom olika uppvisningar och prova-på-verksamheter försöker locka nya medlemmar. Mässan pågår under fredag och lördag, i regel första helgen i maj, och bjuder på många uppskattade scenframträdanden av Ystadungdomar med sång, dans, musik, teater, modevisning samt diskussioner och samtal mellan ungdomar och politiker.

Två gånger i år 5 och en gång i år 6 gör hälsoinspiratörerna (elever från år 7 och 8) besök i klasserna. Hälsoinspiratörerna har fått sin utbildning av Barn- och elevhälsans hälsopedagog samt skolsköterska. Målet med hälsoinspiratörerna är att de yngre eleverna skall träna på att ta ställning och få inspiration till att påverka sin hälsa positivt.

Det har visat sig vara framgångsrikt då de yngre eleverna uppskattat besök av de äldre. De äldre eleverna är ute för att inspirera och inte lära ut och kunskapsbiten lämnas med varm hand till pedagogerna. De äldre eleverna är alltså ut tre gånger med olika tema, ”Hälsa för dig”, ”Tobak & Rökning” samt ”Snus & Reklam”.

Skolsköterskorna på respektive skola och/eller hälsopedagogen är närvarande under lektionen som stöd till de äldre eleverna. Lärarna medverkar under lektionstillfället för att lyssna och för att kunna följa upp eventuella frågor som kommer vid senare tillfällen. Övervikt är ett stort folkhälsoproblem och antalet barn som drabbas av övervikt har ökat i Sverige, liksom i andra höginkomstländer. I Ystads kommun är ca 25 % av barnen överviktiga eller feta. Denna utveckling är särskilt oroande eftersom övervikt under uppväxtåren har en tendens att även fortsätta upp i vuxen ålder.

Barn och unga genomför minst en fysisk aktivitet dagligen. Förbättrade förutsättningar för barn och unga att aktivera sig. (Mål 3 i Samverkansplanen)

Under 2007 startade därför projektet Rörelseglada barn för att ge barn och elever möjlighet till en långsiktig hälsoförändring som kommer att medföra att viktuppgången avstannar samt att eleven väljer en aktiv fritid. Barn som är klassade till

32

övervikt (enligt BMI) och är 10 till 12 år, på fyra av kommunens f-6 skolor, erbjöds att delta i projektet.

I första hand erbjuds eleven tillsammans med föräldrar en konsultation med skolsköterska och hälsopedagog där bland annat barnet sätter upp två mål som hon/han vill förbättra kring sin hälsa. Denna konsultation följs sedan upp var tredje månad. Under terminen erbjuds även barnen en rolig aktivitet på Friskis & Svettis en gång i veckan efter skoltid, där barnen leker, gympar, spelar fotboll och gör yoga. Genom att träffa likasinnade barn hoppas vi på att motivera barnen till ett aktivt liv. Vi, tillsammans, måste försöka hålla barnen friska på sikt och detta är en bit på rätt väg. Att lära barnen röra på sig och äta rätt påverkar hela kroppen positivt, vilket leder till en piggare och friskare kropp och att inlärningen blir lättare vilket i sin tur gör skolarbetet roligare.

Som en del av YstadMaTs (Miljöanpassat Transportsystem, YstadMaTs är ett projektnamn för alla de åtgärder som är till för att minska trafikens utsläpp) och som en följd av projektet angående säkra skolvägar (se sidan 6 under rubriken Förvaltningsövergripande samarbete) genomfördes kampanjen Hälsotrampare. Kampanjen genomfördes i samarbete med Vägverket där målet är att minska utsläppen av växthusgaser samt att fler ska uppmuntras till friskvård. Kampanjen ska uppmuntra vanebilister att cykelpendla till arbetet under två månader. I första hand är kampanjen riktad mot personal inom skolan för att minska biltrafiken kring just skolan samt att personalen även ska vara goda hälsoförebilder för eleverna.

Barnen i Ystads kommun är bland de bästa i landet på att simma, i alla fall med tanke på antalet sålda simmärken hos Svenska simförbundet. Det är viktigt att barnen känner sig trygga i vattnet och inte drabbas av panik om det skulle inträffa en olycka och alla förskolebarn får simundervisning en gång i veckan under en termin. Kommunen prioriterar simundervisning och under sommarmånaderna bedrivs även simskola på Nybrostrandsbadet.

Med start redan i förskolans sexårsverksamhet får barn och elever, steg för steg, lära sig hjärt-lungräddning. Eleverna får lära sig ett nytt steg för vart år samtidigt som de repeterar tidigare kunskaper och när de går ut nian har de fått de grundläggande kunskaperna i HLR. För att driva Ystadmodellen framåt finns en grupp aktiva ungdomar engagerade i Ungdomskraft. Ungdomskraft arbetar tillsammans med Fältgruppen för demokrati och mot droger och har idag cirka femton medlemmar i åldrarna 13-16 år. Vid stormöten, två gånger i månaden, planeras verksamheten som bland annat består av att ordna drogfria arrangemang, manifestationer samt att arbeta med de olika delarna i Ystadmodellen.

33

Likabehandlingsplan I Kultur och Utbildningsförvaltningens olika verksamheter finns skyddsänglar, kamratstödjare, amorgrupper och vänskapsgrupper bestående av elever från olika årskurser, lärare och skolledning. I förskolan har StegVis (ett förebyggande undervisningsprogram med syfte att träna barn i social och emotionell kompetens) använts.

Under 2007 har förekommit ett intensivt arbete kring likabehandlingsplanen i förskola, skola och skolbarnsomsorg. Likabehandlingsplanen ska beskriva det förebyggande arbetet för att skapa trygghet, god stämning och förhindra kränkning eller mobbning samt beskriva rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda.

En mall för likabehandlingsplan skickades ut från förvaltningen för att sedan anpassas efter den egna verksamhetens förutsättningar och behov. Några skolor har gjort en förenklad och mer lättillgänglig arbetsplan för likabehandling, då den ursprungliga finns att läsa på hemsidan.

I kvalitetsredovisningen för år 2008 kommer verksamheterna att göra en uppföljning och utvärdering av arbetet med och kring likabehandlingsplanen.

Enligt barn- och elevskyddslagen (2006:67) ska huvudmännen för de verksamheter som regleras i skollagen se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.

Uppföljning av 2006 års redovisning De uppföljningsområden som fanns i Ystad kommuns kvalitetsredovisning för år 2006 var följande: – Arbetet med att barn och elever ska uppleva att de är delaktiga i och har inflytande på den vardagliga verksamheten fortsätter.

Att verka för att barn och elever får ett större inflytande inom den del som berör den vardagliga verksamheten är ett arbete en process, som inte mist elevenkäterna, visar på att vi måste fortsätta med i kommunen.

–

Det kommunala resultatet på ämnesproven i år 5 analyseras och insatser måste göras för att betydligt förbättra resultatet till nästa år.

34

Resultatet på årets ämnesprov har markant förbättrats. Rutiner finns numer för en tidigare sammanställning av resultat vilken möjliggör en snabbare återkoppling till förvaltningens ledningsgrupp samt till berörda skolor.

Säkerställa att skolornas lokala arbetsplaner utarbetas under medverkan av eleverna och deras vårdnadshavare.

Det är osäkert om grundskoleförordningens 2 kap 23 § …

–

”För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Rektorn beslutar om arbetsplanen. Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas.” uppfylls och är ett allmänt tillvägagångssätt i kommunen, då detta för närvarande inte framgår av varken kvalitetsredovisningar eller lokala arbetsplaner.

–

Stödja fritidshemsverksamheten för att tydliggöra dess roll som komplement till skolan samt utveckla rutiner för att utvärdera resultat och kvalitet.

Skolverkets Allmänna råd och kommentarer - Kvalitet i fritidshem har studerats och diskuterats av personal i ett flertal av kommunens fritidshem. Som en kommentar till dessa studier skriver personalen att ”en satsning på fritidshemmen är mycket angelägen”. Fritidshemmets pedagogiska verksamhet bör även synliggöras i BUN-planen.

– Vidareutveckla det flexibla lärandet vid Forum Ystad för att kunna erbjuda individanpassade studielösningar.

Under hösten år 2007 har arbetet med att skapa distanskurser för en större flexibilitet vidareutvecklats. Från och med januari 2008 kommer ett flertal kurser att vara tillgängliga på Forum Ystad. Fördelen med att arrangera distanskurser i egen regi är att närundervisning hänger samman med distansundervisningen, vilket skapar fler möjligheter för den studerande. Fler kvällskurser och även handledning på kvällstid är sätt att tillmötesgå den studerande som kombinerar arbete med studier.

Kan inte Forum Ystad tillmötesgå en studerandes önskemål finns möjligheten att mäkla till andra utbildningsanordnare.

Vilka är dina förhoppningar framöver när det gäller Sveriges arbete utifrån barnkonventionen? ”Att alla kommuner, landsting och statliga myndigheter blir bättre på ett barnsperspektiv och att alla barn får kännedom om sina rättigheter.” (Lena Nyberg, barnombudsman)

35

De nationella kunskapsmålen Grundskola I Ystads kommun används de nationella ämnesprov som finns i svenska, matematik och engelska för årskurserna 5 och 9. Ämnesproven i svenska, matematik och engelska skall användas i slutet av år 9 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. År 5 Syftet med ämnesproven är att ge läraren stöd vid bedömning om eleverna nått uppställda mål. Proven har också ett diagnostiskt syfte, vilket innebär att de belyser enskilda elevers starka och svaga sidor i respektive ämne. De som inte nått ett eller flera mål erbjuds stödundervisning och ett åtgärdsprogram upprättas tillsammans med eleven och dess vårdnadshavare. Stödundervisning ges individuellt eller i grupp. Under år 6 görs hela eller delar av ämnesprovet om för att säkerställa att för att målen uppfyllts.

I nedanstående tabell kan kommunens resultat av de nationella proven för år 5 ses över en tidsperiod av sju år.

2007 Svenska Matematik Engelska

91 % 87 % 91 %

2006

2005

2004

2003

2002

2001

86 % 83 % 91 %

95 % 90 % 94 %

91 % 86 % 91 %

92 % 92 % 90 %

86 % 81 % 84 %

90 % 85 % 89 %

Det sker ingen nationell insamling av resultat av ämnesproven och finns således heller ingen jämförande statistik. Proven för år 5 är inte obligatoriska utan i många kommuner finns lokala beslut om att proven skall användas.

Förra årets resultat för ämnesproven i svenska och matematik såg illavarslande ut då det var betydligt sämre än de tre föregående åren. Årets resultat ser avsevärt bättre ut och de insatser som gjorts har givit resultat. På flera skolor nåddes i år en hundraprocentig nivå i något eller samtliga ämnen. Ett initiativ som borde vara en princip är man på några enheter är flera lärare som granskar elevernas prestationer, detta för att ge eleverna en rättvis bedömning. ”Kunskapsuppföljningen i de tidigare åren inskränker sig ofta till ämnena svenska, engelska och matematik trots att det finns formulerade mål att uppnå för samtliga ämnen i kursplanerna för år 5.” (Skolverket)

36

Målen i samtliga ämnen behöver tydligt klargöras för elever och vårdnadshavare.

Ett arbete som påbörjats på en del skolor och som även avslutats på andra (se under rubriken Grundskola på sidan 15). Samtidigt med en tydlig målbeskrivning måste även fokus läggas på att beskriva måluppfyllelsen i samtliga ämnen för både år 5 och år 9 i såväl den egna som i den kommunalt sammanställda kvalitetsredovisningen. År 9 I svenska och engelska ingår olika delprov i det nationella provet för år 9. I svenska bedöms elevernas förmåga i läsförståelse, muntlig kommunikation och skriftlig produktion. I engelska sker en prövning av muntlig produktion, receptiv förmåga samt skriftlig produktion. Syftet med provet är att så allsidigt som möjligt pröva elevens förmåga inom ämnet. Tillsammans med lärarens kontinuerliga iakttagelser av elevernas framsteg utgör ämnesproven underlag för bedömningen av hur väl varje elev nått målen för årskursen. De nationella proven ska fungera som stöd för lärare i betygssättning. De är också underlag för utvecklingssamtal med elever och föräldrar och ger en bild av elevens starka och svaga sidor.

Skolverkets statistik över resultatet av ämnesproven i år 9

2007

2006

Andel elever % som ej nått målen Sv Ma En

Andel elever % som ej nått målen Sv Ma En

0,01 6,4 10,9 8,6 5,9 0,0 23,9 2 0,02 7,6 12,1 0,0 0,0 16,73 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 3 40 elever ej rapporterade 40 elever ej rapporterade 23 elever ej rapporterade

Norreportskolan Västervångskolan Kunskapsskolan 1

År 2007 deltog 175 elever på Norreportskolan, 133 elever på Västervångskolan och 76 elever på Kunskapsskolan. Samtliga elever har även blivit korrekt rapporterade till Skolverkets databas till skillnad från förra året.

Provbetyg ges på de olika delproven i engelska och svenska vilket således syns i ovanstående statistik. I matematik ges inga delprov. I ämnet svenska är det läsförståelse som eleverna brister i och i engelska är det den receptiva förmågan.

Från tidpunkten för de nationella proven fram till gymnasiets antagning har eleverna i år 9 fått hjälp med att nå godkänt i de nödvändiga ämnena för att kunna söka till ett nationellt gymnasieprogram. Åtgärder och stöd har eleverna fått av både ämneslärare och speciallärare. Särskilda kunskapsprov direkt efter skolavslutningen resulterade i att ytterligare elever klarade att nå gymnasiebehörighet.

37

Skolverkets statistik för åren 2007-2005 Andel elever % behöriga till gymnasieskolan

Andel elever % som ej nått målen i ett ämne

Genomsnittligt meritvärde 7 för elever i år 9

2007

2006

2005

2007

2006

2005

2007

2006

2005

Norreportskolan Västervångskolan Kunskapsskolan

91,4 97,0 98,7

98,4 93,7 94,7

92,7 98,2 91,2

7,4 8,3 2,6

1,1 14,4 4,2

11,9 2,7 15,8

218,4 209,8 241,4

224,7 201,2 237,6

213,8 216,0 216,7

Ystads kommun Kommungruppen Samtliga kommuner

93,5 88,7 89,1

95,1 88,8 89,2

94,8 89,1 88,9

7,8 9,2 8,7

5,9 8,6 8,6

8,3 9,1 8,9

214,1 201,0 205,8

213,1 201,1 205,3

214,7 202,2 204,9

Personalen vid Västervångskolan gläds över att måluppfyllelsen har ökat och vi fortsätter vårt arbete med att försöka skapa undervisningsgrupper anpassade för de behov och förutsättningar våra elever har.

Vuxenutbildning - Forum Ystad De nationella kursplanemålen, som är en del av studieplanen, kan utvärderas på individplanet, men är inte statistiskt rättvisande för komvuxverksamheten som helhet, om man därmed avser att mäta, hur många studerande som uppnår minst betyget Godkänd i valda kurser.

Under 2007 genomfördes nationella prov i Engelska A och B, Fysik A och B Matematik A, B, C och D samt i Svenska/Svenska som andraspråk B. Samtliga studerande på kurserna deltog i de nationella proven och vid prövningar används alltid de nationella proven. Det nationella provet är vägledande vid betygssättning men i slutbetyget görs en sammanlagd bedömning av den studerandes måluppfyllelse.

Slutbetyg jämfört med betyg på det nationella prov

Betygen är lika Slutbetyget är lägre Slutbetyget är högre

2007 höst 94 % 1% 5%

2007 vår 89 % 2% 9%

2006 höst 88 % 8% 4%

2006 vår 81 % 11 % 1%

Avbrott i en eller flera kurser förekommer med varierande orsaker. Tidiga avbrott beror oftast på att den studerande gjort ett omval. Studieavbrotten behöver nödvändigtvis inte har samband med studiesituationen utan kan bero på exempelvis arbete, familjeskäl eller sjukdom. Det är studie- och yrkesvägledarnas uppgift att följa upp alla avbrott.

7

Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng.

38

Barn- och Utbildningsnämndens mål Nedanstående mål är uttryck för Barn- och Utbildningsnämndens prioriteringar.

Dessa mål ska följas upp och resultatet ska värderas såväl i den egna verksamhetens kvalitetsredovisning som i den kommunalt sammanställda kvalitetsredovisningen.

Förskola och familjedaghem Barnen ska under hela sin vistelsetid – uppleva att de är trygga i verksamheten – ha lust att lära mer.

Som en del av kvalitetsarbetet inom Kultur o Utbildning i Ystads kommun spelar enkäter en viktig roll, då det är betydelsefullt att få reda på vilka synpunkter barn, elever och föräldrar har på de olika verksamheterna. Några av frågorna i enkäten har anknytning till Barn- och Utbildningsnämndens mål och rör trivsel, kamrater, om barnen får göra roliga saker i förskolan och om barnen får vara med och bestämma. Dessa frågor får även 2007 en hög frekvens av positiva svar.

Hela det enkätprogram som centralt skickas från förvaltningen kommer under år 2008 att ses över på grund av det är en svårt att nå den nödvändiga höga svarsfrekvensen men även för att det ska vara mer angelägna frågor för de olika respondenterna att besvara.

Svårigheten med enkäter till små barn, i det här fallet till femåringar, är att det är just vad som hänt den dagen och den stunden när enkäten ska besvaras som avspeglar sig i svaret. Detta är en anledning till att enkäten till kommunens femåringar att slopas och enkäter kommer endast att skickas till vårdnadshavare med barn i förskolan. Resultatet av enkäterna finns att läsa på Ystads kommuns hemsida – skola & förskola - kvalitetsarbete.

Grundskola Eleverna ska uppleva att de är trygga i verksamheten Eleverna ska ha lust att lära mer.

Eleverna ska, i slutet av år 1, ha grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna.

Eleverna ska, i slutet av år 5 och 9, ha uppnått de nationella målen.

Påståenden och frågor med anknytning till Barn- och Utbildningsnämndens mål ställs i de enkäter som centralt utgår från förvaltningen till elever i år 2, 5 och 8.

Frågorna/påståendena är likartade men har olika utformning beroende till vilken ålder de är riktade. Trivsel, kamrater, inflytande, vuxna lyssnar, vuxna hjälper till om det blir bråk, trygg på vägen till och från skolan, mobbning och skolk är några 39

av de ämnen som berörs. Över år och så även för år 2007 är svaren övervägande positiva och visar på att eleverna känner trygghet, trivsel och är nöjda med sin skolgång. En tendens, värd att uppmärksamma, är att det finns en liten ökning av negativa svar på frågor angående mobbning och stress i skolarbetet (gäller år 5).

Av resultatet av frågorna till elever i år 8 går inte att dra några säkra slutsatser då svarsfrekvensen blev alldeles för låg beroende på tekniska problem när webbenkäten skulle besvaras.

Målet att barn/elever/studerande ska ha lust att lära arbetar pedagogerna aktivt med i de olika verksamheterna. Det är viktigt att behålla elevernas intresse och engagemang för sitt skolarbete upp genom åldrarna och att de vuxenstuderande kan finna en passande form för sitt lärande. Delaktighet och inflytande, olika arbetssätt, tematiska studier, pedagogisk flexibilitet är bara några av de verktyg som kan utnyttjas för nå målet i BUN-planen.

För att nå målet i BUN planen att eleverna i år 1 ska ha grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna används olika metoder och hjälpmedel av pedagogerna.

Eleverna observeras i det vardagliga skolarbetet, genom test och observationer som utförs i samarbete mellan klasslärare, speciallärare och ibland även av talpedagog kan måluppfyllelsen mätas. För att nå målen i att läsa och skriva används bland annat olika läs- och skrivutvecklingsmodeller.

”Den här skolan är bra men kan förbättras” (elev i år 5)

Resultaten för grundläggande färdigheter i år 1 har avsevärt förbättrats jämfört med tidigare år och de elever som ännu inte nått målen får extra stöd och hjälp enskilt eller i grupp.

Andel elever i år 1 som har grundläggande färdigheter i att …

Läsa Skriva Räkna

2007 93,5 % 94,1 % 94,6 %

2006 91,1 % 90,6 % 88,9 %

2005 91,4 86,1 92,6

En revidering av BUN-planen är nödvändig och därmed behöver även målen att ses över. Då regeringen kommer att införa nationella mål för år 3 är möjligtvis BUN-planens mål för år 1 överflödiga.

40

Vuxenutbildning - Forum Ystad Efter avklarat studieprogram ska alla elever, inom tre månade efter det att de avslutat studierna på Forum Ystad, ha arbete eller fortsätta att studera.

Detta mål mäts två gånger per år, cirka tre månader efter vår- och höstterminens slut. För att få så stor svarsfrekvens som möjligt har alla studerande kontaktas via telefon. Detta visade sig vara väldigt lyckat och svarsfrekvensen blev 75 % respektive 82 %.

Jag har heltidsarbete Jag har deltidsarbete Jag studerar Jag är arbetslös

2007:2

2007:1

2006:2

2006:1

24 % 20 % 34 % 4%

28 % 37 % 16 % 9%

20 % 26 % 34 % 7%

31 % 37 % 21 % 1%

Forum Ystad kan bidra till att de studerande får kunskaper, erfarenheter och ett ökat självförtroende som stimulerar till att söka arbete eller studera vidare på högskola/universitet. Det är dock inte helt lätt för Forum Ystad att uppfylla Barn- o Utbildningsnämndens mål för vuxenutbildningen, då det i första hand är upp till individen att själv välja vad hon/han ska göra efter avslutade studier.

Sammanfattning och utvecklingsområden Den samlade kvalitetsredovisningen från Barn- och utbildningsnämnden ska ge en övergripande och värderad bild av det arbete som bedrivs inom de olika verksamheterna i kommunen. Tillsammans med de enskilda verksamheternas kvalitetsredovisning ska den vara ett levande dokument och ett hjälpmedel för utveckling och förbättring.

Trots att det är klart uttryckt vilka skolformer som på verksamhetsnivå ska upprätta en kvalitetsredovisning sker inte heller detta år fullt ut i kommunen och ett gemensamt krafttag måste tas för att § 4 i Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska kunna uppfyllas. En diskussion bör även föras om vikten av att samtliga kvalitetsredovisningar har ett enhetligt innehåll, form och struktur.

Vi i Ystads kommun vill att det dagliga mötet i förskola, skola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning ska vara så positivt, givande och utvecklande som möjligt.

41

Det övergripande förbättringsarbetet kommer att inriktas på följande prioriterade områden under år 2008 –

Säkerställa att verksamheternas kvalitetsredovisningar uppfyller de krav som ställs i Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet

–

Kunskapsuppföljning och analys av samtliga ämnesmål som elever i år 5 skall ha uppnått

–

En redovisning och analys av uppfyllelsen av samtliga ämnesmål i år 5 och år 9 rapporteras i berörda verksamheters kvalitetsredovisningar

–

Ett förslag till revidering av BUN-planen för att bland annat synliggöra samtliga skolformer inom Kultur och Utbildningsförvaltningen

–

En fortsatt uppföljning av barns, elevers och studerandes delaktighet och inflytande på den dagliga verksamheten.

Ystad den 5 april 2008

Lars-Åke Ståhl förvaltningschef

Katarina Anker-Kofoed kvalitetssamordnare

42

Bilagor – verksamhetsmått VERKSAMHETSMÅTT - BARNOMSORG

Redovisning

Budget

Redovisning

2007

2007

2006

897 91 378

860 90 712

887 88 785

73 705 10 023 7 650

71 836 9 947 8 929

72 165 9 335 7 286

821 29 582

749 33 909

802 28 884

25 862 3 720

30 142 3 768

25 979 2 905

29 1 108 172

23 2 125 261

25 2 132 240

Familjedaghem Antal placerade dagbarn i medeltal Antal placerade skolbarn i medeltal Nettokostnad/barn

44 22 81 292

51 21 66 255

61 15 62 603

Föräldra- och personalkooperativ Antal placerade dagbarn i medeltal Antal placerade skolbarn i medeltal Nettokostnad/förskolebarn Nettokostnad/skolbarn

170 1 92 800 44 590

166 0 87 349 0

143 1 92 741 22 295

251 31 398

250 30 944

239 35 162

18 335 2 215 6 960 3 888

17 944 1 604 7 028 4 368

23 669 2 100 5 649 3 744

Förskola (exklusive Nattugglan) Antal förskolebarn i snitt Nettokostnad/förskolebarn därav personal, assistenter, material lokaler administration, ledning Fritidshem Antal fritidsbarn Nettokostnad/fritidshemsbarn därav personal, assistenter, material lokaler Nattugglan (dygnet-runt-öppen förskola) Antal inskrivna barn i genomsnitt (förskola o fritids) Genomsnitt antal barn/natt (förskola o fritids) Nettokostnad/inskrivet barn (förskola o fritids)

Förskoleklass Antal elever Nettokostnad/elev därav undervisning, assistenter material lokaler administration, ledning

43

VERKSAMHETSMÅTT - GRUNDSKOLA

Redovisning

Budget Redovisning

2007

2007

2006

2 328 59 2 387

2 376 35 2 411

2 424 57 2 481

33 215 247

34 230 264

32 228 260

2 575

2 640

2 684

75 239

71 575

71 098

14 633 3 838 5 246 40 931 4 307 4 903 2 757 -1 376

13 873 3 881 4 714 38 864 3 899 4 308 2 834 -798

13 551 3 168 4 840 39 376 4 158 4 892 2 408 -1 295

Grundskola (exklusive särskola och förskoleklass) (exkl. interna transaktioner för elev- och likställighetsresurs) Egna elever i kommunens skolor Elever från annan kommun i kommunens skolor Summa elever i kommunens skolor Ystads elever i skola i annan kommun Elever på Kunskapsskolan Summa elever i annan skola Summa elever folkbokf. i kommunen Nettokostnad/elev i egen skola därav lokaler skolmåltider läromedel, inventarier, IT undervisning, elevassistenter skolskjutsar administration, ledning elevvård ersättning från annan kommun

44

VERKSAMHETSMÅTT SÄRSKOLA

Redovisning 2007

Budget Redovisning 2007 2006

Antal elever varav Grundsärskola Ystad Sjöbo Skurup Övriga kommuner

50

58

56

23 15 3 5 0

26 16 4 5 1

26 17 3 5 1

Träningsskola Ystad Sjöbo Skurup Övriga kommuner

27 10 13 1 3

32 10 16 2 4

30 9 16 2 4

Antal individintegrerade elever i Ystad

7

Kostnad kr per elev exklusive individintegrerade elever lokaler, material, skolmat m. m.

199 686 -grundsärskola 247 045 -träningsskola

VERKSAMHETSMÅTT VUXENUTBILDNING - FORUM YSTAD

10

-

190 328 205 100

202 677 219 480

Redovisning 2007

Redovisning 2006

Antal inskrivna studerande, totalt 1 varav grundläggande vuxenutbildning gymnasial vuxenutbildning sfi särvux KY-utbildning

636

616

46 460 65 17 48

54 469 55 13 25

uppdragsutbildning 2

120

151

1. Antalet studerande är ett genomsnitt av vår -och hösttermin 2. Tillkommer utöver antal inskrivna elever totalt

45

Verksamhetsmått Kulturskolan Antal aktiviteter/elever 1380 __________________________________________________ Ämnesundervisning Rytmik Sång i kör/grupp Förberedande undervisning, kompanjonlärare Popgrupp Utöver ämneskurs (orkester +ensemble) Kultur

46

548 8 58 511 15 178 67

K

artor över Ystads tätort och kommun HÄLSOBACKEN SOLBACKEN

54

16

47

BELLEVUE

49

SOLBACKEN

60

ÅKESHOLM

VÄSTRA SJÖSTADEN

55

46

20

SURBRUNNEN

32

65 EGNAHEM

18

BELLEVUE

26

40 71

ÖSTRA FÖRSTADEN

38

44

53

42

GAMLA STADEN

69 68

EDVINSHEM EDVINSHEM

HAMNEN EDVINSHEM

66

SANDSKOGEN

Backaskolan Blekeskolan Edvinshemsskolan Glemminge skola Hedeskoga skola Kunskapsskolan Köpingebro skola Löderups skola Norreportskolan Svarteskolan Sövestads skola Västervångskolan Ängaskolan Östra skolan Kulturskolan

16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44

Abrahamslunds förskola Backa förskola Brantebackens förskola Erici förskola Hedeskoga förskola Kulingens förskola Löderups förskola Marielunds förskola Nattugglan Nektarinens förskola Nybrostrands förskola Parkens förskola Raftabackens förskola

46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58

Räfsans förskola Soldalens förskola Svarte förskola Uteförskolan Smedjan Tornvillan Barn i Vallösa I Ur och Skur Björnstjernan Uteförskolan Bladlusen BUS förskola Lyckebo förskola Möllans förskola Synteleje förskola Ystad Montessori

Mätningsavdelningen, Miljö o Bygg, 2006

LILLA TVÄREN

59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71

48 36 Sövestad

Rögla

58 Skårby

67 Bjäresjö

50 24

28 51 57 63

Hedeskoga

64 Snårestad

34 61 62 Svarte

Köpingebro

Ystad

59 22 70 Glemmingebro

56 Nybrostrand

Löderup

52 30

Ingelstorp

Kåseberga Löderups strandbad

Mätningsavdelningen, Miljö o Bygg, 2006

Svenstorp Stora Herrestad

Barn- och utbildningsnämndens vision ”Vi skall uppfattas som regionens bästa alternativ för barns och vuxnas lärande och utveckling”