Västerbottens Näringsliv #4 2009

årgång 16 • december 2009

Samverkan

IT

Coaching

Skogen

10th Merchant street tar jobb tillsammans. sidan 4

Del vill bli bättre, satsar på att coacha personalen. sidan 7

Algodoo – en viral nätsuccé!

Sidan 8

Ta hand om rågångarna i din skog.

Sidan 10

Rejäla, hållbara och lätta tak direkt från vårt profilverk Tillverkas av galvaniserad stålplåt med UVbeständig röd eller svart färgbeläggning. När du beställer tillverkar vi längder som passar exakt till ditt tak. Det innebär att arbetet blir enklare och Du slipper alla onödiga skarvar.

Ytterligare en fördel när du köper hos oss är att du får ett komplett tak med rejäla plåtslageriarbeten där det ingår skorstensbeslag, stosar, vindskivor, nockplåt och andra infästningsdetaljer.

Om du önskar kan vi hjälpa till med takläggningen men det går också bra att du utför monteringen i egen regi.

När kvalitet får råda, välj VP-ELIT! Kontakta oss för professionell rådgivning och offert, det lönar sig!

Bjurholm, Vännäs Plåt, Hantverkarg 26, 0932-103 16 Nordmaling, Vännäs Plåt, Tallg 16, 0930-102 77 Vindeln, RVS Vindeln, 0933-101 45 Dorotea, NV Edmans AB, Storg 11, 0942-104 19 Umeå, Plåthuset, Lärlingsg 34, 090-77 07 40

Lövånger, Lövånger Trä, Kungsg 6, 0913-106 71 Skellefteå, AB Bergsbyns Plåt, Ursviken Finsliparv 11, 0910-358 55 Sorsele, Sorsele Plåt AB, Strandv 30, 0952-100 52 Storuman, Plåt & Byggspecialisten i Storuman AB, Skrinnarv 1, 0951-105 33

Specialanpassad släpvagn kan utlånas för hemtransport.

Vännäs Plåt Huvudkontor/Fabrik: Marahällan, 911 94 Vännäs • Tfn 0935-124 20

A N R Ä G S S O KALLA .

R E T O I R T A P L LOKA H NORRLAND. OC R TE HE IG ST FA DE BÅ JU AR SK ÄL – VI LTID ÖPPET! PÅ WWW.NORRVIDDEN.SE ÄR DET AL

2

Innehåll dec 2009

10 Merchant Street SID 4

- samverkan i Skellefteå

Delta lyfter med egen coach SID 6

– Linda Nederberg visar vägen

Våga nyanställa i det lilla företaget SID 9

– handfasta tips

Umeågalan 2009 SID 15

– möt två vinnarföretag Porträttet:

En enkel till Tokyo SID 7

Dag Klingstedt hjälper svensk industridesign.

Anders Kling, projektledare & ansvarig utgivare anders@mediakontakt.com, 090 – 200 77 84 Ingela Hjulfors Berg, redaktör wheelforce@gmail.com, mob.070-231 93 22 Rasmus Hjulfors Antti, journalist red@mediakontakt.com, tel.090-200 77 84 Jan Kärnebro, marknadsansvarig jan@mediakontakt.com, 090 – 200 77 81 Daniel Lundqvist, säljare Cecilia Lindberg, säljare

I Norrland finns inga företag Samverka. Nej, fy, det är något som myndigheter sysslar med, där ingen gynnas i slutändan, sa en bekant till mig häromdagen och snörpte på munnen. Jag gör en sökning på ordet samverka på Google och får 266 000 träffar. Myndigheter och organisationer hamnar mycket riktigt i topp. Hudiksvalls kommun har till och med en sida som heter konsten om att samverka. Min bekant verkar ha rätt. Men för mig har samverka en helt annan betydelse.

Jag är gift med en smålänning. Han kommer från den lilla byn Lanna i Gnosjöbältet, de har omkring 300 invånare. I nästan varje hus bor det en företagare.

Om inte på heltid så har de säkert någon liten rörfirma eller en maskin som spottar ut plastskedar i garaget.

Alla ser sig själva som företagare eller som en potentiell företagare. Flera storföretag finns i byn, men så tillhör man ju Sveriges industritätaste bygd också. Ingen order är för stor här. Klarar grannen inte av att fixa den själv så tar han hjälp av fler grannar. Det är samverkan för mig. En gång träffade min man en smålänning på genomresa i våra trakter. När han insåg att de båda kom från samma bygd, då böjde han sig fram och viskade på bred småländska: ” Du, hur kan du bo här? Det finns ju inga företag?”

På sidan 4 kan du läsa om hur medieföretagen på 10th Merchant Street i Skellefteå kan det här med att samverka. De har blivit så bra på det att flera företag står i kö för att få nyttja deras unika hjärntrust. Så vi norrlänningar kan också.

Ingela Hjulfors Berg, redaktör

Bengt Höglund, original, Tre Typer – bh@tretyper.se Tryck: Mittmedia Print, Örnsköldsvik Prenumeration: info@vbnaringsliv.se eller 090 – 200 77 81.

En tidning om och för näringslivet i Västerbottens län, utgiven av Mediakontakt AB Box 303, 901 07 Umeå.

3 tel 090 – 200 77 80 vx, fax 090 – 200 77 99.

Besöksadress: V:a Norrlandsg. 22 B

VÄSTERBOTTENS NÄRINGSLIV • 2009

reportage

10 Merchant Street i Skellefteå – där samverkan går före konkurrens I ett gammalt gårdshus på Köpmangatan 10 mitt i Skellefteå huserar flera kreativa medieföretag under samma tak. Tillsammans gör de flera stora reklamuppdrag, senast för matvarujätten Willys.

– Vi har alltid varit bra på att jobba ihop, förklarar Elin Tjerngren på webbyrån Artopod.

I Skellefteå finns det en tradition av att samverka istället för konkurrera.

En inställning som alltså bidraget till att skapa Skellefteås lilla medieunder.

– Det är många ute i landet som visar intresse för hur vi jobbar och en del försöker kopiera oss, berättar Leif Rehnström, Artopod. Det råder lite Gnosjöanda här med samma hjälpsamhetsstruktur, men i en ny tid med en helt ny typ av industri.

Kreativ råvara Leif Rehnström beskriver 10 Merchant Street som ett modernt industrihus där råvaran i första hand är företagarnas hjärnor och deras kreativitet.

– Vi är flera olika små företag med egna kunder, men närheten i huset och enkelheten i att mötas och bolla idéer gör att vi ofta hittar sätt att samarbeta som gör att våra kunder får en bättre lösning.

Uppdraget för matvarujätten Willys är ett bra exempel på hur närheten i huset direkt har skapat jobb för fler som när Norrlandsstyrelsen var på besök i höstas.

–Ja, det var bra tajming, på nedre plan pågick produktfotografering för tv-reklam för Willys, på mellanplanet skissades det på en filmning för ett stort sportmärke och på vinden pågick en webbproduktion, tillsammans med North Kingdom,

4

Hela medieundret på 10 th Merchant Street i Skellefteå samlade. Här samverkas det i parti och minut.

för en av världens största klädkedjor, samt planering av ännu en Willysfilm, säger Leif Renström.

– Kunden var inne på att anlita en fotograf i Stockholm, berättar Johan Forslund, som jobbar på Dreamfield, men vi tyckte att det skulle bli både enklare och mer effektivt att anlita en som fanns i samma hus. Fotografen Paulina Holmgren berättar hur de tillsammans på en kvart hade kommit överens om ett förslag som kunden köpte.

I huset finns även fotograf Patrick Degerman som driver Degerman Bild och Synk Bildbyrå. Patrick har nyligen tagit alla bilder till Norrmejeriers dekorer på grädd-, fil- och mjölkpaket till sommarsäsongen 2010. Att två fotografer sitter på samma adress tillhör inte vanligheterna.

– Paulina och jag resonerar på samma sätt som de övriga här. Vi vinner mer på att samverka än på att konkurrera, säger Patrick.

– Och vi delar på den stora fotostudion i huset, förklarar Paulina, så det blir också en ekonomisk fördel att samarbeta.

Företagen på 10 Merchant Street beskriver sig som ett slags mellanfil-

ter mellan beställare och slutkund.

Andra framgångsrika medieföretag i Skellefteå är exempelvis North Kingdom och Popcore Film, som båda drar många och stora kunder till stan och som ofta anlitar kollegerna på Köpmangatan.

Kommunen viktig aktör – Nyligen gjorde vi ett jobb för North Kingdom där slutkunden var Coca Cola Company, berättar Johan Forslund. Då fick vi kommunen att stänga parkeringshuset Brinkengaraget en natt för att vi skulle kunna filma där.

Utan ett genuint intresse från kommunens sida skulle de aldrig ha lyckats lika bra, hävdar de. Det lokala samspelet har bidragit till att utveckla framtidens medieindustri.

Paulina Holmgren framhåller att enkelheten i småstaden är en konkret pusselbit i sammanhanget: – Det underlättar när grannens bror känner chefen på tekniska kontoret, eller när din mammas kompis barn kan ställa upp som statist och så vidare.

– Men det viktigaste, poängterar Leif Rehnström, är att vår lokala

bransch vuxit fram ur verkliga behov på marknaden. Detta plus kunskap, kreativitet och vilja till samverkan, är en förutsättning för framgång som ytterst gynnar våra kunder.

Anna Lafvas

10 Merchant Street huserar: • Artopod: webbyrå som jobbar med strategi, sociala media, interaktiv design och webbutveckling • Direktörn & Fabrikörn: producerar film, video och tv-program samt production design • Dreamfield: postproduktion av film • Degerman Bild: redaktionella och kommersiella fotouppdrag • Fotograf Paulina: fotografuppdrag för redaktionella och kommersiella kunder med människor och upplevelser i fokus • Punc: webbyrå som gör webbkoncept, webbutveckling och grafisk design • Synk Bildbyrå: arkivbildsförsäljning samt uthyrning av bilddatabaser för företag • Lokala samarbetspartners: North Kingdom, Popcore Film, t/r Reklambyrå, WDO, Krux med flera.

ANNONS

Business Meetpoint

– årets stora kontaktmässa Så var det dags igen för Business Meetpoint – årets stora kontaktmässa för näringslivet i Västerbotten och Nordland Fylke i Norge.

Den här gången genomförs evenemanget den 3–5 november i Mo i Rana.

– Ett utmärkt tillfälle för företag från Västerbotten att lära känna norska företagare som vill komma innanför EU:s gränser och som också visat sig vara duktiga köpare, säger Gun-Karin Karlsson, regionchef vid Västerbottens Handelskammare.

Det är ett digert ”smörgåsbord” av aktiviteter som dukas upp under Business Meetpoint som arrangeras på Meyergården i Mo i Rana den 3–5 november.

Detta är femte gången som Business Meetpoint går av stapeln och arrangör är EU-projekten Regional Utveckling i Gränsland och MittSkandia Kommunikationer och Sammanhållning.

Kontaktmässan har genomförts ett antal gånger både på svensk och på norsk sida.

– För andra året i rad genomför vi kontaktmässan i Mo i Rana, men nästa år blir det någonstans i Västerbotten, berättar Gun-Karin Karlsson.

Regional Utveckling i Gränsland är ett samarbetsprojekt mellan Rana Utviklingsselskap AS och Västerbottens Handelskammare. Projektets huvudintentioner är att stärka samarbetet mellan näringslivsaktörer i Västerbotten och Nordland Fylke. Projektledare på svensk sida är Gun-Karin Karlsson.

– Business Meetpoint har visat sig vara

ett viktigt arrangemang för att knyta nya kontakter. Vi räknar i år med cirka 300 deltagare, berättar hon.

Norges

största industrimiljö

Gun-Karin Karlsson betonar att Helgeland, som är en del av Nordland Fylke, är en av Norges största industrimiljöer, med ett par framträdande industrikonglomerat, nämligen industriparken Mo i Rana och aluminiumkonglomeratet i Mosjøen.

Oljeindustrin hittar och öppnar nya oljeoch gasfält utanför Helgelandskusten.

Fiskuppfödningsindustrierna är stora och har Norges största naturliga potential för utbyggnad.

E12 möjliggör ett fungerande logistiksystem östöver via Kvarkenfärjan till Finland-Ryssland-Baltikum, samt anknytning till norrlandskusten via Botniabanan och E4.

– Men vi skulle behöva en bättre förbindelse med Finland än den som finns idag, säger Gun-Karin Karlsson.

Business Meetpoint är i år integrerat med MittSkandias kommunikationskonferens där miljö och framtida sammanhållning står i fokus. Här får deltagarna ta del av en mängd föredrag med teman som ”EU och Norge”, ”Gränshinder” och ”Fast förbindelse över kvarken”. Moderator för

Sven-Erik Nilsson, försäljningschef vid AC Cellplast har öppnat dörren på vid gavel till den norska marknaden. konferensen är den kände föredragshållaren Lars Losvik, från Nykarleby i Finland.

Krävs

mer personlig kontakt

AC Cellplast AB i Dorotea är ett företag i Västerbottens inland som insett betydelsen av goda norska förbindelser. De tillverkar EPS-cellplast som bland annat används till isolering och emballage.

– När vi 2006 startade om fabriken i Dorotea tog jag kontakt med grossistföretaget Reidar Wulfsberg AS i Mo i Rana som jag gjort affärer med tidigare. De är nu en av våra allra största kunder, berättar Sven-Erik Nilsson, försäljningschef vid AC Cellplast.

Han konstaterar att man för att knyta affärskontakter i Norge måste vara beredd på betydligt fler personliga besök än vad som är fallet i Sverige.

– Men när man väl lyckats etablera kontakten har man ofta en mycket trogen kund, säger Sven-Erik Nilsson.

Ved

till norska marknaden

Vilhelmina Bioenergi AB, som producerar ved packad i säckar, har helt anpassat sina produkter efter de krav som ställs i Norge. Den norska kunden Alfa Biogroup AS köper cirka 80 procent av Vilhelmina Bioenergis ved. Den säljer de sedan till byggvaruhandeln.

– Vi har sålt ved till Alfa Biogroup i fyra år och det fungerar hur bra som helst. När

det gäller tullhandlingarna har vi också hittat ett bra system som fungerar utan problem, berättar Göran Malm, produktionsansvarig vid Vilhelmina Bioenergi.

Chartrad

buss från

Umeå

På Business Meetpoint har alla utställare ett eget bord där de lägger fram broschyrer och annat informationsmaterial. Arrangörerna kommer även att anordna match-making mellan företag som så önskar.

– Och under de här dagarna byts det naturligtvis massor av visitkort, säger Emma Arvidsson, projektledare vid Västerbottens Handelskammare Nytt för i år är att en chartrad buss avgår från Umeå och den plockar upp passagerare längs hela vägen mot Mo i Rana.

– Även bussturen är ett bra sätt att lära känna andra företagare, konstaterar Emma Arvidsson.

För underhållningen under Business Meetpoint svarar showgruppen Milda Makter. Denna grupp består av fyra rutinerade artister som kombinerar sång, dans och akrobatik med en stor dos humor. En av artisterna, Ulf Bernström, kommer ursprungligen från Tärnaby och han har bland annat ett förflutet som artist hos Wallmans salonger.

Text och bild: Lars Westerlund Mer information om kontaktmässan www.businessmeetpoint.com

www.ac.cci.se

Gun-Karin Karlsson, regionchef och Emma Arvidsson, projektledare vid Västerbottens Handelskammare.

SKELLEFTEÅ: Expolaris Center, 931 78 Skellefteå Tel: 0910-77 08 90, fax: 0910-77 08 99

LYCKSELE: Storgatan 28, 921 31 Lycksele Tel: 0950-147 00, fax: 0950-147 01

UMEÅ: Rådhusesplanaden 11, 903 28 Umeå Tel: 090-71 53 50, fax: 090-71 53 59

EUROPEISKA UNIONEN

Europeiska regionala utvecklingsfonden

Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav

5

VÄSTERBOTTENS NÄRINGSLIV • 2009

reportage

– Det gäller att ta eget ansvar, oavsett om man ska leda en grupp eller sig själv, säger Anders Eliasson, elektriker på Delta och sätter upp en lapp under rubriken: Bra.

Coachning på schemat när Deltas montörer träffas – Mitt uppdrag är att coacha Delta och alla medarbetare i positiv riktning, så att vi tillsammans kan gå från riktigt bra till ännu bättre som företag och medarbetare, säger coachen Linda Nederberg som sedan i höst är anställd på halvtid hos elentreprenören Delta i Umeå.

– Delta är ett unikt företag som värdesätter sina medarbetare och vill vara bäst. Det är nytänkande att ta in en företagscoach. Jag är mycket imponerad över att de har gått från fyra anställda till över 100 på bara några år. Som egenföretagare får även jag tillfälle att se och lära mig mer om entreprenörskap. Det är mycket lärorikt, säger Linda Nederberg som driver coachföretaget DoYourVision.

Synbar förbättring Linda har i höst aktivt jobbat med Deltas värderingar och utveckling. Deltas alla drygt 80 montörer har tyckt till om företagets utveckling och värderingar under ett två timmars coachningpass i mindre grupper. Under passet ger de sina syn-

6

punkter på värderingarna mod, tilltro, respekt, aktivt ansvar, förståelse, öppenhet och ärlighet.

– Det ska bli en synbar positiv förbättring. Därtill ger de konkreta förslag på vad som kan göras bättre för att utveckla företaget, säger Linda.

Positiva reaktioner Anders Eliasson har jobbat som elektriker i tre år och kommer närmast från Björkstadens El som numera ingår i Delta.

– Det är bra att utveckla sig själv och inse att jag har ansvar för min egen insats på Delta, att det är ingen större skillnad på att leda en grupp eller sig själv, säger Anders.

Avgörande agerande Utifrån det som kan förbättras kommer företaget att välja ut vad som är viktigt att förbättra och sätta tydliga mål. Därefter startar det som avgör resultatet: vad alla medarbetare på Delta faktiskt gör och hur de tänker.

– Här kommer det inte enbart att vara enkelt, utan även kosta tid och kraft samt kräva mod.

Det är så vägen ser ut när vi vill bli bättre, säger Linda.

Stefan Mayer är ledande montör på Delta och det är andra gången har grupparbete med Linda Nederberg.

– Jag gillar att hon har så positivt tänkande. Jag har även tillämpat en del av det jag har lärt mig av henne hemma, säger Stefan Mayer här flankerad av Linda Nederberg.

VÄSTERBOTTENS NÄRINGSLIV • 2009

reportage

Han är inte ”Lost in translation” Dag Klingstedt växte upp som ett nyteknikfreak i norsjöbyn Bäverhult och gillade till att börja med inte att bo i den stora staden Skellefteå. Sedan 1982 bor han i Tokyo och är en av de svenskar som har bäst koll på teknikutvecklingen i Japan.

Vi träffas på en av Dag Klingstedts favoritrestauranger i stadsdelen Nakano, där han bodde under flera år för snart 20 år sedan. Numera har han både kontor och lägenhet i grannlänet Kawasaki, men när Dag vill visa upp Tokyos mysigaste restauranger för sina gäster bär det ofta av till Nakano.

På menyn står bara kycklingspett, vilket det för övrigt gör varenda dag. Men det är inte vilka kycklingspett som helst, utan stans bästa, menar Dag. Det finns bara sju platser i restaurangen så när stammisarna kommer in för att äta kan det bli riktigt trångt.

Dag skämtar med restaurangägaren på flytande japanska. Andra japaner som jag senare pratar med säger att han är den ende utlänningen de känner till som pratar japanska helt utan brytning.

Sina språkkunskaper har Dag stor nytta i sitt uppdrag som vd för Ergonomidesign Japan K K och som konsult affärsidén att hjälpa svenska företag som vill komma in på den japanska marknaden.

– Jag arbetar sedan 2002 med att sälja Sveriges absoluta toppkompetens inom industridesign till japanska företag. Det finns ett stort intresse för detta, men det tar tid för ett utländskt företag att etablera sig och bli erkänt i Japan.

Rena drömjobbet Ett kvarts sekel har han nu tillbringat i Tokyo.

Från början arbetade Dag som engelsklärare och 1984 blev han frilansjournalist på heltid med ett flertal tekniktidningar som kunder. Hans rapporter om senaste nytt från Japan kunde bland annat läsas i Ljud & Bild och Teknikens Värld.

– För mig som teknikintresserad var det drömjobbet. Jag fick varje dag under Japans bubbelepok testa nya stereoanläggningar, videoapparater och bilar i långa banor, minns han.

Under de första tre åren undvek Dag att umgås med utlänningar. Det gav resultat och desto mer japanska han lärde sig desto djupare kunde han gräva i sitt journalistiska arbete.

– Det hände ofta att jag visste mer om de japanska företagens nya produkter är vad deras svenska återförsäljare kände till.

Från 1986 arbetade han också som tolk och

Från Bäverhult till Tokyo. Dag Klingstedt jobbar sedan 2002 med att sälja svensk toppkompetens inom industridesign till japanska företag. Sedan 25 år tillbaka är Japan hans hemland.

översättare vid sidan av skrivandet. Copywriting kom också till på menyn.

– Bland annat skrev jag allt pressmaterial som användes vid Europalanseringen av Nissan Primera.

En av hans viktigaste tolkkunder var Svenska ambassaden i Tokyo. 1991 fick han erbjudande om att bli japanolog och andresekreterare på ambassaden. Utöver normala ambassadgöromål stod han också för tolkning, bland annat för kungen och den svenska regeringens företrädare.

– Kungen trivs mycket bra i Japan. Här kan han gå på gatorna som en vanlig man, utan att någon känner igen honom.

Kan bli mer användarvänligt Efter två år på ambassaden startade Dag ett eget konsultföretag där han arbetade med uppdrag både för svenska och japanska företag.

– Bland annat hjälpe jag Didrik De Geer med lanseringen i Japan av hans fantastiska studiomikrofon. År 2000 blev Dag partnerutvcklingschef för IFS Japan, ett dotterbolag till det svenska IT-företaget IFS och numera är han vd för Ergonomidesigns japanska dotterbolag, vilket han kombinerar med

egen konsultverksamhet. Dag konstaterar att det är mycket stor skillnad mellan hur man arbetar med produktutveckling i Japan och Sverige.

– Japanerna har mycket att lära av oss i Sverige främst när det gäller användarvänlighet. Här designar man ofta produkterna efter modet och de har i regel kort livstid innan det är dags för förändringar i designen.

Främst är det större företag inom hemelektronik och fordonsindustrin som vågat testa den svenska modellen för produktutveckling.

Mer japan än svensk Dags fru Rieko och barnen Eva och Piabor i Sverige och Dag pendlar med jämna mellanrum hem till dem.

– Det är naturligtvis ganska slitigt, konstaterar han.

Några aktuella planer på att själv flytta sin bas till Sverige har han emellertid inte. Jag har nu bott så länge här i Tokyo att jag nästan är mer japan än svensk, avslutar han, men inflikar att när han varje sommar hälsar på släkten i Norsjötrakten går han över till att prata ”norsjöbondska”.

Text och bild: Lars Westerlund

7

VÄSTERBOTTENS NÄRINGSLIV • 2009

notis

Algodoo – en viral nätsuccé Närmare två miljoner visningar på Youtube. Emil Ernerfeldts exjobb är en succé. Ett virtuellt mekano i två dimensioner som lär revolutionera skolans fysiklektioner.

Algodoo är en fysikalisk experimentverkstad i datorn. Ett virtuellt mekano i två dimensioner, där användaren själv ritar de delar som behövs för att sätta ihop en bil, en bro eller ett teleskop. Det går att laborera med vatten, lasrar och optiska linser. Allt följer fysikens lagar. Tyngd, densitet och friktion går också att ställa in.

Emil Erenerfeldt jobbar för Umeåföretaget Algoryx, där han utvecklade programmet i sitt exjobb.

– I dag håller datorer en mycket hög prestanda och det gör att Algodoo kan genomföra avancerade fysiska simuleringar snabbare än förr, säger Emil Ernerfeldt.

Demofilmen blev en hit på Youtube och det används flitigt av människor över hela världen. Ett samarbete

En fysiskalisk experimentverkstad i datorn. Det var Emil Ernerfeldts drömexjobb som blev verklighet.

med Intel har inletts, förhoppningen är att det ska få fart på försäljningen av programmet till skolor runt om i världen. Processorjätten har ett

projekt för skoldatorer som går under namnet Classmate PC, och där kommer Algodoo att vara ett av programmen som återförsäljare kan

välja att skicka med datorerna. Gratis demoversion finns att ladda ned på www.algodoo.com Text och foto: Ingela Hjulfors Berg

VI TYCKER ATT DIN FEST & KICKOFF SKALL VARA

Ståndsmässig

Vindeln är Umeåregionens bästa kommun… … för barnfamiljer och företagsamma människor. Här skapar vi tillsammans hållbar tillväxt förenat med en kreativ, hälsosam och trygg livsmiljö!

Som ett led i detta arbete har vi tillsammans, företag och kommun, fått ett EU-bidrag till att genomföra en spetskompetensutbildning och vi gratulerar Svensk Handel till införandet av ett unikt rabattkort för alla vindelnbor!

8

Välkommen till

MESSEN Bokning: Per Söderberg 090-71 80 80 alt. 070-654 75 71 www.officersmessen.se

VÄSTERBOTTENS NÄRINGSLIV • 2009

reportage

Annelie Lindström och Malin Lindberg på kommunikationsbyån Gertrud & Gertrud.

Tobias Andersson driver ett produktionsbolag inom dataspel, Turborilla.

Att våga anställa för första gången Hur är det att anställa i lågkonjunktur? Hur tänker nyföretagare kring risker och möjligheter att ta in en till person i ett litet nystartat företag? Vad är viktigt att tänka på?

Annelie Lindström och Malin Lindberg på kommunikationsbyån Gertrud & Gertrud har nyligen tagit in en praktikant i företaget. De anser att som småföretagare är varumärket det viktigaste, framför allt om man säljer tjänster. Det gäller för företagaren att förmedla varumärket till de anställda för att föra företaget framåt på alla sätt. Den största utmaningen är att förmedla hur den anställde kan bli en varumärkesbärare i alla situationer som säljmöten och i relationen med kunden. Annelie och Malins första råd vid nyanställning är att intervjua potentiella praktikanter/anställda flera gånger. I synnerhet för en nystartad småföretagare kan det slå hårt tillbaka om man har investerat i någon som inte blir beständig.

Annelies och Malins tips: 1. Låt den nyanställde följa med under ett par veckor på allt, och då menar de verkligen allt.

Syftet är att insupa varumärket och företagskultur.

2. Avsätt tid att gå igenom vilka egenskaper du fyller ditt varumärke med. Egenskaperna är vad kunden ska uppfatta i all kontakt med ditt företag.

3. Tala om hur du kommunicerar egenskaperna i alla led; vad man utstrålar som anställd på ditt företag, vad man säger, skriver, gör i uppdrag.

Öppen med finansiering Tobias Andersson driver ett produktionsbolag inom dataspel, Turborilla. För honom har lågkonjunkturen inte inneburit några begräsningar att anställa. Tobias berättar att vid den första anställningen visste han att han kunde täcka sexmånaders lön innan han anställde.

Det blev en fast anställning eftersom Tobias ser anställningen som långsiktig. Jag blev nyfiken på hur en liten företagare hittar modet att erbjuda fast anställning och Tobias berättar: ”Jag har varit öppen hela tiden med hur lång tid jag har finansiering. Redan från anställningsintervjun har min personal vetat att hur lång tid vi har finansiering.”

Tobias på Turborilla tipsar: 1. Anställ så fort du har täckning för det för ökad omsättning och vinst.

2. Anlita proffs för rekrytering, värt varenda krona.

3. Ha städade, uppstyrda processer i företaget så de anställda lätt kommer in i arbetet.

Anställde kompis Ida Backlund, IS International, som har fått utmärkelsen Founders Alliance pris för 2009 års unga företagare i Sverige, gjorde sin första anställning för ett år sedan. Ida berättar att de började med att anställa en vän. Det kändes bäst så då Ida upplevde att det är svårt att ”släppa företaget” till vem som helst. ”Företaget är som ens barn och man vill verkligen känna att man litar på den man anställer.”

Som arbetsgivare är det ett stort ansvar att ha

Ida Backlund, IS International.

anställda, men man känner också att engagemanget ökar för företaget när man kan erbjuda fast anställning, berättar Ida. Det är mycket att lära sig som arbetsgivare, till exempel om barnledighet och annat.

Idas tips: 1. Anställ en väns vän eller någon du har kända referenser på, det är lättare att släppa taget till någon man känner till väl.

2. Våga släppa taget! En annan kan göra jobbet minst lika bra som du, eller ännu bättre.

3. Lita till personalen, då gör de ett bättre jobb.

Anna Åberg, Affärscoach B.I.C Factory.

9

VÄSTERBOTTENS NÄRINGSLIV • 2009

skog & jord

– Det här var inte lätt. Textförfattaren är ute på sina egna marker för att försöka hitta gränsmarkeringarna mot skogsgrannarna.

Gränslöst i skogen

En vanlig rågångsmarkering. Men här behövs färg på stolpen.

– då ringer varningsklockan Handen på hjärtat: hur står det till med bevakningen av rågångarna ute i skogen? Känns samvetet gott, eller…

För undertecknad blir svaret ett villkorslöst nej. Rågångarna är närmast osynliga.

Hösten är här och skogen gör sig redo för vintervila. Gulnade löv faller till marken och skapar en mjuk och färgglad matta.

Då är det dags att ta sig ut i markerna för att se över sitt skogsinnehav. Nyfiken på tillväxten, visst, men det är även viktigt att kolla rågångarna. Är de tydliga och lätta att utskilja? Eller har gränserna ”suddats ut”, vilket skapar en osäkerhet vid skogsinsatser av skilda slag. Jag ser hur sly, späda granar och likaledes späda tallar effektivt skymmer gränsen till mina skogsgrannar.

10

”Nu ska jobbet göras” Personligen har jag varje år en klar föresats om att ”nu ska jobbet göras; ingenting får komma emellan”.

Men pyttsan! Rågångsarbetet överskuggas ständigt av andra angelägna saker. Och det dåliga samvetet fortsätter att gnaga samtidigt som det blir alltmer gränslöst i skogen.

Enda trösten är väl att många andra befinner sig i en liknande situation. Fast det är förstås en klen tröst, ett uselt förnekande av det behov som snarast borde åtgärdas.

En otydlig rågång kan för övrigt bli ekonomiskt kännbar i det fall en avverkning av misstag görs på marker som ägs av skogsgrannen. Risk för skadeståndsanspråk och osämja är ett onödigt pris i skenet av slöhet med gränsmarkeringar.

Tydlig gränsmarkering Tillsammans med grannen kan man ge sig ut på

jakt efter gränsmarkeringar, markeringar som kan bestå av stenar, rösen, stolpar, målade träd etc. Sökandet underlättas ofta när man väl identifierat den första markeringen.

När identifieringen är klar ska rågången göras tydlig. Rensning av sly, upphuggning och stamkvistning är exempel på åtgärder som står på agendan.

Ett vanligt råd är att rågången bör vara ca två meter bred. Det kan i bland bli nödvändigt att plocka ner större träd i syfte att skapa en rågång som klarar sig utan tillsyn under längre tid.

Slutligen: det är ett bra sätt att märka rågången med slitstarka käppar/stolpar. Och dessa bör naturligtvis målas för att göras ordentligt synliga.

Färgmärkta träd är även bra som ledfyrar ute i skogen.

Text: Bo Staffan Johansson Foto: Jacob Johansson

VÄSTERBOTTENS NÄRINGSLIV • 2009

skog & jord

Kungligt spadtag för ny fabrik…

Kungen kom, grävde och berömde den påbörjade satsningen.

Carl XVI Gustav fanns på plats i Piteå och tog det första symboliska spadtaget vid byggstarten av en fabrik för produktion av miljövänligt drivmedel, så kallat Bio-DME där DME står för dimetyleter.

Det är företaget Chemrec som har utvecklat en teknik som möjliggör en förgasning av svartlut till det miljövänliga drivmedlet. Svartlut är en restprodukt från pappers- och massaindustrin och den pilotanläggning som nu byggs ligger i direkt anslutning till Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå.

Europas största kraftlinerbruk.

– Att vi kan börja tillverka gröna bränslen av förnybar råvara från skogen är stort och det ska bli intressant att följa detta projekt, tyckte kungen och tog det första spadtaget.

När fabriken, som kostnadsberäknas till 150 miljoner kronor, står klar under 2010 ska den ha kapacitet att tillverka 4 ton Bio-DME per dygn.

Bio-DME är ett utmärkt dieselbränsle och i samband med spadtaget demonstrerade Volvo den första lastbilen som ska köras med det miljövänliga drivmedlet.

Bo Staffan Johansson

En död hand har lyfts från skogsfastigheterna i Torrböle och Nybrånet, Nordmalings kommun. Nu får markägarna bruka sin egen skog igen.

Klokt agerat länsstyrelsen Norra Skogsägarna välkomnar länsstyrelsens beslut att upphäva två interimistiska naturreservat i Västerbottens län.

I slutet av maj 2007 beslutade Länsstyrelsen i Västerbottens län om interimistiska naturreservat för fastigheterna Torrböle tallurskog samt Nybrånet nära Torrböle by i Nordmalings kommun. Detta har lagt en död hand över brukandet av skogen, vilket medfört stora ekonomiska avbräck för de berörda markägarna.

Nu, drygt två år senare, har man ändrat sig och bedömer att områdena har ett mycket högt skyddsvärde men att en fortsatt reservatsprocess

skulle medföra alltför stor skada för berörda markägare.

Vi gläds med markägarna som nu äntligen äger rätten att bruka sin egen skog. Detta är helt klart ett trendbrott där länsstyrelsen visar att man kan samverka med skogsnäringen och markägarna.

Som skogsägarförening har vi tagit striden för markägarna, eftersom vi anser att vår främsta uppgift är att värna enskilda skogsägare vars rätt att förfoga över sin egendom är beskuren på ett felaktigt sätt. Ytterst handlar det om äganderätten – en rätt som regleras i Sveriges grundlag.

Erik Jonsson, informationschef Norra Skogsägarna

… och Piteå får även en biodieselfabrik Bit för bit läggs fabrikspusslet ute vid Haraholmens djuphamn i Piteå och under våren 2010 ska fabriken stå färdig för produktion av biodiesel. Den årliga kapaciteten kommer att uppgå till 100 miljoner liter grön diesel.

SunPine heter biodieselfabriken som ägs av Sveaskog, Preem, Södra och Kiram, det sistnämnda med kemisten och entreprenören Lars Stigsson i spetsen. Bygget av SunPine är kostnadsberäknat till 231 miljoner kronor. I september lyftes ”hjärtat” in i fabriken, detta i form av en 25 ton tung och 20 meter hög fraktioneringskolonn.

Vad är då miljövänlig biodiesel? Jo, det är ett bränsle som framställs ur tallolja, en biprodukt från massa- och pappersindustrin. Vid omvandlingsprocessen blir 65–70 procent av råvaran diesel.

Resterna består av tallbeckolja, som bland annat kan eldas i masugnar.

Bo Staffan Johansson

11

VÄSTERBOTTENS NÄRINGSLIV • 2009

Juristfrågan

Företagsrekonstruktion?

Konkursnedgång Norrlandsfondens konjunkturbarometer redovisar att en optimism råder bland företagarna i Norrland inför våren 2010. Enligt statistik som redovisas av Affärs- och kreditupplysningsföretaget UC innebar även oktober månad en nedgång för antalet företagskonkurser. Det är dock fortfarande drygt 30 % fler konkurser under 2009 jämfört med samma period 2008. Även om det framstår som att effekterna av finanskrisen och den snabba konjunkturförsämringen under hösten 2008 har avtagit så har många företag fortfarande ekonomiska problem.

Frågan är hur företagen skall klara sin likvida situation. Många företag har utnyttjat möjligheten att få tillfälligt uppskov med att inbetala arbetsavgifter och avdragen skatt och fr.o.m. april 2010 skall anståndsbeloppen börja återbetalas.

Vidare är reglerna för företagshypotek fr.o.m. 1 januari 2009 i allt väsentligt återställda till de gamla reglerna som gällde före 2004. De nya reglerna gäller omedelbart för nya företagshypotek som tas ut efter nämnda datum och där företaget inte sedan tidigare har uttagna företagsinteckningar. För gamla företagsinteckningar gäller att dessa omvandlas med automatik till nuvarande företagshypotek den 1 januari 2010. För dessa har under 2009 gällt vissa övergångsregler. Värdet av det nya säkerhetsunderlaget kommer

därigenom normalt att bli högre och har förbättrat bankens situation.

Frågan är om denna förändring fått till följd att bankerna hållit problem företagen under armarna för att få ett bättre ekonomiskt utfall i en eventuell konkurs efter årsskiftet.

Företagsrekonstruktion I konjunkturnedgång kan även välskötta företag få ekonomiska problem. Företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har en god affärsidé och som kan bedömas livskraftiga, men som trots det hamnat i ekonomiska svårigheter.

Ansökan om företagsrekonstruktion sker hos tingsrätten där företaget har sitt säte. Beviljar tingsrätten ansökan utses en rekonstruktör.

Rekonstruktionen beviljas normalt för tre månader, och kan därefter förlängas tre månader åt gången om godtagbara skäl föreligger som tingsrätten prövar, men aldrig mer än tolv månader. Under en företagsrekonstruktion utreder en rekonstruktör företagets ekonomiska ställning samt om det finns förutsättningar för verksamheten att fortsätta.

Tidsfaktorn En avgörande faktor för att undvika en konkurs och istället kunna rekonstruera ett företag är – förutom behovet av kapitaltillskott – tidsfaktorn det vill säga att företagets företrädare kontaktar en rådgivare i ett tidigt skede när företagets betalningssvårigheter uppmärksammas. Vidare är en god relation med banken en förutsättning för att rekonstruktionsarbetet skall kunna bedrivas framgångsrikt samt att fö-

retaget har en fungerade redovisning där varningssignalerna kan komma i ett tidigare skede. Kriser i företag kommer oftast inte plötsligt utan de kommer vanligen krypande. Är den bedrivna rörelsen sund med en ett positivt kassaflöde och en livskraftig affärsidé finns det oftast lösningar. Tyvärr väntar ofta företagen för länge med att söka hjälp och då återstår bara konkurs. En ”dålig” företagsrekonstruktion innebär endast att en framtida konkurs fått sämre förutsättningar att bli lyckosam.

Skuldsättning En företagsrekonstruktion måste ske efter i lagen angivna steg och under den pågående företagsrekonstruktionen är företaget skyddat mot tvångsåtgärder som t ex utmätning eller ansökan om konkurs från enskilda fordringsägare. Samtliga skulder i företaget ”fryses” och skall inte betalas. Under företagsrekonstruktionen skall det ka åtgärder som skall vidtagas för att förbättra företagets lönsamhet. En företagsrekonstruktion måste vara ekonomiskt sund och hållbar i ett längre perspektiv.

Bevara kompetens Fördelen med en företagsrekonstruktion är avtalen inte upphör och att kompetensen inte ske någon ny skuldsättning, vilket innebär att leverantörer som fortsätter att leverera under rekonstruktionen som huvudregel skall få kontant betalt. Detta är dock i praktiken inte genomförbart, varför leveranser normalt sker med rekonstruktörens samtycke och då får leverantören s.k. superförmånsrätt för sina ”nya” skulder, vilka har prioritet före ”gamla” skulder om de är obetalda vid en konkurs.

Sund och hållbar En företagsrekonstruktion innebär normalt inte bara en finansiell rekonstruktion av företaget såsom t ex ackord där uppgörelser träffas med fordringsägarna om nedskrivning av skulderna utan även en rekonstruktion i sak av företaget dvs. vilbevaras inom företaget. En företagsrekonstruktion ger normalt även bättre utdelning för de oprioriterade fordringsägarna än en konkurs. Frågor som företagsledningen måste ställa sig är hur likviditeten skall hanteras under rekonstruktionen, hur den framtida ackordslikviden skall finansieras och hur företagets kundoch leverantörsrelationer påverkas av att en företagsrekonstruktion genomförs.

Lönegaranti Lönegaranti har sedan 2005 även kunnat nyttjas i en företagsrekonstruktion. Fram till 2008 var utbetald lönegaranti en prioriterad fordran och skulle således återbetalas i sin helhet – med undantag för arbetsgivaravgifter – vid en lyckad företagsrekonstruktion, vilket var en tung jobspost för företaget. Från 2009 är dock lönegarantifordran oprioriterad, vilket innebär att utbetald lönegaranti skall omfattas av ackordet. Detta gäller även obetalda skatter och avgifter som sedan 2004 är oprioriterade fordringar. Förändringarna i förmånsrättslagstiftningen kan sannolikt bidra till att andelen rekonstruktioner kan öka snabbare än konkurserna de närmaste åren.

Magnus Lindblom Advokatbyrån Kaiding

Molnet – vad är det?

Molnet är internet och dator i ljuv harmoni. Allt som idag finns på en fysisk dator kommer snart att finnas tillgängligt online, i Molnet. I visionen kommer vi bara att behöva programmet som tar oss ut på Internet.

Bredbandets segertåg genom världen har flyttat ut datorn till Internet och har gett möjligheten till och en mängd nya tjänster. När ditt företag till exempel behöver extra datorkraft eller lagringsutrymme, vid krävande projekt eller oväntade problem, så kommer det direkt att kunna hyras in över Internet. Kraften i teknologin ligger i att man skalar resurserna

12

efter hur mycket kapacitet som användaren behöver för tillfället.

– Möjligheten att utan långa kontrakt hyra datorer och att snabbt öka och minska den inhyrda kapaciteten efter aktuella behov är det som i grunden revolutionerat området, säger Erik Elmroth, professor som leder ett forskningsprojekt om molnet, vid Umeå universitet.

Några molnplattformer som hjälper företag att effektivisera sin datoranvändning: * Amazon web services. Amazon har en mängd fristående molntjänster samlade under namnet web services. Med dem kan bland annat du hyra datorkraft, spara obegrän-

sat med data och utveckla en egen webbplattform. * Google apps. Google har samlat ihop sina molntjänster i Google apps.

De erbjuder bland annat obegränsad datalagring, en egen företagsversion av Youtube och möjligheten att köra sina egna program i molnet. * Microsoft Azure Services Platform är ett helt webbaserat operativsystem för företag. De erbjuder färdiga affärssystem och möjligheten att utveckla ny molnbaserad programvara i just molnet.

Om man kollar på fenomenet med ett öppnare sinne så är de flesta Internettjänster så kallade molntjänster. Från att ha legat på hårddisken

så finns många program och tjänster nu tillgängliga i molnet och körs på en server någonstans. Youtube och SvtPlay har tagit in tv:n i molnet och Microsoft var tidiga med Hotmail, en nätbaserad mejlklient. Idag ser vi en uppsjö med viktiga applikationer tillgängliga online.

Två användbara molnapplikationer: * Sixty.com – En svensk tjänst för att ladda upp och dela bilder och dokument på en digital anslagstavla. * Google docs – Redigera textdokument var du än är i världen. Logga in på ditt konto med dina sparade filer från vilken dator som helst. Flera kan simultant jobba med samma dokument.

VÄSTERBOTTENS NÄRINGSLIV • 2009

Lottas Må bra-tips

Att våga välja rätt väg

Stressad, trött och less? Varför inte skratta dig till mer arbetsglädje, kreativitet, avslappning, positiv energi och samhörighet? Ha även roligt tillsammans med dina arbetskamrater och stärk gruppkänslan.

Ja, vi mår faktiskt bra av en positiv livssyn, glädje och skratt. Det finns många vetenskapliga studier som styrker detta. Så det finns en sanning i ordspråket: ”Ett gott skratt förlänger livet”. Och det gör definitivt livet roligare!

Inte nog med att det känns härligt i hela kroppen när vi skrattar, det händer mycket positivt också. Biokemiska processer sätts igång och påverkar bl a endorfinproduktionen – kroppens eget glädjeämne. Antalet vita blodkroppar ökar och immunförsvaret stärks – lämpligt i dessa influensatider.

100 gapskratt motsvarar 30 intensiva minuter i ett gym! En rejäl skrattgenomgång innebär alltså att många muskelgrupper och även de inre organen aktiveras. När vi skrattar befinner vi oss dessutom i nuet, något många stressade nutidsmänniskor kan behöva hjälp med.

Förmågan att skratta är medfödd, men tyvärr skrattar de flesta vuxna människor allt mindre. Det är en fantastisk resurs vi har inom oss och den kan vi faktiskt öva upp. Varför inte börja nu och se till att få in mer skratt i din vardag.

Nu anar länet och landet en svag konjunkturuppgång. Förhoppningsvis visar det sig att konjunkturen är reell och varaktig så att vi inte drabbas av ett konjunktur W. Nu gäller det att våga välja rätt väg!

Västerbotten tillsammans med Norrbotten hade innan lågkonjunktur och finanskris Sveriges högsta tillväxt. Vindeln blev utpekat som en sysselsättningsraket. Allt detta tyder på goda resurstillgångar men också en bra entreprenörsanda. Men baksidan av myntet är att i en lågkonjunktur blir regionen en av de värst drabbade. Vi har trots allt inte nyttjat våra resurser tillräckligt bra – vi bör förädla mer och satsa ännu mer på en förbättrad infrastruktur som stärker de tillgångar vi redan har.

För att återta topplaceringen i tillväxttakten och dessutom göra den hållbar gäller det nu att göra de rätta vägvalen. Som företagare och entreprenör bör man fundera över vad som krävs för ökad marknadsandel men också hur företagaren ska bidra till hela Sveriges tillväxt. Vad behöver mitt företag för politiska åtgärder/samhällsinsatser för att växa och bidra till svensk välfärd. Hur kan jag som företagare engagera mig i företagsföreningar eller via andra organisationer för att påverka det som är viktigt för mitt företags tillväxt?

Dessa frågor bör företagaren ställa sig och reflektera över.

Det pratas mycket om bra företagsklimat. Vad är då ett bra företagsklimat?

Jag menar att det är samspelet mellan myndigheter, politik och företagare. På statlig och framför allt kommunal nivå gäller det att förstå en företagares situation – det går helt enkelt inte att vänta med besked och beslut. Som kommunal tjänsteman innebär det också att förstå att det flesta företagare har små företag, många är enmansföretagare och kan ha svårt att sätta sig in i all byråkrati.

Här gäller det för tjänstemännen att lotsa företagaren rätt.

Politikerna i länet ska nu ta viktiga beslut. Ett sådant är hur länet ska prioritera i länstransportplanen. Det är första gången länets politiker ska, i rollen som Region Västerbotten, besluta om länets vägprioriteringar.

Nu finns inte längre Länsstyrelsen

Ikea ska bygga i Vasa Ikea har bestämt sig för att bygga ett nytt varuhus i Vasa, Finland.

Byggstart kommer att bli 2011, och butiken kommer att bli 30 000 kvadratmeter stor. Det är större än IKEA-varuhuset i Sundsvall, som mäter 24 000 kvadratmeter.

Varuhuset i Vasa är en del i en storsatsning i Finland av IKEA. Till sommaren öppnar ett IKEA i Tammerfors och en butik i Kuopio börjar byggas. Den ska stå klar 2011.

Tillsammans med IKEA-butikerna kommer det att byggas gallerior för affärskomplex och andra butiker.

IKEA-butikerna har länge omringat Västerbotten utan att etablera sig, och så verkar det fortsätta. Frågan om var västerbottningarna tän-

Några tips: • Gör roliga saker som du blir glad av.

• Fokusera på det som är bra.

När du lagt dig kan du tänka på bra saker som hänt och när du vaknar tänka på något positivt som väntar under dagen.

• Umgås med människor som du trivs med • Reflektera över det du har att vara tacksam över.

• Ta kommandot över ditt liv – ju bättre du mår desto mer har du att ge andra.

• Lek, testa gärna Skrattyoga om du har möjlighet.

• Lär av barn, de skrattar mycket.

• Skaffa en akutlåda för trista dagar! Fyll den med roliga filmer, tidningar och böcker.

• En anslagstavla på arbetet med roliga historier och idéer.

Lizelotte Grahn, coach, socionom, mental tränare och Skrattyogainstruktör

ker handla hänger på tillgängligheten. Kanske kan etableringen i Vasa väcka den slumrande färjelinjen från Umeå.

Storumans flygplats läggs ned Kommunfullmäktige i Storuman har klubbat igenom att Gunnarn, Storumans flygplats, ska läggas ned.

Beslutet har enligt uppgifter i Västerbottens folkblad orsakat stor oenighet bland kommunens politiker.

Anledningen till nedläggningen är att flygplatsen går dåligt och att det saknas pengar till att täcka upp kommande underskott. Direkt efter fullmäktiges beslut avgick styrelsen för Storumans flygplats.

Rasmus Hjulfors Antti

Västerbotten som högsta instans och som neutral länsansvarig. Nu är det ett fullmäktige på 75 länspolitiker som ska komma överens. Nu gäller det att dessa politiker klarar av att se till vad som är bäst för länets tillväxt som helhet och står över byapolitik som innebär att just den egna kommunen ska gynnas. Detta blir en grannlaga uppgift att våga satsa och inte fördela små plättar så att alla får något.

Som företagare, oaktat liten eller stor, bör man fundera över hur företaget/företagaren kan bidra. Det lönar sig illa att sitta still i båten och sedan gråta över uteblivet resultat.

Engagemang har alltid lönat sig.

Engagemang kan dock se olika ut.

Som företagare, bjud upp tjänstemän och politiker. Gå på möten, lyssna in vad som är på gång och säg din åsikt.

Jag lovar dig att många kommer att lyssna och ta till sig vad du uttrycker.

Västerbotten besitter alla möjligheter att bidra till Sveriges och Europas tillväxt. Här finns en basindustri inom skog och malm som har mycket hög exportandel men också en stor utvecklingspotential.

Vi kan förädla våra råvaror bättre!

Här i Västerbotten finns också tre universitet samt en växande tjänstesektor. Vi är starka på IT och inom biomedicin, inom vård & omsorg men också i vårt arbete med sopor och renhållning. Därför är det viktigt att se till totalen och helheten. Föra de svåra valen och att ha modet att prioritera.

Maria Hedblom

Fakta Maria Hedblom • arbetar sedan 2002 som näringslivschef i Vindelns kommun • sitter i styrelsen för Sparbanksstiftelsen Norrland och i Sparbanksstiftelsen Norrlands riskkapitalstiftelse • arbetade på Umeå lokaltrafik 2000–2002 • drev företag under 1988–2000

13

VÄSTERBOTTENS NÄRINGSLIV • 2009

reportage

Umeågalan 2009 – ” Vi satsar på flera marknader” Fält Communications fick ta emot priset ”Årets exportföretag” på Umeågalan i november. Ett exportföretag är precis vad de ser sig själva som.

– Vi har fått vår första Umeåkund i år, efter 10 år på marknaden. Vi fokuserar mycket på export, och det har gått väldigt bra, säger Mikael Långström, vd.

Marknaden väntas gå ned cirka 25 procent, men Fält Communications går framåt.

Fält Communication tillverkar kommunikationsteknologi, både mjuk- och hårdvara, och säljer paketlösningar till företag. De tar fram säkerhetsutrustning för hissar, hisstelefoner, och utrustning för logistik. Just nu har företaget ett projekt tillsammans med Umeå universitet.

De ska ta fram ett verktyg för att göra ambulansförare bättre på att köra. Systemet utvecklas för att med hjälp av kameror analysera körningen och sedan använda datan i förarutbildningen.

– Vi siktar på 10 procents tillväxt i år. Det beror mycket på att vi har utökat säljstyrkan nu i lågkonjunkturen. Vi satsar på att finnas med på fler marknader, säger Mikael Långström.

Vad betyder utmärkelsen för er?

Fält Communication satsar utanför Sveriges gränser. – Att bara jobba inom Sverige är begränsande, säger Mikael Långström, vd.

– Lokalt är det jättebra, eftersom vi får fin uppmärksamhet. Det gör att vi kan locka till oss och rekrytera personal lättare. Sen är det en bra moralhöjare för personalen. Jag tror att det är våra anställda som uppskattar det mest. Det är lite prestigefyllt.

Vad är viktigast för att lyckas som ett exportföretag?

Satsar på ansvarsfullt företagande i Bangladesh till färdig produkt, för att se till att alla moment uppfyller deras krav.

Företaget, som drivs av två Umeåkillar, har en produktionsanläggning i Bangladesh med 35 anställda, och företaget växer.

Red står för det revolutionära, det utstickande. Q för questioning, ifrågasättande. RedQ vann ”Årets unga företagare”priset på Umeågalan och är ett rätt utstickande och ifrågasättande företag.

Ansvarsfull produktion

– Vi anställde tolv personer i oktober och det verkar som att vi kommer att behöva anställa ännu fler, säger Jonas Forsberg, vd.

Red Q:s affärsidé är att ha en etisk och ekologisk produktion av textilier för svenska designers. De är med i hela produktionskedjan, från odling

I samarbete med bland andra Rädda barnen, IF Metall och lokala fackföreningar har Red Q utvecklat ett arbetssätt för ansvarsfull produktion.

De anställda får utbildning i arbetsrätt och även lektioner i att läsa och skriva. De odlar och förädlar jute, som är en gröda som inte behöver

14

– Det är viktigt att jobba med export, att bara jobba inom Sverige begränsar ett företag, säger Mikael, som har ett ess uppe i rockärmen för att lyckas.

– Vi vill hitta utländsk arbetskraft som bearbetar sina marknader. Just nu har vi en italienare och en fransman anställda i Umeå. Sedan måste företagaren ha tålamod konstbevattning eller kemikalier för att växa.

– Vi vill vara en förebild för andra företag, säger Jonas Forsberg.

Red Q samarbetar med svenska designföretag och efterfrågan har varit stor. De började producera i oktober 2008 och den första produktionen sålde slut snabbt.

Vad betyder utnämningen på Umeågalan för er?

– Det är en bekräftelse på att vi är på rätt väg, och det är absolut en motivationshöjare. Sedan så är det fint att kunna visa upp för kunder.

Prispengarna, 20 000 kronor, kommer att räcka långt i Bangladesh och blir perfekta för vårt läs- och skrivprojekt, säger Jonas glatt.

Vad vill du ge för råd till andra företag?

– Se inte ansvarstagande som en

och tid. Det tar tid att komma in på marknaden.

Var ser du Fält Communications om tio år?

– Då har vi gått över gränsen från Europa till Världen. Vi kommer bara att fortsätta att växa, säger Mikael Långström.

Rasmus Hjulfors Antti

Red Q. Anders Sandlund och Jonas Forsberg,vd, på plats i Bangladesh.

separat kostnadspost. Vi måste svänga mot ett hållbart leverne, och är du tidigt ute så ger det troligen affärsfördelar utöver det rent moraliska!

Rasmus Hjulfors Antti

VÄSTERBOTTENS NÄRINGSLIV • 2009

Vi ordnar allt som behövs för småföretag.

Datorer, nätverk och Internetlösningar.

Mötesplats för tillväxt Prenumerera på våra lokaler och få tillgång till nätverket och samarbetsmöjligheterna.

Du och ditt företag har alla möjligheter att utvecklas.

Kontakta mig så kan jag berätta mera Lena Söderlind Pettersson, tel 073-553 47 38 Storgatan 43, 1 tr.

903 26 Umeå

090-14 21 00 www.datapunkten.se

Kvalitetssäkra ditt biobränsle Vi erbjuder ackrediterade analyser av fasta bränslen.

Bränslelaboratoriet Umeå AB Tel/Fax 090-786 87 71 www.branslelaboratoriet.se

Leia Accelerator www.magmavasterbotten.se

Norrland är stort Det är Kaiding också Kompetensområde norrland | Advokatbyrån Kading är Norrlands största med drygt 50 medarbetare.

Vi finns representerade med erfarna jurister på sju orter i norra Norrland och arbetar med det mesta och bästa inom norrländskt näringsliv.

Behöver ni en juridisk partner i norr, vänd er med förtroende till Advokatbyrån Kaiding.

Umeå 090-17 12 00 | Skellefteå 0910-73 84 00 | Piteå 0911-23 16 50 | Luleå 0920-20 12 00 Kalix 0923-665 70 | Haparanda 0922-616 79 | Gällivare 0970-105 25 | www.kaiding.se

Hela bönor - Alltid nymalet kaffe!

Det är en lyx att kunna trycka på knappen och få en kopp nymalet kaffe - varje gång!

Med en kaffeautomat för hela bönor får ni garanterat en mer aromatisk upplevelse! JOBmeal har ett brett utbud av just kaffeautomater och annat som förgyller arbetsdagen!

Kaffeautomater för alla smaker!

Framgångsrik upphandling

Hitta din favorit av våra modeller! Besök vår hemsida där du kan läsa och jämföra våra automater: www.jobmeal.se

090-13 40 00 www.jobmeal.se

– möjligheter och hinder i offentlig upphandling

Umeå universitet anordnar nu en högaktuell kurs i offentlig upphandling som behandlar juridiska, ekonomiska och praktiska aspekter. Kursen vänder sig till alla företag och organisationer som ställs inför frågor på upphandlingsområdet.

Datum: 27 januari 2010 Avgift: 1500 kr exkl moms. Fika och lunch ingår.

Enheten för näringsliv och samhälle www.ens.umu.se/upphandling

...när riktigt gott kaffe är viktigt!

15

Företagare – söker ni nya kommunikationsmöjligheter?

Vi erbjuder dig bredbandstjänster med:

Hög kapacitet Valfrihet Kvalitet En kontakt, ett avtal. Vi etablerar tjänsten i nära samarbete med er och anpassat efter era behov.

– Vänd dig med förtroende till AC-net Västerbotten redan idag!

Kontakt: Eva-Marie Marklund www.ac-net.se

Vad gör du av framtiden?

Nutidsmänniskans tillvaro är full av prioriteringar och tidsbristen utgör ett ständigt problem. Norra Skogsägarnas roll som en trygg partner är därför viktigare än någonsin.

Med 15 000 medlemmar i ryggen är Norra Skogsägarna en kraft att räkna med. Ett starkt lagarbete som ökar just dina möjligheter till ett framgångsrikt och lönsamt skogsbruk.

Om du inte redan är medlem så är det dags nu – framtiden är redan här!

www.norra.se

16