alla har rätt till kunskap by Kicki Hammarlund

Planen upprättad 2010-11-24 ÅP-blanketter och anvisningar reviderade 2011-01-17 Hela dokumentet (ej blanketter) reviderat 2011-08-05

Alla har rätt till kunskap! Plan för arbetet med att nå kunskapsmålen med bilagor GRUNDSKOLA

Norrtälje kommuns kunskapssatsning 2010 – 2012 Barn- och utbildningskontoret

Innehållsförteckning Detta styr vår kunskapssatsning ....................................................................................................................................................... s3 Visionen för vårt arbete ....................................................................................................................................................... s3 Mål ....................................................................................................................................................... s3 Kunskapssyn och förhållningssätt till lärande ....................................................................................................................................................... s5 Kunskapssyn ....................................................................................................................................................... s5 Växandets glädje – elevens lärande ....................................................................................................................................................... s5 Hur får eleven bättre inflytande över sin lärprocess och kunskap om sina mål? ....................................................................................................................................................... s5 Lokal pedagogisk planering ....................................................................................................................................................... s7 Tolka och planera gemensamt ....................................................................................................................................................... s7 Innehåll i en lokal pedagogisk planering ....................................................................................................................................................... s7 Skriftliga omdömen ....................................................................................................................................................... s8 Individuell utvecklingsplan, IUP 2

....................................................................................................................................................... s8 Uppföljande arbete ....................................................................................................................................................... s9 Svenska ....................................................................................................................................................... s9 Matematik ....................................................................................................................................................... s 10 Åtgärdande arbete ....................................................................................................................................................... s 11 Pedagogisk kartläggning ....................................................................................................................................................... s 11 Åtgärdsprogram ....................................................................................................................................................... s 11 Arbetsgång för elev i behov av särskilt stöd ....................................................................................................................................................... s 13 Ärenden som alltid ska behandlas av elevhälsoteamet ....................................................................................................................................................... s 15 Bilagor Bilaga 1A – Pedagogisk kartläggning, stöd och anvisningar ....................................................................................................................................................... s 16 Bilaga 1B – Åtgärdsprogram och uppföljning, stöd och anvisningar ....................................................................................................................................................... s 18 Bilaga 2A – Pedagogisk kartläggning, blankett med anvisningar och exempel 3

Detta styr arbetet för vår kunskapssatsning Visionen för vårt arbete Norrtälje kommun har en vision för år 2030: Roslagen - Möjligheter, tillväxt och framtidstro. Skolplanens vision för arbetet med barn, unga och vuxna i Norrtälje kommun är att alla erbjuds en likvärdig utbildning av allra högsta kvalitet och att alla elever är medskapare till sin egen lärprocess; att alla får förutsättningar att bli ansvarstagande demokratiska medborgare; att alla elever som lämnar skolan ska vara rustade att i framtiden göra aktiva och medvetna val; att framtidstro och lust för fortsatt lärande är utmärkande kännetecken för alla verksamheter så att barn, unga och vuxna ska kunna leva goda liv och försörja sig själva. Mål Kommunfullmäktige har fyra övergripande mål för utbildningsverksamheten inom kommunen. Barn- och skolnämnden fokuserar på dessa fyra mål: Kunskapsresultaten skall förbättras varje år och de årliga resultaten skall synliggöras för kommunmedborgarna. Alla elever, oavsett ålder, skall erbjudas en likvärdig utbildning samt en likvärdig bedömning och betygssättning – oavsett huvudman för verksamheten. Delaktighet och demokratiskt inflytande över lärandet skall utvecklas och öka för varje år. Alla elever skall kontinuerligt kunna följa sin kunskapsutveckling. Arbetet med att förbättra kunskapsresultaten utgör ett av skolplanens utvecklingsområden, ”Kunskap, lek och lärande”. Där kan man läsa följande: Kunskapsnivån, i form av de resultat som barn, ungdomar och vuxna uppnår, måste höjas. Detta är det högst prioriterade målet för kommunens utbildningsverksamhet. Detta innebär att elever i alla åldrar ska få svar på följande frågor:

•

Hur lär jag mig på bästa sätt? Varje elev ska ges möjligheter att utifrån sina individuella förutsättningar tillägna sig och utveckla kunskap.

•

Vad är det för kunskap jag ska utveckla? Skolan ska göra det tydligt för alla vilka mål de arbetar för att uppnå och vilka krav som gäller för att de ska kunna uppnå fastställda kunskapskvaliteter på olika nivåer.

•

Hur vet jag att jag har lärt mig det jag ska och vad behöver jag bli bättre på? Varje elev ska få tydliga instrument att kunna följa och bedöma sin egen kunskapsutveckling.

•

Hur kan kunskapande möten göra att jag lär mig bättre? Skolan ska forma en miljö för lärande som hos alla utvecklar både förmågan att samarbeta och att ta ansvar för sina studier.

•

Hur kan min familj följa hur och vad jag lär mig? Skolan ska säkra att alla föräldrar/vårdnadshavare ges förutsättningar att följa hur deras barn i samspelet med goda pedagoger utvecklar kunskap. Detta sker både i digital form genom lärplattformen och personligt vid kontinuerliga utvecklingssamtal.

Kunskapssyn och förhållningssätt till lärande I främjandet av elevens allsidiga utveckling är det vardagliga arbetet centralt för att undanröja orsaker till svårigheter och hinder för utveckling för en elev. Då vardagsarbetet till stor del handlar om eleven, förhållningssätt och utveckling är detta ett vidsträckt område. Alla elever kan! Allt är möjligt! Alla elever har rätt till kunskap! Det är ledstjärnor i kommunens gemensamma syn på eleven och hur han/ hon får hjälp till att utveckla sin kunskap. Skolans möjligheter att skapa en god miljö för inlärning och utveckling förutsätter ett medvetet arbete på organisations-, grupp- och individnivå. Om vi i vardagsarbetet konstaterar problem med elevens lärande, ser vi det inte i första hand som brister hos individen utan som indikationer på att något behöver förändras i det sammanhang där eleven ingår. Orsaker till elevens svårigheter i skolan kan finnas på olika plan. De kan relateras till skolans organisation eller samhällets struktur, gälla samspelet mellan individer eller vara av individuell art. Kunskapssyn Det gemensamma lagarbetet för att ge eleverna de bästa förutsättningar att utveckla sitt lärande, bygger på en dialog mellan pedagogerna för att säkra en gemensam kunskapssyn. Skolan måste ständigt diskutera och utveckla sin kunskapssyn efter förändringar i omvärlden och utifrån nya rön inom forskningen. Kunskap ser vi som ett redskap för att klara sig i livet, så att man kan göra medvetna val och ställningstaganden. Vi har en tilltro till att alla vill och kan utvecklas till initiativrika, motiverade och kreativa människor. Vi vill därför ge rum för elevers nyfikenhet och drivkraft att lära genom att låta eleverna ha inflytande över sitt lärande – och genom att ge rätt utmaningar för var och en. Vi ser det som grundläggande att eleverna blir medvetna om sitt eget lärande och får tillfälle att tillämpa sina kunskaper, så att de kan se nyttan av dem. Växandets glädje - elevens lärande ”Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter ” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011). Genom att eleven får inflytande över och medvetenhet om målen, ges möjlighet att använda olika inlärningsmetoder. Detta skapar motivation och ger mening i lärandet. Eleven blir bekräftad och bättre rustad för att utveckla sitt lärande. Hur får eleven bättre inflytande över sin lärprocess och kunskap om sina mål? Genom olika arbetsmetoder och förhållningssätt bland pedagogerna i arbetslagen skapas förutsättningar för att eleverna ska få ett ökat inflytande över sitt lärande.

Samarbete 7

Goda kunskaper och självtillit förutsätter ett fungerande lagarbete inom enheten. Genom våra olika kompetenser kan vi bidra till att nya lösningar/arbetsmetoder hittas. Förförståelse kring eleven För att som pedagog kunna möta eleven där den befinner sig i sin utveckling och sedan bygga vidare på detta krävs en förförståelse som fås genom dokumentation, elevens individuella utvecklingsplan, IUP, och överlämnande. Den fortsatta förståelsen för elevens kunskapsutveckling fås genom observationer, samtal med eleven, föräldrar och andra pedagoger. Pedagogisk reflektion För att kunna avgöra om man som pedagog gör det rätta för elevens utveckling reflekterar pedagogen över sitt arbete, ensam och tillsammans med kollegor, ibland under ledning av en kvalificerad samtalspartner. Den centrala frågan pedagogen ställer sig är: ”På vilket sätt kan jag gå vidare i mitt lärande för att utveckla elevens lärande?” Skolutveckling Att ständigt utvärdera och utveckla enhetens arbete ger en kvalitetshöjning på alla plan. Det är viktigt att pedagogerna följer den aktuella forskningen och kontinuerligt fortbildar sig för att kunna möta alla elever på bästa sätt. Elevhälsovård ”Elevhälsa är alltså inte något som finns som en avskild gren i skolans stora träd. Den finns överallt, i blad, grenar, stam och rötter. Den handlar om människosyn och förhållningssätt, och den berör alla i skolan…” (Lars H Gustafsson, ”Elevhälsan börjar i klassrummet”) Att skapa en god elevhälsa är ett gemensamt uppdrag för alla i skolan – och börjar i klassrummet.

Lokal pedagogisk planering I Norrtälje kommun bedömer vi kunskapsutvecklingen i alla ämnen utifrån lokala pedagogiska planeringar. Den lokala pedagogiska planeringen, LPP, har avgörande betydelse för hela lärprocessen. Planeringen utgår från att lärare tolkar och identifierar vilka kunskaper som eleverna ska utveckla enligt Lgr 11. Därefter görs en LPP för undervisningen i den årskurs eller det arbetsområde planeringen avser. Den tydliggör kopplingen mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande - och stödjer därmed elevens kunskapsutveckling mot de nationella målen. Det ska framgå av den lokala pedagogiska planeringen vilka målen med undervisningen är, vilket innehåll som ska behandlas, vilka arbetsmetoder och redovisningssätt som ska användas samt på vilket sätt elevernas arbete kommer att bedömas. LPP ska tillgodose att eleverna får möjligheter att tillägna sig ett centralt innehåll, men också möjlighet att utveckla sin förmåga att använda olika kunskapskvaliteter som t.ex. att beskriva skillnader och likheter, att argumentera, att dra slutsatser, att motivera sitt tänkande etc. LPP ska vara utformad så att det är tydligt för eleverna vad de förväntas lära, hur detta lärande ska gå till och hur deras kunskaper ska bedömas. Arbetsmetoder och redovisningssätt väljs noggrant – och alltid tillsammans med eleverna – efter de förmågor eleverna ska utveckla. Tolka och planera gemensamt Att planera tillsammans i ett arbetslag eller ämneslag ger möjlighet att utveckla ett gemensamt och professionellt språk för elevernas lärande och för bedömning. I Norrtälje kommun används de etablerade, kommunövergripande nätverken samt arbetslagen på skolorna för denna planering. Genom att tillsammans tolka och konkretisera de nationella målen underlättas arbetet med att bedöma elevernas kunskaper, vilket också utvecklar bedömarkompetensen så att bedömningen blir mer likvärdig. Innehåll i en lokal pedagogisk planering: En lokal pedagogisk planering ska innehålla följande: (Se även bilaga 3, LPP-mall) • • • • •

Tidsram och årskurs. De övergripande mål som eleverna ska arbeta mot och som läraren har valt utifrån läroplanen. Syftet med undervisningen - vilka ämnesspecifika förmågor eleverna ska utveckla. Vilket centralt innehåll och vilka arbetssätt och arbetsformer eleverna ska arbeta med för att de ska kunna utveckla de förmågor som är beskrivna. Vilka kunskapskrav som gäller och vad som kommer att bedömas i elevernas arbete samt hur bedömningen kommer att gå till (skriven text, muntligt, problemlösande aktivitet etc). Under denna punkt är det viktigt att beskriva vad det är i elevernas arbete som ska bedömas, inte beskriva vad eleverna ska göra.

En planering kan med fördel omfatta flera ämnen. Det bör då framgå vilka övergripande mål man utgått från i respektive ämne samt vad som kommer att bedömas ämnesvis. Det underlättar sedan skrivandet av skriftliga omdömen eftersom dessa skrivs ämnesvis och i alla ämnen. Skriftliga omdömen Den lokala pedagogiska planeringen syftar till att öka elevernas förståelse för vad de ska lära och utveckla i skolan, och att ge dem möjlighet att ta ansvar på ett mer utvecklat sätt. Kontinuerligt ska eleverna ges möjlighet att själv bedöma sina resultat. Inför utvecklingssamtalet gör eleven en självskattning i samtliga ämnen, vilket blir elevens del av det skriftliga omdömet. I den del som läraren skriver återfinns sedan elevens måluppfyllelse, ett beskrivande omdöme samt förslag på fortsatt utveckling för eleven inom ämnet. Elevernas möjlighet att påverka den lokala pedagogiska planeringen och att självskatta sitt arbete kan bidra till att de kan vara mer delaktiga i sitt utvecklingssamtal och på så sätt påverka innehållet i den framåtsyftande planen. Individuell utvecklingsplan, IUP En individuell utvecklingsplan ska vara ett stöd för elevens lärande. I en individuell utvecklingsplan beskrivs hur skolan ska arbeta för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt i riktning mot de nationella målen. Där bör även framgå vad eleven kan göra och på vilket sätt vårdnadshavare kan ge stöd. Den individuella utvecklingsplanen ska vara framåtsyftande och ta sin utgångspunkt i de skriftliga omdömena och den utvärdering som ligger till grund för dessa. Den individuella utvecklingsplanen ska • sammanfattande ange vilka kunskaper och förmågor eleven ska utveckla; • sammanfattande beskriva skolans insatser för att stödja och stimulera elevens fortsatta kunskapsutveckling; • uttrycka positiva förväntningar på eleven; • utgå från elevens förmågor, intressen och starka sidor. Den individuella utvecklingsplanen, IUP, utarbetas tillsammans med eleven, förälder/ vårdnadshavare och ansvarig pedagog vid utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet förs även en dialog gällande elevens sociala utveckling. Den individuella utvecklingsplanen följer eleven t.o.m. åk 9. Inom den kommunala verksamheten ska den överlämnas till mottagande skola. I övrigt överlämnas den till eleven och föräldern/vårdnadshavaren. Förälder/vårdnadshavare till barn i förskolan måste ge sitt medgivande för ett överlämnande. IUP ersätter aldrig åtgärdsprogram.

Uppföljande arbete Skolan kartlägger kontinuerligt elevernas kunskapsutveckling. Resultaten har en uppföljande roll och ger pedagogen ett underlag för planering av det fortsatta arbetet. Resultaten synliggör elever i behov av extra utmaningar och de elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Kartläggningarna tillsammans med nationella proven utgör underlag för de skriftliga omdömena och elevens individuella utvecklingsplan. Nedanstående formella kartläggningar utförs i Norrtälje kommun. Rektor på varje enhet ansvarar för insamling samt analys av resultaten och för vidarebefordran till Barn- och utbildningskontoret.

Svenska Förskoleklass

Enheternas arbete

Resultatinsamling

Bornholmsmodellen används av pedagogen för att kartlägga elevernas kunskaper samt planera och utvärdera verksamheten.

Resultaten samlas in och analyseras på enheten i september och maj. Resultaten vidarebefordras till BoU senast 30 september och 31 maj.

Nya språket lyfter! används av pedagogen för att kartlägga elevernas kunskaper samt planera och utvärdera verksamheten. Analys sker på enheten. Åk 1-6

Åk 7-9

Nya språket lyfter! används i åk 1-6 för att kartlägga elevernas kunskaper samt planera och utvärdera undervisningen. Kommunens läsgaranti innebär att elever i slutet av åk 1 ska nå steg B2.

Resultaten från åk 1, 2 , 4 och 5 samlas in och analyseras på enheten i maj. Resultaten vidarebefordras till BoU senast den 31 maj.

Nationella prov åk 3 och 6.

Resultaten samlas in och analyseras på enheten vid provperiodens slut. Resultaten vidarebefordras till BoU.

Språket på väg används i åk 7-9. Analys sker på enheten. Nationella prov åk 9.

Resultaten samlas in och analyseras på enheten vid provperiodens slut. Resultaten vidarebefordras till BoU.

Matematik Enheternas arbete

Resultatinsamling

Förskoleklass

Diamant används av pedagogen för att kartlägga barnens kunskaper, samt för att planera och utvärdera verksamheten.

Underlag för analys på enheten. Resultaten av AF vidarebefordras till BoU senast den 31 maj.

Åk 1-6

Diamant används i alla årskurser 1-5 för att kartlägga elevernas kunskaper, planera och utvärdera undervisningen.

Resultaten samlas in och analyseras på enheten. Följande resultat vidarebefordras till BoU senast den 31 maj. Följ angiven tid för respektive diagnos. Åk 1: AG 1 (3 min.) Åk 2: AG 4 (5 min.) Åk 4: AS 1 och AS 2 (4 min./diagnos) Åk 5: AG 6 och AG 8 (3 min. respektive 4 min.)

Åk 7-9

Nationella prov åk 3 och åk 6.

Resultaten samlas in och analyseras på enheten vid provperiodens slut. Vidarebefordras till BoU.

Nationella prov åk 9.

Resultaten samlas in och analyseras på enheten vid provperiodens slut. Vidarebefordras till BoU.

Åtgärdande arbete Pedagogisk kartläggning Det kan framkomma att en elev kan vara i behov av särskilt stöd: -

i pedagogens vardagsarbete, i undervisning, på raster osv, i utvecklingssamtal eller i kontakt med vårdnadshavare, i olika former av prov, test, screening.

Signaler om detta kan vara: -

att pedagogen ser en risk att eleven inte når kunskapsmålen, omdömet i IUP är ”utvecklingen behöver stärkas”, att eleven inte trivs i skolan eller har svårt att fungera i gruppen, upprepad eller lång frånvaro, svårigheter med koncentration, utagerande beteende, psykosociala besvär.

När dessa varningssignaler framkommer, är det skolans skyldighet att utreda elevens behov av stöd. För att få en helhetsbild av elevens behov görs en pedagogisk kartläggning (se även bilaga 2A) där man beskriver elevens starka sidor, vilka förmågor som behöver utvecklas och där det tydligt framgår vad som behöver förändras. Elever lär på olika sätt och den bästa lärandemiljön kan se olika ut för olika elever. Syftet med kartläggningen är att skaffa sig en så bred bild som möjligt av elevens hela situation, så att eventuella stödinsatser sedan kan utformas med precision. Med kartläggningen som grund fattas beslut om särskilt stöd. Beslutet tas av rektor eller enligt delegation. Om särskilt stöd ska ges, upprättas ett åtgärdsprogram. (Se vidare i lagtexten nedan.) Beslutet om särskilt stöd delges vårdnadshavare och kan överklagas. Utformningen av det särskilda stödet, dvs innehållet i åtgärdsprogrammet, kan också överklagas. Åtgärdsprogram •

Det är rektor som ytterst är ansvarig för att en elev som behöver någon form av stöd ska ha ett åtgärdsprogram (se även bilaga 2B).

•

Åtgärdsprogrammet upprättas av ansvarig pedagog tillsammans med eleven och föräldrar/vårdnadshavare. Åtgärdsprogrammet innehåller skolans stödinsatser för eleven och kan i undantagsfall upprättas utan vårdnadshavares medverkan.

•

Berörda pedagoger på enheten informeras om åtgärderna.

•

Originalet på åtgärdsprogrammet lämnas till rektor för signatur och arkivering. Föräldrar/vårdnadshavare får en kopia.

•

Uppföljning av åtgärdsprogram upprättas efter överenskommen tid. Se även bilaga 2C.

•

Åtgärdsprogrammet är en offentlig handling och överförs automatiskt mellan olika enheter. Vid övergångar från kommunal skola till friskola, från grundskola till gymnasium samt vid byte av kommun ska pedagogen kontakta förälder/vårdnadshavare för ett godkännande av överlämnande av åtgärdsprogram.

Tillämplig lagtext, ur skollagen (2011), kap 3:

Särskilt stöd 6 § Bestämmelserna om särskilt stöd i 7-12 §§ gäller inte i förskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. 7 § Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Utredning 8 § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Åtgärdsprogram 9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.

Arbetsgång för elev i behov av särskilt stöd Åtgärd

Ansvar

Kontakter

Dokumentation

Elev - pedagog arbetslag

Arbetslaget

Föräldrar/vårdnadshavare kontaktas av ansvarig pedagog. Uppföljning sker.

Detta dokumenteras i protokoll/minnesanteckningar från arbetslagen.

Ansvarig pedagog/ specialpedagog/ speciallärare på enheten. Rektor (eller enligt delegation) fattar beslut om särskilt stöd.

Föräldrar/vårdnadshavare kontaktas av ansvarig pedagog.

Åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram upprättas av pedagogen i samråd med elev och förälder/vårdnadshavare. Berörda pedagoger informeras om åtgärderna och originalet arkiveras hos rektor. Föräldrar/vårdnadshavare får en kopia. Uppföljning av åtgärdsprogram upprättas efter överenskommen tid.

Det huvudsakliga elevhälsosarbetet sker i det dagliga mötet mellan elev och pedagog. Det innefattar förhållningssätt, enskilda samtal, ett individualiserat arbetssätt samt studieplanering och dokumentation. All personal ska arbeta för att motverka att eleven får svårigheter. Detta arbete ska i första hand bedrivas i arbetslaget där man diskuterar, omprioriterar och arbetar med särskilda pedagogiska insatser för eleven. På enheten Om insatserna inte är tillräckliga görs en pedagogisk kartläggning på eleven. Eventuella tester utförs som är möjliga att göra på enheten.

Åtgärd

Ansvar

Kontakter

Elevhälsoteam

Ansvarig pedagog bokar plats för sitt ärende hos EHT via den som leder elevhälsoteamets möten. Enheten för stöd och utveckling/Barn- och elevhälsan ansvarar för en ev. utredning utifrån elevens behov. Ansvarig pedagog /pedagoger ansvarar för det pedagogiska arbetet.

Rektor eller av rektor utsedd person ger information till berörda om att elevärendet ska tas upp på EHT och bifogar en pedagogisk kartläggning som förberedelse inför mötet.

Enheten för stöd och utveckling/Barn- och elevhälsan presenterar eventuella utredningar. Den berörda pedagogen/ pedagogerna ansvarar för det pedagogiska arbetet. Ansvarig pedagog anmäler ärendet till enhetens rektor. (I särskilt allvarliga och brådskande fall då rektor inte finns på plats, bör pedagogen ringa socialtjänsten för att få besked om hur barnet ska skyddas.)

Rektor eller av rektor utsedd person kallar samtliga skriftligt. Syftet med mötet ska framgå liksom vilka som ska närvara.

När uppföljningen av ett åtgärdsprogram visar att åtgärderna inte varit tillräckliga vänder sig pedagogen till elevhälsoteamet (EHT), där bl a Enheten för stöd och utveckling (ESU) och Barn- och elevhälsan kan ingå. Gruppen består av representanter för skolledning, elevhälsovård och berörda pedagoger. Mötets syfte är att få en helhetsbild av eleven och diskutera ytterligare åtgärder som bör vidtagas. Elevhälsokonferens Efter vidtagna åtgärder kallas elevens föräldrar/vårdnadshavare till en elevhälsokonferens. Anmälningsplikt All personal på enheten har anmälningsplikt om man befarar att en elev far illa fysiskt eller psykiskt.

Rektor eller av rektor utsedd person tar skriftlig kontakt med berörd myndighet och informerar föräldrar/vårdnadshavare om innehållet.

Dokumentation

Protokoll diarieförs alltid.

Följande ärenden ska alltid behandlas i elevhälsoteamet: •

Elever med så hög frånvaro att det påverkar elevens studieresultat eller psykosociala utveckling

•

Beslut om anpassad studiegång eller enskild undervisning i hemmet

•

Byte av skola på grund av sociala skäl

•

Byte av klass

•

Utskrivning från särskola

•

Elever som repeterar eller hoppar över en årskurs

Bilaga 1A

Pedagogisk kartläggning, stöd och anvisningar Gäller för Norrtälje kommuns förskola, grundskola och gymnasium. Du hittar ytterligare anvisningar i bilaga 2A.

Några frågor att utgå från då du gör en pedagogisk kartläggning: Organisationsnivå •

Hur svarar skolans organisation mot barnets/elevens behov?

•

Hur organiseras arbetet? o Finns arbetsformer och arbetssätt som är mer kritiska eller mer stödjande för barnet/eleven t ex fritt arbete rörande ett tema, användandet av arbetsblad, eller hur man grupperar barnen/eleverna?

•

Vilket är det dominerande arbetssättet?

•

Vilka grundläggande värderingar råder?

•

Vilken kompetens och vilka resurser finns att tillgå? o Fördelas resurserna på bästa sätt utifrån elevernas behov? o Använder arbetslaget de resurser som står till förfogande (även de utanför skolan)?

•

Hur möter vi olikheter? o Hur handskas vi med differentiering?

Gruppnivå •

Hur kan barnet/eleven påverka sin lärandesituation?

•

Hur är gruppen sammansatt?

•

Hur bemöts barnet/eleven i gruppen?

•

Hur organiseras arbetet i gruppen?

•

Vilken status och vilka relationer har barnet/eleven i gruppen? 18

•

Vad utmärker klimatet i gruppen när det gäller språkkultur, genusfrågor och maktstruktur?

•

Hur fungerar kommunikationen i gruppen?

•

Vad utmärker situationer där barnets/elevens lärande fungerar?

•

Hur beskriver barnet/eleven själv sina svårigheter i gruppen?

Individnivå •

Vad kan barnet/eleven nu?

•

Vilka är elevens starka sidor?

•

Hur kan eleven påverka sin lärandesituation?

•

I vilka lärandesituationer fungerar eleven bra?

•

Hur samspelar barnet/eleven i strukturerade och ostrukturerade situationer?

•

Hur fungerar barnet/eleven i valsituationer och vid förändringar?

•

Hur reagerar barnet/eleven i övergångssituationer?

•

Hur är samspelet med andra barn? Hur är samspelet med vuxna?

•

Vilka är de kritiska situationerna? o Vad föranleder dem? o När upptäcktes det första gången?

•

Självförtroende; o Hur tar barnet/eleven sig an en ny uppgift? o Utmaningar? o Vågar eleven försöka?

•

Hur klarar barnet/eleven gruppinstruktioner?

•

Hur fungerar impulskontrollen – självbehärskningen?

•

Hur fungerar barnet/elevens uppmärksamhetsförmåga – fokusering?

Exempel på frågor vid analysen •

Finns det arbetsformer, arbetssätt som är stödjande för barnet/eleven?

•

Är skolans värderingar och attityder stödjande för barnet/eleven?

•

Hur svarar skolans synsätt/förhållningssätt mot barnets/elevens behov?

•

Vilka värderingar och attityder finns angående skolans uppdrag?

•

Uppstår det någon gång konflikt mellan arbetslagets behov och barnets/elevens behov?

•

Vilka olika uppfattningar finns inom arbetslaget när det gäller resultatet av kartläggningen?

•

Hur svarar skolans organisation mot barnets/elevens behov?

•

Hur använder arbetslaget de resurser som står till förfogande?

Bilaga 1B

Åtgärdsprogram, stöd och anvisningar Gäller för Norrtälje kommuns förskola, grundskola och gymnasium. Du hittar ytterligare anvisningar i bilaga 2B.

Förutsättningar • • • •

Att alla elever har en IUP (Individuell utvecklingsplan) som upprättats vid ett trepartssamtal mellan elev, föräldrar och mentor. Att elevens IUP är det viktigaste styrdokumentet för vardagsarbetet – för elevens lärande. Att det finns fungerande elevhälsoteam (EHT) vid enheterna. Att elevhälsa är en stående punkt vid arbetslagsträffar, vilka är grunden för allt elevhälsoarbete.

Rutiner • • • •

Alla enheter skaffar sig rutiner för hur rapportering till rektor ska ske. Tillbakablick och forskande i tidigare dokumentation Ärendet tas i elevhälsoteamet Elevhälsoteamet beslutar om ev utvidgad kartläggning/utredning samt vem som ansvar för det.

När så krävs kan rektor besluta om särskilda stödinsatser under processens gång.

Kartläggning Kan göras enligt följande: Föräldrarnas bild

• • •

Elevens bild Föräldrarnas bild Lärarnas bild

Lärarnas bild Elevens bild

Kartläggningen innebär samtal med barnet/eleven, vårdnadshavarna och berörd personal. Den kan bestå av observationer under olika skolämnen inklusive rast, lunch och ev fritidsverksamhet. Vid behov diskuteras närvaro/frånvaro, finns det ett mönster? De personer som utfört kartläggningen träffas och utifrån sina anteckningar gör de en bedömning i fall kompletterande utredningar behövs, t.ex. pedagogiska utredningar i skolämnen och lärsituationer. Därefter föreslås barnets behov av stöd och ett förslag till åtgärder skrivs ner. Förslaget till behov av stöd delges eleven och dess vårdnadshavare och efter dialog upprättas åtgärdsprogrammet. Exempel på åtgärder på organisationsnivå: • • • • •

fysisk miljö kompetensutveckling handledning resursfördelning gruppstorlek

Exempel på åtgärder på gruppnivå: • • • •

förändrat arbetssätt förändring av placering i klassrum alternativa läromedel gruppstärkande övningar

Exempel på åtgärder på individnivå: • • • •

specialundervisning enskilt eller mindre grupp anpassad studiegång kompensatoriska hjälpmedel samtal medkurator/skolsköterska

Att tänka på • • • •

Åtgärderna ska relatera till målen i läro- och kursplaner. Åtgärderna bör formuleras så konkret som möjligt, så att de går att genomföra och utvärdera. Ta ställning till hur ofta uppföljning ska göras, vad som ska följas upp samt hur barnet/elevens framsteg ska bedömas. Skolan bär ansvaret för att åtgärder vidtas, men effekten blir bättre ju mer elev och vårdnadshavare är involverade i framtagandet av åtgärdsprogrammet. 23

• • •

Förändra åtgärderna och anpassa metoderna utifrån vad uppföljningen visar. För att åtgärdsprogrammet ska vara ett arbetsredskap ska samtliga involverade känna till innehållet och arbeta efter det. Originalet förvaras och ägs av skolan.

Exempel på frågor vid uppföljning av åtgärdsprogram

•

Har vi lyckats med måluppfyllelsen?

•

Vilka är de troliga orsakerna till resultatet?

•

Vilka förändringar är motiverade?

•

Då målen är uppnådda, vilket är nästa steg?

ANVISNINGAR MED EXEMPEL

Bilaga 2A

Pedagogisk kartläggning

Datum: Viktigt!

Upprättas av skola/pedagog med involvering av elev och vårdnadshavare, som ett underlag för åtgärdsprogram Barnets/elevens namn: Här skriver du in barnets för- och efternamn Person id: Elevens födelsedatum eller personnummer Skola/ enhet och klass: Namn på enhet, skola och klass/ grupp Kartläggningen är upprättad av (namn och befattning): Ditt namn och din befattning i relation till eleven. Exempel: Gunilla Persson, klasslärare.

Beskriv både styrkor och svårigheter utifrån följande områden: Arbetssätt (t.ex. uthållighet, uppmärksamhet, grov- och finmotorik)

Beskriv HUR eleven arbetar, i vilka lärandesituationer som eleven kommer till sin rätt och när eleven får det svårt, t ex: • Finns det arbetsformer som fungerar bättre? • Hur lär sig eleven bäst, t ex visuella och auditiva förmågor? Andra lärstilar? • Kan eleven ta emot instruktioner? Muntligt? Skriftligt? I grupp eller enskilt? • Kan eleven fokusera på uppgiften? När? Vilka sorters uppgifter? • Hur ser elevens arbetstempo ut? Lätt eller svårt att komma igång med uppgifter? Tålamod och uthållighet eller behov av ständig stimulans? Förmåga att slutföra arbetsuppgifter? • Hur fungerar det för eleven vid förändringar, eller vid olika val? Vilka är de kritiska situationerna? • Hur fungerar fin- och grovmotorik?

Kunskaper (fakta, färdigheter, förståelse och förtrogenhet i för eleven väsentliga ämnen)

Beskriv ämnesvis var eleven befinner sig i sitt lärande och om eleven når målen eller ej. Exempel: Svenska: Gabriel har svårt att komma igång med sin läsning. Han känner igen flera bokstäver men är inte säker på/ blandar ihop bokstavsljud. Han ljudar samman vissa små ord med två el tre ljud. Motsvarar ung A4 i NSL. Gabriel skriver sitt namn och kan skriva några bokstäver och koppla dem till bokstavsljud. Motsvarar ung A3 i NSL. Gabriel berättar gärna om saker han upplevt och oftast har han en röd tråd i berättandet. Matematik: Gabriel har god taluppfattning och behärskar addition och subtraktion inom talområdet 1-9. Beräknas nå målen för år 1. Engelska: Idrott: Självförtroende, tillit till egen förmåga (t.ex. ansvarstagande, vilja, hur eleven tar sig an en uppgift)

Beskriv hur du uppfattar att eleven ser på sig själv i skolarbetet, på vilket sätt den tar sig an olika uppgifter och om eleven vågar försöka och tror sig kunna. Socialt/ samspel (t.ex. turtagning, självständighet, samarbetsförmåga)

Beskriv hur eleven samspelar med jämnåriga och vuxna, vilken roll och status eleven har i olika grupper, hur eleven kan vänta på sin tur, hävda sin rätt, osv. Tänk även på raster och mer ostrukturerade situationer. Fysiskt/ kroppsligt (t.ex. syn, hörsel, funktionsnedsättning, matlust)

Beskriv om/ hur elevens hälsa påverkar skolsituationen, om eleven har funktionsnedsättningar, ofta är sjuk, trött, osv. Annan viktig information som berör barnets skolsituation (t ex från logoped, psykolog, kurator, barnläkare, vårdnadshavare m fl)

Här nämner du ev utredningar, diagnoser, mm. Skriv i så fall årtal och vem/ var diagnosen fastställts.

Åtgärder Så här har vi i skolan använt barnets/elevens starka sidor: Beskriv om och hur du/ ni anpassat lärandesituationen så att eleven har fått visa sina styrkor.

Så här har vi i skolan anpassat miljön: Beskriv om och hur du/ ni tillrättalagt den fysiska miljön; • Gruppindelning • Placering i klassrummet, t ex egen avskild vrå • Hjälpmedel, t ex skärmar/ hörlurar/ sittkudde/ penntyngd…osv • Åtgärder i utemiljön, t ex ramp för rullstol, utökad rastvakt…osv Så här har vi i skolan involverat föräldrarna: Beskriv hur samarbetet har sett ut, hur ni hållit varandra informerade, haft gemensamma upplägg, te x läsprojekt, träffats regelbundet eller på utvecklingssamtal, osv. Andra åtgärder: Vilka stödinsatser har redan prövats? Alternativa läromedel och metoder? Stödundervisning på annat sätt – hur? Omfattning? Innehåll? Vad vi kan göra mer: Idéer och förslag som väcks nu när du/ ni kartlägger elevens lärandesituation Frågeställning till elevhälsoteam (EHT) eller elevhälsokonferens (EHK): • • • • •

Hur kan jag ändra mitt arbetssätt? Vilket förhållningssätt är lämpligt? Hur kan jag få utbildning och handledning? Hjälpmedel? Andra resurser? Koppla in externa resurser och samarbetspartners? Samarbete med teamet? Insatser från skolsköterska eller kurator?

Underskrift pedagog: Du som sammanställer kartläggningen skriver under och står för innehållet. Informera vårdnadshavarna på lämpligt sätt om dina/ era slutsatser, lämpligen på det möte där ni fastställer ÅP.

Lämnas in senast en vecka före EHT/EHK.

ANVISNINGAR MED EXEMPEL

Bilaga 2B

Åtgärdsprogram

Datum: Viktigt!

Trepartssamtal – elev, vårdnadshavare, pedagog

Elevens namn: Elevens för- och efternamn Person id: Skriv in födelsedatum eller personnummer Skola/ enhet och klass: Namn på enhet, skola och klass/ grupp Närvarande: Skriv in vilka som deltog när ni fastställde åtgärdsprogrammet. • Elev: • Vårdnadshavare: • Pedagog: • Elevens behov: Beskriv kortfattat elevens stödbehov, utan att blanda in de stödinsatser eller konkreta åtgärder som planeras. Exempel: • Gabriel behöver stöd för sin läs- och skrivutveckling. • Ellen behöver stöd för sin koncentration och uthållighet. Långsiktigt mål: Vilket mål ska eleven nå den här terminen eller det här läsåret? När det gäller kunskapsmål, knyt an till mål i läroplan eller kursplan, Exempel: • Gabriel ska kunna läsa enkla texter med flyt och förståelse. • Ellen ska få en fungerande struktur i skolan, samt nå målen för betyget E i ämnena matematik och engelska. Kortsiktigt mål:

Här beskriver du ett av målen som eleven ska uppnå på 6-8 veckor. Sätt rimliga mål som är möjliga att uppnå och var konkret, så att

målen går att utvärdera. Exempel: • Läsning: Gabriel ska bli säker på bokstavsljuden och känna igen småord som ordbilder. • Ellen ska hitta en fungerande strategi i sitt skolarbete, så att hon kan ha fokus på uppgiften, ha rätt material och veta vad hon ska göra. Åtgärd/metod på...

Ansvarig:

... organisationsnivå:

Här beskriver du insatser för eleven som involverar hela organisationen, t ex fortbildning, handledning, ombyggnationer, resursfördelning, schema

... gruppnivå:

Här beskriver du insatser för eleven som involverar hela gruppen/ klassen, t ex gruppstorlek, alternativa gruppkonstellationer, förändrat arbetssätt, resursperson i gruppen, alternativa läromedel. Exempel: • Gabriel deltar i språklekar med förskoleklassen, 3 ggr/ vecka.

... individnivå:

Kortsiktigt mål:

Här beskriver du insatser för eleven som individ, t ex specialundervisning, kompensatoriska hjälpmedel, träningsprogram, samtalskontakt. Exempel: • Gabriel tränar bokstavsljud mm på Lexia, enligt egen Proviaprofil. • Ellen får ett eget inplastat schema att ha i fickan, samt en egen mentorstid 10 min varje morgon.

Klasslärare Gunilla Persson

Klasslärare Gunilla Persson, i samarbete med specialpedagog Sven Svensson Mentor Kalle Karlsson

Här beskriver du ett annat mål som ska uppnås under samma tidsperiod. Exempel: • Ellen ska behärska matematikområdet procent.

Åtgärd/metod på...

Ansvarig:

... organisationsnivå: ... gruppnivå:

•

Ellen får stöd i liten mattegrupp vid två tillfällen per vecka, på resurstid.

Matematiklärare Birgitta Enlund

... individnivå:

•

Ellen arbetar med anpassat material hos specialpedagog, 3 x 30 min/ vecka

Specialpedagog Sven Svensson

Kortsiktigt mål: Åtgärd/metod på...

Ansvarig:

... organisationsnivå: ... gruppnivå: ... individnivå: Tid och plats för uppföljning och utvärdering:

Ansvarig:

Här skriver du in när och var ni ska träffas och följa upp stödinsatserna.

Skriv in vem på skolan som ansvarar för att mötet hålls och att nödvändig information från annan personal samlas in till mötet, t ex mentor.

Undertecknas av: Elev:

En namnunderskrift är ett sätt att låta eleven vara delaktig i processen, men inte nödvändig för att ÅP ska gälla.

Vårdnadshavarens signatur signalerar att vårdnadshavaren har varit delaktig i processen att ta fram stödinsatser för barnet/ tonåringen. Detta är oerhört viktigt för att insatserna ska ge goda resultat. Men: Vårdnadshavare: beslut om stödinsatser är alltid skolans och insatserna i ÅP ska ges även till de elever vars vårdnadshavare inte deltar eller signerar. Glöm inte att informera dessa vårdnadshavare om ÅP.

Företrädare personal:

Du som skriver under åtgärdsprogrammet ansvarar för att berörda kollegor informeras om innehållet och att insatserna genomförs och utvärderas enligt planen. Ge vårdnadshavarna en kopia på ÅP och lämna originalet till rektor.

Rektor:

Rektor ansvarar enligt skollagen för att särskilt stöd ges och att ÅP upprättas. Rektor behöver inte vara närvarande på själva mötet då det upprättas, men ska alltid få originalet för signering och arkivering.

ANVISNINGAR MED EXEMPEL

Bilaga 2C

Uppföljning av åtgärdsprogram

Datum: Viktigt!

Elevens namn: Här skriver du in elevens för- och efternamn Skola/ enhet och klass: Namn på enhet, skola och klass/ grupp Närvarande: Skriv in vilka som deltog på uppföljningsmötet. • Elev: • Vårdnadshavare: • Pedagog: • Vad har vi uppnått? Utgå från åtgärdsprogrammet och utvärdera insatserna en i taget. Exempel: Kortsiktigt mål i ÅP 110120: Gabriel ska bli säker på bokstavsljuden och känna igen småord som ordbilder. Insatser i ÅP 110120, under 6 v : Språklek 3ggr/v + Lexia 10 min/ dag Resultat: Målet delvis uppnått; Gabriel är säker på sambandet bokstav – ljud, ljudar ihop ord och känner igen vissa ord som ordbilder, t ex jag, du, och, en, ett, är, har. Motsvarar ung B:1 i NSL. Hur går vi vidare? Om insatserna i åtgärdsprogrammet har gett förväntat resultat, beskrivs här hur elevens fortsatta utveckling ska stöttas inom ramen för den individuella utvecklingsplanen. Om eleven fortsättningsvis är i behov av särskilt stöd, så formulerar ni här hur dessa stödinsatser ska se ut. Glöm inte att formulera konkreta mål med insatserna. Skriv ett nytt ÅP om ni planerar större förändringar i stödet, t ex när nya förmågor ska tränas eller helt nya stödinsatser behövs. Detta nya ÅP signeras av rektor, i vanlig ordning. Exempel: * Språklek (ÅP 110120): insatsen avslutas fr om nu. * Lexia 10 min/ dag (ÅP 110120): insatsen fortsätter under perioden 10 mars-10 maj.

Ansvarig: Klasslärare Gunilla Persson. * Ny insats: Läsprojekt i samarbete med hemmet under perioden 10 mars-10 maj. Gabriel behöver få möta samma ord många gånger för att få fler ordbilder. Gabriel läser tillsammans med någon vuxen en stund varje dag, hemma och i skolan, under åtta veckor. Ansvarig: Klasslärare Gunilla Persson. Datum för ny uppföljning: Här skriver du in när och var ni ska träffas och följa upp stödinsatserna – eller om det särskilda stödet avslutas; hur fortsatt dialog kring elevens kunskapsutveckling ser ut. Undertecknas av: Elev:

Vårdnadshavare: Företrädare personal:

Bilaga 3

Rubrik för LPP /arbetsområde Årskurs och tidsperiod: Exempel: årskurs 5, vecka 14-21. Övergripande mål från läroplanen: Ange (punkta) de övergripande mål i kapitel 2 som ni arbetar mot i arbetsområdet. Exempel: - Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, - Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och kan känna tillit till sin egen förmåga… Syfte - ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen: Ange (punkta) de ämnesspecifika långsiktiga mål som ni arbetar mot i arbetsområdet. Om fler ämnen ingår, visa vilka mål som hör till vilka ämnen. Exempel: - Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang (svenska) - Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap (bild)… Centralt innehåll och arbetsformer: Ange (punkta) det centrala innehåll som ni kommer att behandla. Om fler ämnen ingår, visa vilket ämne som hör till respektive innehåll. Exempel: - Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag (svenska), - Reklam – och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap (bild)… Beskriv också arbetssätt och arbetsformer, dvs. hur ni ska arbeta. Här sker elevmedverkan. Kunskapskrav och bedömning Här skriver ni fram kunskapskraven för den aktuella årskursen, dvs. vad eleverna ska kunna. Kunskapskraven ska vara kopplade till det aktuella centrala innehållet. Om fler ämnen ingår, visa vilket ämne som hör till respektive kunskapskrav. Exempel: - Du ska kunna skriva en argumenterande insändare för att övertyga din målgrupp (svenska) - Du ska, med digitala hjälpmedel, kunna kombinera bild och text så att målgrupp och budskap tydligt framgår (bild)… I årskurs 6-9 skrivs kunskapskraven för betygen E, C och A fram för att förtydliga de olika kvalitativa nivåerna/betygsstegen för eleverna. Kunskapskraven ska vara kopplade till det aktuella centrala innehållet. Beskriv också hur bedömningen ska ske. Här sker elevmedverkan.