Vi driver
BYSKOLOR
En inspirationsskrift med konkreta exempel, fakta och matnyttiga kontakter
��������������������������������
Ordföranden har ordet
Innehåll Byskolan i centrum Kräver engagemang Arne uppfyller önskningar Lockar med ”skolskog” Byskolan som syns Testar ny driftsform Fler exempel Kontakter och annons
Människor i byutvecklingsgrupper, kooperativ och intresseföreningar runt om i landet, arbetar tillsammans för sina bygders utveckling. De utför ett mycket betydelsefullt samhällsbyggande. Med denna skriftserie vill vi uppmärksamma några av de lokala utvecklingsgruppernas viktiga insats. Vi vill sprida
4 5 6 7 8 9 10 11
goda exempel bygder emellan, och också få våra makthavare att upptäcka den kapacitet och skaparkraft som finns i vårt härliga land. God läsning! Åke Edin Ordförande Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva
Vitvattnets skola
�
�
�
��
��
��
Skribent: Sofie Kerstell Form: Ingse & Co AB Redaktör: Annika Persson-Braun Ansvarig utgivare: Åke Edin Tryck: Alltryck Plus AB, Lysekil 2006 Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva Stortorget 7, 111 29 Stockholm Tel: 08-24 13 50, Fax: 08-24 28 05 Hemsida: www.bygde.net E-post: info@bygde.net
Drevdagens skola
���
Rättviksskolan
�
Signebyns Tysslinge skola friskola Broddetorps skola Helena Westerlunds skola
Boets skola Tofthagaskolan Alsterbroskolan
Byskolan i centrum
V
ad är en by utan sin byskola? Denna skrift visar på att byskolor i vårt land, trots olika driftsformer och förutsättningar, har en sak gemensam: Betydelsen för alla de som bor och verkar i sin bygd. Byskolan är centrum för engagemang, idéer, utveckling och gemenskap. Oavsett om det är kommunen som driver skolan eller det är en friskola, finns här krafter som arbetar både ideellt och uppfinningsrikt för att säkra skolans framtid. I Sverige finns det över friskolor på grundskolenivå och här går cirka elever. Denna form av skola drivs av en förening bestående av föräldrar, ortsbefolkning och skolpersonal och visar i högsta grad på ett lokalt engagemang. Föräldrar som serverar lunch och sköter fakturering, byalag som sköter driften och personal som ger det lilla extra varje dag. Skolor som överlag har lite vandalisering och en lugn och trygg miljö. Men det finns lika goda exempel på kommunala byskolor med mindre klasser, trygga miljöer och ett engagemang utifrån. En trend som blir allt vanligare, och som idag är ett måste för de flesta byskolor, är att profilera sin skola genom marknadsföring. En del gör det genom att betona sin landsbygdsmiljö, andra genom att ha en särskild inriktning. En ny spännande driftsform som ni kan ta del av i denna skrift är de kommunala friskolorna där kommunen fortfarande står som ansvarig men där skolan drivs av en lokal styrelse. Hoppas ni får nytta av de goda exemplen vi visar upp och att ni har nytta av den i er egen hembygd. Exemplen är framtagna av Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva.
4
Kräver engagemang Tysslinge friskola har en vanlig inriktning men en ovanlig bakgrund. – Tack vare att vi tog initiativet och öppnade upp för samtal om framtiden så fick vi en friskola utan konflikt med ledande politiker, säger Hans Andersson som var med när friskolan startades 1994.
S
kolans elevunderlag sviktade och ett beslut om att flytta dåvarande elever i årskurs och till en närliggande skola gjorde att några föräldrar befarade det värsta: Att försvagningen av skolan på sikt skulle innebära en nedläggning. Istället för invänta ett politiskt besparingsbeslut bestämde sig föräldragruppen för att starta ett samtal om en möjlig friskola. – Vi gjorde det till en gemensam fråga som vi skulle lösa tillsammans, för bygdens bästa. Vi fick till och med hjälp av kommunens ekonom att räkna på olika möjligheter. Där tror jag att vi är ovanliga eftersom det många gånger blossar upp till en konflikt och blir till låsningar mellan makthavare och bybor, säger Hans Andersson.
Friskolan får via kommunen tilldelat en pott med pengar för varje elev. Den varierar från år till år och räcker egentligen inte till för att driva så små klasser. Föräldrakooperativet som äger och driver skolan får göra mycket för att det ska gå ihop. Skolan har varken vaktmästare eller matbespisningspersonal, det sköter föräldrarna om. – Ungefär en gång per termin får varje familj rycka in och sköta serveringen. Fyra gånger per år har vi arbetsmöten där vi gemensamt utför de reparationer som behövs. Vi har väldigt lite vandalisering hos oss och det tror jag beror på att barnen vet om att det är deras föräldrar som får laga det som går sönder. Ofta är ju barnen själva med och hjälper till, säger Christer Abrahamsson, kassör i föreningen. Familjer flyttar in Tysslinge friskola ligger placerat på en gammal vikingahamn och det har varit ett tema som skolan arbetat med. Ett år hyrde man in en drampedagog, byggde vikingahus och ett vikingaskepp som blev till scen där barnen spelade upp en vikingapjäs till hela bygdens glädje. Annars är skolan noga med att utåt visa hur skolan driver sin pedagogik enligt skolplanen och ser det som sin strategi att inte vara annorlunda. – Det har fungerat bra för oss att inte ha någon specialpedagogik. Idag har vi ungefär elever från vårt naturliga upptagningsområde och utifrån, säger Daniel Seilitz. Senaste åren har det varit en ökad inflyttning i bygden, de flesta är småbarnsfamiljer. Det är tack vare god dialog i rätt tid som skolan står stadigt, redo att ta emot fler elever.
Mindre byråkrati Övergången till friskola blev i samklang med allas vilja och idag drivs skolan utan någon särskild inriktning och på många vis likt en kommunal skola. Skillnaden ligger i storleken och nödvändigheten av frivilligarbete. – Vi är en liten skola med cirka elever från förskola till årskurs 6 som inte skulle ha funnits kvar om vi inte hade blivit en friskola. En stor fördel är att vi har satt en maxgräns på elever i varje klass vilket innebär att vi har tid för varje elev. Lärare och personal har större möjlighet att påverka sin egen situation och eftersom vi själva styr över pengarna blir det mindre byråkrati. Men för att driva friskolan krävs det ett stort föräldraengagemang, säger rektor Daniel Seilitz.
: Tysslinge friskola, Örebro kommun : - : www.tysslingefriskola.se
5
Arne uppfyller önskningar ”Arne har gjort fina hästhoppshinder. De är mycket uppskattade av barnen på rasterna”. Det är kul att läsa skolrådsprotokollet för Boets skola i Ödeshögs kommun. Lika inspirerande är det att tala med engagerade inom skolan och byalaget. Här lyser framtidshoppet starkt, lika starkt som en alldeles nymålad skola. Undrar ni vem Arne är?
A
rne är vaktmästare men inte anställd av skolförvaltningen utan av byalaget. För på den kommunala skolan Boet är det byalaget som har hand om drift och underhåll av både skollokaler och sporthall. För en mindre summa pengar än tidigare har byalaget lyckats fräscha upp en skola som inte blivit ommålad sedan byggnationen . Byalaget har anställt både en vaktmästare och en lokalvårdare, på deltid. – Kommunen tjänar pengar på att vi har tagit över. Att sköta drift och underhåll kostar mindre än tidigare samtidigt som vi har lyckats rusta upp skolan, säger byalagets Magnus Ax. Nymålade klassrum Det gäller att få både skola och kommun att se ett övertagande som en positiv möjlighet, att ha folk i byalaget som vill lägga ned mycket ideell tid och att det därtill finns en person som är duktig på att sköta ekonomin. Då kan en bortglömd skola få taket lagat, nya staket, nät till fotbollsmålen, nymålade klassrum, nya sittgrupper och därtill lite extra spännande saker som Arnes fina hästhoppshinder. Önskningar förs fram i skolrådet sedan tar byalaget ställning till om det finns utrymme för nyinvesteringar. – Både lärare och elever får vara med och påverka. Barnen får önska sig saker och om byalaget ser att det finns pengar så blir det köp. Ibland finns det inte så det räcker och då får barnen lära sig både att prioritera och att tänka ut andra lösningar, säger läraren Ann-Katrin Larsson. Boet har idag omkring elever i årskurs F-. I den närliggande skolan Trehörna går det färre elever och antalet ser inte ut att öka framöver. För att trygga båda byskolornas överlevnad har man börjat ett samarbete som bland annat innebär att Trehörnas yngre elever går en dag i veckan på Boets skola samt att Trehörnas äldre elever har flyttat över till Boets skola. Dels gör det att elever som är få i sin årskurs får möjlighet att träffa fler elever i samma ålder, dels gör det att man kan utnyttja olika lärarkompetenser bättre.
Gott om hopp Det påbörjade samarbetet kan utvecklas ännu ett steg. Nu diskuterar man möjligheten att bilda en egen resultatenhet vilket innebär en gemensam pott med pengar för båda skolorna. – Vi skulle få ett totalansvar där vi kan ha personalen knuten till båda skolorna och där vi kunde göra gemensamma inköp. Vi måste hitta en samarbetsstrategi om vi vill att våra byskolor ska leva, säger rektor Birgitta Söderberg-Björndahl. Det verkar gå strålande i Boet för skolan skiner som ny och för barnen finns det mycket att göra både ute och inne. Hoppet lever här. : Boets skola, Ödeshögs kommun : - : www.odeshog.se
6
Lockar med”skolskog” Hur ser skolträdgården ut i den Litauiska skolan? Det vet barnen på Alsterbro skola i Nybro kommun. Miljöskolan med internationellt utbyte lever starkt tack vare två ord: engagemang och förändring.
E
ngagemanget finns både hos personal, föräldrar och ute i samhället. Det ihop med en vilja att förändras och ligga i framkant gör att Alsterbro skola har en så positiv utveckling, säger biträdande rektor Marie Carlsson. Alsterbro skola drivs i kommunal regi och ligger omgiven av skog och vattendrag, tre mil från tätorten Nybro. Här går cirka elever från förskoleklass till nian. Att Alsterbroskolan även tar emot högstadieelever beror på att centralskolan en gång i tiden inte hade plats för alla elever. Inte populärt då men väl idag. – Jag tror att vi är en ganska ovanlig byskola eftersom vi har elever ända upp till högstadiet. Idag är det ingen som vill ha det annorlunda, säger Marie Carlsson. De flesta elever åker skolskjuts inom en radie av två mil. Undervisningen anpassas efter varje elev och det är viktigt att lämna skolbänken för praktiska exempel. Skolans skolskog är hemmabas för att räkna ut volym och yta i matematiken, hämta material till slöjden och läsa dikter utomhus på svensklektionen.
– Vi har mycket att lära, inte minst den stora kunskapen om hur man gjorde förr. I Litauen köper man inte frön i påsar utan tar hand om det som naturen ger, säger Marie Carlsson. Miljöskolan har starkt stöd i samhället. Både skolskogen och Alsterbroån med kräftfiske lånas fritt från traktens bönder. Skolskogen har tagits fram i samarbete med Skogsvårdsstyrelsen. Resultatet av elevernas undersökningar av till exempel fauna kommer med hjälp av personalen att presenteras i en broschyr och naturstigar anordnas för att stimulera både elever och vuxna att vistas mer ute i naturen.
Lär sig olikheter Alsterbroskolan har ett internationellt utbyte med orter runt om i Sverige och Baltikum. Eleverna får lära sig hur förhållandena ser ut på andra platser. De jämför hur floran ser ut, hur man sköter sin skolskog och odlar växter.
En del av samhället Genom stöd och samarbete med högskolan i Kalmar får eleverna professionell hjälp utifrån. Alla lärare går dessutom en -poängskurs i miljö och natur. Biträdande rektor är inte orolig för Alsterbroskolan i framtiden. – Alla är så glada att vi har en så bra skola. Det finns en stor välvilja vilket ger oss en stark ställning. Det är alltid svårare att plocka bort något som är bra, säger Marie Carlsson. I Alsterbro lever skolan i samklang med naturen och samhället. – Framförallt är vår skola en del av samhället, det är viktigt att vi inte hamnar utanför och blir någon egen enhet, säger Marie Carlsson. : Alsterbroskolan : - : www.nybro.se
7
Byskolan som syns På fem år har Signebyns skola fördubblat sitt elevantal. Friskolan är numera ett känt varumärke. Marknadsföring har blivit ett viktigt redskap för byskolor.
S
ignebyns friskola är Värmlands äldsta friskola. Den grundades redan i början av -talet och har idag en stark ställning i sin hemkommun Årjäng. På några år har man gått från elever till det dubbla. Genom rätt marknadsföring och rätt innehåll har friskolan lyckats locka elever från tätorten. Men när skolan startade var strategin helt tvärtom. – Då ville vi absolut inte marknadsföra oss som annorlunda eller sticka ut utan tvärtom visa att vi var precis som alla kommunala skolor, säger Cecilia Ohlin, ordförande i friskolans ekonomiska förening. Men tiderna förändrades och så småningom började styrelsen arbeta mer aktivt med marknadsföring. De skickade ut broschyrer och fick ett visst gehör, men det räckte inte. – Vi anställde en ny rektor som skulle bli skolans ansikte utåt och avsatte särskild tid i hennes tjänst för marknadsföring, säger Cecilia Ohlin.
det vita oavsett väder. Signebyns friskola figurerar ofta i pressen. Rektorn ringer ständigt och ligger på vilket har visat sig framgångsrikt. Friskolan är proffs på att synas. Aktuella flygblad på viktiga platser och snyggt förpackade videokassetter till försäljning påminner omgivningen om friskolans värde. Samarbete med andra skolor, både byskolor och på högre nivå ger andra möjligheter. Genom Årjängs medieprogram fick skolan inte bara en egen logotyp utan även en fotodokumentation av skolarbetet och därmed ett rikt utrustat fotoarkiv.
Snacket startade Den nya rektorn startade en medveten kampanj på flera fronter. Först blev det kaos och sedan struktur. För samtidigt som Signebyns skola vände sitt ansikte utåt startade en översyn av innehållet inåt. – Många i personalen upplevde det nog som en väldigt stor kontrast och hektiskt till en början. Vi gjorde en hel del förändringar som var nödvändiga för att nå målet. Det räcker inte med vacker miljö och natur utan vi måste kunna visa att vi står för kvalitet, att vi har hög personaltäthet och skolutveckling, säger rektor May Britt Fjeld. Studiedagar, föreläsningar och olika teman var några saker som satte fart på utvecklingen. Till exempel profilerar man sig som en friluftsskola med hög aktivitetsnivå. Här är man ute i det gröna och
Skapar hemkänsla Friskolan lockar idag flera barn från Årjängs kommunala skola två mil bort. En överenskommelse mellan friskolan och kommunen när det gäller skolskjutsar gör det möjligt men det blir en något längre skoldag för barnen. – Vi kan visa föräldrarna att vi kan ge något som uppväger det, säger May Britt Fjeld. Den ekonomiska föreningen som driver skolan består bara av kvinnor. Ordföranden tror att det har påverkat skolatmosfären genom att styrelsen medvetet går in för att skapa en hemkänsla. – Ett exempel på det är att alla familjer har en egen nyckel till skolan, vi äger ju den tillsammans, säger Cecilia Ohlin. : Signebyns friskola, Årjängs kommun : -
8
Testar ny driftsform En riktig byskola. Det måste man kalla Vitvattnets skola. Belägen långt i norr servar den elever från tjugo små byar. Tack vare lokala krafter har skolan en framtid, trots ett lågt elevantal.
E
nplansskolan i Vitvattnet är byggd på -talet och därför ganska så modern för att vara en byskola. Här går cirka stycken elever i årskurs F- och undervisningen bedrivs över flera årskurser. En lugn och trygg miljö för eleverna men som det är med det mesta av servicen uppe i Övre bygden går det aldrig att känna sig helt säker. Här har en ständigt återkommande nedläggningsrisk av landsbygdsservicen lett till lust att testa nya vägar. I Vitvattnet med omnejd har den ekonomiska föreningen Servicecentrum i Övre bygden redan övertagit en rad kommunala tjänster. Området man servar består av tjugo byar och cirka personer. – Vi har på uppdrag av kommunen hand om bland annat hemtjänsten, vi servar skolan på flera sätt genom att vi kör ut mat, sköter driften och står för vikarier, säger Mikael Eliasson, verksamhetsansvarig. När skolan ville flytta in förskolan under samma tak som skolan fanns det inte plats. Men centrumet ordnade snart en ny slöjdsal i sina lokaler och frigjorde plats i skolan. Kommunen bidrog med slöjdredskap och nu har eleverna tillgång till slöjdsalen en dag per vecka och de övriga dagarna kan centrat nyttja salen. Jeanette Sundström är lärare på Vitvattnets skola och väldigt glad över den hjälp och det stöd som skolan får redan idag. I framtiden planerar man att profilera skolan ännu mer på det som redan finns gratis, utanför dörren: Friluftslivet. – Våra elever är ute mycket redan idag och just friluftslivet kan vara ett sätt att profilera vår skola. I Vitvattnet finns närheten till skidåkning, skridskoåkning, skogsutflykter, bärplockning och fiske.
Tar över skolan Centrat har som mål att alla som vill ska kunna bo kvar i bygden, oavsett ålder. Därför har Mikael Eliasson ihop med skolpersonal börjat titta på möjligheter att starta en kommunal friskola. Ett ganska så nytt begrepp i skolvärlden och en slags variant av friskola där man behåller kommunen som huvudansvarig men själva får styra över den pott med pengar som man blir tilldelad. I Kalix har politikerna tagit ett beslut som gjort det möjligt, och Vitvattnets skola kan bli först ut i kommunen. Ett föräldraråd skulle leda skolan, direkt under barn- och utbildningsnämnden. – Vi är för små för att vilja bilda en friskola och stå helt på egna ben men ett alternativ med en kommunal friskola skulle kunna göra det möjligt för oss att behålla vår skola, säger Mikael Eliasson.
: Vitvattnets skola, Kalix kommun : - : www.kalix.se Servicecentrum i Övre Bygden : - : www.servicecentrumiovrebygden.se
9
Fler exempel
Drevdagens skola, Älvdalens kommun Sveriges första friskola och förebild för ”friskolemodellen”. Drevdagens skola lades ned , väldigt snabbt efter ett beslut från politikerna. Efter en massiv uppslutning för skolans framtid med bland annat en skolstrejk fick man till slut statliga medel för att driva skolan i egen regi. Under tiden utformades friskolemodellen och kunde man övergå till att bli en friskola. Stiftelsen Drevdagens skola driver och förvaltar skolhus och skolverksamhet.
Helena Westerlunds skola i Kalv, Svenljunga kommun Efter en mycket omdebatterad nedläggning och hård politisk strid startades friskolan i Kalv. Kalv är känt för brett engagemang och nytänkande och detta visade sig tydligt när skolans framtid hotades. En friskola startades i form av en ekonomisk förening. Friskolan samarbetar mycket med till exempel olika föreningar, företag och kyrkan. Friskolan drivs idag utan någon särskild profilering i år F-. Nyligen flyttades förskolan in under skolan och man har infört flextid för skolbarnen.
: Marit Mosshäll : - : www.drevdagen.se
: Irene Karlsson : - : www.kalv.nu
Tofthagaskolan, Vaggeryds kommun Friskola som planerar satsningar istället för neddragningar när elevantalet krymper. Vision om en nybyggd skola där lokalerna utnyttjas till annat under sommarmånaderna. Söker aktivt sponsorer, bidrag och nya samarbetsformer för att nå god ekonomi och kunna driva bra verksamhet. Drivs av en ideell förening med föräldrar. : Mattias Henttinen : - : www.vaggeryd.se
Rättviks byskolor, Rättviks kommun En medveten satsning på de kommunala byskolorna. Den politiska ledningen beslutade i slutet av -talet att lyfta fram just byarnas boendemiljöer med närhet till gemenskap och service som sin profil utåt. En viktig del är att stärka och utveckla de sex byskolorna. Eleverna visar på resultat över genomsnittet och inte är det dyrare om man jämför med andra kommuner.
Broddetorps skola, Falköpings kommun Kommunen har nyligen satsat nio miljoner kronor på att bygga om och till skolan med en ny gymnastiksal och en samlingslokal som kan nyttjas även av ortsbefolkningen. Ombyggnationen har skett i samarbete med den lokala samhällsföreningen. Skolan har idag cirka elever och tillströmningen av elever framåt ser god ut. En positiv utveckling i området med ökad inflyttning beror på en god arbetsmarknad och en satsning på service. : Ulf Eriksson : - : www.falkoping.se
: Jonny Jones : - : www.rattvik.se
10
Kontakter och annons
Skolverket Skolverket är en central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet, för barn, ungdomar och vuxna samt för förskoleverksamheten och barnomsorgen. De anger mål för att styra, att informera, att påverka och att granska för att förbättra. Skolverket Stockholm Alströmergatan : - : www.skolverket.se
Friskolornas Riksförbund Modern branschorganisation för utbildning i egen regi. Med cirka medlemmar i ryggen har de till uppgift att bilda opinion och skapa förståelse bland allmänheten för sina medlemmars verksamhet. Friskolornas Riksförbund Box Stockholm Blaiseholmsgatan : - : www.friskola.se
Nätverket kommunala friskolor Ett nätverk som arbetar med att lyfta frågan om hur vi kan arbeta med kommunala friskolor där det skapas en större frihet för pedagogiska frågor. Nätverket kommunala friskolor Stiftelsen Företagsam Box Stockholm : www.komfri.se
Myndigheten för skolutveckling Stödjer och inspirerar skolorna och deras huvudmän i arbetet med att utveckla och förbättra undervisningen, så att alla skolor kan erbjuda en likvärdig utbildning. Viktigast är att förbättra utbildningsvillkoren i skolor där många elever har annat modersmål än svenska. Initierar även nätverk för erfarenhetsutbyte mellan olika skolor till exempel glesbygdsskolor. Myndigheten för skolutveckling Karlbergsvägen - Stockholm : - : www.skolutveckling.se
Hållbara Bygder Lokala initiativ visar vägen för uthållig utveckling av landsbygden Hållbara bygder är ett projekt som finansieras av Miljö- och lantbruksprogrammet, LBU.
11
Skrifter i samma serie: Vi arrangerar kooperativ äldreomsorg, 2006 Vi driver byskolor, 2006 Vi bevarar och brukar kulturlandskap, 2006 Vi ökar vår beredskap inför kriser, 2006 Vi skapar hållbara bygder, 2006 Vi stöder småföretagande, 2006 Vi arbetar med integration, 2006 Vi förvaltar våra naturresurser, 2006 Vi ordnar boende, 2006 Vi samarbetar med kyrkan, 2006
Vi stödjer lokal utveckling och tydliggör landsbygdens värden. Vi ser till helheten lokalt, över alla sektorer i samhället och över partigränser. Mer än 4 000 utvecklingsgrupper, länsbygderåd och 40 medlemsorganisationer är engagerade. 100 000 människor satsar varje år över fem miljoner ideella timmar för den egna bygdens bästa. En växande folkrörelse som ger mångfald och livskraft i hela Sverige!
Stortorget 7 · 111 29 STOCKHOLM · Tel 08-24 13 50 · Fax 08-24 28 05 · info@bygde.net · www.bygde.net