KVALITETSREDOVISNING 2011
VÄDDÖENHETEN KVALITETSREDOVISNING 2010/2011
2 (12)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDFAKTA
sid 3
2. UNDERLAG OCH RUTINER
sid 3
3. ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING
sid 4
4. RESULTAT OCH ANALYS FÖR LÄSÅRET 2010/2011
sid 7
5. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING INFÖR LÄSÅRET 2011/2012
sid 10
6. BESLUT OCH ANSVAR
sid 12
3 (12)
GRUNDSKOLA
Grundskoleenhet: VÄDDÖENHETEN 1. GRUNDFAKTA Väddöenheten är en kommunal enhet och består av fem skolor, därav tre skolor i en skärgårdsmiljö. De fem skolorna är Norrsund-Elmsta skola, Singö/Grisslehamn och Björkö/Arholma skola. Skolorna täcker ett stort geografiskt område i Roslagen. Många av eleverna har skolskjuts till skolan. Norrsund-Elmsta skola är en F-9 skola. SingöGrisslehamn är en F-6 skola. Björkö/Arholma skola är en F-6 skola. Fritidshem finns på F6 skolorna. Väddöenheten deltar i ett filmprojekt,YoBaNa, i samarbete med Film Stockholm. Ytterligare grundfakta om Väddöenhetens verksamhet finns att läsa på enhetens hemsida. http://www.roden.se/vaddoenheten
2. UNDERLAG OCH RUTINER 2.1 Kvantitativa underlag Förskoleklass: Bornholmsmodellen Nya Språket Lyfter Åk 1-5: Nya Språket Lyfter Diamant Nationella prov åk 3 och 5 Måluppfyllelse år 3 och 5 Åk 6-9: Nationella prov åk 9 Måluppfyllelse åk 9
2.2 Kvalitativa underlag BRUK:s självskattning, Indikator: A 3.10 A 3.11
Kunskap och bedömning Individuell studieplan
4 (12)
A 7.2 B 4.4 C 1.5
Samverkan, fritidshem anpassad till fritidshemmen Betygssättning Resultat och analys
Brukarenkät till föräldrar i förskoleklass, åk 2, 5 och 8 Brukarenkät till elever i åk 5 och 8
3. ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KR läsåret 2009/2010 Kunskapsresultaten ska förbättras Redovisning av hur långt vi nått med förbättringar inom de områden vi angav inför läsåret 2010/2011. • Snabbare process mellan upptäckt till beslut om åtgärd. (stödåtgärder) o Vi har fullföljt den snabba processen mellan upptäckt och beslut om åtgärd. • Fortsatt läxhjälp två dagar/vecka med två lärare. o . Läxhjälp finns två gånger i veckan som vi beslutat. • LPP i all undervisning där tid också avsätts för att skriva dem. I LPP ska samtliga kunskapskrav bli tydligare vilket underlättar att stimulera även de duktiga eleverna. o LPP:er utvecklas kontinuerligt och används regelbundet. Mer tid för skrivandet av LPP behövs. • Fortbildning i alternativa verktyg för pedagoger. o Arbetet är på gång. • Strukturerat årspussel o Enhetens årspussel följer det kommungemensamma årspusslet. • Pedagogiska uppföljningar /diskussioner i PUG och i resp.arbetslag. o Diskussioner förs i PUG och respektive arbetslag. Skolinspektionens bristområde: • Analys för att förbättra skolans meritpoäng: Vid analys av skolinspektionens frågor kring vårt låga/fallande meritvärde 2008/2009. Skolans meritvärde 2009 var 200p för årskursens 54 elever. Sex flickor i denna grupp hade ett medelmeritvärde på 43p. Räknar vi bort dessa sex flickor i det samlade meritvärde ligger det på 220p. Flickornas problem var ex. skolvägran samt stora sociala problem. Att hjälpa dessa elever i skolarbetet är en väg att förbättra meritpoängen. Men det är inte i förstahand en pedagogisk fråga utan en skolhälsofråga. o Ökade förväntningar på eleverna. o Förtydligande av målen genom arbetet med LPP, IUP och skriftliga omdömen till elever och föräldrar. o Diskussioner i arbetslagen över ämnesgränserna.
5 (12)
• Lärarnas bedömning och utvärdering Tid för fortsatt utveckling av LPP och Fronter. Arbetet initieras i den pedagogiska ledningsgruppen. Bli bättre på uppföljning och utvärdering Fortsatt nätverksmöte och organisation kring rättning av NP. o Utveckling av LPP fortskrider tillsammans med utvecklarna. Planering sker i ledningsgruppen. o Organisation för rättning av nationella proven kvarstår. o Ytterskolorna kommer till Elmsta/Norrsund för gemensamma träffar. • Fokus på lärande Väl framskrivna mål för samtliga nivåer i LPP kommer att tydliggöra de olika kunskapskraven för att stimulera och öka motivationen för eleverna. Lärartätheten /lärarbehörigheten bör ökas för att skapa en trygg inlärningsmiljö på de ”små” skolorna o Kvaliteten på LPP ökar ständigt genom att kompetensen genom samarbetet inom enheten ökar. o Elevassistent har anställts för två elever med hög frånvaro samt stora särskilda behov. •
• •
Särskilt stöd och utarbetande av åtgärdsprogram ska påbörjas inom Norrtälje kommun. • Elevassistent har anställts för två elever med hög frånvaro samt stora särskilda behov. • Arbetet har påbörjats och utveckling fortgår. Utveckla elevhälsoarbetet inom enheten med ett gemensamt elevhälsoteam. • Gemensamt elevhälsoteam finns. Förbättra dokumentation och uppföljning kring elevhälsovården. • Arbetet utvecklas med utgångspunkt från dokumentet ”Alla har rätt till kunskap” och i samarbete med utvecklarna.
Likvärdig bedömning och betygssättning garanteras • • • •
Ämneskonferenser o Ämneskonferenser har inte varit inplanerade. Fortsatt nätverksmöte mellan pedagoger o Nätverksmöten fortgår. Organisera möten mellan pedagoger kring rättning av nationella prov o Dessa är ännu ej inplanerade. Tid för pedagogiska samtal. o Kvarstår som förbättringsåtgärd.
6 (12)
Delaktighet i och erfarenhet av demokratisk fostran ökar •
• • •
• •
•
Ökad arbetsro/studiero i klasserna o Ökad arbetsro och studiero i klasserna har ökat då vi har delat åk 8 i tre klasser. Ökad studiero enligt eleverna i brukarenkäten. Skolan behöver en gemensam plan för elevernas inflytande i sitt eget lärande. o LPP förtydligar inflytandet i det egna lärandet. Öka elevernas delaktighet i planering av undervisningen och utformning av LPP. o Eleverna är inte så delaktiga i planeringen då de inte tar det på allvar. Organisera elevrådsarbetet för skolan med skolledningen som ansvarig för ökad kännedom av elevfrågor. o Klassråd och elevråd finns och fungerar bra. I år har även elever från åk. 1 deltagit på elevrådet på Elmsta skola. Regelbundna mentorstider 40min/varannan vecka o Regelbundna mentorstider finns ännu inte. Utveckla Friendsarbetet o Friendsarbetet finns och utvecklas. o Ny likabehandlingsplan finns utarbetad. Eleverna har besvarat enkäter och analyser är gjorda. Utveckla elevernas självskattning. o Självskattning har påbörjats i Fronter.
Den nybildade ”skolgårdsgruppen” har varit välbesökt. Här känner föräldrar att de har möjlighet att påverka elevernas skolmiljö och får arbeta praktiskt.
Insyn i elevernas kunskapsutveckling ökar • •
Utveckla LPP, IUP och de skriftliga omdömena. o Utveckla samarbetet med pedagogerna. LPP och IUP kommer att integreras i Fronter vilket ökar insynen för elever och föräldrar. Utveckla elevernas självskattning. o IUP, LPP och de skriftliga omdömena utvecklas men tydligheten för eleverna och föräldrarna är inte bra då Fronter inte fungerar. o Utveckla samarbetet med föräldrarna. o Tydligöra läroplanens mål för föräldrarna.
Fritidshemmen • Gemensam planeringstid • Utveckling av dokumentation • Fortsatt utveckling av samarbetet inom enhetens fritidshem • Utveckla samarbetet med respektive skolor Under läsåret 2010/2011 har utveckling skett av Väddöenhetens organisation och geografiskt utspridda verksamheter med lågt elevunderlag. Samordning av de små skolorna
7 (12)
och fritidshemmen har skett genom förstärkning av arbetslagsledarens roll. Detta har skett i syfte att: • öka förståelsen för måluppfyllelsen • få en gemensam planering och genomförande av arbetet på skolorna/fritidshem • förbättra uppföljning/utvärdering av verksamheterna • ledningen för skolorna är gemensam Syftet med organisationsförändringen har uppnåtts.
4. RESULTAT OCH ANALYS läsåret 2010/2011 4.1 Kunskapsresultaten ska förbättras Måluppfyllelsen för Väddöenheten har generellt förbättrats. Ökade förväntningar på eleverna genom arbetet med LPP, IUP och skriftliga omdömen till elever och föräldrar. Diskussioner pågår i arbetslagen över ämnesgränserna. Ökad samverkan inom F-6skolorna. Nätverksarbetet har bidragit till utveckling. Tydlig avlämning mellan årskurserna. Elevledda utvecklingssamtal. Under läsåret 2010/2011 har utveckling skett av Väddöenhetens organisation och geografiskt utspridda verksamheter med lågt elevunderlag. Samordning av de små skolorna och fritidshemmen har skett genom förstärkning av arbetslagsledarens roll. Detta har skett i syfte att: • öka förståelsen för måluppfyllelsen • få en gemensam planering och genomförande av arbetet på skolorna/fritidshem • förbättra uppföljning/utvärdering av verksamheterna • ledningen för skolorna är gemensam Syftet med organisationsförändringen har uppnåtts. F-3 Vi ser att kunskapsresultaten i F-3 på Elmsta har förbättrats. En av framgångsfaktorerna är att vi har organiserat oss i åldershomogena grupper. Dessa grupper är förhållandevis små ( från 14 elever till 21 elever). Personalen samarbetar och undervisar över klassgränserna. Vi samverkar även med fritids gällande morgonomsorgen. Vi utnyttjar våra kompetenser på ett flexibelt sätt i F-3grupperna. Detta synliggörs med goda resultat i ”Språket lyfter” (eleverna knäcker läskoden tidigare). Eleverna i F-klassen har mycket goda resultat på Bornholmsscreeningen. Rekommenderat resultat bör ligga på ca 20 p. Årets elever ligger på resultat från 26 p – 35 p (maxpoäng). F-klassen har bra resultat även gällande Diamant.
8 (12)
Av det vi ser idag kommer de flesta elever i åk. 3 att nå godkänt resultat i nationella proven i svenska och matematik. Även i matematiken ser resultaten mycket lovande ut. Utvecklarnas arbete på skolorna har givit ett förbättrat kunskapsresultat. I förskoleklass har elever kartlagts av Bornholmsmodellen och Nya språket lyfter av ansvarig pedagog. Resultatet har varit mycket gott. Inga större skillnader har visats mellan pojkar och flickor. I åk 1-2 visar sammanställningen i ”Nya språket lyfter” likvärdiga resultat för flickor och pojkar. För åk 3 finns en viss skillnad mellan flickor och pojkar med ett bättre resultat för flickor. Diamant (diagnosmaterial för matematik): Av 25 elever i förskoleklass visar 15 elever gott eller mycket gott resultat men 10 elever sämre resultat. Inga skillnader kan ses mellan flickor och pojkar. Av 18 elever i åk 1 visar endast en elev ett betydligt sämre resultat. De övriga har visat ett gott eller mycket gott resultat men av dessa har några pojkar lägre resultat. Av 23 elever i åk 3 visar endast 3 elever ett sämre resultat emedan de övriga visar ett mycket gott resultat. Åk 4-6 Åk 4-5 har inte uppfyllt kravnivåerna i svenska och matematik. Resultaten för åk 5 i engelska visar ett gott resultat. Nationella proven i svenska visar ett sämre resultat för eleverna i att skriva för pojkarna. Skrivandet har utvecklats bättre för flickorna. Nationella proven i matematik visar ett sämre resultat för pojkarna. Åk 7-9 Andelen elever som nått målen vid ett eller två ämnen har ökat. Andelen som är behöriga att söka till gymnasiet har också ökat. Större andel studiemotiverade elever. Slutbetyg 2010 Endast tre elever i åk 9 saknar betyg i några ämnen. Meritvärdet mellan åren 2009 och 2010 ändrades inte nämnvärt. Meritvärdet för åk 9 år 2009/2010 var 199 och för 2010/2011 är det 215. Pojkarnas meritvärde har ökat från 200 till 206. Flickornas meritvärde har ökat markant från 197 till 225. 2009/2010 fanns ett fåtal elever som ej var godkända. Alla utom en elev är godkända i engelska. Alla utom två elever är godkända i svenska. Tre elever har ej godkända betyg i matematik. Jämfört med läsåret 2009/2010 är kunskapsresultatet mycket bättre. Detta på grund av en ökad och förtydligad information om kunskapsmålen och elevernas kunskap
9 (12)
om sitt lärande. Elevernas aktiva deltagande i IUP-arbetet har påverkat kunskapsresultatet. Lärarnas samplanering i arbetslagen är också en bidragande faktor.
Ämnesbetyg 2010 De var färre som nådde de höga betygen VG och MVG i ämnena svenska, matematik och engelska. Orsaken till resultaten i matematik och svenskan beror på fler flera lärarbyten. 2010/2011 är det fler elever som når VG och MVG. I svenskan är det färre som når MVG i läsförståelse. Därav drar vi slutsatsen att vi måste satsa mer på läsning. I engelskan når färre högsta betygen i muntlig kommunikation och skriftig produktion. Få når betygen MVG i matematik och samma gäller i biologi. Nationella prov 2010/2011 I svenskan är det färre som når MVG. Likaså i engelska. I matematik är det fler VG och MVG. Nationella proven följer slutbetygen. Det är fler VG och MVG i övriga betyg än svenska, engelska och matematik. NP åk 5 Norrsund-Elmsta 2010 NP åk 3 Norrsund-Elmsta 2010 NP åk 5 Björkö-Arholma 2010 NP åk 3 Björkö-Arholma 2010 NP åk 3 Singö 2010
4.2 Likvärdig utbildning och bedömning och betygssättning garanteras Arbetet med likvärdig utbildning och bedömning har utvecklats under året med stöd av utvecklarna i svenska och matematik och i viss mån som har hjälpt oss med diagnosmaterial (Diamant, Nya språket lyfter) samt nationella prov. Fortlöpande utvärderingar efter slutfört arbetsområde enligt LPP har gjorts tillsammans med elever. Nätverksarbetet bidrar till likvärdighet inom utbildning, bedömning och betygsättning. Samarbetet inom Väddöenheten har även bidragit till ovanstående. Medvetenhet om kunskapsresultat genom diskussioner i ledningsgrupp och arbetslag. Betygskonferenser genomförs för åk 7-9.
4.3 Delaktighet och demokratiskt inflytande över lärandet skall utvecklas Genom ökad arbetsro och uppdelning i mindre klasser har lärandet utvecklats. En förtydligad information om LPP av pedagogerna i samråd med eleverna. Eleverna har fått ökad förståelse för IUP:s betydelse för deras lärande. Elevernas självskattning har påbörjats.
10 (12)
4.4 Insyn i elevernas kunskapsutveckling ökar En ökad insyn i elevernas kunskapsutveckling har skett. Insynen har ökat delvis via Fronter men till största delen genom utvecklingssamtalet. Föräldrarna har fått förklaringar om olika termer, begrepp som används inom skolan samt var man kan hitta olika dokument. Information på enhetsråd, föräldramöten och utvecklingssamtal om IUP (individuell utvecklingsplan), LPP (lokal pedagogisk planering), skriftliga omdömen och Fronter.
4.5 Resultat och analys – fritidshem Kvalitetsredovisning för fritidshem, se bilaga 2.
5. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING inför läsåret 2011/2012 = LAP 5.1 Kunskapsresultaten ska förbättras • •
• • • • • • • • • • • • • • • • •
AE-ledarna ska fungera som samtalsledare i frågor om särskilt stöd i arbetslaget. Dagordningen på arbetslagsmöten ska vara uppdelad: o elevärenden o pedagogiska diskussioner o övrig planering. Elevernas självskattning på Fronter gör dem medvetna om den egna utvecklingen och att det i sin tur leder till att kunskapsresultaten förbättras. Fortsatt utveckling av och arbete med LPP, IUP, skriftliga omdömen samt bedömning och betygsättning. Utbildning inom bedömning och betygsättning under läsår 2011/2012. Utbildning, utveckling och workshops för digitalt arbete med LPP, IUP och skriftliga omdömen. Fortsatt läxhjälp två gånger i veckan. Elevens val finns i ämnena matematik, svenska, bild och idrott. Blivande årskurs 9 uppdelad i tre klasser. De ”duktiga” eleverna kommer att nå högre nivåer genom organisations- och schemaförändringar. Inplanerad tid för diskussioner, uppföljning för arbetslagen och ledningsgruppen, särskilt vid läsårets slut. Vi förbättrar dokumentationen genom att i arbetslaget samarbeta kring arbetet med pedagogiska kartläggningar. Förtydliga speciallärarens/specialpedagogens roll. I tjänstefördelningen ligger utökad tid för speciallärare. Samordna rättandet av nationella prov. Detta bidrar till likvärdig bedömning. Fokus på omotiverade elever i åk 7-8 genom uppföljning av elevens studieresultat. Utbildning i och utveckling av LPP och IUP i nätverk – praktiskt handlande. Utvecklarnas arbete kommer att ske arbetslagsvis. Timplanerna behöver ses över och befästas. Särskilt fördelningen mellan 1-6 och högstadiet.
11 (12)
• • • • • • • •
Öka elevernas medvetenhet om kunskapsmålen. Öka delaktigheten i planeringen/LPP. Åldershomogena grupper i F-3 på Elmsta skola. Utnyttja våra kompetenser på ett flexibelt sätt i F-3:grupperna. Förstärkning av läsa/skriva och matematik i åk 1-6. Förstärkning av läsa/skriva och matematik i åk 8. För att vi ska utveckla strukturen i arbetet med LPP, skriftliga omdömen och IUP är en förutsättning att eleverna ska ha tillgång till egen dator. Förändra vår organisation till mindre klasser. Strategier för hur vi använder oss av den kunskap som olika utvärderingar ger. Handlingsplaner och tidsplaner upprättas. Förtydligat kalendarium i Fronter.
5.2 Likvärdig bedömning och betygssättning garanteras • • • • • • •
Utbildning i bedömning och betygsättning kommer att genomföras kommunövergripande under läsåret 2011/2012. Ämneskonferenser schemaläggs. Under implementeringen av LGR 11 fortsätter nätverksmötena. Rättning av NP bör ske av fler i ämnet behöriga lärare för att likvärdig bedömning och betygsättning garanteras. Tid avsätts för gemensamt bedömningsarbete. Tid avsätts för pedagogiska diskussioner utifrån bedömning och betygssättning. Fortsatt arbete med utvecklarna.
5.3 Delaktighet i och erfarenhet av demokratisk fostran ökar • • • • • •
Utveckling av klassråd och elevråd. Eleverna deltar i LPP-arbetet. Tid för regelbundna mentorssamtal på alla stadier. Elevrådet ges möjlighet att delta i enhetsrådet och att driva egna frågor. Kamratstödjarna tillsammans med ansvariga lärare utvecklar arbetet för att öka arbetsro och trygghet i skolan. En lärare ansvarar för organisationen runt elevrådsarbetet på resp. skola.
5.4 Insyn i elevernas kunskapsutveckling ökar • • • •
Schemalagd mentorstid. EHT-teamet deltar regelbundet på arbetslagsmöten. Bra rutiner med Fronter. Att få fler föräldrar att använda Fronter som arbetsredskap och informationskanal.
12 (12)
• • •
Genom utbildning på föräldramöten ska föräldrarna få djupare kunskaper om hur man använder Fronter på ett adekvat sätt. Genom att eleverna självskattning synliggörs på Fronter kan föräldrarna följa elevernas kunskapsutveckling. Samverkan mellan skolorna genom överlämning mellan stadierna samt LPPskrivande.
5.5 Åtgärder – fritidshem Se bilaga 2.
6. BESLUT OCH ANSVAR Lärare och fritidshemspersonal har deltagit i arbetet med att analysera de olika resultaten. Ansvarig för kvalitetsredovisningen är rektor och ledningsgrupp i samråd med skolans personal och samverkansgrupp. Förankring av kvalitetsredovisningen hos elever och föräldrar kommer att ske på elevråd och enhetsråd. Bilaga 1. Sammanställning över antalet elever som inte når målen i år 3, 5 och 9. Bilaga 2. Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Väddöenhetens fritidshem.