Finn 3 2014

lunds domkyrkoförsamling | 3/2014 | www.lundsdomkyrka.se | facebook, twitter, instagram/lundsdomkyrka

finn global Maria har dansat genom världen forskning Någon annan får leva tack vare dig människa + dator Mobilen ser när du är sjuk bibeln för alla Smarta texter hjälper dig att leva tro Kristna och muslimer är syskon jesus Förundran går före förståelse

SVANTE SKRIVER BARNBOK OM TVÅ PAPPOR

2 FINN

LEDARE

EN OMFAMNING NÄR VI TAR STEGET UT UR ALLT

U

nder hösten tar livet ett färgsprakande farväl. Ännu lever vi i sommarens eftervärme men naturen förbereder sig redan för vintervilan.

Också kyrkoåret går mot sitt slut. Tonen i gudstjänstlivet blir lite allvarligare och påminner om att också vi ska ta avsked en dag.

Påminnelsen är inte till för att vi ska bli tungsinta eller sorgsna.

Jag tror att den vill föda tacksamhet för det som ges, mana till uppmärksamhet på det som

lunds domkyrkoförsamling, svenska kyrkan telefon: 046 35 87 00 (växel) lundsdomkyrka.se facebook.com/lundsdomkyrka twitter.com/lundsdomkyrka instagram/lundsdomkyrka info@lundsdomkyrka.se redaktion, text, form och foto: (där inte annat anges) kristina strand larsson ansvarig utgivare: fredrik modéus

är av värde och väcka hopp för framtiden. Kristen tro gör inte anspråk på att förstå hur tillvaron hänger samman. Om man förväntar sig det blir man besviken. Istället vill den väcka tillit till att livet är större än vi förstår.

Vid livets höst får vi förbereda oss för det nya som väntar.

När dagen är inne tror jag att Kristus kommer till mötes. En varm omfamning när vi tar steget ut ur allt.

Fredrik Modéus, församlingsherde

s 12

s 22

INNEHÅLL 2

ledare Fredrik Modéus

4-8

aktuellt

9

kulturnatten

10-11 unik form Konsthantverk, marknad

och workshop för barn och vuxna 12-13 konst Bland helgon, förrädare

och älskande

s 18

s 25

14-15 tro Förundran går före förståelse 16-17 barn & pedagogik Räkna med Domkyrkan

s 24

DROP IN-DOP

21

när du vill tala med någon

18-20 reportage Två pappor går lika bra 22-23 En nypa salt och stöd för hela livet 26-29 En dansande pilgrim är hemma överallt 30-33 Någon annan får leva tack vare dig 34-35 När människa och dator blir ett 36-37 Kristna och muslimer är syskon

s 26

24-25 ung skribent Vingar hedrar modig farmor 38-39 kyrka & samhälle En liten text till dig som sitter på knä utanför Lindex 40-43 ur kalendariet 44

höst är en tid för vandring

45

finn vidare

42-43 fördjupning Tid. Tider.

s 38 s 30

4 FINN

AKTUELLT

AKTUELLT DOMKYRKAN/DOMKYRKOFORUM

UTSATTHET MEDMÄNSKLIGHET KÄRLEK nattkyrkan är en mötesplats i Lunds domkyrka för stillhet, enskilda samtal, fika, andakt och gemenskap.

Vi firar en enkel mässa 22.30. Temat för hösten 2014 är Utsatthet och medmänsklighet.

19 september Gäster: Sommarens kyrkospel Brittsommar framförs kl. 21.00 Präst är Josefin Gustafsson Andersson. I samarbete med Sensus.

24 oktober Vi uppmärksammar FN-dagen och flyktingbarns röster genom Barn i start. Präst är Lisa Vinsander. I samarbete med Sensus, EFS och Barn i start.

21 november Sång, musik och dans.

Vi firar mässa cirka 22.30. Präst är Lisa Vinsander. I samarbete med Sensus.

GEMENSKAP MED HELGON OCH ÄNGLAR

T

re gånger under hösten samlas alla som vill fira en annorlunda gudstjänst runt ett bord vid ljusgloben i Domkyrkans södra sidoskepp. Gudstjänsten börjar med ett samtal om kvällens tema och avslutas med en enkel bordsmässa. Vi tar del av varandras tankar och erfarenheter och i mässans enkla och nära språk möter vi det gudomliga. Tid: 18.30 30 september 28 oktober 25 november

Änglar Helgon Barn

Gudstjänsten arrangeras i samarbete med Diakonicentralen.

Information: Maria Leijman, diakon, 046 35 87 46, Veronica Helm Andréasson, präst, 046 35 87 44 och Mats Jirefalk, diakon, 046 35 87 70.

soffsamtal med johan tyrberg

Den 5 november kl 19.30 samtalar Lunds stifts nye biskop Johan Tyrberg med Staffan Söderberg, tidigare kulturchef på Sydsvenskan. Plats är Domkyrkoforum.

TILL DIG SOM HAR FÖRLORAT NÅGON NÄRA

A

tt förlora någon närstående är en omvälvande händelse, som förändrar livet för alltid. Ofta kan det vara till hjälp att få dela sina tankar och erfarenheter med människor i liknande situation. Därför inbjuder församlingarna i Svenska kyrkan i Lund till samtalsgrupper, som i höst startar efter Allhelgonahelgen.

Information: diakon Maria Leijman 046 35 87 46, maria.leijman@ svenskakyrkan.se

NYFIKEN PÅ KRISTEN TRO? vill du samtala med andra om tro, kyrkan och livet? I så fall är du välkommen till samtalsgruppen Andrum. Vi träffas under sex måndagskvällar från 23 februari till 30 mars 2015 kl 19.00-21.00 i Domkyrkoforum. Gruppen är för dig som är nyfiken på kristen tro och vill dela tankar och frågor med andra. Är du inte redan döpt eller konfirmerad kan deltagande i gruppen leda fram till dop eller konfirmation i Påsknattens mässa i Domkyrkan. Kontakta Veronica Helm Andréasson, präst i Domkyrkoförsamlingen, 046 35 87 44. Anmälan senast 16 februari 2015. Välkommen!

SJUNG MED 2000 ANDRA Den 13-19 oktober samlas 2000 körsångare och hundratalet volontärer för den sjätte upplagan av Lund Choral Festival.

Festivalen är Sveriges största körfestival och Lunds största musikarrangemang. Årets program bjuder på nära 40 programpunkter. Här ser du vad som händer i Domkyrkan. Med reservation för ändringar. Hela programmet: www.lundchoralfestival.org. Mötesbyrå finns i Domkyrkoforum.

Måndag 13 oktober 12.00 Allhelgona Motettkör och Domkyrkans Koralkör, Uppbrott, kör, klockspel och orgel. Britt G. Hallqvist, text och Johan Magnus Sjöberg, musik. Uruppförande i Domkyrkan. Fri entré.

Tisdag 14 oktober 12.00 Haderslev Drengekor, Domkyrkan. Fri entré.

Onsdag 15 oktober 12.00 Bella Voce och Svanholm Singers, Domkyrkan. Fri entré.

Torsdag 16 oktober 12.00 Malmö Akademiska Kör, Domkyrkan. Fri entré.

19.00 Chanticleer (USA), Domkyrkan. Entré. Biljettbyrån, 046 13 14 15, www.ticnet.se.

Fredag 17 oktober 12.00 Zwols Vocaal Ensemble, Domkyrkan. Fri entré.

19.00 Concerto Copenhagen (Danmark), Domkyrkan. Entré.

Biljettbyrån, 046 13 14 15, www.ticnet.se.

Lördag 18 oktober 10.00 Domkyrkans lördagskonsert, Domkyrkan. Fri entré.

12.00 Lunds Vokalensemble, Domkyrkan. Fri entré.

22.00 Mässa i Konst, Domkyrkan.

Söndag 19 oktober 11.00 Musikhögmässa, Domkyrkan.

Gud, tänd hopp i våra hjärtan Bibelord: Romarbrevet 12: 12, 1 Korinterbrevet 13: 13, 1 Timotheusbrevet 1: 1 ur boken Hållplats för själen

6 FINN

AKTUELLTT

Träffas och trivs i innerstaden hösten 2014 Måndagar kl 14.00. Ett samarbete mellan Domkyrkoförsamlingen, Allhelgonaförsamlingen och S:t Peters klosters församling. Välkommen!

1 september Allhelgonagården Sommarminnen och höstglöd Äntligen höst! Terminsstart med sommarminnen i ord och toner tillsammans med Sten Hallonsten, Inga-Maj Stenström och Josefin G Andersson.

15 september Petersgården Lästips för långa höstkvällar Viktoria Ejnarsson Zuniga, bibliotekarie på 25-årsjubilerande Biblioteket Väster, förmedlar trevliga boktips.

29 september Domkyrkoforum Heliga föremål från Skånes kyrkor Sofia Cinthio, biträdande museichef på Lunds universitets historiska museum i Lund berättar och visar bilder av unika medeltida skatter.

13 oktober Allhelgonagården Då var det 1914 Anders Reisnert, stadsantikvarie på Malmö museer, berättar om ett händelserikt år i Europa, Sverige och Skåne.

27 oktober Petersgården Genom lugn och tillit Glimtar ur ett liv med domprost Kerstin Hesslefors Persson 10 november Domkyrkoforum Pilgrimsvandring till Santiago de Compostela, Kerstin Persson Wester berättar och visar sina egna bilder från vandringen.

24 november Allhelgonagården Vi är barn i Lui Madeleine Anderberg och Elsa Foisack berättar från en resa i Lunds stifts vänstift i Sydsudan 8 december Allhelgonagården eller 15 december Petersgården Adventskaffe med Lucia OBS tiden är ändrad till kl 15.00.

Anmälningslista finns från 10 november.

Information Maria Leijman, diakon, Domkyrkoforum, Lilla kyrkogatan 2, 046 35 87 46 Vera Kalle, diakon, Petersgården, Trollebergsvägen 43, 046 35 88 42 Åsa Gustavsson, diakon, Allhelgonagården, Bredgatan 34, 046 35 88 01

I Domkyrkoförsamlingens gudstjänster tar vi kontinuerligt upp kollekt till Svenska kyrkans internationella arbete. I höst finns dessutom två viktiga insamlingsperioder. Den 3-4 oktober skramlas det på stan till Världens barn. Svenska kyrkan är med i Radiohjälpens årliga insamlingskampanj. Kick off inför insamlingen är den 11 september kl 18.00 i Domkyrkoforum. Under advents- och jultid pågår vår stora insamling till det internationella arbetet. I år sätter julkampanjen fokus på barnet och mamman. Som tidigare år säljer vi glasänglarna från Betlehem. Ängeln du köper kan ge ett barn rent vatten, sjukvård eller möjlighet att gå i skola.

MOT BÄTTRE VETANDE – om vetenskap och tro

T

orsdagen den 6 november kl 19.30-21.00 håller Anders Liljas, professor emeritus i biokemi med strukturbiologi ett föredrag i Hörsalen i Domkyrkoforum. Titeln är Mot bättre vetande. En kväll om vetenskap och tro. Fri entré, ingen anmälan. Föredraget är ett samarbete mellan Lunds domkyrkoförsamling och Förbundet kristen humanism.

VÄLKOMMEN TILL DOMKYRKOFORUM Här kan du ta en kopp rättvisemärkt kaffe, läsa en bok, se film om livet i Domkyrkan, få information eller värma dig och ta det lugnt en stund.

FINN 7

FINN RUM FÖR SAMTAL

AKTUELLT

hösten 2014

Hösten 2014 arrangerar S:t Lukas i Lund och Lunds domkyrkoförsamling samtalskvällar öppna för alla. Tid: 19.30.

Plats: Hörsalen i Domkyrkoforum. Fri entré. Välkommen!

LUNDS DOMKYRKAS VÄNNER

Kerstin Hesslefors Persson.

I höst bjuder Lunds domkyrkas vänner in domprost Kerstin Hesslefors Persson, ikonmålaren Pia Dannevaern Fridh och Eva och Per Gerding, som varit på pilgrimsresa i Palestina/Israel.

De öppna lördagsföredragen är i Laurentiisalen i Domkyrkoforum kl 10.45. Föredragen inleds med kaffe.

13 september pilgrimsresa till israel, Eva och Per Gerding berättar och visar bilder från vårens resa till det heliga landet.

11 oktober ett större vi Tankar om Svenska kyrkan i Lund.

Domprost Kerstin Hesslefors Persson.

8 november ikoner – ett fönster mot evigheten där det osynliga görs synligt. Pia Dannevaern Fridh berättar om ikoner och om sitt arbete som ikonmålare.

Lunds domkyrkas vänner vänder sig till alla intresserade. Du kan komma när du vill utan att anmäla dig. Vill du veta mer, kontakta Veronica Helm Andréasson, 046 35 87 44. veronica.helm.andreasson@svenskakyrkan.se.

Samtalskvällarna är ett forum för öppen dialog om existentiella frågor, värderingar, mening och sammanhang. S:t Lukas vill skapa rum för samtal, både det slutna terapirummet och det öppna samtalsrummet. S:t Lukas mottagning i Lund erbjuder psykoterapi och andra typer av samtal med fokus på livsfrågor och inre konflikter. www.lund.sanktlukas.se Onsdagen den 3 september kl 19.30 Ett himla liv - en kväll om livsval Patricia Tudor-Sandahl, psykoterapeut och författare Onsdagen den 8 oktober kl 19.30 Ett värdigt liv? Samtal vid köksbordet Carina Modéus, psykiater och cancerläkare och Fredrik Modéus, präst och församlingsherde i Domkyrkoförsamlingen Onsdagen den 12 november kl 19.30 Slaget om verkligheten – att läsa sin samtid Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi, kultur och företagsledning

BIBELNS GESTALTER ÄR INGA SUPERHJÄLTAR i höst fortsätter Lunds domkyrkas vänner med temat Domare, kungar och profeter.

– Bibelns gestalter är inga superhjältar utan har många mänskliga och ibland mindre smickrande egenskaper, säger Veronica Helm Andréasson, som är präst i Domkyrkoförsamlingen och ansvarig för Lunds domkyrkas vänner.

De öppna föreläsningarna kring domare, kungar och profeter är i Laurentiisalen i Domkyrkoforum 10.00-12.00 den 2, 16, 30 oktober samt den 13 november. Lunds domkyrkas vänner vänder sig till alla intresserade. Du kan komma när du vill utan att anmäla dig. Vill du veta mer, kontakta Veronica Helm Andréasson, veronica.helm.andreasson@ svenskakyrkan.se, 046 35 87 44,

LUNDS DOMKYRKAS VÄNNER

8 FINN

AKTUELLTT

VECKANS ALLA GUDSTJÄNSTER

V

i firar flera gudstjänster varje dag i Domkyrkan.

Välkommen när du vill!

måndagar 8.00 Laudes måndagar 12.00 Middagsmässa tisdagar 8.00 Morgonmässa tisdagar 12.00 Middagsbön onsdagar 8.00 Morgonmässa onsdagar 9.00 Pilgrimsbön onsdagar 12.00 Middagsbön onsdagar 18.30 Kvällsmässa torsdagar 08.00 Laudes torsdagar 09.00 Pilgrimsbön torsdagar 12.00 Middagsmässa torsdagar 18.30 Taizémässa fredagar 08.00 Morgonmässa fredagar 09.00 Pilgrimsbön fredagar 12.00 Middagsbön fredagar 15.30 Paus lördagar 10.00 Lördagskonsert söndagar 11.00 Högmässa söndagar 17.00 Holy Commu- nion Service

DROP IN-DOP Den 15 november kl 12.00-16.30 är det drop-in-dop i Domkyrkan. Alla är välkomna oavsett ålder.

KURA SKYMNING I DOMKYRKAN

T

isdagen den 18 november kl 19.30-20.30 kan du möta Domkyrkan på ett annorlunda vis. När skymningen faller över Lund gör vi tillsammans en meditativ vandring i Domkyrkan när dagen går mot sitt slut. Britt G. Hallqvists texter är tema. Du behöver inte föranmäla dig.

– Kanske blev det aldrig tid för dop, kanske kändes det för stort och omständligt. Drop in-dop är en möjlighet att komma till kyrkan och låta döpa sitt barn eller sig själv utan att behöva boka tid. Bara kom, vi ordnar allt och bjuder även på dopkalas med tårta, säger Josefin G Andersson, präst i Domkyrkoförsamlingen.

När du kommer till Domkyrkan får du träffa en präst och prata om dopet. Du får också en dopblankett. Sedan firar vi en kort dopgudstjänst med musik och psalmsång just för dig eller ditt barn. Det finns dopklänning att låna. I Domkyrkoforum bjuder vi på dopkaffe med tårta efteråt.

–Vi vill ge möjlighet att på ett enkelt sätt fira det som inte blev av och ta del av dopets gåva. Genom dopet synliggör vi att Gud alltid finns vid vår sida. Vi aldrig är ensamma, säger Josefin G Andersson.

FINN FINN23 9

KULTURNATTEN

KULTURNATTEN 20 SEPTEMBER I DOMKYRKAN OCH DOMKYRKOFORUM SPRÅK, MUSIK OCH RÖRELSE domkyrkan 18.00-18.20 Korinterna under ledning av Kerstin Larsson.

19.00-19.20 Korallerna under ledning av Linda Alexandersson och Cantores Cathedrales

under ledning av Olof Elvstam.

20.00-20.20 Korallerna under ledning av Linda Alexandersson och Cantores Cathedrales

under ledning av Olof Elvstam.

21.00-21.20 Lyrik och flöjt.

23.00-23.45 Mässa, Koralkören under ledning av Stefan Ekblad, präst Lena Sjöstrand.

domkyrkoforum 13.30-14.00 Festen i Hulabo med teater Sagohuset i Hörsalen, i samarbete med

Britt G. Hallqvist-sällskapet.

14.30 Öppen repetition med Lunds domkyrkas gosskör i Finn.

15.30-16.15 En sjömansprästs dagbok - Anders Blomstrand berättar om sin nya bok om livet som

sjömanspräst i Rotterdam. Hörsalen, i samarbete med bokhandeln Arken och Sensus.

18.30-19.15 Program vid Anita Christofferssons utställning Vandrande.

19.30-20.00 Tid för lyrik med författaren Mattias Jeschko-Edberg. I samarbete med Celanders förlag.

20.30-22.30 Korta musikprogram med ungdomar från Domkyrkan.

23.00 Mässa i Domkyrkan. domkyrkoplatsen 17-17.50 Lund Symphonic Band på Domkyrkoplatsen. pilgrimsplats liberiet och labyrinten för barn 12.45

Pilgrimsvandring för barn från 6 år.

13.45

Pilgrimsvandring för barn från 6 år.

14.45

Pilgrimsvandring för barn från 6 år.

15.45

Labyrintvandring för barn från 6 år.

10 FINN

KONST

Owe Johansson ställer upp sin arbetsbänk och visar hur han driver silver i fri form. Foto: Lars Owesson.

Kärl av Maria Brusewitz. Foto: Alf Ljungkvist.

UPPLEV OCH SKAPA KONSTHANTVERK MED UNIK FORM I DOMKYRKOFORUM I samband med Konstkvällen den 18 oktober öppnar Unik form sin marknad i Domkyrkoforum med ett tjugotal professionella konsthantverkare.

M

ötesplats för nutida konsthantverk – utställning och marknad i Lund pågår 18 och 19 oktober.

Under helgen visar och säljer ett tjugotal professionella konsthantverkare från hela landet sina verk inom olika material: keramik, glas, trä, textil och metall.

Unik Form är en kombination av utställning och marknad där man som besökare kan knyta direkt kontakt med enskilda konsthantverkare på plats – prova, fråga, handla eller bara uppleva.

– Det handgjorda föremålet kan ses som en länk människa till människa. Det kan verka som en

stilla eller mer uttalad protest mot ohållbar konsumtion. Samtidigt kan det i vardagen bidra till att fördjupa relationen till nuet och oss själva. Vi vill gärna lyfta fram konsthantverk och slöjd som en källa till hopp och inspiration i vår tid, säger Pernilla Norrman, verksamhetsutvecklare för Konsthantverkscentrum i Skåne.

form och design.

–Form och föremål påverkar oss som människor och är en del av vår vardag och vårt gudstjänstliv.

Helgen i Domkyrkoforum uppmärksammar oss på detta och gör att vi kan bli mer medvetna om vår omgivning och de föremål vi handskas med, säger Lena Sjöstrand, domkyrkokaplan.

konsthantverkscentrum och Lunds domkyrkoförsamling vill tillsammans belysa den handgjorda formens betydelse för människa och samhälle i dag. Vid höstens mötesplats aktualiseras den existentiella betydelsen i

under helgen har både barn och och vuxna tillfälle till att skapa själva i en workshop i Finn-rummet. Efter söndagens högmässa får vi också tillfälle att prata om liturgiska plagg. Hur ser framtidens mässhake ut?

FINN

KONST

Textil hatt av Ausra Drivstedt. Foto: Ausra Drivstedt. Ringar av Gunnar Berg. Foto: Gunnar Berg.

Workshop för barn och vuxna

TRYCK, MÖNSTER & FÄRG Vi utforskar lusten att skapa och variera egna textila mönster med hjälp av potatistryck. Du skapar tyg att ta hem och utklädningskläder för Domkyrkans skolverksamhet. Verkstaden leds av konstnären Susanna Edling och Domkyrkans församlingspedagog Maria Johnsson. Tid kl 11.0017.00. Du behöver inte anmäla dig.

Det är bara att komma.

PROGRAM

Lördagen den 18 oktober öppet 10.30-22.00 Programmet ingår i Konstkvällen

• •

•

•

Konsthantverkare visar och säljer arbeten på Torget och i Hörsalen.

11.00-17.00 Skapande verkstad för barn och vuxna i Finn-rummet. Läs mer här intill.

17.00-20.00 Work in Progress, corpussmide av silversmed Owe Johansson, Domkyrkoplatsen.

20.00-20.30 Handens kraft som social motrörelse.

Föredrag och samtal med Frida Arnqvist Engström, journalist och föredragshållare som driver bloggen kurbits.nu, aktuell med boksläpp i höst. I Finn-rummet, Domkyrkoforum

•

21.50 Domkyrkoforum stänger och alla inbjuds till mässan i Domkyrkan.

Söndagen den 19 oktober öppet 12.30-16.00 Konsthantverkscentrum är en länk till det främsta inom konsthantverk i Sverige och företräder drygt 800 yrkesverksamma konsthantverkare. konsthantverkscentrum.se

•

I högmässan i Domkyrkan används en mässhake skapad för detta tillfälle.

•

12.30 Samtal om liturgiska plagg och föremål, Mari-Louise Franzén, verksamhetsledare för Konsthantverkscentrum, Lena Sjöstrand med flera, Domkyrkoforum.

12 FINN

KONST

SE MÄNNISKAN Bland helgon, förrädare och älskande

I

höst kan vi se dramatiska målningar av bibliska motiv i Domkyrkans krypta. Konstnären är Sofie Arfwidson,

Bibeln men hon har tvekat: ”har jag rätt att närma mig detta heliga och skapa min egen bild?” År 2008 började hon till

Sofie Arfwidson. Foto: Dr. Sascha Peters.

uppvuxen i Lund, dit hon just återvänt efter flera års studier och arbete som konstnär främst i Tyskland.

Sofie Arfwidson har länge funderat på att arbeta med

sist med de bibliska motiven.

Bilden av Kristus på korset, som visas i kryptan i höst, blev hennes första bild. Några av de bibliska bilderna har Sofie visat tidigare men för just

Jesus-bilden har det ännu inte varit dags. Nu presenteras den i kryptan tillsammans med flera nya motiv. det innebar en form av befrielse för Sofie att ge sig in i arbetet. ”Vi har alla en relation till dessa bilder och berättelser” säger Sofie. ”Jag har dem med mig från konfirmationen, från gudstjänstbesök och diskussioner och förstås från konsthistorien.”

Arbetssättet konstnären tillämpar när det gäller de bibliska bilderna liknar hur hon arbetar med andra teman.

Hon studerar hur konstnärer före henne närmat sig ett motiv. Därefter skissar hon fritt och låter skissen leda henne fram till nya tolkningar.

Det är viktigt att den målning som till sist kommer fram är förankrad i både berättelsen och i henne själv.

Hon finner ofta ursprungliga mänskliga scener i berättelserna. Judaskyssen rör vid frågan om svek och förräderi.

Kristi frestelse aktualiserar alla de försåtliga sätt frestelser kan visa sig på och hur vi ska kunna stå emot. Pietà, bilden

när Maria håller sin döde son i famnen, blir samtidigt en bild av alla mödrar som tar hand om sina döda söner inte minst i krig. När Sofie Arfwidson arbetade med sin pietà-målning studerade hon Michelangelos skulptur i Peterskyrkan i Rom och även Käthe Kollwitz skulptur med samma motiv som starkt präglats av erfarenheterna från första världskriget. sofie arfwidson kan ses som en expressiv och surrealistisk målare och hon sökte sig också tidigt till den store nyexpressionistiske målaren Jörg Immendorff på konstakademien i Düsseldorf. Arbetet hos Immendorff präglades av politiska samtal och fokus på måleriet.

Det undermedvetna, öppenheten för de egna inre bilderna är centralt för konstnären. Ibland är bilderna som hämtade från drömmens värld där allt är möjligt. Pregnansen hos figurerna kan leda tankarna till serieteckningar.

Filmkonsten är en annan inspirationskälla.

Flera av människorna i bilderna är trasiga. Det finns inga perfekta människor.

Det är trasiga, ofullkomliga människor ängeln besöker, som i målningen Visit.

Utställningen i kryptan öppnar under Konstkvällen den 18 oktober 18.00 och visas till den 9 november. text Lena Sjöstrand, domkyrkokaplan

Judaskyssen. Foto: Sofie Arfwidson.

Konstkvällen 18 oktober 2014 i Domkyrkan 18.00

Öppning av utställningen Se människan – bland helgon, förrädare och älskande.

Bibliska gestalter på nytt sätt.

Konstnär, Sofie Arfwidson.

19.00

Boksläpp av konst i kryptan 1996-2014

21.00

Läsningar i konst

22.00

Mässa i konst Koralkören under ledning av Stefan Ekblad Konstnär Sofie Arfwidson Präst Lena Sjöstrand

FINN 15

TRO

FÖRUNDRAN Går före förståelse

V

ärlden är ett fascinerande ställe! Jag kan inte sluta förundras över hur allt hänger ihop och är. Giraffernas långa halsar, de böjda bananerna, vintergatan och kosmos, hjärna och blod, vind och vatten, rymdraketer och smarta telefoner, kärlek och osjälviskhet, treenighetens mysterium…

Mångfalden och påhittigheten som omger oss är verkligen hisnande. Kan vi göra annat än att förundras över all denna mångfald och påhittighet?

Kanske är det till och med så att vår förundran går före vår förståelse?

Tänk om det är så, att förundran går före förståelse. Vad betyder det för hur vi betraktar livet och det gudomliga? ta jesus. Vi kan teoretiskt studera och förstå Jesus, vem han var och vad han sa och gjorde. Men det är först när vi förundras över honom som en annan dimension inom oss händer. Tro är snarare förundran än förståelse. Tro, liksom förundran, kräver sin öppenhet och nyfikenhet.

Det är det som händer när vi stannar upp, kikar över axeln, byter håll, öppnar upp hjärna och hjärta, tar in och låter något annat än jaget ta plats. Vi tar emot. Det ena tar givetvis inte ut det andra. Att söka svar och förståelse om Jesus är både spännande och givande. Hur

historiska är berättelserna om Jesus barndom? Grundade Jesus kyrkan?

Vem var egentligen ansvarig för Jesus död? Spännande och stora frågor, men de är något helt annat än att låta honom skölja över hela min existens, eller är det genom? jag kan med mina genomtänkta teologiska ord berätta och förklara.

Jag kan säga inkarnation, treenighet, nåd, barmhärtig, Messias, Kristus och det är gott, jag gillar det. Men mötet med Jesus kommer alltid att vila bortom allt detta, i ett slags ord- och tidlöst möte, en nu-upplevelse. En nu-upplevelse där vår insats är att låta vår förundran skapa utrymme för honom. Ju mer jag förundras, desto mindre förstår jag känns det som. Att förstå blir plötsligt inte lika viktigt som att få känna närheten till honom, att få känna att vad jag än sagt eller gjort, tänkt eller längtat, så är han där.

I en värld där vi kan så mycket, knäckt så många koder och löst så många gåtor, står vi fortfarande ofta förundrade inför livets djupaste upplevelser, evigheten, kärleken, tron… Envist upptäcker vi mer och mer. Envist förundras vi. Tack gode Gud för det! text Fredrik Beverhjelm, präst i Domkyrkoförsamlingen foto Kristina Strand Larsson

”Att förstå blir plötsligt inte lika viktigt som att få känna närheten till honom, att få känna att vad jag än sagt eller gjort, tänkt eller längtat, så är han där.”

16 FINN

BARN & PEDAGOGIK

RÄKNA MED DO Upptäck Domkyrkan genom matte. Gör en tidsresa och låt historien få liv. Det finns många sätt att använda Domkyrkan i skolans undervisning.

Domkyrkans pedagogiska program har sin utgångspunkt i läroplanen och vänder sig till skolans alla stadier och till förskolan. Programmen erbjuds utan kostnad.

Läs mer: www.lundsdomkyrka.se/skola.

Domkyrkan berättar om kristen tro F-9 Rundvandring, symboler & frågestund religion, historia, samhällskunskap, bild Allmän visning av Domkyrkan F-9 Kyrkorummet, uret & Jätten Finn religion, historia, bild Möte med Domkyrkans krubba F-9 religion, historia, samhällskunskap, bild Möte med påsken F-9 religion, historia, samhällskunskap, bild Matte i katedralen Geometri & mattelek matematik, historia

F-3

Mattetema F-3 Geometri, mätning och matteuppdrag matematik, historia

Halloween & Alla helgonsdag 4-6 Barn vill klä ut sig, vuxna tända ljus religion, historia, samhällskunskap, biologi, musik

En dag i Domskolan 4-6 Gör en tidsresa till medeltidens Lund historia, bild, religion Till minne av...

7-9 Om liv & död, Youtube och epitafier bild, religion, historia, samhällskunskap, biologi

Att bygga en katedral 7-9 Teknik & arkitektur nu och då teknik , historia, matematik , fysik, religion

FINN 17

BARN & PEDAGOGIK

OMKYRKAN HÖSTLOVSKUL 2014 Lär känna Domkyrkan den 27-31 november har vi öppna barnvisningar i Domkyrkan varje dag. Tid: 11.15-11.45.

Du behöver inte anmäla dig.

Hjältar, vänner & förrädare

serietecknar-workshop i

Domkyrkoforum. Vi börjar med att titta på Sofie Arfwidsons utställning i kryptan och tecknar sedan serier. Tid 30 oktober.

Mer information kommer på lundsdomkyrka.se

JULEN 2014 Lille kungen

årets dramatiserade krubbvisning i Domkyrkan är inspirerad av Britt G. Hallqvists bok Lille kungen. Ingen anmälan, det är bara att komma. Tid: 14 december kl 13.00-13.30. Plats: Domkyrkan.

Gudstjänst vid krubban

Starta julen med barngudstjänst vid krubban i Domkyrkan och

julfika i Domkyrkoforum.

Tid: 23 december kl 13.00.

Fika kl 13.45.

Barnens julgudstjänst

På julafton firar vi som vanligt barnens julgudstjänst kl 11.00 i

Domkyrkan.

Svante Jonathan Gard.

FINN 13

REPORTAGE

TVÅ PAPPOR GÅR LIKA BRA Svante och hans kompis Paula Jarlsbro har skrivit en barnbok om pojken Ivan som tappar sin boll.

G

rundhistorien är enkel. Ivan som är nyinflyttad, står på balkongen och leker med sin röda boll. Då tappar han bollen ner till familjen under.

Där bor en flicka som blir hans nya kompis. Flickan har två pappor, de bjuder Ivan på kanelbullar.

– Vi ville göra boken neutral när det gäller färger och bryter mot att pojkar ska vara klädda i blått och flickor i rosa. Det går inte direkt att se vem som är pojke eller flicka, vissa är både och, säger Svante.

Svante är 19 år och tog studenten på estetprogrammet på Polhems gymnasieskola i juni.

Egentligen heter han Jonathan Gard, men en tjejkompis i skolan tyckte att han såg ut som en Svante – så Svante fick det bli. Svante/Jonathan skrattar. det var när de diskuterade genusfrågor i skolan som Svante och hans goda vän Paula kom på att de kunde skriva och illustrera en normkritisk barnbok som sitt projektarbete. Nu är boken klar och de hoppas att någon ska ge ut den.

– Vårt mål är att Ivans röda boll ska finnas i handeln och att läsarna ska förstå att familjer med två pappor eller mammor är lika kärleksfulla –

och tjatiga – som andra, säger Svante.

Svante har bott i Lund i hela sitt liv. Nu är han mycket i Malmö där pojkvännen bor och där han gillar att gå ut och umgås med vänner. Då och då jobbar han extra i receptionen på en vårdcentral. I framtiden vill Svante söka in på Konstfack i Stockholm.

– Jag målar till och från, jag skissar och ritar. Det är nog det jag vill syssla med i framtiden, säger han.

En del bilder lägger han ut på Instagram/svantedelgay.

Bland annat har Svante gjort en tolkning av Picassos Modellen i fåtöljen.

– Jag gjorde en mer natura-

14 FINN

”Kyrkan är en fristad.

Så fort du kommer in där slutar du döma och glömmer gamla roller.”

REPORTAGE

listisk tolkning av Picassos kubistiska bild. Det var kul att göra tvärtom.

När Svante var 14 år konfirmerades han i Maria Magdalena kyrka i Östra Torns församling i Lund. Efter konfirmationen var han konfirmandledare och engagerad i Svenska kyrkans unga. Även om Svante inte är aktiv i kyrkan just nu, minns han tiden där med värme.

– kyrkan är en fristad. Så fort du kommer in där slutar du döma och glömmer gamla roller. Jag har alltid känt mig trygg i kyrkans miljö. Alla är öppna och ingen bryr sig om var du kommer ifrån, hur du ser ut eller din sexualitet, säger han.

Det är extremismen som är fel, menar Svante. Den finns

överallt, bland homosexuella straighthatare, bland feminister som hatar män och kanske i kyrkan fast han aldrig har mött det där.

– Kyrkan ska vara öppen.

En fin bild av kristen tro fick jag när jag reste med församlingens ungdomsgrupp till Tanzania. Den resan gav mig livserfarenhet. Till kollekten i kyrkan tog människor med vad de hade. Det kunde vara kläder eller bananer. Familjer i församlingen tog hand om föräldralösa barn. Det är klart att de var fattiga och det är inget man blir lycklig av. Men de såg verkligen varandra, de hade gemenskap och glädje.

De levde. text/foto Kristina Strand Larsson illustrationer: Svante Jonathan Gard

när du vill tala med någon... livets skeden dop

I dopgudstjänsten får vi tacka och be för det nyfödda barnet och säga ja tack till Guds kärlek. Om du inte är döpt som barn, finns alltid möjlighet att döpas som vuxen. Vill du döpas som vuxen, kontakta en av Domkyrkans präster. I Domkyrkan firas dop på lördagar.

vigsel

I Lunds domkyrka finns möjlighet till vigselgudstjänst de flesta lördagseftermiddagar året om. Svenska kyrkan viger par av samma kön och par av olika kön.

välsignelse av borgerligt ingånget äktenskap I Domkyrkan kan ni fira en välsignelsegudstjänst med förbön för er relation.

begravning

Begravningsgudstjänst kan ske i någon av Lunds kyrkor.

Begravningen är ett avsked och samtidigt en överlåtelse av den avlidne i Guds händer.

Välkommen att kontakta Lunds pastorats gemensamma expedition, 046 35 88 88.

bikt

Bikt är en möjlighet att få ta emot Guds förlåtelse i sitt eget liv. Ta kontakt med en av församlingens präster, ring Svenska kyrkans växel på telefon 046 35 87 00 och be att få tala med en av prästerna i Lunds domkyrkoförsamling.

enskilda samtal

Det finns möjlighet till samtal med präst eller diakon varje vardag i Domkyrkan klockan 16-17. Du kan också träffa en

präst eller diakon på en annan tid genom tidsbeställning, ring Svenska kyrkans växel, 046 35 87 00. En samtalsserie med präst kan leda fram till dop eller konfirmation. För studenter finns studentprästerna tillgängliga.

samtal om sorg

För dig som under året har förlorat en nära anhörig eller vän finns möjlighet att vara med i en samtalsgrupp där du får dela tankar och erfarenheter med andra som är i en liknande situation. Gruppen träffas sju gånger och leds av en präst och en diakon.

Församlingarna i Lund samverkar och grupper startar regelbundet i någon av Lunds församlingar. Information: Maria Leijman, diakon, 046 35 87 46.

20 FINN

BIBEL

FINN 23

BIBEL

EN NYPA SALT OCH STÖD FÖR HELA LIVET Själviskhet tog två timmar att diskutera. Att tala om kärlek går fort.

H

enrik, Erik, Olof, Louise och Fredrik har en bibelstudiegrupp ihop. Det är inget historiskt bibelstudium där det gäller att lära sig bibelställen och få så mycket kunskap som möjligt. Istället handlar det om relationen mellan texten och mitt liv. Vad säger bibelordet mig? Bibeln, denna urgamla bok om relationen mellan människa och Gud, har varit älskad, ifrågasatt och orsak till samtal i flera tusen år. turkosa gummibiblar, gula post it-lappar och kaffekoppar samsas med en och annan mobiltelefon på det runda bordet i Domkyrkoforums samtalsrum. Bibelstudiegruppen startade för ett år sedan och leds av prästen Fredrik Beverhjelm. Henrik Koverberg, Olof Månsson och Erik Modeus är konfirmandledare i Domkyrkan. Louise Sagéus kom in lite senare. Henrik läser teologi, Olof ska börja, Louise läser kommunikation och Erik vet ännu inte riktigt vad han ska studera.

– Det är bra att kunna

utkristallisera sin egen teologi och inte bara utgå från teorierna du lär dig på universitetet. Du behöver själv relatera till dop, arvssynd och uppståndelse och använda Bibeln som smakprov på människans relation till det gudomliga, säger Henrik Koverberg.

– vi har en kul gemenskap i gruppen och det är intressant att dela sina åsikter om livsfrågor. Fredrik Beverhjelm förbereder inför varje möte, men det blir inte alltid som vi har planerat. Vi börjar med ett bibelord, sedan diskuterar vi, säger Louise Sagéus.

Ibland får någon i gruppen istället välja en sida i Bibeln.

De fäster tanken vid ett bibelord och samtalet kan handla om mänskliga egenskaper och känslor. Själviskhet diskuterade gruppen i två timmar.

Bibeln är full av svåra texter.

Hur tolkar man dem i dag?

Erik Modéus tycker att man måste tänka kritiskt.

– Det är viktigt att acceptera att texten är skriven i en tid när det till exempel fanns slavar. Man får inte läsa Bibeln bokstavligt. Det gäller att ta

vissa saker med en nypa salt.

– Det finns en anledning till att man fortfarande läser Bibeln. Kärleksbudskapet att du ska älska din nästa som dig själv hämtar vi direkt från Jesus, säger Olof Månsson. har de några favoritbibelord?

– Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen om hon missar sig själv? Dessa rader finns Lukasevangeliet och är min favorit. Om du har massor med kompisar, men inte kan vara dig själv gillar de ju inte dig utan dina masker.

Bibelordet har varit ett sätt för mig att se och ta av mig mina masker, säger Olof Månsson.

– Jag tycker om texten om den trånga porten och den breda porten. För mig betyder det att den stora porten som är öppen och synlig är den lätta vägen, som du bara går igenom utan att tänka. Den lilla smutsiga porten bredvid, kanske omgärdad av taggtråd, är ett bättre val. Tar du den går du din egen väg och får dina egna erfarenheter, säger Erik Modéus. text/foto Kristina Strand Larsson

”Man får inte läsa Bibeln bokstavligt.

Det gäller att ta vissa saker med en nypa salt.”

24 FINN

UNG SKRIBENT

VINGAR HEDRAR MODIG FARMOR Min största förebild är min farmor, det är till hennes minne har jag tatuerat in två änglavingar på min handled.

F

armor var en stark, snäll och väldigt medgörlig person som ändå stod upp för det hon trodde på och det som var viktigt för henne. Hon är min förebild på många sätt, men jag ska här berätta hur hon är det som kvinnlig präst.

När min farmor gifte sig med min farfar var det en självklarhet för honom att hon skulle vara hemmafru eftersom det var så han var uppvuxen. Så farmor var hemma och passade barnen och gjorde hushållssysslor. Men efter

några år bestämde hon sig för att hon ville bli präst vilket hon hade velat en tid innan.

Hon började utbilda sig till präst och pendlade mellan Karlskrona och Lund. 1979 prästvigdes min farmor i Lunds domkyrka. i en av sina tjänster jobbade farmor som kyrkoherde i Borrby där vissa i församlingen inte var vana vid kvinnliga präster, ännu mindre en kvinnlig kyrkoherde. Så i början av sin tjänst fick hon ett brev av några äldre damer som citerade första Korinthierbrevet (1917s översättning): Såsom kvinnorna tiga i alla andra de heligas församlingar, så må de och tiga i edra församlingar. De är dem icke tillsatt att tala utan de bör underordna sig såsom lagen bjuder.

Men farmor gav inte upp utan jobbade kvar och blev senare god vän med damerna som skickat brevet.

I samma tjänst stötte hon även på en präst som var uttalad kvinnoprästmotståndare. Honom bjöd hon in på

middag, vilket han tackade nej till. Det finns även exempel då farmor blev ignorerad då man fick höra att hon var präst.

Men hon gav inte upp sitt jobb trots det motstånd hon mötte. det är tack vare kvinnor som min farmor som inte gett upp i motgångarna och som stått upp för sin dröm att jobba som präst som vi kommit en bit på vägen. I de flesta församlingar är det nu självklart för alla anställda att kvinnor också kan vara präster, men tyvärr inte i alla.

När man antas som präst till Lunds stift får man skriva under ett papper att man kan tänka sig att jobba med båda könen, vilket jag tycker är bra.

Men den dag då detta papper inte längre existerar för att det inte behövs, det är då vi vet att vi kommit ett jättesteg i kvinnoprästfrågan, en dag kommer kvinnliga präster vara lika självklara som manliga präster i Svenska kyrkan. text Mathilda Magnusson, student i teologi foto Kristina Stand Larsson

FINN 25

UNG SKRIBENT

”Det är tack vare kvinnor som min farmor som inte gett upp i motgångarna och som stått upp för sin dröm att jobba som präst som vi kommit en bit på vägen. ”

Mathilda Magnusson.

16 FINN

REPORTAGE

FINN 11

EN DANSANDE

PILGRIM

ÄR HEMMA ÖVERALLT Där Maria Naidu bredde ut sin sjal, tände ett ljus och ställde fram sitt målaretui, hade hon ett hem.

28 FINN

REPORTAGE

U

nder dansens dag den 27 april, fick gudstjänstfirarna i Domkyrkan en annorlunda upplevelse. Dansarna Maria Naidu, Lily Kiara och Michael Jahoda tolkade med sina kroppar delar av högmässan. Det var andlöst vackert. Under teologdagen, en gemensam utbildningsdag för Lunds stifts präster, var dansarna tillbaka och rörde sig som ordlösa kommentarer på Domkyrkoplatsen och i Domkyrkan.

– Det engelska ordet bliss beskriver bäst den upplevelse en dansare kan få när kroppen, själen och anden möts.

Bliss kan kanske översättas med välsignelse eller nåd.

Dansare är nog några av de människor som får uppleva det i sin kropp. När jag under flera år var engagerad i ett danskompani i New York, blev vi varje morgon ombedda att "clear out", tömma oss på allt för att bli mottagliga för dagens arbete. Det blev en slags meditation som jag bär med mig och som påminner om morgonmeditationen inom den hinduiska traditionen som min pappa kommer ifrån, säger Maria Naidu.

New York är det ställe där Maria har arbetat längst som dansare, tretton år. Under några år därefter var hon fristående danskonstnär och reste runt i hela världen. Det var under denna period hon skapade ett tillfälligt hem

genom att bre ut sin sjal. Hennes gode vän Michael Jahodas hus i Amsterdam fungerade som bas.

Men allt började i Borås där den lilla Maria bodde under ett av sina första år, fast besluten att bli dansare. Familjen lämnade Lund för att bo hos mormor i Borås när Marias mamma gjorde praktik där.

– Min mamma valde mellan att bli dansare eller läkare.

Eftersom hon blev läkare såg jag det som min uppgift att bli dansare. Jag vet egentligen inte varför, jag bara bestämde mig, säger Maria. när maria var fyra eller fem år, började hon på samma dansskola som mamma gått på i Borås. Vid 12 års ålder hade familjen flyttat till Oskarshamn och där fanns det till Marias besvikelse ingen dansskola. Hon kom då på att hon kunde ta bussen till Kalmar. Åksjuk, på slingriga vägar tog Maria bussen varje veckoslut för att dansa klassisk balett och jazz.

– Jag kan inte komma ihåg om det var roligt. Dansen var liksom mitt kall. Sedan kom de där proven till Operans balettskola och Balettakademin i Stockholm. Och jag kom inte in! Mer än att bli besviken tyckte jag att det var mycket märkligt, förstod de inte att jag skulle bli dansare? Maria skrattar medkännande med sitt unga jag.

Maria ville fortfarande satsa

på dansen. Då startade balettakademin i Göteborg. Där kom Maria in och ordningen var återställd.

– Jätteskönt, tänkte jag. Det var där jag skulle gå.

16 år gammal flyttade Maria hemifrån och tillbringade sina två år på balettakademin.

Detta var på 1980-talet och London och New York var det som gällde för alla unga dansare. Maria sökte till London School of Contemporary Dance och kom in, något som hon själv tyckte var märkligt eftersom hon många gånger fått höra att hon inte har en typisk dansarkropp.

– att ha dansarkropp är att ha en smal kropp. Inom modern dans behöver du inte vara så superspinkig som inom baletten, men hela samhället är präglat av smalhetsidealet, säger Maria.

Trots att London School of Contemporary Dance var en mycket eftertraktad skola, valde Maria att istället vidareutbilda sig i New York.

Det blev en fantastisk upplevelse och en kulturchock för Maria som kom direkt från Jantelags-Sverige.

– Jag växte upp på 70-talet då Jantelagen var ännu starkare än i dag. I skolan i New York upptäckte jag att ingen lärare sade något till mig där jag stod längst bak i klassen. I Sverige hade jag lärt mig att du som ny elev ställer dig längst bak.

Nya amerikanska dansare

FINN 23

REPORTAGE

ställde sig längst fram för att lära sig. "Men jag då?" kommer jag ihåg att jag tänkte tills jag själv förstod att jag måste fram så att lärarna såg mig och kunde ge mig uppmärksamhet. Det var förlösande när jag släppte Jantelagen. Du gör ditt bästa och jag gör mitt bästa.

I New York dansade Maria i olika kompanier och sedan med egna koreografier. Hon gjorde audition för sitt drömkompani och fick platsen.

Kompaniet som heter THE WORKS leddes av Jennifer Muller och Maria skuttade till jobbet varje dag.

– jennifer var en duktig konstnärlig ledare och kollegorna underbara. Vi var som en familj av bröder och systrar och turnerade runt i Europa.

Att turnera är som att uppleva en "sampling", eller en snabb blandning av intryck, av ett ställe. Du landar, åker till hotellet, försöker bli av med jet lag så snart som möjligt för att nästa morgon gå till teatern tidigt och repetera inför kvällens föreställning. Sedan äter vi middag tillsammans och så iväg igen, säger Maria.

Efter åtta lyckliga år i kompaniet valde Maria att sluta.

Inte för att hon hade tröttnat eller för att hon blivit för gammal, utan för att hon ville göra något annat. Annars bör en dansare tänka på pension vid 30. Maria fortsatte av bara farten, hon blev 35 och hon

blev 40 och fortsatte dansa.

– I år fyller jag 47 och frågar mig om jag får lov? Så länge någon vill titta på mig, hoppas jag kunna fortsätta. Jag måste tacka den här kroppen, som inte är den typiska dansarkroppen, men som starkt och tåligt har dansat mig genom livet. I dag dansar jag inte på samma sätt som när jag var 25, men en mogen kropp kan uttrycka något annat. Det är flera människor i min generation som fortfarande håller på, jag vet inte vad det beror på, säger Maria. i dag bor maria i Malmö, ett ställe som hon älskar och som allt mer liknar resten av Europa. Hennes sambo lär henne lite hushållssysslor något som Maria inte behövde tänka på som dansnomad. Hon är medlem i danskooperativet Rörelsen, där dansare samverkar kring administration samt praktiska och konstnärliga ting. Och hon har bestämt sig för att vara lite mer snäll mot sig själv. Dansare är ofta öppna människor, receptiva för intryck och vad andra människor tycker. En dansare bedöms ständigt.

– Det spelar ingen roll vad andra tycker om dig, bara vad du tycker om dig. Tänk om vi hade fått lära oss det och levt efter det som unga? Men det kanske kräver ett liv för att förstå. text/foto Kristina Strand Larsson

”Det spelar ingen roll vad andra tycker om dig, bara vad du tycker om dig. Tänk om vi hade fått lära oss det och levt efter det som unga? Men det kanske kräver ett liv för att förstå.”

FINN 31

REPORTAGE

NÅGON ANNAN

FÅR LEVA

TACK VARE DIG

Från ärtblad och potatisplantor till knän. André Struglics forskar om livets beståndsdelar.

V

i är av samma skrot och korn – människan och ärtplantan. Studerar du växtceller och människoceller är många metoder de samma, även om cellernas uppbyggnad skiljer sig åt. Går du ännu djupare in i den kemiska rymden och tittar på hur celler och molekyler bygger upp organismer finns fler likheter. Kemi var också det som allt mer intresserade biologen André när han studerade vid Lunds universitet.

Planerna var till en början att bli ekolog.

– Som ekolog jobbar du med biologisk mångfald i ett makroperspektiv. Att det blev växter och inte djur berodde på att jag hade svårt för djurförsök, säger André.

André drogs istället inåt, mot

mikroperspektivet. Ett sätt att undersöka celler är att homogenisera dem, vilket betyder att de delas sönder. Då kan de skärskådas på molekylnivå.

André disputerade på växtceller hos ärt- och potatisknölar där han studerade olika så kallade fosforproteiner i mitokondrier. Mitokondrier är den del av cellen där energiomvandlingen sker. när andré 2001 blev ansvarig för labbet på Biomedicinskt centrum, BMC i Lund, lämnade han växtcellerna för djuret människan – närmare bestämt hennes knä.

–Vad du än forskar om blir det snabbt intressant. När jag kom hit kunde jag labbmetoderna, men inte så mycket om artros och hypoteser för artrosforskning. Men det var bara att

djupdyka, säger André.

Atros är en vanlig ledsjukdom som över en fjärdedel av Sveriges befolkning lider av. Även om sjukdomen främst drabbar den äldre generationen över 60, får många unga och medelålders artros efter att ådragit sig knäskador.

Artros orsakar mycket lidande eftersom du blir allt mer orörlig, har smärta och inte kan leva samma liv som du gjorde innan. Detta ökar den sociala ohälsan och leder i värsta fall till självmord.

André forskar om sjukdomens uppkomst, han försöker jaga den innan patienten känner av sin sjukdom. För att ge en bild av förloppet ritar han ett knä i genomskärning på en white board. André är docent i experimentell ortopedi och undervisar medicinstudenter

32 FINN

REPORTAGE

i cellbiologi. Visualisering används ofta.

– Det som händer vid artros är att brosket som sitter på benytorna bryts ner. Istället för att vara blankt och slätt, blir det skrovligt. När du böjer ditt friska knä känner du hur friktionsfritt och enkelt det går. Får du artros blir rörelsen trög och smärtsam. Varför artros uppkommer vet vi inte riktigt, säger André. brosk är äldre än ben och finns förutom i lederna också mellan ryggkotorna, de så kallade diskarna, och i näsa och öron. Är det vår moderna livsstil om orsakar artros? Brosket behöver motion för att kunna växa och trivas precis som våra muskler. Så det är snarare avsaknad av rörelse och motion som ger problem med lederna. André ger sig ner på molekyl- och proteinnivå för att undersöka mekanismerna bakom sjukdomsförloppet.

–Varför fallerar systemet?

Blir vi för gamla? Rör vi oss för lite ? Väger vi för mycket? Naturligtvis sliter det på knäna om du väger 150 kilo, men en grupp som vi undersöker är de runt 35 år som har vrickat knäet och kanske fått en korsbandskada. Från ledskada till sjukdomsstart kan det ta tio år. Jag vill stoppa processen innan det går så långt. Ska du läka och rädda måste du först förstå. Som naturvetare anser jag att svaret på våra frågor

styrs av naturvetenskapliga lagar. Begränsningarna består i att vi inte kan tillräckligt mycket biologi och kemi.

Detta gör att vi inte förstår händelseförloppen vid till exempel utvecklingen av artros, säger André. genotyp är din genetiska pool, din uppsättning DNA. Fenotyp är din speciella uppsättning proteiner. Till detta kommer miljön som präglar oss. Vilka är vi? Vilka blir vi?

André menar att forskningen ständigt gör framsteg, men att vi i dag vet att trots att människor drabbas av samma sjukdom, finns det stora individuella skillnader.

Ju mer vi forskar och förstår av helheten, ju mer ser vi hur komplext det är. Detta skapar nyfikenhet, men också frustration över att dygnet bara har 24 timmar.

– Forskning är ett kollektivt samarbete. Vi publicerar vetenskapliga resultat och läser varandras artiklar. Det är som ett pussel. Dagens kunskap bygger på gårdagens forskning och tidigare erfarenhet. I mitt projekt ingår förutom jag som är biolog, kemister, sjukgymnaster och ortopeder. Många hjärnor hjälps åt för att lösa artrosgåtan, säger André.

Då André och hans forskarteam undersöker brosk och vad som förändras vid ett sjukdomstillstånd, använder de vävnader som opereras bort vid diskbråck. De får då den

bit av disken som expanderas och trycker på ryggradens nerver, alltså den bit som patienten blir av med.

För att förstå vad som är sjukt behöver forskarna också friska vävnader som jämförelsematerial. En möjlighet till det är att få vävnader från avlidna. Här följs strikta etiska regler. Forskarteamet får ett etiskt tillstånd och vävnader tas endast då patologen har gjort en rättsmedicinsk undersökning. Den avlidne har antingen skrivit på ett donationskort eller så har de anhöriga medgivit donationen. Men trots regelverk är dessa ändå känsliga frågor.

- jag har haft diskussioner med en av mina doktorander om det är rätt eller inte att använda vävnader från avlidna personer. Det är alltid djupt tragiskt när en person går bort, särskilt om det är en ung människa som det kan vara i de här fallen. Vi får aldrig några personuppgifter, men för att vi ska kunna forska behövs vissa basuppgifter som ålder, kön, dödsorsak och information om personen varit rökare eller icke-rökare.

Ibland läser jag en notis om en olycka i tidningen och får ett vävnadsprov ett dygn senare. Även om jag inte vet något om sambanden känns det tungt ibland, säger André.

Det forskarna får är en bit av ryggraden för att kunna göra en jämförande analys

av det material de får från diskbrocksoperationer. Vävnaderna fryses ner och sparas.

Någon dör och hjälper till att rädda någon annan. Uppstår vi med kroppen? Eller är själen bara ande? Trosinriktningar tänker sig livet efter döden olika. André har reflekterat kring de här frågorna.

– Den här personen behöver inte sin kropp längre, men kroppen gör stor nytta för forskningen. ett sätt att se det är att det är en vacker kristen och medmänsklig gärning av solidaritet att ge av sin kropp till någon annan. Många är beredda att ta emot donationer, men inte lika villiga att skriva på ett donationskort för att ge. Det kanske beror på rädsla. Skräcken för att man skulle ha kunnat vakna till liv, trots att man är förklarad som hjärndöd? En sådan rädsla är lätt att förstå.

André jobbar för livet, men kommer ibland nära döden. I sitt arbete måste han vara helt förutsättningslös, annars vinklar han sin forskning. Själv säger han att han står frågande och ödmjuk inför livet. En slags tröst finner André i den biologiska förklaringsmodellen, även om den inte ger svar på allt. Intet och tomheten skrämmer honom inte, i friheten är han trygg.

– Mina föräldrar var djupt troende katoliker. Själv ser jag på världen med stor förund-

ran. Om mamma behöver sin tro för att tolka och förstå världen, så står jag gärna ovetande inför öppningen till det okända. Ibland tänker jag att om Jesus kom till jorden i dag skulle han kanske vara något totalt annorlunda, som en förnimmelse. Kanske något som vi inte kan föreställa oss. varför skulle en skapare eller Gud kunna förklaras av oss? Även kärleken är gåtfull.

Daggmaskar riskerar livet genom att krypa upp i jorden för att kunna fortplanta sig.

Vi människor behöver en omgivning av personer som tycker om oss för att må bra. Är kärleken en biologisk, social effekt som skapar kärleksfulla handlingar, knyter ihop gruppen och fyller oss med endorfiner? Eller något som Gud har planterat in?

– Det är en enorm tjusning att vi får finnas till här tillsammans med andra.

Vi har chansen att göra gott, fortplanta oss och ge våra barn möjlighet att leva.

När vi blir gamla är det dags att ge vidare till någon annan.

Det räcker långt, säger André. text/foto Kristina Strand Larsson

34 FINN

REPORTAGE

NÄR MÄNNISKA OCH DATOR BLIR ETT Tänk dig att du har ett plåster med inbyggd dator som talar om när du behöver dricka vatten under en löptur. Eller att din mobiltelefon läser av ditt ansikte och ser om du håller på att bli sjuk.

Foto: Kristofer Mencák.

S

pännande eller skrämmande?

Samuel Garlöv, kreativ chef på JMW kommunikationsbyrå ser mest fördelar med den kroppsnära tekniken.

Om tidigare teknikutveckling mycket fokuserat på underhållning, handlar det nu om sjukvård och hälsa. I sin blogg www. jmw.se/profil/samuel skapar Samuel ett tänkbart scenario av hur han i nära framtid vaknar med influensa.

Med hjälp av sin intelligenta mobil, ett plåster som mäter hans värden, direktkontakt med sjukhus och apotek via nätet och en liten drönare som flyger hem medicinen kan Samuel lugnt lägga sig till sängs igen. Mobiltelefonen har ett inbyggt minne av hur Samuel ser ut när han är frisk och kan nu snabbt se att han håller på att bli dålig. En science fiction-variant av styv-

moderns spegel i Snövit? Eller en realitet i en nära framtid?

– Detta är ju inget som finns färdigt än, men det är spännande att tänka sig. Tänk om vård kunde förenklas och bli billigare globalt. Det skulle rädda liv. Redan i dag påverkar våra smarta telefoner oss. De är det första vi tar upp på morgonen, att vi ständigt har dem i handen skapar möjligheter, säger Samuel. samuel är mycket intresserad av teknik och kommunikation, men själv är han helt oteknisk, säger han. Han har vänner som hjälper honom.

Dessutom håller Samuel sig underrättad genom att söka information och att åka på konferenser kring ämnet. Det som fascinerar Samuel nu är små plåster med inbyggd dator som utvecklas för att kunna läsa av våra värden. Redan i dag tas direkta mätvärden på elitidrottare. Kroppsnära teknik ligger direkt på huden.

Eller under huden i form av

tatueringar. Du och din dator är ett. En del av tekniken finns redan i spelvärlden. I Xbox Kinect styr du spelet med kroppen. Det finns en kokboksapp för Ipad där du slipper röra vid skärmen med kladdiga fingrar och kan peka med händerna ovanför.

– jag ser inga problem med själva tekniken, särskilt om den kan göras demokratisk och underlätta hälsa och friskvård för alla. Förebyggande vård ger stora hälsovinster.

Faran är all data som lagras.

Vem äger egentligen den?

Lagstiftningen ligger nästan alltid efter tekniken. Vi får nya möjligheter innan vi har tagit etiska ställningstaganden och har lagar som skyddar, säger Samuel.

I dag berättar vi om oss själva genom appar, facebook och instagram. Vi delar en svindlande mängd information. Skillnaden med den nya kroppsnära tekniken är att den tar upp information från

FINN 35

REPORTAGE

oss och delar utan att vi är aktiva. Det är vi som en gång valt att använda tekniken, men sedan sköter den sig själv. Likheten är att data om vår person sprids till omvärlden. Vem använder den? Finns det en risk?

När vi använder tekniken själva kan den underlätta livet, både när vi är sjuka och vid friskvård.

Samuel är maratonlöpare och vid långa lopp måste han hela tiden tillföra vätska. Svårigheten ligger i att veta hur mycket. Slipper han stanna vid en vätskekontroll under ett långlopp sparar han dyrbara minuter och får en bättre sluttid.

– När jag springer har jag klocka med pulsmä-

tare, telefon och GPS. Det är mycket att bära med sig och det blir svettigt att ha allt i träningsjackan. Tänk om det fanns smarta träningskläder, där allt detta är inbyggt i min tröja? säger Samuel. text/foto Kristina Strand Larsson

”Jag ser inga problem med själva tekniken, särskilt om den kan göras demokratisk och underlätta hälsa och friskvård för alla.”

Hur mår jag i dag, kära mobil.

Har jag fått feber?

36 FINN

REPORTAGE

”Vem är Gud? Vi måste fortsätta fråga och tänka fritt. Muslimer ska vara öppna. Både Jesus och Muhammed upprättade människor som andra såg ner på.”

FINN 37

REPORTAGE

KRISTNA OCH MUSLIMER ÄR SYSKON Han är muslim och nyfiken på kristen tro. Akbar Amini gjorde sin prao i Domkyrkan.

E

tt streck ritat i sanden. Det är skillnaden mellan islam och kristendom i en berättelse Akbar har hört. Han återberättar den gärna, den visar samma syn på religion som han själv har. Själv är Akbar troende muslim och ber varje dag.

Men det utesluter inte att han respekterar och vill veta mer om andras människors tro.

– vem är gud? Vi måste fortsätta fråga och tänka fritt.

Muslimer ska vara öppna.

Både Jesus och Muhammed upprättade människor som andra såg ner på. Det finns många likheter även om ni ser Jesus som Guds son och vi ser honom som en av profeterna, säger Akbar.

En annan likhet mellan Jesus och Muhammed är att ingen av dem skrev ner sin lära. Det fick deras lärjungar göra. En profet talar för Gud och behöver kanske inte skriva.

Akbar går i åttan och är mycket kunnig om sin egen religion. Historia är hans grej, säger han och han reflekterar över de historiska personerna i Koranen och Bibeln och hur de påverkar oss i vår tid.

Mycket hänger ihop. Bibeln

och Koranen återger ibland en berättelse sedd från olika sidor.

– Samma personer återkommer både i kristna och muslimska texter. Det tycker jag är intressant.

För Akbar är Gud en vän, men också ett samvete. Gud finns i oss alla och när du gör något snällt är det Gud som får dig att göra det. Även människor som har åstadkommit mycket ont under sitt liv, ångrar sig under sina sista ögonblick i livet.

–det är viktigt att tro. Livet kan vara lite deprimerande.

Oavsett vad du gör, så dör du!

Vad ska jag egentligen kämpa så hårt för, när jag ändå ska dö? Att ha sin tro och att försöka göra goda saker mot andra människor och mot miljön skapar mening, säger Akbar.

Akbar har lärt sig mycket om Svenska kyrkan under sina två prao-veckor. Han varit med på gudstjänster, i verksamheten och träffat ett stort antal skolklasser som har deltagit i Domkyrkans pedagogiska program. Diakonicentalens sociala arbete med servering av mat för en billig peng och respekt för alla, imponerade på Akbar.

– Det sociala arbetet har jag inte sett så mycket av hos oss.

Det var fint att uppleva. Annars anser jag att kristna och muslimer är syskon. Varför ska vi bråka om ingenting? En muslimsk berättelse säger att vi människor är hålen i tältet, solen som lyser igenom hålen är Gud. Vi ska låta Gud finnas i oss. Anpassa dig till den tid du lever i, ska ha varit profeten Muhammeds sista ord, säger Akbar. text/foto Kristina Strand Larsson

38 FINN

KYRKAN & SAMHÄLLET

EN LITEN TEXT TILL DIG SOM SITTER PÅ KNÄ UTANFÖR LINDEX ”Det kunde lika gärna varit jag”. Det är egentligen Staffan Hellstrands ord och de har med tiden blivit mina för de klingar så ofta i mitt inre.

F

ör mig handlar denna mening om att det inte är särskilt mycket som skiljer dig från mig, troligtvis bara förutsättningar, genuppsättningar och ett och annat livsval.

Jag undrar om du tänker samma sak när jag går förbi dig på gatan? När du sträcker ut din hand och ber om smulorna från mitt bord. När du ser på mig med dina ögon, tänker du då att den kvinnan som går där i sina hela rena kläder med en väska med pengar, mobiltelefon och hemnycklar. Hon som har brådska i stegen för att hon är på väg någonstans, till ett sammanhang där hon hör hemma, hon som har lyxen att spendera sin fritid med sin familj och inte behöver ligga sömnlös och undra hur morgondagen ska bli, tänker du samma sak om mig ”Det kunde lika gärna varit jag” ?

Detta är meningen att vara en krönika om EU-migranter, en krönika OM där jag tänkte

beskriva DOM. Men redan där stakar sig texten förstår du, jag tror att det är dags att vi börjar prata med varandra istället, ansikte mot ansikte. du, som sitter utanför Lindex, jag vet inte ens vad du heter.

Men jag kan börja med att presentera mig själv, jag heter Lisa och jag tror att vi delar något grundläggande förutom det faktum att vi båda är människor. Jag gissar att du liksom jag är mamma. Det gör nästan ont i mig att anta det.

För i det antagandet så känns det långt in i mitt innersta, där kärleken till mina barn är rotad. Och förmodligen är kärleken till dina barn din allra innersta sträng. Gissningsvis är det därför du sitter här ute i blåsten, regnet, solskenet och förnedringen. För dina barns framtid, för det är den enda råd du finner, att tigga ihop ett liv för dem. Har jag rätt?

Och när du sitter där i de tankarna vill jag bara säga dig att ”Det kunde lika gärna varit jag”.

Jag hade också rest genom

halva Europa för att tigga ihop några ynka slantar om dagen, jag hade gjort vad som helst om det gällde barnen. Och det är bara så ofantligt orättvist att det är du som tvingas sitta där och att det är jag som skyndar förbi.

– vad ska vi göra åt denna avgrundslika orättvisa? Vill jag fråga dig, mig och honom som vi kallar Jesus, som på sin tid sökte upp de ensamma, utstötta, sjuka och tiggande.

Han som jag måste få tro sitter bredvid dig, på knä liksom du. – Vad ska vi göra åt detta? frågar jag honom.

Jag tror att jag hör honom...

– Du kan börja med att sätta dig bredvid… text Lisa Vinsander, studentpräst foto Kristina Strand Larsson.

På lundsdomkyrka.se kan du läsa en intervju med Mirela Moldovar, EU-migrant och mamma.

FINN 39

40 FINN

UR KALENDARIET

UR KALENDARIET All information har inte kommit in i kalendariet vid Finns pressläggning. Komplett kalender hittar du alltid på www.lundsdomkyrka.se. Veckans alla gudstjänster ser du på sidan 8.

Böner och öppettider för Pilgrimsplats Liberiet finns på sidan 44.

SEPTEMBER Onsdag 10/9 kl 18.30 Domkyrkan Ljusmässa på världssuicidpreventionsdagen Bernt Eriksson, tidigare sjukhuspräst Lördag 13/9 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt kl 10.45, Domkyrkoforum Pilgrimsresa till Israel, Eva och Per Gerding, Lunds domkyrkas vänner.

Inleds med kaffe.

Söndag 14/9 Trettonde söndagen efter Trefaldighet kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Veronica Helm Andréasson predikant, Fredrik Modéus celebrant, Tomas Willstedt, organist, Renässansensemblen kl 13.00 Domkyrkan Visning på Kulturarvsdagen, Anita Larsson kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Lisa Vinsander Fredag 19/9 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrka med kyrkospelet Brittsommar Lördag 20/9 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Magnus Berglöf 18.00 Kulturnatten i Domkyrkan och Domkyrkoforum, se sidan 9

Söndag 21/9 Fjortonde söndagen efter Trefaldighet kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Anna Alebo, predikant, Josefin G Andersson, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Ostrochorus, dirigent Linda Alexandersson kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna Måndag 22/9 kl 18.30 Domkyrkan Kyrkospelet Brittsommar Tisdag 23/9 kl 18.30 Domkyrkan KyrkospeletBrittsommar Lördag 27/9 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Ursula Grahm Söndag 28/9 Femtonde söndagen efter Trefaldighet kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Fredrik Modéus predikant, Fredrik Beverhjelm, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Kammarkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström Måndag 29/9 kl 14.00 Trivselträff Domkyrkoforum, Heliga föremål från Skånes kyrkor, Sofia Cinthio, biträdande museichef Tisdag 30/9 kl 18.30 Domkyrkan Gemenskap runt bordet, tema Änglar

OKTOBER Torsdag 2/10 kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter, Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner Lördag 4/10 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson Söndag 5/10 Den helige Mikaels dag kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Jan Kjellström, predikant, Kerstin Hesslefors Persson, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Koralkören 12.30 Domkyrkan Free Guided Tour in English. kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström Onsdag 8/10 kl 19.30 Domkyrkoforum Ett värdigt liv?

Samtal vid köksbordet, Carina Modéus och Fredrik Modéus, i samarbete med St Lukas Lördag 11/10 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt 10.45 Domkyrkoforum Ett större vi, Kerstin Hesslefors Persson, domprost, Lunds domkyrkas vänner, inleds med kaffe

FINN 41

UR KALENDARIET

Söndag 12/10 Tacksägelsedagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Lena Sjöstrand predikant, Lisa Vinsander, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Haderslevs domkirkes drengekor kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Lisa Vinsander Måndag 13/10 kl 12.00 Domkyrkan Lunchkonsert, Lund Choral Festival, fri entré kl 14.00 Trivselträff, Allhelgonagården Då var det 1914 Anders Reisnert, stadsantikvarie, Malmö museer Tisdag 14/10 kl 12.00 Domkyrkan Lunchkonsert, Lund Choral Festival, fri entré.

Onsdag 15/10 kl 12.00 Domkyrkan Lunchkonsert, Lund Choral Festival, fri entré.

Torsdag 16/10 kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter, Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner kl 12.00 Domkyrkan lunchkonsert, Lund Choral Festival, fri entré.

19.00 Domkyrkan körkonsert, Lund Choral Festival, entré.

Fredag 17/10 kl 12.00 Domkyrkan Lunchkonsert, Lund Choral Festival, fri entré.

19.00 Domkyrkan Konsert, Lund Choral Festival, entré.

Lördag 18/10 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Körkonsert under ledning av Stefan Ekblad, Lund Choral Festival kl 17.00-22.00 Domkyrkan Konstkväll. Se människan – bland helgon, förrädare och älskande.

Konstnären Sofie Arfwidson visar bibliska gestalter på ett nytt sätt. kl 18.00 Utställningen i kryptan öppnar kl 19.00 Boksläpp - Konst i kryptan av Lena Sjöstrand 22.00 Domkyrkan Mässa i konst, Lena Sjöstrand, präst, Koralkören, dirigent Stefan Ekblad Söndag 19/10 Artonde söndagen efter Trefaldighet kl 11.00 Domkyrkan Musikhögmässa, Josefin G Andersson, predikant, Lena Sjöstrand, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Koralkören och Renässansensemblen, ingår i Lund Choral Festival kl 12.30 Domkyrkoforum Seminarium om liturgiska textilier i samarbete med Unik form, Mari-Louise Franzén, verksamhetsledare för Konsthantverkscentrum, Lena Sjöstrand med flera, kl 15.30 Domkyrkan Temamässa, Viva la vida, inspirerad av Coldplay, Fredrik Beverhjelm kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan, studentprästerna

Söndag 26/10 Nittonde söndagen efter Trefaldighet kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Anna Alebo, predikant, Veronica Helm Andréasson, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Svanholm singers kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström Tisdag 28/10 kl 18.30 Domkyrkan Gemenskap runt bordet, tema Helgon Torsdag 30/10 kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter, Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner

NOVEMBER Lördag 1/11 kl 10.00 Alla helgons dag 11.00 Domkyrkan Högmässa Kerstin Hesslefors Persson, predikant, Lena Sjöstrand, celebrant Stefan Ekblad, organist, Korinterna, dirigent Linda Alexandersson

Fredag 24/10 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrka, tema Utsatthet och medmänsklighet

Söndag 2/11 Söndagen efter Alla helgons dag kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Lena Sjöstrand, predikant, Jan Kjellström, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Korallerna, dirigent Linda Alexandersson kl 14.00 Domkyrkan Teckenspråkig minnesgudstjänst, Beata Sandell kl 15.30 Domkyrkan Minnesgudstjänst, Veronica Helm Andréasson, präst, Stefan Ekblad, musiker 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

Lördag 25/10 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Sven-Eric Erlö

Onsdag 5/11 kl 19.30 Domkyrkoforum Soffsamtal med Lunds stifts biskop Johan Tyrberg

42 FINN

UR KALENDARIET

Onsdag 6/11 kl 19.30 Domkyrkoforum Mot bättre vetande – om vetenskap och tro, Anders Liljas, professor emeritus i biokemi

Torsdag 30/10 kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter, Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner

Tisdag 25/11 kl 18.30 Domkyrkan Gemenskap runt bordet, tema Barn

Lördag 8/11 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Cantores Cathedrales 10.45 Domkyrkoforum Ikoner – ett fönster mot evigheten, Pia Dannevaern Fridh, ikonmålare, Lunds domkyrkas vänner, inleds med kaffe 11.00 Domkyrkan Öppen visning, svenska 15.30 och 17.30 Domkyrkan Förklädd Gud, konsert med LarsErik Larsson-gymnasiet. Biljetter säljs genom bokhandeln Arken.

Lördag 15/11 kl 10.00 Lördagskonsert Domkyrkan Hans Nordenborg kl 12.00-16.00 Domkyrkan Drop in-dop

Söndag 30/11 Första söndagen i advent kl 9.00 Domkyrkan Högmässa, Fredrik Beverhjelm, predikant, Lena Sjöstrand, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Katedralkören 11.00 Domkyrkan, Högmässa, Fredrik Modéus, predikant, Kerstin Hesslefors Persson, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Katedralkören kl 15.30 Domkyrkan Sånger i advent, Josefin G Andersson, präst, Stefan Ekblad, organist kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

Söndag 9/11 Tjugoförsta söndagen efter Trefaldighet kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Lisa Vinsander, predikant, Josefin G Andersson, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Renässansensemblen kl 12.30 Domkyrkan Free Guided Tour in the Cathedral kl 15.30 Domkyrkan Temamässa, City of hope, inspirerad av Journey Fredrik Beverhjelm kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Lisa Vinsander Måndag 10/11 kl 14.00 Trivselträff, Domkyrkoforum Pilgrimsvandring till Santiago de Compostela Kerstin Persson Wester Onsdag 12/11 kl 19.30 Domkyrkoforum Slaget om verkligheten – att läsa sin samtid Bengt Kristensson Uggla, i samarbete med St Lukas

Söndag 16/11 Söndagen före domssöndagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Veronica Helm Andréasson, predikant, Fredrik Modéus, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Cantores Cathedrales kl 17.00 Domkyrkan Musikgudstjänst, Förbundet Kyrkomusik i Lunds stift 19.00 Domkyrkan Söndagskväll i kryptan Tisdag 18/11 kl 19.30 Domkyrkan Skymningsstund med Britt G. Hallqvists psalmer Fredag 21/11 kl 12.00-16.00 Domkyrkan Nattkyrka, tema Utsatthet och medmänsklighet Lördag 22/11 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt Söndag 23/11 Domssöndagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Fredrik Modéus, predikant, Lisa Vinsander, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Korinterna under ledning av Linda Alexandersson kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström Måndag 24/11 kl 14.00 Trivselträff, Allhelgonagården Vi är barn i Lui, Madeleine Andersson och Elsa Foisack visar bilder och berättar

Lördag 29/11 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson

DECEMBER Lördag 6/12 kl 10.00 och 14.00 Domkyrkan Kulturskolans adventsspel, Flykten till Egypten 11.00 Domkyrkan Öppen visning.

Start i Domkyrkoforum.

18.00 Domkyrkan Konsert med Cappella Lundensis, entré Söndag 7/12 Andra söndagen i advent kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Lena Sjöstrand, predikant, Veronica Helm Andréasson, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Renässansensemblen, musiker från Kulturskolan, ingår i Thomanders jul 12.30 Domkyrkan. Guided Tour in English. kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Lisa Vinsander

FINN 43

UR KALENDARIET

Måndag 8/12 kl 15.00 Trivselträff, Allhelgonagården Adventskaffe kl 19.00 Domkyrkan Lunds universitets julavslutning Fredag 12/12 19.00 Domkyrkan, Luciakonsert, Lunds Domkyrkas Gosskör med gäster. Biljetter säljs genom bokhandeln Arken.

Lördag 13/12 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Ursula Grahm 15.00 och 16.30 Domkyrkan, Luciakonsert, Lunds Domkyrkas Gosskör med gäster. Biljetter säljs genom bokhandeln Arken.

Söndag 14/12 Tredje söndagen i advent kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Kerstin Hesslefors Persson, predikant, Jan Kjellström, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Koralkören 13.00 Domkyrkan Lille kungen, öppen visning av Domkyrkans julkrubba, inspirerad av Britt G. Hallqvists text 15.00 Domkyrkan Luciakonsert, Lunds Domkyrkas Gosskör med gäster. Biljetter säljs genom bokhandeln Arken. kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

Måndag 15/12 kl 15.00 Trivselträff, Petersgården Adventskaffe Onsdag 17/12 kl 20.00 Domkyrkan Julkonsert med Carolinae Damkör Lördag 20/12 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt kl 17.00 Domkyrkan Konsert, Händels Messias, Solister, Katedralkören, Camerata Lyckensis, konsertmästare Berth Nilsson, dirigent Stefan Ekblad

Söndag 21/12 Fjärde söndagen i advent kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Veronica Helm Andréasson predikant, Fredrik Modéus, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Korallerna, dirigent Linda Alexandersson kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström Julafton 24/12 kl 9.00 Domkyrkan Mässa 11.00 Domkyrkan Barnens julgudstjänst 13.00 Domkyrkan Vi sjunger in julen kl 16.00 Domkyrkan Julbön 23.30 Domkyrkan Julnattsmässa Juldagen 25/12 kl 7.00 Domkyrkan Julotta 11.00 Domkyrkan Högmässa 15.30 Domkyrkan Konsert Voices, fri entré 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service Annandag jul 26/12 11.00 Domkyrkan Högmässa Lördag 27/12 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert Söndag 28/12 Söndagen efter jul kl 11.00 Domkyrkan Högmässa kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service Nyårsafton 31/12 kl 16.00 Domkyrkan Nyårsbön Nyårsdagen 1/1 kl 11.00 Domkyrkan Högmässa

JANUARI Lördag 3/1 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert Söndag 4/1 Söndagen efter nyår kl 11.00 Domkyrkan Högmässa kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service Trettondedag jul 6/1 kl 11.00 Domkyrkan Högmässa

40 FINN

PILGRIM

HÖST ÄR EN TID FÖR VANDRING Pilgrimsplats Liberiet är Lunds stift pilgrimscentrum och navet på Pilgrimsvägen Skåne Blekinge. Här finns information om pilgrimsvandring och kartor över Pilgrimsvägen.

På Domkyrkoplatsen strax utanför finns en labyrint att vandra i som alltid är öppen.

Pilgrimsplatsens puls är den regelbundna bönen i Domkyrkans krypta och samtalen efter bönen om dagens bibeltext. Bönerna och samtalen är öppna för alla. Ingen anmälan behövs.

Onsdag 9–9.15 Pilgrimsbön i Domkyrkans krypta 9.20-9.50 Samtal om dagens bibeltext på Pilgrimsplats Liberiet 10.00-12.00 Pilgrimsplatsen öppen för information och samtal Torsdag och Fredag 9–9.15 Pilgrimsbön i Domkyrkans krypta 9.20-9.50 Samtal om dagens bibeltext på Pilgrimsplats Liberiet

pilgrimsvandringar Vandring till heliga platser 7 oktober kl 18.00-20.00 Samling vid Pilgrimsplats Liberiet söder om Lunds domkyrka. Välkommen att följa med på en meditativ vandring mellan de försvunna kyrkorna i Lund. Vi vandrar från altare till altare och lyssnar till deras berättelser. Anmäl dig senast dagen innan.

Helgon och pilgrimer när Österlen lyser 1-2 november Under allhelgonahelgen trotsar Österlen mörkret genom att tända ljus och eldar i byarna. Samtidigt möts vi på Killans bönegård för att fördjupa oss i helgonberättelser och göra en pilgrimsvandring från Killan till Vitaby kyrka för att fira ljusmässa. Ledare: Anna Alebo, Lars Eric Axelsson och Margareta Kant. Kostnad 600 kr.

Begränsat antal platser. Anmälan till killan@telia.com, 0414 23055.

pilgrimsupplevelse i lund Vill du komma med en grupp och fördjupa dig i vad pilgrimsvandring är och få en pilgrimsupplevelse?

Förutom föredrag och samtal om pilgrimsvandring finns tre olika vandringar som du kan göra.

Vandring i labyrinten Du behöver inte vandra långt eller länge för att vara pilgrim.

Viktigast är att gå djupt. Mitt i stadens vimmel kan du öva dig att vandra på djupet.

Vandring till heliga platser i Lund Vi vandrar till en del av de tjugofyra kyrkor och kloster som revs i Lund vid den danska reformationen år 1536. Platserna är glömda men bor i markens minne. För den som upptäcker alla altarplatser under sina fötter kan en vanlig vandring genom staden förvandlas till en bön.

Vandring längs Barmhärtighetens väg Vi söker barmhärtighetens doft i Lund och möter bland annat Den helige Laurentius och Mäster Palle. Vandringsvägen är en del av Pilgrimsvägen Skåne Blekinge och går mellan Lunds domkyrka och Sankt Lars begravningsplats.

information & anmälan För information, anmälan och bokning av besök, pilgrim@ lundsdomkyrka.se, pilgrimspräst Anna Alebo, 046 35 87 64, diakon Maria Leijman, 046 35 87 46.

Läs mer om Pilgrimsvägen Skåne Blekinge och aktuella vandringar i Skåne och Blekinge på www. pilgrimsvagen.se.

FINN 45

FINN VIDARE

FINN VIDARE

Vill du bli en av många ideella medarbetare i Lunds domkyrkoförsamling?

Du behövs!

Det diakonala arbetet Här behöver vi medmänniskor till besökstjänst, gudstjänstvärdar vid äldreboende och medhjälpare till kyrkkaffe och andra mötesplatser. Maria Leijman, diakon 046 35 87 46.

Pilgrimsplats Liberiet Vi söker dig som vill vara pilgrimsvärd på Pilgrimsplats Liberiet, leda pilgrimsvandringar och fördjupa dig i pilgrimstanken. Anna Alebo, pilgrimspräst, 046 35 87 64.

Domkyrkan Här kan du vara gudstjänstvärd och ministrant i olika gudstjänster eller ingå i Domkyrkans frivilliggrupp. Maria Leijman, 046 35 87 46, Lena Sjöstrand, domkyrkokaplan, 046 35 88 81.

Gruppen för internationellt arbete En del av Svenska kyrkans internationella arbete. Veronica Helm Andréasson, präst 046 35 87 44.

Det engelskspråkiga arbetet Till högmässan på engelska 17.00 varje söndag kommer människor från hela världen. Vi behöver hjälp med det praktiska, men framförallt efterfrågas människor med svensk bakgrund som vill träffa människor från andra kulturer, Jan Kjellström, präst, 046 35 87 37.

Konfirmander Har du konfirmerats i Domkyrkan kan du bli konfirmandledare.

Fredrik Beverhjelm, präst, 046 35 87 45.

TIPS | TANKAR | DIKT | RESA | MUSIK

Louisa Lyne & di Yiddishe Kapelye sjunger om livet på Yiddish

L

ouisa Lyne är sångerska och artist med bas i Malmö. Sedan 2009 uppträder hon tillsammans med bandet Di Yiddishe Kapelye och skapar en speciell och vacker atmosfär med stämningsfulla sånger på Yiddish. Bandet turnerar runt om i Europa och ser musiken som en väg i kampen mot nazism och främlingsfientlighet, facebook. com/LouisaLyneYK, www.louisalyne.se.

KANSKE FÖRSVANN DE MED ESTONIA i gamla staden i Tallinn finns en kyrka invigd till Jungfru Maria, Toomkirik eller Sankta Marias kyrka. Kyrkan har en lång historia.

Man tror att det på samma plats legat en mindre träkyrka som byggdes redan 1219. Även i nutidshistorien har kyrkan en plats.

På anslagstavlan i kyrkans västra del hänger en text på svenska av en av kyrkans vaktmästare. Hon skriver om den 27 september 1994 som var en ovanligt kall och blåsig septemberdag. En grupp svenskar kom in i kyrkan och satt en stund för att värma sig. På morgonen den 28 september kom rapporterna om hur fartyget Estonia under natten förlist.

Vaktmästaren tänkte på den svenska gruppen hon tagit emot och hur troligen många av dem gått under i den stora olyckan. Bredvid den lilla texten på anslagstavlan var gästboken från den 27 september kopierad och namnen bevarade.

46 FINN

PÅ DJUPET

TID. TIDER. Lundadômen fungerar som en reservoar av tid. Här kan vi relatera till ett längre tidsspann än det vi i vardagen omfattar och därmed få perspektiv på det vårt nu är fyllt av.

N

ärvaro behöver frånvaro, den fyllda tiden behöver vara i relation till tomrummet och nuets ögonblick förtätas av att brytas mot andra erfarenheter och andra tider.

Nuets brännande frågeställningar kan djupna av att möta erfarenheter och kamp från en annan tid. Relief och djupverkan skapas.

I vår vardag är vi samtidigt närvarande i den digitala och i den analoga tiden. Den digitala klockan ger oss ögonblick för ögonblick som tickar fram på skärmen. Med sina minutoch timvisare som rör sig över urtavlan imiterar den analoga klockan solen och ger tiden en rumslig form.

Den digitala tiden hjälper oss att se det närvarande ögonblickets stora betydelse.

Nu är nu. Det som varit bleknar och det som ännu inte är här skymmer inte vårt nu.

Varje ögonblick är unikt.

Den insikten kan försätta oss i nuläge och få oss att handla och ta ansvar. Samtidigt kräver betoningen av nuet en ständig beredskap hos oss. Vi vistas på vår framsida.

Den analoga tiden får oss att bevara tidens rumsdimension och integrera upprepning, rytm och skeende i vår tidsuppfattning. Det cykliska förloppet ger plats för frånsidan, mörkret och för längre processer. forskarna talar ibland om att vi rör oss mellan kronologisk och kronoskopisk tid, den långsiktiga tiden som förstås i förlopp och den kronoskopiska som är inriktad på ett komprimerat nu. Vi behöver båda tidsuppfattningarna för att förstå verkligheten och några av de som studerar området menar sig se hur beskrivningen och erfarenheten av den kronologiska tiden nu tenderar att sjunka undan till förmån för den kronoskopiska. Den långsiktiga tiden behöver berättas och gestaltas för att inte trängas bort.

I Domkyrkan spelar tiden med i vår upplevelse av rummet. Det medeltida uret är placerat på gränsen mellan kyrkorummet och rummet utanför. Kronos pekar med sin stav på dagens datum.

Han betonar nuet. Den nedre urtavlan lyfter fram

upprepningens tid, år efter år återkommer helgondagar och fester. Med hjälp av den övre urtavlan sätts vi in i den kosmiska tiden. Skymning och gryning, jordens lopp runt solen och månens omkrets runt jorden. Urets betraktare finns mitt i den lilla tiden och i den stora tiden. från uret öppnar sig Domkyrkan i ett rum som håller om tid och evighet. I kryptan kastar kolonnerna med sina huggna mönster ljuset på olika sätt under ett år och markerar så tidens gång. Mosaikens bild av Kristi återkomst bidrar till tolkningen att absidens vägg endast är en tunn hinna mot evigheten. Från dess andra sida är Kristus på väg till oss. Så är kyrkor ofta byggda, mot öster, soluppgångens och det nya livets riktning, som ett konkret uttryck för tron på det nya livet. Kyrkorummet blir en arkitektonisk gestaltning av hoppet att det finns något mer än här och nu. Någon gång varje år träffar solljuset Kristusbilden.

Domkyrkan ger oss perspektiv på vår egen tid. En linje

FINN 43

PÅ DJUPET

dras ut när man stannar till vid kryptans altare invigt 1123. Våra liv skrivs in i en längre tid.

Vi är en del i en kedja av människor som gått före oss och kommer efter oss. När vi stämmer in i bönen och sången, när vi deltar i ritens handlingar blir vi delaktiga i ett skeende som ägt rum på denna plats så länge Domkyrkan funnits. Förskjutningar och förändringar har ägt rum men mycket går att känna igen. Med våra handlingar skapar vi, i vår tur, förutsättningar för kommande generationer att ta upp bönen, sången, riten med sin rytm. Ögonblicken av nuläge och närvaro vilar i den stora tiden och vi får chans att synkronisera vår egen tid mot Domkyrkans tid. text Lena Sjöstrand, domkyrkokaplan foto Kristina Strand Larsson

VI GILLAR OLIKA