WB-Bladet nr 1 2020

WB

I DETTA NUMMER

GRUNDAD 2001

WISSELTOFTA-BLADET NUMMER 1 2020

VANDRARGRUPPEN• LOPPISAR• PLANTBYTARDAG KYRKVÄRDSBYTE• HISTORIEN OM TENNISBANAN LOKALEKONOMISK ANALYS • SNAPPHANEFEST • OM SNAPPHANAR FAMILJEDAG I VESLJUNGA • ÅLMINNE FRÅN HANAVRÅ

BYALAGET WISSELTOFTA VÄNNER har till syfte att aktivt verka för bygdens gemensamma intressen och att göra dess röst hörd

KONTAKT/STYRELSE Ordförande SAMAR PEREZ LENNART

0733-88 40 22 samar@perezlennart.de

Vice Ordf JENNY SVENSSON

070 300 02 02 js_grasljunga@hotmail.com VERA OVERMEYER Kassör Vera.overmeyer@web.de Sekreterare PIA LUNDIN

073-433 70 95 pia.lundin@mail.com

Ledamot

Gillar du att promenera?

Nu är vandrargruppen i Visseltofta igång. Sedan januari 2020 har vi ett gäng damer som promenerat på vägarna i Visseltoftas omgivningar varje onsdag oavsett väder. Efter vandringen fikar vi i banklokalen. Nu har vi bildat en grupp på Whatsapp (vandrargruppen). Är du intresserad så anmäl dig till May, tel 070-928 05 37 så lägger vi in dig i gruppen. Naturligtvis är killar/män också välkomna. Normalt samlas vi varje onsdag kl 10:00 vid banklokalen. Avvikelser kan förekomma, men då informerar vi dig på vandringsgruppen.

Hoppas du vill vara med!

May Axelsson, Aafche Japchen

KIRSTEN VAD 070-619 35 41 kirstenvad@edu-consult.com

LEIF BJERSKOV

+45 61-50 49 32 leifbjorkskov@gmail.com

KRISTINA KAZLAUSKAITE 070-679 99 81 kkazlauskaite69@gmail.com

Ansv. utgivare KRISTER WEIDENMARK

0738-51 44 51 krister.weidenmark@gmail.com

Produktion KJELLSA REKLAMSTUDIO

0479-160 71 kjell@kjellsa.se

BLI MEDLEM Hushåll ................................ 200 kr Ensamstående ....................... 100 kr Bankgiro nr ................... 5712-9132 Swish ..................... 123 322 98 20 Utgåva .................... Fyra nummer/år För dem som önskar få Wisseltofta-Bladet skickat per post tillkommer portokostnad på 80:- per år.

Omslagsfoto: Miguel Perez

SENASTE INLÄMNING

Sista datum för inlämning av material till nästa nummer av Wisseltofta-Bladet är den 20 maj 2020.

Alla bilder, texter, tips, berättelser, frågor och annat tas tacksamt emot!

Sänd materialet till kontakt@visseltofta.nu

Vandrargruppen har varit igång sedan januari 2020 och promenerar varje onsdag. Fr vänster: Barbro Clerwall, Pia Lundin och Aafche Japchen.

KOMMANDE AKTIVITETER 30/4 Valborg kl 18.00, (inställt) Hembygdsgården, Visseltofta 16/5 Städdag Vesljunga bygdegård 09.00, Vesljunga 23/5 Plantbytardagen kl 11.00, Gamla Banklokalen, Visseltofta 27/6 Vesljunga Familjedag, Vesljunga bygdegård Arbetsgruppen Friskola i Visseltofta träffas onsdagskvällar i banklokalen, välkomna att deltaga. Kontakta Peter Gam. 2

ORDFÖRANDEN HAR ORDET Kära Byalaget Wisseltofta Vänner!

Det är speciellt och konstigt att skriva dessa rader just nu samtidigt som ett virus sprids över världen och vi matas med skrämmade ord och bilder. Varje dag kan vi läsa så skyddar du dig. Detta berör oss speciellt då mer än 30% av bygdeborna tillhör riskgruppen. Corona heter det nya viruset.

Vi säger inte kronviruset, trots att själva formen på viruspartikeln har form av en krona. Jag var inte speciellt vaken på biologi eller naturvetenskapslektionerna i skolan men nu har jag läst på och ser att viruset med lite god vilja kan liknas vid en krona. Och lite finurligt är det ändå att bilden nedan, tagen på träd över Helgeå när den översvämmades i början på året, skulle kunna likna en krona.

Vi behöver ta hand om varandra lite extra just nu, kommunicera så att ingen är ensam som inte vill. De härliga promenadtjejerna träffas varje onsdag och vandrar med behörigt avstånd till varandra. Ett initiativ har också startat som hjälper de som behöver stanna hemma med inköpsservice.

Men först en tillbakablick. Verksamhetsåret 2019 har varit ett otroligt intensivt år, både med starkt politiskt engagemang, jubileumsaktiviteter och marknadsföring. Men även uppbyggnad av ekonomi, ekonomiskt stöd, nya arbetsstrukturer samt aktiviteter som var utöver vad Byalaget har gjort tidigare.

Det var otroligt roligt även om det tog mycket energi och kraft. Fyra fantastiska styrelsemedlemmar valde att avgå, samtidigt som de lovade oss att hjälpa till när de har möjlighet. Vi har redan sett detta ske. De avlöstes av fyra nya medlemmar som har kommit in med goda tankar och energi. Pia valdes till sekreterare, Leif, Kirsten och Kristina till ledamöter. Vera Overmeyer sittande i styrelsen sedan tidigare valdes till kassör.

Vi har i styrelsen beslutat att spara på på våra resurser och energi. En av dessa förändringar är Lilla Wisseltoftabladet som tar en paus i detta numret. Våra unga redaktörer och deras föräldrar hade mycket att stå i men förhoppningen är uppehållet bara tillfälligt.

Vidare kommer vi inte att ha risdragning innan Valborg och vi får även stäl-

la in firandet på Valborgsmässoafton i år på grund av Coronaviruset.

Vi fortsätter att vara med och stödja arbetsgruppen friskola i Visseltofta och en grupp har satt igång att fullföja vår lokalekonomiska analys. Vi planerade att starta en POD-kurs, en s.k. egen ”radiokanal” med inspelningar i Visseltofta. Kursen har pga av smittrisken skjutits upp och planen är att genomföra den i höst istället. Däremot så kommer den mycket uppskattade Plantbytardagen att gå av stapeln. Hanna AllergrenSahlin planerar och håller i trådarna.

Vi försöker att informera om både aktiviteter och vad vi jobbar med, inte bara i vår tidning utan även på vår hemsida www.visseltofta.nu men även genom mejlkommunikation. Har du inte fått mejl och vill ha så skriv ett mejl med din adress till kontakt@visseltofta.nu.

Vi finns på Instagram och Facebook.

Jag vill passa på att tacka alla er som skriver och kommer med artiklar, foton och inlägg. Fortsätt med det. Det är så vi får en härlig tidning med blandad kompott!

Tack för att du är vår läsare!

Samar Perez Lennart

Vy från ovan visar Helgeån när den översvämmades i början av året. Foto: Miguel Perez Foto: Miguel Perez

3

Loppisen i Vesljunga

När våren kommer och fåglarna kvittrar, knopparna tittar ut så spritter det i benen och äntligen öppnar den Gamla Affären i Vesljunga upp Loppisen för denna säsongen. Vi kommer som vanligt att ha Magasinet som loppisrum och i Garaget har vi de större prylarna.

Som tidigare har vi öppet när skylten är ute och dörrarna öppna. Det finns även en facebooksida, Gamla Affären i Vesljunga, där vi noterar öppettider. Försöker att bli bättre på att hålla den aktuell.

Denna säsongen har vi annons i Antik o Loppis-häftet. Vi delar med glädje ut det till våra besökare.

Glassförsäljningen kommer igång från och med april. Då har vi fyllt boxen med årets läckerheter från Engelholmsglass.

Vi ser fram mot ännu en härlig sommar med alla underbara möten. Och vem vet om just du hittar en sådan där liten sak du länge har letat efter...

Foto: Miguel Perez

4

Välkomna hälsar Thomas o Wencke!

PLANTBYTARDAG LÖRDAG 23 MAJ Jajemensan, så är det. Vill börja med att tacka alla som dök upp till plantbytardagen och gjorde de där timmarna den 2 juni fantastiskt trevliga och givande timma, i dubbel bemärkelse.

Nu hoppas vi att det blir en lika fin dag som ifjol med solsken och glada ansikten lördagen den 23 maj klockan 11.00.

Har du ideer på hur du vill att vi skall lägga upp det eller om du vill hjälpa till välkommen att höra av dig till mig Hanna Allergren-Sahlin.

Hoppas att ni tar med er fina plantor och sticklingar.

Byalaget bjuder på kaffe.

Varmt välkomna!

Hanna Allergren-Sahlin

KURIOSA- OCH LOPPISBUTIKEN I BOALT Nu öppnar kuriosa- och loppisbutiken i Boalt mellan Emmaljunga och Vesljunga.

Här finns allt mellan himmel och jord.

Möbler tyger lampor glas mm Öppet nästan jämnt - skylt vid vägen.

Vi bjuder gärna på en kopp kaffe.

Tel 073-930 79 45 Varmt välkomna!

Hälsningar Kerstin

5

Kyrkvärdsbyte i Visseltofta kyrka

Laila Ohlsson från Mjöbygget (till höger) har avgått som kyrkvärd och välkomnar Jeady Åberg som nu tar över sysslan.

Vid gudstjänsten den förste ad- Kyrkoherde Hans Eriksson tackade vent 2019 ägde ett kyrkvärdsbyte Laila för hennes insatser och överlämnade en blomma från pastoratet. Kvarrum i Visseltofta kyrka.

Laila Ohlsson från Mjöbygget hade anmält att hon önskade avgå som kyrkvärd i Visseltofta kyrka när vi gick in i det nya kyrkoåret.

Laila har varit en uppskattad kyrkvärd i lite drygt 20 år. Kyrkobesökarna har särskilt uppskattat att få lyssna till hennes läsningar på klingande Vilhelminamål.

varande kyrkvärdar tackade för gott kamratskap med en blomstercheck.

Kyrkvärdarna i Osby kyrka uppvaktade genom Irene Jönsson med en blomsterbukett.

Den nya kyrkvärden Jeady Åberg hälsades välkommen av kyrkoherde Hans Eriksson. Jeady är väl känd i församlingen som dotter till Anders och Kerstin Pettersson. Anders tjänstgjorde

6

i många år som omtyckt kyrkvaktmästare i Visseltofta. Han efterträdde sin morbror Albert Reimer. Genom Jeady förs därigenom traditionen i Reimerssläkten vidare.

Vi tackar Laila för allt arbete som hon lagt ner och hälsar Jeady välkommen i kyrkvärdskretsen.

Krister Weidenmark Visseltofta Sockenråd

Birgit Cehlin stöttade Visseltofta Hembygdsförening Visseltofta Hembygdsförening beklagar sorgen och vill samtidigt framföra ett stort tack till familjen för de ekonomiska medel som skänktes till föreningen i samband med Birgit Cehlins bortgång 26 december 2019.

Birgit bodde på Bokhöjden i Visseltofta och var dotter till bussförman Harald och hemmafru Hulda Kleist. Birgit växte upp tillsammans med sin syster Kerstin, släktingen Jan Hellman och Toula som kom som krigsbarn från Finland.

Birgit gifte sig och bildade familj med Curt Cehlin och bosatte sig i Bjärnum.

Familjen på Bokhöjdens trappa kring 1948–49. Bak; Kerstin, mitten; Birgit och Hulda, längst fram; Toula och Jan. Harald höll i kameran.

Birgit och Curt tog så småningom över det gamla soldattorpet i Verums socken, ”Ristorpet”, som Harald var uppvuxen i och förvaltade detta som ett tämligen orört fritidshus där tiden fick lov att stå stilla utan moderniteter. Birgit följde på äldre dagar vad som hände i Visseltofta bl.a. genom att läsa vår hembygdslitteratur och Visseltoftabladet. Birgit blev 92 år.

Fredrik Hellman

Visseltofta Hembygdsförening

Vi hälsar alla välkomna som vill stötta oss i vårt hembygdsarbete med ett medlemskap under 2020. Ditt bidrag är viktigt för vår förening som bland annat förvaltar Tvillingkvarnarna i Hanavrå och Hembygdsgården. Medlemsavgiften är 200 kronor för hushåll och 100 kronor för ensamstående pensionär. Medlemsavgiften sätts in på BG 5685-7675 eller betalas via Swish 123 281 26 83. Obs! Vi sänder inte ut medlemskort. Betalningskvittot är er referens! Du hittar oss på www.visseltoftabygden.se eller på Facebook. Tack på förhand!

7

IN VI M TI

NG DNI

NS

KL SUR

IPP

Flygfoto tagit en vår 1952 eller tidigare. Till höger om Hembygdsgården syns den fyrkantiga köksträdgården som vid denna tid tycks ha varit i bruk.

Lärarparet Harald och Margit Zaunders nya privatbostad är ännu inte byggd där den idag ligger intil Rävabacksvägen. Många andra detaljer skiljer sig väsentligt mot dagens vy om man skulle föreviga den med en drönare från samma plats.

TENNISBANAN Den här artikeln inleds lite grann från ovan. I min ägo har jag ett vykort vars frankering består av ett 25-öres märke med Gustav VI Adolf-motiv som var en son till den tennislirande konungen, Gustav V. Frimärket är stämplat den 23/10 1952 och av det faktumet kan man ju dra den enkla slutsatsen att själva vykortet är lika gammalt eller mer troligt några år äldre?

Flygplanet har befunnit sig över en av Visseltoftas välansade åkrar med Helge å mot stjärtfenan. Mycket har förändrats i byn genom åren kan vi notera när vi granskar vykortet. Skogen har krupit allt närmre och små odlade och välskötta åkerlappar har succesivt vuxit igen. Vid den här tiden var ”nya skolan” inte heller byggd utan de sista årskullarna släckte sin kunskapstörst i den gamla skolbyggnaden som idag utgörs av Hembygdsgården. I skolbyggnaden fanns förutom lektionssal, en lägenhet för lärarparet Harald och Margit Zaunders med familj. Privat fördrevs

en viss tid i köksträdgården som hade sin plats där det idag finns en tennisbana. Förresten, vilken är rätt term? tennisplan eller -bana? Döm själva, men den omskrevs förr som en bana och artikeln anspelar på tillkomsten av just denna bana.

Åren rullade på och nya skolan invigdes 1957 varvid den forna skollokalen kom att användas för annan verksamhet. Medborgarhusföreningen bildades och därmed var Medborgarhuset som byggnad ett faktum. Ett pampigt namn som säker-

Det ska vara plant! Avvägningsinstrumentet är uppriggat och killen med måttstickan väntar på att hjullastaren planerat ut den lättarbetade, sandiga jord som finns på platsen. En idealiskt vald plats alltså. Måhända utgör kvällssolen ett bekymmer vid sent lagda matcher.

8

forts nästa sida

En tidig match på den nybyggda tennisplanen med okända spelare i tunna tennisskor.

ligen låg helt rätt i tiden. Här skulle Visseltoftas medborgare kunna samlas under olika former och föreningslivet spirade. Åren gick och det kläcktes en idé. Visseltofta behöver en tennisbana och denna skulle givetvis förvaltas av en förening!

Tennisklubben bildades i december 1966 och utan en förening, inga ekonomiska medel att söka. Den före detta Zaunderska köksträdgården offrades och arbetet med att väga av och planera området sattes igång. Arbetet bedrevs av ideella krafter och finansieringen kom mestadels via Annie Svenssons stiftelse. Medborgahusföreningen gav givetvis sitt formella samtycke till en tennisbana.

När Visseltofta Tennisklubb höll årsmöte 1967 (eller möjligen 1968) redovisade man att banan tagits i bruk och man kunde kora första klubbmästaren, Kent ”Kenneman” Nilsson och näst bäst i turneringen var Kjell Anders ”Tjofsen” Olsson. Det kunde också konstateras att banan hade blivit flitigt utnyttjad av såväl bybor men att även en viss tillströmning skett av utsocknes spelare.

De stiligt klädda killarna: Kjell-Anders ”Tjofsen” Olsson (till vänster) och Kent ”Kenneman” Nilsson.

9

forts nästa sida

I Applehult hade familjen Caesar redan förverkligat drömmen om en tennisbana.

Styrelsen omvaldes och bestod av ordföranden Jarl-Erik ”Jalle” Nilsson, vice ordföranden Sven Olof Jonsson, kassören Nisse Björk, sekreteraren Rune Olofsson, ledamöterna Erik Olsson, Lars Malm och Kjell-Anders ”Tjofsen” Olsson. Revisorer var Harald Zaunders och Gunnar ”taxiGunnar” Persson som ersatte Kurt Brink som varit revisor tidigare. Till spelledare och banskötare valdes Sylvia Johansson.

Medlemsavgiften skulle vara oförändrad på 5 kronor för seniorer och 2,50 kr för juniorer under 16 år men även med möjlighet att köpa årskort där spelavgiften sattes till 50 kronor för seniorer och 25 kronor för juniorer. Banan var försedd med en sockel runt om och senare även med plankor som man kunde hålla sig i och detta var en åtgärd för att man under

vinterhalvåret skulle kunna spola banan med vatten från Lillån så att den frös till is. Konståkning och hockey blev därmed möjligt för byns innevånare.

Förutom tennis har banan använts till både loppmarknad och dans. Asfalt var strävt att dansa på men detta avhjälptes lätt med utlagda spånskivor.

Många tuffa matcher har säkert spelats genom åren och en och annan hälsena sträckts. Hårt underlag och tunna gymnastikskor har kanske inte alltid varit bästa kombinationen.

Ett litet Visseltofta-mästerskap hade inte varit fel till våren eller sommaren på denna plan som tillhandahålls gratis av Hembygdsföreningen och är det ledigt på banan så är det först till kvarn

10

som gäller. Det är alltså bara att ta den organisatoriska stafettpinnen i så fall och alla möjligheter finns ju idag att följa ett mästerskap via sociala medier!

Så här i slutet av artikeln kan avslöjas att idén till en tennisbana i byn egentligen kom till efter ett studiebesök i Applehult där familjen Caesar redan hade byggt en på hemmaplan.

Till sist ett stort tack till Nisse Björk som har bidragit med en del material till den här artikeln, inte minst genom sina minnesbilder, men även via (negativ) bilder och noteringar från Tennisklubbens verksamhet.

Fredrik Hellman, Södra Hanavrå

Gitarrkonsert i Visseltofta kyrka Några tankar från oss som gästande musiker.

Att komma till Visseltofta kyrka innebär en mängd olika positiva känslor.

Förutom att ge publiken en musikalisk upplevelse är miljön med en inbjudande atmosfär en stor del av dessa känslor.

Ett vänligt bemötande från alla inblandade verkar vara så självklart när man kommer till kyrkan. Detta skapar ett lugn som ger utrymme för koncentration och även tid till samtal. För oss utövande musiker ger detta mycket goda förutsättningar att trivas och utföra ett gott arbete.

Vi återkommer mer än gärna till Visseltofta kyrka.

Med vänliga hälsningar ”Gitarrduon”

Freddie Holmberg och Åke Berglund

Kväll för Själ och Kropp Söndagen den 26 april. Klockan 18.00 i Visseltofta kyrka.

Programmet heter ”Guide me, Lord”

Roger Persson berättar om pilgrimsvandringen han gjorde i maj förra året till Spanien. Elisabeth Bertilsson, kantor i Loshult, ackompanjerar.

Osby Pastorat

11

Foto: Miguel Perez Ett av de första mötena i april 2019. Från vänster: Carl Bejvel, Ewa Karlsson, Joakim Gullberg, Samar Perez Lennart, Krister Weidenmark, Lukas Perez, Kjell Nilsson, Niklas Larsson, Wilhelm Isaksson och reportern från Radio P4

Lokalekonomisk analys

Visseltoftabygden har alla förutsättningar för att vara en levande och vital bygd; med vacker och omväxlande natur, stort kulturarv mitt i Snapphanebygden, goda bostadspriser. Flera stora globala företag har säten inom bra pendlingsavstånd (IKEA, NIBE, Osby Glas, Ekströms, Lekolar, för att nämna några).

S

amtidigt är det kanske dessa faktorer som gör bygden till den sovstad som den i mångt och mycket är idag. Här lever man ganska bra i det stora hela, de flesta verkar nöjda. Dock har Visseltofta by förlorat både bank, affärer och skola de senaste åren. Det är problematiskt för det dagliga livet att kunna leva och verka här och detta har stort inflytande på attraktiviteten, på möjligheten att locka hit nya boende och företagare. Det finns ett stort engagemang men också en viss uppgivenhet i bygden eftersom ett flertal försök har gjorts sedan 70-talet att hålla bygden levande. Den sista affären stängdes för flera år sedan och med den Café Veabacken, banken flyttade nyligen. Skolan lades ned förra året. Dessa nedläggningar har bidragit till ett förnyat engagemang och en ökande energi och under de senaste två åren ser vi en starkare gemenskap växa fram. Vi kan tänka oss

flera olika vägar till att uppnå en livskraftig bygd. Vad har vi för potentialer för att bli en ännu bättre bygd att verka och bo i? Det är just det som vi vill belysa i vår lokalekonomiska analys, vi skapar en gemensam plan för vår bygd.

Vi vill visa vad bygden har att erbjuda, istället för att fokusera på det som saknas. Vår Lokalekonomiska analys (LEA) ska försöka synliggöra våra resurser och vad de används till och kan användas till. Genom bidrag från Hela Sverige skall Leva, Skåne Verksamheten, kunde vi ta fram faktamaterial.

Statistikunderlag har vi fått genom ett gedigt material från Statistiska Centralbyrån. Analysen resulterar i en lokal handlingsplan om hur vi kommer att jobba vidare med bygdens möjligheter.

Vi vill med vår LEA visa på möjligheterna för vår lokala befolkning och för företag och inte minst för kommunen.

Vårt syfte är att skapa en mer positiv bild av Visseltoftabygden och entreprenörsklimatet. Vi vill skapa en attraktiv plats som lockar kapital, kompetens och drivkraft. Det viktigaste är att belysa vad bygden har. Vidare vill vi synliggöra våra resurser och fantastiska möjligheter, så vi kan handla och agera mer lokalt. LEA ska bidra till att nya affärsidéer väcks till liv. Om man kan kon-

12

sumera mer lokalt, behövs färre persontransporter och då stöttas bygden också till att ställa om till mer hållbart leverne.

Om alla bara åker i egen bil, så rör sig färre människor på vägar och platser i byarna. Kanske kan man vända utvecklingen, att man kanske inte bara träffas i vissa givna sammanhang som rör t ex förskolan eller fotbollsträningen.

Våra mål i första hand är att: • skapa fler och bättre boende möjligheter.

• starta en ny skola F-6 och bibehålla förskolan och fritidsverksamheten.

På så vis attrahera produktionsföretag och en servicesektor som underlättar att människor träffas, för mer gemenskap och en levande bygd!

Vi vill utforma bygden vi lever i och arbetar på att skapa träffpunkter, exempelvis affär, café och andra kreativa aktiviteter. Inte bara för lokalbefolkningen utan även för den stora andelen sommarboende. Vi vill erbjuda stabilitet, kultur och trygghet på lång sikt.

Välkommen att vara med i detta arbete, vi träffas i Banklokalen så ofta tillfälle ges. För inbjudan hör av dig till kontakt@visseltofta.nu Joakim Gullberg

Vem kunde tänka sig en Snapphanefest?

Jo det kunde Visseltofta Ladies, den 8 februari samlades ett gäng tjejer i Vesljunga bygdegård.

Man bör hålla i minnet att ”snapphane” var ett fult ord en gång i tiden. Det var inget man kallade sig själv, lika lite som man kallade sig ”skitstövel” eller ”bondtölpa”. Ordet uppkom i svenskan på mitten av 1500-talet, antagligen från tyskans schnappen (”sno”, ”roffa åt sig”). ”Rövarpack” är en bra översättning. Och rövarpack kan man inte kalla det otroligt internationella gäng som samlades från Sverige, Danmark, Norge, Nederländerna, Tyskland och fler som jag inte kommer ihåg. Även om vissa såg ut som rövarpack, alla hade tänkt till och klätt upp sig efter kvällens tema. Det fanns hattar med fjädrar i och lädervästar, pälsrockar och vackra kjolar och en och annan kom i en säck. De blev ändå inbjudna.

Vad kan man servera en sådan kväll?

Men innan vi berättar menyn så vill vi berätta om det otroligt vackra bordet som var dekorerat med dukar av alla de slag i rutor och ränder, servetter av gamla lakan knutna med snöre och lingonris. På bordet fanns även gjutjärnsljusstakar och hela skogens blomsterprakt. Ja, den prakt man kan finna i början av februari.

Till meny vankades det rostade rotfrukter med hembakta bullar, tomatsmör och kryddsmör. Innan huvudrätten serverades fick alla damer presentera sig, det var otroligt intressant att höra lite mer om varje tjej och varför de just bodde här i Visseltoftabygden. Några av dem berättade också hur de hade kommit in i gruppen.

Lara och Alina, två av våra internationella gäster från Tyskland, hade dekorerat borden otroligt vackert med dukar av alla de slag och servetter av gamla lakan.

Innan efterrätten kom kvällens höjdpunkt, ett intressant föredrag av Barbro Clerwall Andric, som ni kan läsa som en separat artikel i tidningen. Nu fick vi reda på varför det blev Snapphanekrig

och vem som drog igång det och hur vi äntligen blev svenskar här i skogarna.

Många av oss har anor och kunde till och med känna igen ett och annat namn och härleda detta till en familjehistoria.

Ett fantastiskt väl förberett arbete och ett proffsigt framförande.

Så kom den efterrätten, en ljuvlig blåbärskaka med havrefras... mums.

Nu söker vi de som vill ta tag i nästa Ladies Night. Vi brukar vara tre personer och dela upp arbetet. Det är bara att skrika högt och anmäla sig i Visseltofta Ladies WhatsApp-grupp. Om ni inte har tillgång till denna så hör av er till Samar, ordf i Byalaget Wisseltofta Vänner.

Det var tur att denna presentationen tog lite tid för då hann ”potäterna” bli färdiga.

Det fanns inte så mycket ”potäter” men vi serverade det i alla fall eftersom det passade så bra till viltgrytan av nötkött och med korngryn som tillbehör. Sittplacering var även den i Snapphanetecken, det var namn ur Snapphaneberättelser ”Vem känner till Sis”.

Vid pennan Ylva, Barbro och Samar

13

Lite om Snapphanar Då vi i februari valde att kalla vår Ladies Night-träff för snapphanefest gav det oss anledning att förstå lite mer. Barbro Clerwall Andric tog sig tiden att läsa flera böcker och samla ihop spännande information som hon delade med sig av. Vi vill nu även låta Wisseltoftabladets läsare ta del av denna gedigna betraktelse. Vi kommer att dela upp den i kommande blad, här är första delen.

Njut av härlig läsning!

Samar Perez Lennart

V

ad är det för ande som fortfarande svävar över skogen, mellan träden och bakom de vackra mossbelupna stenarna. Ofta har jag stött på ordet snapphane i olika sammanhang; Snapphanebygd, Snapphanebakhåll, eller en affär kallad Snapphanen. Nu senast vargen Snapphanen som tjuvskjutits.

På 1600-talet gick två huvudstråk genom skogsbältet mellan Hallandsås i väster och Blekinge i öster. Ett över Markaryd Skånes Fagerhult söderut till Helsingborg Helsingör. Och en väg följde Helgeåns dalgång från Småland över Älmhult, Osby Glimåkra och vidare ner till Kristianstad.

Och här mellan stråken samlades vi den 8:e februari till en ”Snapphanemiddag” mitt i den mörkaste skog där man bara kunde ta sig fram på upptrampade stigar.

Vad innebar livet här för 350 år sedan, när svenskarna kallade alla skånska motståndsmän även friskyttar för snapphanar.

Under danskt styre hade skogsbönderna i vår trakt i stort sett fått leva i fred med sina lagar och sin livsstil. Man hade bra förbindelser med smålänningarna på andra sidan gränsen och höll gemensamt efter det sk ”lösa folket” skogarna.

Livet var hårt men de flesta i de här trakterna var självägande bönder, gårdarna låg vitt spridda i skogen, ofta överbefolkade.

Att betala skatt till kronan gjorde man bara sporadiskt och i skogen jagade man fritt och tog virket som behövdes för att bygga och värma husen.

Boskapsskötsel var en viktig näring då odlingsytorna var små. (Vilket stenrike vi

Karta: Gunnar Friberg

befinner oss i har fiberkabelns nedgrävning verkligen visat) Man var duktig på träsniderier och järnsmide av myrmalmen. Bössmederna var skickliga och göingebössan eftertraktad. Och svartkrutet.

Och tjäran. För de skånska skogsbönderna var det naturligt att försäljningen av kreatur och varor gick till marknaderna på båda sidor om Öresund och inte så mycket norrut, medan handelsutbytet mellan Blekinge och Halland var sen tidigare mest inriktad på det svenska inlandet. Och blev senare inte drabbade av höga tullar som skåningarna.

Skogssamhällena var organiserade i socknar och sockenstämman var det viktiga kommunala organet. Viktig var sockenprästen.

Men hur ändrade det sig när Skåne blev svenskt?

Det gamla självstyret raserades snabbt.

De uppsvenska ämbetsmännen var nitiska och hårdhänta. Reste runt och antecknade gårdarnas antal och storlek, vad som odlades, för att sen fastställa hur mycket skatt man kunde lägga på bönderna. Förfallna skatter drevs in. Man kommenderade ut folk att bygga nya vägar, förbjöd skogshuggare att fritt ta av skogen. Ilskan

14

mot de hårdreglerande svenskarna växte från år till år.

I domböcker och andra dokument kan man läsa om vad bönderna här fick utstå.

Sverige var fortfarande en stormakt och behövde rejält med soldater för sitt krigsmaskineri och sina ambitioner att göra Östersjön till ett innanhav. En stor plåga för befolkningen i skogsbältet var de eviga trupptransporterna som gick över Markaryd eller Älmhult för vidare befordran till våra besittningar i Baltikum och till krigen i Europa.

En annan plåga var de tyska ryttarna som inkvarterades i kronogårdarna och skulle försörjas av de redan fattiga bönderna. Många bar sig väldig illa åt - stöld, brutala övergrepp, våldtäkter. 10.000 klagomål till den s k Skånska Kommissionen är dokumenterade. Oftast skrivna av prästen i socknen. Tyskarna skeppades iväg till kontinenten och i stället placerades uppsvenska ryttare i gårdarna och det blev inte särskilt mycket bättre. Ryttaren fick brukningsrätt till en 1/4-del av gården, dog bonden fick han rätt till hälften och ofta drevs änkan och barnen bort. Det var förmodligen ett medvetet sätt att försvenska kronogårdarna. Även forts nästa sida

självägande bönder kunde drabbas av detta våldgästande.

Och till alla pålagor bönderna fick utstå tillkommer de för Krigsmaskineriet, som behövde stora mängder soldater. Bönder och bondsöner tvångsrekryterades och det var inte populärt. Man visste att chansen att få återse sin hembygd igen var liten.

Det blev ofta våldsamma upplopp vid utskrivningarna och många rymde hellre till skogen. Där det blev gott om folk som på grund av krigsvägran förlorat sina rättigheter och inte längre kunde återvända till hemmet utan blev rekryteringsbas för snapphaneriet. Inte sällan fängslade man de utskrivna fram tills de kunde föras ombord på båtarna som skeppade dem till krigs - och försvarsområden på andra sidan Östersjön.

Lite om Snapphanar, temat för festen som gick av stapeln den 8 februari. Vad är egentligen en snapphane? Begreppet är diffust, det finns inga skarpa gränser mellan olika grupperingar, friskyttar, snapphaneförband och andra kringdrivande. Det beror på vem som har tolkat berättelserna och dokumenten och rättegångsprotokollen. Ordet kommer från det tyska ”schnappen” som betyder röva, knycka. I ett tyskt dokument redan från slutet av 1400-talet dyker ordet ”Schnapphahn” upp i betydelsen rovriddare som drar utmed vägarna.

Var de danska patriotiska frihetskämpar?

men sen blev de alltmer kriminella. En sköts av en svensk soldat, en dog i häktet i Kristianstad och två bara ”försvann”.

KarXI på hästen Brilliant i slaget vid Lund 4 december 1676, Oljemålning av David Klöker Ehrenstrahl 1682, Gripsholm.

des genom att från alla håll ringa in och driva ut en snapphane man visste fanns i skogen....

Snapphanarna härjade vidare, rånade och plundrade och var inte så noga med livet även efter krigsslutet 1679. Intensivast i Östra Göinge omkring Glimåkra, och i gränslandet Skåne, Småland, Blekinge.

Alla barn här uppe har säkert hört talas om Uggle-herarna (herarna=pojkarna) som var ett riktigt rövargäng på sju bröder Olof, Per, Nils, Sven, Trued, Erik och Karl Månsson på Uggletorpet i Glimåkra socken.

En kortare tid var de organiserade friskyttar. Då avlönade av danska kronan,

Till slut återstod bara Uggle-Per, Uggle-Nils och Uggle-Sven och rättegångarna mot dem finns väl dokumenterade i svenska domprotokoll från 1684. När de rannsakades i Knislinge ställdes som vanligt först frågan när man senast tagit nattvarden. ”Om man varit till altaret?”

Förhören sträcker sig över flera dagar, långdragna och fulla av detaljer om stölder och möten. De anklagade står utan bojor framför nämdemännen och svarar på frågorna. När man läser protokollen förvånas man över hur lugnt och sansat det avlöper. Men sen kommer de drakoniska domarna; halshuggning, rådbråkning, parterad (i två eller fyra delar beroende på brottens tyngd) och satt på stegel. En av Ugglebröderna slapp stegel och fick förmånen att begravas i vigd jord.

Och tillsammans med dem beskrivs också rättegången mot Sissa Jönsdotter, Där överskriften i domboken var:” Angående horan Sissa” på bygden kallades hon vanligtvis för Göka-Sissa.

Man visade fram ett brev från hennes man, snapphanen Nils Truedsson som flytt över till Danmark ........(berätta kort om Göka-Sissas öde. Om hur Konsistoriet i Lund meddelar att hon ska utvisas på livstid.

Eller var det ett inbördeskrig mellan det sk ”lösa folket”, stråtrövarna i skogarna och den bofasta bondebefolkningen?

Karl Xl, senare mer om honom, satte upp särskilda snapphanedomstolar, men försökte genom upprepade ”pardonsplakat” stoppa snapphanerörelsen och få så många som möjligt att gå tillbaka till fredligt arbete. De flesta bönder som kunde tog det till sig, lovade kungen trohet och förhöll sig fredligt. Alla hade inte den möjligheten att kunna försörja sig och hitta ett anständigt liv. Svenska soldaters jakt på snapphanar blev intensiv efter krigets slut. 1680 betalades det upp till 20 silverdaler för varje ”skogsgångare” man kunde föra till häktet. Processen gjordes kort.

Källor: Alf Åberg: Kampen om Skåne under försvenskningstiden, Natur och Kultur 1994 Alf Åberg: I Snapphanebygd, Raben & Sjögren 1975 Vigo Edvardsson: Snapphanekriget 1675 - 1679.

Dokument från en orolig tid, Författarens förlag 1975 Den svenska historien: Karolinska tiden 1654 – 1718, Bonniers förlag 1967 Uno Röndahl, Skåneland ur det fördolda, Förlag Lagerblads 1996 John Tomenius, Den stora ofärden, Bokförlaget Settern 1984 Claes-Göran Isacsson, Skånska Krigen, Historiska Media Lund 2000 Ulf Gran, Kriget en Snapphanepojkes berättelse, Monitor förlag 1996.

Det berättas om att en av bönderna organiserad vargjakt egentligen genomför-

15

STÄDDAG I VESLJUNGA BYGDEGÅRD 16 MAJ

Vem har sagt att det är tråkigt att städa? Ja hemma kanske när man är ensam och man egentligen inte vill.

I Vesljunga samlas vi för att gemensamt ta hand om Bygdegården. Vi tar hand om lekplats, och trädgård. Målar där det behövs, lagar trädgårdsmöbler. Och om inte båtarna redan är i sjön så tar vi hand om det. Det bästa är när man är ute så blir man hungrig... för detta finns det hjälp i form av korv och hamburgare.

Foto: Miguel Perez

Varm välkomna!

Ylva Björk och Vesljunga Bygdeförening

VESLJUNGA FAMILJEDAG I år igen firar vi Vesljunga familjedag lördagen den 27 juni.

I år hoppas vi att bli lite fler och gärna en blandad mix på försäljningsborden. Det finns plats för fler att komma och sälja sina produkter eller ha ett loppisbord.

Någor rolig aktivitet för barnen kommer vi att ha, förra årets hoppborg och backklättring blev en succé. När vi testade den dagen före blev det många tjo och hej från några vuxna som provade på att hoppa och roa sig. Vi skojade om att avsätta en tid för just vuxna, då hoppborgen var så pass rymlig. Kanske vi gör det i år, vem vill vara med?

Som vanligt kommer vi att ha ett fint café inne i Bygdegården. Det doftar gott och är så vackert när det dukas upp.

Självklart blir det korv och bröd.

Det blir en mötesplats för många som kanske bara träffas en gång om året.

Och kanske det vankas glass på andra sidan vägen.

Varm välkomna!

Wenche Nyborg och Vesljunga Bygdeförening

.

Foto: Miguel Perez

16

ÅRSMÖTET

Foto: Miguel Perez

Över 40 personer kom till årsmötet i Visseltofta Hembygdsgård.

Vi blev glatt överraskade att så många dök på vårt årsmöte. Över 40 personer samlades i den stora salen i Visseltofta Hembygdsgård.

V

i började med lite skumpa för att fira det gångna året. Vi hade bjudit in tre gäster som efter själva årsmötet hade ett kort inlägg. Själva mötet med mötesordförande Lars Martinsson gick snabbt av stapeln. Revisorerna berättade om den ekonomiska redovisningen och vi är så tacksamma för att ha fått in fyra nya medlemmar, inte nog med det, vi har kunnat behålla mångfald i både nationalitet och ålder.

Verksamhetsberättelsen för 2019 är en lång lista som vi är oerhört stolta över. Stolta över de många besökarna, de många flitiga händer som hjälpte till och stolta över den värme och gemenskap vi upplevde. Vi ser nu att vi behöver ta en liten andhämtning i styrelsen och vi kommer att behöva er alla. Det är dock med ett mycket sorgset öga som vi tackade av Kajsa Eek, Hanna AllergrenSahlin, Lukas Perez som har varit ansvariga för marknadsföring, olika aktiviteter och ekonomi. Hjälpt oss att sätta

struktur och bli effektivare. Framför allt vill jag tacka Henk Japchen. Henk har varit styrelsen trogen i många år och ovärderlig i styrelsearbetet. Framför allt kommer vi att sakna det goda skrattet, skämten och alltid med en glimt i ögat.

Henk, du skall ha ett stort tack!

Efter det formella mötet fick vi njuta av en ostbuffe som heter duga, flera olika sorters ostar, kex och frukt dignade på det vackert dukade bordet med stora kandelabrar. Till detta kunde man välja ett rött eller vitt alternativ.

Connie Asterman, hela Sverige Lever, Skåne började med att berätta att hon inte på länge hade upplevt en sådan uppslutning på ett årsmöte. Connie berättade om vårt samarbete och om POD-kursen som vi därefter tog ett beslut att deltaga i.

Jörgen Borgström från Snapphanebygdens Sparbank poängterade den positiva stämningen i lokalen vilket vi nog alla kunde hålla med om. Jörgen erbjöd även vidare samarbete. Vi tittar på olika kurser framåt sommaren och hösten.

17

Kettil Svensson från Osby kommun var sist ut bland gästerna. Kettil är ansvarig för sammanställandet av Osby kommuns landsbygdsstrategi.

Då vi i Byalaget är remissinstans passade vi på att gå igenom det första utkasten på vår Byaplan och samtidigt ge Kettil input på våra behov och vad vi ser är viktigt för bygden. Kettil tog emot den informationen och vi ser fram mot en uppdaterad kommunal landsbygdsstrategi. Vi beslutade att en grupp ska fortsätta arbetet med Byaplanen och den lokalekonomiska analysen.

En lång, varm och innehållsrik kväll var till ända. Det var många som stannade kvar och samspråkade i smågrupper. Tack alla ni som kom och tack alla som ser till att det blir så trevligt på våra tillställningar. Vilken kväll, den ligger mig fortfarande varmt om hjärtat. Tack för förtroendet att få fortsätta ytterligare ett år.

Samar Perez Lennart Ordförande Byalaget Wisseltofta Vänner

Vi finns till för din skull www.snapphanebygdenssparbank.se 0451 - 77 56 60

Foto: Miguel Perez Untitled-2 1

2020-03-19 14:20:45

WISSELTOFTA IF I skrivande stund har inte årsmötet ägt rum men efter lite förseningar bestämdes att det skulle hållas den 20/3. Om inget oförutsett händer kommer vi få ihop en komplett RobeRt och handlingskraftig Gustafsson styrelse GöR tuRe sventon i tv även för detta verksamhetsår.

året och fick ligga i träda under förra säsongen har med stora ideella reONSDAG 4 DECEMBEr insatser 2019 pat sig mycket bra. Att ha två fungerande b planer inför kommande säsong kommer vara ettbRaGdGuldet välbehövligt tillskott till för verksamtove alexandeRsson heten!

onsdaG

kultur & nöje 8

sport 4

Förra årets gissel med vildsvinsangrepp på Sport planerna har lett till att de i år varit mycket bättre skyddade med hjälp av de elstängsel som sattes upp under hösten.

B-planen som var värst angripen förra

sport 1–5 n kultur & nöje 6–8 n serier 9 n tv, radio & film 10–11 n väder, krypto & ringkryss 12

Det nybildade damlaget är igång med inomhusträning och intresset har varit mycket stort att vara med. Det är mycket glädjande att de är anmälda för seriespel kommande säsong. Det pågår just nu

Wisseltofta startar damlag n fotboll.

Efter över tio år ska damerna på nytt spela seriefotboll på natursköna Åvallen

efter över tio år utan damlag gör Wisseltofta if ett nytt försök.

– vi ska anmäla ett lag till seriefotbollen kommande år, säger klubbens ordförande Carl Bejvel. senast Wisseltofta hade ett lag i seriespel var 2006.

Men efter 13 år i träda är det dags igen för damfotboll på orten mellan vittsjö och osby.

– det kom en förfrågan för ett tag sedan om vi kunde starta ett damlag, berättar Carl bejvel.

– när jag var på skånes ff:s möte fick jag höra att tio av tolv lag var tillsatta i den nordöstra damfyran. ett elfte har tydligen tillkommit vilket gör att det fortfarande finns en plats kvar. vi har tid på oss till slutet av januari för att ta ett definitivt beslut.

initiativtagaren till återstarten av damlaget är beatrice svensson Cehlin som spelat både med flicklaget och a-laget i ifK osby.

– det är många tjejer som slutat med fotbollen då de inte vill träna fyra gånger i veckan, säger beatrice svensson Cehlin.

– alla vill ju inte elitsatsa så där kommer vi in som ett alternativ.

18

Beatrice Svensson Cehlin, Frederikke Isaksson, Agnes Grankvist och Johanna Nilsson ska dra igång damfotbollen i Wisseltofta.

beatrice svensson Cehlin är övertygad om att Wisseltofta kommer att se-

– Planen är att vi ska göra vår debut och ha ett lag med i Jägersborgscu-

med Wisseltofta.

– Jag slutade 2002 men tycker det är intressant nu

ningar för fotboll det finns på orten.

FOTO: JAN RYDÉN

kan bevattnas även när det är torra somrar.

– så det här är en upp-

också en rekryteringsprocess för att hitta lagledare, tränare och andra nyckelpositioner till det nybildade laget. Vi ser fram emot en kommande säsong med damlaget. De övriga lagen i verksamheten är igång med sina förberedelser inför kommande säsong.

Per Allergren-Sahlin

Ålminne från Hanavrå TEXT: MONICA HÖRLÉN

Denna julafton 2019 fick jag boken ”Ålevangeliet” skriven av Patrik Svensson. En berättelse om världens mest gåtfulla fisk.

M

in äldsta dotter Pernilla trodde att jag skulle uppskatta denna julklapp. Nu efter att jag läst den har den blivit en av mina favoritböcker som jag varmt kan rekommendera. I boken blandar Patrik S litterära avsnitt med forskning om ål på ett mycket intressant sätt. Jag sträckläste den och har lärt mig mer om livet, ålen och all forskning om ål som pågår och som jag inte kände till tidigare. Boken väckte ett starkt barndomsminne som gjorde att jag började leta i texten efter metoden att fånga ål med ålkista men Patrik och hans far hade fiskat med ålrev.

Mitt barndomsminne hände vid Lillån i Hanavrå i Norra Skåne. Lillån kommer från Vesljungasjön och ringlar sig genom skogen till Hanavrå och utmynnar sedan i Helge å. Jag ska försöka berätta lite om min upplevelse av att fiska ål. Jag är född 1942 och hade hela min barndom i Hanavrå. Där lekte jag mycket vid ån trots mors förmaningar om Åmannen som kunde komma och ta små barn. Jag lekte, tävlade och slogs med med pojkarna i byn mest med Evald men det är en annan historia.

Min far Nils Patrik Petersson tog mig en gång med till Ålakistan vid Lillån i Hanavrå ett oförglömligt minne. Jag var nog bara fem eller sex år gammal. Det var höst och far hade nyligen kommit hem.

Far hade varit borta mycket i militärtjänst även långt efter en långvarig krigsplacering bl a i Haparanda. Lillån ringlade sig genom vår hage men vi gick på byvägen mellan stengärdesgårdar till dåvarande Knut Nilssons gård (nu Fredrik och Monika Hellmans). Vi gick i stövlar

och klädda i vardagskläder och far bar på en stor jutesäck. Det var spännande att vara ensam med far det hände inte ofta.

Min fyra år yngre syster Mia var för liten och fick vara hemma hos mor. Far berättade inte vad som skulle hända men jag hade nog mina aningar. Han sa bara att vi skulle till ån. Vid Knuts vek vi av ner mot ån. Jag hoppade mellan stenar och buskar efter honom fram till den porlande ån.

En bit ut i ån stod en stor uppbyggd fyrkantig träkista cirka 2x3 m. Det var blött överallt i området och omkring denna kista. Det forsade och sprutade vatten på sidorna och mellan kistans bräder. Far tog sig ut till Ålkistan och tryckte ner och stängde vattenflödet till kistan med två stora träluckor på övre kortsidan på kistan tror jag det var. På något sätt kom jag ut till kistan. På botten av kistan som nu var tömd på vatten fullkomligt vimlade det av många stora ålar som slingrade sig om varandra och på varandra. Detta var en mycket stor upplevelse för mig som är svår att beskriva. Till råga på allt lyfte far in mig i kistan. Där stod jag bland alla ålarna och gissa om jag blev överraskad men inte rädd för jag hade ju far bredvid.

Jag fick hjälpa far att hålla upp jutesäcken som han hade till hands. Far tog sedan ett kraftigt tag om ålens nacke och med stor precision stoppade han ner många ålar i den medhavda säcken som sedan slöts med ett starkt rep. Innan vi sedan tog oss hem öppnade far luckorna på ålkistan genom att lyfta upp två luckor på kortsidan och vattnet forsade fram genom ålkistan och ut i ån.

Väl hemma skulle far dela upp ålfångsten i tre delar så att Knut Nilsson och John Jönsson fick lika många ålar som vi.

Varje år bytte de på detta sätt ansvar för ålkistan och ålfisket i Hanavrå.

Hittills hade det ändå i mitt tycke varit ganska odramatiskt. För att ta vara på ålen

19

till mat måste ålhuvudet skäras av och med en hovtång drogs sedan skinnet på hela ålen av - den flåddes. Det var hemskt att se på detta. Det blev inte lättare att se att ålen rörde sig ändå. Ålen skars upp på längden och alla inälvor togs ut och jag tyckte att ålen fortfarande rörde sig.

Nu fick mor ta vid skölja och salta det fina ålköttet som sedan fick ligga och vila lite. Vi tog nog själv en liten paus innan min mor Berta tillagade världens godaste ål A – ladaub. Mor skar sedan upp ålen i bitar tvärs över ålens ben och nu rörde sig inte ålen mer. Bitarna kokades sakta i saltat, kryddat vatten plus dillstjälkar och lite matättika. Minns inte exakt men hon silade fiskspadet och använde gelatin la bitarna i en form där A-ladauben sedan fick stelna.

Det var en delikatess som jag gärna skulle äta igen men det är nog inte möjligt.

Det är ju en bristvara idag eftersom ålen minskat så mycket i våra vatten.

Förhoppningsvis hittar ålen tillbaka till Hanavrå. Där bor min näst yngsta dotter Sofia med familj, kanske finns det ål igen till även Pillas, Annikas, Lisas och alla andras familjers barnbarnsbarn. Allt som hände vid detta ålfiske var en stor upplevelse för mig. Jag hängde med på allt med stort intresse därför minns jag detta som om det var igår.

På femtiotalet kunde man höra att folk kallades” ålahude”om någon var dum.

Detta tillmäle har förhoppningsvis försvunnet.

På Google kan man se på foto av ålkistor i olika modeller men ingen liknade riktigt den jag sett i Hanavrå. Det är synd att jag inte kan leverera en bild. Kanske finns det någon i Malte Björks gömmor.

Anagrampussel nr 1 2020 1 2 3 4

Dals knyt Frie knark Brinner station Lite nia

5 6 7 8

Vilka länder menar vi?

En snipa En pol Erländaren end Egen bil

9 Ges iver 10 Rank dam 11 Lid fann 12 Gen ro

13 Nu telia 14 Land lett 15 Grand lön

När du har hittat alla länder, då är nästa uppgift: A Ländernas storlek: från störst till minst.

B Vilket land har flest respektive minst antal invånare, ange en fallande skala med flest invånare överst.

1 2 3 4

Alvesta pop Lob loft Blond hal Köping slapphänt

Anagram - Vilka idrotter döljer sig här?

5 6 7 8

Kådig skinnskor Doppings hink Tomas tjälle Benny dina

9 Oblekt blast 10 Tågets byk 11 Lotto vapen 12 Shopping hänt

13 Gin mins 14 Dikets tysk 15 Knädning låg

Skicka ditt svar till: japchen01@gmail.com senast 30 maj.

Lycka till! Kanske just du vinner en trisslott:) Stigs Jubileumsruda i WB nr 4 2019. Härligt att Stigs jubileumsruda blev uppskattad - stort TACK Stig! Efter dragning blev det följande vinnare: Hasse Svensson, Visseltofta, Tjofsen Olsson, Osby och Anita Persson, Visseltofta.

De vinner varsin TRISS-lott - STORT GRATTIS!

Växtia tipsar!

Planera nu för framtida skördar; våren är en perfekt tid att plantera bärbuskar och fruktträd. Nu har det kommit fram flera nya sorter av bärbuskar som går att odla i kruka.

Med pallkragar kan man på ett enkelt sätt få en lättskött och fin odlingsyta för dina grönsaker. Nu finns även många tillbehör att få till sina pallkragar så som skräddarsydda fiberdukar.

På våren är det bra att gödsla både sin gräsmatta och övriga planteringar. Mylla ner naturgödsel, kompostjord och benmjöl i jordytan kring buskar, träd och perenner så att jord och gödsel blandas. Har du mossa i gräsmattan finns nu mycket bra preparat som tar död på mossan och samtidigt gödslar gräset.

Har dina perenner blivit för stora är våren en bra tid att dela dem. Putsa och bind upp klängväxterna tidigt. Det är lättare nu än om några veckor, när man måste vara aktsam om spirande skott.

Varmt välkomna!

Stefan Salomonsson Växtia Fjärholma (Markaryd).

Foto: Miguel Perez