har till syfte att aktivt verka för bygdens gemensamma intressen och att göra dess röst hörd
KONTAKT/STYRELSE
Ordförande SAMAR PEREZ LENNART 0733-88 40 kontakt@visseltofta.nu22
Vice Ordf JENNY js_grasljunga@hotmail.com070-300SVENSSON0202
Kassör LARS larsmart@live.se079-348MARTINSSON3770
Sekreterare SOFIA 072-920WACHTMEISTER2776wachtmeister.sofia@gmail.com
Ledamot PER HANNAp.pehrsson@telia.com070-210PEHRSSON7921ALLERGREN
SAHLIN 073-978 17 anna.wachtmeister@gmail.com070-070ANNAoliver.dahllof@icloud.com076-340OLIVERjheaallergren@gmail.com78DAHLLÖF6686WACHTMEISTER9628
Ansv. utgivare KJELL kjell@kjellsa.se070-523ANDERSON8664
Produktion KJELLSA kjell@kjellsa.se0479-160REKLAMSTUDIO71
BLI MEDLEM
Hushåll 200 kr
Ensamstående ...................... 100 kr Bankgiro nr 5712-9132 Swish 123 322 98 20
Utgåva Fyra nummer/år
För dem som önskar få Wisseltofta-Bladet skickat per post tillkommer portokostnad på 80:- per år.
Omslagsfoto: Miguel Perez.
Sista datum för inlämning av material till nästa nummer av Wisseltofta-Bladet är den 13 nov 2022. Alla bilder, texter, tips, berättelser, frågor och annat tas tacksamt emot!
Sänd materialet till kontakt@visseltofta.nu
Söndagen 25 sep Skördemarknad Visselto a Hembygdsgård start 11.00
Tisdagen 27 sep Visselto a Cafe, Församlingshemmet start 14.00
Torsdag 6 okt Trädgårdsinspiration – året runt med Eva Uppsäll (del1)
Lördagen 8 okt Svamput ykt – Vesljunga Bygdegård start 10.30
Söndagen 9 okt Grill- och städdag Wisselto a Byahus f.d. banklokalen start kl 10.30
Söndagen 9 okt En kväll för själ och kropp, musik i Visselto a kyrka kl 18.00
Tisdagen 11 okt Start Öppen Yoga i Wisselto a Byahus f.d. banklokalen kl 18.30
Söndagen 16 okt Höstkul i Bjärnum, Snapphanebygdens Sparbank ”Tema Bondgård” start 12.00
Tisdagen 25 okt Visselto a Cafe, Församlingshemmet 14.00
Lördagen 19 nov Mejerikurs och Ost, Församlingshemmet start 10.00
Tisdagen 29 nov Visselto a Cafe, Församlingshemmet 14.00-16.00
Öppen Yoga i Wisselto a Byahus f.d. banklokalen kommer att genomföras varje vecka fram till jul start kl 18.30.
Nästa utgåva av Wisselto abladet kommer ut mellan Annandag jul och Nyårsa on.
Nu äntligen e er två år av pandemin kan vi använda vårt nya tält, första gången var allsångskvällen och då gick det så bra och snabbt att både sätta upp och ta ner det. På vårt senaste styrelsemöte pratade vi om att det är synd att inte dela med sig av tältet, så styrelsen tog beslutet att tillåta uthyrning.
Tältet är 8 x 6 meter (längd x bredd) och kommer från Dancover Det har hela sidoväggar på alla sidor men kan även vara öppet.
Pris: 1000 SEK då får man ha tältet en eller max två nätter.
För medlemmar Byalaget Wisselto a Vänner, icke medlemmar betalar 1500 sek.
Är du intresserad kontakta Lars Martinsson larsmart@live.se eller kontakt@visselto a.nu
Detär alltid spännande precis innan det är dags för nästa nummer av tidningen, ibland har vi kämpat med att vi inte har ha tillräckligt med material, och att vi får be och påminna författarna, men så var inte fallet denna gången heller. I förra bladet ck vi ytta fram någon artikel till detta nummer. Så tack till er fantastiska skribenter! Det är härligt att kunna erbjuda denna mix av artiklar. Och förresten, hur var det? Kunde någon av er ge Kjell Nilsson svar på vem som var på bilden i artikeln om vävnadskurs i förra numret?
Vi får en fantastisk respons från våra läsare, men inte bara från våra medlemmar. O a när vi är ute och pratar med andra föreningar eller Osby kommun får vi en n feedback på både vår tidning men framförallt vad vi gör tillsammans, vad ni är med och upplever tillsammans i Visselto a. Vi får även önskemål att få veta mer om vad som händer i Visselto a och vad som arrangeras av Byalaget. Ny kenheten är stor och man vill även veta vad andra föreningar eller byar runt omkring oss har på agendan. Så vi känner verkligen att vi har ett viktigt uppdrag i Byalaget. Ett kommunikationsuppdrag när det gäller Wisselto
och funderade på när jag nyss var i Spanien, skrev artiklar till vår tidning och mellan raderna blickade jag ut mot foten av Sierra Nevada.
Då är det viktigt att tänka på att det är en ständig process att hitta sätt att ha ett gemensamt och fungerande arbetssätt runt att skapa en tidning för bygden. Kommunikation är mycket mer än förmedling av information
och aktiviteter. Kommunikation är interaktion, framförhållning, beaktande och involverande av bygdebor och andra aktörer samt möten och hänsyn till varandra.
God kommunikation är inte ett separat område inom vilket endast de personer som blivit tilldelade kommunikationsuppgi en arbetar med. Kommunikation är allt som händer mellan oss. Ingen arbetsplats eller gemenskap kan fungera bra eller kan existera utan kommunikation. Jag ser kommunikation som en aktiv och proaktiv verksamhet i era riktningar. Information och meddelande skickas och utväxlas i alla möjliga riktningar. I en optimal situation är kommunikationen öppen, ges vid rätt tidpunkt och är så heltäckande som möjligt. Detta försöker vi jobba på i styrelsen, så vår arbetsgrupp har satt sig ner och kommer att skapa en kalender för vår kommunikation där Wisselto abladet ingår och hur vi jobbar med denna. Kalendern kommer vi att dela med oss av och lägga upp på vår hemsida så att du lättare kan se när nästa tidning kommer och när ett av dina kommande bidrag kan vara hos oss.
I princip kan man säga att tidsplaneringen med redaktionstid, korrektur och återkoppling till författare samt tryck och utskick av tidning, behöver vi sex veckor på oss. Nästa, och det sista numret för 2022, kommer ut mellan jul och nyår. Det betyder t ex. att material för nästa tidning behöver vi ha senast den 13 november. Tänk om du skulle vilja fånga upp tråden med recept, vilket är ditt speciella recept? Eller kanske du kan berätta något om vilken hobby du njuter av? Eller
kanske du vill intervjua en granne?
Men för att återgå till detta nummer och för att fånga upp det material som har kommit in till detta nummer så beslutade vi att trycka fyra extra sidor. Tidningen är betydelsefull för många och era av oss vill ha en papperstidning att hålla i handen. Visst betyder detta mer papper, men för att vara miljövänliga samt hålla portopriset nere så är pappret i tidningen istället något tunnare. Kanske du känner det när du bläddrar igenom de 24 sidorna.
Kära Byalaget Wisselto a Vänner, vi ser fram emot en höst tillsammans mer er, full av nya och gamla aktiviteter. Kolla in vår kommande aktivitetskalender, här nns det fortfarande platser kvar på många av våra aktiviteter.Helastyrelsen
tillsammans med mig önskar er en fantastisk höst. Hoppas att vi ses på någon av våra aktiviteter eller kanske på en kopp ka e i Wisselto a Byahus, det nya namnet vi har givit ”den gamla banklokalen”. Njut av ett nytt nummer av Wisselto abladet.
Du vet att du kan hålla dig uppdaterad på våra sociala medier, titta gärna in på; hemsida www.visselto a.nu facebook under Wisselto a-Bladet instagram under @byalaget_wisselto a_vanner
Jenny “Surtanten” Neikell är en internationellt prisbelönt författare, itigt anlitad föreläsare och kursledare. Jenny är produktutvecklingskonsult och expert inom fermentering och konservering.
År 2016 belönades hon med titeln “Årets bästa matproducent” e er att under era år ha producerat fermenterade grönsaker under varumärket “Surtantens syrade”.
I höstas ck vi lära oss att fermentera med Jenny, nu kommer Jenny tillbaka.
19 nov kl 10:00 - ca 15:30 Församlingshemmet i Visseltofta
Under en heldag får du lära dig mer om mjölk och hur den kan förädlas till läckra, fermenterade produkter hemma. Du lär dig teorin bakom ystning (osttillverkning) och får prova på att ysta en ost av fetatyp att ta
med hem. E er denna dagen har du grundkunskaper som gör att du kan experimentera vidare med andra osttyper hemma, t ex blåmögelost, hårdost eller brie. Vi kommer även att fördjupa oss i smörtillverkning och kärna smör på fermenterad grädde, en riktig smakupplevelse! Du behöver ta med dig enklare köksutrustning till kursen, lista på detta skickas ut e er anmälan.
Byalaget kommer att subventionera kursavgi en. Pris för kursen per deltagare är 650 SEK, men är du medlem i Byalaget Wisselto a Vänner så betalar du 450 SEK.
Till kursen behövs en del råvaror/material i form av ekologisk mjölk från Wanås slott, lmjölk, grädde, havssalt, löpe och smörpapper, vi köper in detta i Byalaget och det ligger med i kursavgi en.
Välkommen den 19 november kl. 10.0015.30, till en spännande dag av smaker, dofter och bakterier!
Vi har plats för max 12 personer så först till kvarn maler.
Anmälan till kontakt@visselto a.nu Betalning per Swish 123 322 98 20 eller BG 5712-9132. Skriv namn och mejeri så att vi kan koppla betalning till rätt person. Din anmälan vill vi ha senast den 30 sep.
Byalaget Wisselto a Vänner och Hedda Bauer
Läs mer om Jenny i sociala medier: www.facebook.com/surtantenswww.instagram.com/surtantenswww.surtantens.se
bjöd på strålande solsken när Verum och Visselto a rade midsommar tillsammans vid kyrkan i Verum. Initiativtagare Linda Holmberg från Fritidsgruppen i Verum kände att hon vill testa att styra upp ett lokalt rande i Verum, och då var bollen i rullning. Tält sattes upp, musiker bokades, det bakades och en midsommarstång ordnades. Wisselto a Byalagets Vänner frågades om vi ville hjälpa till, och det är klart vi ville det!
Vi är väldigt glada över att Linda tog initiativ till ett gemensamt midsommarrande, ingen kan säga att det blev något annat än lyckat! Det blev en dag fylld med sång, dans och mycket god ka. Dagen började med att klä stången, vilket några få tappra själar hjälpte till med, men när det var dags för dans runt midsommarstången var parkeringsplatsen helt full och det blev en stor dansring runt den
resta stången. Åsa Håkansson och Lars ”Linkan” Lindkvist spelade traditionell musik, och allt som hör midsommar till kunde höras. Wisselto a Byalagets Vänner stod för sidounderhållningen med lekar för barnen (och några ivriga vuxna!), samt utdelning av tipspromenadblanketterna. Många na priser delades ut tack vare vinster sponsrade av Sparbanken Göinge i TackFarstorp.Lindaoch Verum! Tack för nt samarbete så hoppas vi att vi alla ses igen i Visselto a nästa år!
En tipstävling tillhör midsommar och det delades ut na priser skänkta av Sparbanken Göinge i Farstorp.
Det blev en dag fylld med sång, dans och mycket god ka
Mats som höll i förra årets svamptur kommer åter igen att guida oss. Nu tar han med oss ut på två svampturer och svarar på frågor. Utöka dina svampkunskaper och följ med.
Ta med dig korg och kniv och vad du vill dricka. Vi bjuder på kabröd. Eventuellt kommer vi att ta bil till exkursionsmålet för att få bästa möjliga svamplycka. Det är bra om du har bil eller kan åka med någon som har.
Anmälan senast 30 september till kontakt@visselto a.nu
Vår idé är att fd banken ska bli Wisselto a Byahus med lokaler för event, möten och aktiviteter. Vi ser också att tomten kan användas till olika sommaraktiviteter där byalagets stora tält kan komma till nytta. Det fungerade riktigt bra när vi hade ”allsång på banken” nyligen. Ett välbesökt och trevligt event som har en egen artikel i denna tidning.
De första förändringarna av byggnaden har nu genomförts – uppvärmningen med direktverkande el har ersatts med två nya lu värmepumpar för bättre komfort och dri ekonomi.
En ramp har anlagts från parkeringen till en ny entré mot norr så att byggnaden blir tillgänglig för alla.Plats för våra nya utemöbler har anlagts på tomten. Nu ska vi hitta plattor också att lägga på ytorna. Någon som har ca 50 kvm över?
Längre fram kommer en del andra förbättringar och fortsatt underhåll av huset att göras enligt den handlingsplan som vi har för fastigheten.
Byalaget vill tacka våra lokala företagare som har bidragit med insatser vid de inledande förändringarna – Tobias Gunnarsson som har gjort snickeriarbeten och Bengt Gullberg, Råstad Entreprenad som har gjort anläggningsarbeten.
Per Pehrsson RavnarpAnders Delin från Stockholm kommer att bjuda på ett varierande musikprogram med musik av bl a J S Bach, M. D. Pujol, F. Tarrega. Anders kommer även tillsammans med Ronnie Johansson på piano framföra sats II Largo ur Concerto in D major RV93 av A. Vivaldi. Anders har framträtt både i Sverige och på internationella musikfestivaler. Anders är en klassisk gitarrist och spelar även och vihuela.Vihuela är en föregångare till gitarren som användes under renässansen och tidig barock i framför allt Spanien. Som titeln på programmet antyder så sträcker sig musiken ifrån 1500-talet fram till idag.Konserten
äger rum söndagen den 9 oktober kl. 18.00 i Visselto a kyrka Andakten hålls av Carl Olof Danielsson.
Vi avrundar kvällen med mingel, snacks och dryck i vapenhuset. Var med oss tillsammans och låt musiken ta oss på en färd genom tid och rum. VÄLKOMNA!
Ronnie Johansson
”Vanligtvis vid såna här tillställningar så ber de som står på scen alla att stänga av sina mobiler men det tänker inte jag göra, för mobilerna kommer ändå inte höras!”
Så sa trubadur Håkan Jonsson när Allsång på Banken drog i gång en sensommarkväll i slutet på augusti. Det var toppen stämning i tältet och med ett sånghä e i handen stämde byn upp! Innan klassiker som Guld och Gröna Skogar, och Calle Schewens vals hördes i hela byn, så delade Jörgen Borgström från Snaphanebygdens Sparbank ut bidrag till byns föreningar. Hembygdsföreningen, Föräldraföreningen, Byalagets Wisselto as Vänner och Idrottsföreningen var tacksamma mottagare av detta na stöd. Jörgen som är VD för Snapphanebygdens Sparbank i Bjärnum sa att banken är väldigt glada att kunna
ge tillbaka till bygden på detta sätt, och kommenterade hur aktiv Visselto a är som by. Det ska vi alla vara stolta över! Vissel o a visade vad vi gick för under allsången. Det var sånt drag i Turistens Klagan att våra musiker Håkan Jonsson och Daniel Olsson tog den som extranummer. Publiken ville knappast gå hem så även när alla sångerna i hä et var avklarade så rundades kvällen av med Brev från kolonien, och Varm Korv Boogie som hyllning till Jenny och Hanna som stod vid grillen under kvällen.
Visselto as (första?) allsång blev succé, Byalaget tackar alla som hjälpte till under kvällen och tackar alla ni som kom! Kanske är det så att vi har startat en ny tradition i byn?
Text: So a Wachtmeister
Foton: Miguel Perez
Fr v: Kjell Nilsson, Idrottsföreningen, Lovisa Zaunders, Hembygdsföreningen, Lars Martinsson, Byalaget Wisselto a Vänner, Jenny Svensson, Erik, Byalaget Wisselto a Vänner, Frederikke Isaksson Föräldrarföreningen samt Jörgen Borgström VD Snapphanebygdens Sparbank
Allsångsmusiker Håkan Johnsson och Daniel Olsson
na. Då bestämmer han sig för att komma hem igen. De blir så glada när han kommer så att de slaktar gödkalven. Det är den bibliska be rättelsen om den förlorade sonen. En pollett trillade ner, både i mitt halvbildade minne och i min förståelse för Jacobs småländska uppväxt och hans tillvaro i exil.
Det handlar alltså om bonader målade ca 1750 -1850 med äggtempera på enkla dukar av lump, lin eller papper. Dessa målades inte av utbildade konstnärer utan de som målade var lantbrukare eller hantverkare. De såldes på marknader och av gårdfarihandlare. I en bildfattig värld var det festligt att sätta upp färgstarka bildberättelser till högtiderna i de mörka stugorna. Det nns också en pe dagogisk funktion. På den här tiden skulle barn och vuxna tvunget känna till bibliska berättelser. En gång om året kom prästen och hade husförhör och då gällde det att kunna sin–läxa.Men du! Vi har ju fem såna här mål ningar i Visselto a. Jag har gömt undan dem på kattvinden förra året!
– Va? Har ni?
– Ja, jag behövde ha plats för annat då! Men nu fattar jag!
– Du måste åka till Unnaryd! Du måste prata med Sören!
Dethela började med att jag i juli be sökte min gamla vän Jacob i Bryssel. Vi bodde i samma korridor under studietiden i Stockholm. Jag kallar honom skämtsamt ”Prinsen av Småland”, då han är prinsaktig med blonda lockar och smålands aktig i sin oförmåga att säga ”r”.
Numera bor han i Bryssel och är gi med fransmannen Sebastien som är gra sk de
signer och konstnär. Deras hem är alltid underbart att vistas i. Gröna växter, loppis fynd blandat med modern konst och udda lösningar som är väl genomtänkta. Ja, ni förstår, jag känner mig som en rörig klydd i jämförelse.Denhär gången såg jag en ny upphängning som jag inte kände igen. Det var mycket all moge, som om 1800-talet står och vinkar till en. Men vad föreställde den? En kille hälsar på någon som har en ko? Samma kille som käkar bulle hos ett gäng grisar? Samma kille som sparkar i lu en samtidigt som kvinnor drar av honom jackan? Jag fattar inte.
Titta i spegeln mitt emot, sa Jacob. Den ska läsas från höger till vänster. En kille le ver syndigt. Han har lämnat fädernegården. Kvinnorna drar av honom kläderna, det blir dans och snusk och dåligheter och till slut har han sjunkit riktigt lågt och äter bland grisar
Det visade sig att Jacob och Sebastien hade varit i Unnaryd, en ort i södra Halland tidigt i somras. Där nns en hembygdsgård som har ett bonadsmuseum. Där var de på en helgkurs och lärde sig måla med äggtempera. Eldsjälen som jag måste leta upp i Unnaryd är en dansk vid namn Sören Kabell.
När jag kom hem till skogarna i Visselto a igen, så gick det några dagar innan jag körde upp till södra Halland. Jag tog med mig min sommarboende granne So e Clerwall, en artonårig tjej som snart ska börja på högsko lan I’École supérieure des arts et industries graphiques (ESAIG) i Paris. Det är en gra sk utbildning som sy ar till att lära sig illustrera berättelser. När jag frågade om hon ville följa med och titta på gamla bonader ög det fak tiskt ingen panikfågel i hennes ögon. Sören öppnade för oss, och under två timmar så gick vi tidsmässigt igenom hundra år av bo nadsmåleri.Sörendyker ner på detaljer. Jag älskar de taljer. Grisarna är randiga OCH prickiga. Varför då? Så ser ju inte grisar ut. Eller? Sen visar Sören oss ett foto på griskultingar som har blivit till när vildsvinshannar hälsat på i hagen. Då blir bonadens grisar logiska.
Vi skrattar och fascineras av målarnas sätt att avbilda Jerusalem och romerska soldater.
Det ser ut som nordisk bebyggelse och de ro merska soldaterna ser ut som glada 1800-tals män med långa rockar och höga hattar. Sören visar: Titta, alla är jätteglada fast situationen är allvarlig - Judas förråder ju Jesus! Till och med Herodes, superskurken, ser ju sympatisk ut.Sören
skrattar. Så är det med de här bona derna. Det är lite rörande klumpigt blandat med beundran för vad de kunde hitta på med enkla medel. Ingen av konstnärerna kunde köpa dyrt material. Det kunde vara överblivet gratis papper från närmsta pappersbruk och ägg hade alla hemma.
När vi kom hem började So e måla. Hon hade lärt sig en del om den bibliska histo rien från en seriebok som illustrerade Jesu liv, sa hon till Sören. Men hon är minst lika
intresserad av nordisk mytologi. Hon säger att konsten är ett sätt för henne att översätta text och historia till bild. Bilder kan ibland förmedla mer än själva ordet och betraktaren kan också tolka bilden med sina egna ord.
Hon började att måla en trädkrona. Är det Yggdrasil? frågade jag. Hm... jag ska måla his torien om Balders död, sa hon. Hon började också skissa på växten mistel. Jag ck gå hem och läsa på om vad som hände när de nord iska gudarnas favoritson dog av en mistelpil, mot alla odds. Trots att ingenting skulle kun na skada honom.
I skrivande stund får jag ett bildmedde lande och ett röstmeddelande från Sebastien. Hans stora idol är Johannes Nilsson (17571827) i Breared, en av bonadsmålarna som är känd till namnet. På sin härliga franskbrutna engelska säger han lite upprört: ”Varför är inte Johannes Nilsson känd? Vad har hänt i Sverige? Det borde nnas gator uppkallade e er honom! Varför är ni inte mer stolta över detta
Hanarv?”skickar
över en bild på bonaden han själv gjort på gammaldags vis med äggtem pera och pigment från tiden. Över gurerna på bilden som har bröllopsfest med mat och musikinstrument har han skrivit på svenska: ”Nu består tron hoppet och kärleken men störst av dem är kärleken. Anno 2022.”
Samma dag som vi i Hembygdsföreningen har hantverks- och skördemarknad (25 sep) kommer jag nnas på övervåningen kl 12-16. Där kommer jag ha ställt fram de bonader som vi har i gömmorna och berätta om dem. Dessutom kommer jag visa So es triptyk om Balders död och visa en kopia av Sebastiens måleri. Välkomna upp om ni vill se!
Lovisa ZaundersFransmannen Sebastien Lenouvel gick grundligt till väga för att lära känna en del av den svenska konsthistorien. Han blandar sina egna färger med ägg och pigment, samma ingredienser som för 200 år sen.
Här är en smygtitt på So es triptyk om Balders död. Hela verket kan ni se på marknadsdagen.
Det är många som mött den Spanska skogssnigeln, alias Mördarsnigeln. En del kämpar frenetiskt med att plocka dem i sina trädgårdar medan andra (som jag) inte har dem i sin trädgård ännu.
Denhär sommaren så exploderade antalet mördarsniglar längs med vägen från Visselto a mot Vesljunga. Jag gissar att en del reagerat på att jag och några andra vänliga medkämpar, gått natt som dag i Norra Hanavrå och klippt sniglar, strött ut snigelpellets, strött ut salt, strött ut sågspån...ja, knepen är många för att mota de där gangstrarna i grind!
Läs gärna på om sniglarna på en av de hemsidor jag länkat till, vi har många sniglar som har sitt ursprung här och alltså inte blir invasiva.
Den här texten är en vädjan till alla mina grannar, nära eller längre bort. Ge inte upp! Släng inte sniglarna över staketet, det gör det bara värre.
• En snigel kan lägga ca 400 ägg per säsong.
• (en kväll dödade jag 4000 sniglar = 1,6 milj ofödda sniglar!! )
• Att den vanligtvis är mörkt brunröd med andningsöppningen på höger sida, men att färgen kan variera.
• Att den huvudsakligen är nattaktiv (strax e er 21, eller när det börjar mörkna, så väller de fram) men kan även vara aktiv under regniga dagar.
• O ast syns inte våra vanliga skogssniglar i sådana mängder som den Spanska skogssnigeln.
• Vår egen svarta skogssnigel är helsvart och lätt att känna igen, döda inte den!
Här är mina knep:
Döda en spansk skogssnigel, strö sedan snigelpellets över den. E ersom de andra sniglarna kommer för att ”städa undan” liket genom att äta upp det så får de i sig pelletsen. Pelletsen gör att de känner sig mätta, slutar att äta och dör.
Klipp sönder sniglarna med en sax strax e er Dethuvudet.kanlåta makabert men jag tycker det är bättre att döda dem snabbt än att låta dem dö en långsam död.
Åse Torgilsson https://www.naturvardsverket.se/amnesom-raden/invasiva-frammande-arter/Arter/ar-ter-som-ej-omfattas-av-regler/mordarsnigel/https://stick.se/blogg/skogssnigel-skillnad-mordarsnigel/#1.2.3%20Gr%C3%A5sidig%20skogssnigel%20(Ari-on%20circumscriptus)%20%C2%A0
Fika, gemenskap och goda samtal i församlingshemmet 27 sep, 25 okt och 29 nov kl 14-16 Vi är så tacksamma för detta initiativ och möjlighet att kunna samlas och prata en stund.
Varmt välkomna!
Endag poppar ett litet ovanligt meddelande upp i Facebook… ”Till förmån för Ukraina bjuder Café kusin på ka e och hemlagade vå or för valfri summa” står det i meddelandet. Härligt tycker vi på Wisselto abladet när spontana arrangemang händer samt när det är ungdomar som tar initiativet. Ännu roligare när det är ungdomar från bygden som tänker till och vill hjälpa till att samla in för Ukraina.Enmassa
positiva ”tummar upp” samt kommentarer kommer i Facebook. Alla är positiva över detta kloka initiativ. Platsen är Mjöbyggets lada. Vem kommer inte ihåg de härliga konserter och tillställningar som har anordnats här.
Så tisdagen den 2 augusti sätter vi oss på vår tandem och cyklar till Mjöbygget, solen lyser och en lätt vind följer oss och det är nästan så att man hör ljuvlig musik i öronen under färden. Väl framme i det vackra Mjöbygget blir vi välkomnade av Laila och Lennart som visar oss plats vid ett av de många borden. De berättar att det var barnbarnen som vill göra gott och motiverade sina föräldrar att hjälpa till. Inne i ladan står Vera, Ester, Ellen, Rut, Oskar och Algot. De för-
Vera, Ester, Ellen, Rut , Oskar och Algot anordnade Café Kusin till förmån för Ukraina.
bereder vå or och dryck som de sedan bär ut och serverar.
Vid vårt bord som är stort pågår många härliga samtal, det talas om minnen och om personer som bor och har bott i bygden. Niklas Larsson kommer ihåg nästan alla och kan namnen väl. E er en stund dyker nya gäster från Visselto a upp, So a och Helena och vi samtalar om den vackra platsen och det na initiativet ungdomarna har tagit. Vera, Ester, Ellen, Rut, Oskar och
Algot ser till att våra koppar inte är tomma och fyller på med sa och ka e.
Tusen TACK för att vi ck gästa Cafe’ Kusin som blev en riktigt lyckad tillställning. De samlade in hela 6200 kr. Fantastiskt bra tycker vi!
Vi hoppas att Mjöbyggets barnbarn öppnar Cafe kusin igen nästa sommar
Har du hört att badplatsen vid Vesljungasjön kommer att bli ännu nare – här har vi i Byalaget tillsammans med Samhällsbyggnadsnämnden drivit frågan om tillgänglighet, toaletter mm vid kommunens kanske naste badplats.
I våras ck vi det glädjande beskedet att kommunen har avsatt medel för en ramp till stranden, en ny byggnad vid parkeringen med toaletter, omklädningsrum och egen vattenrening. Fantastiskt ly för badet!Detta
arbete hanns inte med innan semestern, men nu hoppas vi på att det görs i höst. Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge… Vill du veta mer hör gärna av dig till Osby kommun.
På vår önskelista står också några elstolpar för anslutning av husbilar och husvagnar som allt o are hittar till denna pärla.
Samar Perez Lennart Foto Miguel Perez
Samar Perez Lennart Per Pehrsson
Foto: Moritz Grundman
Först grov de ner mej djupt i jor, sen växte upp en stjälk med blom, sen hängdes jag tills ryggen styvnade, sen kastades jag på marken ut, så ck jag ligga tills jag bleknade, sen ck jag sitta med de stora till bors, sen ck jag följa med de döda till jors.
långa raka na brer. Både oljelin i form av linolja och spånadslin till textilier börjar åter bli på modet och människan börjar förstå det na med de gamla naturliga råvarorna.
ovan är hämtad från första uppslaget i Bengt Sändhs bok om linodling. Att följa de döda till jors som i versen har linet gjort sedan de gamla egyptierna, kanske ännu tidigare. Historiskt vet man för är att de gamla mumierna ligger lindade i linne för 5 000 år sedan.
Linet-”det högst nyttiga” Linum usitatissimum, så namngav Linne´ denna fantastiska växt. Linet är en mycket gammal kulturväxt som människor använt till klädnad genom årtusenden, för att sedan glömma bort den under andra halvan av 1900-talet. Linet ger inte bara textil utan också olja. Genom förädling är linet idag två sorter, oljelin som ger högre frö och oljeskörd men dåliga brer och spånadslin som inte ger så många frön men
Men hur odlar man lin och hur får man det till tyg, till dukar, kläder osv? Vi i hembygdsföreningen bestämde oss i början på året för att ta reda på det. I samarbete med föreningen Skånelin beslöt vi oss för att genomföra ett projekt under 2022, då vi odlar lin och lär oss mer om det gamla hantverket. Vi erbjöd invånarna i och omkring Visselto a att vara med och vi blev ca 15 personer till slut, de esta från Visselto a, men även några” utsocknes”.
Den 8 maj startade vi och Eva Olsson som kom från föreningen Skånelin till hembygdsgården för att lära oss om linet och för att sätta fart på oss. Vi ck lära oss om sådd, rensning, ryckning, torkning, repning, rötning, bråkning, skäktning, häckling och spinning. Puh, det är många moment som vi ska gå igenom innan man har en lintråd.
Sådd
När vi var färdiga i hembygdsgården åkte alla upp till Gräsljunga där fältet låg förberett. Bäst är att så på ett fält där det odlats spannmål året innan. Jordmånen får gärna vara en
lite magrare fastmarksjord, inte tunga blöta jordar och inte mulljord. Vi delade upp oss i fyra grupper som alla ck så en liten bit lin, totalt ca 50 kvadratmeter. Vi ck höra att om man blötte tummen och satte den mot det nysådda skulle man kunna räkna 7 frön på tummen, då var det lagom tjockt med frö. Någon protesterade omedelbart och undrade om det skulle vara en nätt frökenstumme eller en stor grov bonnatumme. Vi kom fram till att en lagom stor bonnatumme var nog bäst, helst från en lång person med gröna ngrar. Enligt gammalt skrock skulle linet helst sås av en lång person, gärna med långt utsläppt ljust hår, klädd i ljusa linnekläder och gående med långa höga kliv. Allt för att linet skulle växa så bra och bli så långt som möjligt.
E er 8 dagar började de första linplantorna sticka upp ur jorden och runt månadsski en maj-juni stod linet i na rader. Ni som kört förbi Gräsljunga i sommar har säkert sett linfältet mitt på Gräsljunga vångar på sidan som lutar ner mot ån.
Den 15 juni trä ades vi igen, nu för att rensa linet från ogräs. Många av deltagarna gjorde nya bekantskaper med svinmålla, lomme,
NärSådd.vi var färdiga i hembygdsgården åkte alla upp ett fält där det odlats spannmål året innan. Jordmånen tunga blöta jordar och inte mulljord. Vi delade upp ca 50 kvadratmeter. Vi fick höraatt om man blötte kunna räkna 7 frön på tummen, då var det lagom undrade om det skulle vara en nätt frökenstumme lagom stor bonnatumme var nog bäst, helst från skrock skulle linet helst sås av en lång person, gärna och gående med långa höga kliv. Allt för att linet Efter 8 dagar började de första linplantorna sticka linet i fina rader. Ni som kört förbi Gräsljunga i sommar på sidan som lutar ner mot ån.
4
1. Eva Olsson från föreningen Skåne-lin vid spinnrocken.
2. Efter sådd myllas frön försiktigt med en kratta.
DenRensning.15juni träffades vi igen, nu för att rensa linet bekantskaper med svinmålla, lomme, pilört, åkerbinda lärde sig även namnen och att känna igen dem.
3. Sådd av lin.
Den 28 juni såg vi den förstalilla blå blomman som blommar på förmiddagen. Körde man förbi på morgonen följde solens gång. På Eftermiddagen hade dagens hembygdsgården åkte alla upp till Gräsljunga där fältet låg förberett. Bäst är att så på ett fält där odlats spannmål året innan. Jordmånen får gärna vara en lite magrare fastmarksjord, inte
NärSådd.vi var färdiga i hembygdsgården åkte alla upp till Gräsljunga där fältet låg ett fält där det odlats spannmål året innan. Jordmånen får gärna vara en lite tunga blöta jordar och inte mulljord. delade upp oss i fyra grupper som alla ca 50 kvadratmeter. Vi fick höraatt om man blötte tummen och satte den mot kunna räkna 7 frö på tummen, då var det lagom tjockt . Någon protesterade undrade om det skulle vara en nätt frökenstumme eller en stor grov bonnatumme. lagom stor bonnatumme var nog bäst, helst från en lång person med gröna skrock skulle linet helst sås av en lång person, gärna med långt utsläppt ljust
4. Ogräsrensning.
Den 28 juni såg vi den första lilla blå blomman som snart följdes av er. Linet har en egenhet att det bara blommar på förmiddagen. Körde man förbi på morgonen var fältet blått av små blommor som noga följde solens gång. På e ermiddagen hade dagens blommor blommat över och fältet var åter grönt.
Nästa dag blommade nya blommor och så fortsätter linet tills blomningen är över, ca 4 veckor.Den
12 juli var det dags för förmiddagska e vid fältet och för att njuta av blomsterprakten när fältet blommade som mest. Vi
ck samtidigt lite skrock, sagor och sägner om linet till livs. Tips på böcker om linodling och beredning av linnetyg. Ryckning
Nästa dag blommade nya blommor och så fortsätter linet tills blomningen är över, ca 4
Ungefär 30 dagar e er full blomning är det dags att skörda. Stjälken är lite gulgrön till färgen och i toppen vajar frökapslar som små bollar. Vid skörd rycker man upp stjälken med rötterna, skakar av jorden, buntar ihop den till en bunt, knyter ihop den och hänger upp den på tork. Vi valde nog den kallaste dagen på hela sommaren, den 7 augusti. Regnet hängde i lu en men alla kom mangrant och hjälptes åt med skörden.
Buntarna hängde vi upp i en gammal balvagn som sedan kördes under tak i fårhuset hos Annika och Mikael. På detta sätt kunde skörden torka ute i solen på dagarna för att sedan rullas under tak nattetid eller vid risk förViregn.ärnu klara med själva odlingsdelen. Hur ska vi nu få stjälken till textil. Det får ni reda på i nästa nummer av Visselto abladet.
” Nu ska vi skörda linet idag………..” Den visan har ni säkert sjungit många gånger men hur gör man?
Annika & Mikael Pettersson Gräsljunga
Den 12 juli var det dags för förmiddagskaffe vid fältet och för att njuta av blomsterprakten blommade som mest. Vi fick samtidigt lite skrock, sagoroch sägner om linet till livs. Tips linodling och beredning av linnetyg.
Den 12 juli var det dags för förmiddagskaffe vid fältet och för att njuta av blomsterprakten blommade som mest. Vi fick samtidigt lite skrock, sagoroch sägner om linet till livs. linodling och beredning av linnetyg.
”Ryckning.Nuskavi skörda linet idag………..”. Den visan har ni säkert sjungit många gånger men hur gör man?
Nästa dag blommade nya blommor och så fortsätter linet tills blomningen är över, ca 4 veckor. för förmiddagskaffe vid fältet och för att . Vi fick samtidigt lite skrock, sagoroch sägner om linet till livs.
” Nu ska vi skörda linet idag………..”. Den visan har ni säkert sjungit många gånger men hur gör man?
” Nu ska vi skörda linet idag………..”.
Den visan har ni säkert sjungit många gånger men hur gör man?
Ungefär Nästa dag blommade nya blommor och så fortsätter linet tills blomningen är över,
Ungefär 30 dagar efter fullblomning är det dags att skörda. Stjälken är lite gulgrön toppen vajar frökapslar som små bollar. Vid skörd rycker man upp stjälken med rötterna, jorden, buntar ihop den till en bunt, knyter ihop denoch hängerupp den på tork. ViBuntarna.
hängde vi upp i en gammal balvagn som sedan kördes under tak i fårhuset hos Annika och pilört, åkerbinda och spergel som är de vanligaste ogräsen och lärde sig även namnen och att känna igen dem.
Ungefär 30 dagar efter fullblomning är det dags att skörda. Stjälken är lite gulgrön till färgen toppen vajar frökapslar som små bollar. Vid skörd rycker man upp stjälken med rötterna, jorden, buntar ihop den till en bunt, knyter ihop denoch hängerupp den på tork. Vi valde kallaste dagen på hela sommaren, den 7 augusti. Regnet hängde i luften men alla komBuntarna hängde vi upp i en gammal balvagn som sedan kördes under tak i fårhuset hos Annika och Linblommor. Skörd av lin. Stjälken är lite gulgrön till färgen och i toppen vajar frökapslar som små bollar. Linet torkas. Buntarna hängdes upp i en gammal balvagn som sedan kördes in under tak i fårhuset hos Annika och Mikael.
Närbild
Sparbank, Osby kommun med både politiker samt nämnder och föreningarna i Visselto a satsar hårt på en skola i Visselto a! Nästan allt man kan förbereda så här långt är Beskedetgjort.
om att kunna starta kommer senast sista september. Just nu har Visselto a skolförenings styrelse börjat övergå från att fokusera på att söka tillstånd hos Skolinspektionen till förberedelser inför uppstart av skolverksamhet hösten 2023 till att planera och förbereda för skolstarten samt att behöva lämna in en överklagan om beskedet är Osbynegativt.kommuns politiker har jobbat fokuserat och enigt för att ta fram de beslut som behövs för att möjliggöra en skola i Visselto a. Detta t ex kring ändringar i rutiner av Annies Gåva för att kunna bevilja det nansiella stödet vi sökte samt samarbete kring speciallokaler och bibliotek. Vi är också snart i hamn med köpekontrakt kring överlåtelse av fastigheten, också här upplever vi ett naturligt samarbete med många olika tjänstepersoner på olika förvaltningar.Utöver kommunen har vi Snapphanebygdens Sparbank i ryggen. Förutom mycket kunskap och moraliskt stöd, kommer banken t ex bidra med lån för köp och
renovering av fastigheten samt stöd från Janne Olssons fond och Sture Håkansson barn och ungdomsfond, fonder som bankenSamarbeteförvaltar. med Byalaget Wisselto a Vänner, Hembygdsföreningen, Wisselto a IF och Föräldraföreningen har etablerats och pågår på olika sätt.
Nära kontakt med föräldrar och barn till den kommande skolan pågår så att vi på ett klokt sätt kan dela med oss av vad som händer.Visionen
för skolan i Visselto a är en förskoleklass och grundskola med hållbarhets- och utomhuspedagogisk pro l. Undervisningen ska belysa hur vårt samhälle och vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling. Alla dimensioner av hållbarhet inkluderas – den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. Utomhuspedagogiken bygger på sambanden mellan de hållbara dimensionerna och den egna positiva upplevelsen av natur och miljö som i sin tur också bidrar till ökad kunskap och förståelse för hur dessa är sammanlänkade.Skolansverksamhet planeras präglas av en trygg, positiv miljö och en stark gemenskap där både elever och personal känner sig sedda och har möjlighet att utvecklas. I miljöerna där eleverna utvecklas skapas plats för kreativitet, nytänkande, motivation, rörelse och kvalité. Skolan kommer ha mindre klasser, vara lärartät och bedriva sin verksamhet i naturnära miljö.
Visionen om en skola som är djupt förankrad i sin naturliga miljö och bygden
växer stadigt fram, inte minst då så många trogna lokala partners har stöttat idén om en friskola i Visselto a sedan idén väcktes.
Så när vi får besked från skolinspektionen och det blir skolstart 2023 kommer yttligare en kra samling krävas. Vi hoppas på att kunna fortsätta bygga på lokala krafter så att skolan förankras ännu djupare här i Visselto a. Skulle du på något sätt vilja och kunna vara med och skapa den bästa skolan? Var gärna med och sprid ordet om skolan, snart börjar vi lägger vi ut rekryteringsannonserna samt att vårdnadshavare kan anmäla sina barn om allt går vägen.
Styrelsen är tacksam för samarbete, stort och smått, så att vi kan få till den bästa skolan för våra barn samt en viktig plats och verksamhet för hela bygden. Kanske en gemensam lunch varje torsdag där barnen och byns pensionärer äter tillsammans? Det nns många möjligheter och idéer.
Hjälp oss att hålla tummarna! Vi jobbar på som om det blir skolstart i Visselto a hösten 2023 , men kanske ändå bra att hålla tummarna?
Vill ni komma i kontakt med oss? Maila wisselto anaturskola@gmail.com Ring Anna Wachtmeister, ordförande Visselto a skolförening, 0700 70 96 28
Ni kan även följa oss på Facebook, Instagram och hemsida www.wisselto anaturskola.com
Anna Wachtmeister Samar Perez Lennart NATURSKOLA
Är du också lite ny ken och undrar vad som gömmer sig bakom häcken hos grannen? Eller undrar du när du kom mer förbi en vacker trädgård vad som gömmer sig bakom huset? Jag är den personen, ny ken i en strut går jag runt och funderar på vem bor i det huset och hur har de inrett sitt vardagsrum och vad gömmer sig bakom busken.
Detär fantastiskt att få titta in hos någon annan, att få inspiration och att få lära sig nya saker. Sön dagen den 7 augusti ck vi läsare av Wissel to abladet möjlighet att titta in hos Lotta Johnsson och Jörgen Rehnström och deras fantastiska och mycket personliga trädgård.
Ett härligt gäng trä ades i Rommentorp utanför Vittsjö, alla med olika bakgrund och intresse. Vi samlades strax e er lunch framför det lilla uteköket i trädgården. Där serverades vin och en ljuvlig ciabatta med skatter från trädgården. Lotta berättade om upplägget och vägledde oss bland dahlior, klematis, allium, prästkrage, sommarblom mor och grönsaker. En fantastisk bland ning där blommor och grönsaker växte till sammans i samma rabatt. Lotta och Jörgen väljer ibland speciella blommor som är lite annorlunda och öppnar ögat, till exempel en härlig gyllengul luden solros eller en ”ja pansk lykta” som tillhör malvafamiljen.
Det som skulle ta ca 1 timme tog säkert mer än två timmar. Vi vandrade mellan
buskar, trädgårdsland och växthus. Här var det som att komma in i en tropisk miljö. Ett växthus byggd av olika material, bland annat fönster och en stomme från företa get jordnära. Vi provsmakade tomater och tomatillo, vi gick vidare till torkställningar för grönsaker där vitlöken både do ade och hängde vackert. Här och där ck vi ta ett frö och en liten planta med oss för att prova på hemma. Ibland behövde vi helt enkelt sitta ner och vila och tog plats i ett av era ”rum” som hade skapats i trädgården.
Vi gick igenom utesovrummet och blev erbjudna att prova utebadkaret. Vi stop pade näsorna i blommor och stoppade ng rarna i jorden.
När Lotta sedan visade oss det enorma ka ebordet hon hade dukat upp sa vi inte nej. Det var er än 7 sorters kakor…
Medan vi drack ka e fortsatte Lotta och Jörgen att tålmodigt svara på alla våra frå gor. Lotta och Jörgen tipsade oss om hur vi kan få en prunkande trädgård, men de sa också att räkna med att du kanske du kom mer att få jobba lite!
Tack Lotta och Jörgen att vi ck tillfälle att besöka er magiska trädgård och åka hem med en massa ideer och nyttig infor mation.PS.Och
jag har lärt mig att det är bra att vara ny ken …DS.
Text & Foto Samar Perez Lennart Lotta JohnssonTraditionen att ha en simskola i en av kommunens härligaste sjöar fortsatte. I slutet av juni och första veckan i juli samlades många simsugna barn med föräldrar vid Vesljungasjöns badplats varje dag i två veckors tid för att lära sig njuta av vatten och lära sig simma.
Leo: att hoppa från brygga, i det djupa, det var det roligaste. Jag lärde mig att dyka.
Kai: jag tyckte aaaalllt var roligt. (och hack ar tänder av kyligt vatten och kall glass…).
Björn: det roligast var krabbgrejen, när man satt på bryggkanten och plumsade i.
simdagen var fredagen den 08 juli och det rade vi tillsammans nere vid stranden. Många var samlade föräld rar, mor- och farföräldrar och sponsore. Innan den sista simlektionen går av stapeln får barnen simdiplom av Jörgen Borgström, Snapphanebygdens Sparbank. Kanske lite bättre än ett papper på att man kan simma är nog ändå glasspinnen från den ”Gamla A ären i Vesljunga, omas och Wenche uppskattar simskolan och är gärna med och bidrar.Vädret så var härligt med sol och lätt vind och vilken simfest det blev. Läs några minnen nedan, vad tyckte barnen och sim lärarna?
Birgitta Svensson, simlärare berättar; Vi lär stor som liten, gammal som ung att älska vatten, jag älskar att bada med alla glada barn. Vilka hjältar de var, vädret var inte alltid soligt och varmt, men alla gick i det kalla vattnet.
Vide: jag kan vända som en pannkaka, vi tränade på att vända som pannkakor och jag älskar pannkakor, men utan grädde.
Saga: jag var med i simskolan förra året och ville vara med så mycket jag kunde i år med fast jag kan simma. Min bror Vide var med i år. Det är så roligt med simskolan.
ea: jag kunde ju yta och då lärde jag mig att simma, mamma varför har du inte sagt att min kropp kan yta?
Jörgen, från Snapphanebygdens Spar bank berättar att kunna simma är viktigt och riktigt. Det är ju härligt att kunna åka till badet och leka och ha kul som barn. Det är en bra och jämlik aktivitet som gör att alla kan umgås. Det är en aktivitet som gör att barnen rör sig och håller sig friska. Och det är en aktivitet som alla kan ha råd med. Och det är precis de värdena som Snappha nebygdens Sparbank vill värna om.
Vide visar under simlektionen stolt upp att han nu lärt sig simma.
Simskolan var gratis tack vare stöd och support från både Osby kommun och Snapphanebygdens Sparbank i Bjärnum. Byalaget Wisselto a Vänner håller i trå darna och ser till att simskolan blir av. Vi hoppas kunna återkomma nästa år.
Samar Perez Lennart Foto: Johanna Carlestam Det bjöds på ett härligt väder på avslutningsdagen och samtliga ck na simdiplom av Jörgen Borgström, Snapphanebygdens Sparbank.
Marie Plambech Ryberg har fått personliga förhinder och kan inte ställa upp som yogainstruktör under hösten. Marie bad att få återkomma e er jul med nya kra er och förslag på Yogakurser.Detkom
in era anmälningar både från män och kvinnor, vissa som vill tämja sin stelhet och andra som vill nna ro, så vi i styrelsen beslutade att det blir yoga i Visselto a, vi ställer om, vi ställer inte in. Maries vision är att hjälpa människor, stora som små, att hitta lugn i vardagen genom att skapa balans mellan kropp och sinne utifrån ett vetenskapligt perspektiv ville vi ta vid.
Vi kommer att anordna gemensam öppen Yoga i banklokalen. Vad betyder öppen yoga? Jo alla som vill yoga tillsammans är välkomna att göra det, det kommer inte att nnas någon
instruktör men många av oss har lite erfarenhet. Vi kommer även att bjuda in Yogalärare och instruktörer att köra en lektion vid olika tillfällen. Beroende på intresse och närvaro tar vi och beslutar gemensamt vilket behov vi har.
Det nns 8 yogamattor i lokalen och musikanläggning har vi. Så varmt välkommen att komma och yoga tillsammans.
Har du tid och lust att stanna på en kopp te e er yogan är du välkommen att göra det.
NÄR: Varje tisdag kl. 18.30-19.30.
Första tillfälle är 11 oktober.
VAR: Wisselto a Byahus
VEM: Tjejer och killar (ej barn).
Ingen kostnad tillkommer för dessa aktiviteter för Byalagets medlemmar.
Vi ses i Banklokalen! Byalaget Wisselto a Vänner
Totalt 15 ölsugna personer mötte upp hos Bosse och Anna- Maja i Hallaböke. Som tidigare var det Viktor Martinsson som stod för kunskapsförmedlingen.
berättade Viktor om ölets historia från begynnelsen i Mellanöstern och Egypten för 8000 år sedan fram till modern tid och de trender som råder idag.
De fyra första öltyperna vi provade var av de mer vanliga typerna till exempel Lager, Pale, Ale, Witbier och Porter. Till dessa serverades passande tilltugg.
I rond två provades fyra öltyper av lite mer extrem karaktär. Först en belgisk Kriek och sedan ett par moderna smaksatta öl. Finalen blev en Omnipollo Pecan Mudcake som avnjöts tillsammans en chokladkaka. omas Gunnarsson hade gitarren med sig och bjöd på några blueslåtar. Sammanfattningsvis blev det en väldigt n kväll med skön
Slutligenstämning.villviiByalaget
ge ett stort tack till Bosse och Anna-Maja för all hjälp och för att vi än en gång fått åtnjuta er gästfrihet.
Lars Martinsson
Foto: Susanne Gäre
Värdarna May Axelsson och Anna-Maja Thorén Mats Karlsson i samspråk med sin bordsgranne Öl med karaktär Start med Lager, Pale, Ale, Witbier och Porter Viktor Martinsson serverade tilltugg till ölet
Nu i höst skulle vi börja vår kurs i trädgårdskomposition. Det bästa är att börja en sådan kurs på hös ten så att man får spirande glädje vid vår och sommar. Då några deltagare inte kunde börja i september har vi nu låtit det andra kurstillfället bli det första. De tre sista kur serna kommer gruppen boka tillsammans med kursledaren Eva. Vi har platser kvar så har du inte redan anmält dig är du välkom men att göra det, vi startar 6 oktober.
En av de saker som bidrar allra mest till att en trädgård känns ombonad och lum mig är väggar mot omgivningen. De kan bestå av häckar, buskage, plank, staket el ler spaljéer med klängväxter. En trädgård behöver inte alltid betyda en gräsmatta. Det kan gott och väl räcka med en lummig uteplats och vackra stenläggningar för att skapa trädgårdskänsla. Storleken har ingen betydelse när det kommer till en trädgård. Det är känslan och planeringen det handlar om. Vad gör man när man vill förvandla en platt och kal tomt till en lummig trädgård?
I Året Runt med Eva Uppsäll får du en grundkurs i rabattplanering och komposi tion dessutom får du en del av din trädgård designad. Kanske en lättskött trädgård som du alltid drömt om! En liten trädgårds täppa med WOW-känsla! En bit av din trädgård som passar just din i stil, färg och
form. Övningsplats kommer att vara Bank lokalen i Visselto a, du kommer vara med och skapa vår egen trädgård i Visselto a mötesplats – samtidigt som du jobbar med din trädgårdside. Vi kommer att djupdyka i perenner och se hur ett års öde kan se ut.
Kursen är i fem delar.
Vi jobbar med grundförutsättningar som platsanalys, ståndortslära, färglära och växt komposition. Vi använder ytan vid banklo kalen som övningsplats. Du kommer att få lära dig en metod som du kan applicera på vilken yta som helst som t ex din älsklings plats hemma i trädgården.
Vi tar fram ett förslag och väljer växter att så. Här kommer vi att börja med att bear beta ytan och lära oss vad som är viktigt när det förarbetas. Du kommer även ha möjlig het att ta med din älsklingsplats och som du parallellt kommer att kunna jobba med.
Del 3: Bokas gemensamt med gruppen och kursledare Utifrån en gemensam komposition sår vi perenner enligt vår planteringsplan. Då kan du även så de perenner du önskar till din egen plats.
Då förbereder vi ytan och färdigställer den. Vi skolar upp våra perennerplantor, både egna perenner och de som kommer att planteras i Byalagets lokal. Vi kan dela perenner med varandra.
Plantering på plats av våra perenner i Byala get och avslutning och analys av det vi lärt oss.Byalaget kommer att subventionera kurs avgi en. Pris för hela kursen per deltagare är 650 SEK, men är du medlem i Byalaget Wisselto a Vänner så betalar du 450 SEK.
Välkommen den 6 oktober, till en spän nande start. Vi har plats för max 15 perso ner så först till kvarn....
Anmälan till kontakt@visselto a.nu Betalning per Swish 123 322 98 20 eller BG 5712-9132. Skriv namn och ”året runt” så att vi kan koppla betalning till rätt person.
den 14 maj körde vi en gemensam städdag där vi städade upp e er vintern, nu vill vi förbereda hus, trädgård och lokal inför vintersäsongen. Vi är tacksamma för din support och hjälp - alla händer är viktiga, små och stora, inne och ute.
Ta gärna med en kratta, spade gummihandskar, eller arbetshandskar, hink trasa eller annat som är bra att ha. Har du någon planta eller växt över som vi kan plantera i vår trädgård så är den varmt välkommen. Här några uppgi er:
• Kratta gemensamma gräsytor.
• Städa och kratta på parkeringsplats, trappa och ingång och ta upp eventuellt kvarlämnat grus,
• Vid behov måla bänkar, undersöka eventuella skador.
• Skydda rabatter, täcka med löv
• Rensa brunnar.
• Städa inne i samlingslokalen och tvätta fönster.
• Hänga upp gardiner
• Ställa upp Yogamattor
• Sortera tältet
Vid lunchtid tas en gemensam paus för en grillstund.
Informera oss gärna att du kan komma så att vi räknar rätt med korv och annat, meddela oss samtidigt om du har några matpreferenser.
Mail: kontakt@visselto a.nu Vi ses!
Och vill du veta hur härligt en städdag kan vara, åga Björn och Erik; Sist var högsta domstolen där. Här sitter Lasse (Lars Martinsson) i domstolen för ett brott han inte riktigt vet vad han har gjort fel. Han ck livstids, men det slutade gott då Lasse hade både korv med bröd och annat gott.
Nu när den na rampen är färdig och vi tar vidare steg i att gestalta Byahusets gemensamma trädgård kom naturligtvis frågan om en liten grillplats upp. Styrelsen vill skapa en grill plats där vi spontant kan komma förbi en kväll. Var och en tar med sig sitt att grilla och kanske vi delar på sallader och utbyter recept. När vi satt och spånade kom iden om en stationär grill av betongrör med
svängbart rör. Gärna en andra hylla där det grillade kan hållas varm. Lite likt den vid Vesljungasjön.Sånuundrar vi, det är inte så att du har en grill hemma? Eller kanske lite delar till en grill? Eller har du en ide eller till och med skulle kunna hjälpa oss med att skapa grillen?Ettalternativ till en stationär grill är en på hjul som vi kan ta fram och tillbaka, ibland
är det någon som har en sådan över i garaget eller uthuset. Ni får gärna höra av er till oss. Som sagt innan, bra om grillen är lite bredare så att man både kan grilla samt ha plats att förvara och hålla några färdiggrillade korvar varma.Ärdu intresserad att hjälpa oss kontakta kontakt@visselto a.nu
Foto: May Axelsson
Ett bra alternativ till traditionell varm rökning av kött, korv eller skinka är låg temperaturrökning eller kallrökning. Riktigt läcker variant är rökning av ost.
Dubehöver ost med en fetthalt på minst 30%. Krämiga ostar till ex empel. Hushållsost eller starka os tar är lämpliga och mozzarella passar också mycket bra.
Här beskriver jag hur jag röker ost: Mozarella: Torka mozzarellan med en kökshandduk, krydda den e er din smak, t ex med örter från Provence, paprika eller mald peppar, tillsätt lite havssalt. Hushållsost: Dela den halvhårda osten i portioner om ca 200 gram. Detta behöver inte kryddas ytterligare
Lägg osten på en metallbotten med hål (rostfritt stål) och häng upp den i rökaren. Du behöver även en ”rökspiral”. (Jag an vände BBQ Rökspiral 22,5x17,5x5,5 samt bokmjöl för rökning.
Fyll ”rökormen” med bokspån, tänd spå net, det får bara glöda och lägg det i röka ren. En rökprocess tar cirka 10 till 11 tim mar. Låt sedan osten ligga i rökaren i ca 8 timmar. Nu börjar du den andra rökcykeln.
Nu kan du besluta om du är nöjd, om ja så bara ät. Du kan också starta ett tredje pass om ostbitarna är större. Se till att ute temperaturen inte är för hög, vid 30 grader på sommaren kommer din ost att deforme
ras. Är det under 10 grader ute får du inte heller ett bra resultat. Temperaturer på 15 till 25 grader är väl lämpade.
Kallrökt ost passar bra till ett glas vin. Bjud in dina vänner och smaka på osten. Kallrökt ost är beroendeframkallande, jag lovar!
Viel Erfolg! Ulrich RadeckerE er att vi ck prova en kallrökt mozzarella frågade vi Ulrich om vi kunde få vara med under en kallrökning vilket vi självklart ck. Och det var både intressant och spän nande att se hur han gjorde.
Ok, vi ska bena ur själva begreppet rökt ost, för det kanske inte är helt klart för alla, det var det inte för mig. Det är ost som har le gat länge i en rök och fått en smak av spån som ryker. Röksmaken tar olika lång tid på sig att tränga in, mycket beroende på vad det är för typ av ost. Smaken är olika bero ende på vilken sorts spån man väljer (björk, ek, en etc). Men, överlag så kan man säga att oavsett ost så kan det vara bra att den vakuumförpackas och lagras en tid för att låta smaken sätta sig ordentligt i osten. Översättning av Ulrich text från tyska till svenska och några förklarande ord...
Samar Perez Lennart Foto: Miguel Perez Färdigrökt hushållsost
Det na med Visselto a är att vi har inte bara helårsboende utan även en hel del som har fritidshus. En dag var vi på besök hos tyska vänner från Berlin som har fritidshus i Boalt. De bjuder på mat och vi pratar recept. Framförallt pratar vi om vad trädgården, naturen och skogen kan ge och då berättar Marlies om sitt gamla familjerecept ”Pilzbohnen” eller Svampbönor på svenska.
Marlies, berättar att på sensommaren är det svamptid och vad gör man när det nns många svampar i skogen? Naturligtvis kan man äta dem helt färska på en smörstekt skiva bröd, eller torka dem så att man kan använda dem hela året. Och Marlies berättade att hon hade ett gott recept från sin svärmor och med ett kul namn ”Pilzbohnen nach Oma Ingeburg”.
Vi fortsatte samtalet och sa att det vore riktigt roligt om även andra läsare kunde dela med sig av sina recept. Något praktiskt, enkelt eller helt enkelt ovanligt recept. Så till nästa nummer av Wisselto abladet tar vi gärna emot dina recept. Men först kommer Marlies…
Du behöver:
• Två nävar torkad Karl-Johansvamp eller Sandsopp, Björksopp, Honungsskivling, kan även vara en annan svamp du gillar.
• Ett paket skivat bacon
• Gröna bönor (färska eller frysta)
• Salt och peppar
Gör så här:
• Lägg svampen i en kastrull, fyll med vatten och koka svampen på låg värme i cirka en timme. Låt svampen ligga i svampvattnet i minst 4-6 timmar. Släng inte svampvattnet. Har du färsk svamp behöver du förstås inte blötlägga svampen.
• Skär baconet i strimlor och stek tills det är knaprigt. Pressa svampen och behåll svampvattnet. Lägg dem i baconet och stek dem lite också. Använd gärna lite smör till stekningen. Tillsätt 2 matskedar crème fraiche eller grädd l.
• Fyll en gryta med vatten, tillsätt en tesked salt och låt vattnet koka upp. Blanchera bönorna tillsammans med kyndel, alternativt timjan, ca 3-5 minuter, om de är färska. Tar du torkade så behöver du lägga dem i vatten över natten samt koka. Ta upp bönorna ur vattnet och låt dem rinna av. Tillsätt bönorna i skink- och svampblandningen. Fyll nu på lite svampvatten. Rör om, låt allt sjuda försiktigt på låg värme.
• Krydda e er smak med peppar, salt och eventuellt mer salt eller Svampbönornatimjan. passar bra till mjölig potatis och till exempel schnitzel, säger Marlies.
Ett annat svamptips från Marlies är att torkad svamp kan man mala ner till svamppulver. Pulvret kan användas för att binda såser och grytor t ex gulasch, säger Marlies. På så sätt behöver man inte mjöl och får en glutenfri rätt.
Marlies Radecker - översatt av Samar Perez Lennart
Foto: Miguel Perez
Söndagen den 16 oktober
kl 12:00 - 15:00
är det dags för Höstkul i Bjärnum. Årets tema är ”På bondgården” och det kommer att nnas många roliga grejor i och runt Snapphanebygdens Sparbank.
Vad sägs om bl a:
• Bingopromenad - i samarbete med Bjärnums GoIF
• Kom och töm din sparbössa - och få en present
• Vi bjuder på grillad korv och ka
• Traktorer
• Klappa Happy (ponny), Joy (åsna), Teddy & Freddy (höns), Kung Caspian (kanin)
• Liten skördemarknad
