Söndag 13 maj 2012 kl 18.30 Helsingborgs Konserthus Dirigent: Andrew Manze Solist: Jean-Efflam Bavouzet, piano Helsingborgs Symfoniorkester Konsertmästare: Lisa Öberg
Sergej Prokofjev Pianokonsert nr 3 C-dur
ca 30 min
Andante – Allegro Tema med variationer Allegro, ma non troppo
PAUS Sergej Rachmaninov Symfoni nr 2 e-moll
ca 55 min
Largo – Allegro moderato Allegro molto Adagio Allegro vivace
Söndagsserien
Andrew Manze dirigent I och med kvällens konsert avslutar Andrew Manze sin sjätte säsong som chefdirigent för Helsingborgs Symfoniorkester. Efter en framgångsrik internationell karriär som barockviolinist ägnar han sig idag helt och hållet åt dirigentyrket, i vilket inte minst hans kunniga, avspända och humoristiska sätt att med några väl valda ord från dirigentpulten ge en ny ingång till musiken, har bidragit till hans popularitet hos såväl publik som musiker. Under sin tid tillsammans har Andrew Manze och HSO hunnit spela in en rad framgångsrika cd-skivor för skivbolag som Harmonia Mundi, Hyperion och BIS. Den senaste i raden är cd-boxen med Brahms samtliga symfonier som släpptes för en månad sedan i samband med orkesterns hundraårsjubileum, på det tyska bolaget CPO.
Andrew Manze är sedan ett år tillbaka Associate Guest Conductor för BBC Scottish Symphony Orchestra och gästar regelbundet Münchenfilharmonin, City of Birmingham Symphony Orchestra och Kungliga Filharmonikerna. Under förra säsongen debuterade Manze med bland andra Göteborgs Symfoniker, Oslofilharmonin samt Finlands och Danmarks radioorkestrar. År 2011 tilldelades Andrew Manze det prestigefulla Rolf Chockpriset, ett pris som utdelas vart tredje år i fyra olika kategorier av Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Akademien för de fria konsterna och Kungl. Musikaliska Akademien. Bland tidigare pristagare i kategorin ”De musikaliska konsterna” hittar man namn som György Ligeti, Ann-Sofie von Otter och Gidon Kremer.
Jean-Efflam Bavouzet piano Jean-Efflam Bavouzet gästade HSO för första gången i januari 2010, då som solist i Robert Schumanns pianokonsert. Under innevarande säsong framträder Bavouzet med orkestrar som Deutsches SymphonieOrchester Berlin, Boston Symphony Orchestra, Philharmonia Orchestra och NHK Symphony Orchestra i Tokyo. Under fjolårssäsongen turnerade han i USA med Orchestre National de France och Daniele Gatti, konserterade vid BBC Proms med London Philharmonic Orchestra och Vladimir Jurowski samt debuterade med New York Philharmonic. Många av Bavouzets inspelningar (han ingår i Chandos Records artist-
stall) har vunnit prestigefulla utmärkelser, senast en Gramophone Award 2011 för en cd med musik av Debussy och Ravel tillsammans med BBC Symphony Orchestra och Yan Pascal Tortelier. Under säsongen 20082009 framförde Bavouzet under en serie konserter i Förbjudna staden i Peking Beethovens samtliga pianosonater. Efter utbildningen vid Pariskonservatoriet för Pierre Sancan inbjöds Jean-Efflam Bavouzet 1995 av Sir George Solti att debutera med Orchestre de Paris. Idag är Bavouzet själv professor vid Hochschule für Musik i tyska Detmold.
Sergej Prokofjev (1891-1953): Pianokonsert nr 3 C-dur opus 26 Den 17-årige Sergej Prokofjev uppenbarade sig på den ryska musikscenen som ett ”enfant terrible”. Hans metalliska pianostil med sitt precisa och hårda anslag kontrasterade skarpt mot den sångbara Chopintradition som var ledstjärna för Skrjabin. Debuten skedde 1908 med egna kortare pianostycken bl.a. Suggestion diabolique. När han presenterade sin andra pianokonsert i Pavlovsk 1913 uppfattades musiken mycket olika. En del ansåg den barbarisk, andra genialt nyskapande. Prokofjev blev associerad med futurism i musik. År 1914 begav sig Prokofjev ut i Europa för att visa upp sin musik och sitt bländande pianospel men fann att där var hans musik inte tillräckligt modern. Han satsade då på operaskapande men det blev en felkalkylering. Sju år av sitt liv arbetade han på olika operor utan framgång. En annan stor besvikelse blev det dåliga mottagandet av hans andra symfoni, men den tredje pianokonserten återgav honom självförtroendet. Den hyllades allmänt och blev snabbt ett repertoarverk. Det är den mest balanserade och avrundade av Prokofjevs fyra pianokonserter och har blivit den mest populära. Prokofjev skrev: ”1913 skrev jag ett tema tänkt för variationer men jag la det åt sidan. Under åren 1916–17 försökte jag flera gånger att få grepp om denna tredje pianokonsert. Jag skrev ner två teman till första satsen och
två variationer i den andra men det var inte förrän sommaren 1921 i England som verket fick form och jag komponerade den fort färdig.” Det första framförandet med kompositören som solist ägde rum i Chicago men det var framförandet i Paris med dirigenten Serge Koussevitsky som blev genombrottet för en av 1900-talets finaste pianokonserter. Konserten inleds med ett lyriskt tema i klarinetten och violinerna innan allegrot öppnar med motorisk frenesi. Efter ett kapriciöst tema ackompanjerat av kastanjetter återkommer mitt i satsen det inledande lyriska temat men nu i en passionerad orkesterversion. Solisten tar över och breder ut sig i ett lyriskt parti innan den motoriska energin bryter igenom och leder satsen mot en furiös coda. Andra satsens tema är en raffinerad och elegant marsch i avmätt tempo. Variationerna pendlar mellan klangligt och harmoniskt välljud och brutal kraft. Den avslutande satsen har till en början en burlesk karaktär med djärva och vilda språng. Musiken stannar av och en av Prokofjevs finaste melodier spelas av blåsare. Stråkarna tar över och musiken växer till en känslomässig klimax som kan påminna om en extra harmonikryddad Rachmaninov. Lustfylld energi avslutar denna härligt, virtuosa och friska konsert.
Mer om Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus på internet: www.helsingborgskonserthus.se – www.facebook.com/konserthuset För stöd till HSO, gå med i Vänföreningen: www.hsv-vanner.se
Sergej Rachmaninov (1873-1943): Symfoni nr 2 e-moll opus 27 ”Vad är musik? Hur kan man definiera den? Musik är en lugn månskensnatt, det stilla rasslandet i sommarens lövverk. Musik är den avlägsna klockklangen vid aftonsången. Musiken föds endast i hjärtat och den vänder sig till hjärtat. Poesin är musikens syster och sorgen dess moder.” Sergej Rachmaninov Sergei Rachmaninov var på många sätt Tjajkovskijs arvtagare. Liksom sin företrädare delade han sin tid mellan långa resor utomlands och perioder på landet som för Rachmaninovs del betydde godset Ivanovka på stäppen i södra Ryssland. Men till skillnad mot Tjajkovskij var Rachmaninov en aktiv och mycket framgångsrik pianist och dirigent vilket tog tid från komponerandet. Han hade heller ingen finansiell välgörare som gav honom möjlighet att komponera på heltid. Rachmaninov var en sommarkomponist på samma sätt som Gustav Mahler. Succén med den andra pianokonserten (1900–01) hade skapat förväntningar på nya stora orkesterverk och framför allt på en stor rysk symfoni. 1906 beslöt han därför att säga upp sig från tjänsten som dirigent vid Bolsjojteatern i Moskva. Han reste till Dresden i no-
vember samma år och där fick han den tid och ro han behövde för att skapa sin andra symfoni, den i e-moll. I februari följande år var partituret färdigskrivet. Den andra symfonin anses som ett av tonsättarens främsta verk och också ett mycket karaktäristiskt verk för sin tonsättare. Den är lika melodiös som den andra pianokonserten och instrumentationen är mästerlig. Den är ovanligt optimistisk i tonen för att vara skriven av en som yttrat: ”Ljusa toner kommer inte lätt till mig”. Premiären ägde rum i januari 1908 i St. Petersburg, just där Rachmaninovs första symfoni elva år tidigare gjort fiasko! Nu var succén fullständig. Tjajkovskij hade en hel arsenal av konstruktionstekniska finesser i sina symfonier exempelvis motton, konfrontationer av olika klangblock och tonartskonflikter. Rachmaninov litar i sitt symfoniska bygge helt på styrkan i de melodiska ingivelserna. Han låter melodierna breda ut sig mot noggrant arrangerade höjdpunkter och han kontrasterar effektfullt de romantiska melodierna mot partier med medryckande schwungfull rytmik. Artistkommentarer: Mats Persson Verkkommentarer: Per Nyrén
Lunds Universitet, Campus Helsingborg kommer i samarbete med Helsingborgs Symfoniorkester att genomföra en unik forskningsstudie om publikupplevelser. Den genomförs som en enkätundersökning och vi är tacksamma om ni som fått en enkät vid er plats vill fylla i den efter konserten och lämna vid biljettkassan i nedre foajén. Där finns det också pennor att låna. Undersökningen är en viktig del i uppföljningen av verksamheten. Vill du inte delta så lämna enkäten till din granne. Som tack för hjälpen får du en fribiljett till en av våra sommarkonserter. Med vänlig hälsning Klas Wounsch, tf VD.