Söndag 5 maj 2013 kl 18.30 Helsingborgs Konserthus Dirigent: Muhai Tang Helsingborgs Symfoniorkester Konsertmästare: Dan Almgren
Bedrich Smetana Má Vlast (Mitt fosterland) Vyšehrad Vltava (Moldau) Šárka
ca 40 min
PAUS Z českých luhů a hájů (Från Böhmens skogar och ängar) Tábor Blaník ca 40 min
Söndagsserien
Muhai Tang dirigent Den kinesiske dirigenten Muhai Tang är för närvarande chefdirigent för Belgrads filharmoniska orkester och förste gästdirigent för Hamburger Symphoniker. Dessutom är han i sitt hemland konstnärlig ledare för Shanghai Philharmonic Orchestra och Zhenjiang Symphony Orchestra. Under drygt ett decennium (1987–2000) var han chefdirigent för portugisiska Orquestra Gulbenkian, där han bidrog till att stärka orkesterns rykte tack vare internationella turnéer och skivinspelningar. Han har också varit chefdirigent och konstnärlig ledare för Zürcher Kammerorchester (2006–11). Tangs internationella rykte etablerades då Herbert von Karajan år 1983 bjöd in honom att dirigera Berliner Philharmoniker i deras abonnemangsserie. Denna framgång ledde inte bara till en återinbjudan, utan även inbjudningar från många av världens ledande orkestrar såsom London Philharmonic Orchestra, Gewandhausorchester Leipzig, Staatskapelle Dresden, Orchestre National de France, S:t Petersburgfilharmonin och San Francisco Symphony. Muhai Tang har genom åren gästdirigerat på fyra kontinenter och har samarbetat med en lång rad stora artister som Mstislav
Rostropovich, Yehudi Menuhin, Itzhak Perlman, Jean-Pierre Rampal, Martha Argerich och Anne-Sophie Mutter. Opera har alltid utövat en stark lockelse för Muhai Tang. Kanske har denna dragning till det sceniska och dramatiska att göra med att hans far var en framgångsrik filmregissör. Tang var under en period chefdirigent för Finlands Nationalopera, där han ledde nya uppsättningar av bland annat Rosenkavaljeren (Richard Strauss), Madame Butterfly (Puccini), Tosca (Puccini), Boris Godunov (Mussorgskij), Figaros bröllop (Mozart), La Traviata (Verdi) Barberaren i Sevilla (Rossini) och Othello (Verdi). Dessutom dirigerade han en rad baletter, exempelvis en nyuppsättning av Tjajkovskijs Svansjön och en kritikerhyllad version av Stravinskys Våroffer. År 2007 dirigerade han en scenisk uppsättning av Tan Duns opera Tea med Kungliga Filharmonikerna i Stockholms Konserthus. I fjol dirigerade han Rossinis Le Comte Ory på Zürichoperan i en uppsättning där Cecilia Bartoli hade en av huvudrollerna. Muhai Tang gästar ikväll HSO för andra gången. Vid hans första gästspel, i april 2010, framfördes bland annat Tjajkovskijs fjärde symfoni.
Mer om Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus på internet: www.helsingborgskonserthus.se – www.facebook.com/konserthuset För stöd till HSO, gå med i Vänföreningen: www.hsv-vanner.se
Bedrich Smetana (1824–84): Má Vlast (Mitt fosterland) Bedrich Smetana återvände 1861 till Prag efter sex framgångsrika år i Göteborg som ledare för Harmoniska sällskapet. Han hade lämnat sitt hemland 1856 besviken över det politiska klimatet, över bristen på politisk utveckling mot självständighet från det Habsburgska styret. Det var ett begynnande politiskt töväder som fick Smetana att resa hem till Prag. Han blev där under de följande åren en nationell centralgestalt bland annat genom att skapa en tjeckisk opera. År 1866 hade Brudköpet premiär och den blev en stor publiksuccé. Den betraktas fortfarande som tjeckernas nationalopera. Förutom operan skedde Smetanas viktigaste insats på den symfoniska diktens område. I sina symfoniska dikter förenade Smetana Liszts nydanande fria symfoniska form med ett nationalistiskt innehåll. Främst av Smetanas symfoniska dikter är verkcykeln Má Vlast, komponerad 1874–79. De sex symfoniska dikterna i Má Vlast presenteras ofta som en helhet men de var från början tänkta som individuella verk och uruppfördes separat. Vyšehrad beskriver slottet Vyšehrad i Prag, som var sätet för de första tjeckiska kungarna. Den symfoniska dikten inleds med den mytiske sångaren Lumirs harpa. Blåsarna intonerar ett fyrtonsmotiv (B-Ess-D-B). Det representerar slottet och återkommer i den andra dikten, Vltava, och avrundar hela cykeln i Blaník. Musiken når en klimax som leder in i en snabb marsch. En andra höjdpunkt får ett tvärt avbrott. Slottet kollapsar. Man hör åter sångarens harpa och erinras om slottets forna skönhet. Musiken dör ut och tanken leds till floden Moldau som flyter nedanför slottet.
Vyšehrad komponerades mellan 1872 och 1874 och är det enda verket i cykeln som var färdigkomponerat innan Smetana blev fullständigt döv sommaren 1874. Om innehållet i den andra tondikten, Vltava (Moldau), skrev Smetana själv: ”Kompositionen beskriver Moldaus flöde. Floden bildas av små källor, den kalla och den varma, som förenas i en gemensam ström. Moldau flyter sedan genom skogar och ängar, genom landskap där ett bondbröllop firas och där sjöjungfrurna trår en ringdans. På klipporna vid sidan av floden står stolta slott och palats men även ruiner. Moldau trängs ihop och störtar förbi virvlande forsar innan den breddas och flyter in i Prag förbi Vyšehrad. Floden försvinner majestätiskt för att långt bort mynna ut i Elbe. Inspirationen till verkets huvudmelodi, som vi gärna tror att Smetana hämtat från vår svenska folkvisa Ack, Värmeland du sköna, kan ha kommit från den tjeckiska folksången Kočka leze dírou. Den kan också ha kommit från en italiensk renässansmelodi, La Mantovana, vilken senare kom att ligga till grund för Israels nationalhymn, Hatikva. Šárka är den kvinnliga krigaren som är huvudfigur i den gamla tjeckiska legenden om ett kvinnornas krig. Šárka binder sig vid ett träd och väntar på att räddas av riddaren Ctirad. Hon lurar riddaren att tro att hon blivit fången hos de rebelliska kvinnorna. Ctirad blir förälskad i Šárka, som bjuder Ctirad och hans följe på ett mjöd som får dem att somna. Šárka blåser i ett horn. Det är signalen till de rebelliska kvinnorna att anfalla. De mördar alla männen.
Z českých luhů a hájů (Från Böhmens skogar och ängar) har inget speciellt program utan skildrar Böhmens landsbygd med sina mäktiga skogar och livfulla byfester. Tábor komponerades 1978 och fick sitt uruppförande två år senare. Tábor är en stad i södra Böhmen, som grundades av husiterna och tjänande som deras centrum under husitkrigen. Diktens huvudtema citerar en husitisk hymn Ktož jsú boží bojovníci (Vi är Guds krigare). Husiterna var en kristen rörelse inspirerad av den böhmiske reformatorn Jan Hus (1369–1415) idéer. Husitrörelsen var en föregångare till Luther och hade starka både sociala och nationella inslag. Jan Hus brändes på bål för sina åsikter
1415, vilket blev inledning till husitkriget som varade 1420–1434. Blaník är det berg där enligt legenden en stor armé krigare ledd av St. Wenceslas sover. En gång när läget för landet är som dystrast, när det attackeras av fyra arméer från olika håll, kommer krigarna att vakna och undsätta det tjeckiska folket. Mot slutet citeras åter den husitiska hymnen och nu den tredje raden där texten lyder ”så att du slutligen ska segra med Honom”. Ett hopp om att den tjeckiska staten en gång ska segra och bli självständig. Artistpresentation: Mats Persson Verkkommentar: Per Nyrén
KOMMANDE KONSERTER MED HSO: Torsdag 16 maj kl 19.30 Dirigent: Christoffer Nobin – Solist: Markus Falkbring, viola Kodály: Danser från Galánta – Bartók: Violakonsert Beethoven: Symfoni nr 5 Söndag 26 maj kl 18.30 Dirigent: Andrew Manze – Solist: Håkan Hardenberger, trumpet Broström: Lucernaris – Walton: Symfoni nr 1