Torsdag 26 september 2013 kl 19.30 Helsingborgs Konserthus Dirigent: Daniel Blendulf Solist: Johannes Rostamo, cello Helsingborgs Symfoniorkester Konsertmästare: Dan Almgren
Benjamin Britten The Courtly Dances
ca 10 min
March – Coranto – Pavane – Morris Dance – Galliard – La Volta – March
Dmitrij Sjostakovitj Cellokonsert nr 1
ca 30 min
Allegretto Moderato Cadenza Allegro con moto
PAUS Peter Tjajkovskij Symfoni nr 1 g-moll ”Vinterdrömmar”
ca 45 min
Dagdrömmar på vinterresa: Allegro tranquillo Dystert landskap, dimmigt landskap: Adagio cantabile ma non tanto Allegro scherzando giocoso Andante lugubre – Allegro moderato – Allegro maestoso
Torsdag Stor, Torsdag Mini
Daniel Blendulf dirigent Kvällens dirigent, Daniel Blendulf, började sin musikerbana som cellist, med en framgångsrik solistkarriär och som medlem i såväl Mahler Chamber Orchestra som Lucerne Festival Orchestra. År 2005 påbörjade han dirigentstudier, inspirerad av den legendariske pedagogen Jorma Panula. Tre år senare vann han Svenska Dirigentpriset och sedan dess har karriären gått spikrakt uppåt. Daniel Blendulf har dirigerat de flesta av Sveriges symfoniorkestrar, och under säsongen 2012–2013 ledde han Kungliga Filharmonikerna i inte mindre än tre konserter. Vid den tredje, i maj, dirigerade han bland annat Prokofjevs femte symfoni och uruppförandet av Anders Nilssons violinkon-
sert, med Cecilia Zilliacus som solist. Helsingborgs Symfoniorkester gästdirigerade han senast i somras, vid Musik i Kullabygdens öppningskonsert. I fjol debuterade Blendulf med Göteborgs Symfoniker, och under säsongen 2013–2014 väntar bland annat två konserter med Sveriges Radios Symfoniorkester och en konsert med Tammerfors filharmoniker, vilket också blir Daniel Blendulfs Finlandsdebut. I maj 2014 dirigerar han Orquesta Sinfónica de Tenerife i ett Sibeliusprogram. I förra veckan ledde Blendulf Malmö Symfoniorkester i uruppförandet av Britta Byströms orkesterverk Invisible Cities.
Johannes Rostamo cello På kvällens konsert har vi glädjen att hälsa Johannes Rostamo – HSO:s solocellist åren 2006–08 – välkommen tillbaka, nu som solist i Sjostakovitjs Cellokonsert nr 1. Sedan några år tillbaka har Johannes bytt solocelloplatsen i vår orkester mot samma post i Kungliga Filharmonikerna. Han är dessutom återkommande gäst i Mahler Chamber Orchestra och har arbetat med såväl Concertgebouworkestern i Amsterdam, Kungliga Hovkapellet som Helsingfors Stadsorkester som gästande solocellist. Johannes Rostamo har fått sin utbildning i Helsingfors, Oslo, Stockholm (Edsbergs musikinstitut) och vid ECMA (European Chamber Music Academy). Han har studerat för bland andra Heikki Rautasalo, Torleif Thedéen, Truls Mørk, Frans Helmerson,
Heinrich Schiff och Erling Blöndal Bengtsson. Johannes är idag en eftertraktad kammarmusiker och gästar regelbundet en rad europeiska musikfestivaler. Hans debutskiva har getts ut av skivbolaget Academus, och innehåller en liveinspelning av Joonas Kokkonens cellokonsert med Kungliga Musikhögskolans Symfoniorkester under ledning av Paul Mägi. Johannes har tidigare gjort solistframträdanden med flera skandinaviska orkestrar, exempelvis Pori Sinfonietta, Åbo Stadsorkester och Kungliga Filharmonikerna. Den trogna Helsingborgspubliken minns förstås också hans framförande av Dvořáks Cellokonsert tillsammans med HSO och Mats Rondin i februari 2008.
Benjamin Britten (1913–76): The Courtly Dances ur operan Gloriana Årets tredje jubilar efter Verdi och Wagner är också den yngste, ”bara” 100 år skulle Benjamin Britten ha fyllt den 22 november. Han får dock räknas till en av förra seklets mest betydande kompositörer. Till eftervärlden har han gått framför allt för sina operor och sin kammarmusik. Det närmaste Helsingborgs konserthus kommit honom är väl när hans livspartner, sångaren Peter Pears, var här för att tillsammans med Helsingborgs Symfoniorkester framföra Les Illuminations. Inte heller att förglömma
HSO:s kritikerrosade Brittenplatta med bland annat pianokonserten med Ralf Gothoni som solist och Okko Kamu som dirigent. Men i kväll är det ett mera sällan spelat verk som står på programmet. Musiken är hämtad ur operan Gloriana. En ganska okänd Brittenopera komponerad 1952 och inklämd mellan de mer ofta spelade Billy Budd och The Turn of the Screw. Operan skrevs till Elisabeth II:s kröning, men lär inte ha fallit drottningen på läppen.
Dmitrij Sjostakovitj (1906–75): Cellokonsert nr 1 opus 107 Dmitrij Sjostakovitj föddes i en musikalisk familj, mamman var pianist och pappan en god amatörsångare. Men Dmitrij visade inga tecken till musikintresse förrän vid 14 års ålder, då man upptäckte att pojken hade absolut gehör och kunde memorera all musik han hörde. Så det blev systematiska musikstudier. Pappan, som var chef för en guldgruva i Sibirien, dog kort därpå och mamman vigde sitt liv åt att stötta Dmitrij, som började studera komposition och piano vid musikkonservatoriet i Petrograd (S:t Petersburg) för bland andra Alexander Glazunov. Från första symfonin, som uruppfördes 1925, och framåt var Dmitrij Sjostakovitj en mycket flitig kompositör. Han skrev 15 symfonier, lika många stråkkvartetter, ett flertal konserter, operor och massor av filmmusik. I takt med Josef Stalins lynne sågs Sjostakovitj omväxlande som hjälte och som en folkfiende, och trots att han många gånger trodde att KGB skulle knacka på dörren lyckades han
överleva Stalins terror. Cellokonserten är tillkommen i en anda av relativ frihet, sex år efter Stalins död, år 1959. Konserten skrevs för Mstislav Rostropovich, som också uruppförde den i Leningrad. Men en verklig ”hit” blev den någon månad senare då den framfördes i USA av Rostropovich och Philadelphia Orchestra under ledning av Eugene Ormandy. Den spelades in på en LP som blev en storsäljare. Inspelningen finns på Spotify. Konserten inleds med ett egensinnigt och dynamiskt tema, vilket återkommer som underlag för hela verket. I finalen triumfatoriskt och segervisst. Men det är mera intrikat än så, cellokonserten tycks innehålla ett par "kodifierade" teman – det fyra toner långa motiv som genomsyrar hela stycket är taget från Processionen till avrättningen ur Sjostakovitjs filmmusik till Unga gardet (1948), och finalen innehåller ledmotiv som är förvrängda fraser från Stalins älsklingsfolkmelodi Suliko. Som en grimas åt den grymme diktatorn.
Peter Tjajkovskij (1840–93): Symfoni nr 1 g-moll opus 13 ”Vinterdrömmar” Till skillnad från den några år äldre Johannes Brahms väntade inte Peter Tjajkovskij till mogen ålder innan han skrev sin första symfoni. Tvärtom, symfonin ”Vinterdrömmar” kom till redan 1866 då Tjajkovskij var blott 26 år. Det skulle dröja ytterligare tio år innan kollegan Brahms levererade sin första symfoni. Symfonin var Tjajkovskijs första större verk och skrevs samtidigt som han utsågs till professor vid musikkonservatoriet i Moskva. Men det betyder inte att Tjajkovskij hade lätt för sig. Han kämpade med formen och symfonin reviderades några år senare. Men på det hela taget var Tjajkovskij senare mycket nöjd med symfonin, som han visserligen ansåg vara ett förstlingsverk, men ett mycket substantiellt sådant. Sommaren då symfonin kom till var Tjajkovskij mycket fängslad av Mendelssohns musik. Och det kan spåras, särskilt i första satsen, Vinterdrömmar, som knyter an till Mendelssohns Italienska Symfoni samt scherzosatsen, som kunde varit hämtad ur Mendelssohns En midsommarnattsdröm.
rekommenderade en hel del ändringar. När symfonin slutligen uruppfördes i Moskva 1868 gjorde den dock stor succé. Tjajkovskij fick ofta kritik för att han inte var någon symfoniker. Det vill säga han höll sig inte till sonatformen. Men ändå är hans symfonier bland de mest spelade och älskade. Älskvärd är också första symfonin, som tyvärr kommit i skymundan för Tjajkovskijs tre sista symfonier. Symfonin kallas visserligen Vinterdrömmar men är ingen programmusik, snarare en pastellartad klang- och känslovärld. Första satsen, Dagdrömmar på vinterresa, innefattar ett par ryska folkmelodier, som bearbetas. Mendelssohns klanger är inte långt borta. Andra satsen kan på svenska kallas Dystert landskap, dimmigt landskap. Satsen besjälas av en vacker och enveten melodi, som växer i orkestern. Sista satsen baseras på en för tiden känd rysk folkmelodi som både inleder och pampigt avslutar satsen.
Tjajkovskij hade svårt att finna förståelse för sitt verk under dess tillblivelse och hans lärare Missa inte årets stora julkonsert! Lördag 7 december och söndag 8 december kl 18.00 Sing-along & julmys för hela familjen Helsingborgs Symfoniorkester, Konserthuskören, Barnkörer från Wieselgrensskolans musikklasser och musikgrundskolan Synkopen Regissör och programvärd: Marianne Mörck Dirigent: Mats Paulson
Artistpresentationer: Mats Persson Verkkommentarer: Tommie Ling