Torsdag 2 oktober 2014 kl 19.00 Helsingborgs Konserthus Dirigent: Stefan Solyom Solist: Lisa Larsson, sopran Helsingborgs Symfoniorkester Konsertmästare: Gordan Trajković
Wolfgang Amadeus Mozart Ouvertyr till ”Don Giovanni”
ca 5 min
Rolf Martinsson Garden of Devotion
ca 20 min
Trust Love Do Not Keep Lest I Should Know My Heart Do Not Go
PAUS Igor Stravinsky Akt I scen 3 ur ”Rucklarens väg”
ca 10 min
Antonín Dvořák Symfoni nr 8 G-dur
ca 40 min
Allegro con brio Adagio Allegretto grazioso – Molto vivace Allegro, ma non troppo Konserten spelas in av
Torsdag Stor, Torsdag Mellan
Stefan Solyom dirigent Helsingborgs Symfoniorkesters nyligen tillträdde chefdirigent, Stefan Solyom, är inte precis någon alldeles ny bekantskap, åtminstone inte för den regelbundne konsertbesökaren. Stefan och HSO har en relation som sträcker sig ända tillbaks till slutet av 1990talet, då han bland annat vann orkesterns egen tävling för unga svenska dirigenter. Sedan dess har han varit en uppskattad gästdirigent vid minst ett dussintal abonnemangskonserter. Slutet av 1990-talet var just tiden då Solyoms dirigentkarriär tog fart, han debuterade vid Kungliga Operan 1999, vann 1:a pris i Sibeliustävlingen i Helsingfors 2000 och debuterade på Komische Oper i Berlin (Rossinis Barberaren i Sevilla) 2002. Som gästdirigent återkommer Solyom regelbundet till bland andra Kungliga filharmoniker-
na i Stockholm, Göteborgs Symfoniker, Lahtis Symfoniorkester, radioorkestrarna i Leipzig och Stuttgart samt Dresdner Philharmonie. Sedan 2009 är han chefdirigent för anrika Deutsches Nationaltheater & Staatskapelle Weimar, en institution med stolta anor där man bland Stefans företrädare hittar storheter som J.S. Bach och Franz Liszt. Åren 2006–09 var han Associate Guest Conductor för BBC Scottish Symphony Orchestra och under en treårsperiod 2010–13 förste gästdirigent för Norrköpings Symfoniorkester. På Kungliga Operan i Stockholm har Solyom sedan debuten för ett och ett halvt decennium sedan dirigerat en lång rad uppsättningar. På Frankfurtoperan har han bland annat gjort Gounods Romeo och Julia och Puccinis Tosca, den sistnämnda ledde han även vid sin debut på Opéra National de Paris år 2009.
Lisa Larsson sopran Växjöbördiga sopranen Lisa Larsson började sin musikerbana som flöjtist, och studerade så småningom sång i Basel. Hennes första operaengagemang var vid Zürichoperan, där hon samarbetat med dirgenter som Nikolaus Harnoncourt och Franz Welser-Möst. Efter debuten vid La Scala under Riccardo Muti gjorde hon en rask internationell karriär, främst som Mozartinterpret. Hon har gästat betydande operahus (Londons Covent Garden, La Fenice i Venedig, Bayerische Staatsoper i München etc.) och festivaler (Salzburg, Glyndebourne, Luzern med flera). Samtidigt har hon etablerat ett efterfrågat namn som konsertsångerska och har fram-
trätt med orkestrar som Berliner Philharmoniker, Wiener Symphoniker, Hong Kong Philharmonic Orchestra och New Japan Philharmonic Orchestra i Tokyo under dirigenter som Claudio Abbado, Sir Colin Davies, Edo de Waart och Daniel Harding. Hon samarbetar även med barockspecialister som Sir John Eliot Gardiner, Ton Koopman och Franz Brüggen. Bland de senaste tillskotten till hennes omfattande diskografi finner man en lovordad tolkning av Strauss Vier Letzte Lieder under Douglas Boyd och en skiva med Mahlers fjärde symfoni och sånger ur Des Knaben Wunderhorn vilken släpps nu i höst.
Wolfgang Amadeus Mozart (1756–91) Ouvertyr till ”Don Giovanni” K 527 Mozarts opera Don Giovanni uruppfördes i Prag 29 oktober 1787. Urpremiären leddes av Mozart själv och den blev en stor framgång. Följande år framfördes den i en omarbetad version i Wien och fick inte något positivt mottagande. I Wien var operatonsättaren Mozart en outsider, i Prag älskade man hans musik. Operan har fått beteckningen ”dramma giocoso” för att den rör sig mellan drama, karaktärsstycke och enkel fars. Librettot tar upp en vanlig föreställning bland dåtidens aristokrater: att en kvinna vem som helst stod till
sexuellt förfogande. Men Don Giovanni som förför varenda kvinna som kommer i hans väg, möter till sist sin överman, Stengästen, och som straff släpas han ner till helvetet. Ouvertyren inleds med domsbasuner som förebådar Stengästens ödesdigra besök hos Don Giovanni i slutet av operan. Stämningen i ouvertyren svänger om, det hastiga tempo som finns i andra delen skildrar Don Giovannis karaktär, den livsglade mannen, ombytlig och full av kontraster.
Rolf Martinsson (f.1956) Garden of Devotion Rolf Martinsson, HSO:s Composer in Residence 2014-2017, är en av Sveriges ledande tonsättare med en rad internationella framföranden i storstäder i Europa, USA och Japan. Han är professor i komposition vid Musikhögskolan i Malmö och ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien. Garden of Devotion är komponerad över texter ur samlingen The Gardener av Rabindranath Tagore. Texterna handlar om obesvarad kärlek och i fem satser skildras kärleken vart och ett på sitt sätt. Den första satsen handlar om att lita på sin kärlek, men svaren från den älskade är dunkla och hon kan inte förstå dem. I andra satsen vädjar hon till honom att inte hålla sitt hjärtas hemligheter för sig själv. Tredje satsen är snabb och
gäckande: ”För att jag inte ska lära känna dig alltför lätt, leker du med mig.” Fjärde satsen är verkets höjdpunkt, en ljuv kärleksförklaring medan femte och sista satsen handlar om oron över att mista sin älskade. Rolf Martinsson har ofta samarbetat med Lisa Larsson, som är solist i Garden of Devotion. Lisa Larsson ”är en briljant och hängiven uttolkare av mina verk och hon har en stark musikalisk intuition och djup känsla för mitt tonspråk. Hennes nyfikenhet och intresse för att skapa ständigt nya lösningar har varit en stor inspirationskälla för mig” skriver Rolf Martinsson. Garden of Devotion är en omfattande internationell sambeställning och verket är tillägnat Lisa Larsson.
Igor Stravinsky (1882–1971) Akt I scen 3 ur ”Rucklarens väg” Idén till Rucklarens väg fick Stravinsky efter att han i maj 1947 hade sett en utställning med den engelske konstnären William Hogarths (1697–1764) bildserie med samma
namn. I åtta bilder skildrade Hogarth en rik ung mans hänsynslösa liv, som spenderade sina pengar på lyxliv, prostituerade, spel och slutligen hamnar på ett sinnessjukhus.
Stravinsky tog kontakt med en librettist och arbetet började. Operan är komponerad under Stravinskys neoklassiska period. Under kompositionsarbetet lyssnade Stravinsky på Mozarts operor och han studerade främst Figaros bröllop och Don Giovanni. Det är inte någon slump att instrumentariet i Rucklarens väg är detsamma som i Mozarts båda operor och att det även finns likheter i formtänkandet. Operan inleds med att paret Tom Rakewell och Anne Trulove pratar om sin gemensamma framtid i familjen Truloves trädgård på landet. Den fattige Tom ärver en förmögenhet, men frestas att sätta sprätt på den i London. I första aktens tredje scen, som vi ska få höra i sin helhet, är vi tillbaka hos Anne
i trädgården på landet. Scenen börjar med en introduktion som spelas av träblåsarna, sedan sjunger Anne två recitativ som avbryts av en aria respektive en cabaletta, satta i former som inspirerats av Donizettis musik från tidigt 1800-tal men i Stravinskys tonspråk. Anne frågar sig i första recitativet var Tom har tagit vägen, sjunger sedan en tröstande aria till Tom, det följs av ett nytt tvivlande recitativliknande avsnitt, men i slutet av scenen har hon beslutat sig för att resa till London och söka efter Tom. Operan uruppfördes den 11 september 1950 på Teatro La Fenice i Venedig med Stravinsky som dirigent.
Antonín Dvořák (1841–1904): Symfoni nr 8 G-dur opus 88 Antonín Dvořáks åttonde symfoni komponerades år 1889 och fick sitt uruppförande i Prag följande år, med tonsättaren själv på dirigentpulten. Detta är Dvořák släppt i full frihet. I de två föregångarna hade Brahms symfonier på olika sätt utgjort modellen, men här släpper han fram en frihet i förhållande till formen som gör att han både kan få utlopp för sina särpräglade musikaliska idéer och samtidigt gå vidare i bruket av former. Var är temat? Så kan man nästa ropa i första satsen, inte för att kandidater skulle saknas, utan för att de är så många. Efter en mollfärgad inledning i koralstil dyker faktiskt det som till sist kan fastslås som huvudidé upp i flöjten, som samtidigt tycks vara mest intresserad av att låta som fågelsång. Den schematiska sonatformen har kastats i pappers-
korgen, och istället kastar sig Dvořák mellan olika men besläktade uppslag. Mellan minst lika starka konstraster rör sig adagiot: det inleds som en ballad, rör sig mot begravningsmarschen, förvandlas till en bukolisk scen och slår an ett tragiskt tonfall – för att sedan återvända. Sats tre är en slaviskt svårmodig vals med trio i G-dur. I finalen experimenterar Dvořák åter med formen, även om den definitivt är en variationssats. Han låter cellostämman påminna om huvudsatsen, och sedan varvar han variationsmoment med genomföringsmoment. Det är sådant Mahler senare skulle komma att syssla med. Artistpresentationer: Mats Persson Verkkommentarer: Eva Öhrström (Mozart, Martinsson, Stravinsky) Erik Wallrup (Dvořák)
Rolf Martinsson: Garden of Devotion (Texter ur ”The Gardener” av Rabindranath Tagore Svensk översättning: Kr. I. Anderberg) 1. Trust Love (Giv dig hel åt din kärlek) ”Trust love even if it brings sorrow. Do not close up your heart.” ”Ah no, my friend, your words are dark, I cannot understand them.”
– Giv dig hel åt din kärlek, om den ock bringar sorg. Tillslut icke ditt hjärta! – Ack, min vän, dina ord äro dunkla, jag kan ej tyda dem.
”The heart is only for giving away with a tear and a song, my love.” ”Ah no, my friend, your words are dark, I cannot understand them.”
– Hjärtat är till blott för att ges bort med en tår och en sång, min vän. – Ack, min vän, dina ord äro dunkla, jag kan ej tyda dem.
”Pleasure is frail like a dewdrop, while it laughs it dies. But sorrow is strong and abiding. Let sorrowful love wake in your eyes.” ”Ah no, my friend, your words are dark, I cannot understand them.”
– Lusten förgår som daggdroppen, den försvinner, medan den ler. Men sorgen är stark och fördragsam. Låt sorgtung kärlek vaka i dina ögon. – Ack, min vän, dina ord äro dunkla, jag kan ej tyda dem.
”The lotus blooms in the sight of the sun, and loses all that it has. It would not remain in bud in the eternal winter mist.” ”Ah no, my friend, your words are dark, I cannot understand them.”
– Lotusblomman slår ut under solens strålar och mister allt, vad den äger. Den föredrar ej att förbli i sin knopp i evigt mörker. – Ack, min vän, dina ord äro dunkla, jag kan ej tyda dem. 2. Do Not Keep (Bevara ej för dig själv)
Do not keep to yourself the secret of your heart, my friend! Say it to me, only to me, in secret. You who smile so gently, softly whisper, my heart will hear it, not my ears.
Bevara ej för dig själv ditt hjärtas hemlighet, min vän! Säg den till mig, blott till mig, i hemlighet! Du, som ler så milt, viska sakta, mitt hjärta skall höra, ej mina öron.
The night is deep, the house is silent, the birds’ nests are shrouded with sleep.
Natten är djup, huset är tyst, fåglarnas bon ligga sänkta i sömn.
Speak to me through hesitating tears, through faltering smiles, through sweet shame and pain, the secret of your heart!
Tala till mig genom tvekande tårar, genom osäkra leenden, genom ljuv blygsel och smärta, ditt hjärtas hemlighet!
3. Lest I Should Know (För att jag inte) Lest I should know you too easily, you play with me. You blind me with flashes of laughter to hide your tears. I know, I know your art, You never say the word you would.
För att jag inte ska känna dig alltför lätt, leker du med mig. Du bländar mig med pärlande skratt för att dölja dina tårar. Jag känner, jag känner din konst. Du säger aldrig ut det ord du menar.
Lest I should not prize you, you elude me in a thousand ways. Lest I should confuse you with the crowd, you stand aside. I know, I know your art, You never walk the path you would.
För att icke jag skall prisa dig, undflyr du mig på tusende sätt. För att icke jag skall blanda dig samman med mängden, ställer du dig avsides. Jag känner, jag känner din konst. Du går aldrig den väg du menar.
Your claim is more than that of others, that is why you are silent. With playful carelessness you avoid my gifts. I know, I know your art, You never will take what you would.
Du fordrar mer än andra, det är därför du är så tyst. Med lekfull sorglöshet undviker du mina gåvor. Jag känner, jag känner din konst. Du vill aldrig taga, vad du önskar. 4. My Heart (Mitt hjärta)
My heart, the bird of the wilderness, has found its sky in your eyes. They are the cradle of the morning, they are the kingdom of the stars. My songs are lost in their depths. Let me but soar in that sky, in its lonely immensity. Let me but cleave its clouds and spread wings in its sunshine.
Mitt hjärta, vildmarkens fågel, har funnit sin rymd i dina ögon. De äro morgondagens vagga, de äro stjärnornas rike. Mina sånger går som vilsekomna barn i deras djup. Låt mig blott sväva i den rymden, i dess ensamma oändlighet. Låt mig blott klyva dess moln och sträcka ut mina vingar i dess solsken.
5. Do Not Go (Gå ej min älskade) Do not go, my love, without asking my leave. I have watched all night, and now my eyes are heavy with sleep. I fear lest I lose you when I am sleeping. Do not go, my love, without asking my leave.
Gå ej min älskade, utan att be mig om lov! Jag har vakat hela natten, mina ögon äro tunga av sömn. Jag fruktar att förlora dig, medan jag sover. Gå ej min älskade, utan att be mig om lov!
I start up and stretch my hands to touch you. I ask myself, ”Is it a dream?” Could I but entangle your feet with my heart and hold them fast to my breast! Do not go, my love, without asking my leave.
Jag far upp och sträcker mina händer för att röra vid dig. Och jag frågar: ”Är det en dröm?” Kunde jag blott binda ihop dina fötter vid mitt hjärta och hålla dem hårt mot mitt bröst! Gå ej min älskade, utan att be mig om lov!
Igor Stravinsky: ”Rucklarens väg” Akt I, scen 3 (Recitativ) No word from Tom. Has Love no voice, can Love not keep A Maytime vow in cities? Fades it as the rose Cut for a rich display? Forgot! But no, to weep Is not enough. He needs my help. Love hears, love knows, Love answers him across te silent miles, and goes.
Inte ett ord från Tom. Är kärleken stum? Kan den inte hålla sitt löfte i städer? Vissnar den, som en rosenbukett? Bortglömd! Nej, att gråta räcker inte. Han behöver min hjälp. Kärleken hör, kärleken vet. Den svarar honom ur fjärran och söker upp honom.
(Aria) Quietly, night, O find him and caress,
Sök honom stilla, o natt, trösta honom.
And may thou quiet find His heart, although it be unkind, Nor may its beat confess,
Skulle hans hjärta ha tystnat, blivit hårt och kallt, och inte röras
Although I weep, it knows of loneliness. Guide me, O moon, chastely when I depart,
av mina tårar, så lider det ändå av ensamheten. Led mig på min färd, o måne.
And warmly be the same He watches without grief or shame; It cannot be thou art A colder moon upon a colder heart.
Lys varmt, när han ser på dig, utan skam, utan ånger. Det kan inte vara din avsikt att lysa kallt på ett kallt hjärta.
(Recitativ) My Father! Can I desert him and his devotion for a love who has deserted me?
Min far! Ska jag lämna honom, för någon som har lämnat mig?
No, my father has strength of purpose, while Tom is weak, and needs the comfort of a helping hand.
Nej, min far är stark, men Tom är svag och behöver min hjälp.
O God, protect dear Tom, support my father, and strengthen my resolve.
O Gud, skydda Tom och hjälp min far. Ge mig styrka, att följa mitt beslut.
(Cabaletta) I go to him. Love cannot falter, Cannot desert; Though it be hurt If love be love It will not alter. Though it be shunned Or be forgotten, Though it be hurt, If love be love It will not alter. O should I see My love in need, It shall not matter What he may be. I go to him. Love cannot falter, Cannot desert A loving heart, An ever-loving heart.
Jag går till honom. Kärleken tvekar inte, den sviker inte. Kärleken kan bli bortstött, glömd och sårad. Men om kärleken är äkta, så kan den inte förändras. Bortstött, glömd eller sårad, kärleken kan inte förändras. Om kärlek är kärlek, så kan den inte förändras. Skulle jag se min älskade i nöd, spelar det ingen roll. Det spelar ingen roll, vad det än har blivit av honom. Jag går till honom. Kärleken tvekar inte, den sviker inte. Tiden kan inte förändra ett evigt älskande hjärta.
För stöd till HSO, gå med i Vänföreningen: www.hsv-vanner.se