Torsdag 28 januari 2016 kl 19.00 Helsingborgs Konserthus Dirigent: Eugene Tzigane Helsingborgs Symfoniorkester Konsertmästare: Fredrik Burstedt
Maurice Ravel Gåsmors sagor
ca 15 min
Pavane de la Belle au Bois dormant Petit Poucet Laideronette, Impératrice des Pagodes Les Entretiens de la Belle et de la Bête Le Jardin féerique
Peter Tjajkovskij Romeo och Julia, ouvertyrfantasi
ca 20 min
PAUS Igor Stravinskij Eldfågeln, balettsvit (1945)
ca 30 min
Introduction – Prelude and Dance of the Firebird – Variations (Firebird) – Pantomime I – Pas de deux (Firebird and Ivan Tsarevitch) – Pantomime II – Scherzo (Dance of the Princesses) – Pantomime III – Rondo (Chorovod) Infernal Dance – Lullaby (Firebird) – Final Hymn
Torsdag Stor, Torsdag Mini
Eftersom Joana Carneiro har tvingats lämna ett sent återbud till veckans konsertproduktion har vi i stället glädjen att oväntat snart få välkomna årets trettondagsdirigent, Eugene Tzigane, tillbaka på pulten framför HSO. Detta har tyvärr också medfört en ändring i det annonserade programmet. Eftersom ett komplext nyskrivet verk kräver ett inte ringa mått av instuderingsarbete för en dirigent, måste uruppförandet av Arnaldo de Felices Musica Concertante för oboe, fagott och orkester skjutas på framtiden, och ersätts ikväll av Gåsmors sagor av Maurice Ravel. Eugene Tzigane dirigent Den unge amerikanen Eugene Tzigane vann år 2008 andra pris i International Conductors’ Competition Sir George Solti i Frankfurt am Main, vilket ledde till engagemang hos Deutsches Symphonie-Orchester Berlin, Hessiska radions symfoniorkester i Frankfurt am Main, Duisburger Philharmoniker och Nordvästtyska filharmonin. Så småningom kom han att också att bli chefsdirigent hos Nordvästtyska filharmonin, detta mellan åren 2010 och 2014. Bland de europeiska orkestrar Eugene Tzigane har gästat återfinns bland annat Kringkastingsorkestret i Oslo, symfoniorkestrarna i Tammerfors, Lahtis och Århus, Bruckner Orchester Linz och Sinfonieorches-
ter Basel. I sitt hemland USA har han dirigerat symfoniorkestrarna i Oregon, Indianapolis, New Jersey, Fort Worth, North Carolina, Columbus samt Rochester Philharmonic Orchestra. Under innevarande spelår debuterar han med Copenhagen Phil, Göttinger Sinfonieorchester och Oulu Sinfonia (Uleåborg). Som operadirigent debuterade Eugene Tzigane på Bayerishce Staatsoper i München 2009, där han ledde en nyuppsättning av Mozarts Così fan tutte. Han har också nyligen dirigerat på Oper Frankfurt och Hamburgische Staatsoper, och hösten 2015 gjorde han sin svenska operadebut i Kungliga Operans uppsättning av Bizets Carmen.
Maurice Ravel (1875–1937) Gåsmors sagor Gåsmors sagor (Ma Mère l’Oye) komponerade Maurice Ravel år 1908 till det polska paret Godebskis barn, Mimi och Jean, vilka den barnkäre Ravel älskade att läsa sagor för. Över fem av barnens favoritsagor skrev han sviten Gåsmors sagor, för piano fyra händer. Ravel tänkte att Mimi och Jean skulle spela
sagorna på en av de konserter som Société Musicale Indépendente gav. Stycket uruppfördes i april 1910, men då var det inte barnen Godebski som spelade utan två små flickor, sex och tio år gamla. År 1911 orkestrerade Ravel sagorna och därefter omarbetade han och utvidgade verket till en balett, som
uppfördes 1912. Men här ska vi höra sagorna i den första orkestrerade versionen. Den korta första sagan, Pavane de la Belle au bois dormant skildrar den sovande Törnrosa. Den andra sagan, Petit Poucet, handlar om Tummeliten som har gått vilse i skogen, fåglarna har ätit upp smulorna han lagt för att hitta vägen. Tummeliten vankar fram i den vackra skogen och man hör hur fåglarna kvittrar i instrumentens höga register. Den tredje satsen, Laideronette, Impératrice des Pagodes är en kinesisk scen i miniatyr. Den kinesiska prinsessan ligger i badet i sin pagod. Små porslinsfigurer sjunger och spelar för henne. Pagodens klockor klingar
och sagan slutar med att prinsessan gifter sig med en prins. Ravel broderade gärna med kineserier och här använder han både pentatoniska skalor och ett instrumentarium som för tankarna till kinesiska klanger. Fjärde satsen, Les Entretiens de la Belle et la Bête, är en dialog mellan skönheten och odjuret. Skönheten skildras med klarinettens melodi och odjurets dialog med kontrafagottens djupa klanger. Med en kyss bryts odjurets förtrollning och i ett harpglissando förvandlas han till prins. Femte satsen, Le Jardin féerique, skildrar den magiska trädgården, likt en vacker akvarell, som börjar lugnt i ett pianissimo och utvecklar sig till ett briljant slut.
Peter Tjajkovskij (1840–93) Romeo och Julia, ouvertyrfantasi I april 1868 anlände den belgiska sopranen Désirée Artôt med ett italienskt operakompani till Moskva. Hon blev en sensation och Peter Tjajkovskij imponerades stort av hennes artisteri. De blev bekanta och relationen utvecklades snabbt så långt att de diskuterade giftermål. Désirée var dock inte intresserad av att avbryta sin lovande karriär och Tjajkovskijs vänner avrådde honom bestämt från att gifta sig och därmed få flytta med henne runt i Europa. Problemen löstes när Désirée reste till Warszawa och där gifte sig med en spansk baryton. Den olyckliga affären med Tjajkovskij fick sitt musikaliska avtryck i det symfoniska poemet Fatum (närmast ”Ödet”). Fatum fick sin premiär i Moskva i början av 1869. Milij Balakirev, som var ideologisk ledare för den nationalistiska ryska tonsättargruppen ”De fem”, skrev till Tjajkovskij och levererade en svidande kritik av verket.
Tjajkovskij tog till sig kritiken, och förstörde partituret. Kontakten med Balakirev blev ändå positiv. Balakirev föreslog att Tjajkovskij skulle komponera ett verk utifrån Shakespeares drama Romeo och Julia. Själv hade Balakirev skrivit en ouvertyr till Kung Lear. Balakirev föreskrev hur Tjajkovskij borde bygga upp verket. Det skulle inte följa Liszts recept i dennes symfoniska dikter (vilket var att låta en utommusikalisk handling, i det här fallet dramats förlopp, styra det musikaliska förloppet) utan följa rent musikaliska lagar, och komponeras i sonatform med två kontrasterande teman. Tjajkovskij tog fasta på två viktiga element i dramat: kärlekshistorien mellan Romeo och Julia och konflikten mellan deras respektive släkter, Montagues och Capulets. De representeras av två huvudteman som dominerar det centrala allegrot; ett vilt och rytmiskt tema
för striden mellan ätterna och engelska hornets oändligt vackra melodi för kärleken. Romeo och Julia inleds med en långsam introduktion med ett värdigt hymnaktigt tema som skulle kunna sägas representera kyrkans man, Fader Laurence. Han står utanför konflikten men handlar som en kärlekens agent.
Balakirev fick inte se Tjajkovskijs partitur förrän det låg helt klart, men kom då med en del kritik, och Tjajkovskij bearbetade verket till sin nuvarande form året därpå (1870). Med Romeo och Julia hade den 29-årige Peter Tjajkovskij skapat sitt första mästerverk.
Igor Stravinskij (1882–1971) Eldfågeln, balettsvit (1945) När Sergej Djagilev ville sätta upp Eldfågeln i Paris år 1909 med sin nystartade Ryska Balett bad han Anatolij Ljadov komponera musiken. Men när Ljadov tog alltför lång tid på sig vände sig Djagilev till den då relativt okände Igor Stravinskij. Denne antog utmaningen och komponerade ett partitur som förenade Rimskij-Korsakovs ryska nationalism med Debussys impressionism, och som dessutom pekade framåt mot modernare tongångar i Våroffer. Baletten Eldfågeln fick sin urpremiär i Paris den 25 juni 1910. Den gjorde succé och Djagilev och Stravinskij följde upp med ytterligare två baletter: Petrusjka och Våroffer. Med dessa tre baletter etablerade sig Igor Stravinskij som tonsättaren på modet. Handlingen i baletten bygger på en rysk folksaga om prins Ivan, som är på väg till sin fars hemland och då hamnar i en förtrollad trädgård. Där dyker den stora färgrika Eldfågeln upp. Ivan blir förtjust i fågeln och bestämmer sig för att fånga den. Ivan fångar fågeln efter
en lång kamp. Han bestämmer sig för att släppa den fri i utbyte mot en gyllene fjäder. Så får han syn på tretton prinsessor längre in i trädgården. De dansar med gyllene äpplen i sina händer. Ivan blir kär i en av dem och han dansar en rysk dans med dem. Vid gryningen försvinner de hypnotiserade prinsessorna in i slottet igen. För att befria sitt livs kärlek slår Ivan in en port, men blir själv tillfångatagen av Kasttjej, som hållit prinsessorna fångna. Kasttjej bestämmer att Ivan skall förvandlas till sten. Då höjer prinsen desperat fjädern för att rädda sig. Eldfågeln kommer till undsättning och tvingar trollkarlen och alla hans undersåtar att dansa en helvetesdans tills de är totalt utmattade. Eldfågeln sjunger en vaggvisa som får Kasttjej att somna. Då slår man sönder det magiska ägg som gjort Kasttjej odödlig. Kasttjej dör och palatset försvinner. Artistpresentationer: Mats Persson Verkkommentarer: Eva Öhrström (Ravel) Per Nyrén (Tjajkovskij, Stravinskij)
Gå med i Helsingborgs Symfoniorkesters vänförening! www.hsv-vanner.se