Torsdag 18 februari 2016 kl 19.00 Helsingborgs Konserthus Dirigent: Martin Hoff Solist: Peter Friis Johansson Helsingborgs Symfoniorkester Konsertmästare: Johannes Marmén
Richard Wagner Tannhäuser, ouvertyr
ca 15 min
Clara Schumann Pianokonsert a-moll
ca 20 min
Allegro maestoso Romanze: Andante non troppo con grazia Finale: Allegro non troppo
PAUS Franz Liszt Hamlet
ca 15 min
Felix Mendelssohn Bartholdy Svit ur ”En midsommarnattsdröm”
ca 30 min
Ouvertyr Scherzo Intermezzo Nocturne Bröllopsmarsch
Torsdag Stor, Torsdag Mellan
Martin Hoff dirigent Ikväll gästas Helsingborgs Symfoniorkester för första gången av Martin Hoff, som sedan hösten 2004 är förste kapellmästare vid Deutsches Nationaltheater und Staatskapelle Weimar. I Weimar har han under det senaste decenniet dirigerat ett brett urval av operalitteraturens standardverk, från Mozart via Verdi och Puccini till Richard Strauss och Sjostakovitj. Vid Komische Oper i Berlin har han dels gjort några mindre ofta uppförda operor som Beethovens Leonora (originalversionen från 1805 av vad vi idag känner som Fidelio) och Rimskij-Korsakovs Tsarens brud, och
dessutom dirigerat Staden Mahagonnys uppgång och fall av Kurt Weill. Martin Hoff har också under det senaste decenniet haft ett regelbundet samarbete med Thüringisches Kammerorchester, som också den är baserad i Weimar. Tillsammans med dem har han spelat in en rad skivor, bland annat musik av Mozart, Hummel och Stamitz, men också sångspelet Erwin und Elmire av storhertiginnan Anna Amalia av Sachsen-Weimar. Sedan 2011 undervisar Martin Hoff även i dirigering vid Franz Lisztkonservatoriet i Weimar.
Peter Friis Johansson piano Peter Friis Johansson är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan och Edsbergs Musikinstitut i Stockholm, och debuterade vid sjutton års ålder. Han har framträtt i såväl Musikverein i Wien som Concertgebouw i Amsterdam, och debuterade i New York under förra säsongen (2014–2015). Han har framträtt ett flertal gånger med Sveriges Radios Symfoniorkester och tidigare också under en period varit så kallad P2-artist hos Sveriges Radio. År 2014 vann han första pris i International Piano-e-Competition i Fairbanks, Alaska, och har även utmärkt sig vid en rad andra tävlingar, såsom Scottish International Piano
Competition 2010 Pianistkonkurrence 2010.
och
Nordisk
Peter Friis Johansson är också en passionerad kammarmusiker, och har duosamarbeten med andra unga stjärninstrumentalister som cellisterna Andreas Brantelid och Jakob Koranyi, och klarinettisten Emil Jonason. Tillsammans med den sistnämnde turnerar han nu under våren med projektet ”Worst of Emil&Peter”, där de framför musik av allt från Arvo Pärt till Queen, och inte bara trakterar klarinett och flygel utan även EWI (Electric Wind Instrument) och synthesizer.
Gå med i Helsingborgs Symfoniorkesters vänförening! www.hsv-vanner.se
Richard Wagner (1813–83) Tannhäuser, ouvertyr Wagners opera skildrar Tannhäusers strid mellan kärleken till den sensuella Venus och till den renhjärtade, syndfria Elisabeth, vars liv offras för Tannhäusers försoning med livet. Operan var Wagners tredje stora opera, föregångarna Rienzi och Den flygande holländaren hade fått svalt mottagande och detsamma gällde Tannhäuser vid uruppförandet i Dresden 1845. Handlingen är
förlagd till 1200-talet. I Tannhäuser har Wagner utvecklat sin ledmotivsteknik. Den inleds med det stillsamma men pampiga pilgrimsmotivet i hornen som sedan övertas av full orkester och övergår till det trolska, vällustiga motivet som har samband med Venusberget. Det i sin tur avlöses av Tannhäusers eldiga kärlekssång.
Clara Schumann (1819–96) Pianokonsert a-moll opus 7 Clara Schumann har alltid varit känd inom musikhistorien. Tillsammans med Franz Liszt, Frédéric Chopin och Friedrich Kalkbrenner var hon en av de stora pianisterna. Chopin och Kalkbrenner dog tidigt, Liszt konserterade från 1800-talets mitt allt mindre, men Clara Schumann var aktiv som pianist nästan ända till 1800-talets slut. Som tonsättare har hon däremot blivit känd först under de senaste 30 åren, när musik komponerad av kvinnor har börjat uppmärksammas. Tonsättaryrket hade samband med hennes karriär, som pianist var det regel att framföra egna verk vilket hon också gjorde som ung. Vid nio års ålder spelade hon i Gewandhaus i Leipzig och när hon var elva gav hon sin första solokonsert. Samma år publicerades hennes opus 1, fyra polonäser. År 1835 uruppförde den unga Clara Wieck (vilket var hennes flicknamn) sin pianokonsert
opus 7 i Gewandhaus. Dirigent var Felix Mendelssohn och Robert Schumann hade hjälpt henne med instrumentationen, i synnerhet av den sista satsen. När Clara fem år senare gifte sig med Robert Schumann var han en relativt okänd tonsättare och hon en känd pianist. Under hela Roberts livstid fortsatte Clara att turnera. Bara 21 opus finns bevarade efter henne, pianokonserten är det enda orkesterverket. Mellan 1841 och 1854 fick hon åtta barn. Efter Roberts död slutade hon att komponera och ägnade sig främst åt att föra fram Roberts musik. Sin sista konsert gav hon 1891. Pianokonserten har tre satser och den är en tidsspegel av 1830-talets virtuosa stil.
Franz Liszt (1811–86) Hamlet Programmets andra halva uppmärksammar att det i år är 400 år sedan William
Shakespeare gick ur tiden, och först ut är Franz Liszts symfoniska dikt Hamlet. År 1856
såg Liszt Hamlet i Weimar. Två år senare komponerade han denna den näst sista av sina tretton symfoniska dikter. Redan några år tidigare hade han gett upp sin karriär som pianist för att enbart ägna sig åt komposition och dirigering. Han drog sig tillbaka och verkade som hovkapellmästare i Weimar och här bodde han fram till 1861. Under 1850-talet tillkom flera större verk. Bland dem kan nämnas Faust- och Dantesymfonierna, de två pianokonserterna, körverk, sju av de tretton symfoniska dikterna, däribland Hamlet, som trots att den kom-
ponerades som den näst sista publicerades som nummer tio i raden. Även om symfoniska dikter oftast följer en handling, är denna mer en kommentar till de olika karaktärerna i skådespelet. Hamlet skildras som den sönderslitna person han var efter att hans far mördats och hans mor gift om sig med faderns mördare, tillika hans farbror. Ofelia skildras i de vekt långsamma partierna som kontrast till Hamlets oro. Först 1876 uruppfördes verket i Sonderhausen men inte med Liszt som dirigent.
Felix Mendelssohn Bartholdy (1809–47) Svit ur ”En midsommarnattsdröm” Shakespeare var ett hett namn i Berlin under 1800-talets början. Våren 1826 slog sig den sjuttonårige Felix Mendelssohn ner i den stora trädgården vid Leipziger Strasse och läste A.W. Schlegels översättning av skådespelet En midsommarnattsdröm. Full av entusiasm komponerade han under sommaren en konsertouvertyr, som framfördes i augusti privat i familjen Mendelssohns hem. Våren 1827 gavs den första gången offentligt i Stettin och det var en typisk 1800talskonsert. Mendelssohn dirigerade ouvertyren, spelade tillsammans med en annan pianist sin konsert för två pianon och orkester, han var solist i C.M. von Webers Konsertstycke för piano och orkester och sedan deltog han i förstafiolstämman i Beethovens nionde symfoni.
IV av Preussen honom i uppdrag att komponera skådespelsmusik. Musiken består av kortare och längre vokala och instrumentala stycken.
Under 1840-talet återvände han till En Midsommarnattsdröm. Inför ett framförande av pjäsen i Potsdam 1843 gav Fredrik William
Artistpresentationer: Mats Persson Verkkommentarer: Eva Öhrström
Sviten har sammanställts efter Mendelssohns död. Efter ouvertyrens öppnande blåsarackord kommer stråkarnas vibrerande klanger som skildrar de dansande älvorna i naturen. Sedan följer ett ståtligt andratema som representerar kärleksparet och åsnans skrikande gnägg som följs av jaktsignaler. Ouvertyren är en naturskildring där både rasslande löv och stämningar skildras. Satserna i sviten spelades som mellanspel mellan akterna. Sist kommer Mendelssohns berömda bröllopsmarsch.