Ă…rsredovisning 2010
Innehållsförteckning Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Vår organisation Fem år i sammandrag 100 kr skatt till kommunen BÄST Kommunfullmäktiges mål 2010, sammanställning
5 6 7 8 9 10
Förvaltningsberättelse Allmänt Finansiella mål Finansiell analys Driftsredovisning Investeringsredovisning De kommunägda företagen Övriga åtaganden Personalekonomisk redovisning Budgetuppföljning och styrning Framtidsbedömning
13 15 15 19 21 21 22 23 25 27
Kommunfullmäktiges mål Måluppfyllelse av övergripande mål
29
Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen: Kommunstyrelseförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnämnden Revisionen Valnämnden Överförmyndarnämnden Sammanställd redovisning, Kommunala bolag och kommunalförbund
41 41 46 48 52 56 60 62 63 64 65
Räkenskaper Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Noter Redovisningsprinciper Begreppsförklaringar
68 69 70 71 77 78
Revisionsberättelse för 2010 separat blad Miljöredovisning 2010 görs separat
79
Vi går in i en ny mandatperiod med många nya utmaningar för vår fina kommun. Under 2010 har måluppfyllelsen varit bra inom de flesta områden och kommunen presenterar ett positivt resultat för åttonde året i rad. Under året beviljades kommunen EU-medel för att kunna påbörja ett omfattande förbättringsarbete med ökat fokus på medborgarna. Kommunen har tagit ansvar och förvaltat invånarnas förtroende på ett bra sätt under året som gått och kommer att fortsätta utvecklingsarbetet under kommande år.
Redo för nya möten! Verksamhetsåret/valåret 2010 kommer att gå till historien som det år Socialdemokraterna i Bromölla förlorade den egna majoritet man haft sedan kommunen bildades. Innevarande mandatperiod finns inga politiska majoriteter vilket innebär möten mellan olika partier i kommunfullmäktige för att få majoritet för förslag som får kommunen att utvecklas i rätt riktning. Den ekonomiska situationen var svår att överblicka när diskussionen om budget 2010 startades. I spåren på finanskris och konjunkturnedgång såg det dystert ut och budgeten som togs i maj innehöll tuffa utmaningar. Man skulle på nämndsnivå både finansiera lönehöjningar 2010 och anpassa sig till de ekonomiska förutsättningarna. På grund av Socialnämndens stora underskott 2009 fick Barn- och utbildningsnämnden stå för den stora delen av anpassning till de ekonomiska villkoren, vilket har varit tufft speciellt inom förskolan. Med facit i hand kan det vara svårt att förstå de åtgärder som vidtogs inför 2010 när kommunen nu redovisar ett överskott före dispositioner som uppgår till ca 36 miljoner. Förklaringen är att staten har tillskjutit medel av engångskaraktär samt gjort förändringar under löpande år som inte fanns med i förutsättningarna för budgetarbetet. Den viktigaste frågan att komma tillrätta med inför framtiden är ungdomsarbetslösheten. I spåren av finanskrisen har kommunen för denna grupp en arbetslöshet på över 20 %. Även om kommunen lägger ner mycket arbete i olika forum för
att hitta sysselsättning för denna grupp så är det näringslivets behov av att anställa som är den viktigaste förutsättningen. Utvecklingen av Bromölla som en attraktiv boendekommun fortsätter, vi kommer att utveckla våra kärnverksamheter som ett led i att vara en attraktiv kommun, det konkreta arbetet med Iföstrandsområdet startar upp 2011 med en planerad evenemangshall, sponsrad av Ivetofta Sparbank, och en uppvärmd fotbollsplan med konstgräs. Under 2010 har kommunen, banken och föreningslivet träffats flera gånger för att diskutera hur den optimala hallen skall se ut. Parallellt pågår en diskussion om byggnation på den södra delen av området, vilket förhoppningsvis skall startas upp under 2011. Även om befolkningsstatistiken för 2010 visar ett negativt utfall ser jag ändå att framtiden ser ljus ut när det gäller Bromöllas utveckling, vi har Iföstrandsområdet, tomter i Norreskog och i Valje, utveckling av vår turistverksamhet och även vårt industriområde utvecklas på ett mycket positivt sätt. Jag vill som avslutning tacka alla våra duktiga och lojala medarbetare i förvaltning, bolag och kommunalförbund för ett väl utfört arbete under 2010. Tillsammans skall vi göra Bromölla attraktiv både för våra invånare och för inflyttare.
Åke Hammarstedt Kommunstyrelsens ordförande
6
Inledning | Vår organisation
Vår organisation Bromölla kommun och koncern
Externt
Kommun
Koncern Bolag AB Bromölla Hem
Valberedning Kommunfullmäktige 41 ledamöter Revision
Arbetsutskott inkl förhandlingsdelegation 7 ledamöter + 7 ersättare
S 21
M 6
V 4
Sd 3
Fp 2
C 2
Kd Mp 2 1
Bromölla Energi AB
Bromölla Fjärrvärme AB Kommunstyrelse 15 ledamöter + 15 ersättare
Förbund Socialutskott 5 ledamöter + 5 ersättare
Barn- och utbildningsnämnd 9 ledamöter + 9 ersättare
Gymnasieförbundet Bromölla Sölvesborg
Miljö- och byggnämnd 9 ledamöter + 9 ersättare
Samverkansförbundet Bromölla Sölvesborg
Kultur- och fritidsnämnd 9 ledamöter + 9 ersättare
Överförmyndarnämnd 3 ledamöter + 3 ersättare
Valnämnd 7 ledamöter + 7 ersättare
Stiftelser Bromölla Industristiftelse
Inledning | Fem år i sammandrag
7
Fem år i sammandrag Allmänt
2006
2007
2008
2009
2010
Antal invånare 31 dec
12 145
12 181
12 200
12 285
12 272
- varav 0 - 6 år
919
920
938
976
989
- varav 7 - 15 år
1 317
1 268
1 225
1 190
1 165
- varav 16 - 18 år
525
565
564
554
510
- varav 19 - 64 år
6 999
6 961
6 950
6 983
6 970
- varav 65 - år
2 385
2 467
2 523
2 582
2 638
Medelskattekraft, %
94
93
94
92
90
Kommunal utdebitering (kr)
21,76
21,76
21,76
21,76
21,76
Medelskattesats kommun, riket (kr)
20,83
20,78
20,71
20,72
20,74
Total utdebitering i snitt (kr)
31,60
31,55
31,44
31,52
31,56
Utförda tjänster
Inskrivna barn i förskolan
463
492
535
566
565
Andel elever behöriga till gymnasiet
87
91
87
83
85
Hemtjänst, antal brukare (exkl larm o matdistribution)
262
257
263
281
280
Antal vårddygn enligt lagen om vård av unga
2 598
2 882
2 785
3 408
2 284
Insamlat hushållsavfall per invånare i kg, optibag
212
210
191
210
208
Personal
Antal anställda
975
916
899
879
846
Antal årsarbetare
872
803
796
781
760
Anställdas medelålder
46,3
46,6
46,6
46,8
48,0
Anställdas sysselsättningsgrad
88,1
87,7
87,6
88,1
88,9
Personalomsättning, antal börjat - antal slutat
saknas
-50
9
-27
-19
Ekonomi (mkr)
Årets resultat
17,7
22,5
8,1
9,9
17,8
Resultat enligt balanskravet
15,5
20,6
6,0
7,1
12,7
Verksamhetens nettokostnad
437,0
454,7
492,6
503,6
525,0
Nettoinvesteringar
18,9
22,5
48,0
30,3
30,8
Låneskuld
83,0
82,6
62,2
61,4
61,0
Borgensåtagande
475,7
509,2
530,3
560,7
623,0
Nettokostn.andel inkl finansnetto
96,1
95,3
98,4
98,6
97,3
8
Inledning | 100 kr i skatt till kommunen
100 kr i skatt till kommunen 100 kr i skatt till kommunen användes under 2010 så här….
Äldreomsorg 17,17
Grundskola 15,39
Barnomsorg 12,52
Gymnasieskola 7,84 Kommunägda verksamhetsfastigheter 7,58 Handikapp och psykiatri 6,09 Individ- och familjeomsorg 5,47 Årets resultat 2,73 Hälso- och sjukvård 2,56 Väghållning 2,51 Allmän kommunadministration 2,27 Fritidsverksamhet 2,03 Särskola 1,98 Renhållning 1,92 Sysselsättning 1,78 IT och löneadministration från Sambos 1,44 Räddningstjänst 1,35 Kulturverksamhet 1,30 Övriga verksamheter kostar under 1 kr per verksamhet och här ingår bla musikskolan, miljö, mätning och turistverksamhet.
… och så här fick kommunen sina pengar 2010
Skatter och utjämning
84,94%
Avgifter och övriga bidrag
13,62%
Reavinster
0,81%
Finansiella intäkter
0,51%
EU-bidrag
0,12%
Inledning | BÄST
9
Detta är BÄST – Bromölla Är SystemTänkare BÄST är ett kommunövergripande förbättringsarbete som ska hjälpa kommunens medarbetare att ta reda på vad god kvalitet innebär för de medborgare vi möter i vårt dagliga arbete och hur vi ska leverera detta på bästa sätt. Vi ska i största möjliga mån skapa verksamheter som utgår ifrån medborgarens perspektiv. Medborgarens individuella behov och definition av vad god kvalitet är ska styra hur vi utför vårt arbete. Medborgaren ska vara i fokus - i allt vi gör! Varför är BÄST bäst för Bromölla? BÄST föregicks av en lång utredning under 2007 och 2008 där olika alternativ till verksamhetsutveckling och kvalitetsledning diskuterades. Ganska tidigt stod det klart att systemtänkande överensstämde med de behov och mål som Bromölla kommun hade. Innan kommunledningen tog beslut 2009 att arbeta med systemtänkande i full skala testades metoden på personalenhetens verksamhet med lyckat resultat. Första halvåret 2010 genomfördes den första fullskaliga interventionen inom socialförvaltningens individ- och familjeomsorg samt psykiatri. Bromölla och Höör har tillsammans beviljats 9,8 mkr från Europeiska socialfonden för att genomföra projekt BÄST på BUS under en tvåperiod.
Varför ska BÄST genomföras? För att hjälpa kommunens medarbetare att ta reda på vad god kvalitet innebär för de medborgare som vi möter i vårt arbete och sedan utforma vårt arbete för att leverera detta på bästa sätt.
Man kan säga att projektet ska genomföras för att öka kvaliteten på servicen till våra medborgare och att det är medborgarna som ska avgöra vad god kvalitet är.
På vilket sätt är BÄST bra för kommunens medborgare? Våra medborgare är våra kunder. Och kunden är den som bäst vet vad han/hon vill ha. Det största problemet inom serviceorganisationer idag är oförmågan att se verksamheten med kundens ögon. Vi vill vända på det perspektivet och våga se vad våra medborgare vill ha. Resultatet är bättre service till en lägre kostnad.
10
Inledning | Kommunfullmäktiges mål 2010
Kommunfullmäktiges mål 2010 Mål
Måluppfyllelse
Ekonomi
Driftskostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag skall vara högst 98 %.
Målet är uppfyllt. Nettokostnaderna uppgår till 97 % av skatter och statsbidrag.
Verksamhetsmål
Positiv befolkningstillväxt med 0,5 %.
Målet är inte uppfyllt. Befolkningen minskade med 13 personer.
En positiv näringslivsutveckling.
Målet är uppfyllt. Nyföretagandet har ökat markant.
Attraktiv arbetsgivare.
Målet är uppfyllt. Flera aktiviteter har genomförts för att bidra till attraktionskraften.
Ett systematiskt förbättringsarbete i den kommunala verksamheten ur ett brukarperspektiv.
Målet är uppfyllt. Ett systematiskt förbättringsarbete pågår på flera håll inom organisationen. Fokus på målet kommer att öka i och med projekt BÄST.
Öka möjligheterna för de prioriterade grupperna, barn, ungdomar och äldre att förbättra sin hälsa.
Målet är uppfyllt. Aktiviteter har utförts för samtliga grupper under 2010.
Trygghet i samhället.
Målet är uppfyllt. Trygghetsarbetet är en viktig del i det löpande arbetet.
Ökad dialog mellan medborgare och beslutsfattare.
Målet är delvis uppfyllt. Under året har förutsättningar för ökad dialog skapats.
Ett ökat valdeltagande.
Målet är uppfyllt. Valdeltagandet i Bromölla kommun ökade i samband med höstens val.
hur har det gått?
uppfyllt
delvis
inte uppfyllt
För att få en fullständig bild över måluppfyllelsen av Kommunfullmäktiges mål se sidan 28.
Inledning | Kommunfullm채ktiges m책l 2010
11
Förvaltningsberättelse
I detta avsnitt kan du läsa om Bromöllas finansiella situation och få en samlad bild av hela kommunen. I den finansiella analysen kan du följa kommunens utveckling över flera år på olika områden t.ex. hur mycket kommunen har investerat och hur dessa investeringar har finansierats. Du kan också läsa om vilka åtaganden kommunen har i form av pensioner och borgensåtagande. Kommunens resultat presenteras och analyseras ur olika infallsvinklar. Ett antal nyckeltal redovisas, de flesta för flera år, för att ge dig en möjlighet att följa utvecklingen i kommunen. Du kan även jämföra nyckeltalen med andra organisationer. Nämndernas resultat presenteras dels i siffror och dels i en kort sammanfattning av verksamheten under året som gått.
Förvaltningsberättelse
13
Allmänt Allmänt Konjunkturen Året som gått var ur kommunalekonomisk synvinkel ett mycket speciellt år. Kommunerna fick extra konjunkturstöd som ett engångsbidrag under 2010 för att motverka det branta fall i skatteintäkter som väntades. För Bromölla kommuns del uppgick konjunkturstödet 2010 till 15,6 mkr. Trots detta krävdes åtstramningar i den kommunala verksamheten. Med facit i hand kan nu konstateras att fallet i skatteintäkterna inte blev så stort som alla förutspådde. I februari 2011 skriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att ”Tillväxten i den svenska ekonomin blev rekyl- och rekordartad”. De tillväxtsiffror som presenteras i olika sammanhang är relativt höga. Det är lätt att tolka detta som att krisen är över men man skall inte glömma att det är från extremt låga nivåer. Jämförelsetalen är ofta relaterade till motsvarande period föregående år då vi fortfarande befann oss mitt i en lågkonjunktur. Antal arbetade timmar har ökat under året och tros öka ytterligare under de kommande åren. Trots detta tror SKL i februari 2011 att jämvikt på arbetsmarknaden uppnås först 2014-2015. För kommunernas långsiktiga planering är det viktigt att vi får stabila och långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Det tillfälliga konjunkturstödet för 2010 bidrog positivt 2010 men har samtidigt försvårat utgångsläget för 2011 och 2012. För kommunens långsiktiga planering är det högst otillfredsställande med engångsbidrag och sena besked om ekonomiska förutsättningar. Regeringen har tillsatt en utredning som har till uppgift att ta fram ett förslag till ett system för stabilisering av kommunernas intäkter över en konjunkturcykel. Förhoppningsvis leder detta till att konjunktursvängningarna får mindre påverkan på den kommunala ekonomin framöver.
Befolkning Kommunfullmäktiges mål: • Positiv befolkningstillväxt med 0,5 %. Under årets fyra första månader ökade befolkningen med 50 personer för att sedan under resterande månader minska. Vid årsskiftet hade kommunen 12 272 invånare vilket är en minskning med 13 personer under 2010. Målet är därmed inte uppfyllt. Tittar man närmare på statistiken har antalet barn under 6 år ökat liksom antalet personer över 65 år. Både födelsenettot och flyttningsnettot var negativt.
I jämförelse med både Skåne och riket har vi en högre andel i åldersgruppen 65 år och äldre. Vi ligger i princip lika avseende andelen barn och unga medan gruppen i förvärvsarbetande ålder i kommunen ligger lägre än jämförelsegrupperna. Detta är en av faktorerna som bidrar till att Bromölla relativt sett har en lägre medelskattekraft. Tabell 1: Åldersfördelning % 2010 0 – 17 år
18 - 64
65 – w
Riket
20,4
61,2
18,4
Skåne
20,3
61,3
18,4
Bromölla
20,2
58,3
21,5
2000
Bromölla
22,2
60,2
17,6
1990
Bromölla
22,2
60,2
17,6
Arbetsmarknad Kommunfullmäktiges mål: • En positiv näringslivsutveckling. Ett mål om utveckling är svårt att utvärdera. Under 2010 har dock nyföretagandet i kommunen ökat och den kommunala servicen har fått bra betyg i flera mätningar. Målet för 2010 får därmed anses uppfyllt. Utöver det som näringslivsenheten arbetat med har både Socialförvaltningen och Barn- och utbildningsnämnden arbetat med näringslivsutveckling. Eleverna i årskurs 9 får t.ex. genomgå en tvådagars utbildning i entreprenörskap. Bromölla med omnejd drabbades hårt av varsel i samband med konjunkturnedgången. Som en följd av detta har Bromölla en mycket hög ungdomsarbetslöshet medan siffran för hela den arbetsföra befolkningen ligger på samma nivå som i riket. Antalet lagda varsel i regionen har under 2010 återgått till normala nivåer. Kommunens arbetsmarknadsenhet arbetar aktivt med de verktyg som kommunen har för att bidra till ökad sysselsättning bland våra ungdomar.
14
Förvaltningsberättelse
2002
4917
2002
4917
2003
4851
2003
4851
2004
4881
2004
4881
2005
4846
2005
4846
2006
4893
2006
4893
2007
5041
2007
5041
5052
2008
2008
Möten 0
1000
2000
3000
4000
5000
6000
5052 0
1000
2000
3000
4000
5000
6000
Tabell 2: Antal arbetstillfällen
Kl. 15.30 Gläntans förskola – Ella? Ella?! Det är dags för hämtning på dagis för mamma Anna-Karin och som vanligt har dottern Ella sprungit och gömt sig. Till sist kommer förskolelärare Helena med Ella i släptåg. – Ella gillar att gömma sig, förklarar Helena med ett leende på läpparna. Tillsammans hjälps de åt att klä på Ella för hemfärd och under tiden pratar de om dagen som varit. – Det är alltid skönt att veta hur dagen har varit och här är personalen engagerad och tar verkligen sig tid att möta barnen och deras föräldrar, berättar Anna-Karin.
År 2005
4 846
2006
4 893
2007
5 041
2008
5 052
2009
4 784 0
1000
2000
3000
4000
5000
6000 Antal
Antalet arbetstillfällen minskade betydligt mellan 2008 och 2009. Antalet varsel under 2009 var en tydlig indikator på att de skulle minska men i vilken omfattning det verkligen skulle bli, var dock osäkert. Några lokala prognoser fanns inte att tillgå. Det var främst i tillverkningsindustrin som antalet arbetstillfällen minskade. Sysselsättningen i hela Sverige minskade dock inte i den omfattning som prognostiserades i början av konjunkturnedgången. Tittar man i backspegeln så har varje konjunkturnedgång medfört en högre arbetslöshetsnivå vid utgången av konjunkturen än vad som fanns när nedgången började.
Bostadsmarknad Ella Nilsson
Bostadsmarknaden är en viktig del för att uppnå målet om positiv befolkningstillväxt. Under 2010 minskade befolkningen och en förklaring till det kan vara att det inte producerades några inflyttningsklara flerbostadshus under året. Historiskt sett har befolkningen ökat mer de år kommunen har haft nyproducerade flerbostadshus. Under 2009 var första etappen klar i Valjeområdet. Den innehåller både flerbostadshus och småhus. Etapp två blir inflyttningsklara i februari 2011.
Anna-Karin Nilsson
Tabell 3: Antal nybyggda lägenheter
Helena Henningsson
Hustyp
2006
2007
2008
2009
2010
Småhus
44
15
17
17
21
Flerbostadshus
0
0
0
26
0
Summa
44
15
17
43
21
Det finns lediga tomter i kommunen, till både småhus och flerbostadshus, vilket kan bidra till en mer positiv utveckling kommande år.
Förvaltningsberättelse
15
Finansiella mål/ Finansiell analys Finansiella mål
Tabell 4: Årets resultat (mkr)
Kommunfullmäktiges mål • Driftskostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag skall vara högst 98 %. Nettokostnaderna uppgick till 97 %. Målet är därmed uppfyllt. I samband med budgetbeslut för 2010 har målet reviderats till 98 % för 2010 och 2011. Från och med 2012 skall nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag återgå till 97 %. Målet för 2011 har därefter reviderats till 98,5 % av skatter och statsbidrag. Det långsiktiga målet att återgå till 97 % kvarstår dock. Den största orsaken till årets positiva resultat är slutavräkningen av skatteintäkterna som blev 8 mkr bättre än budgeterat.
Årtal
2006
2007
2008
2009
2010
Årets resultat
17,7
22,5
8,1
9,9
17,8
Finansiell analys Resultat – kapacitet Årets resultat blev 17 829 tkr. Det är åttonde året i rad som Bromölla kommun uppvisar ett positivt resultat. Resultatet blev bättre än både budget och den prognos som presenterades i delårsbokslutet. I årets resultat ingår både reavinster, partiell pensionsinlösen och extra avsättning till sluttäckning av Åsen.
Det redovisade resultatet är 6,2 mkr bättre än den reviderade budgeten och 6,7 mkr bättre än den ursprungliga budgeten. Tabell 5: Nettokostnadsandelar (%) Årtal
2006
2007
2008
2009
2010
Verksamheters nettokostnad
91,1
90,8
94,1
94,2
93,3
Avskrivningar
4,4
4,2
4,0
4,1
3,7
Delsumma
95,5
95,0
98,1
98,3
97,0
Finansnetto
0,6
0,3
0,3
0,3
0,3
Summa löp. kostnader
96,1
95,3
98,4
98,6
97,3
Kommunfullmäktiges mål är att nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag skall vara högst 98 % under 2010. Tidigare år har målet varit 97 % och på sikt är ambitionen att återgå till det målet. Med facit i hand uppfyller kommunen målet 2010 oavsett om nivån är 97 % eller 98 %. De goda resultaten har bidragit till att det egna kapitalet och därmed soliditeten ökats vilket redovisas i tabell 8.
Den finansiella analysen visar att 2010 var ett år då kommunen tog väl hand om det kapital som äldre generationer lämnat över till kommande generationer.
Tabell 6: Nämndernas budgetavvikelser (mkr)
ursprungliga budgeten uppgick investeringarna till 27,6 mkr för att under året öka till 33,1 mkr. Investeringarna vid årets slut uppgick till 30,9 mkr. I Bromölla är investeringsbudgeten sedan något år tillbaka föremål för revidering vid ett flertal tillfällen under året. Detta har lett till att utnyttjandegraden ökat betydligt.
År/nämnd
2006
2007
2008
2009
2010
Kommunstyrelseförvaltningen
-
0,7
-0,6
4,2
3,6
Samhällsbyggnadsförvaltningen
-
0,6
-0,2
1,8
3,5
Socialförvaltningen
-
-
-
-15,1
-4,3
Fritidsnämnden
-0,1
-
-
-
-
Kulturnämnden
0,1
-
-
-
-
Kultur och Fritidsnämnden
-
0,1
0,0
-0,1
0,1
Barn och Utbildnämnden
1,9
4,4
-0,,1
1,7
2,0
Årtal
2006
2007
2008
2009
2010
Socialnämnden
1,5
-1,7
-4,0
-
-
Soliditeten
54,3
56,3
56,7
56,7
58,1
Miljö och Byggnämnden
0,0
0,0
0,1
0,1
0,2
Revisionsnämnden
0,0
0,0
0,0
0
0
Valnämnden
0,2
0,0
0,0
0,1
0,1
Överförmyndarnämnden
-0,1
-0,1
-0,1
-0,1
-0,1
Summa
2,4
4,0
-4,9
-7,3
5,1
Förvaltningar och nämnder visar efter 2010 åter en positiv budgetavvikelse efter två år med negativa avvikelser. Avvikelsen innehåller naturligtvis variationer såväl mellan som inom förvaltningar och nämnder. Redovisningen innehåller även de reavinster som gjorts under året och utan dem skulle resultatet vara negativt. Det är viktigt att den nya förvaltningsorganisationen som träder i kraft 1 januari 2011 är medveten om de interna variationerna för att undvika framtida felprioriteringar och felaktiga prognoser. Den största avvikelsen står socialförvaltningen för som redovisar en negativ avvikelse på 4,3 mkr. Socialförvaltningen har aviserat om en negativ budgetavvikelse hela året men har aktivt arbetat med att minska avvikelsen. Förvaltningen har även fått ytterligare budgetmedel från kommunstyrelsens oförutsedda medel. Tittar man på avvikelserna generellt för 2010 finns det fortfarande mer att göra för att öka träffsäkerheten i prognoserna. Tabell 7: Investeringsvolym och självfinansieringsgrad Årtal
2006
2007
2008
2009
Inv.volym/nettok %
4,3
5,0
9,7
6,0
2010
5,8
Självfinansiering %
201
190
59
104
123
Nettoinvest. mkr
18,9
22,6
48,0
30,3
30,9
Under året som gått var investeringsvolymen i kommunen på en nivå så att alla investeringar kunde finansieras med egna medel. Detta är på lång sikt en bra ekonomisk politik. I den
Tabell 8 A: Soliditeten exkl. ansvarsförbindelsen (%)
Kommunens soliditet har förbättrats under 2010. Ovan redovisas soliditeten utan den ansvarsförbindelse för pensioner som inte ingår i balansräkningen. Denna är dock en skuld som kommunen har och nedan redovisas därför soliditeten inklusive ansvarförbindelsen för pensioner. Tabell 8 B: Soliditeten inkl. ansvarsförbindelsen (%) Årtal
2006
2007
2008
2009
2010
Soliditeten
1,1
-4,3
-3,2
-0,9
8,8
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Det finns dock inga rekommendationer om vilken nivå som bör eftersträvas i kommunal verksamhet i dagsläget, men frågan har börjat diskuteras. Under 2010 har soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1997 åter blivit positiv. Det egna kapitalet är alltså positivt, 39,8 mkr, även om ansvarsförbindelsen räknas in. Det är en kombination av goda resultat och pensionsinlösen som nu gjort att soliditeten är positiv. Bromölla tillämpar den s.k. Blandmodellen för redovisning av pensionsförpliktelser. Det pågår diskussioner i ”redovisningssverige” om att ändra rekommendationen om hur man skall redovisa dessa förpliktelser och vissa kommuner har redan frångått praxis. Hur, när eller om detta kommer att ske, kommer Bromölla kommun att redovisa ett mycket litet eget kapital. Från och med 2010 är det dock positivt till skillnad från åren 2007-2009. Tabell 9: Kommunalskatten Område Bromölla Sverige
2009
2010
2009
2010
Primärkommunal skatt
21,76
21,76
20,72
20,74
Total kommunal skatt
32,15
32,15
31,52
31,56
Förvaltningsberättelse 120
118,5
120
100
118,5
100 83
82,6 ”Förvaltningar 80och nämnder83visar efter 2010 åter en positiv
82,6
80
62,2
60
62,2
61,8
40
20
20 2005
2006
2007
61,8
60 budgetavvikelse efter två år med negativa avvikelser”.
40
0
17
2008
0
2009
Kommunalskatten i Bromölla har varit oförändrad sedan 2003. Under 2010 har den kommunala utdebiteringen i riket ökat marginellt, 2009 var den i princip oförändrad medan den sjönk 2008. Om trenden fortsätter så kommer riket sakta att närma sig Bromöllas nivåer.
2005
2006
Balanslikviditeten, som visar relationen mellan omsättningstillgångar och korta skulder, bör ligga kring 100 % och rörelsekapitalet visar det antal miljoner som saknas alternativt har tillgodo till att uppnå 100 %.
2008
2009
(mkr) 100 83,0
82,6
80 62,2
60
Risk – kontroll
2007
Tabell 12: Låneskuld
61,4
61,0
40 20 0
2006
2007
2008
2009
2010 Årtal
Tabell 10: Likviditet och risk Årtal
2006
2007
2008
2009
2010
Balanslikviditet %
93,2
Rörelsekapital mkr
-5,5
119,8
79,7
93,3
116,9
16,6
-21,8
-7,6
19,3
Balanslikviditeten har åter ökat och är nästan i nivå med 2007 års resultat. Under 2010 har amorteringarna hållits på en miniminivå vilket är en av förklaringarna till att balanslikviditeten ökat.
Under året har amorteringarna hållits på en minimal nivå för att kunna möta finansieringsbehoven framöver. Under senare delen av året har vi tecknat avtal med Kommuninvest för omsättning av kommunens samtliga lån. Omsättningen sker successivt under 2010 och 2011. Tabell 13: Borgensåtaganden (mkr) År / Företag
2006
2007
2008
2009
2010
Kommun ägda
473,3
507,1
528,5
559,0
621,4
Tabell 11: Finansiella risker
- varav AB BromöllaHem
299,9
296,7
330,1
327,8
362,0
Årtal
2010
- varav Bromölla Energi AB
144,5
144,5
131,5
144,5
157,5
1,55
- varav Bromölla Vatten AB
28,9
56,9
56,9
76,9
76,9
0,5
- varav Bromölla Fjärrvärme AB
0
0
0
0
25,0
51
- varav Fastigh AB Ivöstrand
0
9,0
10,0
9,8
0
1,4
1,0
0,8
0,7
0,7
Genomsnittlig ränta (vägt MT %) Ränteförändr +/- 1% (mkr) Lån, rörlig ränta
2006
4,2 0,4 12
2007
4,1 0,4 54
2008
4,8 0,3 24
2009
1,3 0,3 93
bindningstid < 1 år
41
22
76
7
0
Egna hem, småhus
1-2 år
23
24
0
0
49
Föreningar
1,0
1,0
1,0
1,0
0,9
2-3 år
24
0
0
0
0
Summa
475,7
509,1
530,3
560,7
623,0
Den genomsnittliga räntan under 2010 har befunnit sig på en fortsatt låg nivå. När året började var reporäntan 0,25 %. I juli började dock riksbanken att höja reporäntan. Detta fortsatte de med under hösten och vintern, så för närvarande (feb 2011) är den 1,5 %. Riksbankens prognos pekar mot en räntenivå på 2,5 % i slutet av 2011 och 3,5 % i slutet av 2012. Den låga räntan var en aktiv satsning från staten för att motverka lågkonjunkturen och dess finansiella effekter. I takt med att konjunkturen vänder väntas räntan alltså att stiga. Hur de ekonomiska systemen kommer att reagera när stimuleringsåtgärderna dras tillbaka återstår att se.
Borgensåtaganden har ökat med 62,3 mkr och det är åtaganden mot de kommunägda företagen som ökat. AB BromöllaHem har ökat sin lånestock, dels beroende på nyförvärv och nybyggnation och dels beroende på övertagande av Fastighets AB Ivöstrand. Bromölla Energikoncernen har ökat med 13 mkr för moderbolaget och dessutom har kommunen nu även gått i borgen för 25 mkr för Bromölla Fjärrvärme AB. I samband med att kommunen blev medlemmar i Kommuninvest gavs även de kommunala bolagen möjlighet att låna via dem mot kommunal borgen. Detta har sannolikt påverkat det ökade borgensåtagandet samtidigt som det sänkt lånekostnaderna i kommunkoncernen.
18
Förvaltningsberättelse
”Känslighetsanalysen visar hur vi påverkas av olika omvärldsfaktorer i några olika situationer”.
Tabell 14: Pensionsåtaganden (mkr) Årtal
2006
2007
2008
2009
2010
Pens. som kortfr. skuld
9,3
9,8
10,1
10,1
10,6
Avsättning till pens.
1,3
1,9
1,7
2,0
1,7
Pensioner äldre än 1998
161,8
197,2
200,4
200,7
179,9
Total pensionsskuld
172,4
208,9
212,2
212,8
192,2
Särskild löneskatt
41,8
50,7
51,4
51,6
46,6
Återlånade medel
214,2
259,6
263,6
264,4
238,8
(ej finansierade pensionsförpliktelser)
Bromölla kommuns totala pensionsåtaganden har minskat mellan 2009 och 2010. En stor del av minskningen förklaras av den pensionsinlösen på 15,7 mkr inkl. löneskatt som beslutades av kommunfullmäktige i november 2010. Den överenskommelsen om pensionsinlösen, eller mer korrekt uttryckt förmånsbestämd pensionsförsäkring, omfattade 28 av våra äldsta arbetstagare och medför minskade kostnader för pensionsutbetalningar flera år framöver för kommunen. Den förändring som skett 2010 har dock inte medfört att kommunen kommit ner i samma nivå på pensionsförpliktelser som 2006. Det som hände under 2007 var att antagandet om livslängd ökade och diskonteringsräntan sänktes, vilket medförde en ovanligt stor ökning av pensionsförpliktelsen som redovisas inom linjen. När dessa typer av justeringar sker medför det stora förändringar för hela kommunsverige. Bromölla har nu för första gången aktivt vidtagit åtgärder för att minska pensionsförpliktelsen. De åtagande som ingår i tabell 14 är dock i sin helhet återlånat till verksamheten. Kommunen har för pensionsåtagande fr.o.m. 1998 träffat avtal om försäkring avseende kompletterande ålderspension, efterlevandepension till vuxen och barnpension samt premiebefrielse för de försäkrade förmånerna. Inga medel finns i överskottsfonden avseende försäkringen ovan. Bromölla kommun anlitar KPA för pensionsberäkningar och gör inga egna beräkningar. För mer information om pensioner se not 15 resp. 18 i räkenskaperna och i redovisningsprinciper under rubriken pensionsskuld. Tabell 15: Budgetföljsamhet och prognossäkerhet Årtal
2006
2007
2008
2009
2010
Budgetavvikelse
12,1
13,1
-1,2
-7,3
6,2
Prognosavvikelse Augusti
0
9,6
1,4
13,6
5,5
Nämndernas Budgetavvikelse
2,4
4,0
-4,9
-7,3
5,0
Nämndernas budgetavvikelse är åter positiv efter två år med negativ avvikelse. Tillväxten har tagit fart men vi har ännu en bit kvar till den nivå vi hade innan krisen 2009. Under 2010 uppvisar både nämnder samt skatter och statsbidrag en positiv budgetavvikelse som tillsammans bidragit till att kommunen kunnat göra en engångsavsättning till pensioner för att minska kommande pensionsutbetalningar som kommer att ta allt större del i anspråk. Resultatet av allt detta blev 6,2 mkr bättre än den justerade budgeten. I jämförelse med den ursprungliga budgeten som antogs av KF i november 2008 är resultatet 6,7 mkr bättre. Även prognosen vid delårsrapporten var mindre optimistisk än det faktiska utfallet.
Balanskravet Årets resultat uppfyller balanskravet och är det åttonde positiva bokslutet i rad. Tabell 16: Balanskrav Balanskrav
Årets resultat (tkr)
17 829
Avgår realisationsvinster
-5 156
Avgår realisationsförluster
0
Justerat resultat
12 673
Balanskravsresultatet motsvarar 4,8 % ökning av det egna kapitalet under 2010. Det egna kapitalet uppgår vid utgången av 2010 till 263,3 mkr. Räknar vi in pensionsförpliktelsen från tiden före 1997 så är det egna kapitalet 39,8 mkr. Reavinst på 5,2 mkr har uppstått i samband med markförsäljning och fastighetsförsäljning. Den senare bidrog med drygt 900 tkr. Tabell 17: Känslighetsanalys (tkr) Känslighetsanalys (tkr)
1 kr höjning/sänkning av skatten
19 900
1 % löneökning
3 200
10 mkr nya lån
300
50 invånare
1 900
Känslighetsanalysen ovan ger en indikation om hur vi påverkas av olika omvärldsfaktorer i några olika situationer. Det finns självklart flera faktorer och hur vi påverkas av dem varierar. Tabellen ovan kan dock ge en liten fingervisning om betydelsen av förändringar inom några områden.
Förvaltningsberättelse
19
Driftsredovisning Driftsredovisning Tabell 18: Driftsredovisning (netto i mkr) Nämnd/ Budget Budget Utfall Budget förvaltning avvik 09 2010 2010 avvik 10
Kommunstyrelseförvaltningen
4,2
-44,5
-40,9
Samhällsbyggnadsförvaltningen
1,8
-25,7
-22,2
3,6 3,5
Socialförvaltningen
-15,1
-172,4
-176,7
-4,3
Kommunalförbunden
0,0
-66,8
-66,8
0,0
Kommunalstyrelsen totalt
-9,1
-309,4
-306,6
2,8 0,1
Kultur och Fritidsnämnden
-0,1
-19,8
-19,7
Barn och Utbildningsnämnden
1,7
-182,7
-180,7
2,0
Miljö och Byggnämnden
0,1
-2,4
-2,2
0,2
Revisionsnämnden
0,0
-0,6
-0,6
0,0
Valnämnden
0,1
-0,3
-0,2
0,1
Överförmyndarnämnden
-0,1
-0,4
-0,5
-0,1
Summa nämnder
-7,4
-515,6
-510,5
5,1
Pensioner och övrigt
9,4
-15,7
-25,2
-9,5
Finansiering
-9,3
542,9
553,5
10,6
Totalt
-7,3
11,6
17,8
6,2
Nämndernas samlade budgetavvikelse Trenden med negativ budgetavvikelse som vi sett 2008 och 2009 har vänt. Nämnderna redovisar en positiv budgetavvikelse för 2010. Det skiljer dock mycket mellan olika nämnder/ förvaltningar. Två visar även 2010 en negativ avvikelse och det är Socialförvaltningen som står för den största avvikelsen med minus 4,3 mkr och Överförmyndarnämnden med en betydligt mindre avvikelse i absoluta tal på 110 tkr. Tittar man på det procentuellt däremot har Överförmyndarnämnden en avvikelse på 29 % medan Socialförvaltningen endast har en avvikelse på 2,5 %. Övriga nämnder och förvaltningar presenterade en positiv budgetavvikelse. Kommunstyrelseförvaltningen visade en positiv avvikelse på 3,6 mkr, Samhällsbyggnadsförvaltningen 3,5 mkr och Barn- och utbildningsnämnden 2,0 mkr, Miljö- och byggnämnden 0,2, Kultur- och Fritidsnämnden samt Valnämnden 0,1 mkr vardera. Sammanlagt visade nämnder och förvaltningar en positiv avvikelse på 5,1 mkr.
Kommunstyrelseförvaltningen Förvaltningen visar en positiv budgetavvikelse med 3,6 mkr, i det ingår 916 tkr i reavinster. Det är framförallt intäkterna som överstiger budget. De intäkter som utmärker sig är ökade intäkter till arbetsmarknadsenheten. En bidragande orsak till
den positiva avvikelsen är att den delen som avsatts centralt för löneökningar inte använts helt. Det rådande arbetsmarknadsläget har påverkat arbetet inom framförallt arbetsmarknadsenheten och näringslivsenheten som aktivt har gjort vad som ryms inom ramarna för kommunal verksamhet för att minska arbetslösheten och då framförallt ungdomsarbetslösheten. Under året som gått har kommunen fått ett EU-bidrag tillsammans med Höörs kommun på knappt 10 mkr. Projektet kallas BÄST på BUS, där BÄST är Bromöllas del. BÄST står för Bromölla Är SystemTänkare. Bromölla är projektägare och har den största delen i projektet såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Projektet kommer att pågå fram till november 2012 och därefter kommer arbetet att fortgå utan EU-finansiering. Alla i organisationen kommer att bli berörda och det kommer att leda till bättre service till kommunens invånare. Förvaltningen har under det gångna året arbetat mycket med att förbereda inför den nya organisationen som gäller från den 1 januari 2011 för såväl politik som förvaltning. Flertalet av kommunfullmäktiges mål berör förvaltningen i allra högsta grad. De aktiviteter som vidtagits har bidragit till en hög måluppfyllelsegrad.
Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen har under sitt sista verksamhetsår i nuvarande organisatoriska form lämnat en positiv budgetavvikelse på 3,5 mkr. Avvikelsen innehåller dock stora variationer mellan verksamhetsområden och redovisningstekniska delar. I avvikelsen ingår reavinster på sålda tomter med 4,2 mkr vilket har en positiv påverkan på resultatet. Det ingår även en avsättning för sluttäckning av deponin på Åsen på 2,4 mkr som har en negativ påverkan på avvikelsen. Avsättningen är dock nödvändig eftersom Länsstyrelsen kräver att avsättningar görs i takt med att deponin används. Renhållningskollektivet skall enligt lag bära sina egna kostnader. De verksamheter inom förvaltningens verksamhetsområde som visar på negativa avvikelser är precis som föregående år gatusidan och bostadsanpassningsbidragen. Något som påverkat i princip samtliga inom förvaltningen under året är etableringarna på Åbylyckorna och Iföstrandsprojektet.
Socialförvaltningen Socialförvaltningen har under året arbetat aktivt för att minska sin negativa kostnadsutveckling. I 2009 års bokslut redovi-
Samspelet och de sociala färdigheterna tränas genom olika projekt redan i förskolan.
sade förvaltningen en negativ avvikelse med 15,1 mkr. I den ursprungliga ramen inför 2010 togs inte hänsyn till den ökade kostnadsvolymen. Under året har kommunstyrelsen tillskjutit 6,5 mkr. Vid årets sista månadsuppföljning prognostiserade förvaltningen en negativ avvikelse på 7 mkr men avvikelsen slutade på -4 275 tkr. Det som hänt under året är att individ- och familjeomsorgen (IFO) ändrat sitt arbetssätt till att arbeta mer förebyggande och det har lett till minskat budgetöverskridande. De har även genomgått BÄST-intervention. Hur mycket det har påverkat utfallet ekonomiskt är svårt att mäta men det har definitivt påverkat enhetens arbetssätt. Inför året anpassades budgeten för försörjningsstöd och med facit i hand blev utfallet endast 80 tkr mer än budget. Bromölla har i jämförelse med övriga Skåne Nordost-kommuner en relativt låg kostnad för försörjningsstöd. Trots att antalet invånare över 65 år har ökat, har inte antal personer som erhåller hemtjänst ökat under året. Med undantag av det ekonomiska målet har förvaltningen bidragit till en god måluppfyllelse genom sitt arbete under året som gått.
Kultur- och Fritidsnämnden
Barn- och Utbildningsnämnden
Valnämnden
Inför verksamhetsåret 2010 fick nämnden anpassa sina ramar till rådande förutsättningar vilket innebar en minskning av antalet anställda. Nämnden har sedan aktivt arbetat för att hålla en hög måluppfyllelse för sitt verksamhetsområde inom givna ekonomiska ramar. Flera projekt pågår ute på förskolor och skolor för att öka barnens möjligheter att möta de krav som ställs i olika sammanhang både socialt och kunskapsmässigt. Musikskolan har under året utvecklat sin verksamhet genom att bl.a. erbjuda kortkurser inom olika tema. De har också flyttat in i nyrenoverade lokaler. Även eleverna på Alvikenskolan har fått tillgång till nyrenoverade lokaler under året. Den nya skollagen som gäller från 1 juli 2011 kommer att ställa andra krav på både förskola och grundskola. Verksamheterna kommer att fortsätta arbeta med detta under 2011. Nämnden redovisar en positiv budgetavvikelse för året med 1 960 tkr. Det är framförallt ökade intäkter som bidrar till den positiva avvikelsen. Nämnden har under året varit aktiv med att hitta extern finansiering inom flera olika områden viket naturligtvis bidragit till ökade intäkter, men även i vissa fall ökade kostnader. Nämnden har genom sitt arbete med både brukarenkäter och inom ramen för den ordinarie verksamheten bidragit till en god måluppfyllelse.
Under 2010 har Sverige haft val till riksdag, landstingskommuner och primärkommuner. Målet om ökat valdeltagande i kommunen har uppnåtts då fler medborgare valde att ta en aktiv del i valet. Nämnden fick i samband med valet ett något högre statsbidrag än planerat och visar en positiv budgetavvikelse med 75 tkr.
Nämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 75 tkr för 2010. Nämnden har arbetat mycket aktivt med kultur- och föreningslivet inom flera områden. Ett annat mycket viktigt område som ligger inom nämndens ansvarsområde är det förebyggande arbetet. Det pågår många olika projekt inom nämndens verksamhet för att både stimulera och inspirera kommunens invånare men även för att andra, utanför kommunens gränser, skall upptäcka vår fina kommun. De har integrerat arbetet med kommunfullmäktiges mål i sin dagliga gärning inom flera områden.
Miljö- och Byggnämnden Nämnden har en ekonomiskt sett liten verksamhet i jämförelse med övriga nämnder och förvaltningar. För 2010 visar nämnden en positiv budgetavvikelse med 222 tkr, drygt 9 %. Den största orsaken till avvikelsen är ökade intäkter både på byggoch miljösidan. På miljösidan har de ökade intäkterna använts till att öka personalstyrkan och har på så sätt kunnat genomföra fler inspektioner/granskningar.
Överförmyndarnämnden Nämnden har överskridit sin ram och uppvisar en negativ budgetavvikelse på 110 tkr. Liksom tidigare år beror detta på att andelen huvudmän, där kommunen står för ersättningen, har ökat.
Finansförvaltningen De ordinarie pensionsutbetalningarna för 2010 blev lägre än beräknat. Tillsammans med högre slutavräkningar på skatten möjliggjorde detta en partiell pensionsinlösen på förmånsbestämda pensioner intjänade före 1998 på 15,7 mkr. Detta betyder att den redovisade kostnaden för pensioner under 2010 blev 13,9 mkr mer än budgeterat. Pensionsskuldsförändringen bidrog sedan med 2,0 mkr i positiv riktning. Tillsammans blev resultatpåverkan negativ med 11,9 mkr.
Förvaltningsberättelse
21
Investeringsredovisning/ De kommunägda företagen Arbetsgivaravgifterna sänktes även 2010 under senare delen av året, vilket försvårat användningen av utrymmet sänkningen medgav. Effekten blev att den fick en direkt inverkan på årets resultat. I övrigt följer kommunen rekommendationen för arbetsgivaravgifter som SKL ger ut. Den är baserad på löneläget i hela landet vilket brukar leda till ett litet överskott på arbetsgivaravgifterna. Sammanlagt påverkade avgifterna resultatet med 2,8 mkr under 2010. Semesterlöneskulden ökade med 1,2 mkr i motsats till föregående år då den minskade med 1,1 mkr. Årets ökning var 369 tkr mer än budgeterat vilket gav en negativ resultatpåverkan. Slutavräkningen av skatteintäkter blev 8 mkr bättre än budget. Redan vid första månadsuppföljningen i februari förbättrades slutavräkningen betydligt. Den har sedan gått lite upp och ner i takt med att SKL presenterat nya prognoser. Övriga statsbidrag och generella regleringar blev ca 1,3 mkr bättre än budgeterat. Som tidigare nämnts har räntorna varit låga även under 2010 vilket lett till mindre kostnadsräntor men även mindre intäktsräntor. Finansnettot för året blev 1,2 mkr bättre än budget. Räntorna kommer att stiga framöver enligt analytikerna. (Se finansiella risker)
investeringar genomfördes utan att kommunen behövde ta nya lån. Av tabell 7 kan utläsas att samtliga investeringar 2010 finansieras med medel som tillförts under året.
Kommunstyrelseförvaltningen Förvaltningen med fastighetsenheten i spetsen står för den största andelen i investeringsbudgeten. Under året har ombyggnaden av Alvikenskolan varit den enskilt största posten i investeringsbudgeten. Ombyggnaden är nu klar och verksamheten har kunnat ta anläggningen i bruk. I övrigt är investeringarna mycket inriktade på myndighetskrav och energieffektiviseringar. Under 2010 har taket på brandstationen lagts om efter flera års försök med lagning och lappning.
Samhällsbyggnadsförvaltningen Under 2010 har Samhällsbyggnadsförvaltningen haft flera stora investeringar då naturligtvis med Iföstrand i täten. Det blev under året klart att kommunen fick köpa mark av Sjösänkningsbolaget vilket medfört att årets budget överskreds för det specifika projektet. I övrigt har större investeringar gjorts på Åsen, Åbylyckorna och för ökad tillgänglighet på gator.
Övriga förvaltningar
Investeringsredovisning Tabell 19: Investeringsredovisning (mkr) Nämnd/ Utfall Budget Utfall Budget förvaltning 2009 2010 2010 avvik
Utbildnings- kultur- och fritidsförvaltningen och Socialförvaltningens investeringsbudget utgör tillsammans endast 6,3 % av den totala budgeten och de har under 2010 utnyttjat 74,7 % vilket är lägre än tidigare år. De investerar i bl.a. utbildningsdatorer, förnyelse av utrustning, hjälpmedel och vårdsängar. Flera av projekten är årligen återkommande.
Kommunstyrelseförvaltningen
17,5
15,8
15,0
0,8
Samhällsbyggnadsförvaltningen
10,9
15,3
14,4
0,9
Socialförvaltningen
0,9
1,1
0,7
0,4
Kommunstyrelsen totalt
29,3
32,2
30,1
2,1
Kultur och Fritidsnämnden
0,1
0,1
0,1
0
Barn och Utbildningsnämnden
0,8
0,8
0,7
0,1
AB Bromöllahem
Totalt
30,2
33,1
30,9
2,2
Under året har Fastighets AB Ivöstrand förvärvats och därefter fusionerats med AB Bromöllahem. Bolagets resultat efter finansnetto uppgår till 5 520 tkr att jämföra med motsvarande period föregående år 7 597 tkr. Resultatet har påverkats negativt med ca 1,8 mkr p.g.a. ändrade avskrivningsprinciper fr.o.m. 2010-01-01. Hyresintäkter, kostnader och balansomslutning har ökat med anledning av att fastighetsbeståndet ökats.
Nämndernas totala investeringar De samlade investeringarna för 2010 slutade på 30,9 mkr, inklusive ombudgeteringar låg budgeten på 33,1 mkr. Det innebär att 93,3 % av budgeten genomfördes, att jämföras med 87,8 % 2009 som redan det var en hög nyttjandegrad. Trenden med en allt högre utnyttjandegrad håller alltså i sig i motsats till vad som prognostiserades i föregående års bokslut. Årets
De kommunägda företagen
22
Förvaltningsberättelse
Övriga åtaganden Bromölla Energi AB (koncern)
Samverkansförbundet Bromölla Sölvesborg (SamBoS)
Under året har Bromölla Vatten AB förvärvats och därefter fusionerats med Bromölla Energi AB. Underkoncernen består av 2 bolag, Bromölla Energi AB (inkl Bromölla Vatten AB) och Bromölla Fjärrvärme AB. Bromölla Energi AB är under namnändring till Bromölla Energi & Vatten AB. Koncernens resultat efter finansnetto uppgår till 54 tkr, vilket innebär en kraftig resultatförbättring jämfört med motsvarande period föregående år -4 763 tkr (inkl Bromölla Vatten AB). 2010 års resultat har gynnats av hög fjärrvärmeförsäljning till följd av det ovanligt kalla klimatet både i början och i slutet av året. Samtidigt har det gynnsamma ränteläget påverkat alla verksamheter positivt. Investeringarna för perioden uppgår till 9,7 mkr att jämföra med en betydligt högre nivå föregående år 12,6 mkr (inkl. Bromölla Vatten AB) och avser på elnätssidan utbyggnad av nya områden och fortsatta utbyten av äldre kabelskåp. På fjärrvärmesidan har utbyggnad av nätet skett genom förtätning. Under året har ytterligare ca 20 fastigheter anslutits. VA-verksamhetens investeringar består i huvudsak av utbyggnad av nya områden, reinvesteringar i ledningsnätet, ombyggnader i reningsverket och nyanläggning av vattenförsörjning till Gualöv.
Förbundet bedriver på medlemskommunernas uppdrag servicefunktioner inom IT, städ, kost, lönehantering och personaladministration. Medlemskommunernas beslut om städneddragningar har lett till betydande intäktsbortfall för förbundet och därmed en minskning av organisationen som i huvudsak reglerats genom naturliga avgångar. Bokslutet innebär ett betydande överskott för förbundet vilket kan förklaras dels genom rationaliseringar dels genom minskade kostnader för arbetsmarknadsförsäkringar. Medlemskommunerna har beslutat att förbundet läggs ner 2010-12-31 och verksamheten övergår till Sölvesborgs-Bromöllas Kommunalförbund som är en utökning av gymnasieförbundet. Förbundets egna kapital ska enligt tidigare beslut användas till IT-investeringar och direktionen kommer därför att föreslå medlemskommunerna att detta förs över till det nya förbundet. Förbundets resultat efter finansnetto uppgår till 1 599 tkr att jämföras med motsvarande period föregående år 1 108 tkr. Av årets resultat ingår 799 tkr, motsvarande Bromölla kommuns andel 50 %, i den sammanställda redovisningen.
Bromölla Industristiftelse Gymnasieförbundet Bromölla – Sölvesborg Förbundet bedriver gymnasie-, kommunal vuxenutbildning samt gymnasiesärskola på uppdrag av medlemskommunerna. Elevunderlaget för gymnasieskolan är snabbt på väg neråt och organisationen har inte kunnat anpassas till detta i den takt som planerades inför 2010 vilket lett till ett betydande underskott för gymnasieskolans verksamhet. Lärartätheten har ökat under året och ligger även fortsättningsvis tydligt över rikssnittet. Gymnasiesärskolans resultat innebär ett underskott som kan kopplas till ökade personalkostnader utöver de budgeterade. Komvux verksamhet gör ett resultat nära det budgeterade. Minskade kostnader för arbetsmarknadsförsäkringar och interkommunal ersättning bidrar till att förbundet som helhet visar på ett positivt resultat. Förbundet har att under 2011 hantera en fortsatt elevminskning och en övergång till den nya gymnasieskolan som införs hösten 2011. Att anpassa organisationen till dessa förändringar är ett måste för en stabil och högkvalitativ verksamhet även fortsättningsvis. Förbundets resultat efter finansnetto uppgår till 127 tkr att jämföra med motsvarande period föregående år 729 tkr. Av årets resultat ingår 64 tkr, motsvarande Bromölla kommuns andel 50 %, i den sammanställda redovisningen.
Stiftelsen hyr ut Hotell Iföhus. Kommunen har under året lämnat bidrag på 349 tkr vilket är 34 tkr mer än föregående år. Hyresintäkterna har minskat ytterligare under året i jämförelse med föregående år, vilket förmodligen beror på konjunkturen, samtidigt har de externa kostnaderna för driften ökat.
Kristianstad Airport I föreliggande bokslut har Bromölla kommun skrivit ner värdet av aktierna i Kristianstad Airport med 58 tkr vilket motsvarar vår andel av föregående års kända resultat. Vårt årliga bidrag till flygplatsen är 200 tkr, vilket regleras i ägardirektivet. Kommunen har en ägarandel på 2 % i Kristianstad Airport. Övriga ägare är Kristianstad kommun (51 %), Region Skåne (40 %), Hässleholms kommun (5 %) och Östra Göinge kommun (2 %).
Övriga åtaganden IT- nämnd Bromölla har tillsammans med Skåne Nordost kommunerna (inkl. Höör och exkl. Perstorp) en gemensam IT-nämnd. Nämnden bildades 2006 och har sedan dess byggt upp en
Förvaltningsberättelse
23
Personalekonomisk redovisning gemensam IT- plattform. Bromölla har hittills Flexite, används till risk, tillbud och skaderapportering, och Internet på den gemensamma plattformen. Hässleholms kommun är värd för den gemensamma nämnden. Under året har medlemskommunerna utrett möjligheterna att ta ytterligare steg framåt inom IT-området.
Övrigt Bromölla anlitar Svevia AB som entreprenör inom gata och park samt yttre fastighetsskötsel. Avtalet löper på 7 år och går ut hösten 2012, men avtalet ger möjlighet till 3 års förlängning.
Personalekonomisk redovisning Hjälpmedelsnämnd Östra Skånes hjälpmedelsnämnd (HÖS) består av 10 kommuner som bildat gemensam nämnd 2003 där Bromölla kommun är en av medlemmarna. HÖS hanterar såväl nya som begagnade hjälpmedel som de servar och rekonditionerar. HÖS förvarar och registerhåller befintliga hjälpmedel och administrerar försäljning mellan medlemskommunerna.
AV Media Skåne Bromölla är ansluten (se förra bokslutet) till AV Media Skåne, som är ett kommunalförbund, tillsammans med 16 andra kommuner. AV Media lånar ut AV-läromedel till skolor och andra utbildningsanordnare.
Kommunassurans Syd Försäkrings AB Kommunassurans Syd Försäkrings AB erbjuder sina ägare sak- och ansvarsförsäkringar. Bolaget har 46 delägare i Skåne, Halland, Småland och Västra Götaland varav Bromölla kommun är en. Vi har en ägarandel på 0,92 %. Bolaget startades ursprungligen av 30 skånska kommuner 2005. Kommunen handlar upp sitt försäkringsbehov i konkurrens enligt lagen om offentlig upphandling så Kommunassurans är en aktör av flera på marknaden men de får bara lämna anbud till sina ägare och deras helägda bolag. Bromölla har under 2010 gjort en ny försäkringsupphandling och anbudet gick till annan försäkringsgivare.
Kommuninvest AB Bromölla ansökte under 2009 om medlemskap i Kommuninvest AB och blev under året medlem nr 240. Medlemskapet ger kommunen tillträde till ytterligare en långivare vid framtida finansieringsbehov. Medlemskapet ger även de kommunägda bolagen möjligheten att teckna lån hos Kommuninvest. I medlemskapet ingår att kommunen går i solidarisk borgen. Under 2010 har kommunen tecknat ett förlagslån med föreningen på 2 mkr. För ytterligare information se not 19 i avsnittet med räkenskaper.
Anställda Bromölla kommun hade den 1 november 2010, 792 tillsvidareanställda och 53 visstidsanställda. Jämfört med 2009 har antalet tillsvidareanställda minskat med 22 personer och antalet visstidsanställda har minskat med 12. Det innebär att den totala personalstyrkan har minskat med 3,6 %. Av de anställda är 86,8 % kvinnor vilket är en marginell minskning jämfört med 2009. Den genomsnittliga åldern bland kommunens anställda är 48,0 år, vilket är en ökning med 1,3 %, sedan 2009.
Sjukfrånvaro Sju stycken nyckeltal ska redovisas enligt lagen om kommunal redovisning. Utfallet av dessa under åren 2009 till 2010 blev för Bromölla kommuns del följande: Tabell 20: Anställdas sjukfrånvaro (%)
2009
1. % total sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid
5,8
2010
5,1
2. % långtidsjukfrånvaro av total sjukfrånvaro > 60 dagar
45,6
37,8
3. % sjukfrånvaro för kvinnor av ordinarie arbetstid för kvinnor
6,4
5,6
4. % sjukfrånvaro för män av ordinarie arbetstid för män
1,7
2,4
5. % sjukfrånvaro upp till 29 år av ordinarie arbetstid
5,8
3,8
6. % sjukfrånvaro 30-49 år av ordinarie arbetstid
5,7
5,1
7. % sjukfrånvaro över 50 år av ordinarie arbetstid
5,8
5,2
Sjukfrånvaron fortsätter att minska även under 2010. En av orsakerna är att kommunen under de senaste åren har arbetat intensivt med att minska sjukfrånvaron genom att arbeta förebyggande. Hälsofrämjande arbete för kommunens anställda har bedrivits med hjälp av Må bra-kurser, Rökstoppskurs m.m. Om man fördelar all sjukfrånvaro på samtliga anställningar under året så har i genomsnitt varje årsarbetare haft 13,3 sjukdagar under året. Samtidigt har 32,0 % av alla anställda under året inte haft en enda dags sjukfrånvaro 2010.
24
Förvaltningsberättelse
”Vår målsättning är att verka för arbetsplatser där de anställda inte utsätts för risker och där arbetet sker i en fysiskt, psykiskt och socialt god arbetsmiljö”.
Rehabilitering
Tabell 21: Sjukfrånvaro per förvaltning (%) Kommunstyrelseförvaltningen
3,7 2,7
Samhällsbyggnadsförvaltningen
2,4 2,4
Utbildnings- kulturoch fritidsförvaltningen
4,7 4,4 7,8
Socialförvaltningen
Arbetssättet kring rehabilitering fokuserar på förebyggande och tidig rehabilitering, vilket inneburit att rehabiliteringsarbetet har startat tidigt i sjukskrivningen. Kontinuerliga avstämningsmöten genomförs där den sjukskrivne, kommunen, företagshälsovården och försäkringskassan medverkar. En temadag kring tidig rehabilitering har genomförts.
6,6 5,8
Totalt
Arbetsmiljö
5,1
0
1 2009
2
3
4
5
6
7
8
2010
Tabell 22: Sjukfrånvaro könsfördelad per förvaltning (%) År 2009 Kvinnor Män
Kommunstyrelseförvaltningen
5,3
Samhällsbyggnadsförvaltningen
2,4
1,7 2,4
Utbildnings- kultur- och fritidsförvaltningen
5,2
1,4
Socialförvaltningen
8,1
3,0
Totalt
6,4
1,8
År 2010 Kvinnor Män
Kommunstyrelseförvaltningen
4,3
Samhällsbyggnadsförvaltningen
3,0
1,3
Utbildnings- kultur- och fritidsförvaltningen
4,8
2,2
Socialförvaltningen
6,7
5,2
Totalt
5,6
2,4
Kvinnor har haft lägre total sjukfrånvaro under 2010 jämfört med 2009 medan männens sjukfrånvaro har ökat.
1,6
I Bromölla kommun är målsättningen att verka för arbetsplatser där de anställda inte utsätts för risker och där arbetet kan ske i en fysiskt, psykiskt och socialt god arbetsmiljö enligt kommunens arbetsmiljöpolicy. Bromölla kommun fokuserar också på att arbeta förebyggande med arbetsmiljöarbetet genom att främja och lyfta fram friskfaktorer som påverkar arbetsmiljön i en positiv riktning. Det aktiva arbetsmiljöarbetet sker i samverkansgrupper och på arbetsplatsträffar. En mall för samlad handlingsplan för arbetsmiljöarbetet har utformats vilket ger bättre förutsättningar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Bromölla kommun har under 2010 varit ansluten till företagshälsovården Avonova Hälsa Syd AB. Dominerande insatser från företagshälsovården har varit medicinsk rådgivning och behandling av besvär som är arbetsrelaterade, medicinsk konsultation i rehabiliteringsärenden, arbetsteknisk genomgång av arbetsplatser samt psykosociala frågor i samband med rehabilitering. Företagshälsovården har även gjort yrkeshygieniska mätningar, hörselundersökningar, medicinska kontroller av nattarbetande samt utbildat arbetsledare och skyddsombud i arbetsmiljö.
Arbetet med arbetsmiljön är viktigt för att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare för framtidens arbetstagare.
Förvaltningsberättelse
25
Budgetuppföljning och styrning Personalförsörjning På grund av ett stort antal pensionsavgångar inom de närmaste tio åren samt personalomsättningen därutöver behöver Bromölla kommun rekrytera ett stort antal nya medarbetare. Det gäller framförallt inom Utbildning och omsorg men även specialisttjänster. Av kommunens tillsvidaranställda kommer 30 % att gå i pension fram till år 2020 om de avgår vid 65 års ålder. De årgångar som framöver kommer att gå i pension representerar ett stort kunskapskapital som kommer att bli svårt att ersätta. Det som kan bli avgörande för hur väl kommunen lyckas behålla och rekrytera ny personal är hur väl vi lyckas med att lyssna, föra dialog och möjliggöra inflytande för våra medarbetare. Bromölla kommun arbetar ständigt mot målet att vara en attraktiv arbetsgivare. Bromölla kommun marknadsförs som arbetsgivare på Framtidsdagen på Kristianstads högskola samt i häftet Framtidsvalet som delas ut och används som utbildningsmaterial i samtliga högstadie- och gymnasieskolor. Bromölla kommun tar emot praktikanter både ifrån högskolan, gymnasiet och grundskolan och försöker ge varje praktikant en lärorik praktiktid. Under samtliga rekryteringsprocesser marknadsförs Bromölla kommun som en attraktiv arbetsgivare. Målet är att även sökande som inte fått tjänst hos oss ska ha fått en positiv bild av Bromölla kommun som arbetsgivare. Nyanställda får en grundlig introduktion som gör att de känner sig välkomna som nya medarbetare samt ges möjlighet att hitta den information de är i behov av för sitt arbete. Medarbetare som slutar sin anställning hos oss erbjuds ett avslutningssamtal där Bromölla kommun har möjlighet att få feedback på hur man kan bli en bättre arbetsgivare. Löneprocessen och möjligheten att påverka sin egen lön bidrar också till att öka attraktionskraften som arbetsgivare. Samtliga medarbetare i Bromölla kommun har individuell lönesättning. Årligen har samtliga medarbetare lönesamtal med sin chef där bedömning av prestationen görs utifrån fastställda lönekriterier. Samtliga medarbetare har under år 2010 fått en informationsbroschyr som beskriver hur individuell lönesättning fungerar.
Budgetuppföljning och styrning Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen Bromölla kommun gör varje år sju månadsuppföljningar, ett delårsbokslut och ett årsbokslut. De månader som inte följs upp är januari, juni och november. Prognosen har varierat under året enligt tabellen nedan. Tabell 23: Prognosutveckling 2010
Ursprunglig budget
11,7
Februari
13,6
Mars
11,9
April
12,9
Maj
16,2
Juli
22,5
Delårsrapport
12,3
September
13,9
Oktober
13,5
Bokslut
17,8
I månadsuppföljningarna presenteras det aktuella läget samtidigt som verksamheterna gör en prognos på årets utfall. I februari prognostiserade Socialförvaltningen en negativ avvikelse på 9,4 mkr efter att ha presenterat ett negativt bokslut för 2009 på 15,1 mkr. I samma uppföljning hade prognosen på slutavräkningen på skatteintäkterna förbättrats med 9,8 mkr. Utöver det var det mindre förändringar av statsbidragen som berodde på uppdaterade befolkningssiffror. I månadsuppföljningen för mars utökade Socialförvaltningen sin prognos till minus 11 mkr. Utökningen hänfördes till individoch familjeomsorgen. I april hade SKL presenterat en ny skatteprognos vilket innebar en försämring av slutavräkningen med 1 mkr. I samma prognos förbättrade Socialförvaltningen sin prognos till minus 8,9 mkr och den största anledningen till förändringen var att de tilldelats 2 mkr ur kommunstyrelsens medel för oförutsedda behov. Även Barn- och utbildningsnämnden och Överförmyndarnämnden prognostiserade ett litet underskott. Barn- och utbildningsnämnden kom till rätta med sitt underskott redan i uppföljningen för maj medan Överförmyndarnämnden successivt utökade sin negativa avvikelse under året. I maj var också första månaden som
26
Förvaltningsberättelse
”Under året har Kommunstyrelsen uppmanat Socialförvaltningen att fortsätta arbeta med hur de skall komma tillrätta med sitt prognostiserade underskott”.
Samhällsbyggnadsförvaltningen aviserade om en positiv avvikelse som en direkt följd av reavinster som uppstått vid försäljning av mark. I juli månads uppföljning hade prognosen på slutavräkningen åter förbättrats, liksom prognosen för Samhällsbyggnadsförvaltningen, Socialförvaltningen och nu även Miljö- och byggnämnden. Vid delårsrapporten i augusti presenterades en prognos för 2010 på 12,3 mkr. I den prognosen ingick en extra inlösen av pensioner i form av en försäkring på förmånsbestämd ålderspension intjänad före 1998. Förvaltningarna prognostiserade sammantaget en negativ avvikelse för året på 2,1 mkr och i det ingick en negativ avvikelse från Socialförvaltningen på 7,7 mkr. Kommunstyrelseförvaltningen aviserade i augusti om en positiv avvikelse på 1,6 mkr, Samhällsbyggnadsförvaltningen 4 mkr och Miljö- och Byggnadsnämnden 0,1 mkr. Förutom Socialförvaltningen var det bara Överförmyndarnämnden som presenterade en negativ prognos, deras prognos uppgick då till minus 100 tkr. I månadsuppföljningen för september hade både Kommunstyrelse- och Samhällsbyggnadsförvaltningen ökat på sina prognoser ytterligare. Nytt i denna uppföljningen var även att arbetsgivaravgifterna väntades ge en positiv resultatpåverkan med 1,1 mkr. Oktobers månadsuppföljning innehöll en liten förbättring i Socialförvaltningens prognos och en liten försämring av Kommunstyrelseförvaltningens prognos. I övrigt innehöll den inga förändringar. Under hela året har Kommunstyrelsen uppmanat Socialförvaltningen att fortsätta arbeta med hur de skall komma tillrätta
med sitt prognostiserade underskott. Under 2010 hade Kommunstyrelsen till följd av det tillfälliga konjunkturstödet ett anslag för oförutsedda behov som var större än normalt. Socialförvaltningen tilldelade 6,5 mkr och Kommunstyrelseförvaltningen 900 tkr ur denna pott. Hela tillskottet till Kommunstyrelseförvaltningen var av engångskaraktär och påverkar därmed inte 2011 års budget.
Rating Bromölla kommun anlitade för sjätte gången Svensk Kommunrating för att göra en kommundiagnos under 2010. Kommundiagnos är en finansiell värdering baserad på historisk statistik och framtida förväntningar. Kommunen har anlitat företaget 2003 till 2006 för årlig värdering och fr o m 2008 har tanken varit att göra en diagnos vartannat år. Kommunrating använder en åttagradig betygsskala från A1 till D2, där A1 är det högsta betyget. Vid den första värderingen 2003 fick Bromölla kommun betyget C2. Följande år förbättrades betyget stadigt för att komma upp i A2 vid ratingen 2006. Betyget gav Bromölla kommun elitlicens som står för hållbara finanser. Ny genomgång av kommunens finansiella status gjordes i april 2008 och baserades då på uppgifter från 1998 till 2010. Bromölla hade då förbättrat sin finansiella situation ytterligare och erhöll betyget A1 och uppfyllde därmed återigen kriterierna för finansiell elitlicens. Elitlicensen utfärdades den 2 april 2008 och gällde ett år från utfärdandet. Under våren 2010 gjordes en ny genomgång. Kommunen fick denna gång betyget A2 och meriterade sig åter för en finansiell elitlicens som utfärdades den 21 april 2010.
Att låta en extern bedömare värdera kommunens ekonomi ger en tydlig signal om att Bromölla kommun sköter sin ekonomi.
Förvaltningsberättelse
27
Framtidsbedömning Framtidsbedömning Kommunfullmäktige antog i november budgeten för 2011. Det budgeterade resultatet är 8 115 tkr och innebär att nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag uppgår till 98,5 %. Det innebär att kommunen minskar sina marginaler till en budget i balans ytterligare och blir därmed känsligare för förändringar som sker under året. För att öka kommunens handlingsutrymme och samtidigt klara svängningar i skatteintäkterna bör resultatnivån öka. Sedan budgeten antogs har två nya skatteprognoser presenterats och det budgeterade resultatet har förbättrats med 2,2 mkr. Den ursprungliga investeringsbudgeten för 2011 är 80,7 mkr och kommer inte att kunna finansieras med egna medel. Investeringsbudgeten för kommande år förväntas också ligga på en för Bromölla relativt hög nivå. Den största orsaken till den höga investeringsnivån är utvecklingen av Iföstrandsområdet, Bromöllas nya stadsdel. I februari 2011 pågår två mycket intressanta och viktiga utredningar som kommer att beröra den kommunala ekonomin framöver. Den första har redan nämnts i inledningen av förvaltningsberättelsen d.v.s. Utredningen ”Att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln”. En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på hur procyklisk variation skall kunna förebyggas i kommuner och landsting. Utredaren skall analysera de kommunala finansernas konjunkturkänslighet och i vilken utsträckning kommuner och landsting förstärker konjunktursvängningar. Utredningen kommer framförallt att titta på tre delar. Bidrar balanskravet och redovisningen av pensionsskulden till procykliska variationer. Skall enskilda kommuner själv kunna avsätta medel som kan användas för att jämna ut tillfälliga variationer. Den tredje delen de skall titta på är om det skall införas en statligt styrd kommunstabiliseringsfond och hur skulle då denna kunna utformas. Utredningen skall vara klar den 15 september 2011.
Nästa pågående utredning skall vara klar redan den 30 april 2011 och är en översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning. Denna utredning skall bl.a. se över: • alternativa metoder för inkomstutjämningen. • möjligheterna att förenkla kostnadsutjämningen och samtidigt öka stabiliteten. • om möjligheter finns att låta specialdestinerade statsbidrag ingå i det generella statsbidraget. • titta på konsekvenserna av den kommunala fastighetsavgiften. Båda dessa utredningar kan få stor inverkan på kommunens ekonomi framöver. Hur och när detta kommer att ske är i dagsläget okänt. Detta är det sista bokslutet i nuvarande organisationsform. Från och med 2011 har Bromölla kommun ny organisation för förvaltningen, den politiska organisationen och för de kommunala bolagen som är anpassad att möta framtidens utmaningar. / KOMMUNSTYRELSEN
Kommunfullmäktiges mål
Kommunfullmäktige har fastställt övergripande och långsiktiga mål. Långsiktigheten kan innebära att verksamheternas metoder kan sträcka sig över flera år innan en god uppfyllelse av målet kan redovisas. Syftet med handlingsplanerna är att ge kommunstyrelsen underlag för övergripande prioriteringar för att uppnå fullmäktiges mål. Dessa prioriteringar ska därefter ligga till grund för kommande arbete med att uppnå målen. Målstyrning är inte, och ska inte vara ett heltäckande styrmedel för kommunfullmäktige eller för styrning av sina enheter, utan skall ses som ett styrmedel bland andra t.ex. lagar och förordningar. I kommande avsnitt redovisas hur måluppfyllelsen såg ut för 2010.
Kommunfullmäktiges mål
Måluppfyllelse till kommunfullmäktiges mål
29
Måluppfyllelse
Driftskostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag skall vara högst 98%. Kommunstyrelsens mål för kommunstyrelseförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen
• Ekonomisk uppföljning.
Målet är uppfyllt. • Uppföljningar har gjorts vid tio tillfällen inkl denna.
• Ekonomiutbildning.
Målet är uppfyllt. • Utbildningsbehovet har kartlagts och utbildningar har genomförts under hösten.
Kommunstyrelsens mål för socialförvaltningen
Målet är delvis uppfyllt. • Under 2010 har en omställningsprocess inom individ- och familjeomsorgen påbörjats där såväl befattningar som arbetssätt studerats och förändrats. • Utifrån medborgarnas efterfrågan pågår kontinuerlig omfördelning av resurser inom och mellan olika verksamhetsområden.
• Socialförvaltningen ska arbeta medvetet för långsiktiga kostnadseffektiva lösningar som gynnar såväl den kommunala ekonomin som medborgarnas situation.
Barn- och utbildningsnämndens mål
• Nämnden ska upprätthålla god ekonomisk hushållning av den ekonomiska ramen, vid ev beslut om utökning ska finansiering anges.
Målet är uppfyllt. • Nämnden har utökat antalet skolbusshållplatser i kommunen under året med en i Håkanryd. Inför höstterminen utökades förskolan med 3,0 tjänster för att klara bemanningen i barngrupperna. Finansiering skedde inom befintlig ram.
• Nämnden ska varje månad från förvaltningen erhålla en ekonomisk analys.
Målet är uppfyllt. • Nämnden har fått en ekonomisk analys för varje månad, per verksamhet och per ansvar.
• Under året ska verksamhetsansvariga varje månad göra en ekonomisk analys och när nämnden begär ska en skriftlig analys lämnas in.
Målet är uppfyllt. • Verksamhetsansvariga har efter varje kvartal inkommit till förvaltningen med en skriftlig analys för sitt område.
Kultur- och fritidsnämndens mål
Målet är uppfyllt. • Nämnden har erhållit från förvaltningen varje månad en ekonomisk analys utifrån verksamhetsområde och budgetansvarig.
• Kultur- och fritidsnämnden ska visa ett stort intresse och ansvar för att upprätthålla god hushållning av den ekonomiska ramen. Nämnden ska varje månad från förvaltningen erhålla en ekonomisk analys kring eventuella avvikelser. Miljö- och byggnämndens mål
• Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer under 2010 att fördjupa ansträngningarna att göra alla mer delaktiga i arbetet med budget, ekonomistyrning och uppföljning.
Målet är uppfyllt. • Förvaltningen höll sin budget, det blev till och med ett litet plus. Uppföljning etc. har skett enligt plan.
hur har det gått?
En god ekonomi leder till att vi kan satsa mer pengar på t.ex. centrumutveckling.
uppfyllt
delvis
inte uppfyllt
30
Kommunfullmäktiges mål
Måluppfyllelse till kommunfullmäktiges mål
Måluppfyllelse
Positiv befolkningstillväxt med 0,5% årligen. Kommunstyrelsens mål för kommunstyrelseförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen
• Boendeutveckling. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan kommer att engagera många, inte minst inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Eftersom översiktsplanen anger hur kommunens markanvändning (bebyggelse, transporter, jord- och skogsbruk m.m.) ska utvecklas på sikt, så kommer även turism/fritid, näringslivsenhet m.fl. att involveras. En del av arbetet kommer sannolikt att ske tillsammans med andra kommuner inom Skåne Nordost.
Målet är inte uppfyllt. Flera detaljplaner har tagits fram hittills under året, bl.a. för Iföstrandområdet. Arbetet med översiktsplanen har flyttats fram enligt beslut.
• En arbetsgrupp kommer att bildas med syfte att fokusera på insatser som genererar en ökad inflyttning och minskad utflyttning. Ambitionen är att formulera en handlingsplan med strategier och aktiviteter.
Målet är inte uppfyllt. • Arbetsgrupp har ej bildats. Planering och genomförande av septembers BoDagar har stått i fokus, vilka har till syfte att locka fler att flytta till Bromölla. Dagarna genomfördes i nära samspel med lokalt näringsliv.
Kommunstyrelsens mål för socialförvaltningen
Målet är delvis uppfyllt. Socialförvaltningen har under året satsat på förbättringsarbete genom utvecklingsprojektet BÄST (Bromölla Är SystemTänkare). Projektet har ökat verksamheternas medborgarfokus.
• Socialförvaltningens verksamheter ska stödja invånarna i Bromölla i deras strävan efter ett meningsfullt liv och därmed bidra till att Bromölla är en attraktiv plats att leva och bo på. Barn- och utbildningsnämndens mål
• Nämnden ska arbeta för att verksamheterna bedrivs med hög kompetens, god kvalitet och positivt bemötande.
Målet är uppfyllt. • Alla enheter gjorde en kvalitetsredovisning för lå 09/10 vilka fastställdes i nämnden i april. • Verksamhetsansvariga har en dialog tillsammans med personalen om vikten av ett professionellt och positivt bemötande i kombination med kvalitet i verksamheten gentemot såväl barn som vuxna. Inom förskolan är det viktigt att vara lyhörd för barn och föräldrars behov av omsorg. • Under hösten genomfördes en tillsyn i de två särskilda undervisningsgrupperna. Resultatet har redovisats i separat ärende under året.
• Informationsrutiner och informationsmaterial ska kontinuerligt uppdateras. Formerna för brukarinflytande ska utvecklas för att underlätta kontakt och ge aktuell information kring verksamheten.
Målet är uppfyllt. • Barnomsorgens tillämpningsföreskrifter uppdaterades i nov 2009 med förändringar, t.ex. allmän förskola för 3-åringar, inför 2010. En brukarenkät i förskolan genomfördes i maj månad. Varje förskola fick sitt resultat för vidare analys av utfallet.
• Resultaten från nationella prov ska årligen analyseras och redovisas till nämnden.
Målet är uppfyllt. • Resultaten från varje skola redovisades under slutet av vårterminen till nämnden.
• Flexibilitet inom organisationen ska skapas om behov av en ökad eller minskad efterfrågan föreligger.
Målet är uppfyllt. • I samband med att en talpedagog gick i pension inför höstterminen ändrades tjänsten till logoped. En tredje specialpedagog inom förskolan anställdes inför höstterminen, i enlighet med fastställd plan.
• Kundernas behov och förvaltningens syn på kvalitet ska genomsyra verksamheten.
Målet är uppfyllt. • Under hösten fortsatte arbetet med förbättringarna i verksamheten dels efter Skolinspektionens rapport dels i arbetet med IUP (individuella utvecklingsplaner). Lärarna skriver omdömen i alla ämnen för alla elever och numera används IT-systemet från InfoMentor P.O.D.B fullt ut som innehåller målformuleringar i alla kunskapsämnen. Skolorna har här fått ett redskap som förtydligar kopplingen mellan kursplaner, betygskriterier, utvecklingssamtal och elevens förbättringsområden.
Kultur- och fritidsnämndens mål
• Målet är uppfyllt. Kommunens rika förenings-, fritids- och rekreationsliv synliggjordes via kommunens hemsida och genom andra marknadsföringsaktiviteter. • Kommunen tillhandahöll anläggningar som dels möjliggör ett aktivt fritidsliv dels stödjer föreningslivet och de som så önskar kan själv boka tid via internet. • Avtal finns upprättat med Skånes idrottsförbund för riktade utbildningar. Utöver det lokala drogförebyggande arbetet deltog drogsamordnaren i nationellt och regionalt nätverk för utveckling. • Kommunen erbjöd sex väl utmärkta vandrings- och cykelleder. Mätning visar på ett mycket stort utnyttjande. • Simhallens verksamhet riktade sig till personer i alla åldrar och stimulerar till välbefinnande, motion och friskvård. • Utbildning i det goda värdskapet har genomförts för all personal inom kultur, bibliotek och turism. Biblioteket har under hösten genomfört ett marknadsföringsprojekt. • Affischering har skett för att göra bibliotekets personal och tjänster mer kända. I biblioteket har skapats fler ”öppna rum” med mysig möblering, för att stimulera till möten och social samvaro mellan människor. Allt i syfte att skapa en mer inbjudande och välkomnande miljö.
Kultur- och fritidsnämnden ska arbeta för att verksamheterna bedrivs med hög kompetens, god kvalitet och positivt bemötande.
Miljö- och byggnämndens mål
Målet är inte uppfyllt.
Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer under 2010 att ägna särskild uppmärksamhet åt informationsarbetet. hur har det gått?
uppfyllt
delvis
inte uppfyllt
Kommunfullmäktiges mål
Måluppfyllelse till kommunfullmäktiges mål
31
Måluppfyllelse
En positiv näringslivsutveckling. Kommunstyrelsens mål för kommunstyrelseförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen
• Näringslivsplan.
Kommunstyrelsens mål för socialförvaltningen
• Socialförvaltningens ambition är att öka volontärverksamheten som ett komplement till förvaltningens ordinarie verksamhet. Barn- och utbildningsnämndens mål
• Nämnden har ett ansvar för att eleverna årligen ges information kring näringslivsutvecklingen och erhåller en utbildning kring företagande och entreprenörskap i åk 9.
• Målet är uppfyllt. Fastställd näringslivsplan följs. Nyföretagandet har ökat markant och 48 nya företag registrerades under 2010. Vad gäller kommunens näringslivsservice så får vi bra betyg både i interna och externa mätningar. Intresset för att etablera verksamhet på Åbylyckorna är väldigt stort och många företag har valt att teckna markreservationsavtal. Etableringen av Skåneporten är i full gång, vilken blir ett viktigt ”landmärke” för kommunen. En efterlängtad livsmedelsbutik har kommit på plats i centrum. • Samhällsbyggnadsförvaltningen har medverkat till etableringen av verksamheter på Åbylyckorna m.fl. ställen. • Målet är delvis uppfyllt. Under året har förvaltningen inlett ett samarbete med frivilligorganisationen Bromölla kontakt. • Målet är uppfyllt. Eleverna har, i olika årskurser, arbetsplatsbesök i undervisningen. Eleverna i årskurs 9 genomgick två utbildningsdagar i entreprenörskap under slutet av vårterminen. • Alla skolor, åk 0-9, arbetade med NTA. En matematikutvecklare fanns på 0,2 tjänst för stöd, hjälp och utveckling inom matematikområdet. Klassbesök genomfördes på Kreativum i Karlshamn och under 2010 genomfördes ca 20 extra studiebesök som en prioritering för att stimulera eleverna till nyfikenhet och intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. • Förskolan har haft ett nätverk där man utarbetat ett material med tips och idéer på olika matematiska aktiviteter för åldersgruppen.
• Genom aktiva handlingar bjuda in tänkbara entreprenörer för etablering inom besöks- och turistnäringen i Bromölla.
• Målet är inte uppfyllt. Aktiviteterna är inte genomförda då det saknas en översiktsplan som beskriver möjliga/tänkbara områden för etableringar inom besöks- och turistnäringen.
Miljö- och byggnämndens mål
• Målet är inte uppfyllt.
Kultur- och fritidsnämndens mål
• Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer under 2010 att ägna särskild uppmärksamhet åt informationsarbetet bl a genom att regelbundet se över informationsmaterial och de kanaler man använder för att nå ut. Målsättningen är att det inom varje enhet ska finnas en informationssamordnare.
hur har det gått?
uppfyllt
delvis
inte uppfyllt
32
Kommunfullmäktiges mål
Måluppfyllelse till kommunfullmäktiges mål
Måluppfyllelse
Attraktiv arbetsgivare. Kommunstyrelsens mål för kommunstyrelseförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen
• Projekt BÄST. Tillämpa systemtänkande enligt Vanguard-metoden på samtliga verksamheter och ställa om ledning och styrning från traditionell ledningsfilosofi till systemtänkande.
Målet är delvis uppfyllt. • Bromölla är som första kommun i Sverige, genom projektet BÄST på BUS, på väg att ställa om till en systemtänkande organisation. Systemtänkande är ett sätt att utveckla en organisation till att bli varaktigt effektiv, leverera bra kvalitet och få motiverade och friska medarbetare. Projektet har beviljats 9 883 tkr i projektmedel från Europeiska socialfonden, ESF. Personalenheten har sedan omställningen 2009 till systemtänkande fått en enklare, mer behovsanpassad och snabbare dialog med cheferna samtidigt som medarbetarna upplever en minskad stress och större arbetsglädje. • Samhällsbyggnadsförvaltningen har fortsatt arbetet, med bl.a. deltagande i arbetet med ”Bromölla Direkt”.
• Bemötande och attityder.
Målet är uppfyllt. • En inspirationsdag har genomförts som en uppstart för arbetet med att förbättra bemötande och attityder.
• Förutsättning att trivas på jobbet.
Målet är uppfyllt. • Chefsutbildningar och chefsfrukostar med syfte att utveckla dialog och samarbetsmöjligheter har genomförts. • Hälsofrämjande aktiviteter har genomförts ex. må-bra kurser, kurser om rökavvänjning, kost och motion. • Löneprocessen har utvecklats. Nytt material för att hålla medarbetarsamtal har tagits fram. • Rutiner har utvecklats för att undvika sjukskrivningar samt rehabilitering av redan sjukskrivna tillbaka till arbetet i linje med den förändrade sjukförsäkringen.
Kommunstyrelsens mål för socialförvaltningen
Målet är delvis uppfyllt. Den 1 oktober startade Vård och Omsorg, Lagunen upp projekt kring önskad sysselsättningsgrad.
• Socialförvaltningen ska arbeta för att deras medarbetare ska uppleva sitt arbete motiverande. • Socialförvaltningens medarbetare ska ha rätt förutsättningar för att göra ett bra arbete.
Målet är delvis uppfyllt. • Genom förbättringsarbetet BÄST synliggörs systembegränsningar och problem i medarbetarnas arbete.
Barn- och utbildningsnämndens mål
Målet är delvis uppfyllt. • Det systematiska arbetsmiljöarbetet fortsatte med LOSAM, FÖSAM och CESAM året ut. Personalen erbjöds fortbildningstillfällen samt kompetensutveckling i enlighet med respektive enhets kompetensutvecklingsplan. Personal på Alvikenskolan, Dalaskolan Norra och Humleskolan deltog i lärarlyftet.
• Förvaltningen ska ständigt utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet och integrera det i det löpande förbättringsarbetet.
• Varje enhet ska årligen ta fram en kompetensutvecklingsplan.
Målet är delvis uppfyllt. • Kompetensutvecklingsplanerna uppdaterades utifrån diskussioner vid medarbetarsamtalen och respektive verksamhetsansvariges bedömning angående behovet av kompetensutveckling på såväl enheten som övergripande inom förvaltningen.
Kultur- och fritidsnämndens mål
Målet är uppfyllt. • Arbetsmiljöfrågor fanns alltid med vid samtliga personalmöten.
• Kultur- och fritidsnämnden är inte anställningsmyndighet i Bromölla kommun, däremot har nämnden ett ansvar för den personal som arbetar inom nämndens verksamheter. Förvaltningen ska tillsammans med verksamhetsansvariga och personal utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet och integrera det i det löpande förbättringsarbetet. • Varje enhet ska under ledning av verksamhetsansvarig ha en aktuell kompetensutvecklingsplan för enhetens personal och medel för genomförande ska så långt det är möjligt beaktas i budgetarbetet såväl kortsiktigt som långsiktigt.
Målet är uppfyllt. • Alla medarbetare har en individuell utvecklings/ handlingsplan. En av cheferna inom enheten bibliotek, kultur och turism har under året slutfört en chefsutbildning inom ramen för Skåne Nordostsamarbetet.
hur har det gått?
uppfyllt
delvis
inte uppfyllt
Kommunfullmäktiges mål
Måluppfyllelse till kommunfullmäktiges mål
33
Måluppfyllelse
Ett systematiskt förbättringsarbete i den kommunala verksamheten ur ett brukarperspektiv. Kommunstyrelsens mål för kommunstyrelseförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen
• Projekt BÄST. BÄST är ett förbättringsarbete som ska hjälpa medarbetare att ta reda på vad god kvalitet innebär för medborgare vi möter och hur det ska levereras på bästa sätt.
Målet är delvis uppfyllt. • Bromölla är som första kommun i Sverige, genom projektet BÄST på BUS, på väg att ställa om till en systemtänkande organisation. Systemtänkande är ett sätt att utveckla en organisation till att bli varaktigt effektiv, leverera bra kvalitet och få motiverade och friska medarbetare. Projektet har beviljats 9 883 tkr i projektmedel från Europeiska socialfonden, ESF. Personalenheten har sedan omställningen 2009 till systemtänkande fått en enklare, mer behovsanpassad och snabbare dialog med cheferna samtidigt som medarbetarna upplever en minskad stress och större arbetsglädje.
• Ny förvaltningsorganisation.
Målet är uppfyllt. • Förvaltningen har hållit samman arbetet med att organisera verksamheterna utifrån Kommunfullmäktiges beslut om ny organisation.
• Nytt dokument- och ärendehanteringssystem.
Målet är uppfyllt. • Ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem har köpts in som medför ökad tillgänglighet av allmänna handlingar. Det nya systemet gör det bl.a. möjligt att publicera vårt diarium på webben och på så sätt kunna erbjuda medborgaren enklare, öppnare och mer tillgänglig service.
Kommunstyrelsens mål för socialförvaltningen
Målet är uppfyllt. • Socialförvaltningen har under våren 2010 genomgått en intervention i systemtänkande inom individ- och familjeomsorgen.
• Socialförvaltningen ska arbeta för att deras verksamheter skall hålla tillfredsställande kvalitet utifrån medborgarens synvinkel. • Socialförvaltningen ska bygga sina beslut på kunskap och arbeta efterfrågestyrt.
Målet är uppfyllt. • Förbättringsarbetet har lett till att medarbetare och chefer inom dessa enheter använder kapabilitetsdata i sitt dagliga arbete.
Barn- och utbildningsnämndens mål
Målet är uppfyllt. • Alla elever och föräldrar erbjöds utvecklingssamtal. • Vid behov genomfördes elevvårdskonferenser och åtgärdsprogram skrevs. • Samrådsgrupper eller föräldraråd fanns i verksamheten. • Förskolan arbetade med portfolio och skolan arbetade med IUP.
• Utifrån de resurser som tilldelats verksamheterna gäller fokus på brukarna och det är viktigt att alla i verksamheten har förmågan att se verksamheten utifrån brukarnas perspektiv. • Personalen är den viktigaste framgångsfaktorn för verksamheten. Varje enhets skicklighet att bedriva verksamhet utifrån fastställda mål visar sig i hur man lyckas kompensera och anpassa enheten utifrån de olika förutsättningarna som barn och elever bär med sig.
Målet är uppfyllt. • Personalens ämnesdidaktiska kunskaper är väl så viktiga som rena ämneskunskaper. Här pågick ett ständigt arbete ute i verksamheten där även den sociala kompetensen omfattades. På några skolor påbörjades diskussionerna kring vad som förväntas av verksamheten. • Bättre metoder måste utvecklas för att analysera resultat och resurser som kan leda till förbättring i verksamheten. •Personalens sociala kompetens tillsammans med både ämnesdidaktiskaoch ämneskunskaper diskuterades vid medarbetarsamtal, personalmöten samt fortbildningstillfällen. • Arbetet med att tydliggöra målen i läroplanen påbörjades och kommer att fortsätta framgent.
• Varje enhet ska årligen redovisa vilka åtgärder som genomförts för att förbättra det systematiska förbättringsarbetet ur ett brukarperspektiv.
Målet är uppfyllt. • Efter Skolinspektionens tillsyn har förskolan arbetat med ett antal förbättringsområden t ex förskolans uppdrag, utveckling, lärande och genusperspektiv.
Kultur- och fritidsnämndens mål
Målet är uppfyllt. • Invånarna erbjöds möjlighet att komma med förslag på förbättringar och synpunkter via kommunens hemsida. • Områden som gåtts igenom utifrån ett systemtänkarperspektiv är krav-, inköps-, post-, och bokningsrutiner i Fri-programmet. Dessa grupper är nu vilande. Marknadsföringsgruppen är aktiv. Under hösten har en personal från Biblioteket/ medborgarkontoret deltagit i Bromölla Direkts, Bäst intervention. •Bromölla har deltagit i Tourism in Skånes varumärkesundersökning med sex kommunspecifika frågor. Undersökningen har gjorts av Brand Clinic, som återfört resultatet till Kommunstyrelsen och turistrådet. • I olika sammanhang fångas invånarnas synpunkter, behov och önskemål upp. Detta sker genom möten, undersökningar, synpunktshanteringen och direktkontakt.
• Kultur- och fritidsnämnden ska tillsammans med verksamheterna arbeta med ett ständigt fokus på kunderna, såväl interna som externa. Verksamheterna ska utvecklas så att barn, ungdomar och vuxna känner ett intresse och en vilja till delaktighet i olika aktiviteter och arrangemang som erbjuds i Bromölla.
Överförmyndarnämndens mål
• De som är skyldiga att lämna årsredovisningar ska lämna dessa till nämnden senast den 1 mars. Granskningen av dessa och beslut om arvode ska vara avslutade senast den 30 juni.
Målet är uppfyllt. Årsredovisningar som kommit in i rätt tid har samtliga granskats och beslut fattats om arvode senast den 30 juni.
hur har det gått?
uppfyllt
delvis
inte uppfyllt
34
Kommunfullmäktiges mål
Måluppfyllelse till kommunfullmäktiges mål
Måluppfyllelse
Öka möjligheterna för de prioriterade grupperna, barn, ungdomar och äldre att förbättra sin hälsa. Kommunstyrelsens mål för kommunstyrelseförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen
• Bra inomhusmiljö. Fastighetsenheten ska arbeta med målsättningen att kommunens fastigheter har en inomhusmiljö som ger ett bra inomhusklimat samtidigt som fastigheterna är driftoptimerade.
Målet är delvis uppfyllt. • Fastighetsenheten arbetar kontinuerligt med inomhusmiljön i kommunens fastigheter. Under året har vi bl.a. följt upp de fastigheter som visat ett för högt värde på förekomst av radon. Åtgärder har vidtagits för att förbättra ventilationen på ett flertal fastigheter.
• Rökfri arbetstid. Från och med 1 januari 2010 gäller rökfri arbetstid för all personal i Bromölla kommun.
Målet är uppfyllt. • Rökfri arbetstid har införts och fungerar tillfredsställande.
• Planarbete. Hälsoaspekterna förs fram i arbetet med översiktsplaner och detaljplaner.
Målet är uppfyllt. • Vid framtagning av detaljplaneförslag beaktas även rön kring hälsofrämjande utformning av bostadsområden/trafiklösningar.
• Folkhälsoarbetet. Bromölla kommun arbetar aktivt med folkhälsa genom folkhälsorådet som samordnare.
Målet är uppfyllt. • Folkhälsorådet arrangerade kurser i ”Bra vardagsmat för äldre och balansträning”, ”Rörelse och balansträning i fallförebyggande syfte” och föreläsningar ”Må bra kurser” med möjlighet att prova på vidare. Samverkan skedde med Region Skåne i konferenser ”Hälsosamt åldrande”. Inom förskolorna pågick arbetet med ”Hälsofrämjande förskoleverksamhet”.
Kommunstyrelsens mål för socialförvaltningen
Målet är uppfyllt. • Individ- och familjeomsorgen införde proaktiva arbetsformer där lösningar på hemmaplan stod i fokus. • Vård och omsorg erbjöd förebyggande hembesök hos alla 75-åringar i kommunen. • Vård och omsorg och kommunens folkhälsoråd genomförde gemensamma aktiviteter.
• Socialförvaltningen ska arbeta för att uppnå och bibehålla social hållbarhet.
Barn- och utbildningsnämndens mål
• Nämndens verksamheter ska arbeta med en hälsofrämjande inriktning på olika plan. Trygghet, gemenskap, social kompetens, kunskap, stress samt kost, motion och rörelse är viktiga delar för att nå god hälsa i ett helhetsperspektiv.
Målet är uppfyllt. • Alla enheter arbetade med ART, SET, Stegvis eller Snick o Snack i kungaskogen som är olika material som har värdegrunden som plattform och tar upp frågor kring vänskap, moral, etik och samarbete. Förskolan arbetade med aktiviteter kring barnens motorik, koordinationsförmåga, kroppsuppfattning och hälsa. Det är viktigt att man främjar barnens lek, kreativitet och det lustfyllda lärandet. • Ämnet livskunskap fanns på schemat och flera elevaktiviteter under skoldagen syftade till att främja trygghet och gemenskap. Bromöllas skolor deltog i projektet Triaden med eleverna i årskurs 4-6.
• Alla verksamhetsansvariga ska skapa förutsättningar för att personalen skall arbeta utifrån hög kompetens, god kvalitet, positivt bemötande och god hälsa vilka är viktiga faktorer för att driva utvecklingen framåt.
Målet är uppfyllt. • Personalen samarbetade kring verksamheternas strävansmål och uppnåendemål. • Projektet Dans genomfördes, tillsammans med en danspedagog, på skolorna i årskurs 3 under lå 09/10. Projektet gav en mycket positiv effekt, t. ex. vågade eleverna uttrycka sig med rörelser till musik och självkänslan stärktes. Lägerskola är utlagd i årskurserna 3, 5 och 7. • En förutsättning för att barn/elever ska må bra är att personalen mår bra både fysiskt och psykiskt. Hälsoanalyserna inkl signalsamtalen för förvaltningens personal gav en positiv indikation på att man var mån om sin personal. Samarbetet mellan förskolans avdelningar och mellan olika förskolor var viktiga förutsättningar för en god hälsa.
Kultur- och fritidsnämndens mål
Målet är uppfyllt. • Varje år följs de antagna målen upp för det drogförebyggande arbetet. • Fritidsenheten samordnar det operativa förebyggande arbetet samt genomför regelbundna möten för den operativa personalen där fritidsgården Tunnan utgör en viktig bas. • Olika typer av media har sänts ut till äldreboende. Öppet hus med information om talböcker genomfördes under våren. Fördjupat samarbete mellan barn- och ungdomsbiblioteket och fritidsgården. Fritidsgårdsverksamheten har förlagts till biblioteket en kväll. • Alla 5-åringar i kommunen har under våren 2010 haft projekt kring nycirkus på förskolorna. Barnen har bl. a varit med och provat på cirkusakrobatik med hjälp av två cirkuspedagoger.
• Kultur- och fritidsnämnden ska ge nämndens verksamheter möjlighet att arbeta med att stimulera de prioriterade grupperna till förbättrad hälsa. Kommunmedborgarna ska berikas med kulturell verksamhet, idrottslig verksamhet och turism i närområdet.
Fortsättning nästa sida.
Kommunfullmäktiges mål
35
• Under våren 2010 har en danspedagog varit anställd 50 % (inom ramen för KUB-pengarna) för att lära ut dans bland alla i årskurs 3. Alla klasser har fått sju danslektioner och därefter visat upp sina färdigheter i ett avslutande evenemang på varje skola. Alla mellanstadiebarnen såg föreställningen Samson & Roberto av Månteatern. • Sju olika projekt har genomförts med hjälp av de projektpengar KUB fördelar. Projektpengar har sökts från Skapande skola och Kulturrådet. Vi har fått 200 tkr från Skapande skola och 16 tkr till projektet ”Boksäcken” av Kulturrådet. • KUB-gruppen har informerat lärarna om vad begreppet ”kulturgaranti” kan innebära. Ett förslag om att utarbeta en metod/modell för vad kulturgarantibegreppet innebär har väckts i diskussionerna med Region Skåne i samband med framtagande av en Kulturplan för Region Skåne. Visionen är att alla Skåne Nordost kommunerna skulle samarbeta och anta modellen. Bromölla kommer att delta i tre olika Skåne Nordost projekt, som beviljats pengar 2010. ”Delregional samverkan och utveckling studieförbund”, ”delregional samverkan och utveckling av film” och ”Skåne Nordost mitt bibliotek”. • Bromölla har aktivt deltagit i framtagandet av en kulturplan för Skåne, tillsammans med Region Skåne, enligt den nya kulturpolitikens samverkansmodell ”Spela samman”. • Bromölla ingår i en grupp som diskuterar en gemensam modell för frivilligarbete i Skåne Nordost, i samarbete med EU-kontoret i Hässleholm. Modellen skall omfatta volontärarbete inom alla kommunala verksamheter. • Arbetet med att skapa ”Bromölla digitala hembygdsbok” har pågått hela året, med hjälp av arbetsinsatser från Fas 3. Syftet är att bevara, synliggöra och tillgängligöra vårt kulturarv på webben. Arbetet kommer att pågå även 2011.
• Hälsoaspekter förs fram i arbetet med översiktsplan och detaljplaner.
Målet är uppfyllt. • Arbetet med detaljplaner har skett enligt plan.
• Projekt om märkning av livsmedel i detaljhandeln genomförs. Projektet syftar till att konsumenter ska få rätt information om de livsmedel som köps.
Målet är inte uppfyllt. • Regionalt projekt om märkning av livsmedel har flyttats fram till 2011.
• Medverkan i nationellt projekt om små avlopp, projektet syftar bl. a. till att skydda yt- och grundvatten.
Målet är uppfyllt. • Medverkan i nationellt projekt om små avlopp har skett enligt plan.
Miljö- och byggnämndens mål
hur har det gått?
Bromöllas fantastiska natur ger stora möjligheter till rekreation och återhämtning.
uppfyllt
delvis
inte uppfyllt
36
Kommunfullmäktiges mål
Måluppfyllelse till kommunfullmäktiges mål
Måluppfyllelse
Trygghet i samhället. Kommunstyrelsens mål för kommunstyrelseförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen
• Räddningstjänsten. • För alla som bor, verkar eller vistas i kommunen skall behovet av säkerhet, trygghet och stöd lösas genom att risker i kommunen identifieras, förebyggande arbete utförs, utbildning och information genomförs.
Målet är uppfyllt. • Genom säkerhetsgruppens arbete med riskinventering och kontroll av objekt uppnås detta mål. • För ökad trygghet i samhället arbetar räddningstjänsten förebyggande med tillsyner av fastställda årsobjekt ex: vårdhem, äldreboende, skolor, samlingslokaler, industrier och ligger i dag i fas med nämndens målsättning. • En informationskampanj angående anlagda bränder i skolor och dess rättsliga efterspel har genomförts för årskurs 8 tillsammans med polisen med en positiv respons. • För att uppnå mål för grundläggande lednings- och handlingsförmåga inom kommunen har en övning genomförts med kommunens krisledningsnämnd och beredningsgrupp.
• Samhällsbyggnadsförvaltningen och IT-verktyg för dialog om trygghet via kartor på nätet. • Tillgängliga verktyg inventeras i samarbete mellan egen GIS-kompetens (sbf/BVAB/BREAB), Sambos och informationsenheten, samt i förekommande fall insatser av externa konsulter.
Målet är delvis uppfyllt. • Planeringen av bl.a. Iföstrandområdet utgår från de principer om främjande av trygghet och trivsel som framkommit under senare år, inklusive GIS-verktyg.
• Kameraövervakning.
Målet är uppfyllt. • Under året har installation av kameraövervakning skett på Dalaskolan N och S samt på Näsums skola inkl. Rallarstugan. Sedan installationen blev klar (strax före semestern) har det visat sig att skadegörelsen minskat avsevärt på dessa fastigheter.
Kommunstyrelsens mål för socialförvaltningen
Målet är uppfyllt. • Socialförvaltningen är representerad i Brottsförebyggande rådet (BRÅ). • Socialförvaltningen arbetade för att den enskilde individen skulle medverka i alla beslut och uppleva en hög grad av delaktighet.
• Socialförvaltningen strävar efter att såväl barn och ungdomar som vuxna skall känna trygghet i kontakten med verksamheten.
Barn- och utbildningsnämndens mål
• Levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. Alla barn och elever ska känna trygghet i sitt deltagande i nämndens olika verksamheter under sin dagliga vistelse.
Målet är delvis uppfyllt. • Mobbningsplaner och mobbningsteam fanns på alla skolor. • Här har även arbetet med ART, SET, Stegvis och Snick o Snack i kungaskogen en viktig del samt att frågorna diskuterades vid utvecklingssamtalen.
• Varje enhet ska årligen redovisa vilka åtgärder som genomförts för att barn och elever ska känna trygghet i samhället med inriktning på förskola, fritidshem och skola.
Målet är delvis uppfyllt. • Varje enhet har en plan för kränkande behandling som uppdateras årligen. • Med befintlig resursfördelning fanns svårigheter att ge barn/elever den adekvata träningen som behövdes efter genomförd utredning. Detta gäller såväl neuropsykiatriska bedömningar som läs- och skrivutredningar.
Kultur- och fritidsnämndens mål
Målet är uppfyllt. Fritidsgårdsverksamheten arbetar aktivt med dessa frågor. Fritidsgården Tunnan har haft en mycket viktig operativ funktion i det drogförebyggande arbetet tillsammans med aktörer från skola, polis och socialförvaltning. • Inom ramen för Leader-projektet ”Vägledning ut i naturen” har sex cykel- och vandringsleder och en vattenled skapats, med mycket hög kvalité och säkerhet, vilket bidragit till att både besökare och kommuninvånare kan känna sig trygga ute i naturen.
• Barn, ungdomar och vuxna ska känna sig trygga i samhället så att man motverkar sociala problem, droganvändande, utslagning och ensamhet.
hur har det gått?
uppfyllt
delvis
inte uppfyllt
Kommunfullmäktiges mål
Måluppfyllelse till kommunfullmäktiges mål
37
Måluppfyllelse
Ökad dialog mellan medborgare och beslutsfattare. Kommunstyrelsens mål för kommunstyrelseförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen
• Stöd till fullmäktigeberedningar.
Målet är uppfyllt. •Förvaltningen har biträtt en politisk arbetsgrupp i arbetet med att utarbeta arbetsformer för fullmäktigeberedningarna.
• Samhällsbyggnadsförvaltningen och eventuella IT-verktyg.
Målet är inte uppfyllt. • Inga särskilda insatser under året (se ovan ang. GIS-verktyg).
• Webb-verktyg för att skapa en dialogplattform.
Målet är delvis uppfyllt. • Arbetet med att utveckla en blogg på bromolla.se pågår. SKLs riktlinjer om sociala medier som kom i våras har gjort att vi prioriterat att ta fram en policy för alla sociala medier inklusive blogg. De är nu färdiga och utvecklingsarbetet med att hitta nya kommunikationsvägar, t.ex. blogg, kan fortsätta.
• Framtagande av byutvecklingsplaner på våra småorter i samspel med invånare, företagare och föreningar.
Målet är uppfyllt. • Under senhösten genomfördes ett upptaktsmöte där byarnas ”eldsjälar” beslutade om att anordna stormöte i respektive tätort under våren för att där bestämma om arbetet med Byutvecklingsplaner.
Kommunstyrelsens mål för socialförvaltningen
Målet är uppfyllt. • Socialförvaltningen är representerade i handikappråd och pensionärsråd. • Brukarenkät genomfördes i hemtjänsten våren 2010. • Klientundersökning genomfördes inom individ- och familjeomsorgen hösten 2010.
• Socialförvaltningen ska arbeta för ökad medborgarmedverkan.
Barn- och utbildningsnämndens mål
• För att få en ökad dialog mellan vårdnadshavare, övriga medaktörer och beslutsfattare måste olika forum utvecklas för att få ett levande och utvecklande arbete.
Målet är uppfyllt. • Brukarenkäter genomförs varje år, vartannat år i skolan och vartannat år i förskolan. Under maj månad genomfördes brukarenkäten i förskolan. Rapport av utfallet kom under hösten. • Verksamheterna kan uppleva en svårighet att engagera föräldrarna framför allt på skolorna. • Förskolan har en daglig kontakt med föräldrarna vid lämning och hämtning av barnen.
• Attityder och bemötande är viktiga faktorer som alla enheter ska arbeta med för att utveckla dialogen mellan varandra och få förståelse för varandras roller med fokus på barnet/eleven.
Målet är uppfyllt. • All personal i verksamheten ska ha ett professionellt och positivt bemötande och ha en god förståelse för såväl arbetsgivarens som barnet/elevens och förälderns krav, synpunkter och önskemål.
• Varje enhet ska årligen redovisa vilka åtgärder som genomförts för att få en dialog och förståelse för varandras roller.
Målet är uppfyllt. • Enheterna arbetade övergripande med ART, SET, Stegvis och Snick Snack. • Övriga övergripande arbetsområde var t. ex. Skapande skola och Läsa Skriva Räkna. Kommunens gemensamma matematikutvecklare initierade gemensamma studiecirklar i matematik under året.
Kultur- och fritidsnämndens mål
Målet är uppfyllt. • Bromölla bibliotek finns sedan sommaren 2010 på Facebook. Efter att ha funnits där ca ett halvt år är det 174 som ”gillar” biblioteket. • Barn- och ungdomsbiblioteket har tillsammans med Tunnan och kultursamordnaren skapat en Facebook-sida som vänder sig till en yngre målgrupp. • Kommuninvånarna har bjudits in till frågestund med Bromöllas nya kommunalråd. • Under året har flera evenemang anordnats under kvällstid på biblioteket. T.ex. författarbesök, poesiafton, bröllopsvernissage, filmvisning och deckarnöten. Skollovsaktiviteterna på biblioteket har varit mycket uppskattade och välbesökta. • Ett programblad över allt som händer på biblioteket under hösten sammanställdes, för att synliggöra biblioteket som kulturmötesplats. • I augusti bjöds alla Bromöllas kulturarbetare in till ”kulturmingel” i Strandstugan. Ett 30-tal kulturarbetare mötte upp till ett mycket trevligt och kreativt möte. I samarbete med ett 20-tal lokala konstnärer och hantverkare anordnades en konst- och hantverksmässa ”Adventssalong” i gamla LB-hus lokaler på Segervägen. Ägaren ställde lokalerna till gratis förfogande. Arrangemanget fick ett mycket positivt bemötande och många besökare.
• Öka medborgarinflytandet genom att verka för en dialog mellan kommuninvånare, de offentliga verksamheterna och ansvariga politiker.
hur har det gått?
uppfyllt
delvis
inte uppfyllt
38
Kommunfullmäktiges mål
Måluppfyllelse till kommunfullmäktiges mål
Måluppfyllelse
Ett ökat valdeltagande. Barn- och utbildningsnämndens mål
• Elevers intresse och deltagande i den demokratiska processen ska stimuleras.
Målet är uppfyllt. • Alla skolor har klassråd och elevråd och fritidshemsverksamheten har fritidsråd där den demokratiska processen tränades. Demokratifostran fanns även i läroplan och kursplaner. Dessutom strävade man efter att ge eleverna ett ökat inflytande över den egna lärandeprocessen. • Inför valet genomfördes skoldebatter.
• Varje enhet ska årligen redovisa vilka åtgärder som genomförts för att ge eleverna kunskaper om den demokratiska processen.
Målet är uppfyllt. • Alla enheter arbetade med värdegrunden och skolorna har haft livskunskapen på schemat.
Kultur- och fritidsnämndens mål
Målet är uppfyllt. Förtidsröstningen inför valet i september var placerad i huvudbibliotekets lokaler, vilket innebar hög tillgänglighet och bra service. • En uppskattad utställning, sammanställd av bibliotekspersonalen, om hur olika människor uppfattar begreppet ”demokrati” visades på biblioteket i samband med förtidsröstningen.
• Kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska om önskemål finns ge kommuninvånarna information för ett aktivt deltagande i den demokratiska processen.
Valnämndens mål
• Införandet av kommunala bud ska ge fler människor möjlighet att rösta om de inte kan själva ta sig röstningslokal.
Målet är uppfyllt. • Valdeltagandet till riksdagsvalet ökade med 3,0 % till 84,3 %, valet till landstinget ökade med 2,1 % till 81,0 % samt till kommunfullmäktige ökade med 2,2 % till 81,5 %. • 3 905 personer förtidsröstade i vår kommun. Detta innebär att nästan varannan röstande valde att förtidsrösta.
• Ökade informationsinsatser, gärna via nya kanaler, ska ske som tydligt anger de olika sätt och ställen som röstning kan ske.
Målet är uppfyllt. • Inför valet togs en kommunikationsplan fram med hjälp av informationsenheten. Som ett led av denna skedde annonsering i sociala medier om var man kunde rösta i Bromölla kommun. Utskick av vykort med information om valet har också skett till vissa målgrupper.
• Valnämnden ska ha ett sammanträde efter den 19 september för att göra en utvärdering av genomförandet av valet.
Målet är uppfyllt. • Valnämnden hade ett sammanträde efter valet och genomförde då en utvärdering av genomförandet av valet.
hur har det gått?
uppfyllt
delvis
inte uppfyllt
Kommunfullm채ktiges m책l
39
Verksamhetsberättelser
Bromölla kommun bedriver en mängd olika verksamheter. Vi möter våra invånare i livets alla skeden alltifrån barnomsorg för de små barnen till äldreomsorg för de äldsta. Inom kommunen ryms också räddningstjänst, skola, kultur, omsorg, näringslivsservice, turism, miljö, bygg, gata, park och mycket annat. Kommunens medarbetare arbetar engagerat för att ge våra medborgare så god service som möjligt. Vi har den lilla kommunens fördelar med möjlighet till nära och personliga relationer till våra invånare. Ett axplock av allt det som hänt under året presenteras i följande verksamhetsberättelser.
Verksamhetsberättelser | Kommunstyrelsen | Kommunstyrelseförvaltningen
Kommunstyrelsen Kommunstyrelseförvaltningen Ekonomiskt Bokslut Budget Bokslut Utfalls- Budgetresultat (tkr) 2009 2010 2010 förändring avvikelse 09-10 2010
Intäkter - Avgifter
3 931
2 645
3 348
-15%
703
- Bidrag
6 775
7 561
9 045
34%
1 484
- Övriga intäkter
54 308
44 263
45 244
-17%
981
Summa intäkter
65 014
54 469
57 638
0%
3 168
Kostnader - Personalkostnader
-37 941
-30 974
-33 700
-11%
-2 726
-6 340
-5 452
-3 743
-41%
1 709
- Kapitalkostnader
-22 267
-20 197
-20 575
0%
-378
- Övriga kostnader
-50 350
-42 509
-40 645
-19%
1 864
-116 898
-99 132
-98 663
-16%
469
- Lokalhyror
Summa kostnader
Nettokostnader
-51 884
-44 663
-41 025
-21%
41
Ordförande: Åke Hammarstedt Förvaltningschef: Gudrun Rönnertz/Christer Pålsson
Informationsenheten visar en positiv budgetavvikelse på 91 tkr. Vilket kan förklaras med att delar av personalen under andra delen av året varit engagerade i utvecklingsprojektet BÄST Bromölla Direkt. Det innebär att andra utvecklingsinsatser inte hunnits med och därmed inte heller inneburit några kostnader. Ekonomienheten planerade för ökade kostnader i samband med anpassning till den nya organisationen. Arbetet med anpassningen blev inte klar under 2010 varför enheten lämnar ett överskott som delvis hänför sig till detta. I övrigt visar personalkostnaderna en positiv avvikelse p.g.a. tjänstledigheter. Sammantaget visar ekonomienheten en positiv budgetavvikelse på 563 tkr. Personalenheten visar en negativ budgetavvikelse med 174 tkr framförallt inom verksamheten personalvård.
3 637
Årets resultat Det totala ekonomiska utfallet för kommunstyrelseförvaltningen visar en positiv budgetavvikelse med 3 637 tkr. De största avvikelserna beror på ökade intäkter inom Arbetsmarknadsenheten med drygt 1 mkr, reavinst för försäljning av fastigheter med ca 900 tkr samt förskotterade bidrag från Migrationsverket med ca 700 tkr. De ökade intäkterna har även resulterat i ökade kostnader därför är det även kostnader som är anledningen till förvaltningens positiva budgetavvikelse. Dessa är lönepotten med ca 1 350 tkr och Kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov med ca 480 tkr. Följande punkter ska redovisas utifrån Kommunfullmäktiges beslut KF 2009-05-25 § 58: • Samtliga nämnder/förvaltningar uppmanas att aktivt se över och justera sina taxor. Inga förändringar har genomförts. • Samtliga nämnder och förvaltningar uppmanas att aktivt söka extern medfinansiering. Kansli- och serviceenheten har beviljats EU-bidrag med 9,8 mkr för att genomföra BÄST – Bromölla Är SystemTänkare. Kansli- och serviceenheten gör en positiv budgetavvikelse på sammanlagt 183 tkr. Det främsta skälet till detta är att det varit vakanta tjänster under en del av året.
Näringslivsenhetens budget på 1 642 tkr har avsatts med 732 tkr till lönekostnader samt 400 tkr som bidrag till Bromölla Industristiftelse. Resterande del, 510 tkr har nyttjats som driftskostnad för generellt näringslivsarbete utifrån antagen näringslivsplan. Här har utfallet blivit i nivå med budget. Den positiva budgetavvikelsen om 70 tkr är till stora delar kopplad till att Industristiftelsens bidrag blev något mindre än beräknat, 349 tkr. Arbetsmarknadsverksamheten redovisar en positiv budgetavvikelse på 1 262 tkr, som är en direkt konsekvens av Arbetsförmedlingens ökade resurser. Ett anordnarbidrag per person och inskrivningsdag i verksamheterna har genererat stora intäkter. Arbetsmarknadsprogrammet LYFT, som infördes 1 april, genererade ett totalt bidrag på 360 tkr, vilket täckte en del av lönekostnaden för redan anställd personal. Arbetsförmedlingens framförhållning, när det gäller anordnarbidrag till kommunen är väldigt kort, varför det är svårt att budgetera verksamheternas intäkter. Fastighetsenheten uppvisar en negativ budgetavvikelse med 195 tkr. Under året har Säven och Korsvångsgården sålts till Bromöllahem AB och genererat en realisationsvinst på 916 tkr. Den negativa budgetavvikelsen blir då i realiteten 1 111 tkr. Genomförandet av de senaste årens energieffektiviseringsprojekt har medfört att den negativa budgetavvikelsen inte är ännu
På sommaren hyr fritids in sig i lokaler nära sjö och skog. Härligt för barnen!
högre. Skadegörelse under året belastar resultatet med ca 190 tkr. Året började med en stor fuktskada i Edenrydshallen som belastar resultatet med ca 500 tkr. Även den kalla vintern i början och slutet på året har påverkat resultatet med ca 400 tkr. I slutet på året fick vi problem med avloppen från toaletterna i A-huset på Näsums skola. Relining av dessa belastar resultatet med 150 tkr. Obudgeterad kostnad för amortering av restvärdeskostnad för renovering av Bromölla Energis AB gamla lokaler i laboratoriet belastar resultatet negativt med ca 300 tkr. Vidare har Kraft & Kultur glömt att fakturera förbrukning efter en trasig elmätare för år 2005. Företaget har inte uppmärksammat detta förrän under hösten och de kräver ersättning för den ofakturerade delen på 400 tkr. I förhandling med företaget har överenskommelse skett om en avbetalningsplan under 4 år. För 2010 belastar detta driftbudgeten med ca 40 tkr. Hade inte dessa ovanstående oförutsedda händelser skett, hade resultatet blivit positiv budgetavvikelse med ca 500 tkr. Räddningstjänsten redovisar en negativ budgetavvikelse med 316 tkr inom beredskap och utryckning.
Investeringsredovisning Investeringsbudgeten för kommunstyrelseförvaltningen visar en positiv budgetavvikelse med 806 tkr. Investeringsmedel har använts inom kansli- och service till uppgradering av ett dokument- och ärendehanteringssystem. Det nya systemet är en viktig förutsättning för att kunna utveckla ärendehanteringen i en gemensam förvaltning. Det ska också kunna bidra till att vi kan utveckla s.k. e-tjänster. Under året har 14 investeringsprojekt inom fastighetsenheten genomförts. Ett par projekt fortsätter under 2011: Alvikenskolan 1912 och gemensamhetsutrymmen i kommunhuset. Det största projektet under året var ombyggnaden av Alvikenskolan 1947. Projektet påbörjades 2009 och färdigställdes under 2010. Total investeringskostnad 14 miljoner. Slutresultatet blev en negativ budgetavvikelse med 448 tkr (3,2%).
Viktiga händelser under året Kommunen anställde ny kommunchef från den 4 oktober. Kommunrating genomfördes under 2010 och kommunen fick elitlicens ytterligare ett år. Kansli- och serviceenhetens arbete har varit mycket framtidsfokuserat genom bl. a. införande av nytt dokument- och ärendehanteringssystem, arbetet inom ramen för projekt BÄST (Bromölla Är SystemTänkare) samt att på olika sätt förberett den nya organisationen inför den nya mandatperioden. Det senare avser bl a projektledning kring införandet av ny politisk organisation, framtagande av olika styrdokument samt att förbereda olika stödsystem för nya organisationen (diarium, arkivplaner och förtroendemannaregister). Upphandlingar av nytt telefonisystem och kopieringsmaskiner har genomförts. Vidare har arbetet med stödet till ungdomsrådet, samordning av målstyrningsarbetet, arbetet inom ramen för e-24-styrgruppen samt EU-samordningsarbetet genomförts. Enheten har också bistått valnämnden vid genomförandet av valet den 19 september. Informationsenheten har under 2010 påbörjat projektet BÄST Bromölla Direkt. Enheten har tagit fram riktlinjer för sociala medier, utvecklat kommunens och de kommunala bolagens varumärken. I januari introducerades ljudwebbsändningar av Kommunfullmäktiges möten. Ekonomienheten har under året arbetat mycket med att förbättra budget-, månadsuppföljning-, och bokslutsdokumenten. Enheten har under året aktivt arbetat för att förbättra kvaliteten på prognoserna i månadsuppföljningen. Under andra halvåret har arbetet kretsat kring förberedelser inför den nya organisationen och att anpassa ekonomimodellen därefter. Personalenheten har utvecklat löneöversynen ytterligare och denna har genomförts enligt huvudspåret (individuell lönesättning i dialog chef/medarbetare) med samtliga fackliga organisationer. Personalenheten har fortsatt utveckla sitt arbetssätt som systemtänkare, vilket innebär att arbeta utifrån kundernas behov och möta efterfrågan på bästa sätt. Hälsofrämjande arbete för kommunens anställda har
Verksamhetsberättelser | Kommunstyrelsen | Kommunstyrelseförvaltningen
bedrivits med hjälp av Må bra-kurser, Rökstopps-kurs m.m. Försök med samverkansavtal mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna har fortsatt, med förhoppning om att permanenta avtalet under år 2011. Näringslivsenheten har arbetat enligt den av kommunstyrelsen, fastställda näringslivsplanen. Denna plan är indelad i fem olika avsnitt; insatser för befintligt näringsliv, stimulans för ökat nyföretagande, företagsetablering, profilering av kommunen samt medverkan i regionalt näringslivsarbete. Konjunkturläget har vänt uppåt. Året har genererat fler företag, fler arbetstillfällen och färre varsel. Tyvärr består vår höga ungdomsarbetslöshet. Det lokala arbetsmarknadsrådet har under året försökt och fortsätter att försöka kraftsamla för att få till stånd en förändring här. Under året genomfördes exempelvis projektet Unga i arbete. Bromölla kommun har generellt sett fått väldigt gott betyg i de mätningar av lokalt företagsklimat som förekommit. Egen mätning inom den s.k. Näringslivspanelen har också, med gott resultat, ägt rum. Att förbättra förutsättningar för ett ökat nyföretagande både på kort och lång sikt är en ledstjärna och samspelet med Bromölla NyföretagarCentrum och Ung Företagsamhet (UF) är viktigt. Tillsammans med dessa parter har kommunen bl. a. genomfört en tvådagars Starta-Eget utbildning för samtliga elever i Årskurs 9. Under året har arbetet kopplat till företagsetableringar drivits vidare och ett antal nyetableringar har ägt rum på industriområdet Åbylyckorna. På rastplatsen Skåneporten pågår etablering av restaurang och motell. Speciella insatser har i år genomförts i syfte att stärka centralortens centrumkärna, i samverkan med företag och föreningar. Exempelvis har Netto etablerat sig här och såväl ”Våryra” som ”Höstglöd” har arrangerats. Gällande landsbygdsutveckling arbetar vi vidare inom ramen för Leaderprogrammet där vi ingår i alliansen ”Skånes Ess”. Än en gång genomfördes framgångsrika och välbesökta BoDagar i samverkan med lokalt närings- och föreningsliv. Arbetsmarknadsenheten har påverkats av att regeringens arbetsmarknadsinsatser ökade under året, som en direkt koppling till den höga arbetslösheten. BromöllaBryggan utökade verksamheten med 191 månadsverk, då efterfrågan på platser var stor. LYFT infördes den 1 april, som ett
43
nytt arbetsmarknadsprogram för arbetslösa. Under våren biföll Kommunstyrelsen ett extra anslag på 100 tkr för ungdomssatsningen, ”Unga i Arbete” samt 600 tkr extra för ”Feriearbete” för skolungdomar. Med hjälp av delfinansiering från Arbetsförmedlingen, utökades personalen med en person i syfte att kunna tillgodose behovet av platser. Arbetsmarknadsenheten lyckades med att anpassa verksamheterna efter behovet. Fastighetsenhetens organisation och arbetssätt samt framtaget utbildningskoncept för våra drift/servicetekniker har uppmärksammats inom fastighetsbranschen via bl.a. artiklar i fackpress, studiebesök från andra kommuner och av Energi & Miljötekniska föreningen, samt att vi fått uppdrag som föreläsare på olika seminarier och konferenser. Installationen av kameraövervakning på några skolor under året gav resultatet att kostnaden för skadegörelse minskat kraftigt. Försäljning av Korsvångsgården och Säven till Bromöllahem AB. Räddningstjänsten har utbildat 116 personer i heta arbeten enligt försäkringsbranschens regler. Brandpersonalen genomförde en delegationsutbildning enligt koncept från KAMBER Skåne för att kunna ge syrgas samt utföra hjärtlungräddning (D-HLR) vid IVPA (i väntan på ambulans) och sjukvårdslarm. Räddningstjänsten har haft totalt 179 utryckningar, av dessa är 34 trafikolyckor. Två villor totalskadade vid brand, en i Valje och en i Håkanryd. Utsläpp av farligt ämne i Råby, 2 500 liter emulsion som används vid asfaltsbeläggning.
Intern kontroll Internkontrollplanen för kommunstyrelseförvaltningen har genomförts enligt kommunstyrelsens beslut. Planen innehöll följande områden: • Uppföljning av nya målarbetet. • Uppföljning att fattade beslut i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige verkställts. • Underlag för de ekonomiska månadsuppföljningarna. Redovisning skedde till kommunstyrelsen i november månad. Inom arbetsmarknadsenheten utfördes kontroll av livsmedel och maskiner, uppföljningar på inskrivna personer samt översyn och besiktning av övrig utrustning.
44
Verksamhetsberättelser | Kommunstyrelsen | Kommunstyrelseförvaltningen
Besiktningschecklista används inom fastighetsenheten i det dagliga arbetet för att alla installationer som kräver myndighetsbesiktning genomförs enligt gällande krav. Detta för att undvika olyckor. Genomförda rökövningar enligt rutiner.
Måluppfyllelsegrad Sammantaget är måluppfyllelsen god inom de olika verksamheterna, vilket framgår mer i detalj av respektive verksamhetsbeskrivning och kommunfullmäktiges mål.
Framtidsutsikter Kansli- och serviceenheten har en viktig utmaning att fungera som stöd till den nya politiska organisationen som gäller från denna mandatperiod. En annan utmaning är att fungera som stöd till verksamheterna på olika plan. Genomförandet av projekt BÄST, systemtänkande enligt Vanguard-metoden, ska genomföras i hela organisationen. Informationsenhetens verksamhet utvecklas hela tiden och får en allt mer självklar roll som stöd till andra verksamheter då det gäller information och kommunikation. Bromölla Direkts arbete med medborgarnas efterfrågan i fokus kommer att påverka hur kommunikationsarbetet bedrivs i kommunen. Även i fullmäktiges beredningars arbete med medborgardialoger kommer för informationsenheten att spela en viktig roll. Ekonomienhetens stora utmaning är att trots en personalomsättning på minst 30 % under 2011 behålla den kompetens som finns idag och samtidigt fortsätta att utveckla organisationens medvetenhet och helhetstänk inom ekonomiområdet. Personalenheten kommer att vara delaktig i arbetet med att utveckla den individuella lönesättningen ytterligare under 2011, genom att arbetsplatserna tar fram verksamhetsanpassade lönekriterier. Under 2011 kommer en arbetsvärdering av samtliga yrken att genomföras. Arbetet med att förbättra arbetsmiljön för kommunens anställda kommer att fortsätta under 2011, bl.a. med hjälp av projekt BÄST (Bromölla Är SystemTänkare). I detta arbete läggs mycket fokus på att studera efterfrågan och ge våra medarbetare rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb, med fokus på kommunmedborgaren i allt vi gör.
Stödet till medarbetare som vill göra en livsstilsförändring kommer att fortsätta med hjälp av Må bra-kurser, Rökstoppskurser m.m. Näringslivsenheten har en viktig funktion att även fortsättningsvis tillsammans med lokalt näringsliv, genom bl.a. Bromölla NyföretagarCentrum, fortsätta arbetet vad gäller att förbättra förutsättningarna för ett ökat nyföretagande. Detta är viktigt med anledning av näringslivsstrukturen, där ett fåtal arbetsgivare svarar för merparten av Bromölla kommuns arbetstillfällen. Inom industrin sker en fortlöpande rationalisering vilket bl.a. innebär att våra större företag, oavsett konjunkturläge, tenderar att inte efterfråga mer arbetskraft, i varje fall inte i någon större utsträckning. En reell efterfrågan på arbetskraft kan i princip endast uppstå genom att nya privata företag bildas eller etableras i kommunen samt att befintliga små och medelstora företag finner det sunt och ekonomiskt riktigt att utöka sin verksamhet. Både Näringslivsrådet och Arbetsmarknadsrådet är fortsatt viktiga forum. Vårt samverkanssätt syftar till att få parterna fokuserade på samma mål samt att få till stånd ett brett engagemang kring såväl näringslivs- som arbetsmarknadsfrågor. Det är angeläget med vidare satsningar på boende-, centrum- och landsbygdsutveckling. Vi skall verka för en större regional kraftsamling som bidrar till att stärka vår arbetsmarknadsregion. Arbetsmarknadsenheten fortsätter med BromöllaBryggans verksamhet, som främst tar emot personer, som av olika anledningar står långt ifrån arbetsmarknaden. Gruppen av långtidsarbetslösa personer, som behöver mycket stöd, har ökat de senaste åren. Det kommer därmed att finnas en fortsatt efterfrågan på verksamhetens platser. Enligt prognoserna för 2011, kommer antalet arbetslösa ungdomar 18-24 år fortfarande att vara mycket hög för Bromölla och kommunerna i Blekinge, som tillsammans kallas ”Arbetsmarknadsområde 20”. Planering och genomförande av ett nytt EU-finansierat projekt, är verksamhetens mål för 2011 och 2012. Genom nätverksarbete i Skåne Nordost och Blekinge, kommer möjliga samarbetsformer att bevakas. Vi vill även verka för att genom samverkan med olika aktörer, skapa förutsättningar för lokala projekt främst riktat mot arbetslösa ungdomar. Integrationens verksamhet är fr.o.m. 1 januari 2011 överförd till individ- och familjeomsorgen.
Verksamhetsberättelser | Kommunstyrelsen | Kommunstyrelseförvaltningen
45
”Arbetet med att förbättra arbetsmiljön för kommunens anställda kommer att fortsätta under 2011, bl.a. med hjälp av projekt BÄST (Bromölla Är SystemTänkare)”.
Möten Fastighetsenhetens största utmaning framöver är att det under 2011 kommer att ske stora prishöjningar på el. Situationen hade varit än värre om inte genomförda energieffektiviseringsprojekt genomförts. Med anledning av detta är det viktigt att även framöver investera i energieffektiva installationer i fastighetsbeståndet. Vi ser även att underhållsresurserna behöver ökas för att vidmakthålla fastigheternas värde. Räddningstjänsten arbetar i framtiden bredare med andra arbetsuppgifter under Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Tidigare Räddningstjänstlag var snävare och mer inriktad mot bränder och trafikolyckor. Framtidens räddningstjänst arbetar, utöver att släcka bränder, mer med förebyggande och säkerhetsfrågor samt med fördjupade olycksundersökningar. Insatser till IVPA/sjukvårdslarm kommer att öka. Elektrifieringen av järnvägen ger oss nya arbetsuppgifter inom Banverkets spårområde. Räddningstjänsten kommer att larmas för att utföra skyddsjordning på elledningar i samband med olyckor. Kommunikationssystemet RAKEL fortsätter att byggas ut och tas i drift.
Kl. 08.13 Receptionen, kommunhuset Stig-Arne, ägare till en lokal frisörsalong, stiger in genom dörren och går fram till receptionen. Där möter han Ritha som önskar god morgon. Idag behöver Stig-Arne hjälp från kommunens tryckeri med upptryckning av frisörsalongens schema. – Att få ett trevligt bemötande och dessutom hinna med lite kallprat är alltid lika trevligt så här på morgonkvisten säger han med ett leende. Ritha håller med och förklarar att det känns bra att hjälpa till och få uppskattning för det man gör. – Här i receptionen känner vi oss som kommunens hjärta, avslutar hon med ett skratt.
Nyckeltal (Ekonomi-Prestation-Kvalitet) Mål
2009
2010
Antal utryckningar räddningstjänsten
160
160
Resultat
2009
2010
192
179
89
82
76,18
86,20
138,07
137,84
Antal utryckningar räddningstjänsten 2
Underhåll kr/m 2
Värme kostnad kr/m BRA 2
Förbrukning m /år värme normalårskorrigerad
Som framgår av nyckeltal, minskar energiförbrukningen på värme samtidigt som kostnaderna ökar p.g.a. höjda avgifter. Genomförda energieffektiviseringar dämpar kostnadshöjningen.
Stig-Arne Andersson
Ritha Sallroth
46
Verksamhetsberättelser | Kommunstyrelsen | Samhällsbyggnadsförvaltningen
Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltningen Ekonomiskt Bokslut Budget Bokslut Utfalls- Budgetresultat (tkr) 2009 2010 2010 förändring avvikelse 09-10 2010
Intäkter - Avgifter
13 745
13 928
13 899
1%
-29
384
280
374
-3%
94
- Bidrag - Övriga intäkter Summa intäkter
3 750
1 240
5 634
50%
4 394
17 879
15 448
19 907
0%
4 459
Kostnader - Personalkostnader
-4 575
-5 454
-4 909
7%
545
-115
-128
-223
94%
-95
-Kapitalkostnader
-6 952
-7 485
-7 411
0%
74
- Övriga kostnader
-29 403
-28 010
-29 544
0%
-1 534
Summa kostnader
-41 045
-41 077
-42 087
3%
-1 010
- Lokalhyror
Nettokostnader
-23 166
-25 629
-22 180
-4%
3 449
Årets resultat 2010 var ett bra år för samhällsbyggnadsförvaltningen, även ur ekonomisk synvinkel. Verksamheten i allmänhet, och kommunstyrelsedelen i synnerhet, lämnade en synnerligen positiv budgetavvikelse. Om vi delar upp det hela i drift respektive investeringar, så finns det för driftresultatets del kanske främst två saker att uppmärksamma, nämligen verksamheten på Åsen respektive markexploateringen. Det är i sammanhanget viktigt att betona att det här handlar om behandlingen av det som lämnas in på Åsen för uppdelning i fraktioner för t.ex. att återvinna metaller, kompostera organiskt material eller ta tillvara energiinnehållet, inte hämtningen och hanteringen av hushållssopor. Till slut deponeras då det som inte kan nyttiggöras på annat sätt, och just mottagandet av deponimängder har varit huvudanledningen till det positiva driftsresultatet. Bakom bokslutssiffror döljer sig en fondering på 2,4 mkr till återställningsgaranti på lite drygt 18 mkr som krävs för anläggningen. Totalt finns nu 4,6 mkr fonderat. Försäljningen av mark återspeglar den positiva utveckling som vi sett inom det lokala näringslivet och bostadsbyggandet under 2010. Resultatet har för förvaltningens del blivit att budgetmålet överträffats med råge och medfört 4,2 mkr i reavinster.
Ordförande: Åke Hammarstedt Förvaltningschef: Øjvind Hatt
Under avdelningen för negativa avvikelser finns främst två saker att ta upp och den mest betydande av dessa är gatubeläggningen, där kostnaderna översteg budget med nästan en miljon. Huvudorsaken till detta var läggningen av ny asfalt på Rökebacken som visade sig bli betydligt dyrare än beräknat. En annan negativ avvikelse var bostadsanpassningen, som tyvärr fortsatte den negativa kostnadsutveckling som vi har sett under senare år, en kostnadsutveckling som andra kommuner också har drabbats av. För 2010 innebar det närapå en fördubbling i förhållande till den förväntade nivån, ett överskridande på nästan 800 tkr. För att nu avsluta i samma anda som bokslutet i övrigt, nämligen positivt ekonomiskt sett, så innebar beslutet om att skjuta fram arbetet med den nya översiktsplanen, att det inte gick åt så mycket pengar för planering och konsulter som förväntat. Följande punkter skall redovisas utifrån Kommunfullmäktiges beslut 2009-05-25 § 58: • Samtliga nämnder/förvaltningar uppmanas att aktivt se över och justera sina taxor. Inga förändringar har genomförts. • Samtliga nämnder/förvaltningar uppmanas att aktivt söka extern medfinansiering. Samhällsbyggnadsförvaltningen har inte haft några sådana projekt under verksamhetsåret.
Investeringsredovisning Utnyttjandet av investeringsramarna låg högt i förhållande till budget. Iföstrandområdet, förmodligen kommunens största projekt någonsin, innebar för 2010 att ramen överskridits med knappt tio procent eller 389 tkr. Den främsta anledningen till detta var uppgörelsen med sjösänkningsbolaget angående marken längs kanalen vid Ivösjöns utlopp i Skräbeån.
Viktiga händelser under året Markexploateringen, inte minst i form av företagsetableringarna på Åbylyckorna, har sysselsatt de flesta, antingen det nu har rört sig om exploateringsavtal, utsättningar eller gatuarbeten och har tillhört förvaltningens viktigaste händelser under året. En del av verksamheten som inte gjort några stora avtryck i ekonomin, men som tog mycket tid, var snöröjningen. Det avtal som kommunen har med Svevia innebär att kommunen betalar
Verksamhetsberättelser | Kommunstyrelsen | Samhällsbyggnadsförvaltningen
47
Framtidsutsikter
ett fast pris, bortsett från ev. borttransport av snö, har nu gynnat kommunen två år i rad.
Intern kontroll Under verksamhetsåret har förvaltningen arbetat med rutiner kring markavtal (arrenden, försäljning, reservation, nyttjanderätt) och planprocesser. Avsikten har varit att få bättre och smidigare hantering av händelser som ofta kan ha stora ekonomiska eller långsiktigt strategiska konsekvenser.
2010 blev samhällsbyggnadsförvaltningens sista verksamhetsår men för de enskilda ansvarsområdena finns det många spännande utmaningar framöver. Till dessa hör den nya översiktsplanen och det fortsatta arbetet med utvecklingen av Iföstrandområdet, som vart och ett kommer att ta mycket tid och resurser i anspråk.
Nyckeltal (Ekonomi-Prestation-Kvalitet)
Måluppfyllelsegrad Övergripande kan måluppfyllelsen för förvaltningen/nämndens verksamhet beskrivas som god. Budgetmålen uppfylldes med råge, och de delar av kommunens verksamhet som förvaltningen hade på sin del återspeglade den positiva utveckling som kom kommunen till del under 2010 då det gäller planering, verksamhetsetablering och bostadsbyggande.
1
Resultat
2009
2010
Ledig industrimark (ha)
23
15
Sålda bostadstomter (st)
9
12
Skötsel lekpl./grönytor (kr/kvm)
5,04
5,20
Org. avfall (kärlsopor, ton)
479
638
2
1. I Bromölla kommun finns en vattenled och sju cykel- och vandringsleder. Under 2010 hade lederna 55 000 besökare. 2. Kommunens mätningsingenjörer mäter in de nybyggda husen i Edenryd.
48
Verksamhetsberättelser | Kommunstyrelsen | Socialförvaltningen
Kommunstyrelsen Socialförvaltningen
Ordförande: Åke Hammarstedt Förvaltningschef: Susanna W Sjöbring
Ekonomiskt Bokslut Budget Bokslut Utfalls- Budgetresultat (tkr) 2009 2010 2010 förändring avvikelse 09-10 20010
Intäkter - Avgifter
3 652
3 573
4 931
35%
1 358
- Bidrag
17 187
13 914
15 680
-9%
1 766
- Övriga intäkter
11 427
11 309
12 088
6%
779
Summa intäkter
32 266
28 796
32 699
0%
3 903
av Försäkringskassan har fortsatt och resulterat i minskade timmar hos brukarna vilket har krävt en god framförhållning och planering av verksamheten för att minska de ekonomiska konsekvenserna. Med ett minimerande av vikarier i daglig verksamhet har verksamheten kunnat uppvisa en positiv budgetavvikelse. Eftersom det nya gruppboendet Säven har blivit försenat har budgeterade personalkostnader ej utgått, vilket påverkat resultatet i positiv riktning.
Kostnader - Personalkostnader
-137 309
-136 370
-137 303
0%
-933
-15 942
-17 450
-16 790
5%
660
- Kapitalkostnader
-1 272
-1 237
-1 119
0%
118
- Övriga kostnader
-52 727
-46 154
-54 177
3%
-8 023
-201 211 -209 389
1%
-8 178
- Lokalhyror
Summa kostnader
-207 250
Nettokostnader
-174 984
-172 415 -176 690
1%
-4 275
Årets resultat Förvaltningen gjorde totalt en negativ budgetavvikelse med 4 275 tkr. Medel från kommunstyrelsens oförutsedda har tillförts verksamheten och på så vis påverkat resultatet i positiv riktning. Den negativa budgetavvikelsen hade annars varit avsevärt större. Under året har flera stora förändringar gjorts för att förbättra resultatet. De ofinansierade tjänster som fanns inom äldreomsorgen togs bort. Resurser motsvarande 3,5 årsarbetare har omfördelats från särskilt boende till hemtjänsten som varit hårt belastad. Hemtjänsten har också flyttat en av grupperna till Drejaren vilket ledde till att både bemanningen och bilparken kunde minskas. Omställningsarbetet inom individ- och familjeomsorgen (IFO) tog fart och nya tjänster tillsattes för att klara mer på hemmaplan. Vid årets början fanns nio barn/ungdomar på institution. Under året har tre placeringar avslutats och en ny placering har tillkommit. Omsorg och funktionshinder uppvisar totalt en positiv budgetavvikelse. Inom personlig assistans har fyra nya ärenden tillkommit under året och två har avslutats. Omprövningarna
Följande punkter skall redovisas utifrån Kommunfullmäktiges beslut KF 2009-05-25 § 58: • Samtliga nämnder/förvaltningar uppmanas att aktivt se över och justera sina taxor. Taxor och avgifter har justerats under året. • Samtliga nämnder och förvaltningar uppmanas att aktivt söka extern medfinansiering. Förvaltningen har sökt och beviljats medel inom vård och omsorg, IFO samt psykiatrin. • Se över antalet och storlekar på kommunens leasingbilar. Förvaltningen har gjort en översyn och gjort anpassningar utifrån verksamheternas behov.
Investeringsredovisning Anslaget för inventarier till nytt gruppboende har ombudgeterats till 2011 eftersom byggnationen av boendet har försenats. Övriga anslag har använts enligt investeringsplanen.
Viktiga händelser under året I oktober påbörjades projektet ”önskad sysselsättningsgrad” på Lagunen. Detta projekt innebär att medarbetarna får välja den sysselsättningsgrad de vill och den överskjutande tid som inte verksamheten är i behov av används till att täcka både planerad och akut frånvaro. De förväntade effekterna är minskad användning av timanställda, ökad arbetstillfredsställelse, minskad sjukfrånvaro och en stärkt attraktionskraft som arbetsgivare. På lång sikt blir kontinuiteten för medborgarna bättre då det blir ordinarie personal som täcker frånvaro i större utsträckning. Verksamheten ingår sedan hösten i Senior Alert som är ett nationellt it-baserat kvalitetsregister där hemsjukvården gör riskbedömningar och åtgärder för patienter gällande kost/nutrition och trycksårs- och fallförebyggande arbete. Äldreboendena Lagunen och Öllerbacka har under 2010 fått
Verksamhetsberättelser | Kommunstyrelsen | Socialförvaltningen
49
”Inom IFO har personalen på försörjningsstöd/vuxen arbetat aktivt med kvalitetsarbete utifrån ett systemtänk”.
Möten nytt larmsystem då det gamla var uttjänt. Ett it-baserat schemasystem ”Time Care” implementerades i alla verksamhetsdelar i Vård och omsorg för att underlätta optimal schemaplanering och flexibilitet. Under 2010 fick försörjningsstödet en utökning om 2,5 mkr i budget vilket varit viktigt för att få en budget i balans och bättre möta det ökade behovet. Inom IFO har personalen på försörjningsstöd/vuxen arbetat aktivt med kvalitetsarbete utifrån ett systemtänk, och genomfört en hel del förändringar som har underlättat kontakterna med socialtjänsten för den enskilde. Vidare har arbetet med OSA (offentligt skyddad anställning) påbörjats, detta har medfört att personer blir självförsörjande och åter kommer in i socialförsäkringssystemet. Då det skett en lagändring gällande integrationen i Sverige innefattar numera IFO även denna del. För att höja kvaliteten och kontinuiteten i bedömning/beslut inom den kommunala psykiatrin har biståndshandläggningen omorganiserats. Från februari månad har ledsagarnas anställningsform övergått till ett uppdragsavtal. Detta innebär bättre service till medborgaren genom ökad insyn i utförd insats och samtidigt en kostnadsminskning. För att kunna möta det ökade behovet på Vallmons gruppbostad lades tvättverksamheten ned under hösten och på så sätt kunde en personalförstärkning på Vallmon ske. Kvarngårdens dagliga verksamhet har utvecklats genom att man har skapat ett upptäckarrum och förberedelser för en sinnesträdgård är igång. Förutsättningar ska ges till att skapa en upptäckarlust, genom aktiviteterna i rummet, en nyfikenhet och vilja att kommunicera med sin omgivning samt skapa ett samspel mellan individer, genom aktiviteter som stimulerar alla våra fem sinnen. Kvarngårdens kök har under året fått en välbehövlig och efterlängtad uppfräschning. All personal inom verksamhetsområdet funktionshinder erbjöds under våren en uppskattad föreläsning av Mikael Andersson om hur det är att leva armlös, benlös men inte hopplös.
Kl. 13.52 Bruksbutiken, Bromölla – Det blir 10 kr tack! Vill du ha en påse till? Det är kul att stå i kassan. Det är spännande att sälja det som vi själva gjort men det roligaste är att träffa nya människor, att lära känna våra kunder lite bättre, förklarar Annika. I Bruksbutiken säljer man väskor, kuddar, ljus, servetter och mycket mer. Det är en daglig sysselsättning för dem som arbetar där och ska fungera som en sluss ut i arbetslivet. – Alla som läser det här är varmt välkommna hit, avslutar Annika.
Annika
50
Verksamhetsberättelser | Kommunstyrelsen | Socialförvaltningen
”Arbetet med att kunna erbjuda medborgarna mer hemmaplanslösningar fortsätter, både inom vuxen och barn”.
Möten
Intern kontroll Kl. 07.59 Hemtjänsten, hemma hos Börje Gustafsson När Catarina kommer för att väcka Börje är han redan vaken – ibland ligger jag vaken ända från kl. 6 och ibland sover jag som en stock, säger Börje med glimten i ögat. Efter väckning och påklädning är det dags för frukost och då brukar Catarina försöka ta sig tid för lite småprat innan det är dags att åka vidare till nästa vårdtagare. Börje berättar att det är skönt att få hjälp av tjejerna, det underlättar i vardagen. Catarina fyller i och säger att det är kul att komma hem till Börje eftersom han alltid är glad och pigg. – Men det skadar inte heller att jag alltid har godis hemma att muta er med, skrattar Börje.
Börje Gustafsson
Catarina Sauer
Socialutskottet fastställde under året en plan för intern kontroll. Den interna kontrollen genomfördes och omfattade: • Månadsuppföljning • Uppföljning av placeringar • Utbetalningar • Kontanthantering
Måluppfyllelsegrad Förvaltningen har uppfyllt målen förutom målet om en budget i balans. Se även kapitlet om Kommunfullmäktiges övergripande mål.
Framtidsutsikter Hemtjänsten kommer att följa den allmänna trenden vilket innebär att insatserna kommer att öka då människor blir äldre. Man kan konstatera att antalet ärenden än så länge varit ganska konstant, men det är tydligt att insatserna blir fler för de enskilda som redan har hemtjänst. Detta fenomen ligger till grund för att kommunerna i stort får hantera multisjuka äldre i ordinärt boende, då slutenvården till stor del förflyttar ut den avancerade sjukvården till kommunerna. Inom Vård och omsorg kommer utvecklingen att fortsätta utvecklas till att skapa en mer individbaserad omsorg, genom att utveckla kontaktmannaskapet och fortsätta att utveckla genomförandeplanerna. Inom biståndshandläggargruppen kommer utveckling att ske i form av att skapa ett vårdplaneringsteam bestående av en biståndshandläggare och en distriktssköterska. Detta team kommer att sköta alla vårdplaneringar på slutenvården och på Korsvångsgårdens korttidsplatser. Förväntade effekter blir att kostnaden för medicinskt färdigbehandlade kommer att minska, helhetssynen på korttidsplatserna kommer att stärkas. Intresset av alternativa boendeformer för äldre bör undersökas, ex Trygghetsboende. Bromölla kommun med ett flertal andra kommuner i Skåne Nordost har ingått i FINSAM, finansiell samverkan. Verksamheten kommer att startas upp under början av 2011, vilket förhoppningsvis ger fler personer arbete och självförsörjning. Arbetet med att kunna erbjuda medborgarna mer hemmaplanslösningar fortsätter, både inom vuxen och barn.
Verksamhetsberättelser | Kommunstyrelsen | Socialförvaltningen
Inrättandet av en familjehemssekreterare har gjort att vi nu kan stötta de familjehem som finns och har därmed gjort en kvalitetshöjning. Inom Omsorg funktionshinder kommer fokus under första halvåret 2011 att ligga på gruppboendet Säven som kommer att öppna under våren. En placering, som vi idag köper plats externt till, kommer att flytta hem och ytterligare fyra personer kommer att flytta in och då kommer de ärenden som idag riskerar att få vitesföreläggande att verkställas. Inom personlig assistans kommer Försäkringskassan att fortsätta med omprövningar vilket kan ge effekter på verksamheten. Under början av året kommer samtliga personliga assistenter att genomgå en utbildning inom ergonomi och lyftteknik. Utflyttad daglig verksamhet kommer att behöva byta till mer fysiskt anpassade lokaler. Även behovet av utökad personalstyrka kommer att ske i takt med att efterfrågan på daglig verksamhet ökar. Arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten kommer att fortlöpa genom att introducera systemtänk genom BÄSTprojektet. Verksamheten har till budget 2011 fått ta del av medel avsedda för anhörigstöd och kommer att starta anhöriggrupper.
Alla sinnen mår bra av stimulans. I många av kommunens verksamheter arbetar man aktivt med detta.
51
Nyckeltal (Ekonomi-Prestation-Kvalitet) Mål
2009
2010
Äldreomsorg Nettokostnad per invånare
7 758
7 799
Handikappomsorg Nettokostnad per invånare
1 638
2 073
Hälso- och sjukvård Nettokostnad per invånare
1 099
1 043
1 919
2 282
Antal platser i egen regi
128
130
Resultat
2009
2010
Individ- och familjeomsorg Nettokostnad per invånare
Äldreomsorg Nettokostnad per invånare
8 034
8 092
Handikappomsorg Nettokostnad per invånare
1 850
2 070
Hälso- och sjukvård Nettokostnad per invånare
1 056
1 029
Individ- och familjeomsorg Nettokostnad per invånare
2 958
2 764
Antal platser i egen regi
128
130
52
Verksamhetsberättelser | Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden Ekonomiskt Bokslut Budget Bokslut Utfalls- Budgetresultat (tkr) 2009 2010 2010 förändring avvikelse 09-10 2010
Intäkter - Avgifter
10 085
7 655
10 486
4%
2 831
- Bidrag
5 993
5 200
6 388
7%
1 188
- Övriga intäkter Summa intäkter
77
0
95
23%
95
16 155
12 855
16 969
0%
4 114
Ordförande: Mats Svensson Förvaltningschef: Bengt-Arne Lennartsson
• Kompetensutveckling där centrala medel inte använts samt att viss utbildning finansierats med EU-medel. • Del av vakans inom skolbiblioteksverksamheten. Ett ärende som överklagats 2007 angående en förskoleplacering avslutades under 2010. Bromölla kommun fick ersättning med 150 tkr för advokatkostnader.
Följande punkter skall redovisas utifrån kommunfullmäktiges beslut KF 2009-05-25 § 58: • Barn- och utbildningsnämnden tilldelas 290 tkr för införandet av allmän förskola för 3-åringar. Hösten 2010 infördes allmän förskola för 3-åringar. Allmän förskola omfattar numera 3-5-åringar. • Samtliga nämnder/förvaltningar uppmanas att aktivt söka extern medfinansiering. Extern finansiering har skett enligt följande:
Nettokostnader
- Projektet Läsa Skriva Räkna, Skolverket.
- Projektet Skapande skola, Statens kulturråd.
- Edenryds skola med internationellt projekt, EU-bidrag.
Årets resultat
- Handledararvode, Kristianstads högskola.
Barn- och utbildningsnämnden visar en positiv avvikelse på 1 960 tkr. Interkommunala ersättningar (IKE) visar en positiv avvikelse på intäktssidan med 1 370 tkr samtidigt som kostnadssidan visar en negativ avvikelse med 2 750 tkr. Under året har ca 150 elever omfattats av IKE. Under hösten utökades personalresursen inom förskolan med 3,0 tjänster vilket gav en negativ avvikelse på 525 tkr. Centrala medel på 1 970 tkr fanns för finansiering av avvikelserna för IKE och utökning av förskoleresursen. Den externa finansieringen av olika projekt i verksamheten visar på ökade intäkter i förhållande till vad som beräknats samtidigt som projekten genererat motsvarande kostnader. En positiv avvikelse på 1 500 tkr redovisas och fördelas inom följande områden: • Måltidsverksamheten. • Skolskjutsarna som genomfört vissa förändringar för att effektivisera transporterna. • Elevvårdsteam inkl personliga assistenter som haft frånvaro/ vakans på grund av sjukdom eller föräldraledighet där vikarie inte satts in.
- Kompetensutveckling Humleskolan, EU-bidrag.
- Lärarlyftet, Skolverket.
- Sommarskola på Humleskolan, Skolverket.
- Ersättning för extra individuell resurs för elev från annan
kommun med skolgång i Bromölla, berörd hemkommun.
- Ersättning för personalresurs, Arbetsförmedlingen och Fas 3.
- Maxtaxa, Skolverket.
- Kvalitetssäkrande åtgärder inom förskolan, Skolverket.
Kostnader - Personalkostnader
-135 962
-134 911
-134 600
-1%
311
-23 133
-24 090
-24 165
4%
-75
- Kapitalkostnader
-1 537
-1 294
-1 271
0%
23
- Övriga kostnader
-29 049
-35 273
-37 686
30%
-2 413
-195 568 -197 722
4%
-2 154
- Lokalhyror
Summa kostnader
-189 681
-173 526
-182 713 -180 753
4%
1 960
• Samtliga nämnder/förvaltningar uppmanas att aktivt se över och justera sina taxor. Översyn av taxor har inte gjorts under 2010 då maxtaxan för barnomsorgen ligger på högsta nivå för att erhålla statsbidraget till maxtaxa. Anmälningsavgiften till musikskolan ligger på en hög nivå i jämförelse med flera andra kommuner.
Investeringsredovisning Anslaget för förnyelse av befintlig utrustning användes till utbyte av möbler på förskolor och skolor i kommunen. Anslaget för data-IT-satsning användes till utbyte av elevdatorer på Alvikenskolan och Musikskolan. Anslaget för IT-utrustning inom administrationen användes enligt föreliggande utbytesplan.
Inom Barn- och utbildningsnämnden arbetar alla för att ge kommunen ungdomar förutsättningar för ett livslångt lärande.
Viktiga händelser under året Glädjande nog har antalet barn som är i behov av förskola ökat. I kombination med minskade personalresurser under våren blev det en stor utmaning för verksamheten att klara kvalitetskraven. Tre tjänster sattes dock in under hösten. Det ökade antalet små barn har inneburit att organisationen har förändrats och anpassats efter behovet. Förskolans pedagogik ska präglas av omvårdnad, omsorg, fostran och lärande. Det är viktigt att pedagogerna främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. I skolverksinspektionen som gjordes i januari påtalades ett antal förbättringsområden för förskolan som vi har arbetat med under våra utvecklingsdagar, med fokus på förskolans uppdrag, utveckling, lärande och genus. Man arbetar på olika sätt med detta bl.a. med att tillsätta arbetsgrupper, pedagogiska diskussioner och handledning. Vissa av förskolorna arbetar med att utveckla utemiljöerna tillsammans med barn och föräldrar. Barnen har även fått möjlighet att påverka inköp och aktiviteter på förskolan och på så sätt fått mer delaktighet och inflytande. Förskoleverksamheten har, i enlighet med fastställd plan, utökats med den tredje specialpedagogen under året vilket är en för verksamheten kvalitetshöjande åtgärd. Därmed har övrig personal under året fått möjlighet till handledning och kompetensutveckling, där pedagogisk dokumentation, genusproblematik, matematik för små barn är några exempel. Barn i behov av stöd har kartlagts och åtgärdsprogram har upprättats i samarbete mellan personal och specialpedagoger. En brukarenkät genomfördes i maj månad på kommunens förskolor, den visade nöjda föräldrar över lag. Kostverksamheten inom förskolan gick över i Sambos regi. Arbetet med att tydligöra målen i läroplanen har påbörjats och kommer att fortsätta framgent. De kvalitetsarbeten som pågår fortsätter, såsom portfolio (egen dokumentation och utvecklingsmål för varje barn), Snick Snack i kungaskogen och Pepparkakeland (musik, rörelse, skapande och matlagning). Under året har Alvikenskolan renoverats. Verksamheten har fungerat i ersättningslokaler utan större störningar under ombyggnaden. Vid läsårsstarten i augusti var all verksamhet inflyttad i 1947-skolan.
Humleskolan och Alvikenskolan anslöts till föreningen Friends och blev därmed ”Friendsskolor”. Det har hjälpt till att förbättra arbetet mot kränkningar och diskriminering och för likabehandling. Pedagoger deltog i matematikstudiecirklar som utgick från boken ”Att förstå och använda tal” av Alistair McIntosh. Dessa studiecirklar, som initierats och följts upp av kommunens gemensamma matematikutvecklare, bestod av lärare från 0-6-skolorna i kommunen. Under detta läsår har lärarna fortsatt att skriva omdömen i alla ämnen för alla elever i åk 1-6 och har i full utsträckning använt sig av ett webbaserat informationsprogram, Informentor/PODB, som också innehåller målformuleringar i alla kunskapsämnen. Dalaskolan Norra har blivit en ”internationell skola” vilket är mycket positivt. Vi har under året fått nya länder representerade på skolan bland annat Somalia och Uganda. Det finns nu 14 främmande språk fördelat på ca 50 elever. För att möta behovet arbetar två pedagoger med ämnet svenska som andraspråk. Dessa elever hamnar oftast också på fritidshemmen eftersom föräldrarna går på Sfi. Detta är positivt, för ett sätt att lära sig ett nytt språk är genom leken med de svenska barnen. Målet har varit att hitta en struktur i vårt arbete med våra nyanlända elever och elever med annat hemspråk. Vi är idag nöjda med upplägget och eleverna kan få det stöd de har rätt till. Vi har också hittat formerna för inskrivning av eleverna i svenska som andraspråk. Inför detta läsår har ett allergiklassrum ställts i ordning för en ny förskoleklass med en mycket allergisk elev. Flera olika kvalitetshöjande arbeten drivs inom verksamheten och exempel på detta är Stegvis, ART, och SET (Social och emotionell träning), Hälsoprojekt, NTA (naturvetenskap och teknik) TRIADEN (brotts och drogförebyggande program för elever åk 4-6). Övriga projekt som pågått under året är Skapande skola, Läsa skriva räkna, Edenryd skola har internationellt samarbete som drivs av EU-medel, samt sommarskola på Humle. Flera av dessa projekt har extern finansiering. Musikskolan flyttade till nya lokaler på Tunnbyskolan, vilket innebär en central placering i det största skolområdet i Bromölla, i lokaler som är väl anpassade till verksamheten.
Förskolans pedagogik ska präglas av omvårdnad, omsorg, fostran och lärande. Det är viktigt att pedagogerna främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet.
Enligt beslut om nya kursformer genomfördes kortkurser inom olika ämnesområden, bl. a två musikalkurser. Ett cirkusprojekt finansierat via KUB har gjorts under året. Avsikten var att förena ett musikaltema med cirkus. Projektet kan utvecklas och breddas och är intressant för framtida bruk. Det inrymmer också olika möjligheter till samarbete mellan olika verksamheter. Blåsensemblerna har glädjande nog fler deltagare än tidigare. En ensemble har via bidrag från KUB genomfört en skivinspelning i professionell miljö och besökt en större konsert med professionell orkester. Musikskolan arbetar med två verksamhetsgrenar. Musikskolans egen verksamhet och Humleskolans musikklasser som omfattar årskurs 7-8-9. Ett 70-tal elever erhåller undervisning från musikskolan inom musikklasserna. Ca 170 elever får undervisning i musikskolans ordinarie undervisning och ca 35 elever har deltagit i ensemble och projekt. Grundsärskolan i Bromölla hade tio elever inskrivna när hösten började. En elev återgick till den ordinarie grundskolan. Av återstående nio elever gick åtta på Dalaskolorna och en på Humleskolan. Då Bromölla inte har någon egen träningsskola köps den verksamheten av Sölvesborg och Kristianstad till totalt tio elever. Bromölla hade också tio elever som gick på särgymnasium i Sölvesborgs kommun, sju elever som gick i Kristianstads kommun, en elev i Karlshamns kommun, en elev i Ronneby kommun och vid höstens start hade vi även en elev i Eslövs kommun. I den centrala elevhälsan ingår logoped, förskolekonsulent, specialpedagog med inriktning tal och språk samt psykolog. Elevvårdsteamet utreder svårigheter hos barn och elever. Detta gäller både de neuropsykiatriska bedömningarna samt läs- och skrivutredningarna. Många barn och elever har haft behov av personligt stöd under året. En personlig assistent möjliggör för barnet/eleven att vistas på förskolan/skolan och att denna vistelse blir meningsfull och lärorik. Den tilldelade resursen räcker inte till alla som har behov av detta extra stöd. Vi har försökt hjälpa så många barn/elever som möjligt genom att varje assistent har fått arbeta med flera barn/elever. Under höstterminen 2010 hade vi 19 personliga assistenter anställda inom kommunens förskolor och skolor, volymen motsvarar 15
heltidstjänster. Det finns inget som tyder på att behovet av stödinsatser kommer att minska i framtiden. I december 2010 fanns det 126 elever som var anmälda till modersmålsundervisning. Det mesta tyder på att antalet elever som anmäls till modersmålsundervisning kommer att öka i framtiden. I några fall har det inte gått att rekrytera lärare med kompetens i vissa språk och i några fall har antalet anmälda elever i ett visst språk inte varit fem eller flera. Är antalet elever mindre än fem i ett visst språk så har kommunen ingen skyldighet att anordna denna undervisning då det rör sig om enbart modersmålsundervisning. Även studiehandledningen ställer krav på att hitta språklärare.
Intern kontroll Intern kontroll har genomförts enligt beslutad plan. Följande områden ingick i planen: • Representation. • Behörighet till gymnasiet för åk 9, vt-10. • Resultat efter nationella prov i åk 3 och 5 efter vt-10. • Anmälda fall som inte fullgör sin skolplikt under 2010.
Måluppfyllelsegrad Nämnden konstaterade att sammantaget var måluppfyllelsen god och inom vissa områden mycket god. Mer detaljerad redovisning kring måluppfyllelsen finns i kapitlet med Kommunfullmäktiges övergripande mål.
Framtidsutsikter Arbetet med projektet Barnskötare - Förskollärare har påbörjats för att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan dessa yrkesgrupper. I den reviderade läroplanen för förskolan, som kommer att börja gälla fr.o.m. 1 juli 2011, tydliggörs förskollärarens ansvar och detta ska omsättas i praktiken. En översyn av förskolan kommer att göras under våren både vad det gäller antal barn, resursfördelningssystem och lokaler, med syfte att få en mer långsiktig planering för förskolan. Flera olika utvecklingsarbeten pågår på de olika förskolorna några kan nämnas såsom förskoleutvecklingsgrupper, föräldraråd. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål ska utveckla både svenskan och modersmålet, vilket ställer krav på verksamheten. Enligt lag ska barn erbjudas plats inom 4 månader, för barn
Verksamhetsberättelser | Barn- och utbildningsnämnden
med särskilda behov ska plats beredas skyndsamt. Detta kommer att bli en utmaning att klara i befintliga lokaler. Inför 2011 krävs det fokus på implementeringen av den nya läroplanen och de nya kursplanerna. Ansökan om medel från skolverket för kommunövergripande matematikprojekt samt Läsa skriva räkna. Inför läsåret 2011/2012 är inte lokalförsörjningen optimal på alla enheter. För att få en bättre planering av lokalbehovet framöver ska en lokalförsörjningsgrupp bildas i kommunen. Skolorna kommer att fortsätta arbetet med att skapa en god arbetsmiljö som präglas av trygghet och arbetsro, bland annat genom att öka elevernas delaktighet. Den nya organisationen erbjuder nya möjligheter till ett bättre samarbete runt de elever som har olika typer av problematik. Under kommande läsår finns möjlighet att tillsammans med personalen undersöka effekterna av ett ändrat arbetstidsavtal som syftar till att förbättra arbetsmiljön och måluppfyllelsen. Det finns behov av att bygga upp ett så kallat skoldatatek. Erhållna medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten finns för att anställa en specialpedagog på 25 % under året. För ökad måluppfyllelse är verksamheten i stort behov av IT-utrustning, datorer, trådlöst nätverk m.m. samt kompetensutveckling inom IT-området. En övergripande IT-strategi bör arbetas fram.
55
för den ordinarie skolan att ta emot elever som gått lång tid i särskolan men som inte längre får vara kvar.
Nyckeltal (Ekonomi-Prestation-Kvalitet) Mål
2009
2010
Antal inskrivna barn i förskolan
575
600
Lärarkostnad per elev i grundskolan, kr
42 000
39 300
Antal inskrivna elever i grundsärskolan
8
11
Antal elever inskrivna i kommunala musikskolan
150
160
Resultat
2009
2010
Antal inskrivna barn i förskolan
566
565
Lärarkostnad per elev i grundskolan, kr
42 656
38 840
Antal inskrivna elever i grundsärskolan
10
10
Antal elever inskrivna i kommunala musikskolan
149
188
Kostnad lunchportion grundskolan
26,17
Inom musikskolan är ambitionen att nå ut till fler elever och att få elever på fler olika instrument. Detta kommer att kräva insatser av personal såväl enskilt som kollektivt för att skapa en fortsatt stabil grund för verksamheten. Viktigt är att arbeta med aktiv marknadsföring av verksamheten och insatser för att öka instrumentintresset för grundskolans elever. I samband med personalförändringar som rör högstadiets musikundervisning är ambitionen att ta tillvara möjligheterna att anpassa organisationen efter behov i elevunderlaget och det personella samarbetet avseende musikklasserna. En utmaning för skolan blir att det från och med 2011 endast är elever med konstaterad utvecklingsstörning som har rätt till undervisning i särskola. Tidigare har även andra elever fått möjlighet att gå i särskola. Dessa har inte längre rätt att gå kvar i särskolan och en större och mer omfattande utredning måste alltså göras inför varje ny inskrivning. Det blir en stor utmaning
Kulturutbudet i Bromölla är stort och såväl skola, kulturförvaltning och föreningar ger unga möjlighet att utveckla sina förmågor.
56
Verksamhetsberättelser | Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden Ekonomiskt Bokslut Budget Bokslut Utfalls- Budgetresultat (tkr) 2009 2010 2010 förändring avvikelse 09-10 2010
Intäkter - Avgifter - Bidrag - Övriga intäkter Summa intäkter
1 804
2 177
1 868
4%
-309
667
0
394
-41%
394
653
344
888
36%
544
3 124
2 521
3 150
0%
629
Kostnader - Personalkostnader
-9 612
-9 291
-9 440
-2%
-149
- Lokalhyror
-5 566
-5 408
-5 456
-2%
-48
- Kapitalkostnader
-380
-321
-321
0%
0
- Övriga kostnader
-7 704
-7 278
-7 635
-1%
-357
-23 262
-22 298
-22 852
-2%
-554
Summa kostnader
Nettokostnader
-20 138
-19 777
-19 702
-2%
75
Årets resultat Kultur- och fritidsnämnden visar en positiv avvikelse på 75 tkr. Simhallsverksamheten visar på ett ökat antal besökande under året och den förebyggande verksamheten fick ett bidrag från Länsstyrelsen angående förebyggande arbete vilket tillsammans gav en positiv avvikelse på 118 tkr. Ökade kostnader för Tianshallens städning, simhallen samt hyra och vikarier på fritidsgårdarna gav en negativ avvikelse på 86 tkr. Följande punkter ska redovisas utifrån Kommunfullmäktiges beslut KF 2009-05-25 § 58. • Samtliga nämnder/förvaltningar uppmanas att aktivt se över och justera sina taxor. Inga förändringar har genomförts. • Samtliga nämnder och förvaltningar uppmanas att aktivt söka extern medfinansiering. EU-medel har beviljats till projektet ”Vägledning ut i naturen”. Länsstyrelsen har beviljat anslag till ”Förebyggande arbete kring droger”. Projektpengar har beviljats från Kulturrådet till projektet ”Boksäcken”.
Ordförande: Kay Stark Förvaltningschef: Bengt-Arne Lennartsson
Viktiga händelser under året Idrotts- och motionsanläggningarna i Bromölla kommun består av: • Strandängens idrottsplats där Ifö Bromölla IF har ett skötselavtal avseende driftsentreprenaden. • Motionsspår i Bromölla, Näsum och Valje och här finns skötselavtal med föreningar. • Idrottshallar, en i Näsum och två i Bromölla. • Fyra gymnastiksalar i Edenryd, Gualöv, Näsum och Bromölla. Totalt har det varit ca 75 000 besökare i simhallen under 2010. Simhallens personal arbetade med marknadsföring för att öka antalet besökare. Kontakter har tagits med företag och andra intressenter för att hitta lösningar för deras personal att enkelt kunna använda simhallen som en del i det hälsofrämjande arbetet. En ny simhallsfolder spreds i vår region både till företagare, skolorna och barnomsorgen under året. Skötseln av kommunens badplatser svarade Bromöllabryggan och en förening för. Återkommande arrangemang som juldans och nationaldagsfirande genomfördes med hjälp av föreningar. Vi tog, i egen regi, fram kartor på varje led och dessa har vandrarna kunnat få kostnadsfritt från ställ som funnits uppställda på strategiska platser. Fritidsgården i Bromölla drivs i kommunal regi, övriga fritidsgårdar drivs av föreningar. Fritidsgårdarna är en mycket viktig del i det förebyggande arbetet med barn och ungdomar. Fritidsgården Tunnan (Bromölla) har haft en öppen- och en planerad inriktning på verksamheten. Personalen genomförde lovverksamheter som Kul I Lov och Bromölla lägret. Antal deltagare på Kul I Lov var 58 % i målgruppen. Antal deltagare i Bromölla lägret var 22 % av målgruppen. Resultatet var högre än målen som var uppsatta. Fritidsgårdsverksamheten på Tunnan i Bromölla arbetade med öppen- och gruppverksamhet. Gruppverksamheten genomfördes tillsammans med socialförvaltningen med tjejgrupper och killgrupper. Målgruppen bestod av ungdomar som visat på ett riskbeteende.
Biblioteket i Bromölla är en viktig mötesplats för alla åldrar. Bibliotekets ungdomsavdelning samarbetar med både fritidsgårdar och skolor.
Den förebyggande verksamheten omfattade bland annat samrådsgruppen Glöden och ferieverksamheter. Utöver detta skedde även samverkan med Skåne Nordost och övriga Skånekommuner. Bromölla deltog i två nationella projekt dels antilangning av alkohol dels cannabis. Ett treårsavtal skrevs 2009 med Skånes Idrottsförbund för arbete med de tretton största föreningarna. Arbetet ska leda till att föreningarna tar ett större socialt ansvar bland annat genom att arbeta fram handlingsplaner mot tidig utslagning och droganvändande. Under året startade ett projekt i samverkan mellan kommunerna i Skåne Nordost som heter ”Hästverksamhet i Skåne Nordost”. Detta pågick till den 30 juni 2010. Projektets mål var att anlägga en rid- och körslinga genom kommunerna i vår region samt att det skulle anläggas lokala ridslingor i kommunerna. Målet var att utveckla hästnäringen i samverkan med turistverksamheten. Bidragsansökan inlämnades till tre Leader-delområden. I Bromölla bibliotek finns både informationskontor och turistbyrå integrerade i verksamheten. Informationskontoret har medverkat i pågående BÄST-projekt inom Bromölla direkt. Biblioteket bedrev också uppsökande verksamhet mot äldreoch handikappomsorgen, BVC, skolor m.fl. Barn- och utbildningsnämnden köpte skolbiblioteksverksamhet av KFN. Inom kulturområdet var barn- och ungdomskulturen prioriterad. Kultursamordnaren arbetade tillsammans med personal från skolor, förskolor och fritidsgårdar med bl.a. KUB, Kultur i förskola och Ung kultur möts. Samarbete fortsatte med Sölvesborg runt Sisseföreställningar. Turistsamordnaren arbetade med stöd och kontaktbyggande mot turistnäringen. Marknadsföring av kommunen skedde både genom Skåne Nordostsamarbetet och kommunspecifik marknadsföring både inom och utom Sverige. Inom verksamheterna bibliotek, kultur och turism fanns ett kontinuerligt samarbete med Skåne Nordostkommunerna. Inom besöks- och turistnäringen fanns också samarbete med nätverk i Blekinge och Kronobergs län. Leaderprojektet ”Vägledning ut i Naturen” avslutades den 1 november 2010 efter två år. Sex cykel- och vandringsleder och en vattenled iordningsställdes. Lederna kvalitetssäkrades av
Skogssällskapet. Under 2010 vandrade eller cyklade 55 000 personer på våra leder. Projektet har fått mycket positivt genomslag både hos besökare och flera kommuner som visat intresse för projektet. Bromölla kommun är med i Leaderprojektet ”Wanås – stanna i ess”, som möjliggör för kommunens turistentreprenörer att marknadsföra sig internationellt. Projektet fortsätter 2011. Turistbyrån i biblioteket har klassats som den bästa i Skåne Nordost och bland de fyra bästa i Skåne. FörTur har också uppmärksammat att Bromölla kommun har en turiststrategi. En Bromöllasouvenir, i form av en toalettstol, togs fram i samarbete med Industrimuseet. 14 vykort med olika lokala motiv säljs nu i turistbyrån. Arbetet med byte av turistdatabas pågick hela året i samarbete med Tourism in Skåne. Bromölla deltog i en varumärkesundersökning tillsammans med Tourism in Skåne, med sex kommunspecifika frågor för att utröna vad Bromölla är känt för. Ett presentationsmaterial i syfte att marknadsföra tänkbara etableringsmöjligheter inom besöks- och turistnäringen har inte kunnat genomföras, då fullmäktige inte antagit någon fördjupad översiktsplan, vad gäller möjliga/tänkbara områden för etableringar inom besöks- och turistnäringen. Under december månad anordnade ett 20-tal lokala konstnärer en konst- och hantverksmässa i LB-hus gamla lokaler. ”Adventssalong” besöktes av ca 800 personer. ”Kulturmingelträffar” med Bromöllas kulturarbetare har inneburit att nya nätverk och arbetsgrupper har skapats inom kulturen i Bromölla, vilket har vitaliserat kulturlivet på ett mycket positivt sätt. Arbetet med att skapa ”Bromölla digitala hembygdsbok” pågick hela året. Blekinge tekniska högskola skapade en digital struktur till boken, genom elevarbete. Under året har flera personer (fas 3) arbetat med att scanna in böcker/texter och bearbetat filmer. Bromölla deltog aktivt i framtagandet av en kulturplan för Skåne, tillsammans med Region Skåne, enligt den nya kulturpolitikens samverkansmodell ”Spela samman”. Alla 5-åringar i kommunen har under våren 2010 haft projekt kring nycirkus på förskolorna. Barnen har bl. a. varit med och provat på cirkusakrobatik med hjälp av två cirkuspedagoger.
58
Verksamhetsberättelser | Kultur- och fritidsnämnden
Möten Under våren 2010 var en danspedagog anställd 50 % (inom ramen för KUB-pengarna - kultur, ungdom, barn) för att lära ut dans bland alla i årskurs 3. Sju olika skolprojekt har genomförts med hjälp av de projektpengar KUB fördelar.
Kl. 16.49 Biblioteket, Bromölla Idag har jag lånat tidningen ”Må bra” och boken ”Moln över Kannas” av Bo Rayman, berättar Taimi Lind samtidigt som hon diskuterar utbudet av finskspråkiga böcker på biblioteket med bibliotikarie Margaret Svensson. – Det är jättebra att de har så många finskspråkiga böcker här eftersom det är ganska svårt att få tag på dem i en svensk bokhandel, menar Taimi. Margaret gillar mötet med låntagaren, att kunna etablera en personlig kontakt. – Det bästa med yrket är hitta rätt bok till någon, jag älskar det dektektivarbete det innebär och belöningen när man får bekräftelse på att man rekommenderade helt rätt bok!
Bromölla bibliotek finns på Facebook. Barn- och ungdomsbiblioteket har tillsammans med fritidsgården Tunnan skapat en Facebooksida som vänder sig till en yngre målgrupp. Bibliotekarierna genomförde en utbildningsdag för kommunens skolpersonal i informationssökning, källkritik och bibliotek på nätet. En reklamkampanj för att ge en personlig bild av biblioteket och dess personal genomfördes under november. Affischer sattes upp runt om i samhället med bilder på olika personer ur personalen som bjöd in till biblioteket. Hela personalen genomgick en endagsutbildning i försäljningsteknik. Under året anordnades flera arrangemang på biblioteket, t.ex. författarbesök, poesiafton, bröllopsvernissage, filmvisning och deckarnöten. Skollovsaktiviteterna på biblioteket var mycket uppskattade och välbesökta. Bibliotekets publika lokaler har fått nya sittmöbler och hyllor flyttades för att ge besökarna en mer inbjudande miljö med fler möjligheter att hitta läsplatser. Trådlöst internet installerades i bibliotekets samtliga lokaler. Förtida röstning erbjöds på biblioteken i Bromölla och i Näsum. Ett kulturprogram, över vad som händer på Bromölla bibliotek hösten 2010, delades ut till alla hushåll i kommunen, för att synliggöra biblioteket som kulturmötesplats.
Investeringsredovisning Margaret Svensson Taimi Lind
Ett nytt kassasystem har köpts in till fritidsgården Tunnan. Nytt kassasystem för simhallen inköptes inte utan vi kunde omprogrammera befintligt. Resterande budget på 20 tkr har omfördelats till turistverksamheten. Lös konst har köpts in för 50 tkr bl.a. två tavlor av naturmålare Troels Kirk, Näsum och två ljusinstallationer till Ifö-torget.
Måluppfyllelsegrad Kultur- och fritidsnämnden konstaterade att sammantaget var måluppfyllelsen god inom nämndens verksamheter. Mer detaljerad redovisning kring måluppfyllelsen finns i kapitlet med Kommunfullmäktiges övergripande mål.
Verksamhetsberättelser | Kultur- och fritidsnämnden
59
”Diskussioner pågår med IFÖ Sanitär om möjligheten att återuppta turbåtstrafiken på Ivösjön”.
Framtidsutsikter Fritidsgårdarnas verksamhet har en mycket stor betydelse i det förebyggande arbetet. Behovet av riktat stöd till barn, ungdomar och deras föräldrar ökar och samverkan kring denna problematik kräver än mer samverkan med fler aktörer. För att minska samhällskostnaderna inom sociala sektorn krävs en mer omfattande samverkan i det förebyggande arbetet mellan olika aktörer både inom det offentliga, privata och ideella. Bromölla kommun kommer att vara samarbetspartner i ett nytt Leaderprojekt ”Ivösjöns Arkipelag”, som beviljats EU-pengar. Syftet är att peka ut/anordna 10-12 platser för friluftsändamål på öar, fastlandet runt norra Ivösjön och längs Holjeån och ta fram kartmaterial med information. Bromölla kommer att delta i tre olika Skåne Nordost projekt, som beviljats pengar 2010, ”Delregional samverkan och utveckling studieförbund”, ”Delregional samverkan och utveckling av film” och ”Skåne Nordost - mitt bibliotek”. Bromölla kommer att vara en samverkanspartner i projektet ”Sydostleden”, där målet är en sammanhängande cykelled från Växjö till Simrishamn. Under 2011 kommer Tourism in Skånes nya bokningsplattform att implementeras, vilket gör att våra besökare/turister kan boka boende/upplevelser i vår turistbyrå. Positiva diskussioner med IFÖ Sanitär kommer förhoppningsvis att leda till försök med turbåt på Ivösjön, om än i liten skala. En obemannad turistbyrå kommer att inredas i restaurangen på Skåneporten och en informationstavla med turistinformation kommer att sättas upp på kommunens naturrastplats i nära anslutning till Skåneporten. Arbetet med att skapa ett Fossilcentrum i Bromölla kommer att fortsätta. Byggandet av Iföstrand ger nya möjligheter att genomföra projektet. Ny kultursamordnare börjar den 11 januari 2011 och kommer tillsammans med det lokala konstnärsnätverket att verka för att någon av byggnaderna på Iföstrandsområdet kan inrymma någon form av konsthall. En grupp konstnärer kommer att arbeta med att anordna en ”Vårsalong” (konstutställning) ute i naturen till våren. 2011 kommer ”Bromölla
Digitala hembygdsbok” att vara tillgänglig på nätet, vilket gör vår kulturhistoria tillgänglig 24 timmar per dygn. Under året kommer bibliotekskatalogerna i Kristianstad, Hässleholm, Bromölla, Osby, Östra Göinge och Hörby att slås samman. Låntagarna i dessa kommuner kommer därmed att fritt kunna låna, lämna tillbaka och reservera böcker inom detta gemensamma bibliotek. Genom en gemensam katalog kommer tillgången på media att öka för alla invånare i Skåne Nordost. Den 13 december 2011 är det 25 år sedan Bromöllas nuvarande bibliotek invigdes och 15 år sedan Informationskontoret startade. Detta kommer att uppmärksammas under hösten. Personalen kommer att utbildas i exponering och utställningsteknik. Kommunfullmäktige beslöt att i budgeten för 2011 tilldela biblioteket en resursminskning på 400 tkr. För att behålla turistbyråns auktorisation och bibliotekets tillgänglighet har inte öppettiderna påverkats. Istället begränsades servicen (enkelbemanning) för besökarna under vissa timmar per dag.
Nyckeltal (Ekonomi-Prestation-Kvalitet) Mål
2009
2010
Omsättning kr/inv, turism och besöksnäring
43,12
46,54
Total kulturverksamhet, kr/inv
35,24
37,07
Utlån/inv, bibliotek
6,0
6,0
Antal besökare i simhallen varav betalande
28 200
30 500
Andelen av målgruppen som har verksamhetskort på fritidsgårdarna, %
Resultat
40
40
2009
2010
Omsättning kr/inv, turism och besöksnäring
45,75
49,60
Total kulturverksamhet, kr/inv
36,80
40,40
Utlån/inv, bibliotek
5,6
5,5
Antal besökare i simhallen varav betalande
26 000
26 445
Andelen av målgruppen som har verksamhetskort på fritidsgårdarna, %
27
20
60
Verksamhetsberättelser | Miljö- och byggnämnden
Ordförande: Conny Svensson Förvaltningschef: Øjvind Hatt
Miljö- och byggnämnden Ekonomiskt Bokslut Budget Bokslut Utfalls- Budgetresultat (tkr) 2009 2010 2010 förändring avvikelse 09-10 2010
Intäkter - Avgifter - Bidrag - Övriga intäkter Summa intäkter
1 212
1 105
1 435
18%
330
0
0
0
0%
0
0
0
0
0%
0
1 212
1 105
1 435
0%
330
byggande arbete inte i lika hög grad av konjunktursvängningar. För 2010 kunde miljökontoret dock, precis som byggsidan, redovisa en positiv budgetavvikelse, även om den var av det blygsammare slaget (5 tkr). I det ingår då att personalstyrkan utökades motsvarande nästan 150 tkr utan ökade nettokostnader. Följande punkter skall redovisas utifrån Kommunfullmäktiges beslut 2009-05-25 § 58:
Kostnader - Personalkostnader
-2 866
-2 946
-2 857
0%
89
-130
-130
-130
0%
0
- Kapitalkostnader
0
-16
-7
0%
9
- Övriga kostnader
-547
-389
-595
9%
-206
-3 543
3 481
-3 589
1%
-108
- Lokalhyror
Summa kostnader
Nettokostnader
-2 331
-2 376
-2 154
-8%
222
Årets resultat Miljö- och byggnämndens ansvarsområde omfattar byggnadsfrågor, miljö- och hälsoskydd, trafikärenden och räddning (tillsyn). Miljö- och byggnämndens administrativa enhet är samhällsbyggnadsförvaltningen. Verksamhetsåret 2010 innebar ekonomiskt sett en positiv budgetavvikelse jämfört med budget på 222 tkr, en fördubbling jämfört med 2009, då det rörde sig om 107 tkr. I absoluta tal inga större summor men trots allt nästan tio procent av budgeten, som för 2010 var på drygt två miljoner (2 376 tkr). Nämndens resultat härrör till allra största delen från två verksamheter, nämligen byggnadskontoret och miljökontoret, men även nämnden själv bidrog, då man inte gjorde slut på hela sitt anslag utan lämnade tillbaka 42 tkr. Byggnadskontoret kunde tidigt under verksamhetsåret konstatera att konjunkturen verkade vara på väg uppåt igen åtminstone på byggsidan. En positiv budgetavvikelse på 179 tkr kunde till slut summeras ihop, resultatet av ett litet överskridande på kostnadssidan och en betydligt större för intäkternas del. För de delar av nämndens ansvarsområde som utgår från miljöbalken och närstående regelverk, påverkas tillsyn och före-
• Samtliga nämnder/förvaltningar uppmanas att aktivt se över och justera sina taxor. Samhällsbyggnadsförvaltningen har lagt fram förslag till revideringar av taxor rörande tillsyn enligt miljöbalken, plan- och bygglagen och lagen om skydd mot olyckor/brandfarliga och explosiva varor. • Samtliga nämnder/förvaltningar uppmanas att aktivt söka extern medfinansiering. Samhällsbyggnadsförvaltningen har inte haft någon extern medfinansiering under året.
Investeringsredovisning Investeringar inom nämndens verksamhetsområde är ganska sällsynta, och 2010 var inget undantag. Inga investeringar gjordes under året.
Viktiga händelser under året Miljökontoret kunde under 2010 satsa mer på planerad tillsyn än verksamhetsplanen hade förutspått. Detta var möjligt tack vare ett effektivt utnyttjande av resurserna, som även kunde ökas just tack vare de extra inkomsterna som den utökade verksamheten resulterade i. Under 2009 fick miljökontoret klara sig utan full bemanning och 2010 var det dags för byggnadskontoret, då det saknades en fast anställd byggnadsinspektör under sista kvartalet (tur att det finns seniorkonsulter).
Intern kontroll Under verksamhetsåret har förvaltningen arbetat med rutiner kring markavtal (arrenden, försäljning, reservation, nyttjanderätt) och planprocesser. Avsikten har varit att få bättre och smidigare hantering av händelser som ofta kan ha stora ekonomiska eller långsiktigt strategiska konsekvenser.
Verksamhetsberättelser | Miljö- och byggnämnden
61
Möten
Måluppfyllelsegrad Övergripande kan måluppfyllelsen för förvaltningen/nämndens verksamhet beskrivas som god, och budgetmålen uppfylldes. Med den riktade tillsyn som kunde göras på miljösidan utöver vad som planerats, tillsammans med den service som kunde upprätthållas trots problem att få tag på en ny byggnadsinspektör, gick det över förväntan även för själva verksamheten.
Framtidsutsikter Största osäkerhetsfaktorn under 2011 kommer att vara den förändring av plan- och bygglagen som träder i kraft i början av maj månad. Enligt Kommunförbundets beräkningar kommer den att medföra en dryg fördubbling av resursåtgången inom byggnadstillsynen, vilket för Bromöllas del skulle innebära en behovsökning från 0,6 till 1,35 tjänst. Det är naturligtvis svårt att i dagsläget förutsäga exakt hur konsekvenserna kommer att bli, men klart är att en kraftig ökning av taxor och avgifter blir aktuell, om en påtaglig försämring av självfinansieringsgraden skall kunna undvikas. Ett gemensamt förslag till hur detta skall lösas kommer att tas fram inom Skåne Nordost under våren. Den aviserade förändringen av plan- och bygglagen träder i kraft framåt halvårsskiftet 2011 men dess fulla inverkan på verksamheten kommer sannolikt inte att visa sig förrän senare.
Kl. 10.13 Bröderna Perssons Specialsnickeri, Bromölla – Ofta får vi göra specialbeställda inredningar. Det är det vi tycker är roligast och är bäst på, berättar VD Lars Persson för Per-Anders Green, näringslivschef i Bromölla kommun. Per-Anders är ute på ett av många företagsbersök och idag har turen kommit till Bröderna Perssons Specialsnickeri. – Det handlar om att komma ut och möta företagarna i deras vardag, att bygga personliga relationer, berättar han. Lars instämmer och förklarar att deras möte underlättar framtida kontakter och skapar snabbare problemlösningar. – Det är oerhört viktigt i dagens företagsklimat!
Lars Persson
Nyckeltal (Ekonomi-Prestation-Kvalitet) resultat
2009
2010
Antal byggärenden
312
227
Antal miljöärenden
497
405
Antal trafikärenden
116
100
Per- Anders Green
62
Verksamhetsberättelser | Revisionen
Revisionen
Ordförande: Lars B Bergman
Ekonomiskt Bokslut Budget Bokslut Utfalls- Budgetresultat (tkr) 2009 2010 2010 förändring avvikelse 09-10 2010
Intäkter - Avgifter
0
0
0
0%
0
- Bidrag
0
0
0
0%
0
- Övriga intäkter
0
0
0
0%
0
Summa intäkter
0
0
0
0%
0
Kostnader -190
-200
-235
0%
-35
- Lokalhyror
- Personalkostnader
0
0
0
0%
0
- Kapitalkostnader
0
0
0
0%
0
- Övriga kostnader
-441
-457
-386
0%
71
Summa kostnader
-631
-657
-621
-2%
36
Nettokostnader
-631
-657
-621
-2%
36
Årets resultat Av årets tilldelade budget har 36 tkr blivit en positiv budgetavvikelse. Detta är i stort sett samma utfall som gällde för förra året. Vi ser detta som resultat av att inga direkt oförutsedda saker skett inom den kommunala förvaltningen, vilka skulle kunna lett till speciella granskningar. Bland granskningar som skett kan nämnas Granskning av Socialnämnden, Revisionsrapport Bisysslor, Styrning och uppföljning av kvalitet inom individ- och familjeomsorgsverksamheten, Ärendehantering inom socialtjänstens område, Folkhälsorådet, Rutiner beträffande redovisning av anläggningstillgångar och Placering av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen.
Viktiga händelser under året Under året har en ny organisation för kommunen tagits fram och beslutats. Revisionen har följt dess arbete genom bland annat medverkan i gruppen för utbildning av de nya verksamhetsområdena. I samband med revisionsdagarna i Tylösand så väl som KOMMEK mässan i Malmö har revisionen deltagit. Vid dessa möten har intressanta vinklingar på kommunernas revisionsarbete lyfts fram. Dessutom har nya versionen på “God Revisionssed” lyfts fram.
Framtidsutsikter För den nya revisionen är intresset på den kommunala organisationen av speciellt intresse. Vi kommer att noga följa dess arbetssätt och de beslutsområden som fastställts. Under det kommande året skall dessutom upphandling av ny sakkunnig revisor äga rum. Detta arbete betraktas som mycket intressant för vår räkning.
Verksamhetsberättelser | Valnämnden
Ordförande: Gun Paulsson Tjänsteman: Bo Johansson
Valnämnden Ekonomiskt Bokslut Budget Bokslut Utfalls- Budgetresultat (tkr) 2009 2010 2010 förändring avvikelse 09-10 2010
Intäkter - Avgifter - Bidrag - Övriga intäkter Summa intäkter
0
0
0
157
150
164
0
0
0
157
150
164
-249
-328
-311
4%
14
0% 0%
14
25%
17
- Lokalhyror
0
0
0
0%
0
- Kapitalkostnader
0
0
0
0%
0
- Övriga kostnader
-33
-72
-28
-15%
44
-282
-400
-339
20%
61
Summa kostnader
Nettokostnader
-125
-250
-175
Valdeltagandet till riksdagsvalet ökade med 2,97 % till 84,28 %, valet till landstinget ökade med 2,09 % till 81,03 % samt till kommunfullmäktige ökade med 2,16 % till 81,50 %.
0%
Kostnader - Personalkostnader
63
40%
75
Årets resultat Det ekonomiska utfallet ger en positiv budgetavvikelse på 75 tkr. Bidragande till resultatet är något högre statsbidrag än budgeterat samt en medveten kostnadskontroll.
3 905 personer förtidsröstade i vår kommun. Detta innebär att nästan varannan röstande valde att förtidsrösta. Inför valet togs en kommunikationsplan fram med hjälp av informationsenheten. Som ett led av denna skedde annonsering i sociala medier om var man kunde rösta i Bromölla kommun. Utskick av vykort med information om valet har också skett till vissa målgrupper. Valnämnden hade ett sammanträde i november och genomförde då en utvärdering av genomförandet av valet. Nämndens överlämnande av röstsammanräkning, röstsedlar m.m. till länsstyrelsen har skett utan någon anmärkning därifrån. Något överklagande till Valprövningsnämnden över genomförandet av valet har inte heller förekommit.
Framtidsutsikter Nästa allmänna val till både Europaparlamentet och till riksdag och kommuner är planerat till år 2014.
Viktiga händelser under året Nämnden ansvarade för genomförande av valet till riksdag och kommuner den 19 september. Nämnden har i sin egen utvärdering konstaterat att man uppnått kommunfullmäktiges mål om ökat valdeltagande och att man anser nämndens insatser bidragit till detta.
Måluppfyllelsegrad Valnämnden har antagit följande beslut för att bidra till kommunfullmäktiges övergripande mål om ett ökat valdeltagande: 1. Införandet av kommunala bud ska ge fler människor möjlighet att rösta om de inte själva kan ta sig till röstningslokal. 2. Ökade informationsinsatser, gärna via nya kanaler, ska ske som tydligt anger de olika sätt och ställen som röstning kan ske. 3. Valnämnden ska ha ett sammanträde efter den 19 september för att göra en utvärdering av genomförandet av valet.
I valtider är det många som kontaktar kommunen med frågor om förtidsröstning och röstkort. Efter valet 2010 kunde vi konstatera att fler röstade och nästan varannan valde att förtidsrösta.
64
Verksamhetsberättelser | Överförmyndarnämnden
Överförmyndarnämnden Ekonomiskt Bokslut Budget Bokslut Utfalls- Budgetresultat (tkr) 2009 2010 2010 förändring avvikelse 09-10 2010
Ordförande: Tommy Höppner Handläggande tjänstemän: Helén Strandberg och Bo Johansson
Investeringsredovisning Nytt överförmyndarprogram har köpts in.
Intäkter - Avgifter
0
0
0%
0
- Bidrag
9
9
0%
0
- Övriga intäkter
0
0
0%
0
Summa intäkter
9
0
0%
0
Viktiga händelser under året Överförmyndarnämnden har fullgjort och ansvarat för de uppgifter som avses i föräldrabalken. Arbetet har varit inriktat på att ge en bra och korrekt service till personer som är i behov av hjälp och stöd av företrädare, samt till de som företräder dessa personer.
Kostnader - Personalkostnader
-371
-469
18%
-98
- Lokalhyror
0
0
0%
0
- Kapitalkostnader
0
0
0%
0
- Övriga kostnader Summa kostnader
-396
-4
-6
-18
350%
-12
-400
-377
-487
22%
-110
Intern kontroll Intern kontroll har utförts under november 2010 enligt nämndens beslut. • Kontroll av diarieföringsrutiner. • Kontroll av utbetalningsrutiner för arvoden.
Framtidsutsikter
Nettokostnader
Behovet av stöd och hjälp i form av gode män och förvaltare ökar både i omfattning och i komplexitet. Rekrytering av gode män och förvaltare som kan möta dessa behov är en viktig strategisk fråga för framtiden. Även rekrytering av gode män för ensamkommande flyktingbarn är något som ligger i tiden. Avtal med Migrationsverket avseende mottagande av ensamkommande flyktingbarn kommer att tecknas.
-391
-377
-487
25%
-110
Årets resultat Det ekonomiska utfallet blev en negativ budgetavvikelse på 110 tkr. Kostnaderna ligger till allra största delen på arvoden till gode män och förvaltare. Anledningen till överskridandet beror till största delen på att andelen huvudmän där kommunen ersätter för arvoden har ökat.
De gamla brukshusen är inte längre bostäder utan inrymmer olika verksamheter bl.a. ett museum och en butik.
Verksamhetsberättelser | Sammanställd redovisning
65
Sammanställd redovisning Kommunala bolag och kommunalförbund Kommunkoncernen
Sammandrag
2009
2010
Den sammanställda redovisningen visar det totala ekonomiska åtagandet som en kommun har. Den sammanställda redovisningen skall ligga till grund för en mer heltäckande analys av kommunens ställning och åtaganden, vilket ger ökade möjligheter till effektiv styrning. Den sammanställda redovisningen omfattar, förutom kommunen, företag där kommunen på grund av andelsinnehav eller annan anledning har ett betydande eller väsentligt inflytande. I den sammanställda redovisningen ingår företag där kommunens ägarandel uppgår till lägst 20 %. Aktiebolagen och stiftelsen som ingår i den sammanställda redovisningen betraktas som helägda eftersom Bromölla kommun tillsätter samtliga styrelsemedlemmar och erhåller samtliga tillgångar om de upplöses. Kommunalförbunden som ingår i denna redovisning ägs till 50 % av Bromölla kommun och har därför konsoliderats till 50 %. Respektive förbundsordning reglerar fördelningen av tillgångar vid eventuell upplösning av kommunalförbunden. I den sammanställda redovisningen för Bromölla kommun ingår åtta enheter, ett bostadsbolag, en underkoncern bestående av ett energi- och vattenbolag och ett fjärrvärmebolag, två kommunalförbund, en industristiftelse och två bostadsstiftelser som inte längre är aktiva där man ansökt om förändring i stadgarna som förberedelse för permutation.
Nettoomsättning (tkr)
55 849
60 578
AB Bromöllahem AB Bromöllahem bildades 1997 i samband med övertagande av tillgångar och verksamhet från stiftelserna Bromöllafastigheter och Näsumshem. Under året har Fastighets AB Ivöstrand förvärvats från Bromölla Industristiftelse och därefter fusionerats med moderbolaget. AB Bromöllahem bygger och förvaltar bostäder och lokaler i Bromölla kommun. Fastighetsbeståndet består av 49 fastigheter innehållande 983 lägenheter, 56 lokaler, 135 hyresaviserade garage och 179 hyresaviserade p-platser. Fastighetsbeståndet har ökats väsentligt under året genom förvärv från kommunen.
Balansomslutning (tkr) 369 939 429 420 Resultat efter finansiella poster (tkr)
7 597
5 520
Soliditet (%)
7,2
7,4
Investeringar (tkr)
35 458
50 800
Antal årsarbetare
4,0
4,0
Bromölla Energi Koncern Under året har Bromölla Vatten AB förvärvats och därefter fusionerats med Bromölla Energi AB. Underkoncernen består av 2 bolag, Bromölla Energi AB (inkl Bromölla Vatten) och Bromölla Fjärrvärme AB. Bromölla Energi AB är under namnändring till Bromölla Energi & Vatten AB. Moderbolaget har nätkoncession och bedriver elnätverksamhet och VA-verksamhet i Bromölla kommuns centralort med ca 4 500 kunder. Dotterbolaget driver anläggningar för produktion och distribution av fjärrvärme inom Bromölla kommun, dels i centralorten och dels i Näsum. Båda bolagen har som övergripande affärsmål, låga priser, enkel avgiftsinformation och hög driftssäkerhet. Moderbolagets elnätsavgifter tillhör de lägsta i landet och dotterbolagets fjärrvärmeavgifter de lägsta i Skåne. Bromölla Energi AB ansvarar också för debitering av kommunens renhållning. Fjärrvärmebolaget har fortsatt med fjärrvärmeutbyggnaden till de villor, som sett ur nätets geografiska utbredning, har ett fördelaktigt geografiskt läge. Totalt investerades under året 9,7 mkr. Investeringar i elnätet är främst nya distributionsanläggningar och reinvesteringar i nya kabelskåp, ca 20 villor har anslutits till fjärrvärmenätet genom förtätning. På VA-sidan består årets investeringar främst i nyanläggning av nya områden och ny vattenförsörjning till Gualöv, reinvesteringar i äldre spill- och vattenledningar. Sammandrag
2009 (*)
2010
Nettoomsättning (tkr)
71 277
84 625
Balansomslutning (tkr) 316 009 321 252 Resultat efter finansiella poster (tkr)
-4 673
54
Soliditet (%)
6,5
4,8
Investeringar (tkr)
12 607
9 746
Antal årsarbetare
13
(*) jfr året har korrigerats för jämförelse, inkluderar Bromölla Vatten
13
Genom samarbeten och via kommunala bolag erbjuds medborgarna en allsidig service inom många områden.
Bromölla-Sölvesborgs Gymnasieförbund Förbundet bedriver gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning samt gymnasiesärskola på uppdrag av medlemskommunerna. Elevunderlaget för gymnasieskolan är snabbt på väg neråt och organisationen har inte kunnat anpassas till detta i den takt som planerades inför 2010 vilket lett till ett betydande underskott för gymnasieskolans verksamhet. Lärartätheten har ökat under året och ligger även fortsättningsvis tydligt över rikssnitt. Gymnasiesärskolans resultat innebär ett underskott som kan kopplas till ökade personalkostnader utöver de budgeterade. Komvux verksamhet gör ett resultat nära det budgeterade. Minskade kostnader för arbetsmarknadsförsäkringar och interkommunal ersättning bidrar till att förbundet som helhet visar på ett positivt resultat. Förbundet har att under 2011 hantera en fortsatt elevminskning och en övergång till den nya gymnasieskolan som införs hösten 2011. Att anpassa organisationen till dessa förändringar är ett måste för en stabil och högkvalitativ verksamhet även fortsättningsvis. Bromölla-Sölvesborgs gymnasieförbund drivs tillsammans med Sölvesborgs kommun. Vardera part äger ca 50 %. I tabellen anges värde motsvarande vår andel i förbundet. Sammandrag
2009
2010
Nettoomsättning (tkr)
70 848
72 147
Balansomslutning (tkr)
14 136
14 462
Resultat efter finansiella poster (tkr)
365
64
Soliditet (%)
16,8
16,9
Investeringar (tkr)
278
0
Antal årsarbetare
121
121
SAMBOS Förbundet bedriver på medlemskommunernas uppdrag servicefunktioner inom IT, städ, kost, lönehantering och personaladministration. Medlemskommunernas beslut om städneddragningar har lett till betydande intäktsbortfall för förbundet och därmed en minskning av organisationen som i huvudsak reglerats genom naturliga avgångar. Bokslutet innebär ett betydande överskott för förbundet vilket kan förklaras dels genom rationaliseringar dels genom minskade kostnader för arbetsmarknadsförsäkringar. Medlemskommunerna har beslutat att
förbundet läggs ner 2010-12-31 och verksamheten övergår till Sölvesborgs-Bromöllas Kommunalförbund som är en utökning av gymnasieförbundet. Förbundets egna kapital ska enligt tidigare beslut användas till IT-investeringar och direktionen kommer därför att föreslå medlemskommunerna att detta förs över till det nya förbundet. Sambos bildades 2006 och tillhandahåller internservice åt medlemskommunerna. Förbundet drivs tillsammans med Sölvesborgs kommun. Vardera part äger 50 %. I tabellen anges värde motsvarande vår andel i förbundet. Sammandrag
2009
2010
Nettoomsättning (tkr)
25 069
22 981
Balansomslutning (tkr)
5 754
9 650
Resultat efter finansiella poster (tkr)
554
799
Soliditet (%)
17,7
18,8
Investeringar (tkr)
1 810
2 090
Antal årsarbetare
166
167
Bromölla industristiftelse Bromölla industristiftelse skall verka för att stödja och utveckla näringslivet inom Bromölla kommun, bl a genom att se till att det finns erforderlig tillgång på mark och lokaler för näringslivets behov, samt i förekommande fall uppföra och förvalta fastigheter för nämnda behov. Stiftelsen anlitar kommunens förvaltningar för administration mm. Industristiftelsen ägde 100 % av aktierna i fastighets aktiebolaget Ivö Strand. Under året har aktierna förvaltats av AB Bromöllahem. Sammandrag
2009
2010
Nettoomsättning (tkr)
861
862
Balansomslutning (tkr)
7 738
7 216
Resultat efter finansiella poster (tkr)
0
0
Soliditet (%)
0
0
Investeringar (tkr)
0
0
Antal årsarbetare
0
0
Verksamhetsberättelser | Sammanställd redovisning
67
”Lärartätheten i gymnasieskolan har ökat under året och ligger även fortsättningsvis tydligt över rikssnitt”.
Möten
Företag där kommunen äger mindre än 20% företag
andel
Bokfört värde i tkr
Kommunassurance Syd
574
Kommuninvest Sverige
500
Kommunsamköp
1
Kristianstad Airport AB
2%
1 365
Ekonomisk översikt (2009 års värden inom parentes) Årets resultat för den sammanställda redovisningen innebär en ökning av det egna kapitalet med 22,5 (12,1) Mkr.
Kl. 13.51 Dalaskolan Södra, fältskreterare En stor klunga av barn har samlats kring soffan, alla pratar i munnen på varandra och glada utrop blandas med de lugna rösterna från fältsekreterarna Robban och Monica. – Det är så här det brukar vara, vi försöker få till de spontana mötena, att ha en avslappnad dialog och det sker bäst i korridoren, förklarar Robban. Sofia i 9b tycker att fältsekreterarna behövs – det är bra att ha någon vuxen att prata med, det känns tryggt att de finns.
Nettoinvesteringarna uppgick till 76,9 (67,8) Mkr. Koncernens soliditet uppgår i bokslutet till 25,2 (24,8) %. Låneskulden uppgår till 668,3 (640,9) Mkr. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och statlig utjämning uppgick till 92,9 (94,4) %.
Redovisningsprinciper Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att det av kommunen vid förvärvstillfället eventuellt förvärvade egna kapitalet i dotterföretag har eliminerats. Med proportionell konsolidering menas att om dotterföretaget ej är helägt tas endast ägda andelar i varje räkenskaps post in i den sammanställda redovisningen. Obeskattade reserver har behandlats som eget kapital med undantag av den uppskjutna skatten som redovisas som en avsättning i balansräkningen och under verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Interna mellanhavanden mellan kommunen och respektive företag har eliminerats. Eventuella skillnader i redovisningsprinciper mellan kommunen och dotterföretagen har ej fullständigt justerats.
Robert Sestrajcic
Räkenskaper
Resultaträkning (mkr) Not
KOMMUN 2009 BUDGET 2010
KOMMUN 2010
KONCERN 2009
KONCERN 2010
Verksamhetens intäkter
1
90,3
78,9
92,7
211,8
222,4
Verksamhetens kostnader
2
-572,6
-579,7
-597,7
-653,3
-681,9
Avskrivningar
-21,3
-20,0
-20,0
-41,7
-43,1
Verksamhetens nettokostnader
-503,6
-520,8
-525,0
-483,2
-502,6
Skatteintäkter
3
432,1
427,6
435,6
432,1
435,6
Generella statsbidrag och utjämning
3
79,8
104,1
105,4
79,8
105,4
Finansiella intäkter
4
3,8
2,9
3,2
3,3
1,0
Finansiella kostnader
4
-2,2
-2,2
-1,4
-18,5
-14,9
Resultat före extraordinäraposter
9,9
11,6
17,8
13,5
24,5
Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Bokslutsdispositioner & skatt Skatt på årets resultat
5
ÅRETS RESULTAT
9,9
11,6
17,8
-1,2
-2,0
12,3
22,5
God ekonomisk hushållning där varje generation står för sina kostnader gynnar alla. 2010 var ett bra år.
Räkenskaper | Finansieringsanalys
69
Finansieringsanalys (mkr) Not
KOMMUN 2009 BUDGET 2010
KOMMUN 2010
KONCERN 2009
KONCERN 2010
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
9,9
11,6
17,8
12,3
22,5
Justeringar för av- och nedskrivningar
21,3
20,0
20,0
41,5
42,9
Justering för övriga ej Likviditetspåverkande poster
6
-0,8
-2,6
4,6
1,2
Ökning-/minskning+ rörelsefordringar
12
12,5
-14,8
16,4
-15,4
Ökning+/minskning- rörelseskulder
17
5,9
0,7
11,2
10,9
21,1
86,0
62,1
Medel från den löpande verksamheten
48,8
31,6
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
7
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
7
-30,3
-33,1
14,1
-30,9
-67,3
-76,0
24,5
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
9
Minskning finansiella anläggningstillgångar
9
-0,5
-1,5
-1,0
-1,7
0,6
Förvärv av dotterföretag Medel från investeringsverksamheten
-16,7
-33,1
-7,9
-67,7
-77,7
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån Amortering av skuld
16
-0,4
-1,0
-0,4
153,4
52,3
-143,9
-16,0
Ökning av finansiella anläggningstillgångar Minskning av finansiella anläggningstillgångar
9,10
Medel från finansieringsverksamheten
0,7 0,3
-1,0
-0,4
9,5
0,1 36,4
Årets kassaflöde
32,4
-2,5
12,8
27,8
20,8
Likvida medel vid årets början
13
45,2
77,6
77,6
90,0
117,8
Likvida medel vid årets slut
13
77,6
75,1
90,4
117,8
138,6
70
Räkenskaper | Balansräkning
Balansräkning (mkr) Not
KOMMUN 2009
KOMMUN 2010
KONCERN 2009
KONCERN 2010
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar
7
274,7
268,0
872,3
908,9
Inventarier
8
26,1
24,2
32,2
31,2
Aktier och andelar
9
16,5
14,5
2,6
4,6
Långfristiga fordringar
10
9,6
13,0
3,6
3,3
Goodwill
52,0
50,1
962,7
998,1
Summa anläggningstillgångar
326,9
319,7
Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter
11
0,2
0,2
0,2
0,2
Kortfristiga fordringar
12
28,1
42,9
54,2
72,5
Likvida medel
13
77,6
90,4
117,8
138,6
Summa omsättningstillgångar
105,9
133,5
172,0
211,3
SUMMA TILLGÅNGAR
432,8
453,2
1 134,7
1 209,4
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital Eget kapital
14
245,5
263,3
281,9
304,4
därav årets resultat
9,9
17,8
12,3
22,5
därav ändring redovisningsprincip Avsättningar
Avsättningar för pensioner
2,5
2,1
6,0
2,7
Avsättningar för återställning av deponi
1,9
4,6
1,9
4,6
Avsättningar för uppskjuten skatt
29,5
29,8
Andra avsättningar Summa avsättningar
15
4,4
6,7
0,6 38,0
37,1
Långfristiga skulder Anläggningslån
16
69,4
69,0
643,4
672,3
Kortfristiga skulder
17
113,5
114,2
171,4
195,6
Summa skulder
187,3
189,9
852,8
905,0
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
432,8
453,2
1 134,7
1 209,4
STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Pensionsförpliktelser
18
200,7
179,9
Löneskatt på pensionsförpliktelser
18
48,7
43,6
Kommunalt förlustansvar för egnahem
19
0,7
0,7
Övriga borgensförbindelser
19
560,0
622,3
Beviljad checkräkningskredit
10,0
10,0
Räkenskaper | Noter
71
Noter (mkr)
KOMMUN 2009
KOMMUN 2010
KONCERN 2009
KONCERN 2010
1. Verksamhetens intäkter
Intäkter enligt driftredovisning
135,8
132,0
Interna intäkter
-45,5
-39,3
Återbetalning från KPA S:a Verksamhetens intäkter
0,0 90,3
92,7
211,8
222,4
2. Verksamhetens kostnader
Kostnader enligt driftredovisning
648,8
642,5
Avskrivningar
-21,3
-20,0
Internränta
-10,9
-10,3
Interna kostnader
-45,5
-39,3
Övriga finansiella kostnader
1,5
S:a Verksamhetens kostnader
572,6
24,8 597,7
653,3
681,9
I verksamhetens kostnader ingår leasingavgifter med
1,4
1,7
Redovisning av leasingavgifter på ingångna avtal i tkr. Årets leasingavgifter, maskiner och inventarier - varav finansiellt ingått före 1 januari 2003
0,0
0,0
Framtida förfallobelopp 2011
1,2
1,5
Framtida förfallobelopp 2012
1,0
1,2
Framtida förfallobelopp 2013
0,6
0,1
Framtida förfallobelopp 2014 3. Skatteintäkter, generella statsbidrag + utjämning
Kommunala skatteintäkter Preliminära skatteintäkter
446,5
429,7
446,5
429,7
Slutavräkningsdifferens föregående år
0,4
0,3
0,4
0,3
Preliminär slutavräkning innevarande år
-14,8
5,6
-14,8
5,6
S:a Kommunala skatteintäkter
432,1
435,6
432,1
435,6
Generella statsbidrag och utjämning Generella statsbidrag
12,0
12,0
Inkomstutjämning
96,7
96,2
96,7
96,2
Kostnadsutjämning
-11,1
-8,9
-11,1
-8,9
Kommunal fastighetsavgift
19,2
19,1
19,2
19,1
Sysselsättningsstöd Regleringsavgift
-6,0
3,1
-6,0
3,1
Nivåjustering Mellankommunalutjämning LSS-utjämning
-19,0
-16,1
-19,0
-16,1
S:a generella statsbidrag och utjämning
79,8
105,4
79,8
105,4
Avräkningsbelopp per invånare i kr Slutavräkning
36,0
-1 186,0
Preliminär avräkning
-1 212,0
456,0
4. Finansiella intäkter och kostnader
Intäktsräntor
3,3
2,4
Aktieutdelning
0,5
0,8
S:a finansiella intäkter
3,8
3,2
3,3
1,0
Kostnadsräntor
1,9
1,4
18,8
14,9
Avgår räntebidrag
3,3
1,0
-0,3
Nedskrivning av andelar
0,3
S:a finansiella kostnader
2,2
1,4
18,5
14,9
72
Räkenskaper | Noter
Noter (mkr)
KOMMUN 2009
KOMMUN 2010
KONCERN 2009
KONCERN 2010
5. Skatt på årets resultat
Aktuell skatt på årets resultat
-1,2
-2,0
6. Ej likviditetspåverkande poster
Nedskrivning av kundfordringar
0,1
0,0
0,1
-0,1
Reavinst/reaförlust försäljning av anläggningar
-2,8
-5,2
0,0
-0,9
Förändring av pensionsskuld/avsättningar
-2,1
2,3
0,0
-0,8
Nedskrivning tillgång i Kristianstad Airport
0,3
0,1
0,3
0,1
Övrigt
3,7
0,2
4,2
2,9
S:a ej likviditetspåverkande poster
-0,8
-2,6
4,6
1,2
7. Fastigheter och anläggningar
Allmän markreserv Ingående anskaffningsvärde
7,0
9,2
8,0
10,2
Årets försäljningar
-0,1
-0,1
Omklassificering till omsättningstillgångar
-0,2
-0,2
-0,8
Årets investeringar
2,5
1,8
2,5
1,8
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde
9,2
11,0
10,2
11,2
Utgående bokfört värde
9,2
11,0
10,2
11,2
Verksamhetsfastigheter Ingående anskaffningsvärde
347,3
338,1
Årets försäljningar
-20,9
-28,7
347,3
358,9
Omklassificering Årets investeringar
11,7
17,8
11,6
17,6
Utgående anskaffningsvärde
338,1
327,2
358,9
376,5
Ingående avskrivning
-144,5
-145,1
-144,5
-154,8
Årets försäljningar
9,7
9,5
Omklassificering Årets avskrivning
-10,3
-10,8
-10,3
-10,8
Utgående avskrivningar
-145,1
-146,4
-154,8
-165,6
Utgående bokfört värde
193,0
180,8
204,1
210,9
Fastigheter för affärsverksamhet Ingående anskaffningsvärde
8,5
10,2
315,1
333,3
Årets försäljningar
-0,1
Omklassificering
15,4
-4,8
Årets investeringar
1,7
3,1
2,9
3,6
Utgående anskaffningsvärde
10,2
13,3
333,3
332,1
Ingående avskrivning
-3,1
-3,3
-80,7
-92,5
Årets försäljningar
0,1
1,1
Omklassificering Årets avskrivning
-0,2
-0,3
-11,9
-12,1
Utgående avskrivningar
-3,3
-3,6
-92,5
-103,5
Utgående bokfört värde
6,9
9,7
240,8
228,6
Publika fastigheter Ingående anskaffningsvärde
91,5
98,2
91,5
98,2
Årets försäljningar Omklassificering Årets investeringar
6,7
8,8
6,7
8,8
Utgående anskaffningsvärde
98,2
107,0
98,2
107,0
Räkenskaper | Noter
73
Noter (mkr)
KOMMUN 2009
KOMMUN 2010
KONCERN 2009
KONCERN 2010
Ingående avskrivning
-35,8
-38,5
-35,8
-38,5
Årets försäljningar Omklassificering Årets avskrivning
-2,7
-2,8
-2,7
-2,8
Utgående avskrivningar
-38,5
-41,3
-38,5
-41,3
Utgående bokfört värde
59,7
65,7
59,7
65,7
Bostadsfastigheter Ingående anskaffningsvärde
1,0
1,0
365,3
390,9
Årets försäljningar Omklassificering
3,0
16,9
Årets investeringar
0,0
0,0
22,6
31,5
Utgående anskaffningsvärde
1,0
1,0
390,9
439,3
Ingående avskrivning
-0,7
-0,7
-36,6
-41,8
Årets försäljningar Omklassificering Årets avskrivning
-1,4
-5,2
-7,7
Utgående avskrivningar
-0,7
-0,7
-41,8
-50,9
Utgående bokfört värde
0,3
0,3
349,1
388,4
Pågående investeringar
5,6
0,5
5,6
4,1
S:a fastigheter och anläggningar
274,7
268,0
872,3
908,9
8. Maskiner och Inventarier
Fordon och maskiner Ingående anskaffningsvärde
19,1
Årets försäljningar
-0,5
18,6
19,1
18,6
-0,5
Omklassificering Årets investeringar
0,0
0,7
0,0
0,6
Utgående anskaffningsvärde
18,6
19,3
18,6
19,2
Ingående avskrivning
-6,9
-8,3
-6,9
-8,3
Årets försäljningar Omklassificering
0,5
0,5
0,0
Årets avskrivning
-1,9
-1,8
-1,9
-1,8
Utgående avskrivningar
-8,3
-10,1
-8,3
-10,1
Utgående bokfört värde
10,3
9,2
10,3
9,1
Övriga inventarier Ingående anskaffningsvärde
119,3
121,2
Årets försäljningar
-1,0
-0,5
131,6
132,2
-4,5
Omklassificering
-0,5
Årets investeringar
2,9
3,7
5,1
6,3
Utgående anskaffningsvärde
121,2
124,4
132,2
138,0
Ingående avskrivning
-100,3
-105,4
-106,6
-110,3
Årets försäljningar
1,0
0,3
4,1
Omklassificering
0,4
Årets avskrivning
-6,1
-4,3
-7,8
-6,0
Utgående avskrivningar
-105,4
-109,4
-110,3
-115,9
Utgående bokfört värde
15,8
15,0
21,9
22,1
S:a inventarier
26,1
24,2
32,2
31,2
74
Räkenskaper | Noter
Noter (mkr)
KOMMUN 2009
KOMMUN 2010
KONCERN 2009
KONCERN 2010
9. Aktier och andelar
Bromölla Energi
2,0
2,0
AB BromöllaHem
7,9
7,9
Kristianstad Airport AB
1,4
1,4
1,4
1,4
Folkets Hus föreningen
0,1
0,1
0,1
0,1
Bromölla Vatten AB
4,0
0,0
Kommunassurans Syd
0,6
0,6
0,6
0,6
Kommuninvest ekonomisk förening
0,5
0,5
0,5
Kommuninvest ekonomisk förening, förlagslån
0,0
2,0
0,5
2,0
S:a aktier och andelar
16,5
14,5
2,6
4,6
10. Långfristiga fordringar
Bromölla industristiftelse
6,9
6,3
Svenska fabriksarbetarförbundet
0,0
0,0
Bromölla-Sölvesborg Gymnasieförbund
0,0
0,0
Grundfondskapital
2,7
2,7
Bromölla Energi och Vatten AB
2,7
2,7
4,0
Övriga
0,0
0,9
0,6
S:a Långfristiga fordringar
9,6
3,6
3,3
13,0
11. Exploateringsfastigheter
Ingående balans
0,0
0,2
0,0
Omklassificering till exploateringsfastigheter
0,2
0,0
0,2
0,2
Försäljning
0,0
0,0
0,0
UB exploateringsfastigheter
0,2
0,2
0,2
0,2
12. Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
6,7
7,1
27,7
29,5
Div kortfristiga fordringar
13,2
25,3
10,4
27,6
Förutbetalda kostnader
0,9
0,4
8,3
4,6
Upplupna intäkter
7,3
4,5
7,8
5,2
Upplupna skatteintäkter
0,0
5,6
0,0
5,6
S:a Kortfristiga fordringar
28,1
42,9
54,2
72,5
13. Likvida medel
Plusgiro
0,6
0,9
0,6
0,9
Bankmedel
77,0
89,5
117,2
137,7
S:a likvida medel
77,6
90,4
117,8
138,6
14. Eget kapital
IB eget kapital
235,6
245,5
269,6
281,9
- Justering IB - Bokslutsdisp - Årets resultat
9,9
17,8
12,3
22,5
UB eget kapital
245,5
263,3
281,9
304,4
Räkenskaper | Noter
75
Noter (mkr)
KOMMUN 2009
KOMMUN 2010
KONCERN 2009
KONCERN 2010
15. Avsättningar
Avsättningar till pensioner Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP
1,1
1,2
Avsatt till ÖK-SAP
0,9
0,5
6,0
0,5
S:a pensionsavsättningar
2,0
1,7
2,2
Antal pensionsförpliktelser till förtroendevalda (ingen utbetalning 2009)
2
2
Antal personer med särskild överenskommelse
3
5
6,0
1,7
Avsättningar till löneskatt Särskild löneskatt
0,5
0,4
0,4
S:a särskild löneskatt
0,5
0,4
0,4
0,0
Övriga avsättningar Avsättning för uppskjuten skatt Avsättningar återställande av deponi
1,9
4,6
Övriga avsättningar
29,5
29,9
1,9
4,6
0,6
S:a Avsättning för återställande av deponi
1,9
4,6
32,0
34,5
S:a avsättningar
4,4
6,7
38,0
37,1
16. Långfristiga skulder
Låneskuld Ingående låneskuld
69,8
69,4
Justering av IB (2009 för stiftelserna)
-7,6
-7,5
631,3
Förändring korta skulder
643,4 -0,6
Periodiserade anslutningsavgifter
2,6
1,5
Nyupplåning under året
153,4
32,0
Stiftelserna Näsumshem och Bromölla fastigheter
7,6
Årets amorteringar
-0,4
-0,4
7,5 -143,9
-4,0
S:a långfristiga skulder
69,4
69,0
643,4
672,3
Kreditgivare Spintab
4,4
Nordea
30,0
4,0 0,0
Ivetofta sparbank
14,4
14,4
Handelsbanken
13,0
13,0
Kommuninvest
30,0
Amortering 2010 och 2011
-0,4
-0,4
S:a Lånegivare
61,4
61,0
Låneskuldens struktur 1 - Lånelängd Andel rörliga lån Andelen som förfaller inom 1 år
93%
51%
7%
Andel lån på mellan 1-5 år
49%
Andel lån på mellan 6-10 år Summa
100%
100%
76
Räkenskaper | Noter
Noter (mkr)
KOMMUN 2009
KOMMUN 2010
KONCERN 2009
KONCERN 2010
17. Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
26,2
35,7
44,7
54,3
Semesterlöneskuld
19,8
20,9
24,3
25,3
Upplupna pensionskostn. Individuell del
10,3
10,8
11,9
12,7
Upplupen särskild löneskatt på pensioner
2,4
5,6
3,1
7,2
Förutbetalda intäkter
16,6
5,3
20,3
10,1
Upplupna kostnader
7,2
8,7
18,6
24,1
Förutbetald skatteintäkt
17,3
14,5
17,3
14,5
Övriga kortfristiga skulder
13,7
12,7
31,2
47,4
S:a Kortfristiga skulder
113,5
114,2
171,4
195,6
18. Ansvarsförbindelse för pensioner
Ingående avsättning
200,4
200,7
Pensionsutbetalningar
-8,3
-7,4
Ränte- och basbeloppsuppräkningar
13,5
2,4
Förändringar i löneskatt Aktualisering
-0,6
Bromsen
0,0
-1,1 -2,0
Försäkring IPR
-12,2
Övrigt
-4,3
-0,5
Utgående avsättning exkl löneskatt
200,7
179,9
Löneskatt
48,7
43,6
Utgående avsättning inkl löneskatt
249,4
223,5
Aktualiseringsgrad
93%
94%
19. Borgensåtagande
Egna hem och småhus SBAB
0,7
0,7
Statens bostadskreditnämnd
0,0
0,0
Spintab
0,0
0,0
S:a egna hem och småhus
0,7
0,7
0,0
0,0
Kommunägda företag AB BromöllaHem
327,8
362,0
Bromölla Energi AB
144,5
157,5
Bromölla Vatten AB
76,9
76,9
Bromölla fjärrvärme AB
0,0
S:a kommunägda företag
549,2
25,0 621,4
0,0
0,0
Fastighets AB Ivö Strand
9,8
0,0
Föreningar
1,0
0,9
Övriga
0,0
S:a totala borgensåtagande
560,7
0,0 623,0
0,0
0,0
Bromölla kommun har i juli 2009 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per 2010-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regerssavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Bromölla kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 201012-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB totala förpliktelser till 183 455 180 724 kronor och totala tillgångar till 178 833 146 269 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 537 097 448 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 523 425 399 kronor.
Räkenskaper | Redovisningsprinciper
77
Redovisningsprinciper Rekommendationer Kommunen följer i allt väsentligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer. De rekommendationer som inte följs är: • 10.1 om avsättningar och ansvarsförbindelser. Det är framförallt avsättning till sluttäckning av deponin på Åsen som inte är tillräckligt hög. Extra avsättning har dock gjorts under året. Någon nuvärdesberäkning har inte heller gjorts av kommunen, men Länsstyrelsen har i sitt tillstånd krävt en garanti på 18,3 mkr. Då kommunens avsättning den 31/12 endast utgör ca 25 % av Länsstyrelsens krav har vi gjort bedömningen att någon nuvärdesberäkning inte behövs. • 11.1 om materiella anläggningstillgångar görs också på så sätt att aktiveringar av anläggningar sker 3 gånger per år och kan medföra att anläggningar kan ha varit i bruk någon månad innan avskrivningen påbörjades. Det görs inte heller någon individuell prövning av varje tillgång för att fastställa avskrivningstiderna. Här har bedömningen gjorts att tidsåtgången inte står i proportion till utfallet. • 12.1 redovisning av immateriella tillgångar görs inte. Samtliga immateriella tillgångar redovisas som övriga inventarier. Leasing Rådet för kommunal redovisning har i sin rekommendation nr 13 tagit upp frågan hur leasingavtal skall klassificeras. Man skall fr.o.m. 1 januari 2003 skilja på finansiella och operationella leasingavtal. Avtal som ingåtts före rekommendationens ikraftträdande får dock klassificeras som operationella. En kartläggning av samtliga leasingavtal har gjorts och sedan 2003 har endast ett fåtal finansiella leasingavtal ingåtts och då till ett obetydligt värde. Dessa har därför klassificerats som operationell leasing med hänsyn till dess värde. Inga hyresavtal är klassificerade som finansiella leasingavtal eftersom avtalsperioderna är kortare än objektens livslängd och inga ekonomiska risker eller fördelar är avtalade mellan leasegivaren och leasetagaren. Pensionsskuld Kommunen använder sig av KPA för beräkning av pensionsskulden. Kommunens skuld till de anställda i form av pensionsutfästelser intjänade fr.o.m. 1998 har bokförts som en kortfristig skuld avseende den individuella delen och därtill tillhörande löneskatten. Kommunen betalar ut hela den individuella delen. Den del som tas upp som kortfristig skuld avser 2010 och betalas ut under våren 2011. Garanti- och efterlevandepension samt pensioner till personer som inte ingår i det nya pensionssystemet har bokförts som avsättning. Pensionsskulden intjänad före 1998 har redovisats som en ansvarsförbindelse enligt den kommunala redovisningslagen. Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för förlorad tjänstepension. Pensionsersättningen är 3,5 % och beräknas på den sammanlagda ersättningen för förlorad arbetsförtjänst. Pensionsersättningen betalas en gång per år till en traditionell tjänstepensionsförsäkring i KPA Pensionsförsäkring AB. Förtroendevald som har uppdrag som motsvarar mer än 40 % tjänst följer det pensionsreglemente som gällde vid hans/hennes tillträdesdag. Fram till den 31 december 2010 omfattar det enbart kommunalrådet. Semesterlöneskuld De anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar, semestertimmar och okompenserad övertid har bokförts som kortfristig skuld. Semesterlöneskuldens förändring under 2010 har bokförts bland verksamhetens kostnader. Anläggningstillgångar I balansräkningen har anläggningstillgångarna tagits upp till anskaffningsvärdet, (utgiften minus investeringsbidrag) med avdrag för planenliga avskrivningar. Exploateringstillgångar Omklassificering har gjorts från anläggningstillgång till omsättningstillgång i samband med att exploatering påbörjats.
Lokalkostnader Under 2005 infördes internprissättning. Det innebär att budget och beräknat utfall för lokalkostnaderna fördelas ut på respektive lokalanvändare. Avsikten med internprissättningen har varit att kostnaderna skall belasta verksamheten och på så vis visa den verkliga kostnaden. Internränta Räntan beräknas med hjälp av den 5-åriga statsobligationen. Det är genomsnittsräntan för augusti de senaste 5 åren före aktuellt budgetår som ligger till grund för kommunens internränta. För 2010 fasställdes räntan till 3,5 %. Avskrivningar Kapitalkostnaderna är beräknade enligt nominell metod med linjär avskrivning på anskaffningsvärdet och 3,7 % ränta på bokfört värde. Kapitalkostnadsberäkningen har påbörjats vid den tidpunkt anläggningen aktiverats i anläggningsregistret. I anskaffningsvärden ingår inga räntor. Aktivering sker tre gånger per år för de investeringar som gjorts efter 1995, tidigare har anläggningarna aktiverats med två års eftersläpning. Principerna för avskrivningstider är för datorer 3 år, övriga inventarier 3-10 år, maskiner 10-20 år och fastigheter 10-50 år och görs efter bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider. Gränsvärdet för aktivering är 20 tkr, undantag görs för datorer och möbler. Vissa anläggningstyper har fr.o.m. 1997 fått förändrade avskrivningstider. De anläggningar som aktiverats före 1997 ligger kvar med de tidigare avskrivningstiderna. Lånekostnader Samtliga lånekostnader belastar resultatet den period de hänför sig till. Inga lånekostnader aktiveras i anskaffningsvärdet. Personalkostnader Varje verksamhetsberättelse börjar med en ekonomisk sammanställning. I begreppet personalkostnader ingår lön, kostnadsersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader. Personalsociala kostnader ingår inte i personalkostnaderna. Kundfordringar Från och med 2005 har en schablonmässig nedskrivning av kundfordringar gjorts. Nedskrivning har skett med 40 % på kundfordringar som är äldre än 45 dagar. Nedskrivning 2010 förbättrade resultatet med 14 tkr. Övrigt Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella pålägg i samband med löneredovisningen. Påläggen har skett enligt uppgifter från kommunförbundet. Ändring av redovisningsprincip har under den senaste 10-årsperioden gjorts vid 2 tillfällen: • 2000 ändrades redovisningen av skatteintäkter vilket påverkade resultatet positivt med 7,8 miljoner. Samma år korrigerades beräkningen av löneskatt på pensioner för åren 1998 och 1999 vilket påverkade negativt med 2,8 miljoner. • 2003 ändrade Bromölla kommun redovisningsprincip för redovisning av timlöner, ob- och övertidsersättning etc. vilket påverkade resultatet negativt med 2,3 miljoner. Från och med 2003 redovisas timlöner, ob-, övertidsersättning etc. på det år det är intjänat i motsats till tidigare år då den redovisades det år den utbetalades.
78
Räkenskaper | Begreppsförklaringar
Begreppsförklaringar Anläggningskapital Anläggningstillgångar minus avsättningar och långfristiga skulder. Anger hur stor del av det egna kapitalet som är bundet i anläggningar. Balansräkning Visar kommunens ekonomiska ställning, tillgångar, skulder och eget kapital, vid en viss tidpunkt. Eget kapital Den del av kommunens totala tillgångar som är finansierad med egna medel, kan delas in i anläggningskapital och rörelsekapital. Finansieringsanalys Visar hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har påverkat rörelsekapitalet. Finansnetto Finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Interimsfordring Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, utgör en omsättningstillgång.
Självfinansieringsgrad Är ett mått på hur stor del av årets anskaffning som kunnat finansieras med under året internt tillförda medel. Självfinansieringsgraden bör ligga i närheten av 100%. Balanslikviditet Balanslikviditeten ger en bild av relationen mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. I företag används den för att mäta effektiviteten i lagerhantering och försäljning. Likviditet Betalningsberedskap, förmåga att infria betalningsförpliktelser. Personalkostnad Löner plus arbetsgivaravgifter. Resultaträkning Visar hur årets resultat, förändringen av det egna kapitalet, under året har uppkommit.
Interimsskuld Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, utgör en kortfristig skuld.
Rörelsekapital Omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. Förhållandet mellan rörelsekapitalet och kommunens externa utgifter är ett mått på betalningsberedskapen.
Kapitalkostnad Intern ränta och avskrivning.
Skuldsättningsgrad Skulder i förhållande till totala tillgångar.
Kortfristig skuld Skulder som förfaller till betalning inom ett år.
Soliditet Eget kapital i förhållande till totala tillgångar, ett mått på kapitalstyrkan.
Det är viktigt att satsa på skolan för att barnen ska kunna möta framtida krav i vuxenlivet.
Revisionsberättelsen
Revisionsberättelsen Bromölla kommuns revisorer lämnar en revisionsberättelse för det gånga verksamhetsåret. Denna trycks på ett separat blad och kan med fördel placeras här!
79
Kreation.se | 10-0397 | Fotografer: Fotograf Serny, Mattias Johansson, Karin Wendel, Helena Öhlund
Bromölla kommun · Besöksadress: Kommunhuset, Storgatan 48 · Adress: Box 18, 295 21 Bromölla Tel: 0456-82 20 00 · Fax: 0456-82 22 00 · E-post: kommunstyrelsen@bromolla.se · Hemsida: www.bromolla.se
www.bromolla.se