RE-DE-SI-GN

RE-DE-SI-GN FORMGIVNING FÖR FRAMTIDEN.

RE-DE-SI-GN FORMGIVNING FÖR FRAMTIDEN.

TRÄ s.7

PLAST R PAPPE

sid 21

s.35

T

EX T

ELEKTRONIK sid 15

IL sid 25

GUMMI

sid 39

GLAS

sid 31

INDUSTRISPILL sid 45

INNEHÅLL

RE-DE-SI-GN / 5

Redesign ligger i tiden.

Med nätverk, entreprenörskap, hållbarhet och design som ledord formas under två år en mötesplats för design i Kronoberg. Vi kallar den C’reD – Centrum för redesign. C’reD är ett centrum där kunnande inom design och redesign kan möta kommersiell affärs- och produktutveckling. Vi är ett nätverk som bjuder in rådgivare, universitet och offentliga organisationer att vara med när vi kopplar samman tillverkningsföretag, entreprenörer, designers, produktutvecklare, kulturlivet och designstudenter.

Redesign är ett begrepp som ligger i tiden – men vad menas egentligen med det? För C’reD handlar det i första hand om att arbeta med återvunnet material, spillmaterial från tillverkningsindustrin men även återbruk. Och genom ny formgivning och ny funktion skapas nya hållbara affärsmöjligheter.

I boken visar vi fjorton starka exempel på hur man kan arbeta med just redesign som inriktning. Det är exempel utvalda från utställningen Rum för Rester som ägde rum på Smålands museum i Växjö under sommaren 2012. C´reD brinner för att skapa affärsmöjligheter för designområdet. Vi vill skapa en bubblande mötesplats och ser samverkan som en förutsättning för att lyckas. Oavsett om du studerar, arbetar som formgivare eller är företagsledare inom tillverkningsindustrin vill vi bjuda in dig till C’reD. Välkommen att ta plats!

Ingela Eriksson Projektledare C´reD

TRÄ

8 / RE-DE-SI-GN

RE-DE-SI-GN / 9

ANDREAS FLINK Andreas Flink har utbildat sig på Hantverk & Design på Nääs Fabriker, Capellagården samt Möbeldesignkurs i Pukeberg, Linnéuniversitetet.

Efter att ha arbetat tre år på snickeri, startar Andreas upp egen verksamhet hösten 2012. Han arbetar oftast med återanvändning i olika former, dock mest genom att laga och restaurera möbler eller byggnadsvård.

Duo Pall – Duo Pall kom till på en workshop med pinnstolar. Jag ville skapa en funktionell produkt med anor. Hemma har jag flera gamla mjölkpallar som ofta används, både till att sitta på och kliva upp på för att nå en sak som står högre. Min pall skapades av ben från olika pinn-

stolar och sits från skivmaterial. Att göra två som fungerar ihop och hålls ihop med ett hål på den mindre blev avgörande för den unika känslan. Det skapar också flera funktioner, som t ex en trappstege.

10 / RE-DE-SI-GN

MAXIMILIAN WINKEL Maximilian Winkel är utbildad vi fakulteten för Design und Konst vid Freie Universität Bozen i Italien. Maximilian läser förnärvarande Masterkursen i Industridesign på Konstfack.

Lampor i trä – Även de mest miljövänliga nya produkterna innebär ett uttag av resurser som jorden inte har hur mycket som helst av. Därav ambitionen att i största möjliga utsträckning arbeta med material som redan finns och där resursuttaget redan ägt rum. En inspirationskälla är efterkrigstidens skräddare som skapade nya kläder genom att ta olika stycken och delar av andar obrukbara kläder eller uniformer. Det

ger objekten en patina men även nya mönster och kombinationer.

– Lamporna är till största delen tillverkade av skivmaterial och fanér som tillvaratagits från återvinning. Genom öppna snittytor och mycket fina spår skapas flera facetter i materialet. Snittytorna återkopplar också till materialets ursprung. Storleken på lamporna varieras i vinkel, längd och materialets karaktär.

RE-DE-SI-GN / 11

12 / RE-DE-SI-GN

RE-DE-SI-GN / 13

LARS APELMO Lars Apelmo är utbildad möbelformgivare på Capellagården i Vickleby på Öland. Han har en egen verksamhet under Apelmo Produktutveckling och Surprise Lab samt är lärare vid Institutionen för Design vid Linnéuniversitetet.

Lapptäcksbord – Detta var ett uppdrag för Macken Design som har en grundläggande ambition att utveckla möbler och andra produkter som till 98 % består av återanvända komponenter. Det är ett högt mål som de också lyckas med i ett antal fall. I andra fall tillkommer av hygien- eller hållfasthetsskäl nödvändiga inköp av nyproducerade delar.

– Jag arbetar ofta i två parallella spår. För det första, vad vill jag göra för produkt och för det andra, vilka material finns att tillgå. Skivmaterial är en högt förädlad möbelkomponent som slängs i stora mängder. Det är hyllplan, hyllsidor, bordskivor, skåp och dörrar. Problemet är att de kommer i många olika och oregelbundna storlekar vilket är begränsande. Syftet var att skapa ett bord av återanvänt material. Idén om lapptäckebord föddes. Med utgångspunkt

i strukturen hos ett lapptäcke kunde vi på samma sätt göra ”lappar” av skivmaterialet. Vi sågade ner allting till tre fasta storlekar och sedan sammanfogades bitarna efter behov. Nu kunde vi skapa mosaiker som inte bara blev helt unika mönster utan kunde tillverkas i alla storlekar och även i olika former.

– Borden fick stor uppmärksamhet, kanske för att man i delarna lätt kan associera till egna minnen – fasters kök, familjens perstorpsplatta, konferensrumsbordet osv. Varje bord blir ett koncentrat av vår nyaste forntid.

– Alla koncept tillverkas med öppen källkod.

Om någon vill och kan tillföra något så gagnar det många. Det är ett modernt sätt att utveckla produkter. Till exempel så har lapptäckeborden inspirerats av Peit Hein Eeks arbeten.

ELEKTRONIK

16 / RE-DE-SI-GN

ANNA-KARIN HEDLUND Anna-Karin Hedlund är beteendevetare i grunden men har alltid strävat efter att arbeta som designer. Hon gick Recycle-Design-Återbruk på Eskilstuna folkhögskola med fokus på hantverk. Många olika tekniker blandas där, men en gemensam nämnare är återbruk och redesign. Anna-Karin läser nu till tapetserare vid Tibro Hantverkscentrum och ser fram emot att skapa nya värden i gamla möbler genom återbruk.

Nyckelhållare Kan du berätta om din designprocess när du skapade nyckelhållaren?

ner men i förlängningen skulle det kunna vara vilken form som helst.

– Ja, för det första så gillar jag kretskort. De har fina mönster och man kan få till rätt bra kontraster när man tar det ur sitt sammanhang. Jag hade tidigare sett att andra gjort saker med kretskort, fast mindre saker som manschettknappar. Det tyckte jag om. Min process började med att jag irriterade mig på att vi bara hade en krok att hänga nycklarna på hemma. Det var helt opraktiskt så jag efter en del skisser bestämde jag mig för att arbeta med kretskort och magneter. Det blev en kanin för att en av mina goda vänner älskar kani-

Samlar du på kretskort?

– Ja absolut. Jag har rätt många. Oftast hittar man de stora i gamla datorskärmar och de har ju inget som helst värde i sig. Rött är egentligen vanligare än man tror.

Hur ser du på att man tar upp någon annans idé och går vidare med den?

– För mig är det så att alla kan inspireras av varandra. Det är ju bara bra om vi kan inspirera och hjälpa fler till nya hållbara idéer.

RE-DE-SI-GN / 17

18 / RE-DE-SI-GN

RE-DE-SI-GN / 19

PAULINE THOMSEN Pauline Thomsen är utbildad guldsmed och gick Hantverksprogrammet med guldsmedsinriktning i Mjölby. Hon driver sedan 2008 Guldsmed Pauline Thomsen med ateljé i Alvesta.

Pauline arbetar med olika former av smide, både modernt och klassiskt, men inte så ofta med återanvändning som tema.

Punkt och Prickar Hur tänkte du när du skapade halsbandet?

– Jag har alltid gillat kretskort, där finns ett liv i spåren som fascinerar. Men det är svårt att hitta bra kretskort. De som sitter i miniräknare är de snyggaste. Har man väl fått tag i ett par så måste man jobba hårt med att rensa dem från alla motstånd på baksidan. Så det är en mycket tidskrävande produktionsprocess.

För att ge mer liv åt halsbandet har jag deko-

rerat nitarna som håller samman delarna med stenar.

– Mitt halsband är mera för gala än vardag. Jag skulle gärna utveckla det till en hel kollektion, men någon massproduktion blir det inte tal om. Varje halsband kommer att bli speciellt.

Och det är så jag arbetar direkt mot kund och varje objekt blir unikt.

PLAST

22 / RE-DE-SI-GN

JOAKIM THEDIN Joakim Thedin arbetar sedan 14 år som produktdesigner i eget bolag.

Innan dess arbetade han 15 år med scenkonst och som musiker. Han är självlärd som formgivare och arbetar till ca 25% med spillmaterial.

Han gör ofta unika objekt, t ex prisplaketter i plexiglas. I nyproduktion går mycket material till spillo och han försöker därför använda stuvbitar där det går och har också kontakt med en leverantör som lägger undan spill för att minimera resursuttaget.

Record Ball – Det var vid övergången från CD till spotify på datorn. Vi hade samlat ihop alla CD-skivorna och bar dem till förrådet. Där stod redan alla vinylskivor. Bortsett från ett par samlarexemplar är de inget värda idag. Då började jag arbeta med vinylen som material för att undersöka vad man kunde göra av det. Vinylen i sig är ett vackert material med en tydlig individualitet i sina spår där låtarna går fram. Idén till Record Ball kom efter ett tags funderande.

Både formen och hålet i mitten inbjöd till att göra en lampa. Som discokulor. Jag provade med olika kombinationer och kom fram till att

det måste vara ett udda antal halva skivor, annars lyser ljuset rakt igenom. Det blir ett dämpat allmänljus som reflekteras snyggt i spåren.

– Nu fortsätter jag arbeta och undersöka andra material som det finns mycket av, persienner till exempel. Jag ser gärna att andra designers testar mina koncept. Kan jag inspirera till återanvändning, och få andra att ta tag i detta så är det bara bra. När materialet lämnar ursprungsformen och antar en ny skepnad är det i lika stor grad innovatörens som designerns roll som räknas.

RE-DE-SI-GN / 23

RE-DE-SI-GN / 25

TEXTIL

26 / RE-DE-SI-GN

RE-DE-SI-GN / 27

SARA BIRGERSDOTTER Sara Birgersdotter är utbildad sömmerska och har studerat design, sömnad och mönster-konstruktion. Hon gick även en tid som lärling hos en skräddare. Hon arbetar nu som projektledare och leder textila språkverkstäder samt driver egen studio för kläddesign och sömnad.

Barnklädeskollektion Hur startade du med din kollektion?

– Det började september 2010 med ett uppdrag för Macken Design som gick ut på att skapa produkter som kunde tillverkas av textilverkstaden på en sådan nivå att de skulle kunna säljas. Vi skulle använda de tyger som kommer in som spill. Jag valde att ta fram en barnklädes-kollektion. Jag kände, trots att det finns en ganska stor konkurrens inom det segmentet, att en sådan kollektion kunde hitta sin marknad om den var tillräckligt speciell.

Dessutom är det vanligt att vi får in ganska små kvantiteter av samma tyg och därför var passade det bra att tillverka kläder i mindre storlekar.

– Vi startade en process med sömmerskorna

på Macken Design för att utveckla och bestämma möjlig svårighetsgrad. T ex så gjorde vi bara helfodrade kläder. Tygerna sorteras efter möjliga modeller och åldersgrupper. Vissa tyger funkar för t ex för femåringar men inte för tvååringar. Även knapparna är second hand. Helheten blev mycket lyckad med hållbar design i ett framgångsrikt format parad med integration.

– Under tiden har vissa modeller utgått och andra anpassats till efterfrågan. Två butiker i Stockholm säljer kollektionen och flera är på gång. Det verkligt roliga i projektet är att ha förmånen att utveckla en genomgripande helhet, där olika aspekter av hållbar konsumtion kuggar i varandra.

28 / RE-DE-SI-GN

BOEL OLSSON Boel Olsson gick ut Beckmans modelinje 1990 samt har en fil. kand. i konstvetenskap. Hon läser för närvarande konstteori på magisternivå och tränger där djupare in i designbegreppet. Efter examen från Beckman, arbetade Boel i London hos Laura Ashley’s designarkiv. Hon flyttade sedan tillbaks till Sverige och Pukeberg och fortsatte där att arbeta med design och historiska perspektiv på design. Hon idag en egen ateljé och syr på uppdrag från olika kunder samt efter egen design. Hon driver även butiken Redo Designstore i Kalmar och ser där direkt den praktiska tillämpningen av olika idéer.

Klänningar i retrotyger Hur länge har du hållit på med retrotyger?

– Redan under min tid på Beckmans gillade jag äldre textilmönster. Det var inte så populära då, utan sågs snarare som något kontroversiellt och lite bakåtsträvande. Men detta synsätt har ändrats sedan dess.

Hur arbetar du fram dina modeller?

– Jag letar tyger hela tiden och hittar ofta fantastiska mönster. Många gånger är det gardiner som är ursprungsmaterialet. Sedan

inspireras jag av klänningsmodeller från 50och 60-talet och ritar om dem så de ska passa dagens mått. Jag försöker skapa så allmänna modeller som möjligt. Tillgången på tyger är inte så stor, så det blir små kollektioner. Att sy upp större kollektioner skulle vara en dröm men det tar helt andra resurser i anspråk. Jag syr även upp enklare produkter som iPhoneskal och plånböcker. Då får jag ut många flera av ett material och det är så klart lättare att sälja i volym.

RE-DE-SI-GN / 29

GLAS

32 / RE-DE-SI-GN

RE-DE-SI-GN / 33

LINN BJELKNE Linn Bjelkne har en Kandidatexamen från HDK i Göteborg samt har gått Möbeldesignkursen i Pukeberg på Linnéuniversitetet. Hon driver det egna produktdesignföretaget design for life som är helt inriktat på hållbar design, återbruk och redesign. Tillsammans med Boel Olsson driver hon även designbutiken Re-do designstore i Kalmar. De startade för ett år sedan i kölvattnet av den designgrupp för hållbar design som båda tillhörde.

The bottle collection – Processen började i en fritt gestaltad uppgift på HDK på temat yta. För mig var det klart att mitt projekt skulle handla om återbruk. Jag gillar glaset i vinflaskor, både färg och ytans struktur. Samt att det finns i sådan mängd så det borde gå att göra något spännande av det.

I början arbetade jag med ljus och flaska. Huvudsakligen med elektriskt ljus, ljusslingor mm.

– Efter en tid blev jag mera intresserad av att använda en hel flaska och inte bara delar av en. Genom att skära den i tre sektioner fick jag direkt tre olika ljusstakar och det var den första delen i The bottle collection. Jag kallade den One bottle different lights, för varje ljusstake kunde hålla olika ljus; stearinljus, vär-

meljus och klotljus. Jag vann en designtävling med denna del och fick i samband med den också värdefulla synpunkter på hur man kan utveckla kollektionen, som idag innehåller såväl vas som dricksglas.

– Jag hade inte själv sett liknande saker innan jag började utveckla The bottle collection, men efter hand inser man att många arbetar med flaskor på olika sätt. Det mest anmärkningsvärda var dock när jag kom till Milanomässan och såg att väldigt många designers hade bara under det senaste året jobbat just med flaskan som basmaterial. Men egentligen är det bara bra, ju fler som jobbar med återbruk desto bättre.

RE-DE-SI-GN / 35

PAPPER

36 / RE-DE-SI-GN

JENNY KANDER Jenny Kander gick Estetisk inriktning i Bild och Form på gymnasiet samt har studerat Kursen Recycle, design, återbruk på Eskilstuna folkhögskola. Hon går nu en fördjupningskurs inom konst på Eskilstuna folkhögskola och förbereder att starta ett eget företag inom återbruk och redesign. Hon är en av sju som delar en gemensam verkstad under namnet reForm.

Anteckningsbok – Vi fick ett uppdrag att utveckla en produkt av gamla böcker som ju finns i mängder. Min ambition var att göra en användbar produkt med tydlig koppling till böcker. Jag tycker mycket om böckerna från 50- och 60 talet. Det finns en skönhet i pärmarna. Tidigare har jag använt makulatur från tryckerier och kopieringsmaskiner och gjort anteckningsblock, det har länge stört mig att så mycket papper bara an-

vänds på en sida och kastas utan att det tas till vara på. Nu kom jag på att man kan använda böckernas pärmar och skapa en känsla av bestående värde.

– Det jag gillar mest med mina anteckningsböcker är den tydliga igenkänningen och att det verkligen går att använda dem.

RE-DE-SI-GN / 37

GUMMI

RE-DE-SI-GN / 41

RONJA REUBER Ronja Reuber har gått Hantverksprogrammet, Mode och sömnad på Anders Ljungstedts gymnasium samt studerat Konsthantverk och design på Grimslövs Folkhögskola. Hon går nu på Steneby, första året med Textilinriktning.

Cykelsadel i cykelslang – C’reD och Mackens designtävling blev startskottet för mig. Jag ville för det första göra en användbar produkt och för det andra utgå från ett material som det fanns stor tillgång på. Jag ringde runt och fann en cykelreparatör som berättade att dels fanns det hur mycket som helst att tillgå och dels var cykelslangar väldigt svåra att återvinna.

– I min designprocess utgick jag helt från materialet. Som formgivare har jag arbetat med

att icke-textila material i olika plagg och började även där med cykelslang. Det blev dock inte särskilt användbart, utan en klänning i slang skulle bara blivit ett konstverk. Så jag vände tillbaka till ursprunget – till cykeln och tillverkade en sadel. Jag prövade flera metoder att sammanfoga delarna, men fastnade för flätning som visade passa bäst för det här materialet.

42 / RE-DE-SI-GN

ELLEN FELIXON & MINA KARAMI Ellen Felixon och Mina Karami har en utbildning i Industridesign vid Lunds Universitet. Produkten flätad korg i cykelslang är vinnaren i C’reD och Mackens Designtävling 2012.

Flätad korg i cykelslang Cykelslangar slits och slängs dagligen men återvinns inte i samma utsträckning som många andra vardagsprodukter. Därför tyckte vi att det var ett spännande material att utgå ifrån.

rats av har vi valt att fläta slangarna enligt ett klassiskt mönster som är typiskt för just näverslöjd. Med gummits mjukhet i motsats till nävrets styvhet får den traditionella formen ett helt nytt uttryck.

Vi har sökt och funnit inspiration i näverslöjd och därmed flätat samman ett modernt material med en gammal svensk hantverkstradition. Det som fascinerar oss med näverslöjden är enkelheten och den totala fokusen på materialet; hur vackra och funktionella föremål kan tillverkas helt utan verktyg eller maskiner och fästas utan lim, tråd eller andra hjälpmedel. Som en hyllning till hantverket vi inspire-

Det slitstarka och vattentåliga gummit gör att korgen även kan användas utomhus och i fuktiga miljöer. Korgen kan göras platt för att underlätta transport och då inga andra material är inblandade i konstruktionen är korgen i sin tur lätt att plocka isär och återvinna i nästa led när tiden är inne – en viktig aspekt som tyvärr ofta glöms bort i sammanhang där man arbetar med återvunna material.

INDUSTRISPILL

46 / RE-DE-SI-GN

CREATABLES Creatables startades 2008 av Erik Thorstensson (se foto), Petter Danielson och Oscar Ternbom. Erik är civilingenjör i Maskinteknik från Linköpings Tekniska Högskola, medan Petter och Oscar har inriktningen Teknisk Design från Chalmers. Creatables är ett nätverk av formgivare och ingenjörer som hjälper industriföretag att minska mängden materialspill i sin tillverkning. I materialytor som tidigare blivit spill i olika processer, ritas istället in nya produkter som skärs ut i samma tillverkningsmoment. Produkterna säljs sedan genom Creatables varumärke och kanaler.

Old News & Grävmaskin Old News samlar dagstidningar i väntan på pappersåtervinning. Old News låser fast tidningarna när den lyfts och är enkel att bära med till återvinningsplatsen när den är full.

Old News är utvecklad tillsammans med formgivaren Jonas Forsman. Old News är gjord av teknisk filt som blir över vid en fabrik i Halmstad som tillverkar inomhustennisbanor.

Grävmaskinen är den andra hängaren i serien Larri Motori Constructions. Det är hängare

som är särskilt lämpade för barn och barnrum.

När produkter laserskärs fram ur stora plåtar uppstår ofta spillytor som inte går att utnyttja.

Krokarna är utformade för att passa in i dessa spillytor och med ett tillägg i programmeringskoden skärs krokarna ut samtidigt som de ordinarie produkterna.

Efterord Det är i mötet mellan människor som utveckling sker. Erfarenheter utbyts, tankar delas och såväl nya idéer som samarbeten tar fart. På C’reDs mötesplats för design vill vi främja samverkan, innovation och nätverkande kring design. Därför utformar vi nu ett utvecklingsprogram för designföretagare, kallat Kunskapsverkstaden. Vi har genomfört såväl designtävlingar, workshops som seminarier och ett flertal nya aktiviteter är på gång.

Behöver du som designer en utställningslokal eller ett kontor för en dag? Arbetar du i ett tillverkningsföretag och vill göra något av spillmaterial i produktionen? Möjligheter till nya kontakter och nya idéer och affärer finns närmare än du tror.

Välkommen - vi vill bjuda in just dig till C’reD!

Mer information om C’reD hittar du på: www.designmötesplats.se www.facebook.com/designmötesplats

Vร LKOMMEN ATT TA PLATS.

www.designmรถtesplats.se

C’reD vill vara ett centrum där kunnande inom design och redesign kan möta kommersiell affärs- och produktutveckling i Kronoberg.

Vi är ett nätverk som bjuder in rådgivare, universitet och offentliga organisationer att vara med när vi sträcker oss ut till tillverkningsföretag, entreprenörer, designers, produktutvecklare, kulturlivet och designstudenter. Genom att skapa nya bindningar och strukturer återanvänds delar och material som skapar nytt värde och affärsmöjligheter inom nya områden. Kom med och öka din dragningskraft!

kreation.se 12-0328 | Foto: Malin Glännestrand (sid 9), Maximilian Winkel (sid 10 +11), Ronny Waltersson (sid 13), Linda Himsel (sid 18) ,PeterKlemensberger (sid 22), Magnus Gillberg (sid 27), Linnéa Josefsson (sid 32 + 33), utställningsbilder Nina Gillberg.

CENTRUM FÖR REDESIGN.