Kalmar Energi Årsredovisning 2010

Ă…rsredovisning 2010

Kalmar Energi 2010

22/12

25 min

é rturn

inte

15/1 V

us och

köldre

kord

Året som gått

22/4

et hus

pp

17/4 Ö

Öppet hus i Moskogen Varken isande vind eller överhängande regn kunde hindra närmare 700 besökare att komma till Moskogen vid öppet hus i april, två dagar efter den officiella invigningen.

Bussarna från Kalmar var fyllda med förväntansfulla gäster och hela dagen var det kö till rundvandringarna.

17/4 Kundmöt

en

Nominerad Kan-el-kampanj fortsatte

11/6 Miljöpr

is från cente

rn

Invigning av Moskogen Den femtonde april var det äntligen dags för invigning av kraftvärmeanläggningen Moskogen. Dagen till ära sken solen och Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand huvudtalade och tyckte att Kalmar Energi är ett föredöme för andra energibolag eftersom vi satsar på el och värme från förnybara råvaror. Under 2010 producerade Moskogen 136 GWh el och 383 GWh värme.

Den prisnominerade Kan-el- kampanjen fortsatte med succé under 2010. Året innan nominerades Kalmar Energi till Årets marknadsförare. Priset är en utmärkelse för marknadsföringsinsatser som sticker ut och inspirerar och delas ut av Marknadsföreningen i Kalmar Län.

Miljöpris till Kalmar Energi I juni delade Centerpartiet i Kalmar ut 2010 års miljöpris till Kalmar Energi med motiveringen ”för sitt långsiktiga arbete med att introducera förnyelsebar energi. Om vi ska minska beroendet av kärnkraft och fossila bränslen måste satsningar på ny teknik göras.

Kalmar Energi har i handling visat att man är en del i denna utveckling”.

6/2 K

an-el

på Gul

dfest

Framtidens värme i Kalmar I oktober invigdes en fullskaleanläggning inom Flexifuelprojektet, där flera olika energikällor kan kombineras och där den bästa kombinationen för uppvärmning kan räknas fram. Solfångare, en pelletspanna, olika typer av värmepumpar och ackumulatortankar ingår i anläggningen. Kalmar Energi är medfinansiär i projektet där bland annat forskare från Linnéuniversitetet ingår.

15/4 Håkan B

och Johan P

20/12 Anna K med

diplom

Jämställdhetspris I december fick vi ta emot Kalmar kommuns interna jämställdhetspris. Vi har sett över både det interna och externa arbetet för att skapa ett mer jämställt och jämlikt kundbemötande. Arbetet har mynnat ut i nya riktlinjer för utformningen av vårt informationsmaterial. Priset bestod av ett diplom och 10 000 kronor.

kogen

15/4 Invigning av Moskogen

Öppet

h

hus 15/7 Ute

30 jun: Kalmar En

ergi i media…

på stan

30 jun

: Kalm

ar Ene

rgi i m

edia…

Kundservice på stan I juli passade vi på att knyta närmare kontakt med våra kunder genom vår kundservice på stan. Här fick kunderna ställa frågor om sin faktura, förbrukning, avtal och delta i tävlingar.

et hus

F

15/11 Öpp

Topprankade av Greenpeace Under 2010 fortsatte Kalmar Energi att ligga i den absoluta toppen på Greenpeace rankinglista för elbolag, där andelen förnybar el är avgörande för hur högt man hamnar på listan. Ju mer förnybar el i sin portfolio desto bättre placering på listan.

sök i ler Be

en

Moskog

Energikväll för kunder

Studiebesöken ökar snabbt

I mitten på november bjöd vi in våra kunder till en energikväll där de fick energispartips, information om elområden och fick lära sig mer om Mina Sidor. Dessutom bjöds det på snacks, dricka och man kunde tävla om en månads leverans av middagar från Middagskorgen. Över 60 personer trotsade höstmörkret och kom!

Under 2010 har studiebesöken ökat lavinartat.

Hela 86 grupper med sammanlagt 2 284 personer har besökt Moskogen och fått en guidad visning. Det är dubbelt så många som föregående år.

Säker el i Kalmar Under 2010 hade 94 procent av våra kunder helt avbrottsfri el. Sammanlagt drabbades 1 356 av totalt 22 159 kunder i Kalmar av oplanerade strömavbrott. Längden på avbrottstiderna varierar beroende felorsak och tid på dygnet. Medelavbrottstiden för de drabbade kunderna var 70 minuter.

é

el-turn

12/1 Kan-

30 jun: Kalmar

7/8 Co

nny ka

nalsim

mar

Energi i media…

k

Topran

npeace

Gree ade av

Kanalsimmet

Ny värmecentral med solceller

Kalmar Energi var huvudsponsorer av Kalmar Kanalsim – en nygammal klassiker från 30-talet som väckts till liv igen.

Den sjunde augusti deltog ett sextiotal personer i simtävlingen, varav två var våra egna anställda, Conny Johansson och Pär Carlgren. Tävlingen sker i kanalerna runt centrala Kalmar och banan är cirka 1 800 m.

En ny värmecentral med solceller sattes i drift i Östra Smedby i oktober och producerar nu el för fullt. Solcellerna ger en toppeffekt av 11,1 kW och producerar cirka 10 000 kWh under ett år.

Invigning

av Moskoge /4 Plan 1n5

men

vshol

å var erin p

Kalmar Energi är Kalmarregionens ledande energiföretag med en stark lokal närvaro.

Att värna om vår gemensamma miljö ligger oss varmt om hjärtat. Därför levererar vi alltid el producerad av förnybara källor. Vår fjärrvärme tillverkas nästan uteslutande av rena biobränslen. Som lokalt energiföretag finns och arbetar vi i våra kunders omedelbara närhet. Det gör att vi känner den lokala marknaden och våra kunder väl. Vår ambition är att alltid vara tillgängliga, ge ärliga svar och korrekt information. Det är så vi vill ha det, en personlig relation med våra kunder, allmänheten och våra övriga partners.

INNEHÅLL VD har ordet Elförsäljning Elnät Värme Det hållbara samhället Medarbetarna Att skydda värden Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Förslag till vinstdisposition Resultaträkning Balansräkning Förändringar i eget kapital Kassaflödesanalyser Noter Tilläggsupplysningar Styrelse och ledning

SIDA 2 6 8 10 14 16 18 20 22 23 23 24 26 27 28 31 32

2

VD HAR ORDET

VD har ordet

egen el och vä

rme

på Maria w

besök

VERKSAMHETSBERÄTTELSE · KALMAR ENERGI

3

”Vi tror inte att det finns ett svar på klimatfrågan – vi vet att det finns flera.”

Vi lämnar 2010 bakom oss med en kylig vinter och en stärkt

Våra kunder visar vägen

konjunktur i färskt minne. Utmaningen ligger i att möta

Vi har många kunder med stort hjärta för miljöfrågor. Klimat-

framtiden på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt håll-

engagemanget ställer samtidigt krav på oss som leverantör

bart sätt. Med andra ord säkra att det vi bygger idag inte

att göra det möjligt för kunden att välja hållbara energilös-

tar av framtida resurser och visa att ekonomiskt välstånd

ningar och få mer kunskap om sin

inte behöver påverka miljön negativt.

förbrukning. Ständiga förbättringar är basen i vårt sätt att leda

Den kunskap som vi byggt upp om hållbara energisystem

verksamheten och innebär att det

fortsätter vi att förvalta och sprida vidare. Drivkraften att

alltid finns saker att förändra. I

vilja göra stora som små förändringar finns hos våra kunder.

årets kundundersökning uppskat-

Vi står för kunskap och rådgivning så att vi når den bästa

tar våra kunder vårt arbete med

systemlösningen. Tillsammans kan vi förändra.

miljöfrågor och ger oss samtidigt en eloge för arbetet med att

En omvärld i förändring

förbättra fakturorna. Vår största

I vår verksamhet ser vi trender som påverkar oss i form av

styrka sitter fortsatt i det per-

omregleringar, fortsatt integrering av EU och ökade krav på

sonliga mötet. Det stärker oss

säkerhet och tillgänglighet. Ändrade regleringar påverkar

att fortsätta att leva som den

både elnäts- och värmeverksamheterna genom nya intäkts-

goda grannen och att möta

modeller för elnätet och utredningar om hur man ytterligare

människor där de befinner sig.

konkurrensutsätter fjärrvärmen. Våra elkunder påverkas

Med en rullande kundservice kunde

dessutom av de nya elområdena som är ett verktyg för att

vi komma till kunden och vår Kan-el-turné fick det

snabba på integrationen av ett europeiskt energisystem.

genomslag vi hade hoppats på. Bland det som vi kan förbättra

Kontakt!

nämner kunderna nytänkande och fler avtalsformer.

Vårt ansvar Vi ansvarar för att leverera hållbar energi som är avgörande

Vi är en del av ett hållbart samhälle

för samhället och människors sätt att leva. Utan el och värme

Vi har under året arbetat med vår vision ”Med omtanke

påverkas snabbt samhällets funktioner och det vardagliga

om människa och miljö bygger vi det hållbara samhället”. I

livet. Vi som bygger infrastruktur, som ska finnas för lång tid

takt med att vi förstärkt miljöarbetet har förväntningarna på

framöver, har ett extra stort ansvar för den närmiljö vi verkar i.

oss både som leverantör och arbetsgivare ökat, vilket är en

I Kalmar tätort ligger nästan alla kablar i marken. Det gör att

sporre i sig. Klimatfrågan handlar om att dra nytta av befint-

vi har en mycket hög leveranssäkerhet och bidrar samtidigt

liga energisystem, använda de energislag som kräver minst

till en bättre miljö för kalmarborna. Att utveckla boende-

resursåtgång samt säkra att den energi som används är för-

miljöer och säkra leveranser kräver både ett kontinuerligt

nybar. Med vår nya anläggning i Moskogen får vi fjärrvärme

underhålls- och förbättringsarbete samt en stor lyhördhet för

och el från biobränslen i närregionen. Det är att använda

förändringar i den stadsmiljö som vi verkar i.

bränslet optimalt.

4

VD HAR ORDET

Vad vore samhället utan el?

Affärsområdena elnät och värme överträffade våra förvänt-

Sättet vi använder el på har förändrats kraftigt under det

ningar medan elhandel påverkades negativt av periodvis

senaste årtiondet och med förändrat beteende ökar kraven

stora skillnader i elpriset över dygnet.

på leveranssäkerhet. Hushållen har idag fler apparater än nå-

Vi fick ett bra avslut på 2010 och en god start på 2011.

gonsin som kräver el för att vardagen ska fungera och med

Med väl fungerande anläggningar och god tillgång på

det ökar inte bara förväntningarna på tillgänglighet, utan

bränslen säkrar vi den fortsatta utvecklingen. Förbättrade

även viljan att hushålla och använda elen till rätt saker. Idag

fakturor och överskådlig statistik ska ge våra kunder

har alla kunder rätt till ersättning vid avbrott som överstiger

verktygen att se över sin förbrukning. Vi tror inte att det

12 timmar och från 1 januari 2011 utgår vite vid avbrott som

finns ett svar på klimatfrågan. Vi vet att det finns flera.

överstiger 24 timmar. Redan vid avbrott på några minuter upplever dock kunden att vardagen påverkas negativt och acceptansen för störningar i infrastrukturen har generellt sett minskat i samhället i takt med att användningsområdena har blivit fler och tillgängligheten ökat.

Då elnätet är ett monopol har Energimyndigheten som

Anna Karlsson

uppgift att bevaka leveranskvaliteten och även det pris som

VD Kalmar Energi

tas ut av kunden. Bevakningsmodellen förstärker kundens ställning och säkrar att det pris vi sätter är skäligt.

Hög leveranssäkerhet och låga elnätspriser Tack vare ett långsiktigt arbete med att successivt förstärka och förbättra elnätet i Kalmar tätort har vi idag en leveranssäkerhet på 99,9 procent. Vi är stolta över att samtidigt ha ett elnätspris som står sig mer än väl i jämförelse med likvärdiga stadsnät i landet. Kostnaden för att få elen levererad på ett tryggt sätt motsvarar runt 20 procent av den totala elkostnaden.

Fantastisk start för kraftvärmen I början av året tog vi över de sista delarna av anläggningen på Moskogen. Vi hade då, helt enligt tidplan, producerat värme och el sedan november 2009. Den kalla vintern i kombination med ovanligt höga elpriser och god produktionstillgänglighet redan första säsongen gav anläggningen

Vilket intress

e!

en rejäl skjuts in på det nya året. Elproduktionen gynnar våra värmekunder. Elintäkterna dämpar prisjusteringarna för våra fjärrvärmekunder och förstärker konkurrenskraften för fjärrvärmen. Vi har dessutom mer muskler att kunna erbjuda värme till fler kunder och till nya användningsområden.

En kall vinter stärkte resultatet Under 2010 steg omsättningen med närmare 24 procent till 867 miljoner kronor till följd av höga värmeleveranser och tillkommande elproduktion på Moskogen. Resultatet steg samtidigt till 79,4 miljoner kronor före dispositioner och skatt.

é

å turn

p Vi åker

Moskogen är en viktig del i vår vision om ett hållbart samhälle.

Här kan vi producera fjärrvärme och el från biobränslen i närregionen. Det gynnar miljön och är ekonomiskt effektivt.

Fullt fokus

l

trol

kon Full

6

ELFÖRSÄLJNING

Elförsäljning – fler väljer avtal med fasta priser

Välkommen!

åd

Goda r

7

VERKSAMHETSBERÄTTELSE · KALMAR ENERGI

Affärsområde Försäljning bedriver inköp av el samt försälj-

året har skillnaderna mellan dag- och nattpriser för elleve-

ning av el, värme och energitjänster till cirka 30 000 kunder.

rans i Sverige varit stora. Det har ökat våra inköpskostnader

Sydöstra Sverige är vår naturliga hemmamarknad, men vi

vilket påverkat resultatet negativt. En god riskhantering har

har kunder över hela landet.

reducerat de negativa konsekvenserna av svängningarna på elmarknaden under 2010.

Den svenska industrin har lyckats återhämta sig väl efter

Försäljningspriset var i genomsnitt 62,7 (55,4) öre per kWh

lågkonjunkturen jämfört med många andra länder i Europa.

inklusive elcertifikatsavgift. Trenden med minskad andel

Sveriges elanvändning ökade under året med nära 6 procent

kunder med fastpris bröts under året. Historisk höga rörliga

under 2010. Den kalla vintern påverkade prisbildningen på

elpriser bidrar till att fler kunder väljer avtal med fasta priser.

Nord Pool. Konsumtionen ökade och i kombination med svag hydrologi gav det ett genomsnittligt sverigepris på

Kooperativ vindkraft

54 öre/kWh. Elpriset svängde rejält under året. Under

Kalmar Energi Försäljning administrerar kooperativa

februari var situationen ansträngd med ett genomsnittligt

föreningar för samägande av vindkraft. Idag samarbetar

månadspris i Sverige om drygt 93 öre/kWh. Under vecka 1

vi med Kalmarsund Vind, Kyrkvinden och Härnö Vind, där

sattes ett nytt veckorekord med drygt 10 TWh och vecka 49

vårt uppdrag är att hantera föreningarnas fakturering av

tog en silverplats genom tiderna med 9,9 TWh.

medlemsel, avräkning av produktion samt att sköta balansansvar. Föreningarna har sammantaget cirka 900 medlemmar

Elområden från 1 november 2011

och producerar cirka 15 GWh vindel per år. För att samla

Svenska Kraftnät har beslutat att handeln på elbörsen för

produktionen i ett bolag i koncernen överfördes under året

Sverige ska delas in i fyra elområden. Vi har huvuddelen

Kalmar Energi Försäljnings vindkraft till Kalmar Energi Värme.

av våra kunder i elområde Malmö. Indelningen medför förmodligen högre priser i vårt elområde jämfört med andra delar av landet.

Högre försäljningspris och lägre volym Våra elleveranser var i stort sett oförändrade, 514 (511) GWh. Nettoomsättningen steg till 339 (297) miljoner kronor och rörelseresultatet landade på 0,1 (8,7) miljoner kronor. Under Kalmar Energi Försäljning AB; nyckeltal för åren 2006-2010 Prisutveckling i SEK av spot och eltermin

MSEK

1000

2010

2009

2008

2007

2006

900

Levererad volym, GWh

514

511

529

552

614

800

Summa intäkter

338

297

308

271

287

700

Rörelseresultat

0,1

8,7

2,5

1,8

0,7

0

3

1

1

0

Resultat efter finansiella poster

0,6

9,1

3,5

2,6

1,6

Balansomslutning

246

240

216

203

201

Avkast. på sysselsatt kapital, %

0,4

24

8

6

3

Soliditet, %

15

16

15

15

14

Investeringar

0,2

0,7

0,9

0,3

0,0

600

Rörelsemarginal, %

500 400 300 200 100 0

2007 Spot STOEUR

2008 Termin YR-10 (Euro)

2009

2010

Nettomarginal, öre/kWh

0,02

1,7

0,5

0,3

0,1

8

ELNÄT

Elnät – vi har låga elnätspriser i Kalmar

öte

Kundm el behövs

9

VERKSAMHETSBERÄTTELSE · KALMAR ENERGI

Affärsområde Elnät ansvarar för transporten av el inom

Tillväxttakten minskade

Kalmar och Sävsjö kommuner. I affärsområdet ingår även

Kalmar hade under 2010 en något lägre tillväxt och nybygg-

kompletterande tjänster. Det gäller i första hand offentlig

nation. Rörelseresultatet är därför något mindre än föregå-

belysning, tekniska tjänster samt bredbandstjänster. Antalet

ende år och landar på 33,3 (35,6) miljoner kronor. Aktiviteten

elnätsabonnemang ligger på närmare 25 000 stycken.

hos elkunderna inom våra nät ökade och under året genomfördes 3 334 (2 334) leverantörsbyten och vid årsskiftets slut

Den fakturerade volymen överförd el för affärsområdet sjönk

fanns 21 balansansvariga inom koncessionsområdet samt 68

under året till 429 (442) GWh. Kalmar har liten andel industri

elleverantörer.

och den stärkta konjunkturen märktes endast marginellt. I Sävsjö steg leveranserna för första gången på många år tack

Investeringar

vare etablering av ett par större industrier till 64 (59) GWh.

Efter den stora satsningen på fjärravlästa mätare hos samtli-

De totala intäkterna uppgick till 131 (124) miljoner kronor.

ga elnätskunder så sjunker investeringsnivån. Årets sammanlagda investeringar uppgick till 11,2 (21,6) miljoner kronor.

Säkra leveranser allt viktigare

Bland nyinvesteringarna har 4,1 miljoner kronor använts för

Ett fungerande elnät är en förutsättning för mycket i varda-

nyanslutningar på nätet och 0,5 (1,0) miljoner satsats på det

gen. Acceptansen hos våra kunder för att stå utan el räknas

fiberoptiska nätet. Reinvestering på distributionsnätet upp-

inte längre i timmar utan i minuter. Även 2010 blev ett år med

gick till 2,5 (2,3) miljoner kronor vilket ligger en bra bit under

hög leveranssäkerhet. Antal avbrott på högspänningsnätet

vårt långsiktiga mål att ha en förnyelsetakt på 10-12 miljoner

i Kalmar var 8 (1). Mätt som medelavbrottstid uppgick årets

kronor om året. Med något mindre nyinvesteringar de kom-

leveransavbrott till 5,5 (4) minuter. Vi har som långsiktigt mål

mande åren ökar vi reinvesteringstakten för att komma i fas

att avbrottstiden ska vara under 6 minuter.

med den långsiktiga planen.

Nätpriser varierar mellan stad och landsort

Bredband

Vi har låga elnätspriser när vi jämför oss med städer i motsva-

I vår roll att bygga infrastruktur i Kalmar tätort tar vi vara på

rande storlek. För landsortsnät ligger prisbilden ofta något

de samordningsfördelar som finns bl.a. genom att bygga upp

högre då kundtätheten i näten är mindre.

ett bredbandsnät. Det fiberoptiska nätet är idag 86 (85) km

För att bedöma om ett nätbolag har rimliga priser över-

långt och används av 18 (20) kunder som i sin tur hyr ut

vakar Energimyndigheten elnätsbolagens prissättning. Den

172 (164) förbindelser. Nätet är ett öppet nät vilket innebär

nya modellen för bevakning kommer att bygga på en, från

att vi upplåter det till flera olika operatörer. Försäljningen

myndigheten i förväg, godkänd intäktsram vilket kommer att

av bredbandstjänster uppgick till 4,9 (5,0) miljoner kronor.

stärka kundens ställning.

Affärsområde Elnät; nyckeltal för åren 2006 – 2010, inklusive 50 procent av Sävsjö Energi AB Prisjämförelse nätpriser

0

10

20

30

40

50

60

MSEK

2010

2009

2008

2007

2006

Fakturerad nätvolym, GWh

429

442

436

449

443

Summa intäkter

131

124

119

113

110

Rörelseresultat

33,3

35,6

35,7

32,8

31,3

26

29

30

29

28

Investeringar

11,2

21,6

26,7

21,0

27,0

Balansomslutning

190

171

177

148

153

Avkast. på sysselsatt kapital, %

27

34

35

33

26

Medelavbrottstid i minuter

5,5

4

1

33

7

Jönköping Kalmar Öresundskraft Nybro Karlskrona

Rörelsemarginal, %

Oskarshamn Emmaboda Lund Kristianstad Sävsjö

Prisjämförelse öre per kWh exkl. moms för en villa, 16A med årsförbrukningen 5 000 kWh

10

VÄRME

Värme – rekordstart för kraftvärmen i Moskogen

Bra diskussioner

s på Vi triv

jobbet

VERKSAMHETSBERÄTTELSE · KALMAR ENERGI

11

Kraftvärmeverket i Moskogen invigdes 2010 och är vår

1-2 procent om året för att väga upp kundernas energi-

största investering genom tiderna. Här omvandlas restpro-

effektivisering. Samtidigt skapar det ett utrymme för nya

dukter från den småländska skogsindustrin till energi. Den

användningsområden, till exempel där fjärrvärme ersätter el i

kalla vintern gjorde att anläggningen gick för fullt för att

vitvaror och kylanläggningar. Den samlade konkurrenskraften

leverera el och fjärrvärme till våra kunder.

för fjärrvärmen är avgörande för hur väl vi kommer att lyckas behålla och öka våra leveransvolymer.

Fjärrvärme – ett naturligt miljöval Intresset för fjärrvärme är stort bland våra kunder. Produktens

Bra bränsleinköp är nyckeln till konkurrenskraft

styrka är att det går att kombinera ett aktivt miljöval med

Med kraftvärmeanläggningen på Moskogen har bränsle-

bekvämlighet och trygghet. En förstärkt konjunktur har pres-

behovet förflyttats från förädlade till oförädlade biobränslen.

sat upp priset på olja och el under året vilket har påverkat

Eftersom tillgången på oförädlade biobränslen i form av

fjärrvärmens konkurrenskraft positivt. Affärsområde värme

GROT (grenar och toppar), skogsflis och torv är större

levererar fjärrvärme i Kalmar och Sävsjö med omnejd. Efter

minskar vi därmed risken för leveransstörningar på grund av

drygt tre decennier med offensiv utbyggnad värmer vi idag

bränslebrist. För att säkra leveranser av biobränsle arbetar vi

mer än 16 000 lägenheter, 2 000 villor, de flesta skolor, kontor,

med två större aktörer som tillsammans levererar en domine-

företag och flera industrier.

rande del av volymerna.

Intäkterna uppgick till 464 (351) miljoner kronor varav

Via vårt dotterbolag Sävsjö Träbränsle AB hanterar vi torrt

olika värmeleveranser inkl. elproduktion svarade för 431

träavfall från närliggande sågverk och industrier. Efter föräd-

(337) miljoner. Avtal tecknades med 133 (141) fastigheter

ling levereras bränslen i form av pulver, pellets och briketter

om anslutning till fjärrvärme vilket motsvarar en helårsvolym

till våra egna panncentraler och andra kunder som E.ON

om 5,7 (7,6) GWh eller en tillväxt med 1,5 procent. Intresset

Värme, Vattenfall och Jönköping Energi. Till kunder utanför

för anslutning är fortsatt hög och vi har under året fokuserat

koncernen levererades under året 36 815 (27 956) ton. Till

säljinsatserna på att fånga upp fastigheter inom befintliga

privatkunder ökade försäljningen något. Under 2010 såldes

fjärrvärmeområden. Vi ser fortsatt att våra kunders aktiva

3 446 (2 933) ton på konsumentmarknaden.

miljöarbete leder till energieffektiviseringar som dämpar den

Efterfrågan på biobränslen har under de senare åren ökat

volymökning som sker vid nya anslutningar. Sett över hela

i takt med att miljöfrågan hamnat i fokus samtidigt som al-

året ökade dock volymerna tack vare en kylig vinter och

ternativa uppvärmningsformer som el och olja blivit dyrare.

uppgick till 449 (524) GWh. I siffrorna från 2009 ingår leveranser

Efterfrågeökningen gäller inte minst träpellets

i Nybro med 133 GWh.

som lika enkelt kan användas för enskild uppvärmning i

Fjärrvärmen har en stabil prisutveckling

mindre kaminer som i större

Priset på fjärrvärme höjdes den 1 januari 2010 med 3 procent

anläggningar.

och sett över en tioårsperiod har prisbilden i snitt ökat med

Samhällutvecklingen

3,7 procent vilket är högre än den allmänna prisutvecklingen

påverkar byggbranschen och

men betydligt lägre än övriga uppvärmningsformer. Genom-

sågverksindustrin. Minskad

snittspriset i Sverige ligger på 144,10 kr per kvadratmeter

efterfrågan på sågade varor

och år. I Kalmar är fjärrvärme kundens bästa alternativ med

gjorde att vi även under 2010

hänsyn till pris, kvalité och miljö. Under slutet av året har

upplevde höga marknadspriser och

fjärrvärmens konkurrenskraft förstärkts i takt med att priset

från tid till annan bristsituation på

på olja och el skjutit i höjden.

bränsle. Det påverkade i sin tur

Om vi tar hänsyn till temperaturens påverkan på leve-

kostnaderna för vår bränsleanskaffning

ranserna uppvisar fjärrvärmevolymerna en svagt sjunkande

negativt samtidigt som prisbilden

tendens över en femårsperiod, trots de nyanslutningar som

ut mot kund ökade.

årligen görs på nätet. Det krävs en nyanslutningstakt på

tolt!

s Ganska

12

VÄRME

Första året med full drift i Moskogen Hösten 2009 togs kraftvärmeanläggningen i Moskogen i drift och 2010 blev dess första fulla driftår. Med en ovanligt kall vinter testades anläggningens tillgänglighet ordentligt och nådde glädjande nog produktionssiffror som låg över förväntan. Under 2010 producerades i Moskogen 384 GWh värme och 136 GWh el matades in på nätet. Det motsvarade närmare 80 procent av värmebehovet i Kalmar och drygt en tredjedel av den el som används i Kalmar stad. Med ovanligt höga elpriser under våren bidrog anläggningen i Moskogen väsentligt till ett förbättrat resultat för året.

Här skall elda

s…

Investeringar De sista posterna för investeringen i kraftvärmeanläggningen i Moskogen uppgår till 20,1 miljoner kronor av årets investeringar. Under året har utöver detta drygt 39 (66) miljoner investerats i värmeverksamheten. Närmare 36 (60,0) miljoner avser nyinvesteringar som till största delen använts för

r med!

hä … och

anslutning av nya kunder i både Kalmar och Sävsjö. Intresset för fjärrvärme är fortsatt högt samtidigt som kostnaden per anslutning har ökat.

Reinvesteringarna, för att trygga leveranssäkerheten till våra kunder, uppgick till 3,2 (2,3) miljoner varav huvuddelen avser upprustning av verksamheten i Sävsjö Träbränsle samt mätning och distribution. Vårt distributionsnät har till största delen byggts ut under 70- och 80-talet och vi har ett stigande reinvesteringsbehov för att även framåt säkra den höga leveranstrygghet som vi har idag. Reinvesteringstakten kommer därför att öka under de kommande åren.

Affärsområde Värme; nyckeltal för åren 2006 – 2010, inklusive 50 procent av Sävsjö Energi AB

MSEK

Prisjämförelse fjärrvärme

0

20

40

60

80

100

2010

2009

2008

2007

2006

Levererad värme, GWh

449

524

490

500

509

Elproduktion, GWh

136

35

20

20

18

Summa intäkter

464

351

298

300

302

Rörelseresultat

96,6

31,1

30,9

40,6

32,3

Rörelsemarginal, %

22

9

10

13

11

Investeringar

59

464

778

127

167

1615

1731

1245

559

471

7

3

4

11

12

278

337

297

266

270

99

95

97

97

92

Kalmar Kristianstad

Balansomslutning

Jönköping Öresundskraft

Avkast. på sysselsatt kapital, %

Nybro

Bränslekost, kr per levererad

Oskarshamn

MWh värme och el

Sävsjö

Andel värme producerad

Karlskrona

med värmepump* och

Lund

förnybara bränslen, %

Emmaboda

* Värmepump tagen ur drift 2009 Fjärrvärmepriset i enheten öre per kWh, till flerfamiljshus.

Källa Nils Holgersson, 2010.

Vi ansvarar för att leverera hållbar energi som är avgörande för samhället och människors sätt att leva.

Det är vårt sätt att vara den goda grannen.

ener

gieff

ektiv

14

DET HÅLLBARA SAMHÄLLET

Vi bygger det hållbara samhället

vi kan mycket

om el...

..

lar el-bul n a k . och

VERKSAMHETSBERÄTTELSE · KALMAR ENERGI

15

Visionen ”Med omtanke om människa och miljö bygger vi

0,8 procent av bränslemixen kom från fossila bränslen. Under

det hållbara samhället” handlar om att kunna erbjuda att-

året såldes 514 GWh el som till hundra procent producerades

raktiva energilösningar för människor i vår närhet samtidigt

med vind, vatten och biobränsle.

som vi tillsammans med andra driver arbetet för ett hållbart samhälle framåt. Satsningar på biobränsleeldad kraftvärme

Effektivitet handlar om att vara rädd om råvaran

och vindkraft är en del, att välkomna småskaliga alternativ

Primärenergi är en teknisk term för energi som finns som

är en annan och energieffektivisering är en tredje. Miljöfrågan

naturresurs och som inte har omvandlats av människan till en

har inte en lösning, den har flera.

annan form av energi. Det kan till exempel röra sig om vind, sol, träd, råolja och stenkol. Primära energikällor kan omvandlas

Moskogen – värme och el från skogen

till mer användbara former, till exempel elektricitet eller

Kraftvärmeanläggningen Moskogen är en tydlig symbol för

finare bränslen som bensin, pellets med mera. På vägen

att förnybar energi är framtiden. Att ta hand om det spill som

från produktion till slutkund försvinner en del energi genom

finns i skogarna runt om oss är att använda de resurser som

utvinning, förädling, transport, omvandling eller distribu-

finns lokalt på bästa sätt. För att vara en attraktiv arbetsgi-

tion. Det går åt energi för att producera användbar energi.

vare idag och imorgon måste vi kunna visa att vi inte bara har

Få uppvärmningsformer kan slå fjärrvärmen när det gäller

en vision när det gäller miljön utan att vi tydligt agerar och

användningen av primärenergi i ett kraftvärmesystem.

engagerar oss. Miljöarbetet är en naturlig del av verksamheten och den interna dialogen. I vårt verksamhetssystem

Med tydliga steg för ett hållbart samhälle

ingår målstyrning och ständiga förbättringar initierade av både

Som bolag arbetar vi aktivt med att minska utsläpp till luft

kunder och medarbetare. Den största drivkraften är det stora

såsom koldioxid, kväveoxid, kolmonoxid och stoft. Vi arbetar

personliga engagemanget och ansvaret hos våra medarbetare.

kontinuerligt med att säkerställa att pannorna utifrån våra miljövärden körs optimalt. Vi arbetar kontinuerligt med

Hur påverkar vi?

transportfrågorna, bland annat genom att köpa bränsle i

Kalmar Energi har ett omfattande miljöarbete för att minska

närområdet, ställa krav på bilarna vid val av transportör men

utsläpp i hela produktionskedjan från bränsleuttag till åter-

även med att se över våra egna interna transporter.

föring av askan till skogen. Vi arbetar systematiskt, dels via

Vi arbetar också med att säkerställa att energin används på

vår miljöcertifiering ISO 14 001, dels med att se över vår be-

rätt sätt. Under 2010 besökte vår energirådgivare 248 privat-

tydande miljöpåverkan och utifrån det upprätta miljömål för

kunder för att ge enkla råd och tips för energibesparing.

verksamheten. Elen som vi säljer kommer till hundra procent

För den egna verksamheten satsade vi på solceller på pann-

från förnybara källor såsom vind, vatten och biobränsle.

anläggningen i Smedby samt laddstolpar och LED-belysning på

Under året har dessutom över hundra nya fjärrvärmeanslutningar

parkeringen på Trädgårdsgatan där bland annat vår kundservice

genomförts, vilket har möjliggjort att husägare i Kalmar och

finns. Vi är övertygade om att även de små stegen är viktiga

Sävsjö kan ersätta fossila bränslen med biobränsle.

att ta.

I koncernen producerades 481 GWh värme, av vilket hela 94,3 procent producerades från biobränslen. De biobränslen som förbrukades var till största delen träpulver och flis samt, i mindre omfattning briketter, pellets, bioolja och biogas.

Under året släppte vi ut 16 455 (10 240) ton CO2 från värmeproduktion med olja och torv som ingår i systemet för

Andel torv uppgick till 4,9 procent av

utsläppshandeln. Torv är fossilt enligt FN:s klimatkonvention

bränslemixen och

och därför också med i utsläppshandeln med CO2. Även för

definieras som

gen

övriga anläggningar som inte är med i systemet köper vi ut-

långsamt förnybar,

släppsrätter för att kunna klimatneutralisera vår verksamhet,

dock ej som ett

till dessa har utsläppsrätter motsvarande 1 828 ton koldioxid

biobränsle. Det

köpts in.

innebär att endast

Buss till Mosko

Handel med utsläppsrätter

16

MEDARBETARNA

Medarbetarnas olikheter 채r en viktig resurs

med

a

ndern

p책 ku fokus

ett h

채rligt

Kolla h채r!

team

VERKSAMHETSBERÄTTELSE · KALMAR ENERGI

17

Vi är rädda om våra medarbetare. För att nå målet om

tionsmaterial ur ett jämlikt perspektiv. Projektet genomfördes

att vara en attraktiv arbetsplats krävs att vi kan skapa en

tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och

miljö där olika generationer och personligheter trivs och

Energikontor Sydost. Målet var att ta fram en vägledning för

samverkar.

hur vi producerar material som är tillgängligt för alla, oavsett bakgrund, social tillhörighet, kön eller ålder.

Hos oss är de personliga egenskaperna ofta viktigare än den formella kompetensen. Vi tror att ett klimat där samarbete

De bästa förutsättningarna

och nya tankar uppmuntras och där misstag är en naturlig

Friskhetstal går ofta hand i hand med ett gott arbetsklimat.

del av lärandet är en bra grund för att få människor att växa

Vi erbjuder därför samtliga medarbetare möjligheter till

och verksamheten att gå framåt. Medarbetare med engage-

subventionerad friskvård.

mang och kunskap om klimat- och framtidsfrågor ska känna

För att stärka arbetet kring lönesättning och få ett verktyg

sig extra hemma hos oss.

för att kunna mäta jämställdhet värderas regelbundet samtliga befattningar efter de krav som verksamheten ställer.

Ledarskap och medarbetarskap

I samband med det görs regelbundet en kartläggning av

Att vara ledare på Kalmar Energi är att ha både drivet och

löneskillnaderna med särskilt fokus på skillnader beroende

viljan att utveckla verksamheten. Ledarens roll är att vara

på kön.

förebild och en inspiratör så att kundernas behov och

Med nya omvärldskrav och förändringar i verksamheten

medarbetarnas ambitioner går i linje med de mål som ägare

har utbildningsinsatserna under året legat på en hög nivå.

och ledning har satt upp. Dialog mellan ledning och med-

Det är framförallt ökade krav inom arbetsmiljöområdet som

arbetare sker kontinuerligt och systematiskt vid arbetsplats-

gör att antalet utbildningstimmar stiger kraftigt jämfört med

träffar, medarbetarsamtal och personalmöten. Den dagliga

tidigare år. Glädjande nog sjunker sjukfrånvaron ytterligare

spontana kontakten och diskussionerna runt fikabordet är

från redan låga nivåer.

minst lika viktig. Under året har vi påbörjat ett arbete kring

Under 2010 lämnade tolv personer verksamheten varav

våra värderingar. Både ledarskap och medarbetarskap ska

fyra gick i pension. Med generationsväxlingen sker inte bara

vila på samma värdegrund och målet är att nå en samsyn om

en växling i åldersstrukturen utan även av kompetenser.

hur vi vill uppfattas och vilka budskap vi skickar. Medarbetare

Under året påbörjades en organisationsöversyn för att få en

och ledare som känner trygghet och stolthet för sitt arbete är

tydligare bild av framtida kompetensbehov. Vi strävar efter

våra bästa ambassadörer.

att, där så är möjligt, få en successiv överlämning så att den värdefulla erfarenhet som lång anställning ger tas till vara

Där olikheter möts, föds idéer

och förs vidare inom företaget.

Var tredje år tar en arbetsgrupp bestående av medarbetare från alla delar av verksamheten fram en jämställdhets- och mångfaldsplan. Såväl organisation, arbetssätt och lönebild-

Nyckeltal medarbetare

2010

2009

2008

2007

2006

petenserna och inte kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet,

S:a intäkter per anställd, KSEK*

8 500

6 113

6 009

6 048

6 406

eller andra diskriminerande aspekter som ska påverka vilka

Antal anställda kvinnor**

29

29

25

24

23

Antal anställda män**

73

86

86

81

78

Totalt antal anställda**

102

115

111

105

101

Genomsnittsålder

45

46

45

45

45

bakgrund är basen för att driva verksamheten framåt. Vi för

Antal utbildningstim. per anställd

44

45

47

30

31

kontinuerligt en dialog kring spelregler och värderingar för

Antal sjukdagar per anställd

2,1

2,7

2,5

2,2

2,2

att tydliggöra och lyfta fram vikten av respekt för olikheter.

Frisknärvaro***, procent

80, 0

77,5

76,2

80,5

80,2

ning ska präglas av jämställdhet. Det är de personliga kom-

medarbetare som anställs, befordras eller på annat sätt belönas. Det ligger i vårt eget intresse som arbetsgivare att tillvarata medarbetarnas olika erfarenheter, personligheter och kunskaper. En blandning av människor med olika

Under året har vi gjort en översyn av vårt externa presenta-

* inkl 50% av Sävsjö Energi AB ** inkl 50% av Sävsjö Energi AB ***all närvaro exkl korttidssjukfrånvaro mindre än 5 dagar

18

ATT SKYDDA VÄRDEN

Vi skyddar medarbetare och andra värden

el…

kläds

s Arbet

…Och arbetsglä

dje

VERKSAMHETSBERÄTTELSE · KALMAR ENERGI

19

Kalmar Energi-koncernen är i sin verksamhet utsatt för ett

av långa och korta avtal, relativt stor lagerkapacitet och till

antal risker. För att hantera dessa risker jobbar vi systema-

viss del egen produktion.

tiskt och aktivt med riskanalyser och instruktioner. Instruktionerna har som mål att skydda de människor som jobbar

Miljörisker

hos oss samt de finansiella värden som finns i koncernen.

Olyckor eller brister i verksamheten kan leda till påverkan på miljön. Genom vårt verksamhetssystem arbetar vi syste-

Riskinstruktionerna förtydligar styrelsens riktlinjer när det

matiskt med miljöfrågorna för att kontinuerligt identifiera,

gäller hur vi ska förhålla oss till och hantera riskerna. VD

bevaka, förbättra och förhindra negativ påverkan på miljön.

ansvarar för att företaget operativt följer instruktionerna.

Miljö- och arbetsmiljöfrågor är en naturlig del i verksamhetsledningen medan samordning av finansiella riskinstruktioner och mandat hanteras i en koncerngemensam riskkommitté.

Instruktioner finns för inköp och försäljning av el, räntor, bränsle och IT-säkerhet. Samtliga instruktioner är uppbyggda på likartat sätt och förtydligar målsättning och principer, ansvar och befogenhet, ramar för kontroll av risk samt krav på rapportering.

Väderrisker Påverkan på resultat beroende av vädret och tillgängligheten till produktionsanläggningar är svårt att begränsa kostnadseffektivt. Större avbrott i leveranser eller tillgänglighet till produktion påverkar omedelbart koncernens resultat.

Arbetsmiljörisker Flera av våra medarbetare arbetar i en miljö som snabbt kan förändras och där verksamheten till sin natur är fylld av moment som felaktigt hanterade kan leda till olyckor och incidenter. Vi har under året förstärkt det systematiska arbetet kring arbetsmiljöfrågor i koncernen med målet att nå en trygg och säker arbetsplats.

Finansiella risker Med en hög skuldsättning kan den allmänna räntenivån påverka resultatet negativt. För att hantera riskbilden finns en finansinstruktion som sätter ramarna för hur arbetet ska bedrivas där inriktningen är stabilitet och långsiktighet. För att minska riskerna för kundförluster i koncernen finns en kreditpolicy där vi kontinuerligt bevakar hur kundfordringarna

Anläggningsrisker

förändras över tid. Kreditbevakning sker dessutom löpande

Risk för skador på anläggningar eller distributionsnät

på de viktigaste leverantörerna och kunderna.

bedöms kontinuerligt och hanteras genom förebyggande underhåll och reinvesteringar samt försäkringar för egendomsskador och avbrott.

Valutarisker Exponering i utländsk valuta ska i princip inte förekomma.

För att ta bort valutarisken säkras valuta med hjälp av finan-

Elprisrisker

siella instrument i de fall som inköp eller försäljning görs i

Prissättningen på elmarknaden kan variera kraftigt över

annan valuta.

tiden, vilket i sin tur ger påverkan på resultatet då kostnadsökningen eller intäktsbortfallet inte kan tas ut av kunden.

Instruktionerna för elhandel och elproduktion har som mål att begränsa och tydliggöra riskerna. Riskerna hanteras i båda instruktionerna med hjälp av finansiella instrument och genom att anpassa produktutbudet och prissättning efter riskbilden.

IT-risker Brister i verksamhetens informationssystem och/eller hantering kan få oönskade effekter. Vi har därför påbörjat ett arbete kring förstärkt informationssäkerhet och IT-tillgängligheten för våra viktigaste system. Under året har vi kommunicerat och implementerat instruktionen kring IT-säkerhet till våra användare. Vi har också startat arbetet med att säkra

Bränslerisker

vårt fysiska skydd i servermiljö med brand-, gas- och inbrotts-

Tillgång och prissättningen på biobränslen kan påverka

skydd.

resultatet negativt. För att säkerställa tillgång och jämna ut prissvängningar jobbar vi med flera produkter, en blandning

20

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

kt!

oje et pr

Vilk

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Kalmar Energi

Verksamhetens inriktning

Holding AB får härmed avge årsredovisning för räken-

Kalmar Energi-koncernen är regionens ledande energiföretag

skapsåret 2010-01-01 - 2010-12-31. Om inget annat särskilt

med sydöstra Sverige som hemmamarknad. Vi producerar,

anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter

transporterar och säljer el, fjärrvärme, förädlade biobräns-

inom parentes avser föregående år.

len, och i mindre omfattning fjärrkyla och telekommunikationstjänster. Leveranserna kompletteras med tekniska och

Ägarförhållanden och koncernstruktur

administrativa tjänster. Affärsidén har tydlig inriktning på

Kalmar Energi Holding AB ägs till lika delar av Kalmar kom-

kund där hög service och konkurrenskraftiga priser är en

mun via Kalmar kommunbolag AB och E.ON Sverige AB

ledstjärna. Verksamheten ska dessutom bedrivas med största

som i sin tur är ett helägt dotterbolag till E.ON AG.

möjliga hänsyn till vad som långsiktigt är bäst för ett hållbart

Koncernen är organiserad med ett värmebolag, Kalmar

samhälle.

Energi Värme AB, ett elnätsbolag för transport av el, Kalmar Energi Elnät AB samt ett med E.ON Sverige AB samägt

Affärsmodell och styrning

försäljningsbolag Kalmar Energi Försäljning AB. Intresse-

Verksamheten bedrivs i rörelsedrivande dotterbolag; Kalmar

bolaget Sävsjö Energi AB ägs till lika delar tillsammans med

Energi Värme AB och Kalmar Energi Elnät AB. Försälj-

Sävsjö kommun. Den 14 januari 2010 såldes verksamheten

ningsbolaget Kalmar Energi Försäljning AB ansvarar för de

för värme- och elproduktion i Nybro till Nybro Elnät AB.

koncerngemensamma funktionerna försäljning, elhandel,

Verksamheten som var samlad i Nybro Värmecentral AB

marknadskommunikation och information. Koncernövergri-

med dotterbolaget Fastigheter i Nybro AB lämnade därmed

pande funktioner finns dessutom för riskhantering, styrning,

koncernen.

ekonomi och IT samt policies och riktlinjer för kvalité, miljö och systematiskt arbetsmiljöarbete. För att hantera de externa riskerna i koncernen finns instruktioner som anger ramarna för elhandel, elproduktion, bränsle, räntor och ITsäkerhet.

E.ON Sverige AB

Kalmar Kommunbolag AB 50%

50% Kalmar Energi Holding AB

40% 60% Kalmar Energi Försäljning AB

Sävsjö Kommun

50% Kalmar Energi Elnät AB

Kalmar Energi Värme AB

Sävsjö Träbränsle AB

50%

Sävsjö Energi AB

n

amtide

r …för f Vi bygger…

Klimatengagemanget ställer krav på oss som leverantör. Därför tänker vi möta framtiden på ett ekonomisk, socialt och miljömässigt hållbart sätt.

22

EKONOMISK REDOVISNING

Ekonomisk redovisning

Imponerande

m

mar

ör kal

rta f ed Hjä

FINANSIELL INFORMATION · KALMAR ENERGI

23

Förslag till vinstdisposition Belopp i kSEK

Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel

125 414

Årets resultat

8 859

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras så att till aktieägarna utdelas 800 kr per aktie, totalt

134 273

i ny räkning balanseras

110 273

134 273

24 000

Resultaträkning

Belopp i kSEK

Koncernen

Moderbolaget

Not

2010

2009

2010

2009

Nettoomsättning

835 693

684 426

0

0

Aktiverat arbete för egen räkning

4 613

13 845

0

0

Övriga rörelseintäkter

26 455

4 878

0

0

866 761

703 149

0

0

Summa rörelsens intäkter

2, 3

Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter

3

-467 499

-391 329

0

0

Handelsvaror

3

-35 557

-62 351

0

0

Övriga externa kostnader

4

-89 401

-56 802

0

0

Personalkostnader

5

-64 703

-69 191

0

0

Avskrivning av materiella och immaterialla tillgångar

-79 907

-48 082

0

0

Summa rörelsens kostnader

-737 067

-627 755

0

0

Rörelseresultat

129 694

75 394

0

0

2

Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag, utdelning/koncernbidrag Ränteintäkter

0

0

1 980

29 000

622

676

466

437

6

-50 908

-6 874

-389

-272

Summa från finansiella poster

-50 286

-6 198

2 057

29 165

Resultat efter finansiella poster

79 408

69 196

2 057

29 165

Räntekostnader

Bokslutsdispositioner

7

0

0

9 511

-7 410

Skatt på årets resultat

8

-21 267

-12 705

-2 709

-5 846

Minoritetens del

-143

-2 683

0

0

Årets vinst

57 998

53 808

8 859

15 909

24

EKONOMISK REDOVISNING

Balansräkning · Tillgångar

Belopp i kSEK

Koncernen Not

2010-12-31

Moderbolaget

2009-12-31

2010-12-31

2009-12-31

Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter

9

1 456

1 133

0

0

10

7 964

20 232

0

0

9 420

21 365

0

0

Goodwill

Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark

11

244 260

245 468

0

0

Maskiner och tekniska anläggningar

12

1 323 925

1 427 273

0

0

Inventarier, verktyg och installationer

13

6 766

7 246

0

0

Pågående nyanläggningar

14

11 539

3 694

0

0

1 586 490

1 683 681

0

0

Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag

15

Andelar i intresseföretag

0

0

155 600

155 600

16

0

0

19 500

19 500

Andra långfristiga värdepappersinnehav

48

49

0

0

48

49

175 100

175 100

Summa anläggningstillgångar

1 595 958

1 705 095

175 100

175 100

Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter

25 658

35 343

0

0

Färdiga varor och handelsvaror

3 257

10 654

0

0

Pågående arbete för annans räkning

74

115

0

0

28 989

46 112

0

0

Kortfristiga fordringar Kundfordringar

208 304

207 325

0

0

Fordringar hos koncernföretag

0

0

67 567

82 075

Fordringar hos intresseföretag

5 144

4 395

0

0

Aktuella skattefordringar

1 027

1 543

0

0

Övriga kortfristiga fordringar

29 789

13 088

91

91

Förutbetalade kostnader och upplupna intäkter

25 486

17 382

0

0

269 750

243 733

67 658

82 166

Kassa och bank

1 757

4 875

122

78

Summa omsättningstillgångar

300 496

294 720

67 780

82 244

Summa tillgångar

1 896 454

1 999 815

242 880

257 344

FINANSIELL INFORMATION · KALMAR ENERGI

25

Balansräkning · Eget kapital och skulder

Belopp i kSEK

Koncernen Not

2010

2009

Moderbolaget 2010

2009

Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital, 30 000 aktier á 1 000 kr

30 000

30 000

30 000

30 000

Bundna reserver

111 793

100 952

0

0

Reservfond

0

0

6 000

6 000

141 793

130 952

36 000

36 000

Fritt eget kapital Balanserad vinst

0

0

125 414

129 505

Fria reserver

201 771

178 804

0

0

Årets vinst

57 998

53 808

8 859

15 909

259 769

232 612

134 273

145 414

Summa eget kapital

401 562

363 564

170 273

181 414

Minoritetsintresse eget kapital

14 373

15 550

0

0

Obeskattade reserver

0

0

21 474

30 985

Avsättningar Avsättning för pensioner

203

227

0

0

Avsättning för skatter

94 888

92 173

0

0

Övriga avsättningar

3 406

37

0

0

Summa avsättningar

98 497

92 437

0

0

Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut

1 123 918

1 153 448

0

0

Övriga långfristiga skulder

1 092

5 111

0

0

1 125 010

1 158 559

0

0

Summa långfr.skulder

17

Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut/koncernkonto

18

71 984

189 882

37 659

38 416

Förskott från kunder

863

410

0

0

Leverantörsskulder

95 942

87 950

0

0

Skulder till koncernföretag

0

0

13 176

3 271

Skulder till intresseföretag

165

117

0

0

Aktuella skatteskulder

8 932

5 654

79

3 216

Övriga kortfristiga skulder

39 258

39 633

0

0

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

19

39 868

46 059

219

42

Summa kortfristiga skulder

257 012

369 705

51 133

44 945

Summa eget kapital och skulder

1 896 454

1 999 815

242 880

257 344

26

EKONOMISK REDOVISNING

Balansräkning · Poster inom linjen

Koncernen

Belopp i kSEK

2010

2009

Moderbolaget 2010

2009

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Borgen, lån dotterbolag

0

0

15 000

117 000

Borgen för dotterbolags finansiella leasingavtal

0

0

1 125 948

1 150 000

Spärrade medel

550

550

0

0

Uppskjuten stämpelskatt

266

266

0

0

Anläggningar belastade med äganderättsförbehåll

1 115 069

1 150 000

0

0

Aktiekapital Belopp i kSEK

Bundna Fria reserver Årets resultat reserver

Summa eget kapital

Belopp vid årets ingång

30 000

100 952

178 804

53 808

363 564

Vinstdisposition enligt beslut vid bolagsstämma

0

0

53 808

-53 808

0

Förskjutning bundet/fritt eget kapital

0

10 841

-10 841

0

0

Utdelning

0

0

-20 000

0

-20 000

Årets resultat

0

0

0

57 998

57 998

30 000

111 793

201 771

57 998

401 562

Aktiekapital Reservfond Fria reserver Årets resultat Belopp i kSEK

Summa eget kapital

Koncernens förändringar i eget kapital

Utgående balans

Moderbolagets förändringar i eget kapital

Belopp vid årets ingång

30 000

6 000

129 505

15 909

181 414

Vinstdisposition enligt beslut vid bolagsstämma

0

0

15 909

-15 909

0

Utdelning

0

0

-20 000

0

-20 000

Årets resultat

0

0

0

8 859

8 859

30 000

6 000

125 414

8 859

170 273

Utgående balans

FINANSIELL INFORMATION · KALMAR ENERGI

27

Kassaflödesanalyser

Belopp i kSEK

Koncernen 2010

2009

Moderbolaget 2010

2009

Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster

129 694

75 394

0

0

Reavinst utrangering/försäljning

-6 817

15

0

0

Avskrivningar

79 907

48 082

0

0

Förändring avsättningar

3 345

-10

0

0

Erhållen ränta

622

676

465

437

Erhållna utdelningar

0

0

1 980

0

Erlagd ränta

-50 908

-6 874

-389

-271

Erhållen utdelning, koncernbidrag

0

0

0

29 000

Betald inkomstskatt inklusive skatt på koncernbidrag

-14 758

-4 260

-5 846

207

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital

141 085

113 023

-3 790

29 373

Förändring av rörelsekapital Förändring av varulager

17 123

-16 861

0

0

Förändring av fordringar

-26 533

-21 725

14 508

-25 942

Förändring av rörelseskulder

1 927

25 413

10 082

-211

Kassaflöde från den löpande verksamheten

133 602

99 850

20 800

3 220

Investeringsverksamheten Investeringar i anläggningstillgångar

-71 032

-96 676

0

0

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar

-618

0

0

0

Sålda materiella anläggningstillgångar

107 696

0

0

0

Kassaflöde från investeringsverksamheten

36 046

-96 676

0

0

Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga skulder

-33 549

-110 375

0

0

Förändring kortfristiga skulder kreditinstitut

-117 898

121 481

-757

8 858

Lämnad utdelning

-20 000

-12 000

-20 000

-12 000

Förändring i finansiella anläggningar

1

5

0

0

Utdelning minoritet

-1 320

0

0

0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-172 766

-889

-20 757

-3 142

Årets kassaflöde

-3 118

2 285

43

78

Likvida medel vid årets början

4 875

2 590

78

0

Likvida medel vid årets slut

1 757

4 875

121

78

Outnyttjad del av koncernkredit

22 341

21 662

0

0

Avgår spärrade bankmedel

-550

-550

0

0

Summa disponibla medel

23 548

25 987

121

78

28

EKONOMISK REDOVISNING

Noter, gemensamma för moderbolag och koncern Not 2 Rörelsens intäkter och rörelseresultatets fördelning på rörelsegrenar Koncernen 2010 2009

Not 5

Rörelsens intäkter per rörelsegren:

övriga anställda

Elhandel

267 682

256 031

Totalt

Elnät

133 613

109 236

Samtliga anställda omfattas av KFS energiavtal. Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser i joint venture företaget Sävsjö Energi AB redovisas som avsättning.

Värme

465 466

337 882

Summa 866 761 703 149

Elhandel

-300

8 669

Elnät

33 380

35 614

Värme

96 614

31 111

Summa 129 694

75 394

Not 4

Ersättning till revisorer Koncernen 2010

Moderbolaget

2009

2010

2009

Revisionsuppdrag Deloitte AB KPMG

248

172

0

0

33

25

0

0

281

197

0

0

Övriga uppdrag

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, Deliotte AB

38

32

0

0

Skatterådgivning, Deloitte AB

80

2

0

0

Övriga tjänster, Deloitte AB

123

126

0

0

241

160

0

0

Summa

522

357

0

0

Not 5 Medelantalet anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter

Koncernen Moderbolaget

2010 2009 2010 2009

8

8

Totalt

17

19

8

8

Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Kvinnor

3

3

3

3

Män

3

3

3

3

Totalt

6

6

6

6

Verkställande direktör för Kalmar Energi Holding AB är anställd i Kalmar Energi Elnät AB. Enligt avtal skall verkställande direktör, vid uppsägning från bolagets sida, erhålla utöver lön under uppsägningstiden en engångsersättning uppgående till en årslön.

Not 6

Räntekostnader Koncernen 2009

2010

2009

1 403

6 462

389

272

525

412

0

0

Ränta hänförlig till finansiell leasing

48 980

0

0

0

Summa

50 908

6 874

389

Ränta kreditinstitut Övriga räntor

Not 7

2010

9 511

-7 410

Summa

9 511

-7 410

Not 8

Skatt på årets resultat 2010

2009

-18 557

-11 625

-2 709

-5 846

9

-30

0

0

Uppskjuten skatt obesk reserv

-6 206

-7 520

0

0

Uppskjuten skatt temp skillnad

3 487

937

0

0

Uppskjuten skattekostnad till följd av ändrad skattesats

0

5 533

0

0

-21 287

-12 705

-2 709

-5 846

Aktuell skatt hänförlig till tidigare år

102

115

0

0

43 268

46 945

0

0

Sociala avgifter enligt lag

och avtal

14 020

15 716

0

Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktörer 493 424 0

0

0

Moderbolaget

2009

0

0

Koncernen 2010

0

0

2009

Förändring av periodiseringsfond

86

44 719

272

Bokslutsdispositioner

73

41 055

Moderbolaget

2010

Män

Löner och ersättningar till övriga anställda

16

Aktuell skatt för året

0

0

15

0

0

0

Män

0

2 226

67 129

0

29

2 213

62 209

0

29

Löner och ersättningar till styrelse och verkställande direktörer

0

3

Kvinnor

Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader

0

2

Medelantalet anställda

Totalt

4 044

Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor

Inköp och försäljning mellan koncernföretag har ej förekommit.

4 428

Styrelseledamöter och ledande befattningshavare

Rörelseresultatet per rörelsegren efter interna poster:

Not 3 Uppgift om inköp och försäljning inom samma koncern

Forts.

Pensionskostnader för

Summa

Skillnad mellan bolagets skattekostnad och skattekostnad på gällande skattesats Redovisat resultat före skatt

Skatt enligt gällande skattesats Effekt av ej skattepliktiga intäkter

79 409

69 196

11 568

21 755

-20 887

-18 201

-3 042

-5 722

5

241

520

5

FINANSIELL INFORMATION · KALMAR ENERGI

Not 8

Not 11 Forts.

Forts.

Effekt av ej avdragsgilla

kostnader Effekt av schablonintäkt periodiseringsfond

29

-124

-72

0

0

Finansiella leasingavtal med ett planenligt restvärde vid årets utgång 200 608 204 995

-270

-176

-187

-129

Bokfört värde byggnader

214 625

213 720

Skatt hänförlig till tidigare år

9

-30

0

0

Bokfört värde mark

8 654

9 430

Effekt av ändrad skattesats

0

5 533

0

0

Bokfört värde markanläggningar

20 981

22 318

Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen

-21 267

-12 705

-2 709

-5 846

Not 9 Balanserade utgifter för programvaror Koncernen 2010

2009

Ingående anskaffningsvärden

1 475

1 128

Inköp

618

0

Omklassificeringar

0

347

Summa bokfört värde 244 260 245 468

Taxeringsvärden byggnader

15 788

15 931

Taxeringsvärden mark

3 437

3 774

Taxeringsvärden vindkraftverk

2 220

2 200

Summa taxeringsvärden

21 445

21 905

Not 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar Koncernen 2010

2009

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

2 093

1 475

Ingående anskaffningsvärden 1 747 832

685 267

Ingående avskrivningar

-342

-82

Inköp

49 079

483 842

Årets avskrivningar

-295

-260

Försäljningar och utrangeringar

-114 920

-1 690

Omklassificeringar

2 481

580 413

Utgående ackumulerade avskrivningar

-637

-342

Utgående restvärde enligt plan

1 456

1 133

Not 10 Goodwill Koncernen Ingående anskaffningsvärden

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 684 472 1 747 832 Ingående avskrivningar

2010 34 219

-320 559 -279 839

2009

Försäljningar och utrangeringar

30 202

1 668

34 219

Avskrivningar

-70 189

-42 388

Försäljningar och utrangeringar

-24 264

0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Utgående ackumulerade avskrivningar -360 546 -320 559

9 955

34 219

Utgående restvärde enligt plan 1 323 926 1 427 273

Ingående avskrivningar

-13 987

-10 939

Försäljningar och utrangeringar

13 987

0

Finansiella leasingavtal med ett planenligt restvärde vid årets utgång

Avskrivningar

-1 991

-3 048

Utgående ackumulerade avskrivningar

-1 991

-13 987

Utgående restvärde enligt plan

7 964

20 232

Not 11 Byggnader och mark Koncernen Ingående anskaffningsvärden

2010

2009

Not 13 Inventarier och verktyg Koncernen Ingående anskaffningsvärden

912 071

2010

942 350

2009

26 710

22 327

Inköp

1 270

4 549

Försäljningar och utrangeringar

-2 162

-166

anskaffningsvärden

25 818

26 710

Utgående ackumulerade

255 808

38 104

Inköp

8 643

42 288

Ingående avskrivningar

-19 464

-18 176

Försäljningar och utrangeringar

-4 484

0

Försäljningar och utrangeringar

2 131

160

Omklassificeringar

0

175 416

Avskrivningar

-1 719

-1 448

Utgående ackumulerade 259 967 255 808 anskaffningsvärden

Utgående ackumulerade avskrivningar

-19 052

-19 464

Ingående avskrivningar

-10 340

-9 401

Utgående restvärde enligt plan

6 766

7 246

Försäljningar och utrangeringar

363

0

2 390

2 655

Årets avskrivningar

-5 730

-939

Finansiella leasingavtal med ett planenligt restvärde vid årets utgång

Utgående ackumulerade avskrivningar

-15 707

10 340

Utgående restvärde enligt plan 244 260 245 468

30

EKONOMISK REDOVISNING

Not 14 Pågående nyanläggningar Koncernen

2010

Ingående nedlagda kostnader

3 694

774 110

Under året nedlagda kostnader

10 927

3 318

Under året genomförda omfördelningar Utgående nedlagda kostnader

Not 17 Forts.

2009

-3 082 -773 734 11 539

3 694

Finansiell leasingkostnad Den del av finansiell leasing som förfaller till betalning: Inom ett år

74 889

71 618

Inom 2-5 år

295 676

286 205

Efter 5 år inkl. inlösen av restvärde 1 456 028 1 504 250

Summa 1 826 593 1 862 073 Not 15 Andelar i koncernföretag

Org nr Antal Kapital Bokfört andelar andel värde Moderbolagets innehav Kalmar Energi Elnät AB

556182-7543

600

100%

56 000

Kalmar Energi Värme AB

556636-7792

600

100%

90 000

Kalmar Energi Försäljning AB

556548-4317

9 600

60%

9 600

155 600 Dotterbolags innehav

* Avtal har tecknats om finansiell leasing avseende investeringar i kraftvärmeanläggning vilken uppgår till totalt 1 150 Mkr med färdigställande 31/12 2009. Kraftvärmeanläggningen ingår i verksamhetsområde Värme och hanteras i koncernen i enlighet med RR 6:99 som anläggningstillgång. Investeringen har vid färdigställande aktiverats på motsvarande tillgångskonto och möter i balansräkningen långfristig skuld.

Leasingåtagandet är behäftat med ett finansiellt åtagande, s k covenant, som är definerat som begränsningar i skuldsättningsgrad, beräknat som nettoskuldsättning i förhållande till eget kapital.

Not 18 Skulder till kreditinstitut/koncernkonto

Koncernen

2010 2009

Koncernkonto (ägare moderbolaget)*

Moderbolaget 2010

2009

37 659

38 416

37 659

38 416

Checkräkningskredit Sävsjö Energi

2 861

3 351

0

0

Not 16 Andelar i intresseföretag

Org nr Antal Kapital Bokfört andelar andel värde

Checkräkningskredit hos SEB

0

13 481

0

0

Sävsjö Energi AB

Sävsjö Träbränsle AB

556445-4410

500

100%

5 675

5 675

Kortfristiga banklån

4 500

109 500

0

0

50%

19 500

Anslutningslån fjärrvärme

1 934

1 082

0

0

19 500

Kortfristig del Kraftvärmeleasing

25 030

24 052

0

0

Summa

71 984 189 882

37 659

38 416

556190-5802

Not 17 Långfristiga skulder Koncernen Skulder till kreditinstitut

2 000

2010 23 000

2009 27 500

Finansiell leasing* 1 100 918 1 125 948 Övriga skulder

1 092

5 111

Summa långfristiga skulder 1 125 010 1 158 559 Förfallotider

Amortering inom två till fem år Skulder till kreditinstitut

3 000

7 500

Finansiell leasing

110 733

106 402

Övriga skulder

453

2 774

* Kalmar Energi Holding AB innehar ett koncernkonto med underliggande transaktionskonto som nyttjas av Kalmar Energi Holding AB, Kalmar Energi Elnät AB, Kalmar Energi Värme AB, Kalmar Energi Försäljning AB samt Sävjsö Träbränsle AB. Koncernens totala limit är 60 miljoner kronor. Internräntor debiteras på respektive bolags utnyttjade belopp.

Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2010-12-31

2009-12-31

Upplupna löner

2 113

2 088

Upplupna semesterlöner

3 015

3 370

Upplupna sociala avgifter

2 008

1 999

Interimsposter elhandel

20 687

19 537

Förutbetald elintäkt

0

831

Summa 114 186 116 676

Upplupna räntekostnader

229

3 865

Amortering efter fem år

Övriga poster

11 816

14 369

Skulder till kreditinstitut

Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

39 868

46 059

Övriga skulder Finansiell leasing

20 000

20 000

639

2 337

990 185 1 019 546

Summa 1 010 824 1 041 883

Not 20 Uppgift om moderbolag Kalmar Energi Holding AB ägs till 50% av E.ON Sverige AB, 556006-8420. Moderbolaget i den största koncernen där E.ON Sverige AB är dotterbolag och koncernredovisningen upprättas är E.ON AG, reg nr 22315 Düsseldorf Tyskland. Kalmar Energi Holding AB redovisas som intresseföretag i E.ON Sverige AB.

FINANSIELL INFORMATION · KALMAR ENERGI

31

Tilläggsupplysningar

Tilläggsupplysningar

Redovisnings- och värderingsprinciper De redovisningsprinciper som är tillämpade överensstämmer med Årsredovisningslagen samt allmänna råd och rekommendationer från Bokföringsnämnden och FAR. Som anges i det följande tillämpas Redovisningsrådets rekommendationer gällande koncernredovisning, intressebolagsredovisning samt kassaflödesanalys. I övriga avseenden där bokföringsnämnden inte utgivit allmänt råd har vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden. Följande värderings- och omräkningsprinciper har tillämpats i årsredovisningen:

Varulager Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet har först-in-först-ut-principen tillämpats.

Finansiella kontrakt inom ramen för kraftbalansen, vilka ingåtts i syfte att prissäkra framtida inköp för kundleveranser samt försäljning av egen produktion avräknas i samband med att leverans sker till slutkund. Orealiserade förluster tas till resultatet medan orealiserade vinster ej tas upp. Policy för prissäkringar har fastställts i särskild riskpolicy. Se avsnitt om riskhantering.

Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar bolag i vilka moderbolaget - Kalmar Energi Holding AB - har ett bestämmande inflytande. Koncernredovisningen är upprättad enligt Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning. Samtliga förvärv av bolag har redovisats enligt förvärvsmetoden. Detta innebär att förvärvade dotterbolags tillgångar och skulder upptagits till det marknadsvärde som legat till grund för fastställande av köpeskillingen på aktierna.

Koncernens eget kapital omfattar moderbolagets eget kapital och den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter det att dessa bolag förvärvats.

Fordringar Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Intressebolag – Joint ventures Med joint ventures avses bolag där koncernen tillsammans med annan part har ett gemensamt bestämmande inflytande. Redovisningen av joint ventures sker enligt klyvningsmetoden i Redovisningsrådets rekommendation nr 14.

Minoritetens andel Minoritetens andel av resultatet efter skatt redovisas som minoritetsandel. I minoritetsandelen ingår minoritetens andel av obeskattade reserver till den del dessa utgörs av eget kapital.

Koncernbidrag Koncernbidrag redovisas efter sin ekonomiska innebörd. Lämnade och erhållna koncernbidrag i skatteminimeringssyfte redovisas som minskning av det fria egna kapitalet med beaktande av skatteeffekten. Koncernbidrag som utgör utdelning redovisas som finansiell intäkt.

Finansiell leasing Leasingavtal redovisas enligt Redovisningsrådets rekommendation nr 6:99. Kalmar Energi Värme AB har tecknat avtal med kreditgivare om leasing av investeringen av Kraftvärmeanläggningen som färdigställdes den 31/12 2009. Avtalet sträcker sig över 22 år men med möjlighet att överta anläggningen redan efter 20 år. Avtalet innehåller särskilda lånevillkor (covenants) som innebär restriktioner avseende upptagande av nya krediter, ställande av säkerhet samt innehållande av finansiella nyckeltal för skuldsättningsgrad. Tillgångarna som här förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen till verkligt värde och skrivs av över tillgångens ekonomiska livslängd medan leasinginbetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Förpliktelserna att betala framtida leasingavgifter redovisas som långa respektive kortfristiga skulder.

Intäktsredovisning Intäkter redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade med ägandet övergått till köparen, vilket normalt inträffar i samband med leverans.

Säkringsredovisning av elhandel Prissäkringar har tecknats för att säkerställa inköpspris till slutkund. Principen att orealiserade förluster tas till resultatet medan orealiserade vinster ej tas upp, har tillämpats. Samtliga eltermins- och valutakontrakt har betraktats som en portfölj och värderats som en enhet. I resultaträkningen är omsättningen för de finansiella kontrakten nettoredovisade.

Skatter Periodens skattekostnad eller skatteintäkt består av skatt på årets resultat och uppskjuten skatt. Aktuell skatt på årets resultat är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Uppskjuten skatt beräknas utifrån den s k balansansatsen, vilket innebär att en jämförelse görs mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar respektive skulder.

Skillnaden mellan dessa värden multipliceras med aktuell skattesats, vilket ger beloppet för den uppskjutna skatten. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga resultat. I koncernens balansräkning redovisas de enskilda bolagen obeskattade reserver uppdelade på eget kapital (bundna reserver) och uppskjuten skatteskuld (avsättning). I resultaträkningen redovisas som uppskjuten skatt den skatt som är hänförlig till årets förändring av obeskattade reserver. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Avskrivningar enligt plan har gjorts enligt följande: Balanserade utgifter Goodwill Byggnader Markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier och verktyg

5 år 5 år 20-50 år 20 år 5-40 år 5 år

Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs och orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet. Terminssäkrade fordringar och skulder har värderats till gällande terminskurs.

Kurssäkring av framtida flöden Terminskontrakt avseende kurssäkring av framtida in- och utbetalningar i utländsk valuta värderas ej på balansdagen. Skillnaden mellan de uppnådda terminskurserna och den avistakurs som råder då respektive valutaaffär förfaller, redovisas i rörelseresultatet och hänförs till det kostnads- eller intäktsslag terminsaffären är avsedd att täcka.

Elcertifikat Tilldelade elcertifikat för produktion av förnyelsebar el redovisas som nettoomsättning i resultaträkningen och som en immateriell omsättningstillgång under kortfristiga fordringar i balansräkningen. Elcertifikaten värderas i första hand till kontrakterat försäljningspris och i andra hand till aktuellt marknadsvärde.

För kundernas räkning anskaffade elcertifikat, sk kvotplikt, redovisas på bokslutsdagen som övrig kortfristig fordran. Skuld för kvotplikt per sista december har bokats som upplupen skuld. Dessa har i första hand värderats enligt kontrakterade terminssäkrade anskaffningar och i andra hand till aktuellt marknadsvärde. Till Energimyndigheten ej överförda elcertifikat redovisas som kortfristig skuld.

Utsläpprätter För att begränsa utsläpp av växthusgasen koldioxid infördes under 2005 ett system för handel med utsläppsrätter. En utsläppsrätt motsvarar utsläpp av 1 ton koldioxid. För åren 2008 - 2012 tilldelas inga utsläppsrätter till energisektorn vilket innebär att utsläppsrätter behöver köpas för samtliga ton koldioxid som släpps ut från anläggningarna. Även för anläggningar som inte omfattas av systemet köper vi utsläppsrätter för att klimatneutralisera vår verksamhet. Kalmar Energi Försäljning AB köper även in utsläppsrätter till sina kunder som önskar att minska sin miljöpåverkan eller klimatneutraliera sin verksamhet. Överskottet av utsläppsrätter, dvs de utsläppsrätter som anskaffats men inte motsvarar förbrukning till följd av utsläpp, redovisas som kortfristig fordran och dessa har på bokslutsdagen värderats till anskaffningspris.

Lånekostnader Från och med 2008 har lånekostnader, i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 21, aktiverats i koncernredovisningen. Lånekostnader som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av kraftvärmeanläggningen vilken med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa har inräknats i tillgångens anskaffningvärde. Övriga avsättningar Avsättning för framtida utgifter redovisas, enligt RR 16, när det finns ett legalt eller informellt åtagande och när beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Drifttagningen av kraftvärmeverket innebär en förändrad anläggningsstruktur. Årets avsättning avser utgifter och åtaganden för anpassningen.

Kassaflödesanalys Kassaflödesananlysen upprättas enligt indirekt metod i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR7.

Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman 2011-05-26 för fastställelse.

Kalmar 2011-03-03 Ken Dahlstrand

Bengt Kronblad

Styrelsens ordförande

Vice ordförande

Göran Häggfors

Håkan Gunnarsson

Kjell Nilsson

Malte Karlsson

Arbetstagarrepresentant

Arbetstagarrepresentant

Jonas Löhnn

Anna Karlsson Verställande direktör

Min revisionsberättelse har lämnats den 18 mars 2011 Berth Larsson Auktoriserad revisor, Deloitte AB

Peter Engström

Styrelse och ledning Ledningsgrupp

Styrelse

Anna Karlsson, KONCERNCHEF Bo Carlsson, VÄRME Staffan Larsson, FÖRSÄLJNING Ewa Britt Svensson, VERKSAMHETSSAMORDNARE Maria Svensson, EKONOMI Torbjörn Swahn, ELNÄT

Ledamöter Ken Dahlstrand, STYRELSEORDFÖRANDE Bengt Kronblad Göran Häggfors Håkan Gunnarsson Jonas Löhnn Peter Engström Kjell Nilsson, PERSONALREPRESENTANT Åke Petersson, PERSONALREPRESENTANT

Suppleanter Bengt Anderson Lennart Svenzén Britt Lindblad Carsten Ohlsson Malte Karlsson, PERSONALREPRESENTANT Åke Nilsson, PERSONALREPRESENTANT (tom maj 2010)

Ledningsgrupp Från vänster: Ewa Britt Svensson, Torbjörn Swahn, Maria Svensson, Staffan Larsson, Anna Karlsson och Bo Carlsson.

Styrelse Övre raden: Bengt Anderson, Lennart Svenzén, Malte Karlsson, Ken Dahlstrand, Åke Petersson och Håkan Gunnarsson.

Nedre raden: Kjell Nilsson, Åke Nilsson, Bengt Kronblad, Anna Karlsson, Göran Häggfors, Peter Engström och Jonas Löhnn.

Fem år i sammandrag Nyckeltal

MSEK

2010

2009

2008

2007

2006

Summa intäkter

867

703

667

635

647

Rörelseresultat

130

75

69

75

65

Rörelsemarg, %

16

11

10

12

10

Resultat e finansposter

79

69

65

69

60

1000

800

600

400

Balansomslutning Avkast på sysselsatt kapital, % Soliditet, %

1 896

2 000

1493

780

675

9

6

8

13

17

21

18

22

37

38

200

0

År 2007

År 2008

År 2009

År 2010

Omsättning och resultat för åren 2006–2010

Investeringar inkl kraftvärme

71

486

805

216

195

Kassaflöde

88

-369

-697

-107

-100

102

115

111

105

101

Medeltalet anställda

År 2006

Omsättning Resultat

90

30 %

60

20 %

30

10 %

Resultaträkning

MSEK

2010

2009

2008

2007

2006

867

703

667

635

647

-657

-580

-555

-519

-548

Avskrivningar

-80

-48

-43

-41

-34

Rörelseresultat

130

75

69

75

65

Finans o koncernposter

-51

-6

-4

-6

-5

Resultat före dispositioner och skatt 79

69

65

69

60

Summa intäkter Rörelsekostnader

0

År 2006

År 2007

År 2008

År 2009

0

År 2010

Resultat och avkastning på sysselsatt kapital för åren 2006–2010 Balansräkning

MSEK

Reslutat 2010

2009

2008

2007

Tillgångar

800

Anläggningstillgångar

1596

1718

1248

549

447

Omsättningstillgångar

300

282

245

231

228

1896

2000

1493

780

675

Summa tillgångar

Skulder och eget kapital Eget kapital

Avkastning

2006

700 600 500 400

401

364

322

288

259

1495

1636

1171

492

416

Summa skulder och eget kapital 1896

2000

1493

780

675

Summa skulder och eget kapital 1896 2000

1493

780

675

300

Skulder

200

Volymutveckling för åren 2006–2010

Värme

2010

Elnät

2010

El

2010

Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital Sysselsatt kapital Balansomslutningen exklusive icke räntebärande skulder Soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen Justerat eget kapital Summa eget kapital samt 73,7 procent av obeskattade reserver Kassaflöde Resultat efter avskrivningar minus investeringar

0

2010

Definitioner

100

Elproduktion

kreation.se · 11 – 0050

Kalmar Energi Adress Box 822, 391 28 Kalmar Besöksadress Trädgårdsgatan 12, Kalmar Tel 0480 - 45 11 45 · Fax 0480 - 45 11 05 E-post kundservice@kalmarenergi.se Hemsida www.kalmarenergi.se