Ă…rsredovisning 2010
Kalmar Energi 2010
22/12
25 min
é rturn
inte
15/1 V
us och
köldre
kord
Året som gått
22/4
et hus
pp
17/4 Ö
Öppet hus i Moskogen Varken isande vind eller överhängande regn kunde hindra närmare 700 besökare att komma till Moskogen vid öppet hus i april, två dagar efter den officiella invigningen. Bussarna från Kalmar var fyllda med förväntansfulla gäster och hela dagen var det kö till rundvandringarna.
17/4 Kundmöt
en
Nominerad Kan-el-kampanj fortsatte
11/6 Miljöpr
is från cente
rn
Invigning av Moskogen Den femtonde april var det äntligen dags för invigning av kraftvärmeanläggningen Moskogen. Dagen till ära sken solen och Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand huvudtalade och tyckte att Kalmar Energi är ett föredöme för andra energibolag eftersom vi satsar på el och värme från förnybara råvaror. Under 2010 producerade Moskogen 136 GWh el och 383 GWh värme.
Den prisnominerade Kan-el- kampanjen fortsatte med succé under 2010. Året innan nominerades Kalmar Energi till Årets marknadsförare. Priset är en utmärkelse för marknadsföringsinsatser som sticker ut och inspirerar och delas ut av Marknadsföreningen i Kalmar Län.
Miljöpris till Kalmar Energi I juni delade Centerpartiet i Kalmar ut 2010 års miljöpris till Kalmar Energi med motiveringen ”för sitt långsiktiga arbete med att introducera förnyelsebar energi. Om vi ska minska beroendet av kärnkraft och fossila bränslen måste satsningar på ny teknik göras. Kalmar Energi har i handling visat att man är en del i denna utveckling”.
6/2 K
an-el
på Gul
dfest
Framtidens värme i Kalmar I oktober invigdes en fullskaleanläggning inom Flexifuelprojektet, där flera olika energikällor kan kombineras och där den bästa kombinationen för uppvärmning kan räknas fram. Solfångare, en pelletspanna, olika typer av värmepumpar och ackumulatortankar ingår i anläggningen. Kalmar Energi är medfinansiär i projektet där bland annat forskare från Linnéuniversitetet ingår.
15/4 Håkan B
och Johan P
20/12 Anna K med
diplom
Jämställdhetspris I december fick vi ta emot Kalmar kommuns interna jämställdhetspris. Vi har sett över både det interna och externa arbetet för att skapa ett mer jämställt och jämlikt kundbemötande. Arbetet har mynnat ut i nya riktlinjer för utformningen av vårt informationsmaterial. Priset bestod av ett diplom och 10 000 kronor.
kogen
15/4 Invigning av Moskogen
Öppet
h
hus 15/7 Ute
30 jun: Kalmar En
ergi i media…
på stan
30 jun
: Kalm
ar Ene
rgi i m
edia…
Kundservice på stan I juli passade vi på att knyta närmare kontakt med våra kunder genom vår kundservice på stan. Här fick kunderna ställa frågor om sin faktura, förbrukning, avtal och delta i tävlingar.
et hus
F
15/11 Öpp
Topprankade av Greenpeace Under 2010 fortsatte Kalmar Energi att ligga i den absoluta toppen på Greenpeace rankinglista för elbolag, där andelen förnybar el är avgörande för hur högt man hamnar på listan. Ju mer förnybar el i sin portfolio desto bättre placering på listan.
sök i ler Be
en
Moskog
Energikväll för kunder
Studiebesöken ökar snabbt
I mitten på november bjöd vi in våra kunder till en energikväll där de fick energispartips, information om elområden och fick lära sig mer om Mina Sidor. Dessutom bjöds det på snacks, dricka och man kunde tävla om en månads leverans av middagar från Middagskorgen. Över 60 personer trotsade höstmörkret och kom!
Under 2010 har studiebesöken ökat lavinartat. Hela 86 grupper med sammanlagt 2 284 personer har besökt Moskogen och fått en guidad visning. Det är dubbelt så många som föregående år.
Säker el i Kalmar Under 2010 hade 94 procent av våra kunder helt avbrottsfri el. Sammanlagt drabbades 1 356 av totalt 22 159 kunder i Kalmar av oplanerade strömavbrott. Längden på avbrottstiderna varierar beroende felorsak och tid på dygnet. Medelavbrottstiden för de drabbade kunderna var 70 minuter.
é
el-turn
12/1 Kan-
30 jun: Kalmar
7/8 Co
nny ka
nalsim
mar
Energi i media…
k
Topran
npeace
Gree ade av
Kanalsimmet
Ny värmecentral med solceller
Kalmar Energi var huvudsponsorer av Kalmar Kanalsim – en nygammal klassiker från 30-talet som väckts till liv igen. Den sjunde augusti deltog ett sextiotal personer i simtävlingen, varav två var våra egna anställda, Conny Johansson och Pär Carlgren. Tävlingen sker i kanalerna runt centrala Kalmar och banan är cirka 1 800 m.
En ny värmecentral med solceller sattes i drift i Östra Smedby i oktober och producerar nu el för fullt. Solcellerna ger en toppeffekt av 11,1 kW och producerar cirka 10 000 kWh under ett år.
Invigning
av Moskoge /4 Plan 1n5
men
vshol
å var erin p
Kalmar Energi är Kalmarregionens ledande energiföretag med en stark lokal närvaro. Att värna om vår gemensamma miljö ligger oss varmt om hjärtat. Därför levererar vi alltid el producerad av förnybara källor. Vår fjärrvärme tillverkas nästan uteslutande av rena biobränslen. Som lokalt energiföretag finns och arbetar vi i våra kunders omedelbara närhet. Det gör att vi känner den lokala marknaden och våra kunder väl. Vår ambition är att alltid vara tillgängliga, ge ärliga svar och korrekt information. Det är så vi vill ha det, en personlig relation med våra kunder, allmänheten och våra övriga partners.
INNEHÅLL VD har ordet Elförsäljning Elnät Värme Det hållbara samhället Medarbetarna Att skydda värden Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Förslag till vinstdisposition Resultaträkning Balansräkning Förändringar i eget kapital Kassaflödesanalyser Noter Tilläggsupplysningar Styrelse och ledning
SIDA 2 6 8 10 14 16 18 20 22 23 23 24 26 27 28 31 32
2
VD HAR ORDET
VD har ordet
egen el och vä
rme
på Maria w
besök
VERKSAMHETSBERÄTTELSE · KALMAR ENERGI
3
”Vi tror inte att det finns ett svar på klimatfrågan – vi vet att det finns flera.”
Vi lämnar 2010 bakom oss med en kylig vinter och en stärkt
Våra kunder visar vägen
konjunktur i färskt minne. Utmaningen ligger i att möta
Vi har många kunder med stort hjärta för miljöfrågor. Klimat-
framtiden på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt håll-
engagemanget ställer samtidigt krav på oss som leverantör
bart sätt. Med andra ord säkra att det vi bygger idag inte
att göra det möjligt för kunden att välja hållbara energilös-
tar av framtida resurser och visa att ekonomiskt välstånd
ningar och få mer kunskap om sin
inte behöver påverka miljön negativt.
förbrukning. Ständiga förbättringar är basen i vårt sätt att leda
Den kunskap som vi byggt upp om hållbara energisystem
verksamheten och innebär att det
fortsätter vi att förvalta och sprida vidare. Drivkraften att
alltid finns saker att förändra. I
vilja göra stora som små förändringar finns hos våra kunder.
årets kundundersökning uppskat-
Vi står för kunskap och rådgivning så att vi når den bästa
tar våra kunder vårt arbete med
systemlösningen. Tillsammans kan vi förändra.
miljöfrågor och ger oss samtidigt en eloge för arbetet med att
En omvärld i förändring
förbättra fakturorna. Vår största
I vår verksamhet ser vi trender som påverkar oss i form av
styrka sitter fortsatt i det per-
omregleringar, fortsatt integrering av EU och ökade krav på
sonliga mötet. Det stärker oss
säkerhet och tillgänglighet. Ändrade regleringar påverkar
att fortsätta att leva som den
både elnäts- och värmeverksamheterna genom nya intäkts-
goda grannen och att möta
modeller för elnätet och utredningar om hur man ytterligare
människor där de befinner sig.
konkurrensutsätter fjärrvärmen. Våra elkunder påverkas
Med en rullande kundservice kunde
dessutom av de nya elområdena som är ett verktyg för att
vi komma till kunden och vår Kan-el-turné fick det
snabba på integrationen av ett europeiskt energisystem.
genomslag vi hade hoppats på. Bland det som vi kan förbättra
Kontakt!
nämner kunderna nytänkande och fler avtalsformer. Vårt ansvar Vi ansvarar för att leverera hållbar energi som är avgörande
Vi är en del av ett hållbart samhälle
för samhället och människors sätt att leva. Utan el och värme
Vi har under året arbetat med vår vision ”Med omtanke
påverkas snabbt samhällets funktioner och det vardagliga
om människa och miljö bygger vi det hållbara samhället”. I
livet. Vi som bygger infrastruktur, som ska finnas för lång tid
takt med att vi förstärkt miljöarbetet har förväntningarna på
framöver, har ett extra stort ansvar för den närmiljö vi verkar i.
oss både som leverantör och arbetsgivare ökat, vilket är en
I Kalmar tätort ligger nästan alla kablar i marken. Det gör att
sporre i sig. Klimatfrågan handlar om att dra nytta av befint-
vi har en mycket hög leveranssäkerhet och bidrar samtidigt
liga energisystem, använda de energislag som kräver minst
till en bättre miljö för kalmarborna. Att utveckla boende-
resursåtgång samt säkra att den energi som används är för-
miljöer och säkra leveranser kräver både ett kontinuerligt
nybar. Med vår nya anläggning i Moskogen får vi fjärrvärme
underhålls- och förbättringsarbete samt en stor lyhördhet för
och el från biobränslen i närregionen. Det är att använda
förändringar i den stadsmiljö som vi verkar i.
bränslet optimalt.
4
VD HAR ORDET
Vad vore samhället utan el?
Affärsområdena elnät och värme överträffade våra förvänt-
Sättet vi använder el på har förändrats kraftigt under det
ningar medan elhandel påverkades negativt av periodvis
senaste årtiondet och med förändrat beteende ökar kraven
stora skillnader i elpriset över dygnet.
på leveranssäkerhet. Hushållen har idag fler apparater än nå-
Vi fick ett bra avslut på 2010 och en god start på 2011.
gonsin som kräver el för att vardagen ska fungera och med
Med väl fungerande anläggningar och god tillgång på
det ökar inte bara förväntningarna på tillgänglighet, utan
bränslen säkrar vi den fortsatta utvecklingen. Förbättrade
även viljan att hushålla och använda elen till rätt saker. Idag
fakturor och överskådlig statistik ska ge våra kunder
har alla kunder rätt till ersättning vid avbrott som överstiger
verktygen att se över sin förbrukning. Vi tror inte att det
12 timmar och från 1 januari 2011 utgår vite vid avbrott som
finns ett svar på klimatfrågan. Vi vet att det finns flera.
överstiger 24 timmar. Redan vid avbrott på några minuter upplever dock kunden att vardagen påverkas negativt och acceptansen för störningar i infrastrukturen har generellt sett minskat i samhället i takt med att användningsområdena har blivit fler och tillgängligheten ökat. Då elnätet är ett monopol har Energimyndigheten som
Anna Karlsson
uppgift att bevaka leveranskvaliteten och även det pris som
VD Kalmar Energi
tas ut av kunden. Bevakningsmodellen förstärker kundens ställning och säkrar att det pris vi sätter är skäligt. Hög leveranssäkerhet och låga elnätspriser Tack vare ett långsiktigt arbete med att successivt förstärka och förbättra elnätet i Kalmar tätort har vi idag en leveranssäkerhet på 99,9 procent. Vi är stolta över att samtidigt ha ett elnätspris som står sig mer än väl i jämförelse med likvärdiga stadsnät i landet. Kostnaden för att få elen levererad på ett tryggt sätt motsvarar runt 20 procent av den totala elkostnaden. Fantastisk start för kraftvärmen I början av året tog vi över de sista delarna av anläggningen på Moskogen. Vi hade då, helt enligt tidplan, producerat värme och el sedan november 2009. Den kalla vintern i kombination med ovanligt höga elpriser och god produktionstillgänglighet redan första säsongen gav anläggningen
Vilket intress
e!
en rejäl skjuts in på det nya året. Elproduktionen gynnar våra värmekunder. Elintäkterna dämpar prisjusteringarna för våra fjärrvärmekunder och förstärker konkurrenskraften för fjärrvärmen. Vi har dessutom mer muskler att kunna erbjuda värme till fler kunder och till nya användningsområden. En kall vinter stärkte resultatet Under 2010 steg omsättningen med närmare 24 procent till 867 miljoner kronor till följd av höga värmeleveranser och tillkommande elproduktion på Moskogen. Resultatet steg samtidigt till 79,4 miljoner kronor före dispositioner och skatt.
é
å turn
p Vi åker
Moskogen är en viktig del i vår vision om ett hållbart samhälle. Här kan vi producera fjärrvärme och el från biobränslen i närregionen. Det gynnar miljön och är ekonomiskt effektivt.
Fullt fokus
l
trol
kon Full
6
ELFÖRSÄLJNING
Elförsäljning – fler väljer avtal med fasta priser
Välkommen!
åd
Goda r
7
VERKSAMHETSBERÄTTELSE · KALMAR ENERGI
Affärsområde Försäljning bedriver inköp av el samt försälj-
året har skillnaderna mellan dag- och nattpriser för elleve-
ning av el, värme och energitjänster till cirka 30 000 kunder.
rans i Sverige varit stora. Det har ökat våra inköpskostnader
Sydöstra Sverige är vår naturliga hemmamarknad, men vi
vilket påverkat resultatet negativt. En god riskhantering har
har kunder över hela landet.
reducerat de negativa konsekvenserna av svängningarna på elmarknaden under 2010.
Den svenska industrin har lyckats återhämta sig väl efter
Försäljningspriset var i genomsnitt 62,7 (55,4) öre per kWh
lågkonjunkturen jämfört med många andra länder i Europa.
inklusive elcertifikatsavgift. Trenden med minskad andel
Sveriges elanvändning ökade under året med nära 6 procent
kunder med fastpris bröts under året. Historisk höga rörliga
under 2010. Den kalla vintern påverkade prisbildningen på
elpriser bidrar till att fler kunder väljer avtal med fasta priser.
Nord Pool. Konsumtionen ökade och i kombination med svag hydrologi gav det ett genomsnittligt sverigepris på
Kooperativ vindkraft
54 öre/kWh. Elpriset svängde rejält under året. Under
Kalmar Energi Försäljning administrerar kooperativa
februari var situationen ansträngd med ett genomsnittligt
föreningar för samägande av vindkraft. Idag samarbetar
månadspris i Sverige om drygt 93 öre/kWh. Under vecka 1
vi med Kalmarsund Vind, Kyrkvinden och Härnö Vind, där
sattes ett nytt veckorekord med drygt 10 TWh och vecka 49
vårt uppdrag är att hantera föreningarnas fakturering av
tog en silverplats genom tiderna med 9,9 TWh.
medlemsel, avräkning av produktion samt att sköta balansansvar. Föreningarna har sammantaget cirka 900 medlemmar
Elområden från 1 november 2011
och producerar cirka 15 GWh vindel per år. För att samla
Svenska Kraftnät har beslutat att handeln på elbörsen för
produktionen i ett bolag i koncernen överfördes under året
Sverige ska delas in i fyra elområden. Vi har huvuddelen
Kalmar Energi Försäljnings vindkraft till Kalmar Energi Värme.
av våra kunder i elområde Malmö. Indelningen medför förmodligen högre priser i vårt elområde jämfört med andra delar av landet. Högre försäljningspris och lägre volym Våra elleveranser var i stort sett oförändrade, 514 (511) GWh. Nettoomsättningen steg till 339 (297) miljoner kronor och rörelseresultatet landade på 0,1 (8,7) miljoner kronor. Under Kalmar Energi Försäljning AB; nyckeltal för åren 2006-2010 Prisutveckling i SEK av spot och eltermin
MSEK
1000
2010
2009
2008
2007
2006
900
Levererad volym, GWh
514
511
529
552
614
800
Summa intäkter
338
297
308
271
287
700
Rörelseresultat
0,1
8,7
2,5
1,8
0,7
0
3
1
1
0
Resultat efter finansiella poster
0,6
9,1
3,5
2,6
1,6
Balansomslutning
246
240
216
203
201
Avkast. på sysselsatt kapital, %
0,4
24
8
6
3
Soliditet, %
15
16
15
15
14
Investeringar
0,2
0,7
0,9
0,3
0,0
600
Rörelsemarginal, %
500 400 300 200 100 0
2007 Spot STOEUR
2008 Termin YR-10 (Euro)
2009
2010
Nettomarginal, öre/kWh
0,02
1,7
0,5
0,3
0,1
8
ELNÄT
Elnät – vi har låga elnätspriser i Kalmar
öte
Kundm el behövs
9
VERKSAMHETSBERÄTTELSE · KALMAR ENERGI
Affärsområde Elnät ansvarar för transporten av el inom
Tillväxttakten minskade
Kalmar och Sävsjö kommuner. I affärsområdet ingår även
Kalmar hade under 2010 en något lägre tillväxt och nybygg-
kompletterande tjänster. Det gäller i första hand offentlig
nation. Rörelseresultatet är därför något mindre än föregå-
belysning, tekniska tjänster samt bredbandstjänster. Antalet
ende år och landar på 33,3 (35,6) miljoner kronor. Aktiviteten
elnätsabonnemang ligger på närmare 25 000 stycken.
hos elkunderna inom våra nät ökade och under året genomfördes 3 334 (2 334) leverantörsbyten och vid årsskiftets slut
Den fakturerade volymen överförd el för affärsområdet sjönk
fanns 21 balansansvariga inom koncessionsområdet samt 68
under året till 429 (442) GWh. Kalmar har liten andel industri
elleverantörer.
och den stärkta konjunkturen märktes endast marginellt. I Sävsjö steg leveranserna för första gången på många år tack
Investeringar
vare etablering av ett par större industrier till 64 (59) GWh.
Efter den stora satsningen på fjärravlästa mätare hos samtli-
De totala intäkterna uppgick till 131 (124) miljoner kronor.
ga elnätskunder så sjunker investeringsnivån. Årets sammanlagda investeringar uppgick till 11,2 (21,6) miljoner kronor.
Säkra leveranser allt viktigare
Bland nyinvesteringarna har 4,1 miljoner kronor använts för
Ett fungerande elnät är en förutsättning för mycket i varda-
nyanslutningar på nätet och 0,5 (1,0) miljoner satsats på det
gen. Acceptansen hos våra kunder för att stå utan el räknas
fiberoptiska nätet. Reinvestering på distributionsnätet upp-
inte längre i timmar utan i minuter. Även 2010 blev ett år med
gick till 2,5 (2,3) miljoner kronor vilket ligger en bra bit under
hög leveranssäkerhet. Antal avbrott på högspänningsnätet
vårt långsiktiga mål att ha en förnyelsetakt på 10-12 miljoner
i Kalmar var 8 (1). Mätt som medelavbrottstid uppgick årets
kronor om året. Med något mindre nyinvesteringar de kom-
leveransavbrott till 5,5 (4) minuter. Vi har som långsiktigt mål
mande åren ökar vi reinvesteringstakten för att komma i fas
att avbrottstiden ska vara under 6 minuter.
med den långsiktiga planen.
Nätpriser varierar mellan stad och landsort
Bredband
Vi har låga elnätspriser när vi jämför oss med städer i motsva-
I vår roll att bygga infrastruktur i Kalmar tätort tar vi vara på
rande storlek. För landsortsnät ligger prisbilden ofta något
de samordningsfördelar som finns bl.a. genom att bygga upp
högre då kundtätheten i näten är mindre.
ett bredbandsnät. Det fiberoptiska nätet är idag 86 (85) km
För att bedöma om ett nätbolag har rimliga priser över-
långt och används av 18 (20) kunder som i sin tur hyr ut
vakar Energimyndigheten elnätsbolagens prissättning. Den
172 (164) förbindelser. Nätet är ett öppet nät vilket innebär
nya modellen för bevakning kommer att bygga på en, från
att vi upplåter det till flera olika operatörer. Försäljningen
myndigheten i förväg, godkänd intäktsram vilket kommer att
av bredbandstjänster uppgick till 4,9 (5,0) miljoner kronor.
stärka kundens ställning.
Affärsområde Elnät; nyckeltal för åren 2006 – 2010, inklusive 50 procent av Sävsjö Energi AB Prisjämförelse nätpriser
0
10
20
30
40
50
60
MSEK
2010
2009
2008
2007
2006
Fakturerad nätvolym, GWh
429
442
436
449
443
Summa intäkter
131
124
119
113
110
Rörelseresultat
33,3
35,6
35,7
32,8
31,3
26
29
30
29
28
Investeringar
11,2
21,6
26,7
21,0
27,0
Balansomslutning
190
171
177
148
153
Avkast. på sysselsatt kapital, %
27
34
35
33
26
Medelavbrottstid i minuter
5,5
4
1
33
7
Jönköping Kalmar Öresundskraft Nybro Karlskrona
Rörelsemarginal, %
Oskarshamn Emmaboda Lund Kristianstad Sävsjö
Prisjämförelse öre per kWh exkl. moms för en villa, 16A med årsförbrukningen 5 000 kWh
10
VÄRME
Värme – rekordstart för kraftvärmen i Moskogen
Bra diskussioner
s på Vi triv
jobbet
VERKSAMHETSBERÄTTELSE · KALMAR ENERGI
11
Kraftvärmeverket i Moskogen invigdes 2010 och är vår
1-2 procent om året för att väga upp kundernas energi-
största investering genom tiderna. Här omvandlas restpro-
effektivisering. Samtidigt skapar det ett utrymme för nya
dukter från den småländska skogsindustrin till energi. Den
användningsområden, till exempel där fjärrvärme ersätter el i
kalla vintern gjorde att anläggningen gick för fullt för att
vitvaror och kylanläggningar. Den samlade konkurrenskraften
leverera el och fjärrvärme till våra kunder.
för fjärrvärmen är avgörande för hur väl vi kommer att lyckas behålla och öka våra leveransvolymer.
Fjärrvärme – ett naturligt miljöval Intresset för fjärrvärme är stort bland våra kunder. Produktens
Bra bränsleinköp är nyckeln till konkurrenskraft
styrka är att det går att kombinera ett aktivt miljöval med
Med kraftvärmeanläggningen på Moskogen har bränsle-
bekvämlighet och trygghet. En förstärkt konjunktur har pres-
behovet förflyttats från förädlade till oförädlade biobränslen.
sat upp priset på olja och el under året vilket har påverkat
Eftersom tillgången på oförädlade biobränslen i form av
fjärrvärmens konkurrenskraft positivt. Affärsområde värme
GROT (grenar och toppar), skogsflis och torv är större
levererar fjärrvärme i Kalmar och Sävsjö med omnejd. Efter
minskar vi därmed risken för leveransstörningar på grund av
drygt tre decennier med offensiv utbyggnad värmer vi idag
bränslebrist. För att säkra leveranser av biobränsle arbetar vi
mer än 16 000 lägenheter, 2 000 villor, de flesta skolor, kontor,
med två större aktörer som tillsammans levererar en domine-
företag och flera industrier.
rande del av volymerna.
Intäkterna uppgick till 464 (351) miljoner kronor varav
Via vårt dotterbolag Sävsjö Träbränsle AB hanterar vi torrt
olika värmeleveranser inkl. elproduktion svarade för 431
träavfall från närliggande sågverk och industrier. Efter föräd-
(337) miljoner. Avtal tecknades med 133 (141) fastigheter
ling levereras bränslen i form av pulver, pellets och briketter
om anslutning till fjärrvärme vilket motsvarar en helårsvolym
till våra egna panncentraler och andra kunder som E.ON
om 5,7 (7,6) GWh eller en tillväxt med 1,5 procent. Intresset
Värme, Vattenfall och Jönköping Energi. Till kunder utanför
för anslutning är fortsatt hög och vi har under året fokuserat
koncernen levererades under året 36 815 (27 956) ton. Till
säljinsatserna på att fånga upp fastigheter inom befintliga
privatkunder ökade försäljningen något. Under 2010 såldes
fjärrvärmeområden. Vi ser fortsatt att våra kunders aktiva
3 446 (2 933) ton på konsumentmarknaden.
miljöarbete leder till energieffektiviseringar som dämpar den
Efterfrågan på biobränslen har under de senare åren ökat
volymökning som sker vid nya anslutningar. Sett över hela
i takt med att miljöfrågan hamnat i fokus samtidigt som al-
året ökade dock volymerna tack vare en kylig vinter och
ternativa uppvärmningsformer som el och olja blivit dyrare.
uppgick till 449 (524) GWh. I siffrorna från 2009 ingår leveranser
Efterfrågeökningen gäller inte minst träpellets
i Nybro med 133 GWh.
som lika enkelt kan användas för enskild uppvärmning i
Fjärrvärmen har en stabil prisutveckling
mindre kaminer som i större
Priset på fjärrvärme höjdes den 1 januari 2010 med 3 procent
anläggningar.
och sett över en tioårsperiod har prisbilden i snitt ökat med
Samhällutvecklingen
3,7 procent vilket är högre än den allmänna prisutvecklingen
påverkar byggbranschen och
men betydligt lägre än övriga uppvärmningsformer. Genom-
sågverksindustrin. Minskad
snittspriset i Sverige ligger på 144,10 kr per kvadratmeter
efterfrågan på sågade varor
och år. I Kalmar är fjärrvärme kundens bästa alternativ med
gjorde att vi även under 2010
hänsyn till pris, kvalité och miljö. Under slutet av året har
upplevde höga marknadspriser och
fjärrvärmens konkurrenskraft förstärkts i takt med att priset
från tid till annan bristsituation på
på olja och el skjutit i höjden.
bränsle. Det påverkade i sin tur
Om vi tar hänsyn till temperaturens påverkan på leve-
kostnaderna för vår bränsleanskaffning
ranserna uppvisar fjärrvärmevolymerna en svagt sjunkande
negativt samtidigt som prisbilden
tendens över en femårsperiod, trots de nyanslutningar som
ut mot kund ökade.
årligen görs på nätet. Det krävs en nyanslutningstakt på
tolt!
s Ganska
12
VÄRME
Första året med full drift i Moskogen Hösten 2009 togs kraftvärmeanläggningen i Moskogen i drift och 2010 blev dess första fulla driftår. Med en ovanligt kall vinter testades anläggningens tillgänglighet ordentligt och nådde glädjande nog produktionssiffror som låg över förväntan. Under 2010 producerades i Moskogen 384 GWh värme och 136 GWh el matades in på nätet. Det motsvarade närmare 80 procent av värmebehovet i Kalmar och drygt en tredjedel av den el som används i Kalmar stad. Med ovanligt höga elpriser under våren bidrog anläggningen i Moskogen väsentligt till ett förbättrat resultat för året.
Här skall elda
s…
Investeringar De sista posterna för investeringen i kraftvärmeanläggningen i Moskogen uppgår till 20,1 miljoner kronor av årets investeringar. Under året har utöver detta drygt 39 (66) miljoner investerats i värmeverksamheten. Närmare 36 (60,0) miljoner avser nyinvesteringar som till största delen använts för
r med!
hä … och
anslutning av nya kunder i både Kalmar och Sävsjö. Intresset för fjärrvärme är fortsatt högt samtidigt som kostnaden per anslutning har ökat. Reinvesteringarna, för att trygga leveranssäkerheten till våra kunder, uppgick till 3,2 (2,3) miljoner varav huvuddelen avser upprustning av verksamheten i Sävsjö Träbränsle samt mätning och distribution. Vårt distributionsnät har till största delen byggts ut under 70- och 80-talet och vi har ett stigande reinvesteringsbehov för att även framåt säkra den höga leveranstrygghet som vi har idag. Reinvesteringstakten kommer därför att öka under de kommande åren.
Affärsområde Värme; nyckeltal för åren 2006 – 2010, inklusive 50 procent av Sävsjö Energi AB
MSEK
Prisjämförelse fjärrvärme
0
20
40
60
80
100
2010
2009
2008
2007
2006
Levererad värme, GWh
449
524
490
500
509
Elproduktion, GWh
136
35
20
20
18
Summa intäkter
464
351
298
300
302
Rörelseresultat
96,6
31,1
30,9
40,6
32,3
Rörelsemarginal, %
22
9
10
13
11
Investeringar
59
464
778
127
167
1615
1731
1245
559
471
7
3
4
11
12
278
337
297
266
270
99
95
97
97
92
Kalmar Kristianstad
Balansomslutning
Jönköping Öresundskraft
Avkast. på sysselsatt kapital, %
Nybro
Bränslekost, kr per levererad
Oskarshamn
MWh värme och el
Sävsjö
Andel värme producerad
Karlskrona
med värmepump* och
Lund
förnybara bränslen, %
Emmaboda
* Värmepump tagen ur drift 2009 Fjärrvärmepriset i enheten öre per kWh, till flerfamiljshus. Källa Nils Holgersson, 2010.
Vi ansvarar för att leverera hållbar energi som är avgörande för samhället och människors sätt att leva. Det är vårt sätt att vara den goda grannen.
ener
gieff
ektiv
14
DET HÅLLBARA SAMHÄLLET
Vi bygger det hållbara samhället
vi kan mycket
om el...
..
lar el-bul n a k . och
VERKSAMHETSBERÄTTELSE · KALMAR ENERGI
15
Visionen ”Med omtanke om människa och miljö bygger vi
0,8 procent av bränslemixen kom från fossila bränslen. Under
det hållbara samhället” handlar om att kunna erbjuda att-
året såldes 514 GWh el som till hundra procent producerades
raktiva energilösningar för människor i vår närhet samtidigt
med vind, vatten och biobränsle.
som vi tillsammans med andra driver arbetet för ett hållbart samhälle framåt. Satsningar på biobränsleeldad kraftvärme
Effektivitet handlar om att vara rädd om råvaran
och vindkraft är en del, att välkomna småskaliga alternativ
Primärenergi är en teknisk term för energi som finns som
är en annan och energieffektivisering är en tredje. Miljöfrågan
naturresurs och som inte har omvandlats av människan till en
har inte en lösning, den har flera.
annan form av energi. Det kan till exempel röra sig om vind, sol, träd, råolja och stenkol. Primära energikällor kan omvandlas
Moskogen – värme och el från skogen
till mer användbara former, till exempel elektricitet eller
Kraftvärmeanläggningen Moskogen är en tydlig symbol för
finare bränslen som bensin, pellets med mera. På vägen
att förnybar energi är framtiden. Att ta hand om det spill som
från produktion till slutkund försvinner en del energi genom
finns i skogarna runt om oss är att använda de resurser som
utvinning, förädling, transport, omvandling eller distribu-
finns lokalt på bästa sätt. För att vara en attraktiv arbetsgi-
tion. Det går åt energi för att producera användbar energi.
vare idag och imorgon måste vi kunna visa att vi inte bara har
Få uppvärmningsformer kan slå fjärrvärmen när det gäller
en vision när det gäller miljön utan att vi tydligt agerar och
användningen av primärenergi i ett kraftvärmesystem.
engagerar oss. Miljöarbetet är en naturlig del av verksamheten och den interna dialogen. I vårt verksamhetssystem
Med tydliga steg för ett hållbart samhälle
ingår målstyrning och ständiga förbättringar initierade av både
Som bolag arbetar vi aktivt med att minska utsläpp till luft
kunder och medarbetare. Den största drivkraften är det stora
såsom koldioxid, kväveoxid, kolmonoxid och stoft. Vi arbetar
personliga engagemanget och ansvaret hos våra medarbetare.
kontinuerligt med att säkerställa att pannorna utifrån våra miljövärden körs optimalt. Vi arbetar kontinuerligt med
Hur påverkar vi?
transportfrågorna, bland annat genom att köpa bränsle i
Kalmar Energi har ett omfattande miljöarbete för att minska
närområdet, ställa krav på bilarna vid val av transportör men
utsläpp i hela produktionskedjan från bränsleuttag till åter-
även med att se över våra egna interna transporter.
föring av askan till skogen. Vi arbetar systematiskt, dels via
Vi arbetar också med att säkerställa att energin används på
vår miljöcertifiering ISO 14 001, dels med att se över vår be-
rätt sätt. Under 2010 besökte vår energirådgivare 248 privat-
tydande miljöpåverkan och utifrån det upprätta miljömål för
kunder för att ge enkla råd och tips för energibesparing.
verksamheten. Elen som vi säljer kommer till hundra procent
För den egna verksamheten satsade vi på solceller på pann-
från förnybara källor såsom vind, vatten och biobränsle.
anläggningen i Smedby samt laddstolpar och LED-belysning på
Under året har dessutom över hundra nya fjärrvärmeanslutningar
parkeringen på Trädgårdsgatan där bland annat vår kundservice
genomförts, vilket har möjliggjort att husägare i Kalmar och
finns. Vi är övertygade om att även de små stegen är viktiga
Sävsjö kan ersätta fossila bränslen med biobränsle.
att ta.
I koncernen producerades 481 GWh värme, av vilket hela 94,3 procent producerades från biobränslen. De biobränslen som förbrukades var till största delen träpulver och flis samt, i mindre omfattning briketter, pellets, bioolja och biogas.
Under året släppte vi ut 16 455 (10 240) ton CO2 från värmeproduktion med olja och torv som ingår i systemet för
Andel torv uppgick till 4,9 procent av
utsläppshandeln. Torv är fossilt enligt FN:s klimatkonvention
bränslemixen och
och därför också med i utsläppshandeln med CO2. Även för
definieras som
gen
övriga anläggningar som inte är med i systemet köper vi ut-
långsamt förnybar,
släppsrätter för att kunna klimatneutralisera vår verksamhet,
dock ej som ett
till dessa har utsläppsrätter motsvarande 1 828 ton koldioxid
biobränsle. Det
köpts in.
innebär att endast
Buss till Mosko
Handel med utsläppsrätter
16
MEDARBETARNA
Medarbetarnas olikheter 채r en viktig resurs
med
a
ndern
p책 ku fokus
ett h
채rligt
Kolla h채r!
team
VERKSAMHETSBERÄTTELSE · KALMAR ENERGI
17
Vi är rädda om våra medarbetare. För att nå målet om
tionsmaterial ur ett jämlikt perspektiv. Projektet genomfördes
att vara en attraktiv arbetsplats krävs att vi kan skapa en
tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och
miljö där olika generationer och personligheter trivs och
Energikontor Sydost. Målet var att ta fram en vägledning för
samverkar.
hur vi producerar material som är tillgängligt för alla, oavsett bakgrund, social tillhörighet, kön eller ålder.
Hos oss är de personliga egenskaperna ofta viktigare än den formella kompetensen. Vi tror att ett klimat där samarbete
De bästa förutsättningarna
och nya tankar uppmuntras och där misstag är en naturlig
Friskhetstal går ofta hand i hand med ett gott arbetsklimat.
del av lärandet är en bra grund för att få människor att växa
Vi erbjuder därför samtliga medarbetare möjligheter till
och verksamheten att gå framåt. Medarbetare med engage-
subventionerad friskvård.
mang och kunskap om klimat- och framtidsfrågor ska känna
För att stärka arbetet kring lönesättning och få ett verktyg
sig extra hemma hos oss.
för att kunna mäta jämställdhet värderas regelbundet samtliga befattningar efter de krav som verksamheten ställer.
Ledarskap och medarbetarskap
I samband med det görs regelbundet en kartläggning av
Att vara ledare på Kalmar Energi är att ha både drivet och
löneskillnaderna med särskilt fokus på skillnader beroende
viljan att utveckla verksamheten. Ledarens roll är att vara
på kön.
förebild och en inspiratör så att kundernas behov och
Med nya omvärldskrav och förändringar i verksamheten
medarbetarnas ambitioner går i linje med de mål som ägare
har utbildningsinsatserna under året legat på en hög nivå.
och ledning har satt upp. Dialog mellan ledning och med-
Det är framförallt ökade krav inom arbetsmiljöområdet som
arbetare sker kontinuerligt och systematiskt vid arbetsplats-
gör att antalet utbildningstimmar stiger kraftigt jämfört med
träffar, medarbetarsamtal och personalmöten. Den dagliga
tidigare år. Glädjande nog sjunker sjukfrånvaron ytterligare
spontana kontakten och diskussionerna runt fikabordet är
från redan låga nivåer.
minst lika viktig. Under året har vi påbörjat ett arbete kring
Under 2010 lämnade tolv personer verksamheten varav
våra värderingar. Både ledarskap och medarbetarskap ska
fyra gick i pension. Med generationsväxlingen sker inte bara
vila på samma värdegrund och målet är att nå en samsyn om
en växling i åldersstrukturen utan även av kompetenser.
hur vi vill uppfattas och vilka budskap vi skickar. Medarbetare
Under året påbörjades en organisationsöversyn för att få en
och ledare som känner trygghet och stolthet för sitt arbete är
tydligare bild av framtida kompetensbehov. Vi strävar efter
våra bästa ambassadörer.
att, där så är möjligt, få en successiv överlämning så att den värdefulla erfarenhet som lång anställning ger tas till vara
Där olikheter möts, föds idéer
och förs vidare inom företaget.
Var tredje år tar en arbetsgrupp bestående av medarbetare från alla delar av verksamheten fram en jämställdhets- och mångfaldsplan. Såväl organisation, arbetssätt och lönebild-
Nyckeltal medarbetare
2010
2009
2008
2007
2006
petenserna och inte kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet,
S:a intäkter per anställd, KSEK*
8 500
6 113
6 009
6 048
6 406
eller andra diskriminerande aspekter som ska påverka vilka
Antal anställda kvinnor**
29
29
25
24
23
Antal anställda män**
73
86
86
81
78
Totalt antal anställda**
102
115
111
105
101
Genomsnittsålder
45
46
45
45
45
bakgrund är basen för att driva verksamheten framåt. Vi för
Antal utbildningstim. per anställd
44
45
47
30
31
kontinuerligt en dialog kring spelregler och värderingar för
Antal sjukdagar per anställd
2,1
2,7
2,5
2,2
2,2
att tydliggöra och lyfta fram vikten av respekt för olikheter.
Frisknärvaro***, procent
80, 0
77,5
76,2
80,5
80,2
ning ska präglas av jämställdhet. Det är de personliga kom-
medarbetare som anställs, befordras eller på annat sätt belönas. Det ligger i vårt eget intresse som arbetsgivare att tillvarata medarbetarnas olika erfarenheter, personligheter och kunskaper. En blandning av människor med olika
Under året har vi gjort en översyn av vårt externa presenta-
* inkl 50% av Sävsjö Energi AB ** inkl 50% av Sävsjö Energi AB ***all närvaro exkl korttidssjukfrånvaro mindre än 5 dagar
18
ATT SKYDDA VÄRDEN
Vi skyddar medarbetare och andra värden
el…
kläds
s Arbet
…Och arbetsglä
dje
VERKSAMHETSBERÄTTELSE · KALMAR ENERGI
19
Kalmar Energi-koncernen är i sin verksamhet utsatt för ett
av långa och korta avtal, relativt stor lagerkapacitet och till
antal risker. För att hantera dessa risker jobbar vi systema-
viss del egen produktion.
tiskt och aktivt med riskanalyser och instruktioner. Instruktionerna har som mål att skydda de människor som jobbar
Miljörisker
hos oss samt de finansiella värden som finns i koncernen.
Olyckor eller brister i verksamheten kan leda till påverkan på miljön. Genom vårt verksamhetssystem arbetar vi syste-
Riskinstruktionerna förtydligar styrelsens riktlinjer när det
matiskt med miljöfrågorna för att kontinuerligt identifiera,
gäller hur vi ska förhålla oss till och hantera riskerna. VD
bevaka, förbättra och förhindra negativ påverkan på miljön.
ansvarar för att företaget operativt följer instruktionerna. Miljö- och arbetsmiljöfrågor är en naturlig del i verksamhetsledningen medan samordning av finansiella riskinstruktioner och mandat hanteras i en koncerngemensam riskkommitté. Instruktioner finns för inköp och försäljning av el, räntor, bränsle och IT-säkerhet. Samtliga instruktioner är uppbyggda på likartat sätt och förtydligar målsättning och principer, ansvar och befogenhet, ramar för kontroll av risk samt krav på rapportering. Väderrisker Påverkan på resultat beroende av vädret och tillgängligheten till produktionsanläggningar är svårt att begränsa kostnadseffektivt. Större avbrott i leveranser eller tillgänglighet till produktion påverkar omedelbart koncernens resultat.
Arbetsmiljörisker Flera av våra medarbetare arbetar i en miljö som snabbt kan förändras och där verksamheten till sin natur är fylld av moment som felaktigt hanterade kan leda till olyckor och incidenter. Vi har under året förstärkt det systematiska arbetet kring arbetsmiljöfrågor i koncernen med målet att nå en trygg och säker arbetsplats. Finansiella risker Med en hög skuldsättning kan den allmänna räntenivån påverka resultatet negativt. För att hantera riskbilden finns en finansinstruktion som sätter ramarna för hur arbetet ska bedrivas där inriktningen är stabilitet och långsiktighet. För att minska riskerna för kundförluster i koncernen finns en kreditpolicy där vi kontinuerligt bevakar hur kundfordringarna
Anläggningsrisker
förändras över tid. Kreditbevakning sker dessutom löpande
Risk för skador på anläggningar eller distributionsnät
på de viktigaste leverantörerna och kunderna.
bedöms kontinuerligt och hanteras genom förebyggande underhåll och reinvesteringar samt försäkringar för egendomsskador och avbrott.
Valutarisker Exponering i utländsk valuta ska i princip inte förekomma. För att ta bort valutarisken säkras valuta med hjälp av finan-
Elprisrisker
siella instrument i de fall som inköp eller försäljning görs i
Prissättningen på elmarknaden kan variera kraftigt över
annan valuta.
tiden, vilket i sin tur ger påverkan på resultatet då kostnadsökningen eller intäktsbortfallet inte kan tas ut av kunden. Instruktionerna för elhandel och elproduktion har som mål att begränsa och tydliggöra riskerna. Riskerna hanteras i båda instruktionerna med hjälp av finansiella instrument och genom att anpassa produktutbudet och prissättning efter riskbilden.
IT-risker Brister i verksamhetens informationssystem och/eller hantering kan få oönskade effekter. Vi har därför påbörjat ett arbete kring förstärkt informationssäkerhet och IT-tillgängligheten för våra viktigaste system. Under året har vi kommunicerat och implementerat instruktionen kring IT-säkerhet till våra användare. Vi har också startat arbetet med att säkra
Bränslerisker
vårt fysiska skydd i servermiljö med brand-, gas- och inbrotts-
Tillgång och prissättningen på biobränslen kan påverka
skydd.
resultatet negativt. För att säkerställa tillgång och jämna ut prissvängningar jobbar vi med flera produkter, en blandning
20
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
kt!
oje et pr
Vilk
Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Kalmar Energi
Verksamhetens inriktning
Holding AB får härmed avge årsredovisning för räken-
Kalmar Energi-koncernen är regionens ledande energiföretag
skapsåret 2010-01-01 - 2010-12-31. Om inget annat särskilt
med sydöstra Sverige som hemmamarknad. Vi producerar,
anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter
transporterar och säljer el, fjärrvärme, förädlade biobräns-
inom parentes avser föregående år.
len, och i mindre omfattning fjärrkyla och telekommunikationstjänster. Leveranserna kompletteras med tekniska och
Ägarförhållanden och koncernstruktur
administrativa tjänster. Affärsidén har tydlig inriktning på
Kalmar Energi Holding AB ägs till lika delar av Kalmar kom-
kund där hög service och konkurrenskraftiga priser är en
mun via Kalmar kommunbolag AB och E.ON Sverige AB
ledstjärna. Verksamheten ska dessutom bedrivas med största
som i sin tur är ett helägt dotterbolag till E.ON AG.
möjliga hänsyn till vad som långsiktigt är bäst för ett hållbart
Koncernen är organiserad med ett värmebolag, Kalmar
samhälle.
Energi Värme AB, ett elnätsbolag för transport av el, Kalmar Energi Elnät AB samt ett med E.ON Sverige AB samägt
Affärsmodell och styrning
försäljningsbolag Kalmar Energi Försäljning AB. Intresse-
Verksamheten bedrivs i rörelsedrivande dotterbolag; Kalmar
bolaget Sävsjö Energi AB ägs till lika delar tillsammans med
Energi Värme AB och Kalmar Energi Elnät AB. Försälj-
Sävsjö kommun. Den 14 januari 2010 såldes verksamheten
ningsbolaget Kalmar Energi Försäljning AB ansvarar för de
för värme- och elproduktion i Nybro till Nybro Elnät AB.
koncerngemensamma funktionerna försäljning, elhandel,
Verksamheten som var samlad i Nybro Värmecentral AB
marknadskommunikation och information. Koncernövergri-
med dotterbolaget Fastigheter i Nybro AB lämnade därmed
pande funktioner finns dessutom för riskhantering, styrning,
koncernen.
ekonomi och IT samt policies och riktlinjer för kvalité, miljö och systematiskt arbetsmiljöarbete. För att hantera de externa riskerna i koncernen finns instruktioner som anger ramarna för elhandel, elproduktion, bränsle, räntor och ITsäkerhet.
E.ON Sverige AB
Kalmar Kommunbolag AB 50%
50% Kalmar Energi Holding AB
40% 60% Kalmar Energi Försäljning AB
Sävsjö Kommun
50% Kalmar Energi Elnät AB
Kalmar Energi Värme AB
Sävsjö Träbränsle AB
50%
Sävsjö Energi AB
n
amtide
r …för f Vi bygger…
Klimatengagemanget ställer krav på oss som leverantör. Därför tänker vi möta framtiden på ett ekonomisk, socialt och miljömässigt hållbart sätt.
22
EKONOMISK REDOVISNING
Ekonomisk redovisning
Imponerande
m
mar
ör kal
rta f ed Hjä
FINANSIELL INFORMATION · KALMAR ENERGI
23
Förslag till vinstdisposition Belopp i kSEK
Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel
125 414
Årets resultat
8 859
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras så att till aktieägarna utdelas 800 kr per aktie, totalt
134 273
i ny räkning balanseras
110 273
134 273
24 000
Resultaträkning Belopp i kSEK
Koncernen
Moderbolaget
Not
2010
2009
2010
2009
Nettoomsättning
835 693
684 426
0
0
Aktiverat arbete för egen räkning
4 613
13 845
0
0
Övriga rörelseintäkter
26 455
4 878
0
0
866 761
703 149
0
0
Summa rörelsens intäkter
2, 3
Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter
3
-467 499
-391 329
0
0
Handelsvaror
3
-35 557
-62 351
0
0
Övriga externa kostnader
4
-89 401
-56 802
0
0
Personalkostnader
5
-64 703
-69 191
0
0
Avskrivning av materiella och immaterialla tillgångar
-79 907
-48 082
0
0
Summa rörelsens kostnader
-737 067
-627 755
0
0
Rörelseresultat
129 694
75 394
0
0
2
Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag, utdelning/koncernbidrag Ränteintäkter
0
0
1 980
29 000
622
676
466
437
6
-50 908
-6 874
-389
-272
Summa från finansiella poster
-50 286
-6 198
2 057
29 165
Resultat efter finansiella poster
79 408
69 196
2 057
29 165
Räntekostnader
Bokslutsdispositioner
7
0
0
9 511
-7 410
Skatt på årets resultat
8
-21 267
-12 705
-2 709
-5 846
Minoritetens del
-143
-2 683
0
0
Årets vinst
57 998
53 808
8 859
15 909
24
EKONOMISK REDOVISNING
Balansräkning · Tillgångar Belopp i kSEK
Koncernen Not
2010-12-31
Moderbolaget
2009-12-31
2010-12-31
2009-12-31
Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter
9
1 456
1 133
0
0
10
7 964
20 232
0
0
9 420
21 365
0
0
Goodwill
Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark
11
244 260
245 468
0
0
Maskiner och tekniska anläggningar
12
1 323 925
1 427 273
0
0
Inventarier, verktyg och installationer
13
6 766
7 246
0
0
Pågående nyanläggningar
14
11 539
3 694
0
0
1 586 490
1 683 681
0
0
Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag
15
Andelar i intresseföretag
0
0
155 600
155 600
16
0
0
19 500
19 500
Andra långfristiga värdepappersinnehav
48
49
0
0
48
49
175 100
175 100
Summa anläggningstillgångar
1 595 958
1 705 095
175 100
175 100
Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter
25 658
35 343
0
0
Färdiga varor och handelsvaror
3 257
10 654
0
0
Pågående arbete för annans räkning
74
115
0
0
28 989
46 112
0
0
Kortfristiga fordringar Kundfordringar
208 304
207 325
0
0
Fordringar hos koncernföretag
0
0
67 567
82 075
Fordringar hos intresseföretag
5 144
4 395
0
0
Aktuella skattefordringar
1 027
1 543
0
0
Övriga kortfristiga fordringar
29 789
13 088
91
91
Förutbetalade kostnader och upplupna intäkter
25 486
17 382
0
0
269 750
243 733
67 658
82 166
Kassa och bank
1 757
4 875
122
78
Summa omsättningstillgångar
300 496
294 720
67 780
82 244
Summa tillgångar
1 896 454
1 999 815
242 880
257 344
FINANSIELL INFORMATION · KALMAR ENERGI
25
Balansräkning · Eget kapital och skulder Belopp i kSEK
Koncernen Not
2010
2009
Moderbolaget 2010
2009
Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital, 30 000 aktier á 1 000 kr
30 000
30 000
30 000
30 000
Bundna reserver
111 793
100 952
0
0
Reservfond
0
0
6 000
6 000
141 793
130 952
36 000
36 000
Fritt eget kapital Balanserad vinst
0
0
125 414
129 505
Fria reserver
201 771
178 804
0
0
Årets vinst
57 998
53 808
8 859
15 909
259 769
232 612
134 273
145 414
Summa eget kapital
401 562
363 564
170 273
181 414
Minoritetsintresse eget kapital
14 373
15 550
0
0
Obeskattade reserver
0
0
21 474
30 985
Avsättningar Avsättning för pensioner
203
227
0
0
Avsättning för skatter
94 888
92 173
0
0
Övriga avsättningar
3 406
37
0
0
Summa avsättningar
98 497
92 437
0
0
Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut
1 123 918
1 153 448
0
0
Övriga långfristiga skulder
1 092
5 111
0
0
1 125 010
1 158 559
0
0
Summa långfr.skulder
17
Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut/koncernkonto
18
71 984
189 882
37 659
38 416
Förskott från kunder
863
410
0
0
Leverantörsskulder
95 942
87 950
0
0
Skulder till koncernföretag
0
0
13 176
3 271
Skulder till intresseföretag
165
117
0
0
Aktuella skatteskulder
8 932
5 654
79
3 216
Övriga kortfristiga skulder
39 258
39 633
0
0
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
19
39 868
46 059
219
42
Summa kortfristiga skulder
257 012
369 705
51 133
44 945
Summa eget kapital och skulder
1 896 454
1 999 815
242 880
257 344
26
EKONOMISK REDOVISNING
Balansräkning · Poster inom linjen
Koncernen
Belopp i kSEK
2010
2009
Moderbolaget 2010
2009
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Borgen, lån dotterbolag
0
0
15 000
117 000
Borgen för dotterbolags finansiella leasingavtal
0
0
1 125 948
1 150 000
Spärrade medel
550
550
0
0
Uppskjuten stämpelskatt
266
266
0
0
Anläggningar belastade med äganderättsförbehåll
1 115 069
1 150 000
0
0
Aktiekapital Belopp i kSEK
Bundna Fria reserver Årets resultat reserver
Summa eget kapital
Belopp vid årets ingång
30 000
100 952
178 804
53 808
363 564
Vinstdisposition enligt beslut vid bolagsstämma
0
0
53 808
-53 808
0
Förskjutning bundet/fritt eget kapital
0
10 841
-10 841
0
0
Utdelning
0
0
-20 000
0
-20 000
Årets resultat
0
0
0
57 998
57 998
30 000
111 793
201 771
57 998
401 562
Aktiekapital Reservfond Fria reserver Årets resultat Belopp i kSEK
Summa eget kapital
Koncernens förändringar i eget kapital
Utgående balans
Moderbolagets förändringar i eget kapital
Belopp vid årets ingång
30 000
6 000
129 505
15 909
181 414
Vinstdisposition enligt beslut vid bolagsstämma
0
0
15 909
-15 909
0
Utdelning
0
0
-20 000
0
-20 000
Årets resultat
0
0
0
8 859
8 859
30 000
6 000
125 414
8 859
170 273
Utgående balans
FINANSIELL INFORMATION · KALMAR ENERGI
27
Kassaflödesanalyser Belopp i kSEK
Koncernen 2010
2009
Moderbolaget 2010
2009
Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster
129 694
75 394
0
0
Reavinst utrangering/försäljning
-6 817
15
0
0
Avskrivningar
79 907
48 082
0
0
Förändring avsättningar
3 345
-10
0
0
Erhållen ränta
622
676
465
437
Erhållna utdelningar
0
0
1 980
0
Erlagd ränta
-50 908
-6 874
-389
-271
Erhållen utdelning, koncernbidrag
0
0
0
29 000
Betald inkomstskatt inklusive skatt på koncernbidrag
-14 758
-4 260
-5 846
207
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital
141 085
113 023
-3 790
29 373
Förändring av rörelsekapital Förändring av varulager
17 123
-16 861
0
0
Förändring av fordringar
-26 533
-21 725
14 508
-25 942
Förändring av rörelseskulder
1 927
25 413
10 082
-211
Kassaflöde från den löpande verksamheten
133 602
99 850
20 800
3 220
Investeringsverksamheten Investeringar i anläggningstillgångar
-71 032
-96 676
0
0
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar
-618
0
0
0
Sålda materiella anläggningstillgångar
107 696
0
0
0
Kassaflöde från investeringsverksamheten
36 046
-96 676
0
0
Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga skulder
-33 549
-110 375
0
0
Förändring kortfristiga skulder kreditinstitut
-117 898
121 481
-757
8 858
Lämnad utdelning
-20 000
-12 000
-20 000
-12 000
Förändring i finansiella anläggningar
1
5
0
0
Utdelning minoritet
-1 320
0
0
0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-172 766
-889
-20 757
-3 142
Årets kassaflöde
-3 118
2 285
43
78
Likvida medel vid årets början
4 875
2 590
78
0
Likvida medel vid årets slut
1 757
4 875
121
78
Outnyttjad del av koncernkredit
22 341
21 662
0
0
Avgår spärrade bankmedel
-550
-550
0
0
Summa disponibla medel
23 548
25 987
121
78
28
EKONOMISK REDOVISNING
Noter, gemensamma för moderbolag och koncern Not 2 Rörelsens intäkter och rörelseresultatets fördelning på rörelsegrenar Koncernen 2010 2009
Not 5
Rörelsens intäkter per rörelsegren:
övriga anställda
Elhandel
267 682
256 031
Totalt
Elnät
133 613
109 236
Samtliga anställda omfattas av KFS energiavtal. Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser i joint venture företaget Sävsjö Energi AB redovisas som avsättning.
Värme
465 466
337 882
Summa 866 761 703 149
Elhandel
-300
8 669
Elnät
33 380
35 614
Värme
96 614
31 111
Summa 129 694
75 394
Not 4
Ersättning till revisorer Koncernen 2010
Moderbolaget
2009
2010
2009
Revisionsuppdrag Deloitte AB KPMG
248
172
0
0
33
25
0
0
281
197
0
0
Övriga uppdrag
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, Deliotte AB
38
32
0
0
Skatterådgivning, Deloitte AB
80
2
0
0
Övriga tjänster, Deloitte AB
123
126
0
0
241
160
0
0
Summa
522
357
0
0
Not 5 Medelantalet anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Koncernen Moderbolaget 2010 2009 2010 2009
8
8
Totalt
17
19
8
8
Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Kvinnor
3
3
3
3
Män
3
3
3
3
Totalt
6
6
6
6
Verkställande direktör för Kalmar Energi Holding AB är anställd i Kalmar Energi Elnät AB. Enligt avtal skall verkställande direktör, vid uppsägning från bolagets sida, erhålla utöver lön under uppsägningstiden en engångsersättning uppgående till en årslön.
Not 6
Räntekostnader Koncernen 2009
2010
2009
1 403
6 462
389
272
525
412
0
0
Ränta hänförlig till finansiell leasing
48 980
0
0
0
Summa
50 908
6 874
389
Ränta kreditinstitut Övriga räntor
Not 7
2010
9 511
-7 410
Summa
9 511
-7 410
Not 8
Skatt på årets resultat 2010
2009
-18 557
-11 625
-2 709
-5 846
9
-30
0
0
Uppskjuten skatt obesk reserv
-6 206
-7 520
0
0
Uppskjuten skatt temp skillnad
3 487
937
0
0
Uppskjuten skattekostnad till följd av ändrad skattesats
0
5 533
0
0
-21 287
-12 705
-2 709
-5 846
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år
102
115
0
0
43 268
46 945
0
0
Sociala avgifter enligt lag
och avtal
14 020
15 716
0
Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktörer 493 424 0
0
0
Moderbolaget
2009
0
0
Koncernen 2010
0
0
2009
Förändring av periodiseringsfond
86
44 719
272
Bokslutsdispositioner
73
41 055
Moderbolaget
2010
Män
Löner och ersättningar till övriga anställda
16
Aktuell skatt för året
0
0
15
0
0
0
Män
0
2 226
67 129
0
29
2 213
62 209
0
29
Löner och ersättningar till styrelse och verkställande direktörer
0
3
Kvinnor
Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader
0
2
Medelantalet anställda
Totalt
4 044
Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor
Inköp och försäljning mellan koncernföretag har ej förekommit.
4 428
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare
Rörelseresultatet per rörelsegren efter interna poster:
Not 3 Uppgift om inköp och försäljning inom samma koncern
Forts.
Pensionskostnader för
Summa
Skillnad mellan bolagets skattekostnad och skattekostnad på gällande skattesats Redovisat resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats Effekt av ej skattepliktiga intäkter
79 409
69 196
11 568
21 755
-20 887
-18 201
-3 042
-5 722
5
241
520
5
FINANSIELL INFORMATION · KALMAR ENERGI
Not 8
Not 11 Forts.
Forts.
Effekt av ej avdragsgilla
kostnader Effekt av schablonintäkt periodiseringsfond
29
-124
-72
0
0
Finansiella leasingavtal med ett planenligt restvärde vid årets utgång 200 608 204 995
-270
-176
-187
-129
Bokfört värde byggnader
214 625
213 720
Skatt hänförlig till tidigare år
9
-30
0
0
Bokfört värde mark
8 654
9 430
Effekt av ändrad skattesats
0
5 533
0
0
Bokfört värde markanläggningar
20 981
22 318
Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen
-21 267
-12 705
-2 709
-5 846
Not 9 Balanserade utgifter för programvaror Koncernen 2010
2009
Ingående anskaffningsvärden
1 475
1 128
Inköp
618
0
Omklassificeringar
0
347
Summa bokfört värde 244 260 245 468 Taxeringsvärden byggnader
15 788
15 931
Taxeringsvärden mark
3 437
3 774
Taxeringsvärden vindkraftverk
2 220
2 200
Summa taxeringsvärden
21 445
21 905
Not 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar Koncernen 2010
2009
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
2 093
1 475
Ingående anskaffningsvärden 1 747 832
685 267
Ingående avskrivningar
-342
-82
Inköp
49 079
483 842
Årets avskrivningar
-295
-260
Försäljningar och utrangeringar
-114 920
-1 690
Omklassificeringar
2 481
580 413
Utgående ackumulerade avskrivningar
-637
-342
Utgående restvärde enligt plan
1 456
1 133
Not 10 Goodwill Koncernen Ingående anskaffningsvärden
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 684 472 1 747 832 Ingående avskrivningar
2010 34 219
-320 559 -279 839
2009
Försäljningar och utrangeringar
30 202
1 668
34 219
Avskrivningar
-70 189
-42 388
Försäljningar och utrangeringar
-24 264
0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Utgående ackumulerade avskrivningar -360 546 -320 559
9 955
34 219
Utgående restvärde enligt plan 1 323 926 1 427 273
Ingående avskrivningar
-13 987
-10 939
Försäljningar och utrangeringar
13 987
0
Finansiella leasingavtal med ett planenligt restvärde vid årets utgång
Avskrivningar
-1 991
-3 048
Utgående ackumulerade avskrivningar
-1 991
-13 987
Utgående restvärde enligt plan
7 964
20 232
Not 11 Byggnader och mark Koncernen Ingående anskaffningsvärden
2010
2009
Not 13 Inventarier och verktyg Koncernen Ingående anskaffningsvärden
912 071
2010
942 350
2009
26 710
22 327
Inköp
1 270
4 549
Försäljningar och utrangeringar
-2 162
-166
anskaffningsvärden
25 818
26 710
Utgående ackumulerade
255 808
38 104
Inköp
8 643
42 288
Ingående avskrivningar
-19 464
-18 176
Försäljningar och utrangeringar
-4 484
0
Försäljningar och utrangeringar
2 131
160
Omklassificeringar
0
175 416
Avskrivningar
-1 719
-1 448
Utgående ackumulerade 259 967 255 808 anskaffningsvärden
Utgående ackumulerade avskrivningar
-19 052
-19 464
Ingående avskrivningar
-10 340
-9 401
Utgående restvärde enligt plan
6 766
7 246
Försäljningar och utrangeringar
363
0
2 390
2 655
Årets avskrivningar
-5 730
-939
Finansiella leasingavtal med ett planenligt restvärde vid årets utgång
Utgående ackumulerade avskrivningar
-15 707
10 340
Utgående restvärde enligt plan 244 260 245 468
30
EKONOMISK REDOVISNING
Not 14 Pågående nyanläggningar Koncernen
2010
Ingående nedlagda kostnader
3 694
774 110
Under året nedlagda kostnader
10 927
3 318
Under året genomförda omfördelningar Utgående nedlagda kostnader
Not 17 Forts. 2009
-3 082 -773 734 11 539
3 694
Finansiell leasingkostnad Den del av finansiell leasing som förfaller till betalning: Inom ett år
74 889
71 618
Inom 2-5 år
295 676
286 205
Efter 5 år inkl. inlösen av restvärde 1 456 028 1 504 250
Summa 1 826 593 1 862 073 Not 15 Andelar i koncernföretag Org nr Antal Kapital Bokfört andelar andel värde Moderbolagets innehav Kalmar Energi Elnät AB
556182-7543
600
100%
56 000
Kalmar Energi Värme AB
556636-7792
600
100%
90 000
Kalmar Energi Försäljning AB
556548-4317
9 600
60%
9 600
155 600 Dotterbolags innehav
* Avtal har tecknats om finansiell leasing avseende investeringar i kraftvärmeanläggning vilken uppgår till totalt 1 150 Mkr med färdigställande 31/12 2009. Kraftvärmeanläggningen ingår i verksamhetsområde Värme och hanteras i koncernen i enlighet med RR 6:99 som anläggningstillgång. Investeringen har vid färdigställande aktiverats på motsvarande tillgångskonto och möter i balansräkningen långfristig skuld. Leasingåtagandet är behäftat med ett finansiellt åtagande, s k covenant, som är definerat som begränsningar i skuldsättningsgrad, beräknat som nettoskuldsättning i förhållande till eget kapital.
Not 18 Skulder till kreditinstitut/koncernkonto Koncernen 2010 2009
Koncernkonto (ägare moderbolaget)*
Moderbolaget 2010
2009
37 659
38 416
37 659
38 416
Checkräkningskredit Sävsjö Energi
2 861
3 351
0
0
Not 16 Andelar i intresseföretag Org nr Antal Kapital Bokfört andelar andel värde
Checkräkningskredit hos SEB
0
13 481
0
0
Sävsjö Energi AB
Sävsjö Träbränsle AB
556445-4410
500
100%
5 675
5 675
Kortfristiga banklån
4 500
109 500
0
0
50%
19 500
Anslutningslån fjärrvärme
1 934
1 082
0
0
19 500
Kortfristig del Kraftvärmeleasing
25 030
24 052
0
0
Summa
71 984 189 882
37 659
38 416
556190-5802
Not 17 Långfristiga skulder Koncernen Skulder till kreditinstitut
2 000
2010 23 000
2009 27 500
Finansiell leasing* 1 100 918 1 125 948 Övriga skulder
1 092
5 111
Summa långfristiga skulder 1 125 010 1 158 559 Förfallotider Amortering inom två till fem år Skulder till kreditinstitut
3 000
7 500
Finansiell leasing
110 733
106 402
Övriga skulder
453
2 774
* Kalmar Energi Holding AB innehar ett koncernkonto med underliggande transaktionskonto som nyttjas av Kalmar Energi Holding AB, Kalmar Energi Elnät AB, Kalmar Energi Värme AB, Kalmar Energi Försäljning AB samt Sävjsö Träbränsle AB. Koncernens totala limit är 60 miljoner kronor. Internräntor debiteras på respektive bolags utnyttjade belopp.
Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2010-12-31
2009-12-31
Upplupna löner
2 113
2 088
Upplupna semesterlöner
3 015
3 370
Upplupna sociala avgifter
2 008
1 999
Interimsposter elhandel
20 687
19 537
Förutbetald elintäkt
0
831
Summa 114 186 116 676
Upplupna räntekostnader
229
3 865
Amortering efter fem år
Övriga poster
11 816
14 369
Skulder till kreditinstitut
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
39 868
46 059
Övriga skulder Finansiell leasing
20 000
20 000
639
2 337
990 185 1 019 546
Summa 1 010 824 1 041 883
Not 20 Uppgift om moderbolag Kalmar Energi Holding AB ägs till 50% av E.ON Sverige AB, 556006-8420. Moderbolaget i den största koncernen där E.ON Sverige AB är dotterbolag och koncernredovisningen upprättas är E.ON AG, reg nr 22315 Düsseldorf Tyskland. Kalmar Energi Holding AB redovisas som intresseföretag i E.ON Sverige AB.
FINANSIELL INFORMATION · KALMAR ENERGI
31
Tilläggsupplysningar
Tilläggsupplysningar
Redovisnings- och värderingsprinciper De redovisningsprinciper som är tillämpade överensstämmer med Årsredovisningslagen samt allmänna råd och rekommendationer från Bokföringsnämnden och FAR. Som anges i det följande tillämpas Redovisningsrådets rekommendationer gällande koncernredovisning, intressebolagsredovisning samt kassaflödesanalys. I övriga avseenden där bokföringsnämnden inte utgivit allmänt råd har vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden. Följande värderings- och omräkningsprinciper har tillämpats i årsredovisningen:
Varulager Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet har först-in-först-ut-principen tillämpats. Finansiella kontrakt inom ramen för kraftbalansen, vilka ingåtts i syfte att prissäkra framtida inköp för kundleveranser samt försäljning av egen produktion avräknas i samband med att leverans sker till slutkund. Orealiserade förluster tas till resultatet medan orealiserade vinster ej tas upp. Policy för prissäkringar har fastställts i särskild riskpolicy. Se avsnitt om riskhantering.
Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar bolag i vilka moderbolaget - Kalmar Energi Holding AB - har ett bestämmande inflytande. Koncernredovisningen är upprättad enligt Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning. Samtliga förvärv av bolag har redovisats enligt förvärvsmetoden. Detta innebär att förvärvade dotterbolags tillgångar och skulder upptagits till det marknadsvärde som legat till grund för fastställande av köpeskillingen på aktierna. Koncernens eget kapital omfattar moderbolagets eget kapital och den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter det att dessa bolag förvärvats.
Fordringar Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta.
Intressebolag – Joint ventures Med joint ventures avses bolag där koncernen tillsammans med annan part har ett gemensamt bestämmande inflytande. Redovisningen av joint ventures sker enligt klyvningsmetoden i Redovisningsrådets rekommendation nr 14. Minoritetens andel Minoritetens andel av resultatet efter skatt redovisas som minoritetsandel. I minoritetsandelen ingår minoritetens andel av obeskattade reserver till den del dessa utgörs av eget kapital. Koncernbidrag Koncernbidrag redovisas efter sin ekonomiska innebörd. Lämnade och erhållna koncernbidrag i skatteminimeringssyfte redovisas som minskning av det fria egna kapitalet med beaktande av skatteeffekten. Koncernbidrag som utgör utdelning redovisas som finansiell intäkt. Finansiell leasing Leasingavtal redovisas enligt Redovisningsrådets rekommendation nr 6:99. Kalmar Energi Värme AB har tecknat avtal med kreditgivare om leasing av investeringen av Kraftvärmeanläggningen som färdigställdes den 31/12 2009. Avtalet sträcker sig över 22 år men med möjlighet att överta anläggningen redan efter 20 år. Avtalet innehåller särskilda lånevillkor (covenants) som innebär restriktioner avseende upptagande av nya krediter, ställande av säkerhet samt innehållande av finansiella nyckeltal för skuldsättningsgrad. Tillgångarna som här förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen till verkligt värde och skrivs av över tillgångens ekonomiska livslängd medan leasinginbetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Förpliktelserna att betala framtida leasingavgifter redovisas som långa respektive kortfristiga skulder. Intäktsredovisning Intäkter redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade med ägandet övergått till köparen, vilket normalt inträffar i samband med leverans. Säkringsredovisning av elhandel Prissäkringar har tecknats för att säkerställa inköpspris till slutkund. Principen att orealiserade förluster tas till resultatet medan orealiserade vinster ej tas upp, har tillämpats. Samtliga eltermins- och valutakontrakt har betraktats som en portfölj och värderats som en enhet. I resultaträkningen är omsättningen för de finansiella kontrakten nettoredovisade. Skatter Periodens skattekostnad eller skatteintäkt består av skatt på årets resultat och uppskjuten skatt. Aktuell skatt på årets resultat är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Uppskjuten skatt beräknas utifrån den s k balansansatsen, vilket innebär att en jämförelse görs mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar respektive skulder. Skillnaden mellan dessa värden multipliceras med aktuell skattesats, vilket ger beloppet för den uppskjutna skatten. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga resultat. I koncernens balansräkning redovisas de enskilda bolagen obeskattade reserver uppdelade på eget kapital (bundna reserver) och uppskjuten skatteskuld (avsättning). I resultaträkningen redovisas som uppskjuten skatt den skatt som är hänförlig till årets förändring av obeskattade reserver. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Avskrivningar enligt plan har gjorts enligt följande: Balanserade utgifter Goodwill Byggnader Markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier och verktyg
5 år 5 år 20-50 år 20 år 5-40 år 5 år
Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs och orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet. Terminssäkrade fordringar och skulder har värderats till gällande terminskurs. Kurssäkring av framtida flöden Terminskontrakt avseende kurssäkring av framtida in- och utbetalningar i utländsk valuta värderas ej på balansdagen. Skillnaden mellan de uppnådda terminskurserna och den avistakurs som råder då respektive valutaaffär förfaller, redovisas i rörelseresultatet och hänförs till det kostnads- eller intäktsslag terminsaffären är avsedd att täcka. Elcertifikat Tilldelade elcertifikat för produktion av förnyelsebar el redovisas som nettoomsättning i resultaträkningen och som en immateriell omsättningstillgång under kortfristiga fordringar i balansräkningen. Elcertifikaten värderas i första hand till kontrakterat försäljningspris och i andra hand till aktuellt marknadsvärde. För kundernas räkning anskaffade elcertifikat, sk kvotplikt, redovisas på bokslutsdagen som övrig kortfristig fordran. Skuld för kvotplikt per sista december har bokats som upplupen skuld. Dessa har i första hand värderats enligt kontrakterade terminssäkrade anskaffningar och i andra hand till aktuellt marknadsvärde. Till Energimyndigheten ej överförda elcertifikat redovisas som kortfristig skuld. Utsläpprätter För att begränsa utsläpp av växthusgasen koldioxid infördes under 2005 ett system för handel med utsläppsrätter. En utsläppsrätt motsvarar utsläpp av 1 ton koldioxid. För åren 2008 - 2012 tilldelas inga utsläppsrätter till energisektorn vilket innebär att utsläppsrätter behöver köpas för samtliga ton koldioxid som släpps ut från anläggningarna. Även för anläggningar som inte omfattas av systemet köper vi utsläppsrätter för att klimatneutralisera vår verksamhet. Kalmar Energi Försäljning AB köper även in utsläppsrätter till sina kunder som önskar att minska sin miljöpåverkan eller klimatneutraliera sin verksamhet. Överskottet av utsläppsrätter, dvs de utsläppsrätter som anskaffats men inte motsvarar förbrukning till följd av utsläpp, redovisas som kortfristig fordran och dessa har på bokslutsdagen värderats till anskaffningspris. Lånekostnader Från och med 2008 har lånekostnader, i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 21, aktiverats i koncernredovisningen. Lånekostnader som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av kraftvärmeanläggningen vilken med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa har inräknats i tillgångens anskaffningvärde. Övriga avsättningar Avsättning för framtida utgifter redovisas, enligt RR 16, när det finns ett legalt eller informellt åtagande och när beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Drifttagningen av kraftvärmeverket innebär en förändrad anläggningsstruktur. Årets avsättning avser utgifter och åtaganden för anpassningen. Kassaflödesanalys Kassaflödesananlysen upprättas enligt indirekt metod i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR7. Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman 2011-05-26 för fastställelse. Kalmar 2011-03-03 Ken Dahlstrand
Bengt Kronblad
Styrelsens ordförande
Vice ordförande
Göran Häggfors
Håkan Gunnarsson
Kjell Nilsson
Malte Karlsson
Arbetstagarrepresentant
Arbetstagarrepresentant
Jonas Löhnn
Anna Karlsson Verställande direktör
Min revisionsberättelse har lämnats den 18 mars 2011 Berth Larsson Auktoriserad revisor, Deloitte AB
Peter Engström
Styrelse och ledning Ledningsgrupp
Styrelse
Anna Karlsson, KONCERNCHEF Bo Carlsson, VÄRME Staffan Larsson, FÖRSÄLJNING Ewa Britt Svensson, VERKSAMHETSSAMORDNARE Maria Svensson, EKONOMI Torbjörn Swahn, ELNÄT
Ledamöter Ken Dahlstrand, STYRELSEORDFÖRANDE Bengt Kronblad Göran Häggfors Håkan Gunnarsson Jonas Löhnn Peter Engström Kjell Nilsson, PERSONALREPRESENTANT Åke Petersson, PERSONALREPRESENTANT
Suppleanter Bengt Anderson Lennart Svenzén Britt Lindblad Carsten Ohlsson Malte Karlsson, PERSONALREPRESENTANT Åke Nilsson, PERSONALREPRESENTANT (tom maj 2010)
Ledningsgrupp Från vänster: Ewa Britt Svensson, Torbjörn Swahn, Maria Svensson, Staffan Larsson, Anna Karlsson och Bo Carlsson.
Styrelse Övre raden: Bengt Anderson, Lennart Svenzén, Malte Karlsson, Ken Dahlstrand, Åke Petersson och Håkan Gunnarsson. Nedre raden: Kjell Nilsson, Åke Nilsson, Bengt Kronblad, Anna Karlsson, Göran Häggfors, Peter Engström och Jonas Löhnn.
Fem år i sammandrag Nyckeltal
MSEK
2010
2009
2008
2007
2006
Summa intäkter
867
703
667
635
647
Rörelseresultat
130
75
69
75
65
Rörelsemarg, %
16
11
10
12
10
Resultat e finansposter
79
69
65
69
60
1000
800
600
400
Balansomslutning Avkast på sysselsatt kapital, % Soliditet, %
1 896
2 000
1493
780
675
9
6
8
13
17
21
18
22
37
38
200
0
År 2007
År 2008
År 2009
År 2010
Omsättning och resultat för åren 2006–2010
Investeringar inkl kraftvärme
71
486
805
216
195
Kassaflöde
88
-369
-697
-107
-100
102
115
111
105
101
Medeltalet anställda
År 2006
Omsättning Resultat
90
30 %
60
20 %
30
10 %
Resultaträkning
MSEK
2010
2009
2008
2007
2006
867
703
667
635
647
-657
-580
-555
-519
-548
Avskrivningar
-80
-48
-43
-41
-34
Rörelseresultat
130
75
69
75
65
Finans o koncernposter
-51
-6
-4
-6
-5
Resultat före dispositioner och skatt 79
69
65
69
60
Summa intäkter Rörelsekostnader
0
År 2006
År 2007
År 2008
År 2009
0
År 2010
Resultat och avkastning på sysselsatt kapital för åren 2006–2010 Balansräkning
MSEK
Reslutat 2010
2009
2008
2007
Tillgångar
800
Anläggningstillgångar
1596
1718
1248
549
447
Omsättningstillgångar
300
282
245
231
228
1896
2000
1493
780
675
Summa tillgångar
Skulder och eget kapital Eget kapital
Avkastning
2006
700 600 500 400
401
364
322
288
259
1495
1636
1171
492
416
Summa skulder och eget kapital 1896
2000
1493
780
675
Summa skulder och eget kapital 1896 2000
1493
780
675
300
Skulder
200
Volymutveckling för åren 2006–2010
Värme
2010
Elnät
2010
El
2010
Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital Sysselsatt kapital Balansomslutningen exklusive icke räntebärande skulder Soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen Justerat eget kapital Summa eget kapital samt 73,7 procent av obeskattade reserver Kassaflöde Resultat efter avskrivningar minus investeringar
0
2010
Definitioner
100
Elproduktion
kreation.se · 11 – 0050
Kalmar Energi Adress Box 822, 391 28 Kalmar Besöksadress Trädgårdsgatan 12, Kalmar Tel 0480 - 45 11 45 · Fax 0480 - 45 11 05 E-post kundservice@kalmarenergi.se Hemsida www.kalmarenergi.se