Motala_arsredovisning_2009 by Kreation

Motala kommun 2009 Det finns mycket att berätta om vad som hände under 2009 i Motala kommun. Följande bilder är ett par exempel på positiva händelser. Men naturligtvis finns det mycket annat som också är värt att uppmärksamma.

Ökad dialog i Motala Dialog Motala är ett sätt för invånarna att hjälpa till och förbättra kommunens verksamhet. Via kommunens hemsida kan alla lämna synpunkter på verksamheten. Det finns även möjlighet att ställa frågor direkt till någon förtroendevald.

Anhörigcentrum Ett anhörigcentrum invigdes i september. Centret ska formas till ett forum för anhörigas behov med möjlighet att få del av stöd och service.

Idéprogram Varamon Medborgardialogen kring fritidsområdet Varamon har engagerat många och har nu resulterat i ett idéprogram för utveckling av området.

Vätternrundan Motala är centrum för Vätternrundan – Sveriges största cykelfest. Startplatsen är numera belägen vid hamnen i centrala Motala. 14 500 cyklister fullföljde Vätternrundan 2009 trots dåligt väder.

Familjehus

Inriktningen på förstärkt och tidigt stöd för barn och ungdom har tagit ett viktigt steg genom att resurser för skola och socialtjänst organiseras gemensamt. Tre familjehus har inrättats för att förmedla stöd inom olika geografiska områden.

Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet

Fakta om Motala kommun

Fem år i sammandrag

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt och personalredovisning

RESULTATRÄKNING, FINANSIERINGSANALYS,BALANSRÄKNING M M

Resultaträkning

Finansieringsanalys

Balansräkning

Notförteckning

Redovisningsprinciper

Driftredovisning

Investeringsredovisning

Kommentarer investeringar

Miljöredovisning

NÄMNDERNAS/STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSER

Kommunfullmäktiges beredningar

Personalnämnden

Revisionen

Valnämnden

Överförmyndaren

Kommunstyrelsen

Bildningsnämnden

Plan- och miljönämnden

Socialnämnden

Text: Motala kommun

Tekniska nämnden

Grafisk form: Kreation

Vatten- och avfallsnämnden

ÅRSREDOVISNING 2009

Foto: Stefan Jerrevång/Vätternrundan (sid 1), Motala kommun, Helena Törnqvist, Mikael Grahn, Shutterstock. Repro och tryck: Printfabriken

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Ekonomisk översikt

Sammanställd resultaträkning

Sammanställd finansieringsanalys

Postadress: 591 86 Motala

Sammanställd balansräkning

Telefon: 0141-22 50 00

Notförteckning

Revisionsberättelse

MOTALA KOMMUN

Besöksadress: Kommunhuset, Drottninggatan 2

Fax: 0141-558 69 E-post: motala.kommun@motala.se Webbadress: www.motala.se

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Kommunstyrelsens ordförande har ordet

“Det är glädjande att vi totalt sett kan redovisa ett positivt resultat i kommunen under året men det har varit ett hårt arbete och en stor insats från förvaltningarna. Ett stort tack till vår personal för det engagemang som medfört att vi löst en svår uppgift att tillsammans skapa långsiktig balans i kommunens ekonomi.”

EVA ISAKSSON RIBERS KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Konjunkturnedgången under 2009 har betecknats som den värsta sedan trettiotalskrisen. Över hela världen har människor drabbats i vardagen. Många svåra beslut har tagits för att bromsa effekterna av den förändrade världsekonomin som slagit hårt mot den kommunala sektorn. Beslut som påtagligt förändrat vårt arbete och hur vi använder våra gemensamma resurser för att lösa uppgifter och behov. Kommunens förvaltningar och den politiska organisationen har arbetat intensivt med att genomföra kostnadsbesparingar och leta inkomstförstärkningar och detta har fått ett tydligt genomslag i ekonomin. Ett arbete inom social- och bildningsförvaltningen med att använda personalens arbetstid och våra vikarier effektivare har varit lyckosam. Det är glädjande att vi totalt sett kan redovisa ett positivt resultat i kommunen under året men det har varit ett hårt arbete och en stor insats från förvaltningarna. Ett stort tack till vår personal för det engagemang som medfört att vi löst en svår uppgift att tillsammans skapa långsiktig balans i kommunens ekonomi. Trots bristande resurser har en rad för Motala viktiga strategiska satsningar kunnat bibehållas. Under året har en tydlig målstruktur utarbetats som nu bearbetas i ett kommungemensamt ledningssystem. Ett arbete som ska göra verksamheten i Motala effektivare så att höjd kvalité och ekonomiskt utrymme skapas för annan verksamhet. Tydliga mål för kommunens service mot invånarna synliggörs och under året har även Dialog Motala, ett uppföljningssystem för synpunkter, startat. Målet att stödja barn- och ungdomars uppväxt har nu resulterat i att tre familjehus startat. En plats där familjer får en möjlighet till stöd och kunskapsinhämtning under barnens uppväxt. Även ett anhörigcenter för avlastning, gemenskap och aktivitet har startat under året för alla som vårdar sina anhöriga vilket tillsammans med satsningen på en äldreinformatör skapar en trygghet i vardagen för äldre och invånare av behov av stöd. Inom skolan har de prioriterade områdena; nya läroplanen, läsa/räkna/skriva, ungdomars inflytande, miljö och entreprenörskap i skolan fortsatt. Det senare har tillförts medel från länsstyrelsen i Östergötland och regionförbundet Östsam under en tvåårsperiod inom ramen för varselprogrammet. All den eftergymnasiala utbildningen samlas nu under begreppet Campus Motala och samarbetet med regionförbundet Östsam har nu utvecklat och underlättat start av yrkeshögskolan inom vård, turism och industriteknik. Vårdcollege som certifierats under året tar nu över all uppdragsutbildning.

En avsiktsförklaring kring mottagande av ensamkommande barn har tecknats för länet. Motala har för sin del skrivit avtal om mottagande under året och som utökas kommande år. Verksamheten skapar arbetstillfällen för kommunen och finansieras av statliga medel. Inom miljöområdet har det skett en fortsatt prioritering av minskade koldioxidutsläpp på transporter och minskad energianvändning i kommunens fastigheter. Alla kommunens personbilar är nu miljöbilar. Kommunen är nu på femte plats i Sverige vad gäller våra bilars klimatpåverkan. Under året har även produktion av biogas startat som inneburit att vi fått ytterligare en biogasmack i kommunen. Dubbelspårsutbyggnaden för tågtrafik till och från Motala samt en bro över Motalaviken är viktiga för vår infrastruktur och det är nu klart för byggstart under 2010. De förväntas bland annat ge en större och mer lättillgänglig arbetsmarknad. På kollektivtrafikens område har en ny linje startat genom omprioritering av befintliga resurser och de första två biogasbussarna rullar på Motalas gator. Här har även påbörjats en översyn av linjesystemet inför starten av pendeltågstrafik. Medborgardialogen kring Varamon som engagerat många har nu resulterat i en plan för utveckling av området som är väl förankrad och tillvaratar breda intressen. Även för ett annat viktigt område, Gamla Motala Verkstad, har renoveringsplanerna fortskridit enligt plan. Motala har under lågkonjunkturen påverkats av ett stort antal varsel och uppsägningar framförallt inom industrin. Tidigare år genomfördes ett varselprogram som pekade ut viktiga områden (investeringar, utbildning, hindrande system). Arbetet har nu övergått i en projektinriktad satsning med det lokala utvecklingsprogrammets mål (LUP) som grund. Viktigt är att skapa arbetstillfällen och förutsättningar för mer en differentierad arbetsmarknad inom ramen för ett attraktivt Motala. Ett stort tack till kommunens engagerade personal och till alla politiker som tillsammans skapar en bra verksamhet för oss som bor och verkar i Motala. Eva Isaksson Ribers Kommunstyrelsens ordförande

4 5

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Fakta om Motala kommun TABELL 4: FOLKMÄNGD EFTER ÅLDER

TABELL 1: KOMMUNFULLMÄKTIGEVALET 2006

ANTAL RÖSTER

ANTAL MANDAT

Moderata Samlingspartiet

5 604

Centerpartiet

1 645

Folkpartiet liberalerna

2 222

Kristdemokraterna

1 302

Socialdemokraterna

10 305

Vänsterpartiet

1 620

Miljöpartiet de gröna

1 050

Sveriges Pensionärers Intresseparti

1 118

637

Ogiltiga röster

754

Röster totalt

26 275

100

Sverigedemokraterna Övriga

Ålder

2007

2008

2009

0- 6

3 037

3 080

3 073

7-15

4 513

4 330

4 188

16-18

1 966

1 947

2 538

24 538

24 412

23 685

19-64 65- Summa

8 006

8 184

8 359

42 060

100

41 953

100

41 843

100

Källa: SCB

TABELL 5: BEFOLKNINGENS UTBILDNINGSNIVÅ,

Källa: Valmyndigheten

PROCENTUELL FÖRDELNING

Befolkning 20-64 år TABELL 2: FOLKMÄNGD 31 DECEMBER

2006

2007

Förgymnasial

2008 20

Gymnasial

56 23

2007

2008

2009

Eftergymnasial

Män

21 026

20 983

20 936

Uppgift saknas

Kvinnor

21 034

20 970

20 907

Totalt, %

100

Totalt

42 060

41 953

41 843

Antal totalt

23 953

23 965

23 837

Källa: SCB

TABELL 6: F ÖRVÄRVSARBETANDE MED ARBETSPLATS I KOMMUNEN 2008

TABELL 3: FOLKMÄNGD PER FÖRSAMLING

Motala

2007 30 395

2008 30 344

2009 30 255

Västra Ny

1 297

1 290

1 325

Godegård

709

702

703

Borensberg Klockrike Fornåsa

3 953

3 949

3 970

Förvärvsarbetande 16- år (dagbefolkning) Näringsgren Jordbruk, skogsbruk och fiske

Antal

416

3 399

Energi och miljö

215

Byggverksamhet

889

1 693

Tillverkning och utvinning

Handel

650

667

634

2 149

2 139

2 128

Transport

673

352

Tjällmo

1 143

1 132

1 104

Hotell och restauranger

Aska, del

1 764

1 730

1 724

Information och kommunikation

215

Kreditinstitut och försäkringsbolag

107

243

Kommunen totalt Källa: SCB

42 060

41 953

41 843

Fastighetsverksamhet Företagstjänster Civila myndigheter och försvaret

1 218

726

Utbildning

1 964

Vård och omsorg

3 394

Personliga och kulturella tjänster

643

Okänd bransch

217

16 364

100

Totalt

Källa: SCB, Ampak. Ny näringsgrensindelning fr.o.m. 2008

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag

1 Verksamhetens nettokostnad, mkr

2005

2006

2007

2008

2009

-1 507,3

-1 585,9

-1 682,6

-1 766,7

-1 786,8

2 Resultat före extraordinära poster, mkr

58,9

64,1

39,3

17,5

30,2

3 Årets resultat, mkr

44,5

64,1

39,3

33,6

30,2

4 Nettokostnadsutveckling, %

1,8

5,2

6,1

5,0

1,1

5 Utveckling skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, %

3,3

5,3

4,3

3,9

1,7

95,8

95,9

97,5

98,6

98,1

3,7

3,9

2,3

1,0

1,7

5,8

7,7

4,5

3,7

3,2

6 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, % 7 Resultat 2 andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, % 8 Årets resultats andel av eget kapital, %

9 Finansnetto, mkr

-6,5

-4,2

-3,4

-7,7

-4,4

10 Soliditet, %

55,0

58,1

59,0

61,2

54,1

111,2

119,2

61,9

16,1

129,2

11 Likvida medel (inkl. utnyttjad checkkredit.), mkr 12 Balanslikviditet, %

57,9

62,1

51,2

39,9

56,6

13 Eget kapital, mkr

765,6

830,2

869,9

901,1

931,8

därav rörelsekapital

-141,0

-133,6

-174,3

-207,1

-195,6

därav anläggningskapital

14 Eget kapital per invånare, kr 15 Rörelsekapitalets andel av externa utgifter, %

906,6

963,8

1 044,2

1 108 ,3

1 127,4

18 267

19 785

20 682

21 479

22 240

-7,6

-6,8

-8,4

-9,6

-8,9

16 Långfristiga skulder, mkr

239,5

184,8

171,9

157,0

254,2

239,5

184,8

163,3

148,4

148,3

101,7

111,7

159,1

142,6

130,7

därav anläggningslån, mkr

17 Bruttoinvesteringar, mkr 18 Nettoinvesteringar, mkr

82,8

84,9

144,9

122,5

108,4

1 262,1

1 365,0

1 450,6

1 496,3

1 477,5

20 Externa utgifter, mkr (exkl. avskrivningar)

1 861,9

1 986,7

2 070,5

2 160,8

2 207,9

21 Externa intäkter, mkr

2 000,7

2 125,5

2 185,02

264,52

318,7

22 Skattesats kr/skattekrona

31,25

därav Motala kommun

21,40

därav Landstinget

9,85

41 912

41 959

42 060

41 953

41 843

-150

101

-107

-110

19 Personalkostnader inkl. omkostnader, mkr

23 Antal invånare i Motala kommun

därav förändring antal invånare/år

Intäkts- och kostnadsstruktur för driftredovisningen FÖRDELNING AV INTÄKTER PÅ SLAG. TOTALT 2 318 675 TKR.

Försäljning 4%

Räntekostnader 1%

Hyror 1% Skatteintäkter 62%

Bidrag 6%

FÖRDELNING AV KOSTNADER PÅ SLAG. TOTALT 2 288 465 TKR.

Personalkostnader 65%

Övriga kostnader 4% Hyra 4% Bidrag 5%

Avgifter 10%

Material 7% Tjänster 14%

Utjämning 17%

6 7

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys SAMHÄLLSEKONOMIN (FRÅN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING)

Efter förra höstens kollaps på de finansiella marknaderna, det stora raset i världshandeln och det sammanhängande fallet i svenska företags produktion har återhämtningen under 2009 varit ganska svag. De dystra siffrorna till trots har en betydande omsvängning skett i hushållens och företagens förväntningar. Till det ska läggas att fallet i sysselsättningen stannat av och inte ser ut att bli så omfattande som tidigare befarats. Förutsättningarna är nu goda för en relativ snabb ekonomisk återhämtning. Industriföretagen flaggar för ökad orderingång och produktionsplanerna pekar uppåt. Företagens lager har nått sin botten och kommer knappast att tömmas mer. Det innebär betydande tillskott i efterfrågan. Hushållens sparande är samtidigt rekordhögt. Tillsammans med stigande fastighetsvärden, återhämtade börskurser och ökande inkomster ger det utrymme för ett kraftfullt lyft i hushållens konsumtionsutgifter. Det bidrar också till en ökad efterfrågan. På kort sikt är förutsättningarna därmed goda för en rejäl tillväxtrekyl. I det litet längre perspektivet är utsikterna inte lika lysande. Även om de svenska hushållen och den svenska staten har ordning på sin ekonomi så gäller inte samma sak i omvärlden. Bedömningen är att förutsättningarna för ett mer påtagligt uppsving på viktiga svenska exportmarknader i Europa och Nordamerika inte är lika uppenbara. En fortsatt måttlig tillväxt internationellt begränsar utvecklingen i vårt eget land. Men trots att återhämtningen hämmas av internationella obalanser räknas det ändå med en relativt hög tillväxt i svensk BNP: 3,3 procent 2010 och 2,7 procent 2011. KOMMUNERNAS EKONOMI (FRÅN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING)

Från oktober 2008 reviderade Sveriges kommuner och landsting kraftigt ned prognoserna avseende utvecklingen av skatteunderlaget. Kommunernas ekonomi försämrades snabbt från en hygglig resultatnivå. Huvudförklaringen fanns framförallt på inkomstsidan, där skatteunderlagstillväxten växlat ner kraftigt samtidigt som kostnaderna för försörjningsstöd ökade. De tydliga signalerna på att skatteunderlaget skulle minska med avseende på finanskrisen gjorde att flertalet kommuner genomförde besparingar i verksamheten. Under året har sedan flera poster som förbättrat resultatet kommit. Premiebefrielse från Afa försäkring i två steg motsvarade totalt sett 3,7 miljarder kronor för kommunerna samt återbetalning

av medlemsavgift från Sveriges Kommuner och Landsting, vilket var 0,6 miljarder för kommunerna. Kommunerna har i stor utsträckning lyckats genomföra effektiviseringar och besparingar. Detta gör att det sammanlagda resultatet 2009 för kommunerna blir drygt 11 miljarder. I detta resultat ingår extraordinära poster motsvarande 2,2 miljarder. Det genomsnittliga resultatet per kommun ligger på 40 miljoner kronor (32 miljoner kronor exklusive extraordinära poster), vilket motsvarar ett resultat per invånare på 1 300 kronor. Resultatet är förvånansvärt högt med avseende på att skatteunderlaget minskade med cirka 4 miljarder kronor från det att kommunerna lagt sin budget i oktober 2008 fram till december 2009. MOTALA KOMMUN

För andra året i rad minskade kommunens befolkning. Minskningen under 2009 var 110 personer (-107 personer under 2008) och befolkningen uppgick vid årsskiftet till 41 843 personer. Flyttningsunderskottet blev 36 personer (99 personer 2008). Under 2009 föddes 415 barn (419 barn 2008) och under året avled 486 personer (428 personer 2008). Det gav ett negativt födelsenetto på 71 personer (9 personer 2008). Det är viktigt att göra kommunen attraktiv att leva och bo i. En viktig förutsättning för en positiv befolkningsutveckling är att inte arbetslösheten ökar. Motalas näringsliv har drabbats hårt under året av konjunkturnedgången med många varsel som följd. Väl fungerande kommunikationer är viktiga för miljön och trafiksäkerheten liksom för att vara en attraktiv boende- och etableringsort. Det är därför glädjande att två stora infrastrukturprojekt är på god väg att genomföras. Planeringen och genomförande av utbyggnaden av dubbelspår Motala-Mjölby fortsätter. Dubbelspåret utgör en viktig del i utvecklingen av pendeltågsystemet i länet genom att västra länsdelen knyts närmare regioncentrum. Planeringen och genomförandet för omläggning av riksväg 50 genom Motala har också en hög prioritet. Kommunens totala borgensförbindelser minskade under 2009 med 26 miljoner kronor och uppgår vid årsskiftet till 777 miljoner kronor. Under 2004 träffades rekonstruktionsavtal med tre bostadsrättsföreningar som kommunen är borgenär för. Avtalen innebär att kommunen garanterar underskottstäckning i föreningarna om de höjer intäkterna och minskar sina kostnader för att sedan börja amortera

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

de lån som kommunen borgar för. Riskerna i dessa avtal är beroende av räntenivåerna vilka för tillfället har ett gynnsamt läge. Motala kommun har i november 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per 2009-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret ska fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Motala kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,81 procent.

verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. En god ekonomisk hushållning med en ekonomi i balans är en viktig förutsättning för att kommunen ska kunna utföra sina verksamheter på ett effektivt sätt. Kommunen har fokuserat på balanskravet, som är en miniminivå för resultatet, och inte på det mer långsiktiga kravet på en god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning handlar inte enbart om att få ekonomin för helheten att gå ihop. Minst lika viktigt är att organisationen arbetar effektivt och att verksamheterna utför de uppdrag som politiken och de ekonomiska ramarna ger. Det måste finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter som säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet.

Prognoserna för årliga pensionsutbetalningar visar att de ökar och når kulmen 2025–2030. För Motala kommun skulle det innebära kraftiga kostnadsökningar. För att undvika att växande betalningar tränger undan annan kommunal verksamhet, har kommunen börjat omfördela sina pensionskostnader över tiden. Från och med budget 2006 finns medel avsatta för att lösa delar av pensionsskulden. Kommunen har ett ramavtal med KPA om inlösen av pensionsförmåner som ingår i ansvarsförbindelsen. Under 2006-2008 inlöstes 51 miljoner kronor, exklusive löneskatt. Under 2009 avsattes ytterligare 11 miljoner kronor inklusive löneskatt. Motala kommun har totalt avsatt 18 miljoner kronor för framtida kostnader som gäller sluttäckningen av den gamla deponin vid Tuddarps avfallsanläggning. Sättningar i deponin mäts årligen för att klargöra när sluttäckningen kan påbörjas. Sluttäckning beräknas ta 3-5 år, om tillsynsmyndigheten inte föreskriver annat blir den inte aktuell före 2010. Under 2009 har ett ianspråktagande skett av avsättningen med 0,2 miljoner kronor för förberedelser av ytan, konsultarvoden samt mottagning av massor från banverket.

Motala kommuns nuvarande målstruktur antogs inför budgetåret 2008. Modellen bygger på en vision som först bryts ner i inriktningsmål som antas av kommunfullmäktige. Inriktningsmålen ska vara långsiktiga och sträcka sig över minst två mandatperioder. Inriktningsmålen ska sedan brytas ner i resultatmål som antas av respektive nämnd/styrelsen. Resultatmålen är på kortare sikt och ska sträcka sig över cirka en mandatperiod. Resultatmålen måste vara mätbara via ett eller flera nyckeltal. Vid sidan av kommunfullmäktiges inriktningsmål för nämndernas verksamhet finns dessutom fem kommungemensamma inriktningsmål samt personalnämndens inriktningsmål som samtliga nämnder och styrelsen ska förhålla sig till. Graden av måluppfyllelsen har för varje inriktningsmål bedömts i någon av dessa tre nivåer:

Måluppfyllelse Kommunen sätter upp mål för sin verksamhet. Målen är till för att styra och se till att det som leder till att målen uppfylls blir utfört. De anger vad som är viktigt att utveckla och förbättra. De ger grund för prioriteringar av resurser och för utveckling av metoder och arbetssätt i verksamheterna. Kommunens budget ska vara målstyrd och resursavstämd enligt gällande lag. Inför 2005 gjordes en ändring av kommunallagen som bland annat innebär att kommuner ska fastställa dels finansiella mål, dels mål och riktlinjer för verksamheten – båda med betydelse för god ekonomisk hushållning. Det anges ingen närmare reglering av omfattningen och innehållet i målen och riktlinjerna utan det är upp till den enskilda kommunen att från sina egna förhållanden besluta om detta. Det är nödvändigt för kommunen att vara väl förberedd för att kunna möta omvärldens krav. Det måste ske genom att både

JA, VI TROR ATT FÖRVÄNTADE INSATSER KOMMER ATT RÄCKA

FÖR ATT NÅ MÅLEN I TID.

VI ÄR TVEKSAMMA TILL ATT FÖRVÄNTADE INSATSER RÄCKER

– FLER INSATSER BEHÖVS FÖR ATT VI SÄKERT SKA KUNNA NÅ

MÅLET I TID.

NEJ, VI TROR INTE ATT FÖRVÄNTADE INSATSER KOMMER ATT

RÄCKA FÖR ATT NÅ MÅLET I TID.

Det är nämndens och styrelsens möjlighet att uppnå inriktningsmålet vid periodens slut som bedömts och inte den måluppfyllelse som är just för tillfället. För en uppåtriktad pil ska 75 procent eller fler av resultatmålen peka i rätt riktning. För horisontell pil ska 25 procent eller fler peka i rätt riktning och för nedåtriktad pil ska färre än 25 procent peka i rätt riktning. MÅL FÖR VERKSAMHETEN

Enligt kommunallagen ska i budgeten för verksamheten anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Det ska således finnas en koppling mellan verksamhetens mål och god ekonomisk hushållning. Måluppfyllelsen i verksamheten redovisas i nämndernas/styrelsens redovisningar längre fram i detta dokument. De kommungemensamma inriktningsmålen redovisas under kommunstyrelsen.

8 9

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

FINANSIELLA MÅL

Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling. Därigenom anges de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Kommunerna ska ha en tydlig ambitionsnivå i form av mål för den egna finansiella utvecklingen och ställningen. Formuleringarna av målen måste utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning. Varje enskild kommun får därefter anpassa målen till sina egna förhållanden och omständigheter. En allmän utgångspunkt måste vara att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation utan att behöva uttaxera en högre skatt. Resultatet bör ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. En annan viktig del i den finansiella målsättningen är skuldsättningen på kort och lång sikt. Kommunen kan också i finansieringsstrategin precisera hur till exempel investeringar och pensioner ska finansieras. I den finansiella målsättningen bör risk och andra osäkerhetsfaktorer vägas in. Även mål för till exempel in och utbetalningsströmmar kan vara aktuella. Nedan redovisas de finansiella målen och måluppfyllelsen under 2009. Om måluppfyllelsen är god kan kommunen anses ha en god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv.

kraven av god ekonomisk hushållning. Nivån behövs bland annat för att inflationen inte ska urholka värdet av det egna kapitalet och som en buffert mot oförutsedda händelser. Både på kostnads- och intäktssidan kan förutsättningarna snabbt förändras och det tar tid för kommunen att ställa om sin verksamhet. Vidare ska överskottet delfinansiera de behov som kommunen har för investeringar och långsiktiga åtaganden. Resultatet före extraordinära poster redovisar de medel som blir över eller saknas när den löpande verksamheten är betald. Finansiella poster i form av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning samt finansiella kostnader och intäkter tillkommer i detta resultat. Kommunens investeringar i den skattefinansierade verksamheten ska finansieras med egna medel. Detta sett utifrån ett femårsperspektiv. MÅL:

Eftersom målet utgår från ett femårigt perspektiv och 2006 är första året kan det inte med säkerhet fastslås att målet kommer att uppfyllas. Nettoinvesteringarna i denskattefinansierade verksamheten uppgick till 62 miljoner kronor och avskrivningarna till 68 miljoner kronor. Årets resultat, 30 miljoner kronor, ska finansiera mellanskillnaden. För det enskilda året 2009 är målet uppfyllt. Men målet ska alltså bedömas utifrån ett längre perspektiv och enligt planen kommer målet uppfyllas. MÅLUPPFYLLELSE:

INVESTERINGSUTGIFTER OCH INVESTERINGSINKOMSTER | MKR

200

Att resultat före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomiska utjämningen uppgår till minst två procent. MÅL:

Eftersom resultatet 2009 före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och utjämningen är 1,7 procent är målet inte uppfyllt.

150

MÅLUPPFYLLELSE:

RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER I RELATION TILL SKATTEIN-

100

TÄKTER OCH KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING | %

5 4

3,7

3, 9

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Inv utg

3 2, 3 1, 0 1 0 2005

2006

2007

Inv ink

1, 7

2008

2009

Balanskravet är ett minimikrav på resultatet, men för att få en ekonomisk balans förutsätts ett större sammantaget överskott. Resultatnivån som anges i målet är en förutsättning för att kommunens ekonomi ska bli långsiktigt stabil och motsvara

För att inte låneskulden ska öka, är det angeläget att investeringsnivån anpassas till kommunens ekonomiska förutsättningar. En alltför stor låneskuld gör att räntekostnaderna tar för stor del av de tillgängliga resurserna och ”tränger undan” annan verksamhet. I en jämförelse över tiden ska soliditetens utveckling vara något stigande för att motsvara en god ekonomisk hushållning. MÅL:

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

MÅLUPPFYLLELSE:

Soliditeten har under året sjunkit från 61 procent till 54 procent och målet kan därför inte anses vara uppfyllt.

MÅLUPPFYLLELSE:

SOLIDITET (EXKL. ANSVARSFÖRBINDELSEN AVSEENDE PENSIONER) | %

RÖRELSEKAPITAL OCH LIKVIDITET | MKR

Rörelsekapitalet har under året förbättrats från -207 till -196 miljoner kronor och målet kan därför, i vart fall på kort sikt, anses vara uppfyllt.

150

100

-50

-100

-150

-200

-250 2005

2006

2007

2008

2009

2005

2006

2007

2008

2009

Rörelsekapital

SOLIDITET (INKL ANSVARSFÖRBINDELSEN AVSEENDE PENSIONER) %

Likvida medel

Rörelsekapitalet, som består av omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder, kan sägas vara ett mått på den ekonomiska styrkan på kort sikt. Det är viktigt att skapa ett positivt rörelsekapital för att få en bra handlingsberedskap inför framtiden. Det sker bäst genom en stark resultatbudget som bland annat möjliggör en högre grad av självfinansiering av investeringar. Orsaken till förbättringen är framförallt den kraftiga ökningen av likvida medel.

0 -1 -2 -3 -4

Om det årliga resultatet före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomiska utjämningen överstiger två procent ska dessa medel avsättas till framtida pensionsutbetalningar. MÅL:

-5 2005

2006

2007

2008

2009

Soliditeten är ett mått som används för att mäta kommunens ekonomiska styrka i ett långsiktigt perspektiv. Måttet anger hur stor andel av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital. Eget kapital i balansräkningen kan således beskrivas som en historisk framskrivning av resultaträkningens utveckling. Det är ett negativt tecken för ekonomin om soliditeten successivt försämras. En ökning av soliditeten kan uppnås med en förbättrad resultatutveckling och genom att nettoinvesteringsnivån bättre harmoniserar med egna tillförda medel. Orsaken till den negativa utvecklingen är den kraftiga ökningen av tillgångarna. Likviditeten ökade kraftigt, delvis på grund av tillfälligt konjunkturstöd i december. Dessutom ökade anläggningstillgångarna kraftigt beroende på att hela medfinansieringen av projekt riksväg 50 är upptagen som en tillgång. MÅL: Kommunens långsiktiga mål är att ha ett positivt rörelse-

kapital. För att uppnå detta krävs att kommunen har en positiv förändring av rörelsekapitalet varje år.

MÅLUPPFYLLELSE: Från och med budget 2006 finns medel

avsatta för att lösa delar av pensionsskulden. Kommunen har ett ramavtal med KPA om inlösen av pensionsförmåner som ingår i ansvarsförbindelsen. Under 2006-2008 inlöstes 51 miljoner kronor, exklusive löneskatt. Under 2009 avsattes ytterligare 11 miljoner kronor exklusive löneskatt. Målet är uppfyllt. SYNPUNKTSSYSTEM

Synpunktssystemet Dialog Motala infördes den 18 mars. Synpunkter kan lämnas via kommunens hemsida men också skriftligen, via telefon eller personligt möte. 75 procent av inkomna synpunkter under 2009 är klagomål och felanmälan. Drygt 75 procent av inkomna synpunkter berör teknisk verksamhet. I kommuner med gemensamma system är det normalt att teknisk verksamhet får mest syn-

11 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

punkter avseende till exempel trasig asfalt och träd på kommunal mark. Tekniska förvaltningens kundservice har efterhand lagt in alla synpunkter i Dialog Motala och avvecklat ett eget felanmälanssystem. Svarstiden bedöms totalt sett godkänd för denna första period men ska förbättras genom utbildning och efterföljande av gällande rutiner. Antalet synpunkter ska öka inom alla verksamheter genom marknadsföring och informationsinsatser. I samband med att hanteringen av Dialog Motala säkerställs kommer fördjupande analyser kunna ske av inkomna synpunkter och hur de används för förbättringar. TYP AV SYNPUNKT

ANTAL SYNPUNKTER 2009-03-18 – 2009-12-31

Beröm

Förslag

Klagomål

Felanmälan

220

Fråga

Summa

402

Varav besvarade inom 10 arbetsdagar (%)

Ekonomisk översikt

nå dessa mål för att även ekonomin långsiktigt ska vara i balans. Skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen har ökat mer än nettokostnaderna. Medan skattintäkterna och utjämningen under 2009 ökade med 1,7 procent, ökade nettokostnaderna med endast 1,1 procent. Årets resultat visar ett överskott på 30 miljoner kronor. Eftersom det budgeterade överskottet var 36 miljoner blev den negativa budgetavvikelsen 6 miljoner kronor. Mer om nämndernas och styrelsens verksamheter, resultat och måluppfyllelse finns under avsnitten för respektive nämnd och styrelsen. VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Verksamhetens nettokostnader visar hur stor del av kommunens löpande verksamhet som måste finansieras på annat sätt. De utgör skillnaden mellan kostnader (inklusive avskrivningar) och intäkter i kommunens driftverksamhet. Verksamhetens nettokostnader uppgick till 1 787 miljoner kronor 2009, vilket är en ökning med cirka 20 miljoner kronor (1,1 procent) jämfört med 2008. Verksamheternas nettokostnadsandel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgick till 98,1 procent, vilket är en minskning med 0,5 procent jämfört med 2008.

KOMMUNENS EKONOMI

I Motala kommun fanns det under en följd av år en betydande ekonomisk obalans i verksamheten. Varje års negativa resultat måste återställas med motsvarande överskott. Det stora underskottet från år 2003 påverkade handlingsfriheten gällande verksamhetens omfattning och kvalité. Underskottet från 2003 återställdes slutligen under 2005. Åren efter 2003 kan sägas utgöra ett trendbrott, det finns tydliga tecken på en ökad fokusering på en sund ekonomi.

NETTOKOSTNADERNAS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING | %

104 102 100 98 96

Kommunen har nått positiva resultat under år med svåra ekonomiska förutsättningar genom att verksamheten har anpassats till resurserna. Det finns en ökad medvetenhet i kommunen om att det långsiktigt krävs överskott för att till exempel finansiera investeringar och ökande pensionsutbetalningar. Av avgörande betydelse för att långsiktigt nå hållbara resultat är att kommunens finansiella mål i samklang med målen för verksamheten också blir styrande i praktiken. Utvärderingen av årets resultat ska göras mot de finansiella målen och inte mot nollstrecket. För femte året i rad är det glädjande att konstatera att kommunen i sin helhet är i ekonomisk balans. I årsredovisningen 2009 visar alla nämnder, förutom överförmyndaren, en positiv budgetavvikelse. Under våren prognostiserades stora underskott i verksamheten. Genom olika åtgärder vändes det befarade underskottet till överskott. Resultatet i årsredovisningen 2009 visar att de finansiella målen är delvis uppfyllda. Varje år måste kommunen

94 92 90 2005

2006

2007

2008

2009

FINANSNETTO

Finansnettot består av skillnaden mellan intäkts- och kostnadsräntor. Årets finansnetto är negativt och uppgår till 4,4 miljoner kronor, en förbättring med 3,3 miljoner kronor jämfört med 2008.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

FINANSNETTO | MKR

LÅNESKULD | MKR

250

200

150 6

100 4

50 2 2005

2006

2007

2008

2009

0 2005

2006

2007

2008

2009

ÅRETS RESULTAT, FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL

Efter de extraordinära posterna kan årets resultat utläsas. Det egna kapitalet är den del av tillgångarna som kommunen betalat med egna medel, det vill säga förmögenheten. Kommunens egna kapital ökade under 2009 med 30,2 miljoner kronor och uppgick till 931,8 miljoner kronor på balansdagen.

FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL | MKR

BALANSKRAVET

Enligt lagstiftningen ska underskott för ett enskilt år återställas inom tre år. Det sker genom ett motsvarande överskott i respektive års balanskravsutredning. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att inte reglera hela underskottet ett visst år. Avstämningen mot det lagreglerade balanskravet visar att kommunens justerade resultat uppfyller balanskravet. Balanskravsutredningen (nedan) visar ett justerat resultat på 22,7 miljoner kronor.

80 AVSTÄMNING AV BALANSKRAVET 2009 (MKR)

Årets resultat Nedskrivningar

60 50

+30,2 +0,7

Realisationsvinster

-7,5

Taxefinansierad verksamhet renhållning

-0,7

Justerat resultat

+22,7

Nedskrivningarna består i huvudsak av barnomsorgsfastigheter som är sålda eller rivna. Under 2009 såldes bilar/transportmedel, allmän markreserv, reglerings- och saneringsfastighet, tomträttsmark samt skogsmark som gav en realisationsvinst på 7,5 miljoner kronor.

20 10 0 2005

2006

2007

2008

2009

LÅNESKULD

Kommunens långfristiga låneskuld uppgår vid årsskiftet till 157,7 miljoner kronor. Låneskulden har därmed ökat med 0,7 miljoner kronor. För att kunna minska låneskulden måste investeringar i den skattefinansierade verksamheten finansieras med egna medel.

Den taxefinansierade verksamheten inom kommunen, vatten och avfall, ska inte finansieras med skatteintäkter. Över- respektive underskott avsätts eller disponeras av det egna kapitalet efter årets resultat. Under 2009 visade avfall ett överskott på 0,7 miljoner kronor som efter årets resultat avsätts till det egna kapitalet. Verksamheten vattens resultat bokförs som en kortfristig skuld/ fordran till taxekollektivet, i enlighet med VA-lagstiftningen. Verksamheten vatten redovisade ett överskott på 0,7 miljoner kronor. Detta resultat bokförs före årets resultat som en kortfristig skuld. SYSSELSÄTTNINGSGRAD

1 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Personalredovisning

ANTAL MÅNADSANSTÄLLDA PER VERKSAMHETSOMRÅDE

HÄLSA – SJUKFRÅNVARO

Hälsoarbetet har varit framgångsrikt men större fokus bör läggas på sådant som gör oss friska, så kallade friskfaktorer eller sätt att främja hälsa. Därför satsar nu kommunen vidare med ytterligare fyra års fokus på hälsofrämjande frågor. Mer konkret fokuseras hälsoarbetet till åtgärder inom fyra områden; ledarskap, medarbetarskap, organisation och arbetsmiljö. Sjukfrånvaron har mellan åren 2003 och 2009 minskat från 11,28 procent till 6,14 procent. Ett mål är att sjukfrånvaron ska understiga snittet för alla kommuner men vara högst 6 procent till 2012. Mot bakgrund av ändrade regler i sjukförsäkringen har kommunens policy och handlingsplan för sjukskrivna reviderats. Lagstiftningen kräver tidigare insatser och åtgärder vid sjukdom vad gäller återgång till arbete. För åttonde året i rad sjunker den totala sjukfrånvaron bland kommunens anställda. Även de långa sjukskrivningarna på tre månader eller mer sjunker. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV TOTALT ARBETAD TID

Förvaltning

År

2007

2008

2009

Kommunledningsförvaltningen

3,11

2,48

1,65

Plan- och Miljöförvaltningen

2,16

1,95

2,19

Bildningsförvaltningen

7,05

6,71

6,36

10,31

8,69

8,27

Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen

6,69

5,34

5,03

Totalt

7,76

6,47

6,14

SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV TOTALT ARBETAD TID PER ÅLDERSINTERVALL

Åldersintervall

Totalt

Kvinnor

Män

< = 29 år

3,75

3,91

3,12

30 – 49 år

5,59

6,38

2,66

> = 50 år

7,00

7,83

4,51

Totalsumma

6,14

6,90

3,60

Den som är månadsanställd kan antingen ha en anställning utan tidsbegränsning (tillsvidareanställning) eller ett vikariat under en viss tid (visstidsanställning). I nedanstående tabell ingår även tjänstlediga och föräldralediga. ANTAL MÅNADSANSTÄLLDA PER VERKSAMHETSOMRÅDE

Förvaltning

År

2008

2009

Kommunledningsförvaltningen

Plan- och Miljöförvaltningen

Bildningsförvaltningen

1 781

1 683

Socialförvaltningen

1 445

1 382

Tekniska förvaltningen Antal anställda

374

362

3 790*

3 607*

* Anställda kan ha anställningar på fler än en förvaltning, därför stämmer inte summan vid en nedräkning.

179 personer är vilande på sina tillsvidaretjänster för att vikariera på annan tjänst. Det totala antalet anställda, tillsvidare- och visstidsanställda, uppgick 2009 till 3 607 personer. År 2009 har antalet anställda totalt minskat med 183 personer. KVINNOR OCH MÄN

Av kommunens 3 607 anställda är 2 848 kvinnor och 759 män, vilket procentuellt innebär att kvinnorna utgör 79 procent av de anställda. Procentuellt sett finns flest kvinnor i förhållande till män inom socialförvaltningen och flest män i relation till antal kvinnor inom plan- och miljöförvaltningen. ÅLDER

Medelåldern i kommunen 2009 är 46,4 år. För kvinnorna är medelåldern 46,1 år och för männen 47,4 år. Åldersgrupperna fördelar sig enligt nedan: ÅLDERSSAMMANSÄTTNING

SJUKFRÅNVARO > 59 DAGAR I PROCENT AV TOTALT ANTAL SJUKDAGAR

Förvaltning

År

2007

2008

2009

Kommunledningsförvaltningen

63,84

69,61

48,51

Plan- och Miljöförvaltningen

56,33

35,14

10,52

Bildningsförvaltningen

65,65

57,00

46,26

Socialförvaltningen

68,55

62,73

57,42

Tekniska förvaltningen

67,06

61,98

55,14

Totalt

67,53

61,78

55,07

SJUKFRÅNVARO > 59 DAGAR I PROCENT AV TOTALT ANTAL SJUKDAGAR

Åldersintervall

Totalt

Kvinnor

Män

< = 29 år

12,41

13,61

5,45 31,29

30 – 49 år

51,96

53,93

> = 50 år

60,08

60,96

55,18

Totalsumma

55,07

56,35

45,93

20-29 61-65

40-50 32% 56-60 14%

51-55

30-39

14%

22%

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Totalt antal anställningar i kommunen 2009 var 3 808. Detta är en minskning med 216 anställningar sedan 2008. År 2009 har 69 procent av kvinnorna heltidsanställningar och 31 procent deltidsanställningar. Av männen innehar 89 procent heltidsanställningar och 11 procent deltidsanställningar. LÖNER OCH PENSIONER

Varje månad utbetalas mellan 4 640 och 4 980 löner. Den högre siffran gäller juli, augusti och september, då det är många semestervikarier. Varje månad uppgick löneutbetalningen till mellan 81 och 94 miljoner kronor. Totalt under 2009 utbetalades cirka en miljard kronor i löner, vilket trots att en lönerevision ägt rum är ungefär densamma som under 2008. Till detta ska läggas personalomkostnader på cirka 400 miljoner kronor. Den totala personalkostnaden utgör 65 procent av de totala kostnaderna. Kommunens kostnad för utbetalda pensioner 2009 är cirka 30 miljoner kronor. I denna summa ingår ålderspension, särskild ålderspension, intjänad pensionsrätt, visstidspension, garantipension, sjukpension, lokala avtal, AGF-KL samt efterlevandepension. Under året har 98 anställda gått i pension. MERTID OCH ÖVERTID

Med mertid menas den tid som deltidsanställda arbetar utöver fastställd arbetstid. Under 2009 uppgick mer- och övertid till 26 698 timmar, vilket är en minskning från 2008 med 12 467 timmar. Övertid utgör 19 468 timmar och mertiden står för 7 230 timmar. KOMPETENSUTVECKLING

Blockutbildningar för chefer har fortsatt som planerat. Den första aspirantutbildningen som startade 2008 avslutades i december 2009. En andra omgång med tio deltagare påbörjades under året. För att ytterligare stärka chefernas roll i hälsoarbetet har utbildningen ”Hälsofrämjande ledarskap” introducerats under året. I utbildningen får cheferna information om gällande hälsostrategi samt hjälp och stöd för att stärka sin chefs- och ledarroll. ÖVRIGT

Kommunen har under året varslat 114 personer varav 72 personer slutligen sades upp. De uppsagda fördelar sig på 36 barnskötare/elevassistenter, 35 lärare och 1 övrig. För att lindra behovet av varsel infördes ett omställningspaket. Fokus i omställningspaketet har lagts på äldre arbetstagare och innebär att personer som tidigarelägger sin pension kan få ersättning motsvarande två till sex månadslöner beroende på hur långt de har kvar till pension. Alternativt kan ett til�läggsbelopp betalas ut som förstärkning till pensionen före 65 år. Villkor för ersättningarna har varit att inte tjänsterna

återbesätts. Löneöversynsförhandlingarna med samtliga fackliga organisationer avslutades och utfallet för 2009 blev 3,9 procent.

Framtiden Det ekonomiska läget har ljusnat för kommunerna sedan skatteunderlagsprognosen i december 2009. Skatteunderlaget växer med 1,7 procent under 2010 och 1,9 procent 2011. Den reala ökningen, när prisökningar rensats bort, blir 0,2- 0,3 procent per år. Detta gör att det finns goda förutsättningar för kommunerna att göra ett bra resultat under 2010. Däremot kvarstår problemen för 2011 när det tillfälliga konjunkturstödet på 12 miljarder kronor upphör. Normalt brukar en tillväxt kring 3 procent bidra till stigande sysselsättning och minskad arbetslöshet, men detta blir sannolikt inte fallet under 2010 och 2011. Orsaken är den ojämnvikt som uppstått i förhållandet mellan produktion och produktionsresurser. I många företag är resursutnyttjandet ytterligt lågt och inte minst då inom industrin. Det innebär att produktionen kan växa högst väsentligt utan att mer resurser, i form av anställda, krävs. Sysselsättningen kommer därför övergångsvis att förbli låg trots god fart i ekonomin. Bedömningen av den ekonomiska utvecklingen efter 2011 utgår från att arbetsmarknaden stegvis tar sig mot balans. Det är liktydigt med en arbetslöshet runt 6 procent jämfört med de 9,5 procent som är den beräknade nivån för 2010 -2011. För att få till stånd en sysselsättningsutveckling som är förenlig med detta krävs en efterfråge- och produktionstillväxt som är fortsatt stark. Sveriges Kommuner och Landsting förutsätter att BNP fortsättningsvis växer i en takt med 3-4 procent. En stor utmaning som kommunen står inför är att anpassa verksamheten när behov eller resurser förändras. Demografin och andra faktorer gör att det krävs en omfördelning av resurser inom den kommunala verksamheten. Det gäller att det finns ett beräkningsunderlag som underlättar arbetet med att fördela om resurserna (ramarna) när behov eller tillgängliga resurser förändras. Utvecklingen innehåller stora förändringar för vissa verksamheter och där gäller det att flytta resurser från de verksamheter som minskar till de verksamheter som ökar. Dessa förändringar måste beaktas i budgetprocessen, misslyckas detta kommer kommunens kostnader att utvecklas betydligt mindre gynnsamt.

1 4 Ă&#x2026; R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

ResultatrĂ¤kning Finansieringsanalys BalansrĂ¤kning

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Resultaträkning Belopp tkr

Avvikelse

Not

2009

mot budget

Verksamhetens intäkter

493 882

28 883

468 402

Verksamhetens kostnader

-2 200 090

2 206

-2 148 859

Avskrivningar

-80 581

-5 581

-1 786 789

25 508

-1 766 708

Verksamhetens nettokostnader

2008

-86 251

Skatteintäkter

1 428 028

-28 748

1 422 647

Kommunalekonomisk utjämning

329 392

-5 634

313 974

Fastighetsavgift

64 010

1 110

55 219

Finansiella intäkter

3 362

-1 638

4 303

Finansiella kostnader

-7 792

3 207

-11 957

30 211

-6 195

Resultat före extraordinära poster

17 478

Extraordinära kostnader/intäkter Årets resultat

30 211

-6 195

16 100 33 578

Finansieringsanalys

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Not

2009

Förändring av eget kapital

30 211

33 578

2008

Avskrivningar

80 581

86 252

Förändring pensionsskuld inkl löneskatt

2 181

-487

Avsättning lösen av tågleasing

4 500

Avsättning framtida pensionsutbetalningar

14 000

Återställande deponi

-237

Avsättning till statlig infrastruktur

96 529

Övriga ej likviditetspåverkande poster

-8 552

-8 600

115 243

Medel från verksamheten

214 713

Förändring kortfristiga fordringar

-5 380

286

Förändring förråd

474

-448

Förändring kortfristiga skulder

106 465

-12 830

316 272

102 251

Kassaflöde från den löpande verksamheten

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Utbetalning fastigheter och anläggningar

-98 886

Inbetalning fastigheter och anläggningar

21 022

19 775

Utbetalning maskiner och inventarier

-31 830

-28 299

Inbetalning maskiner och inventarier

1 340

301

-108 354

-122 529

Kassaflöde från investeringsverksamheten

-114 306

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån

1 432

Amortering av lån

-801

-25 445

Ökning långfristiga fordringar

-96 428

-995

Minskning långfristiga fordringar

998

879

-94 799

-25 561

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

Årets kassaflöde

113 119

-45 839

Likvida medel vid årets början

16 096

61 935

Likvida medel vid årets slut

129 215

16 096

17 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Balansräkning

Belopp i tkr

Not

2009-12-31

2008-12-31

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark och byggnader

1 241 531

Maskiner och inventarier

87 667

75 398

1 329 198

1 292 373

96 000

Summa materiella anläggningstillgångar

1 216 975

Medfinansiering till statlig infrastruktur Bidrag till statlig infrastruktur

Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar m.m.

14 927

15 053

Långfristiga fordringar

26 201

26 645

Summa finansiella anläggningstillgångar

41 128

41 698

Summa anläggningstillgångar

1 466 326

1 334 071

Omsättningstillgångar Förråd m.m.

2 199

2 672

Kortfristiga fordringar

123 868

118 488

Likvida medel

129 215

16 096

Summa omsättningstillgångar

255 282

137 256

SUMMA TILLGÅNGAR

1 721 608

1 471 327

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital Balanserat eget kapital

931 826

Varav årets resultat

30 211

33 578

931 826

901 115

84 727

68 783

Summa eget kapital

901 115

Avsättningar

Skulder 19

Långfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut

157 658

Skuld till statlig infrastruktur

96 529

254 187

157 026

Summa långfristiga skulder

157 026

Kortfristiga skulder

Kortfristiga lån

1 042

741

Leverantörsskulder

71 071

72 441

Övriga kortfristiga skulder

232 309

184 869

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

102 921

44 105

Upplupen pensionskostnad individuell del

43 525

42 247

Summa kortfristiga skulder

450 868

344 403

Summa skulder

705 055

501 429

1 721 608

1 471 327

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Panter och därmed jämförliga säkerheter Obelånade panter

inga

Inga

Fastighetsinteckningar

inga

Inga

939 163

Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna

937 652

183 063

183 358

776 598

803 077

Rekonstruktionsavtal Bostadsrättsföreningar

3 749

4 103

Leasingavtal finansiell leasing

10 307

9 273

Därav löneskatt Borgensåtaganden

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Notförteckning

Belopp i tkr

2009

2008

15 298

15 252

738 474

752 044

72 964

Affärsfastigheter

290 552

261 013

26 173

Publika fastigheter

148 746

146 930

25 791

25 019

Fastigheter för annan verksamhet

14 435

9 917

147 907

141 336

Övriga fastigheter

34 026

31 819

1 241 531

1 216 975

94 152

117 139

106 288

Socialomsorgsavgifter

75 378

Övriga avgifter

31 333

Hyror och arrenden Bidrag Realisationsvinster Summa

2008

Verksamhetsfastigheter

95 213

Konsumtionsavgifter

2009

Not 9 Mark och byggnader

Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel

Belopp i tkr

1 121

2 470

493 882

468 402

Markreserv

Summa

Not 10 Maskiner och inventarier

Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader

1 477 500

1 496 290

Material

169 995

164 480

Tjänster

330 122

271 328

Hyror

66 658

64 319

Bidrag

118 758

113 895

Övriga kostnader Summa

37 057

38 547

2 200 090

2 148 859

Not 3 Avskrivningar Avskrivningar

80 581

86 251

Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt Slutavräkning Summa

1 477 360

1 435 629

-49 332

-12 982

1 428 028

1 422 647

Not 5 Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämning

350 013

Kostnadsutjämning

-16 281

-9 115

Regleringsbidrag/avgift

-20 545

-19 226

Utjämningsbidrag LSS

16 205

5 125

Fastighetsavgift

64 010

55219

393 402

369 193

Summa

337 190

Not 6 Finansiella intäkter Räntor på likvida tillgångar

789

Räntor på utlämnade lån

303

415

Koncessionsavgift MSK

631

626

Borgensavgift, Platen

340

354

Räntebidrag Utdelning på aktier och andelar Övriga finansiella intäkter Summa

1 802

1 059

965

205

3 362

4 303

Not 7 Finansiella kostnader Räntor på lån

5 599

10 109

Räntor på pensionsskuld

2 036

1 302

Övriga finansiella kostnader Summa

157

546

7 792

11 957

Not 8 Extraordinära intäkter Likvidering av kommunalt bolag (MSAB)

16100

Summa

16100

10 452

10 712

Inventarier

57 631

48 409

Bilar/Transportmedel

19 585

16 277

Summa

87 668

Maskiner

398

19 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Belopp i tkr

2009

2008

Not 13 Långfristiga fordringar

Belopp i tkr

2009

Not 19 Långfristiga skulder

Bostadsrättsföreningen Brådstupet

15 024

15 456

Bostadsrättsföreningen Brådrasket

2 341

Bostadsrättsföreningen Holstensgården

1 407

Bostadsrättsföreningen Bråkstrecket

6 367

6 013

Lån i bank och kreditinstitut Medfinansiering statlig infrastruktur Summa

157 658

157 026

96 529

254 187

157 026

Arbetarnas Byggnadsförening

800

900

Övriga långfristiga fordringar

262

528

Not 20 Kortfristiga skulder

26 201

26 645

Summa

Not 14 Förråd mm Tekniska kontorets förråd Drivmedelsförråd Förråd återvunnen asfalt Summa

1 893

2 092

357

209 2 199

223 2 672

Leverantörsskulder

71 071

72 441

Personalens källskatt

20 109

20 957

102 921

44 105

Upplupen pensionskostnad individuell del

43 525

42 247

Skuld arbetsgivaravgifter

25 081

26 174

Skuld kommunalskatteintäkter

59 513

10 166

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Skuld löneskatt

Not 15 Kortfristiga fordringar

Ränteskuld

Fakturafordringar

32 079

27 089

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

32 305

37 024

Mervärdesskatt

18 760

18 236

Fordran Vadstena kommun

Semester-/ferielöneskuld

93 346 7 287

3 939

3 239

576 665

Fordran försäkringsbolag

1 992

6 171

Övriga kortfristiga skulder

Statsbidragsfordringar

8 829

4 773

Summa

20 966

3 266

2 677

10 058

2 349

Fordran SKL

95 410

Avräkning flyktingmottagning

369

Fordran AGS-KL och KPA

7 292 1 093

7 753

2 045

Fordran Skattekonto

0 893

Mervärdesskatt

Fordran/avräkning vägverket

Upplupna skatteintäkter

2008

Kortfristiga lån

1 042

741

19 611

15 315

450 868

344 403

Not 21 Övriga ej likviditetspåverkande poster Avsättning/ianspråktagande av fonder

500

-2366

Fordran fastighetsavgift

8 659

Uppskrivningar

-1 554

-4220

Fordran löneskatt

3 085

Realisationsvinster

-7 498

-2 014

Summa

-8 552

-8 600

Övriga kortfristiga fordringar Summa

268

123 868

118 488

Not 22 Ökning av långfristiga fordringar

Not 16 Likvida medel Plusgiro

2 563

1 334

Bank

126 652

14 762

Summa

129 215

16 096

Utlämnat lån bostadsrättsföreningar Andelskapital i kommuninvest och Motala Idrottsgymnasium AB

354

913

Bidrag till statlig infrastruktur

96 000

Not 17 Eget kapital

Summa

96 428

995

Anläggningskapital

Anläggningstillgångar Långfristiga skulder Avsättningar Summa anläggningskapital

1 466 326

1 334 071

-254 187

-157 026

-84 727

-68 783

1 127 412

1 108 262

Rörelsekapital Avfallsfond VA-fond

Not 23 Minskning av långfristiga fordringar Amortering på utlämnade lån

798

Aktiekapital MSAB

200

Summa

998

879

134

1 732

Not 24 Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna

Renhållningsfond

8 153

7 484

Återställningsfond, Tuddarp

5 163

4 663

879

Övrigt rörelsekapital

-210 768

-221 160

eller avsättningarna

937 652

939 163

Summa rörelsekapital

-195 586

-207 147

Därav löneskatt

183 063

183 358

931 826

901 115

SUMMA

Not 25 Borgensåtaganden

Not 18 Avsättningar Ingående pensionsskuld

27 590

27 982

Årets pensionsskuldsförändring

1 755

-392

Löneskatt

7 119

6 693

För framtida pensionsutbetalningar

14 000

Åtgärder avseende bostadsrättsföreningar

12 000

4 500

4500

Inlösen av tågleasing (Ö-traf)

Återställande av deponi

17 763

18 000

Utgående skuld

84 727

68 783

Egna hem

1 690

2 036

Kommunalt ägda företag, Bostadsstiftelsen Platen

615 000

639 000

Bostadsrättsföreningar

157 511

159 413

Övriga åtaganden Summa

2 397

2 628

776 598

803 077

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Not 26 Fastigheter och anläggningar

Markreserv

Avskrivn

Utgift

Inkomst

Justering

15 252

742

4 087

3 391

15 298

Verksamhetsfastigheter

752 044

39 860

26 958

191

-477

738 474

Affärsfastigheter

261 013

10 511

44 075

4 025

290 552

Publika fastigheter

146 930

8 924

11 498

758

148 746

9 917

372

6 597

5 151

3 444

14 435

31 819

9 016

6 810

34 025

1 216 975

59 667

98 886

21 022

6 358

1 241 530

Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Summa

Not 27 Maskiner och inventarier

Avskrivn

Utgift

Inkomst

Justering

Maskiner

10 712

1 777

1 517

10 452

Inventarier

48 409

14 332

23 887

125

-208

57 631

Bilar/transportmedel

16 277

4 289

6 426

1 215

2 386

19 585

Summa

75 398

20 398

31 830

1 340

2 178

87 668

Redovisningsprinciper

REDOVISNING AV EXTRAORDINÄRA POSTER OCH UPP-

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med den komunala redovisningslagen. I övrigt följer kommunen god redovisningssed och tillämpar Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer. Nedan följer en redovisning av RKR:s gällande rekommendationer och förklaringar till eventuella avvikelser i kommunens redovisning.

Denna rekommendation anger när en post ska klassificeras och redovisas som extraordinär, samt när så kallade jämförelsestörande poster ska redovisas och vilka upplysningar som ska lämnas om dessa.

SÄRSKILD AVTALSPENSION OCH VISSTIDSPENSION

Denna rekommendation behandlar hur överenskommelser om pensionsförmånerna särskild avtalspension och visstidspension ska klassificeras och vilka upplysningar som ska lämnas. Utfästelser om särskild avtalspension ska redovisas på balansräkningens skuldsida. Pensionsförpliktelse till anställd enligt visstidsförordnande eller förtroendevald enligt pensionsreglemente där utbetalning påbörjats ska redovisas som avsättning. Pensionsförpliktelse till anställd enligt visstidsförordnande eller till förtroendevald enligt pensionsreglemente som inte har börjat utbetalas skall redovisas som ansvarsförbindelse eftersom den inte uppfyller kriterierna för avsättningar. Om förmånstagare har annan inkomst som samordnas med pensionen görs en uppskattning och fördelning av vad som ska redovisas som ansvarsförbindelse respektive avsättning. De olika slag av pensionsförmåner som finns upptagna under posten avsättningar specificeras i en not till balansräkningen. I not anges även kompletterande information om antalet visstidsförordnanden och särskilda villkor som avviker från vad som är normalt och som kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser. Detta gäller både avtal som redovisats som avsättning och som ansvarsförbindelse. Rekommendationen tillämpas förutom avseende beräkning av pensionsförmåner för förtroendevalda där ingen beräkning av åtagandet har kunnat göras.

LYSNINGAR FÖR JÄMFÖRELSEÄNDAMÅL

Rekommendationen tillämpas. REDOVISNING AV SKATTEINTÄKTER

Denna rekommendation redogör för hur skatteintäkter ska periodiseras och värderas. Skatten ska periodiseras och redovisas det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av de skattskyldiga. Den prognos på skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och Landsting publicerar i december räkenskapsåret ska användas vid beräkningen av årets skatteintäkter. Periodiserad slutavräkning redovisas som en omsättningstillgång respektive en kortfristig skuld beroende på utfallet. Redovisad skatteintäkt ska specificeras i en not. Redovisad skatteintäkt består av tre olika delar: 1. Preliminära skatteinbetalningar som kommit kommunen eller landstinget tillgodo under året. 2. Prognos för slutavräkning. Detta innebär för varje år att en upplupen eller förutbetald intäkt redovisas beroende på prognosens utfall. 3. Differens mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående inkomstår. Rekommendationen tillämpas. REDOVISNING AV BIDRAG TILL INFRASTRUKTURELLA INVESTERINGAR

Denna rekommendation reglerar hur lämnade bidrag till infrastrukturella investeringar ska redovisas. Ett bidrag till en infrastrukturell investering som inte beslutats med stöd av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska redovisas som kostnad i resultaträkningen. I lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ges kommuner

21 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

och landsting utvidgad kompetens att lämna bidrag till byggande av statlig väg och järnväg. Dessa nya bestämmelser trädde i kraft den 1 mars 2009. Med anledning av detta har det också beslutats om ändring i lagen om kommunal redovisning, som innebär att belopp med vilket kommunen eller landstinget har beslutat bidra till statlig infrastruktur med stöd av lagen om vissa kommunala befogenheter, tas upp i balansräkningen under posten Bidrag till statlig infrastruktur eller redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Varje bidrag som redovisas i balansräkningen ska upplösas med årliga enhetliga belopp under högst 25 år. Upplösningen ska påbörjas det år bidraget beslutats. Därutöver ska i not till balansräkningen anges den valda tiden för bidragets upplösning, hur mycket av bidraget som upplösts och i balansräkningen upptaget belopp. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas avseende bidrag till statlig infrastruktur som har beslutats efter den 28 februari 2009. Rekommendationen tillämpas. Våren 2009 beslutades om en avsiktsförklaring mellan kommunen och vägverket om medfinansiering av projektet riksväg 50. Avsiktsförklaringen innebär att kommunens andel av finansieringen är 100 miljoner kronor. Beloppet är upptaget som en långfristig skuld och som anläggningstillgång. Bidraget upplöses under 25 år och det första året var 2009. Resultaträkningen belastas med 4 miljoner kronor per år. UPPLYSNINGAR OM PENSIONSMEDEL OCH PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Denna rekommendation anger vilka upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild av pensionsförpliktelserna och förvaltade pensionsmedel. Enligt kommunallagen ska fullmäktige meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. I kommunala redovisningslagen regleras hur redovisningen av pensionsåtaganden ska ske i balansräkningen. Enligt redovisningslagen ska endast nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen. Den del som är intjänad före 1998 ska redovisas som en ansvarsförbindelse (den så kallade blandmodellen). Rekommendationen tillämpas. Den individuella intjänade pensionskostnaden under året redovisas som en upplupen kostnad. Pensionsskulden är korrigerad med bortförsäkrade åtaganden. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Rekommendationen innehåller information om hur den sammanställda redovisningen ska upprättas. Syftet med redovisningen är att ge en samlad bild av nämndernas och bolagens verksamheter och ekonomiska ställning. De koncerninterna transaktionerna, det vill säga interna fordringar, skulder med mera har eliminerats för att ge en för koncernen rättvisande bild. Rekommendationen tillämpas. I kommunens sammanställda

redovisning ingår förutom nämndernas verksamhet även Bostadsstiftelsen Platen. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden och proportionell konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att anskaffningsvärdet för dotterföretagens andelar har avräknats mot förvärvat eget kapital. Avskrivningar har redovisats enligt respektive dotterbolags principer. Redovisningsprincipen för Bostadsstiftelsen Platens obeskattade reserver redovisas som skatteskuld med 28 procent samt övriga 72 procent som eget kapital. KLASSIFICERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR

I lagen om kommunal redovisning anges grunderna för hur tillgångar ska klassificeras. Med en anläggningstillgång förstås i enlighet med lagstiftningen en tillgång som är avsedd för ett stadigvarande bruk eller innehav. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång. Utgångspunkten för hur en finansiell tillgång ska klassificeras är huruvida den ska innehas eller brukas stadigvarande eller om den skall omsättas. Rekommendationen avseende klassificering av finansiella tillgångar tillämpas av kommunen. AVSÄTTNINGAR OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Denna rekommendation behandlar redovisning av och upplysningar om avsättningar och ansvarsförbindelser. Rekommendationen redogör för när en ekonomisk förpliktelse ska redovisas som avsättning eller ansvarsförbindelse. Redovisning av pensioner omfattas inte av denna rekommendation. EN AVSÄTTNING SKA REDOVISAS I BALANSRÄKNINGEN NÄR

a) en kommun eller ett landsting har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en eller flera inträffade händelser b) det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen c) en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Rekommendationen tillämpas. Kommunen har följande aktuella avsättningar: Åtgärder avseende bostadsrättsföreningar, Inlösen av tågleasing, framtida pensioner samt återställande av deponi. På balansdagen uppgår dessa avsättningar till 34,3 miljoner kronor. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Rekommendationen behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras definitionen av en materiell anläggningstillgång, när en materiell anläggningstillgång ska redovisas som tillgång i balansräkningen, hur anskaffningsvärdet ska fastställas, hur avskrivningar ska beräknas, hur utrangeringar och avyttringar ska redovisas, värderingsregler samt vilka upplysningar som ska lämnas. Rekommendationen tillämpas. Anläggningstillgångarna är upptagna till anskaffningsvärdet med tillägg för värdehöjande

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

investeringar samt avdrag med avskrivningar och eventuella investeringsbidrag. Kapitaltjänst beräknas enligt en nominell metod med en internränta på 4,5 procent. Avskrivningen börjar månaden efter att investeringen har tagits i bruk. Kreditivränta belastar pågående investeringsprojekt. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning finns i Sveriges Kommuner och Landstings förslag till avskrivningstider. Under 2008 ändrades avskrivningstiden avseende vattenledningar från 50 till 70 år. Detta med anledning av ny beräkning av livslängden. Exploateringsverksamheten redovisas som en anläggningstillgång. REDOVISNING AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar ska behandlas i redovisningen. Den anger vilka utgifter som ska redovisas som immateriella tillgångar och hur värdet på redovisade immateriella tillgångar ska beräknas och vilka upplysningar som ska lämnas. En immateriell tillgång är en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form. Tillgången ska redovisas som immateriell om den förväntas ge antingen framtida intäkter eller kostnadsbesparingar. En utgift som enbart ger upphov till ökad servicepotential ska inte redovisas som en immateriell tillgång. Kommunen redovisar inga immateriella tillgångar. REDOVISNING AV HYRES-/LEASINGAVTAL

Rekommendation behandlar redovisningen av hyres- och leasingavtal. Den gäller avtal enligt vilka rätten att använda en tillgång överförs från en part, leasegivaren, till en annan part, leasetagaren, även om leasegivaren har ett åtagande att utföra service och underhåll av leasingobjektet. Rekommendationen gäller däremot inte serviceavtal som inte överför rätten att använda en tillgång från en part till en annan. Rekommendationen behandlar redovisningen hos leasetagaren men inte hos leasegivaren. Rekommendationen tillämpas. Under 2006 tecknades ett avtal om finansiell leasing avseende ny förskola, detta avtal började gälla 2007. Under 2008 och 2009 har det även tecknats avtal om finansiell leasing avseende fordon. I årsredovisningen har de finansiella leasingavtalen upptagits som en ansvarsförbindelse. BYTE AV REDOVISNINGSPRINCIPER, ÄNDRINGAR I UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR SAMT RÄTTELSER AV FEL

Denna rekommendation behandlar redovisning av byten av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser/justeringar av fel i tidigare perioder. Rekommendationen tillämpas av kommunen.

REDOVISNING AV LÅNEKOSTNADER

Denna rekommendation anger hur lånekostnader ska redovisas. Den beskriver två redovisningsmetoder. Huvudmetoden är att lånekostnader belastar resultatet för den period de uppkommer. Den alternativa metoden innebär att lånekostnader som är direkt hänförbara till anskaffning, uppförande eller produktion av vissa angivna tillgångar, inräknas i anskaffningsvärdet för tillgången. Kommunen använder sig av huvudmetoden och tillämpar rekommendationen. REDOVISNING AV KASSAFLÖDEN

Rekommendationen anger hur redovisningen av kassaflöden ska upprättas. Kassaflödesanalysen ska redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Analysen ska mynna ut i förändring av likvida medel. Detaljeringsnivån i uppställningen av analysen ska avvägas utifrån delposternas informationsvärde. Delposter som inte är väsentliga kan redovisas i form av tilläggsupplysningar. Kassaflödesanalysens poster under rubrikerna investeringsverksamheten respektive finansieringsverksamheten ska redovisas brutto. Rekommendationen tillämpas av kommunen. VÄRDERING AV OCH UPPLYSNINGAR OM PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser ska värderas och hur upplysningar ska lämnas om sådana förpliktelser. Rekommendationen tillämpas av kommunen. ÖVRIGA TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER

På kundfordringar äldre än ett år görs en schablonmässig nedskrivning på tio procent och fordringar äldre än två år skrivs av helt. Semesterlöneskulden som avser outtagna semesterdagar, okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift, ingår i kommunens balansräkning som kortfristig skuld. Den årliga förändringen belastar verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen. Debitering sker på individnivå för den upparbetade semestern/övertiden. När individen tar ut semester krediteras verksamheten. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. I det rekonstruktionsavtal som träffats med tre bostadsrättsföreningar som kommunen är borgenär för, garanteras föreningarna underskottstäckning. Den del av avtalet som återstår redovisas som en ansvarsförbindelse i balansräkningen.

23 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Driftredovisning DRIFTREDOVISNING PER NÄMND/STYRELSEN Belopp i tkr Kostnader

Budget 2009

Bokslut 2009

Avvikelse

2 786 976

2 842 504

-55 528

Kommunfullmäktiges beredningar

1 133

628

505

Revisionen

1 700

1 573

127

Valnämnden

1115

1040

Överförmyndaren

2 884

3 073

-189

Personalnämnden

3 211

2 777

434

Kommunstyrelsen

144 465

141 823

2 642

24 403

35 197

-10 794

1 087 852

1 107 362

-19 510

Kommunstyrelsen finans Bildningsnämnden Plan- och miljönämnden

62 252

60 309

1 943

Socialnämnden

886 367

912 303

-25 936

Tekniska nämnden

451 302

456 511

-5 209

Vatten- och avfallsnämnden

120 292

119 908

384

Avvikelse %

Intäkter

922 400

1 001 780

79 380

Kommunfullmäktiges beredningar

Revisionen

Valnämnden

450

467

Överförmyndaren

350

268

-82

Personalnämnden

-14

Kommunstyrelsen

17 965

20 292

2 327

9 876

158 307

183 980

25 673

Kommunstyrelsen finans Bildningsnämnden Plan- och miljönämnden

18 241

19 289

1 048

Socialnämnden

198 570

228 803

30 233

Tekniska nämnden

408 150

418 131

9 981

Vatten- och avfallsnämnden

120 292

120 613

321

Netto

1 864 576

1 840 724

23 852

Kommunfullmäktiges beredningar

1 133

628

505

45%

Revisionen

1 700

1 573

127

Valnämnden

665

573

14%

Överförmyndaren

2 534

2 805

-271

-11%

Personalnämnden

3 136

2 716

420

13%

Kommunstyrelsen

126 500

121 531

4 969

24 403

25 321

-918

-4%

929 545

923 382

6 163

1% 7%

Kommunstyrelsen finans Bildningsnämnden Plan- och miljönämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Vatten- och avfallsnämnden

44 011

41 020

2 991

687 797

683 500

4 297

43 152

38 380

4 772

11%

-705

705

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Investeringsredovisning Belopp i tkr

Budget 2009

Bokslut 2009

14 130

15 075

Avvikelse

INKOMSTER Kommunstyrelsen

945

Exploatering industri/handel

4 570

5 517

947

Exploatering bostäder

4 010

1 291

-2 719

Fastigheter/Råmark

5 550

8 160

2 610

Plangenomförande

Övrigt kommunstyrelsen

Inventarier IT och administration

Bildningsnämnden

Fritidsanläggningar

Tekniska nämnden

250

2 714

Gator och vägar

752

Park

Fastigheter

943

Fordon

1 017

4 323

Vatten och avfallsnämnden

1 823

Biogas

2 500

3 721

1 221

VA Nät

304

Maskiner/inventarier SUMMA INKOMSTER

2 500

298

16 630

22 362

5 732

47 760

26 337

UTGIFTER Kommunstyrelsen

21 423

Exploatering industri/handel

8 785

3 327

5 457

Exploatering bostäder

11 843

5 689

6 154

Fastigheter/Råmark

1 000

466

534

Plangenomförande

12 552

9721

1 581

Övrigt kommunstyrelsen

2 030

5 469

-3 439

Inventarier IT och administration

11 550

10 414

1 136

Bildningsnämnden

10 343

3 979

874

-274

3 600

953

2 647

1 600

1 580

Inventarier grundskola och barnomsorg

3 043

1 933

1 110

Inventarier gymnaise- och vuxenutbildning

1 500

1 024

476

Plan- och miljönämnden

4 287

2 150

Fritidsanläggningar

600

Inventarier kultur Inventarier fritid

6 364

2 137

Inventarier räddningstjänsten

1 800

1 604

196

Inventarier lantmäteri och förvaltning

2 487

546

1 941

Socialnämnden

3 205

Inventarier socialnämnden

Tekniska nämnden

Gator och vägar

3 205

55 422

9 357

2 038

1 167

2 038

1 167

43 508

11 914

8 680

677

25 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Investeringsredovisning Belopp i tkr

Budget 2009

Bokslut 2009

Avvikelse

UTGIFTER Tekniska nämnden forts Parker

4 195

1 821

2 374

Administrations- och räddningslokaler

8 150

1 618

6 532

Fritidslokaler

4 218

3 428

790

Skollokaler

3 108

3 268

-160

Förskolelokaler

2 544

1 151

1 393 -580

Övriga lokaler

5 891

6 471

Energiprojekt

6 909

7 801

-892

Teknikprojekt

7 740

6 051

1 689

Inventarier produktionsenheten

2 360

2 453

-93

Inventarier övrigt tekniska nämnden

950

766

184

Vatten- och avfallsnämnden

55 455

50 319

5 136

Nyinvesteringar

7 300

5 689

1 611

VA Verk

13 000

14 036

-1 036

Biogas

7 555

8 511

-956

Maskiner/inventarier

2 819

-2 819

VA Nät

12 000

10 622

1 378

Hushållsavfall

2 200

2 244

-44

Avfallsupplag

13 400

6 398

7 002

SUMMA UTGIFTER

176 472

130 716

45 756

Nettoutgifter

159 842

108 354

51 488

Kommentarer investeringar Kommunstyrelsen EXPLOATERING INDUSTRI/HANDEL

Investeringarna omfattar utbyggnad och färdigställande av gator, parkmark med mera inom ett antal både äldre och nya exploateringsområden för industri, kontor, handel och volymhandel. Tomtmark för industri och handel har sålts inom utbyggda områden och utbyggnad har påbörjats, framförallt av en ny etapp av Östra Bråstorp med tomter för volymhandel och räddningsstation. Avvikelsen mot budget beror på att kalkyler och tidplaner för nya projekt är preliminära när investeringsbudgeten läggs fast. Dessutom har vissa planer lagts om utifrån ändrade förutsättningar. EXPLOATERING BOSTÄDER

Investeringarna omfattar utbyggnad och färdigställande av gator, parkmark med mera inom ett antal både äldre och nya

exploateringsområden för bostäder i form av friliggande och gruppbyggda småhus samt flerbostadshus. Efterfrågan på villatomter har varit lägre än förväntat. Dessutom har projektet kvarteret Räkan (Tegelviken), med en förväntad inkomst om 1 miljon kronor, försenats eftersom detaljplanen för området överklagats. Avvikelsen mot budget beror dessutom på att kalkyler och tidplaner för nya projekt är preliminära när investeringsbudgeten läggs fast. Utbyggnaden av området Södra Freberga har förskjutits i tiden, bland annat i avvaktan på nödvändiga utredningar av buller från järnvägen. FASTIGHETER/RÅMARK

Projektet omfattar förvärv och försäljning av mark och fastigheter, vilka inte ingår i pågående exploateringsprojekt. Inkomsterna blev betydligt större än budgeterat, beroende på att fler kommunala fastigheter än förväntat har sålts under året. Inga markförvärv har genomförts under året, varför utgifterna blivit lägre än budgeterat.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

PLANGENOMFÖRANDE

INVENTARIER GRUNDSKOLA, BARNOMSORG,

Investeringsmedlen omfattar plangenomförande, där investeringarna inte är att hänföra till exploateringsverksamhet.

GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING

Av den totala avvikelsen mot budget hänför sig 10 miljoner kronor till projektet riksväg 50 genom Motala, vilket hanteras på särskilt sätt enligt nya redovisningsprinciper för medfinansiering. Inom projektet Åtgärder Centrumplan har planering, förprojektering och förhandlingar genomförts men inga anläggningsarbeten har påbörjats och budgeterade medel om en miljon kronor har inte tagits i anspråk.

Avser nämndens årliga investeringar av möbler och inventarier till grundskolans, barnomsorgens, gymnasieskolans och vuxenutbildningens verksamheter. Under 2009 har en omfattande omorganisation och omlokalisering av dessa verksamheter skett vilket bidragit till att avsatta medel inte har förbrukats.

Plan- och miljönämnden

ÖVRIGT KOMMUNSTYRELSEN

Posten avser huvudsakligen utbyggnad av kommunens fibernät för data och teletrafik (bredband). Budgeten har överskridits på grund av fiberdragning från Motala till Vadstenas kommungräns, vilket var ett villkor för att få stöd från Post- & Telestyrelsen. Det medförde även extra utgifter för inkoppling av kommunala verksamheter i Österstad och Tjällmo. INVENTARIER IT OCH ADMINISTRATION

Investeringsmedlen är avsedda för löpande och långsiktiga centrala IT-investeringar samt övriga inventarier inom kommunledningsförvaltningen. Överskott mot budget återfinns främst bland de löpande IT-investeringarna och beror på svårigheten att exakt beräkna vilka investeringsbehov som krävs ett enskilt år. För de mer långsiktiga projekten finns det totalt sett inga större avvikelser. Vissa projekt påbörjades sent under 2009 och kommer att slutföras under 2010 vilket också förklarar överskottet mot budget.

INVENTARIER RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Investeringsmedlen har använts till anskaffning av ledningsfordon, gummibåt, räddningsfordon Vadstena samt olika typer av utrustning till räddningstjänstens verksamhet INVENTARIER LANTMÄTERI OCH FÖRVALTNING

Investeringsmedlen var främst avsedda för nyanskaffning av tre totalstationer med tillhörande GPS-utrustning samt utgifter för framställning av ortofotokarta. När det gäller totalstationerna så kom nya modeller av mätinstrument ut på marknaden under slutet av 2009 och inköpen kommer därför att ske 2010. Arbetet med ortofotokartan måste utföras under en begränsad period på våren och arbetet kommer genomföras under våren 2010.

Socialnämnden INVENTARIER SOCIALNÄMNDEN

Bildningsnämnden FRITIDSANLÄGGNINGAR

En näridrottsplats har skapats vid Skolgårda skola. Projektet är delvis finansierat med medel från Riksidrotts- och Länsidrottsförbundet. Dessutom har en idéskiss tagits fram för eventuell framtida utveckling av Motala simhall.

Investeringarna avser inköp av inventarier och hjälpmedel till verksamheten samt utbyte av IT-stöd på förvaltningen. Överskottet mot budget beror främst på att utgifterna för IT-stödet delvis har senarelagts till 2010.

Tekniska nämnden

INVENTARIER KULTUR

GATOR OCH VÄGAR

Inför 2009 avsattes 3,5 miljoner kronor för inköp av ett biblioteksdatasystem som ska fungera ihop med alla bibliotek inom Östergötlands län. Under året togs första steget genom att ett enhetligt datasystem för samtliga bibliotek och filialer inom kommunen infördes. Under våren 2010 kommer andra steget att tas då ett larm- och självbetjäningssystem för inoch utlåning ska införas. Upphandling kommer att ske via Östergötlands länsbibliotek.

Det största enskilda projektet under 2009 har varit radiella gator i Gamla stan. Förnyelsearbetena är kopplade till den nya detaljplanen för Gamla stan. Planen omfattar ny utformning av miljön på Bispmotalagatan, nya träd samt upprustning av gatubelysning. Därutöver avser budgeten återkommande åtgärder för till exempel gatubeläggning, förnyelse av gatubelysning, bullersanering och handikappsanpassning av allmänna platser.

INVENTARIER FRITID

Arbetet med en gång- och cykelväg utmed Skänningevägen har efter beslut i tekniska nämnden flyttats till 2010. Även projektet vid Gästisgatan/Södra Allén har senarelagts bland annat på grund av att utbyggnaden av dubbelspåret ännu inte har påbörjats.

De budgeterade medlen har i huvudsak använts till en handikappsanpassad brygga i Varamon samt ett nytt informationsoch bokningssystem i sim- och sporthallen.

27 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

PARKER

Investeringarna inom parkenheten avser bland annat renovering av lekplatser, åtgärder i Varamon, utsmyckning och belysningsprogram. På grund av det ekonomiska läget under våren uppmanades nämnderna av kommunstyrelsen att om möjligt flytta fram vissa investeringar. Vissa planerade investeringar i parker har flyttats till 2010.

av ventilationsaggregat med tillhörande utrustning, bland annat på Strandvägens sjukhem och Poppelgården. INVENTARIER PRODUKTIONSENHETEN

Investeringar i byte av en tvåaxlig lastbil, byte av mindre lastmaskin samt lösen av leasingbilar i bilpoolen. INVENTARIER ÖVRIGT TEKNISKA NÄMNDEN

ADMINISTRATIONS- OCH RÄDDNINGSLOKALER

Nya räddningsstationen ska enligt beslut i kommunstyrelsen uppföras av extern byggherre. Under året har investeringsmedel nyttjats till bland annat framtagande av förfrågningsunderlag. Projektet med kommunal ledningsplats och reservkraft till kommunhuset har senarelagts till 2010 vilket förklarar det stora överskottet mot budget. Samtidigt har en utökning av projektet skett med en ombyggnad av kontorslokaler i Rådhuset. FRITIDSLOKALER

Utbyte av kylkondensatorer till isbanan och ishallen har genomförts. Arbetet med att tillgänglighetsanpassa sport- och simhallen har avslutats. En ny idrottshall togs i bruk under hösten 2008. Vissa kompletterande arbeten återstår när det gäller styrning av belysning och passersystemet. Projektet beräknas ge ett överskott på 0,5 miljoner kronor. SKOLLOKALER

Ombyggnaden av lokalerna för Skolgårdas fritidsgård är avlutade och gården öppnades efter sommaren. Seglargymnasiets lokaler på Råssnäs byggdes till under sommaren för att kunna ta emot ytterligare elever.

Investeringarna avser maskiner och inventarier inom kostenheten och städenheten.

Vatten- och avfallsnämnden NYINVESTERINGAR

Budgeten för nyinvesteringar avser framförallt norra Bråstorp i Motala och Drottningmarken i Vadstena. Överskottet mot budget beror på att fortsättningen på projektet norra Bråstorp blev framflyttat till 2010. VA VERK

Den övervägande delen av investeringsutgifterna under VA Verk avser kväverening vid Karshult. Detta projekt genomförts i snabbare takt än beräknat. Totalt beräknas projektet kosta 25 miljoner kronor och bli klart efter sommaren 2010. Energiupprustningsprojekten i Godegård och Karlsby genomfördes inte eftersom det inte fanns några bra energiupprustningsalternativ. Dessa ersattes med investeringar vid Råssnäs vattenverk. Den planerade upprustningen av Fornåsa reningsverk är uppskjutet i väntan på utredningsresultat om alternativ gällande ledningsutbyggnader.

FÖRSKOLELOKALER

Investeringarna avser konstnärlig utsmyckning på förskolan Näktergalen samt ombyggnad av köket i Varvs förskola. Ombyggnad av Klockarbackens kök samt pelletsförråd beräknas vara klar först i mars 2010 vilket medfört ett överskott mot budget. ÖVRIGA LOKALER

Den yttre renoveringen av Gamla Motala Verkstad påbörjades 2009. Renoveringen har hittills främst avsett fasader, tak och fönster på Lokverkstaden. Renoveringen fortsätter 2010 men då har huvuddelen av tillgängliga medel omdisponerats till invändiga åtgärder i Lokverkstaden för att möjliggöra nöjesevenemang.

BIOGAS

Projektet med biogasanpassningen i Karshult har pågått sedan 2008. Totalutgiften är budgeterad till 12 miljoner kronor varav 2,5 miljoner kronor finansieras av bidrag. Årets nettoutgifter har uppgått till knappt 5 miljoner kronor vilket är något lägre än budgeterat. Totalt beräknas kostnaden för projektet bli ca 0,5 miljoner kronor lägre än budgeterat. MASKINER/INVENTARIER

Investeringarna avser utbyte av utrustning vid renings- och vattenverket.

ENERGIPROJEKT

VA-NÄT

Projektet avser energibesparande åtgärder på kommunens fastigheter. Under året har fyra stora oljeeldade anläggningar ersatts med pellets. Dessa är Tjällmo skola/bygdegården, Granlidens äldreboende/Förskolan Skogslyckan, Fornåsa skola och Vileborgs äldreboende

Budgeterade investeringar i VA-nät uppgick 2009 till 8 miljoner kronor i Motala och 4 miljoner kronor i Vadstena. Av Motalas andel kan omkring hälften av investeringarna härledas till omläggningar av ledningar för ombyggnaden av riksväg 50.

TEKNIKPROJEKT

HUSHÅLLSAVFALL

Teknikprojekt omfattar framförallt installation av brandlarm på förskolor och skolor. Medlen har även använts för utbyte

Investeringsmedlen har i huvudsak använts för inköp av ett renhållningsfordon (kranbil) för hämtning av hushållsavfall.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Dessutom fanns medel avsatta för investeringar i matavfallskvarnar. Dessa har inte köpts in under året. Däremot belastas projektet med en utredning om insamling av matavfall från hushåll.

Återvinningscentralen i Tuddarp byggs om för att anpassas till framtida avfallsmängder och fraktioner. Även detta projekt kommer att slutföras först 2010 vilket skapar ett överskott mot budget 2009 på nästan 1,3 miljoner kronor.

AVFALLSUPPLAG

För att klara myndighetskraven för avfallsupplaget har tak byggts för mellanlagring av farligt avfall och sortering och omlastning av hushålls- och verksamhetsavfall. Projektet blev 0,7 miljoner kronor dyrare än budgeterat på grund av dåliga markförhållanden. Dessutom har inköp av lastmaskin och släp genomförts.

Byggnation av ny återvinningscentral vid fjärrvärmeverket i Vadstena påbörjades i december 2009 och kommer att fortsätta under 2010. Detta projekt beräknas ge ett överskott mot budget på drygt 5 miljoner kronor.

Miljöredovisning Motalas miljöarbete har uppmärksammats nationellt under 2009. Några exempel: n Motalas miljö- och naturvårdsarbete rankades på andra plats i Östergötland i tidningen Miljöaktuellts enkätundersökning i juni 2009. n Miljöfordon Syd presenterade en granskning av kommunernas fordonspark i ett miljö- och trafiksäker- hetsperspektiv i november. Motala kommun hamnade på femte plats i listan över Fordon med lägst klimat påverkan. n Gröna bilisters granskning av Motalas arbete att minska bilismens miljöpåverkan gav betyget 8 av 10 stjärnor i juni. n Motalas långsiktiga arbete med information, åtgärder och kampanjer, Smartare trafik, uppmärksammades av Cykelfrämjandet i maj 2009 då utmärkelsen Årets cykelstad tilldelades Motala kommun. Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Mål som inte redovisas av kommunen är; Storslagen fjällmiljö och Hav i balans samt Levande kust och skärgård. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Kommunens miljö- och hälsoskyddskontor har ansvar för betydande delar av tillsynen enligt miljöbalken och kan därmed medverka till att miljömålen uppnås i kommunen. För att underlätta årets redovisning är målen grupperade i tre olika områden.

NATIONELLA MILJÖMÅL

KLIMAT, TRANSPORTER OCH ENERGI

Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning Ingen övergödning Frisk luft NATIONELLA MILJÖMÅL

NATUREN

Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt odlingslandskap NATIONELLA MILJÖMÅL

GOD BEBYGGD MILJÖ

Giftfri miljö Säker strålmiljö Grundvatten av god kvalitet Skyddande ozonskikt God bebyggd miljö

VÄRDERING AV MÅLUPPFYLLELSE:

Ja, vi tror att förväntade insatser kommer att räcka för att nå målen i tid. Vi är tveksamma till att förväntade insatser räcker – fler insatser behövs för att vi säkert ska kunna nå målet i tid. Nej, vi tror inte att förväntade insatser kommer att räcka för att nå målet i tid.

29 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Klimat, transporter och energi ationella miljömål som berörs är Begränsad klimatpåverkan, N Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Frisk luft I maj 2009 antog kommunfullmäktige Klimat- och energiplan för perioden 2009-2012. I planen finns resultatmålet att utsläppen av koldioxidekvivalenter per person i Motala ska minska till 2,7 ton per invånare år 2012. För att nå målet upprättas årliga handlingsplaner med åtgärder för att kommunen systematiskt ska arbeta mot målet. Klimat- och energiplanens mål, åtgärder och resultat för 2009 kommer att redovisas i ett särskilt bokslut i april 2010.

LUFT

Luftkvaliteten i Motala har mätts kontinuerligt sedan 1986/87. Ozon, kvävedioxider, svaveldioxid, kolväten och partiklar (PM10) är de parametrar som analyserats. Det nationella miljömålet för kväveoxid innebär bland annat att årsmedelvärdet 20 mikrogram per kubikmeter luft ska underskridas år 2010. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid är 40 mikrogram per kubikmeter luft. Samtliga kontroller indikerar att Motala kommun klarar miljökvalitetsnormen och miljömålet med god marginal vid de punkter där luftmätningarna utförts. KVÄVEOXIDER MIKROGRAM PER KUBIKMETER 45 40 35

BIOGAS

BIOGASFÖRSÄLJNINGEN I MOTALA, M 3 /ÅR 250000

25 20 15 10 5 08/09

07/08

06/0 7

05/06

04/05

03/04

02/03

01/02

00/01

99/00

98/99

96/9 7 97/98

94/95 95/96

93/94

92/93

91/92

90/91

89/90

88/89

87/88

0 86/8 7

Biogassatsningen i Motala har fortsatt under 2009. Totalt finns nu 69 biogasdrivna personbilar, sju minibussar/skåpbilar och fyra sopbilar i kommunen. Två stadsbussar med biogasdrift togs i trafik i augusti. Under året har uppgraderingsanläggningen av biogas från Karshults reningsverk och Svensk Biogas andra tankstation vid Karshult/Västra Lund tagits i drift. Produktionen av fordonsgas 2009 blev 44.322 m3. Förutom kommunens fordon finns det ett 40-tal andra biogasfordon registrerade i kommunen. Biogassatsningen har genomförts med hjälp av statligt stöd genom KLIMP, klimatinvesteringsprogram.

Serie 1 Serie 2 Serie 1 =miljökvalitetsnorm kväveoxi d

Serie 2= kväveoxidhalt luft Motal a

FÖRSURNING

Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak är de ämnen som har störst betydelse för försurningen. Sjökalkning genomförs regelbundet enligt ett särskilt kalkningsprogram.

200000

ÖVERGÖDNING

Övergödningen orsakas av fosfor och kväve som tillförs vatten och mark. Nedfallet av kväveoxider bidrar också till övergödning. Andra källor är ammoniak och gödsel från jordbruket samt fosfor och kväve från avloppsreningsverk och industri.

150000

100000

50000

0 2006

2007

2008

2009

TRANSPORTER

Att hejda den ökande vägtrafiken och minska bilkörningen är en de största utmaningarna för att ställa om till ett hållbart samhälle. Luftföroreningar från transporter är förutom koldioxid, kväve- och svavelföreningar, kolväten och partiklar. Smartare trafik, som funnits i Motala sedan 2002 syftar till att få invånarna att välja cykel, gång och kollektivtrafik före bilen genom information och kampanjer om nyttan för både miljö och hälsa. Cykelvägnätet byggs ständigt ut i Motala och nu finns det mer än 10 mil cykelvägar. Under flera år har kommunen arbetat för att byta ut befintliga bilar med miljöbilar. Idag finns det 76 miljöbilar av totalt 89 stycken (85 procent).

Naturen Nationella miljömål som berörs: Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap Under de senaste åren har all statlig skog inventerats och värdefull natur har skyddats. Arbetet med skötselkrävande kalkkärr och naturbetesmark har återupptagits. En särskild satsning på tätortsnära natur har genomförts, delvis finansierad med statligt stöd genom LONA-bidrag. I samband med vattendirektivets införande har vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag i Motala sammanställts. Generellt är det en god standard på vattendrag och sjöar i kommunen. Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vattendragen i Södra Östersjöns vattendistrikt finns framtagna.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

SKYDDANDE OZONSKIKT

AREAL SKYDDAD NATUR MARK OCH VATTEN

Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen på jorden har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet.

3500

3400

SÄKER STRÅLMILJÖ 3300

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Radongas kan avges både från mark och byggnadsmaterial. Miljö- och hälsoskyddskontoret mäter regelbundet bakgrundsstrålningen på fastställda platser. Radonmätningar i förskolor och skolor i Motala har följts upp under 2009.

3200

3100

3000 2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

God bebyggd miljö Nationella miljömål som berörs: Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Skyddande ozonskikt

BULLER

Buller kan orsaka olika hälsoproblem hos människor som sömnproblem, stress, minskning av koncentrationsförmågan eller ökning av risken för hälsoproblem. Främsta källorna till buller i Motala är trafiken på vägar och järnväg samt en motorsportbana. Under året har de nya vägar och järnvägar som ska byggas i Motala planerats. Ombyggnationerna kommer att ge en bättre bullersituation totalt i Motala DRICKSVATTEN

GIFTFRI MILJÖ

Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Fortfarande saknas mycket kunskap om vad det är för egenskaper hos kemikalier och föroreningar som påverkar människors hälsa och miljön. Därför är riskerna svåra att begränsa. Kostenheten i kommunen svarar för maten till skolorna, äldreomsorgen och till Motala lasarett. All fisk som köps in kommer från Världsnaturfondens gröna lista och helst MSC fisk, certifierat hållbart fiske. Skolorna har en vegetarisk rätt varje dag. För att minska transporterna lagas mat i mottagningsköken på loven. Skolrestaurangerna i Motalas arbetar med SMART-mat konceptet. SMART står för större andel vegetabilier, mindre andel ”tomma kalorier”, andelen ekologiskt ökar, rätt kött och grönsaker samt transportsnålt. Maten blir både mer hälsosam och klimatsmart.

Vatten är jordens viktigaste resurs. Det största vattenverket är Råssnäs vattenverk. Det finns även fyra mindre vattenverk i kransorterna. Dricksvattnet från vattenverken är mjukt och håller en hög kvalitet. AVLOPP

I orenat avloppsvatten finns näringsämnen som fosfor och kväve som orsakar övergödning. Det största reningsverket finns vid Karshult. Ytterligare åtta mindre reningsverk finns i kommunen. I Motala är cirka 90 procent av invånarna anslutna till avloppsreningsverken. I reningsverket avskiljs framförallt fosfor, organiskt material och kväve. Vid reningen erhålls ett avloppsslam ur vilken biogas bildas vid nedbrytning. Sommaren 2009 invigdes Karshults biogasproduktion med gasrening och uppgraderingsanläggning som är en del i kommunens biogassatsning. Slammet är rikt på näringsämnen och allt slam från Karshult sprids på åkermark som gödselmedel. Arbetet med att kvalitetsäkra slammet är en del i att uppfylla regeringens miljömål om att 60 procent av fosforn i avloppsslam ska återföras till kretsloppet.

AVFALL

ANDEL EKOLOGISK MAT INKÖPT AV MOTALA KOMMUN | %

Hushållsavfall består främst av organiskt material och förpackningsavfall. I Motala kastas totalt 500 kilo avfall per person och år. Hälften av avfallet lämnas till återvinning, resten går till avfallsförbränning där el och värme återvinns. I kommunen finns återvinningscentraler vid Tuddarp och i Borenberg. Förpackningsmaterial lämnas även på återvinningsstationer som finns på 15 platser i kommunen.

10 8 6 4 2

0 2007

2008

2009

31 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

INSAMLADE FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR I MOTALA KG PER INVÅNARE 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

FYSISK PLANERING

Underlag saknas för att kunna ta fram en strategi för hur grön- och vattenområden i tätortsnära områden ska bevaras och utvecklas i fysisk planering och samhällsbyggande, som är ett av de regionala miljömålen. Under året har en arbetsgrupp träffats för att ta fram riktlinjer för energieffektivt byggande i framtidens Motala. Möjligheterna att få rabatt vid uppförande av lågenergihus har diskuterats, särskilt i områden som inte kan anslutas till fjärrvärme.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Nämdernas / Styrelsens verksamhetsberättelser

33 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Kommunfullmäktiges beredningar ÅRETS VERKSAMHET

Beredningarnas arbetsuppgifter/uppdrag har under år 2009 varit att samla in kunskaper samt pröva olika former av medborgardialog om viktiga framtidsfrågor inom ansvarsområdet och använda denna kunskap och information i bland annat arbetet med framtagandet och revideringen av en gemensam kommunvision. EKONOMI

har genomfört färre sammanträden än vad som planerats, delvis som en effekt av kommunstyrelsens beslut 2009-04-21 ”Åtgärder för att klara balanskravet 2009”. Överskott finns också gällande externa kostnader, även här beroende på att stor restriktivitet funnits under året. FRAMTID

Utredning kring kommunens organisation pågår. Det är ovisst om det framledes ska finnas tre beredningar.

Beredningarna visar totalt ett nettoöverskott på 505 tusen kronor. Huvudorsaken till utfallet handlar om överskott avseende arvodeskostnader. Detta beror på att samtliga beredningar

Måluppfyllelse INRIKTNINGSMÅL | NÄMNDEN SAMHÄLLSBYGGNADSBEREDNINGEN

Att föra medborgardialog i viktiga framtidsfrågor.

MÅLUPPFYLLELSE

Beredningen har varit representerad vid möten med byalag samt centrumgruppen. Beredningen har föreslagit kommunfullmäktige gallring av vissa policydokument m m.

INRIKTNINGSMÅL | UTVECKLINGS- OCH OMVÄRLDSBEREDNINGEN

Att föra medborgardialog i viktiga framtidsfrågor.

MÅLUPPFYLLELSE

Översyn av den internationella policyn. Översyn av roller och samspel. Vidare har arbetet också inriktats mot frågor kring omvärldsanlays samt den politiska organisationen.

INRIKTNINGSMÅL | VÄLFÄRDSBEREDNINGEN

Att föra medborgardialog i viktiga framtidsfrågor.

MÅLUPPFYLLELSE

Beredningen har intervjuat elever, lärare och rektorer i kommunens förskolor, grundskolor och gymnasier om hur likabehandlingsplanerna tillämpats.

VÄRDERING AV MÅLUPPFYLLELSE:

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Personalnämnden ÅRETS VERKSAMHET

Hälsoombud och chefer arbetar alltmer aktivt för att skapa trivsamma arbetsplatser. Sjukfrånvaron från år 2003 har i stort sett halverats fram till och med 2009. Mot bakgrund av ändrad lagstiftning vid rehabilitering så har kommunens policydokument inom området reviderats. Lagstiftningen kräver snabbare åtgärder vid sjukdom vad gäller återgång till arbete. Ett IT-stöd som stärker upp detta nya arbetssätt har införts och utbildning har skett under året. Blockutbildningar för chefer fortsätter enligt planering. Den andra aspirantutbildningen har påbörjats med tio deltagare. Den första aspirantutbildningen som startade 2008 avslutades i december 2009. En utbildning i ”Hälsofrämjande ledarskap” har introducerats under året. Ett arbete avseende övertalighet i kommunen genomfördes och ett omställningspaket som gällde för 2009 infördes. Löneöversynsförhandlingarna är avslutade med samtliga fackliga organisationer och utfallet för 2009 blev i genomsnitt en löneökning på 3,9 procent. EKONOMI

Personalnämnden visar ett överskott på 420 tusen kronor, vilket i huvudsak är i nivå med tidigare gjorda prognoser under året. Generellt har stor restriktivitet gällt under året med anledning av kommunstyrelsens beslut 2009-04-21 ”Åtgärder för att klara balanskravet 2009”.

Kostnader för administration visar överskott och handlar i huvudsak om överskott avseende politikerarvoden beroende på färre sammanträden än budgeterat som en effekt av restriktiviteten. Avsatta projektmedel visar överskott på 324 tusen kronor och detta beror på att vissa projekt inte fullt ut används, gäller till exempel projekten ledarutveckling samt personalutveckling. Även här återspeglas den allmänna restriktiviteten resultatet, ett exempel på detta är de minskade rekryteringskostnaderna inom kommunen. Implementering av Motala kommuns lokala samvekans avtal, i enlighet med FAS 05, fortsätter bland annat genom arbetet med dialogverktyget FAS Arbetsliv samt utvärdering av samverkansarbetet n För att implementera de nya reglerna i sjukförsäkringen läggs fokus på kommunens riktlinjer för hantering av sjukfrånvaro och rehabilitering n Fortsatt arbete med hälsofrågor enligt kommunens hälsostrategi ”Vägar till hälsa” n Införandet av Självservice fortsätter under 2010. Självservice innebär bland annat att den anställde själv begär ledigt och rapporterar in avvikelser via datorn och inte via blanketter n En översyn av kompetensutveckling, som till exempel blockutbildningar och andra utbildningar i kommunen, kommer att ske. FRAMTID n

Måluppfyllelse INRIKTNINGSMÅL | PERSONALFÖRSÖRJNING

Motala kommun ska ha en god personalförsörjning.

MÅLUPPFYLLELSE

Utvecklingen för sjukskrivningar är positiv. Däremot kan den genomsnittliga pensionsåldern påverkas av de omställningsåtgärder kommunen gjort under 2009. Även för genomförandet av dialogverktygen behövs det mer informationsinsatser.

INRIKTNINGSMÅL | KOMPETENS

Motala kommun ska ha personal med rätt kompetens.

NRIKTNINGSMÅL | ATTITYD

Motala kommun ska ha en välkomnande och professionell attityd i mötet med medborgare och kunder.

VÄRDERING AV MÅLUPPFYLLELSE:

MÅLUPPFYLLELSE

Insatser krävs framförallt för att nå målet för blockutbildningar.

MÅLUPPFYLLELSE

Under 2009 har en bemötandeutbildning startat och som avses fortsätta att genomföras

35 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Revisionen ÅRETS VERKSAMHET

FRAMTID

Kommunallagen och god revisionssed förutsätter att all verksamhet granskas årligen. Den fortlöpande revisionen har under verksamhetsåret innehållit:

De senaste årens utökningar av revisorernas ansvarsområden innebär att såväl förtroendevalda revisorer som våra sakkunniga biträden behöver ägna betydligt mer tid åt granskningsinsatser i samband med delårsrapport och årsbokslut för att revisionen ska kunna uttala sig i de frågor lagstiftaren avser.

arbete med att skaffa underlag till och bedöma väsentlighet och risk n granskning av nämndernas ansvarsutövande – ledning, styrning och uppföljning av verksamheten n redovisningskontroller avseende system och rutiner samt tillämpning n fördjupade granskningar avseende enskilda verksamheter, funktioner eller processer n granskning av bokslut, årsredovisning och delårsbokslut. n

År 2011 börjar en ny mandatperiod. Under de första fyra månaderna av året kommer två revisorsgrupper att arbeta parallellt. Den ”gamla revisorsgruppen” arbetar för att avsluta granskningen av 2010 års verksamhet vilket sker då revisionsberättelsen avlämnats. Den nyvalda revisorsgruppen påbörjar sitt arbete med planering för och granskning av 2011 års verksamhet under januari 2011.

Fastställd granskningsplan har fullföljts och granskningsresultatet har delgivits kommunfullmäktige. EKONOMI

Av budgeterade medel på 1 700 tusen kronor har 127 tusen kronor ej nyttjats. Överskottet beror på återhållsamhet med kurser och konferenser samt att revisorer med förlorad arbetsinkomst inte deltagit i enskilda förrättningar i samma omfattning som tidigare år.

Valnämnden ÅRETS VERKSAMHET

FRAMTID

Valnämnden är inom kommunen anvarig för genomförandet av allmänna val, såsom till riksdag, kommunfullmäktige, landsting och till EU-parlamentet. Nämnden ansvarar även för folkomröstningar som beslutats av riksdagen, kommunerna eller landstingen. Under året har valnämnden förättat val till EU-parlamentet.

Under år 2010 ska valnämnden förrätta riksdags-, landstingsoch kommunalval. I de fall riksdagen beslutar om folkomröstning ska valnämnden förrätta denna.

EKONOMI

Det ekonomiska överskottet mot budget för valnämndens verksamhet blev 92 tusen kronor.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Överförmyndaren ÅRETS VERKSAMHET

Överförmyndarens huvudsakliga uppgifter är att bistå ställföreträdare och huvudmän samt att rekrytera och utbilda gode män och förvaltare. Överförmyndaren ska vidare handlägga och föreslå tingsrätten adekvata biståndsformer för hjälpbehövande samt förordna och entlediga gode män och förvaltare samt fastställa arvode för ställföreträdarna.

vande faktorn handlar om utvecklingen avseende ensamkommande flyktingbarn, som har ökat från 10 stycken år 2008 till 15 stycken år 2009. Efter beslut från Migrationsverket om uppehållstillstånd så kan överförmyndaren återsöka kostnaden ytterligare en månad, därefter är det en kommunal kostnad fram till myndighetsdagen. FRAMTID

Utifrån tingsrättens beslut ska överförmyndaren utöva tillsyn över ställföreträdarnas arbete och ekonomiska förvaltning till sin huvudman. Överförmyndarförvaltningen regleras av bestämmelser i föräldrabalken samt förmyndarskapsförordningen. Tillsynen över verksamheten handhas av länsstyrelsen.

Kommunledningsförvaltningen utreder och föreslår att ett gemensamt överförmyndarkansli inrättas i Motala för att bistå kommunerna Motala, Vadstena och Ödeshög. Varje kommun kommer att ha kvar sin egen överförmyndare. Administrativa uppgifter, som går att delegera, ingår i det gemensamma överförmyndarkansliet.

EKONOMI

Kommunerna i Östergötland har gemensamt fattat beslut om att göra en större insats avseende ensamkommande flyktingbarn. Detta innebär att Motala kommer att ta emot 18 barn under år 2010, vilket är en stor kostnadsdrivande faktor inför framtiden.

Överförmyndaren visar totalt ett underskott på 270 tusen kronor. Huvudorsaken till detta är att antalet uppdragstagare har ökat med 18 stycken jämfört med år 2008. I budgeten för 2009 har inte hänsyn tagits till detta. Den mest kostnadsdri-

37 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Kommunstyrelsen ÅRETS VERKSAMHET

Kommunstyrelsen ansvarar för att omläggningen av riksväg 50 över ”Motalaviken”, genom planläggning och marklösen, ska vara förberedd för byggstart 2010. Detaljplanerna blev antagna av kommunfullmäktige i november 2008. Förhandlingar med berörda fastighetsägare har genomförts och merparten av fastigheterna har rivits under 2009. Kommunens egen omläggning av kablar och fjärrvärme har genomförts i riksvägsreservatet under 2009. En projektledare för kommunens delar av genomförandet har påbörjat sitt arbete under 2009.

EKONOMI

Omfattande prioriteringar har skett inför 2009 års verksamhet på grund av en minskad ekonomisk ram för kommunstyrelsen och därmed kommunledningsförvaltningen. Trots en positiv resandeutveckling har kostnaderna för kollektivtrafiken ökat kraftigt under trafikåret 2007-08. Detta beror främst på löneutvecklingen för förarkollektivet och höjda drivmedelspriser. För att bromsa kostnadsstegringen har en översyn av linjenätets utnyttjande genomförts inför beställningen av kollektivtrafiken för trafikåret 2009-10.

Orsaken till resultatet beror till största delen på överskott avseende personalkostnader. I samband med direktiv om åtgärder för att klara balanskravet togs beslut om att vakantsätta tjänsterna som IT-chef samt jurist. Även i övrigt har det skett stora omändringar i form av pensionsavgångar/föräldraledigheter som inte återbesatts.

Medel har avsatts i kommunstyrelsens ram för det fortsatta arbetet med miljömål och miljöledning. Miljösamordnaren är initialt projektledare för pågående klimatprojekt. Från 2009 innefattar tjänsten ansvar för handlingsplan för klimatfrågor samt miljöledningsfrågor inklusive mål- och uppföljningsarbete. Tillgången är god på tomter i attraktiva lägen i Borensberg, dock har efterfrågan minskat. I Motala är variationen i utbudet av småhustomter tillräckligt stor och satsningar har gjorts på att få fram tomter i bland annat Bråstorp och Södra Freberga. Beredskapen för etablering av ny volymhandel i Östra Bråstorp är fortfarande god. Tillgången på tomter för industri/kontor är begränsad på grund av ett ökat intresse för markförvärv. Planläggning har därför skett i Norra Bråstop och Bergsätter för industritomter samt en ny räddningsstation. Arrangemang har genomförts för att stärka samverkan mellan kommun och företag. Ett exempel är Motala Expo 2009 med över 120 deltagande företag i 107 montrar och cirka 5000 besökande. Ett annat exempel är de återkommande frukostmötena som haft i genomsnitt 50-70 deltagande företagare per tillfälle. Vidare har ett informellt samarbete mellan ledande företagare och kommunens förvaltningschefer under året utvecklats till ett fungerande nätverk för näringsutvecklingsfrågor. Ett klagomåls- och synpunktshanteringssystem har införts under året som en del i kommunens möjligheter att kunna mäta nöjdhet hos kommunens medborgare. Kommunledningsförvaltningen har i samarbete med övriga förvaltningar och i dialog med den politiska verksamheten arbetat med ta fram ett kommunövergripande och integrerat ledningssystem.

Kommunstyrelsens resultat visar ett överskott på 4 969 tusen kronor. Jämfört med prognosen under hösten är resultatet cirka 700 tusen kronor bättre. Detta kan i huvudsak hänföras till att stor restriktivitet gällt under året med anledning av kommunstyrelsens beslut 2009-04-21 ”Åtgärder för att klara balanskravet 2009”. Sett över hela året har prognosutfallet förbättrats inför varje prognostillfälle beroende på att kollektivtrafiken förbättrats sitt resultat vid varje ny prognos från Östgötatrafiken.

Vidare har överskott uppstått på grund av att medlen för oförutsett inte använts under året. Kommunstyrelsen tog också beslut om att endast genomföra ett sammanträde per månad under hösten vilket innebar överskott avseende arvoden. FRAMTID

Omfattande prioriteringar har skett inför 2010 års verksamhet på grund av en minskad ekonomisk ram för kommunstyrelsen och därmed kommunledningsförvaltningen. En del viktiga satsningar kommer därför att sannolikt skjutas framåt till 2011. Förstärkningen av den juridiska kompetensen inom kommunledningsförvaltningen är ett sådant område. Det är av största vikt att förändrade behov under 2010 av verksamhet går att hantera inom befintlig ram. Fokus kommer att ligga på fortsatt utveckling av administrativa system för utveckling av organisationen så som ärende- och dokumenthantering, inköpssystem samt fortsatt utveckling av PS-självservice. Avsikten är att effektivisera rutiner och arbetssätt så att höjd kvalitet skapas och ekonomiskt utrymme för annan verksamhet blir möjligt. För att förverkliga översiktsplanens ambitioner om ett brett utbud av attraktiva bostäder, ökad tillgänglighet med bättre infrastruktur och kommunikationer samt god plan- och markberedskap för etablering av industri och handel, krävs omfattande insatser för planering, markförvärv och genomförande. Därför krävs en konsekvent prioritering i uppdragen. Under 2009 har kostnadsstegringarna för kollektivtrafiken bromsats. Ett antal besparingsåtgärder har genomförts för trafikåret 2009-2010 och ytterligare åtgärder finns med i beställningen inför nästkommande trafikår. Pendeltågsstarten år 2012 kommer att medföra stora förändringar i kollektivtrafiksystemet. En viktig uppgift under 2010 är att planera för detta så att möjligheterna att förbättra trafiken tillvaratas.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

En annan viktig uppgift är att slutföra utredningen om samordningsmöjligheter i landsbygdstrafiken. ANTAL RESENÄRER I KOLLEKTIVTRAFIKEN 1500000

Betydelsen av strategiska insatser för en bättre folkhälsa, och därmed en mera gynnsam utveckling av kommunen, har alltmer uppmärksammats. Folkhälsoarbetet rymmer förebyggande insatser inom de områden som av regeringen definierats som särskilt betydelsefulla för människors hälsa. Kommunstyrelsen har budgeterat medel för folkhälsoinsatser år 2010.

1200000

900000

2006

2007

2008

2009

Medel har avsatts i kommunstyrelsens ram för det fortsatta arbetet med miljömål och miljöledning. Dessa medel ska kunna finansiera en utbyggnad av kommunens övergripande miljöledningsarbete.

Det kommunövergripande och strategiska folkhälsoarbetet inom hälsa, miljö och säkerhet behöver få en lokal samordning och organiseras så att samverkan med andra myndigheter och samarbetsparter tas till vara. Under våren 2010 kommer det fattas beslut om ett kommunövergripande och integrerat ledningssystem. Under året kommer implementeringen av detta system att påbörjas.

Måluppfyllelse INRIKTNINGSMÅL | MILJÖ/SAMHÄLLSBYGGNAD

Motala kommun ska bygga sin verksamhet och samhällsplanering på en långsiktigt hållbar miljö.

MÅLUPPFYLLELSE

Utvecklingsmålen i Lokalt utvecklingsprogram (LUP) undantaget nyföretagande uppnås ej. En uppenbar förklaring till resultatet av flera av målen är lågkonjunkturen, men sammantaget finns anledning att stärka arbetet med LUP. Kommunstyrelsen avsätter extra resurser om 2 miljoner kronor för år 2010 och avser att i ett flerårigt arbete fokusera på utvecklingsmålen.

INRIKTNINGSMÅL | KUND/MEDBORGARE

MÅLUPPFYLLELSE

Motala kommun ska ge en god och effektiv kommunal service i en

Inte möjligt att följa upp för närvarande. Finns ej tillförlitliga instrument

framgångsrik dialog med invånare, företag och besökare.

framtagna.

INRIKTNINGSMÅL | KOMMUNIK ATION

Kommunens organisation ska präglas av en tydlig, trovärdig och tillgänglig information och kommunikation.

INRIKTNINGSMÅL | PERSONAL

Motala kommun ska satsa på kompetensutveckling för att attrahera och utveckla medarbetare i den egna organisationen.

MÅLUPPFYLLELSE

Bildningsförvaltningen och tekniska förvaltningen startade under 2009 arbete med att ta fram informationsplan enligt framtagna checklistor. Inom mandatperioden görs bedömningen att samtliga nämnder lever upp till målet. MÅLUPPFYLLELSE

Då vissa av blockutbildningarna fått ställas in på grund av för få deltagare krävs en aktiv insats för att medvetandegöra vikten av att gå dessa utbildningar.

INRIKTNINGSMÅL | MILJÖ

Motala kommun ska genom stor miljöhänsyn i sina beslut och sin verksamhet sträva efter ett hållbart samhälle. Verksamheten ska styras i en riktning som bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen med ett särskilt fokus på en begränsad klimatpåverkan.

VÄRDERING AV MÅLUPPFYLLELSE:

MÅLUPPFYLLELSE

Under 2009 antogs en ny klimat- och energiplan för Motala kommun. I den finns mål fram till 2020 och åtgärdsförslag för hur målen ska nås. Varje år upprättas handlingsprogram med åtgärder för att alla förvaltningar ska bli delaktiga i arbetet. Biogassatsningen i Motala, med 69 biogasdrivna personbilar, tre sopbilar och två stadsbussar och egen produktion av biogas från Karshult reningsverk har givit en bra bas att arbeta vidare från. Övriga nationella miljömål redovisas i miljöredovisningen.

39 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Bildningsnämnden ÅRETS VERKSAMHET

Bildningsnämnden ansvarar för verksamheterna barnomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasium, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, särvux, högskoleutbildning, musikskola, bibliotek, kulturverksamhet, ungdoms- och fritidsverksamhet, konsumentvägledning, arbetsmarknadsfrågor och flyktingmottagning. Nämndens verksamhet har under året haft ett flertal utmaningar att möta och många insatser har genomförts för verksamhetsförbättringar. En sådan insats är en ny förvaltningsorganisation som ska kunna hantera kommande fluktuationer i demografin med ett decentraliserat mandat. Under våren samt stora delar av hösten genomfördes besök från Skolinspektionen vilket resulterade i ett flertal förbättringsåtgärder. FÖRSKOLA/FRITIDSHEM/FÖRSKOLEKLASS/GRUNDSKOLA/SÄRSKOLA

Inom verksamheterna Barnomsorg/Grundskola har organisationen för ”Familjehus” etablerats, för att skapa möjlighet för tidig upptäckt och insatser för familjer/barn i behov av stöd. I familjehusen kommer det att finnas mötesplatser för skolans elevvårdspersonal och socialtjänstens motsvarande personal samt även öppen förskola. Insatser som bidrar till högre resultat och måluppfyllelse har prioriterats. Fem prioriterade utvecklingsområden har arbetats fram; Entreprenörskap, Ungdomars inflytande, Klimat, Läsa-räkna-skriva och kommande implementeringar skola 2011/gymnasium 2011. Den statliga satsningen på kompetensutveckling av lärare, ”Lärarlyftet”, har fortsatt vilket har inneburit att 40 lärare fått möjlighet till fortbildning. Det har främst skett inom ämnena Specialpedagogik, Matematik, Musik och Språk.

Under året har arbetet med att skapa Campus Motala påbörjats. Målet är att höja utbildningsnivån i kommunen. FRITID

Under hösten invigdes en näridrottsplats på Skolgårda skola vilket är frukten av ett samarbete mellan sektor Fritid, Skolan och Borens IK. Näridrottsplatsen är den första i sitt slag inom kommunens gränser vilken ger möjligheter för såväl spontanidrott som skolans och föreningslivets aktiviteter. Skolgårda fritidsgård öppnade portarna under året vilket innebär att Motala kommun nu bedriver fritidsgårdsverksamhet på fyra platser i kommunen. Till detta kan nämnas att nio föreningsdrivna fritidsgårdar finns etablerade i kommunen Under 2009 har den nya tillgänglighetsanpassade badbryggan i Varamon tagits i drift. Bryggan kommer att öka funktionshindrade och äldres möjligheter att ta sig ut i vattnet. KULTUR

Bildningsnämnden fattade beslut om en kommunal museiorganisation som utgår från Charlottenborgs slott, Motala Verkstad och Radiomuseet. Dessa arenor kommer successivt att utvecklas för att skapa en röd tråd från Motalas historia till framtid. Musikskolans verksamhet har byggts ut och omfattar nu cirka 1 050 elever. INTEGRATION / ARBETSMARKNAD

Bildningsnämnden och socialnämnden har tecknat avtal med Migrationsverket om att utöka antalet platser på UngBo. Syftet är att skapa ett asylboende och ett PUT-boende (permanent uppehållstillstånd). På detta sätt ska samarbetet med olika aktörer och kvaliteten för ungdomarna förbättras ytterligare.

GYMNASIESKOLA / VUXENUTBILDNING

I september blev ansökan om Vård- och omsorgscollege i Motala och Vadstena godkänd. Den certifierade utbildningen är ett samarbete mellan arbetsgivarna inom vård- och omsorg i regionen och Platengymnasiets omvårdnadsutbildningar för gymnasieungdomar och vuxenstuderande. Försöksverksamheten med lärlingsutbildning fortsätter och omfattar cirka 60 lärlingar. Skolan står för undervisningen och den praktiska utbildningen är förlagd till samverkande företag. För att möta den ökade arbetslösheten har statliga medel satsats på vuxenutbildning, ”Yrkesvux”. Under 2009 har Motala erhållit medel för 36 platser.

EKONOMI

Bildningsnämnden redovisar ett överskott jämfört med budget på 6,2 miljoner kronor. Nämnden har erhållit budget för kapitaltjänstkostnader som överstiger de verkliga kostnaderna med 700 tusen kronor, vilket innebär att det faktiska resultatet blir 5,5 miljoner kronor. Detta motsvarade 0,6 procent av nettobudgeten. Med anledning av återkommande sparbeting, ändrade skatteprognoser, demografiändringar och åtgärder för budget i balans, har ett flertal åtgärder vidtagits. Uppsägningar av medarbetare, genomlysning av kringkostnader, vakanshållande av tjänster, minskade inköp, samt färre sammanträden och fortbildningar. Åtgärder har vidtagits för bättre styrning

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

och uppföljning. Ett utvecklingsarbete till en gemensam bemanningscentral genomfördes under året för att samordna och effektivisera personalpoolsorganisationen för att minska visstids- och timanställda samt inkonverteringar. De större orsakerna till budgetavvikelsen är följande: n Betydande avvikelser mot budget är i första hand skolskjutskostnader samt interkommunala ersättningar. Dessa poster har bidragit till betydande kostnadsökningar för nämnden n Ytterligare delar som bidragit till ökade kostnader är åtgärder som är ämnade för att klara minskade ramar 2010. Dessa är i första hand kostnader för uppsagd personal samt initiala kostnader för bemanningscentralen n Planerade kommunala satsningar för utvecklingsprojekt inom grundskolan har till stora delar finansierats av statsbidrag, vilket bidragit till överskottet n Mindre efterfrågan på förskoleplatser och platser i skolan för särskoleelever innebär ett kraftigt överskott n Statliga satsningar på vuxenutbildningen har givit nämnden ett ekonomiskt tillskott under 2009. Efterfrågeökningen på utbildningsplatser har ännu inte slagit igenom fullt ut. De statliga och kommunala medlen har därför inte kunnat nyttjats till fullo n Lägre arbetsgivaravgifter för medarbetare under 25 år samt över 65 år ger betydande överskott mot budgeterat n Intäkter för fritidshemsavgifter har ökat n Slutreglering av Branden på Ekenäs har givit ett överkott. Utifrån beslut av kommunstyrelsen att förbättra kommunens resultat för 2009 upprättade förvaltningen ett åtgärdsprogram för att spara 4,9 miljoner kronor. Dessa åtgärder har givit full effekt och har med stor sannolikhet även bidragit till ytterligare försiktighet i och med att beslutet även gav önskemål om ökad restriktivitet gällande tillsättning av tjänster, inköp med mera. För att komma i fas till år 2010 har vissa åtgärder effektuerats i ett tidigt skede bland annat på grund av att verksamheten är läsårsbunden och inte följer ordinarie kalenderår. Exempelvis kan nämnas neddragningen av basresurs på fritidshemsverksamheten som har införts på ett flertal avdelningar redan under hösten. En effekt som inte är möjlig att kvantifiera är den nya organisationen som har medfört en skarpare ekonomi- och verksamhetsstyrning där avvikelser mot budget synliggörs och hanteras tidigare i processen.

Prognoserna under året har sedan maj visat på ett överskott. Bokslutet visar ett resultat som är 2,5 miljoner kronor bättre än oktoberprognosen. Avvikelsen beror delvis på att det varit svårt att förutse alla effekterna av åtgärderna och delvis på ett större överskott för vuxnas utbildning och kulturen än förväntat. FRAMTID

Bildningsnämndens verksamheter står inför stora utmaningar i framtiden. Utmaningarna utifrån förändringar i omvärlden såsom demografiska förändringar, lagförändringar avseende ökad valfrihet i den kommunala barnomsorgen samt myndigheters krav på en förbättrad verksamhet. Det finns också ett flertal lokala ambitioner som medför anpassningar och förändringar av verksamheten. Demografiförändringarna har inneburit att elevantalet har minskat i grundskolan under ett antal år. Denna förändring påverkar nu gymnasieskolan som kommer erhålla ett kraftigt minskat underlag av elever. Utifrån detta har en lokalförsörjningsplan fastställts som innebär förslag på förtätningar. Lokalförsörjningsplanen är en genomgripande analys som påverkar det stora flertalet av Motala kommuns grundskolor. Beslut kommer att fattas under våren angående en förändrad skolstruktur. Demografiförändringarna innebär också att bildningsnämndens ekonomiska ramar kommer att minskas. Detta är en naturlig följd då elevutvecklingen är vikande, dock innebär det att nödvändiga förändringar behöver genomföras i resurstilldelningen. DIAGRAM: DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGAR 1-18 ÅR

5000

4000

3000

2000

1000 2010 1-5

2011 6-15

2012

2013

2014

2015

2016

16-18

Den finansiella krisen innebär ett fortsatt arbete med att anpassa verksamheten utifrån det ekonomiska utrymmet. År 2009 innebar ett flertal kraftiga besparingsåtgärder för att klara framtida krav.

41 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Bildningsförvaltningens bemanningscentral har etablerats som ett steg i att hantera vikariat, timanställningar samt fluktuationer i efterfrågan av personal. Utredning har nu påbörjats avseende en kommungemensam bemanningscentral. Ytterligare organisatoriska förändringar planeras avseende bildningsförvaltningens kostverksamhet. Tidigare inspektioner av Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen har besvarats under året och kommer att innebära en mängd åtgärder som behöver genomföras. Dessa åtgärder syftar till att förbättra kvaliteten och arbetsmiljön inom barnomsorgen och skolan. Invigningen av tre stycken familjehus har genomförts vilket innebär att en organisation för ökad samverkan mellan skolan och socialtjänsten finns inom respektive skolsektor. Ytterligare utveckling planeras genom ett närmare samarbete med barnavårdscentralen samt ett fjärde familjehus (16-24 år). Under våren 2010 kommer vårdnadsbidrag att införas i Motala kommun vilket innebär att föräldrar kan välja att vara hemma med sina barn till en given ersättning. Valfriheten ökar ytterligare genom att det nu är möjligt att fritt välja barnomsorg oavsett kommun. Förändringar sker även inför höstterminen 2010 genom införandet av allmän förskola för 3-åringar. En utredning har startat för att se över möjligheterna att skapa en Naturförskola i kommunen, exempelvis på Bondebacka. För grundskolan och gymnasiet har tydliga mål upprättats av bildningsnämnden för att förbättra elevers studieresultat.

Inom både grundskola och gymnasium ligger Motala klart under riksgenomsnittet avseende betyg/meritvärde. Fem prioriterade utvecklingsområden har därmed identifierats för att förbättra måluppfyllelsen. Dessa områden är entreprenörskap, läsa-räkna-skriva, klimat, ungdomars inflytande, grundskola 2011 och gymnasium 2011. De två sistnämnda är i första hand två utvecklingsområden för anpassning till de nya nationella riktlinjerna som träder i kraft höstterminen 2011. Ett gediget arbete väntar bildningsförvaltningen de närmaste två åren avseende denna förändring. Stora utvecklingsområden föreligger inom vuxenutbildningen. Inom ramen för Campus Motala kommer nya ansökningar att upprättas inom Yrkeshögskolan samt för övriga vuxenutbildningar. Vidare utreds möjligheterna för ett Transport-college. Beslut angående en ny museiorganisation föranleder vidare utveckling av dessa arenor. Radiomuséet med dess viktiga plats i teknikhistorien är idag en plats för alla åldrar. Gamla Motala Verkstad genomgår en omfattande renovering för att möjliggöra ett framtida innehåll där kultursektor inom bildningsförvaltningen har en betydande roll. Under våren kommer även en utredning avseende Konsumringen att genomföras för se över möjligheterna till en framtida plats för kulturföreningar. Ungdomars inflytande är ett prioriterat utvecklingsområde för bildningsförvaltningen. Ett led i att ytterligare förstärka detta område samt skapa en mötesplats är inrättande av ett Ungdomens hus. Ambitionerna är att tillsammans med socialförvaltningen och bostadsstiftelsen Platen bygga upp denna verksamhet i Saluhallen.

VÄRDERING AV MÅLUPPFYLLELSE:

Ja, vi tror att förväntade insatser kommer att räcka för att nå målen i tid.

Måluppfyllelse INRIKTNINGSMÅL | FÖRSKOLA / BARNOMSORG

Barnomsorgen ska erbjuda en lärmiljö i barnens närmiljö som tar tillvara varje barns behov av utveckling och lärande.

INRIKTNINGSMÅL | GRUNDSKOLA

Grundskolan ska ha god kvalité med lärande och stödjande miljö som ger trygga elever med lust att lära.

INRIKTNINGSMÅL | SÄRSKOLA

Särskolan ska skapa en variationsrik och stimulerande lärmiljö som tar tillvara varje elevs behov och utvecklingsmöjligheter.

Vi är tveksamma till att förväntade insatser räcker – fler insatser behövs för att vi säkert ska kunna nå målet i tid. Nej, vi tror inte att förväntade insatser kommer att räcka för att nå målet i tid.

MÅLUPPFYLLELSE

Inom barnomsorgen ses tendenser till en ökad måluppfyllelse inom en rad resultatmål. En viktig insats som genomförts under året är den utökade samverkan med socialtjänsten genom skapandet av en familjehusorganisation. MÅLUPPFYLLELSE

Inom grundskolan har kommunen en bit kvar gällande målsättningen att vara i nivå med riksgenomsnittet avseende studieresultat. När det gäller stödjande delar för att uppnå goda studieresultat så som exempelvis behöriga lärare påvisar kommunen en fortsatt positiv trend. MÅLUPPFYLLELSE

Särskolan arbetar ständigt med att skapa en variationsrik lärmiljö där olika undervisnings- och uttrycksformer erbjuds.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

INRIKTNINGSMÅL | GYMNASIUM

Gymnasieeleverna ska nå minst riksgenomsnittet då det gäller dels behörighet till högskolan, dels meritvärde, samt i ökande utsträckning välja kommunens gymnasieprogram.

INRIKTNINGSMÅL | VUXENUTBILDNING

Vuxenutbildningen ska tillhandahålla utbildning som tar hänsyn till dels individens behov, dels efterfrågan ur ett samhällsperspektiv. Andelen av kommuninvånarna 20-64 år med eftergymnasial utbildning ska 2020 minst motsvara riksgenomsnittet. INRIKTNINGSMÅL | FRITID

Fritidsverksamheten ska tillgodose allmänhetens och föreningarnas behov av idrotts- och fritidsanläggningar, aktivt stimulera föreningslivet samt främja barns och ungdomars behov av meningsfull och aktiv fritid.

MÅLUPPFYLLELSE

Inom gymnasieskolan har kommunen en bit kvar gällande målsättningen att vara i nivå med riksgenomsnittet avseende studieresultat. Den grundläggande behörigheten till högskolan är dock i stort sett i nivå med riket. En något positiv trend kan skönjas avseende andelen elever som väljer kommunens gymnasieprogram. MÅLUPPFYLLELSE

Bildningsnivån inom kommunen, baserat på andelen med minst 2-årig eftergymnasial utbildning, låg 2009 på 24 procent. Motsvarande nivå för riket var 36 procent vilket innebär att målsättningen är väldigt hög. Det positiva är att andelen ungdomar som fortsätter i någon form av högskoleutbildning ökar. MÅLUPPFYLLELSE

Inom fritidsverksamhetens tre olika huvudområden ses positiva resultat för verksamhetsåret 2009. Arrangemang, verksamheter samt anläggningar har varit välbesökta och uppskattade. Under året har även ungdomars möjlighet till rekreation ytterligare ökat genom en nyöppnad fritidsgård på Skolgårda skola samt en näridrottsplats inom samma område. Vidare har bryggan i Varamon byggts ut och tillgänglighetsanpassats.

INRIKTNINGSMÅL | MUSIKSKOLAN

Musikskolan ska skapa förutsättningar för ett rikt musikliv i kommunen genom att ge alla barn och ungdomar möjlighet att komma i kontakt med Musikskolans verksamhet för att stimulera till fortsatt musicerande.

INRIKTNINGSMÅL | KULTUR

Kulturen ska vara en drivkraft i samhällsutvecklingen genom att ansvara för att plattformar och kanaler tillhandahålles för kulturell verksamhet. Med allmänna medel ska finansiering av kulturutbud, som inte finansieras på annat sätt, säkerställas.

MÅLUPPFYLLELSE

Musikskolans verksamhet är nu utbyggd och kan därmed erbjuda musikundervisning för 1 050 elever. Enskild undervisning och ensembler är väl- eller fullbokade och ett färdigt förslag har utarbetats avseende hur musikskolan kan utvecklas till en Kulturskola MÅLUPPFYLLELSE

Allmänkulturen har under året utarbetat ett förslag till ny museiorganisation som beslutats i bildningsnämnden. Vidare har ett ungdomskulturstipendium inrättats och Motala kulturstipendium har uppgraderats. Ett rikt utbud av varierande kulturprogram har erbjudits publiken. Ytterligare åtgärder krävs för att infria målet, till exempel en ökad ekonomisk satsning för att nå riksgenomsnittet inom kultur.

INRIKTNINGSMÅL | BIBLIOTEK

Biblioteken ska vara attraktiva mötesplatser med fri tillgång till information och litteratur med uppdraget att främja studier, fortbildning och läskunnighet, samt stimulera kulturell mångfald och ge tillgång till global information.

INRIKTNINGSMÅL | INTEGRATION

Kunskaper och erfarenheter som följer med etnisk och kulturell tillhörighet ska uppmärksammas och tillvaratas och mångfalden betraktas som en tillgång.

INRIKTNINGSMÅL | ARBETSMARKNAD

Ska möta individens behov av den arbetsmarknadsintroduktion, rehabilitering och kompletterande utbildning som krävs för anställbarhet. Statliga krav ska kunna uppfyllas och centrala resurser ska kunna användas. De personer som ej kan nå inträde på arbetsmarknaden ska kunna erbjudas meningsfull sysselsättning.

INRIKTNINGSMÅL | KONSUMENTRÅDGIVNING

Konsumentrådgivningen ska tillhandahålla konsumentrådgivning av god kvalitet för att främja konsumenternas intressen.

MÅLUPPFYLLELSE

Biblioteken erbjuder ett brett utbud av litteratur samt tjänster för att uppnå inriktningsmålet. E-tjänster har utvecklats vilket leder till ökad service och tillgänglighet. Fler insatser krävs dock för att uppnå målsättningen att stadsbiblioteket ska utvecklas till ett av Sveriges mest välkomnande, tillgängliga, attraktiva och vackraste bibliotek. MÅLUPPFYLLELSE

Möjligheterna till att bedriva SFI (svenska för invandrare) undervisning parallellt med praktik har under året delvis tillfredsställts. En flexiblare form av undervisning krävs för att uppnå full effekt. Avseende andelen godkända elever i SFI påvisar Motala ett betydligt högre resultat än riksgenomsnittet. MÅLUPPFYLLELSE

Utifrån tillgänglig statistik från Socialstyrelsen har Motala kommun haft en positiv trend mellan 2000 till 2008 angående andelen hushåll med ekonomiskt bistånd. Denna trend torde troligtvis brytas på grund av den lågkonjunktur vi befinner oss i. Arbetsmarknadscentrum erbjuder alla sökanden utifrån tecknade avtal praktik, kompetenshöjande aktiviteter, rehabilitering alternativt meningsfull sysselsättning inom tre månader. MÅLUPPFYLLELSE

Konsumenter erhåller erforderligt stöd inom 1 vecka efter kontakt med konsumentrådgivningen.

43 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Plan- och miljönämnden ÅRETS VERKSAMHET

EKONOMI

Plan- och miljönämnden omfattas förutom av den politiska verksamheten av staben och de fyra enheterna bygglov, lantmäteri, miljö- och hälsoskydd samt räddningstjänst. Totalt finns cirka 90 anställda inom förvaltningen. Verksamheten har en nettobudget på cirka 44 miljoner kronor.

Plan- och miljönämnden redovisar ett nettoresultat som innebär ett överskott på tre miljoner kronor jämfört med budget. Två miljoner kronor utgörs av lägre kostnader och en miljon kronor av högre intäkter. På kostnadssidan är den främsta orsaken lägre personalkostnader som en konsekvens av vakanser. De högre intäkterna är en följd av att den förväntade ärendeminskningen inom bygglov-, miljö- och hälsoskydd samt lantmäteriverksamheterna inte har inträffat utan tvärtom har ärendena ökat något. För räddningstjänsten har vakanser dragit ner intäkterna för taxe- och utbildningsverksamheten men detta har kompenserats av andra tillfälliga intäkter.

Bygglovenheten fick in fler ärenden än förväntat under 2009. Mängden ärenden var också fler i jämförelse med 2008. Av de objekt som beviljats bygglov under året kan nämnas nybyggnader i mellersta och östra Bråstorp samt i Agneshög. Kommunerna har sedan första juli 2009 ett utökat ansvar för strandskyddet. Bestämmelserna om strandskydd i miljöbalken innebär fortfarande att det är en förbudslagstiftning, men vissa lättnader har införts. Lantmäterienheten har tagit fram en adresskarta för landsbygden. Kartan är en ny produkt och den kan levereras både analogt och digitalt. Den har ett stort värde för företag och organisationer som till exempel taxiföretag, speditionsfirmor och landstinget. Under året förändrades såväl taxan för livsmedel som taxan enligt miljöbalken. Höjningen av avgifterna medverkar till något högre intäkter. Förutom denna ändring beslutades det också om betydande förändringar i syfte att anpassa taxan till aktuell och ny lagstiftning. En stor förändring inom livsmedelsområdet genomfördes under året då lagregleringen på godkännande avskaffades för huvuddelen av de verksamheter som dittills omfattats. Denna ersattes med en registreringsskyldighet. Kraven som livsmedelsföretagen ska uppnå är dock desamma som tidigare. Räddningstjänsten har under året fått ett statligt bidrag för genomfört partnerskapsprojekt med Vologda, Ryssland. Detta bidrag har, i likhet med projektplanen, använts för en upprustning av övningsfältet. Antalet räddningstjänstinsatser har minskat kraftigt sedan förra året, 563 insatser jämfört med 619 insatser under 2008. Den vanligaste olyckstypen var under 2009 brand ej i byggnad med 69 insatser, följt av trafikolyckor och brand i byggnad. ANTAL INSATSER FÖR DE TRE VANLIGASTE OLYCKSTYPERNA 120

Prognoserna för nämndens resultat har varit stabila och säkerheten i prognosen har varit god. FRAMTID BYGGLOVENHETEN

Den nya plan- och bygglagen som beräknas träda i kraft år 2011 kommer att medföra förändringar i kommunernas handläggning både vid planarbete och vid bygglovprövning. Det kommer att krävas en större samverkan mellan handläggarna som hanterar bygglov och de som hanterar anmälningsärenden. Lagstadgad maximal handläggningstid samt obligatorisk tillsyn i fält kommer också att ställa högre krav på en mer sammanhållen process. En vakantsatt arkitekttjänst måste återbesättas för att möta nämnda krav, men också som en förberedelse inför kommande pensionsavgångar. LANTMÄTERIENHETEN

Utvecklingen inom det tekniska lantmäteriområdet går oerhört snabbt. Samtidigt utvecklas standarder internationellt och policys för att tillgängliggöra geografisk information. EU har antagit ett direktiv i detta syfte och i Sverige har lantmäteriet en huvudroll för att utveckla och underlätta utbytet av geodata. På kommunal nivå medför den nya tekniken att geodata görs mer tillgänglig och med högre kvalité. Vidare kommer 3D-modellering att användas i samhällsplaneringen. Detta medför rationaliseringsvinster vid till exempel tillståndsgivning, lovhantering och mätning. Laserskanning för att bygga upp en 3D-modell genomförs i tätorten under 2010. Inom förrättningsområdet medför de kommande åren stora utmaningar genom att de två omfattande infrastrukturprojekten dubbelspåret och nya riksväg 32/50 ska genomföras.

100

80 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSENHETEN 60

2000

2001 2002

Brand ej i byggnad

2003

2004

2005

2006

Brand i byggnad

2007

2008

Trafikolycka

2009

Under året beslutades att större delen av de krav som finns på godkännande av livsmedelsverksamheter ersätts med skyldighet om registrering. Detta är en betydande förändring som kommer att inverka på sättet att bedriva tillsynen enligt livs-

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

medelslagstiftningen. Kravet på ett godkännande innan tillståndspliktig livsmedelsverksamhet startar tas bort och ersätts med en registreringsskyldighet. Detta kan antas förändra tillsynsverksamheten så att fler anmärkningar görs i samband med tillsyn vilket innebär en förändring av verksamheten från proaktiva insatser till reaktiva insatser. Ny taxa enligt miljöbalken träder i kraft 2010-01-01. Mycket arbete kommer att gå åt i början av 2010 för att implementera denna, vilket innebär att det blir mindre tid över för att bedriva tillsynsverksamhet. Implementeringen omfattar bland annat förberedelse inför och beslut om årliga tillsynsavgifter.

Måluppfyllelse INRIKTNINGSMÅL | NÄMNDEN

I alla ärenden ska medborgare och företag vara trygga att nämnden gör rätt och för en öppen dialog enligt kommunens riktlinjer.

INRIKTNINGSMÅL | NÄMNDEN

Plan- och miljönämnden ska verka för ett effektivt beslutsfattande genom kända och klara rutiner med hjälp av tydlig information och korrekta beslutsunderlag. INRIKTNINGSMÅL | BYGGLOVENHETEN

Verka för en snabb och effektiv handläggning av alla ärenden utifrån ett helhetsperspektiv.

INRIKTNINGSMÅL | LANTMÄTERIENHETEN

En politisk diskussion har påbörjats angående samarbete inom miljö- och hälsoskyddsenhetens område med Vadstena kommun. Vad detta kommer att resultera i är svårt att förutsäga. RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Projektering av en ny räddningsstation pågår och byggnation börjar under 2010. De vakantsatta tjänsterna är inte en långsiktig lösning utan räddningstjänsten måste anpassa verksamheten till en mindre ekonomisk ram. Utredning om vilka åtgärder som ska genomföras ska vara klart under våren 2010. VÄRDERING AV MÅLUPPFYLLELSE:

MÅLUPPFYLLELSE

Nämndens ordförande finns tillgänglig i grå villan varje fredag för besök och dialog med allmänheten. Nämnden arbetar även med synpunktsystemet Dialog Motala. MÅLUPPFYLLELSE

Nämnden granskar i sin egen internkontroll att korrekt beslutsunderlag erhålls inför nämndens sammanträden.

MÅLUPPFYLLELSE

Två av tre resultatmål uppfylls idag. Det tredje bedöms bli uppfyllt när en vakant tjänst tillsätts. Sammantaget är bedömningen att målet kommer att nås. MÅLUPPFYLLELSE

Lantmäteriet ska stödja och utveckla elektroniska karttjänster som syftar till att stödja och underlätta för de kommunala verksamheterna, medborgare och näringsliv.

Arbete med att utveckla elektroniska karttjänster pågår, främst för användning inom kommunen. Tjänster för externt bruk kommer att finnas i kommunens nya hemsida. Det är ännu inte klart vilka tjänster som ska utvecklas och finnas tillgängliga, därmed är det osäkert vilka resurser som krävs och om målet kan nås i tid.

Samtliga detaljplaner ska vara uppdaterade, digitaliserade och tillgängliga för allmänheten.

Nya externa hemsidan tas i drift våren 2010. Vid periodens slut beräknas målet vara uppfyllt genom hemsidans nya karttjänst.

INRIKTNINGSMÅL | MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSENHETEN

Miljö- och hälsoskyddsenheten ska uppnå minimikraven vad gäller tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagen.

INRIKTNINGSMÅL | RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Vid utvärdering av insats särskilt utreda olyckans och insatsens miljöpåverkan

MÅLUPPFYLLELSE

Tillsyn inom livsmedelsområdet uppnås huvudsakligen, miljöbalkstillsynen uppfyller inte målen. Enhetens resultatmål fångar inte fullt ut innehållet i inriktningsmålet, därav den gula pilen. Det krävs ytterligare satsning inom miljöbalksområdet för att säkra att minimikraven uppfylls. MÅLUPPFYLLELSE

System för återkoppling kombinerat med ytterligare kunskap om olyckors miljöpåverkan krävs för att nå målet. När det gäller olyckors miljöpåverkan är kunskapsläget på nationell nivå osäkert varför djupet i måluppfyllelsen är osäkert.

45 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Socialnämnden ÅRETS VERKSAMHET FÖRBÄTTRAD STYRNING AV EKONOMI OCH KVALITET

Året har innehållit en ökad betoning på prestationsstyrning. Äldreomsorgen har gått först i denna utveckling. En upphandlad driftsentreprenad och beslut om införande av valfrihetssystem med stöd av lag om valfrihet (LOV) har påskyndat processen. Utgångspunkt är precisering av innehållet i aktuella tjänster och en fastställd rimlig kostnad för dessa. Istället för fast årsbudget till utförande enheter sker kostnadsersättning för utförda prestationer. Detta kombineras med nödvändig uppföljning av både kostnader och kvalitet. Socialnämnden har under året antagit ett ledningssystem för kvalité. Därmed finns ett verktyg för styrning för att säkerställa och utveckla kvalité på ett systematiskt sätt inom nämndens ansvarsområde. EFFEKTIVISERING GENOM BEMANNINGSOPTIMERING

Anpassningen har förbättrats avseende personalbehovet inom de personalintensiva verksamheterna. Som grund ligger daglig kommunikation mellan arbetsledning och berörda personalgrupper. Verktygen har varit IT-stöd för bemanningsplanering, arbetstidsmodeller för personal och tillgång till en gemensam bemanningscentral för att fylla personalvakanser. Under året har detta arbete fått ett tydligt genomslag i verksamhetens ekonomiska resultat. NYTT VÅRDBOENDE

Socialnämnden har medverkat i upphandling av nytt vårdboende för äldre med demenssjukdom. Nybyggnation av 50 bostäder har inletts under hösten med planerad driftstart oktober 2010.

har tagit ett viktigt steg genom gemensam organisering av resurser för skola och socialtjänst. Tre familjehus, som samlar resurser från tidigare skilda organisationer, har inrättats för att förmedla stöd inom olika geografiska områden. Därmed förväntas förebyggande och tidiga insatser för yngre barn att underlättas. HEMMAINSATSER FÖR UNGDOM – GEMENSAM RESURSVERKSAMHET

Antal externa placeringar i hvb-hem (hem för vård eller boende) har sjunkit påtagligt under året. Antalet vårddygn är det lägst uppmätta på 15 år. Antalet årsplaceringar uppgick till 13,1 jämfört genomsnittligt 16,5 för den senaste tioårsperioden eller 17,2 för senaste fyraårsperiod. Parallellt har det skett en mer flexibel mobilisering av förvaltningens samlade resurser. Tilllämpliga insatser har i ökad omfattning kunnat ”skräddarsys” i närmiljön. Förvaltningens utförarverksamhet för barn, ungdom och vuxna har samlats inom en gemensam enhet, vilket underlättar en fortsättning av denna utveckling. STÖDBOENDE FÖR MISSBRUKARE

Från årsskiftet öppnades ett nytt stödboende för missbrukare med sex platser. Driften sker genom avtal med RIA och är förlagd till samma fastighet, där också deras dagverksamhet bedrivs. FLER I BEHOV AV FÖRSÖRJNINGSSTÖD

Kostnaderna för försörjningsstöd (socialbidrag) har ökat för första gången sedan 1997. Ökningen var cirka 17 procent eller 5,3 miljoner kronor. Bakgrunden är rådande lågkonjunktur med omfattande varsel inom industrin. Utbetalt belopp per invånare ligger dock under såväl riksgenomsnitt som genomsnittet för invånare i Östergötlands län. Skillnaden har ökat under 2009 till Motalas fördel.

DAGSTUGA FÖR ÄLDRE – SAMPROJEKT

Socialnämnden och bostadsstiftelsen Platen har inlett ett gemensamt projekt för att skapa en dagstuga för äldre i kvarteret Tuvudden, Ekön. Gemensam dagstuga för trygghetsboende och seniorboende i området är under uppbyggnad med driftstart från februari 2010. Projektet kan ses som en inledning av en ny fas där olika former av boende med service för att möta äldres behov utvecklas. ANHÖRIGCENTRUM INVIGT

Genom anhörigcentrum, invigt i september, tog socialnämnden ett steg mot en ökad satsning på stöd till anhöriga i linje med förstärkta lagkrav på kommunerna inom detta område. Centret ska formas till ett forum för anhörigas behov med möjlighet att få del av viss stöd och service. Målet är att utveckla verksamheter på ett sätt som skapar balans mellan offentligt åtagande och privat engagemang. FAMILJEHUS

Inriktningen på förstärkt och tidigt stöd för barn och ungdom

UTBETALT FÖRSÖRJNINGSSTÖD | TKR 50000

35000

40000

35000

30000

2004

2005

2006

2007

2008

2009

ANTAL HUSHÅLL SOM HAR FÖRSÖRJNINGSSTÖD 1500

1200

900

600

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

BOENDE FÖR FUNKTIONSHINDRADE

Bostäder för personer som omfattas av LSS (lag om stöd och servcice för vissa funktionshindrade) har utökats med ett serviceboende med sex bostäder. Inriktning är yngre vuxna med

neuropsykiatrisk störning. Boendet är förlagt till lägenheter samlade i ett gemensamt trapphus. Därigenom fylls en del av det utökade behovet av boende med dagligt personalstöd för de kategorier som har rätt till detta.

Måluppfyllelse INRIKTNINGSMÅL 1 | BARN OCH UNGDOM

Samhällets samordnade stöd för barn och ungdom ska stärkas.

INRIKTNINGSMÅL 2 | BARN OCH UNGDOM

Tillgång och tillgänglighet till samhällets stöd under barnets tidiga ålder ska öka.

INRIKTNINGSMÅL 1 | VUXNA

Alla former av boendestöd ska utformas så att det ökar individens oberoende och integrering i samhället. INRIKTNINGSMÅL 2 | VUXNA

Fler av de som står utanför arbetsmarknaden ska ha tillgång till meningsfull dagaktivitet.

INRIKTNINGSMÅL 1 | ÄLDRE

Förebyggande arbete ska utvecklas.

INRIKTNINGSMÅL 2 | ÄLDRE

Rehabiliterande inslag i omsorgen ska stärkas och utökas.

INRIKTNINGSMÅL 3 | ÄLDRE

Olika boendeformer ska finnas för äldre som möjliggör egna val och möter särskilda behov.

VÄRDERING AV MÅLUPPFYLLELSE:

MÅLUPPFYLLELSE

Organisatoriska förändringar (samordning skola – socialtjänst) och ökat nyttjande av nätverk med samarbetsparter i arbetet stärker förutsättningarna för måluppfyllelsen. All praktisk utveckling talar för att målet kommer att nås, dock saknas mätning som bekräftar. MÅLUPPFYLLELSE

Fler barn i tidig ålder har nåtts av socialtjänstens insatser (+36 procent). Socialtjänst i samarbete med skola (start september 2009) förväntas kraftfullt öka tillgängligheten. MÅLUPPFYLLELSE

Arbetsmetoder och olika former av boendestöd har utvecklats för ökad individuell anpassning. MÅLUPPFYLLELSE

Ökat antal personer med funktionshinder har fått del av alternativ sysselsättning, främst som daglig verksamhet med stöd av LSS. Mätningar visar att berörda brukare är mycket tillfreds med innehållet i sin sysselsättning. MÅLUPPFYLLELSE

Hälsoinriktad profil i arbetsmetoder har fått ökat genomslag. Aktivitetsprogram med fysisk och social aktivering har genomförts enligt uppställda mål. Mål om att nå alla personer över 70 år med skadeförebyggande information före 2009 har dock inte uppnåtts. Inslag har genomförts som stöder målet medan annat har förskjutits i tiden. MÅLUPPFYLLELSE

Målet delvis uppfyllt genom att utbildning nått ut till all personal om rehabiliterande arbetsmetodik enligt viss modell. Mätbara resultat som uppvisar individuella förbättringar har ännu inte kunnat uppmätas under året. MÅLUPPFYLLELSE

Resultatmål som medverkar till att nå inriktningsmålet har uppfyllts. Ytterligare nya resultatmål har antagits inför 2010 för att understödja fortsatt utveckling mot målet.

47 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

EKONOMI

Socialnämnden redovisar ett överskott jämfört med budget på 4,3 miljoner kronor. Det är en avvikelse som motsvarar 0,6 procent av nettobudgeten. Resultatet är en förbättring med drygt 7 miljoner kronor i jämförelse med den prognos som gjordes i oktober. Under året har det pekats på en osäkerhet när det gäller intäktssidan. Ansökningar har under året funnits hos Migrationsverket, avseende återsökning av medel för vissa kostnader. Dessa intäkter har inte funnits med i prognoserna eftersom de ansetts alltför osäkra. I december kom beslut från Migrationsverket om intäkter på ytterligare 3 miljoner kronor, vilket är en del av förklaringen till det förbättrade resultatet. Under året har stort fokus lagts på arbetet med bemanningsoptimering. Minskade ekonomiska ramar har inneburit krav på anpassningar av verksamheten. Då cirka 80 procent av nettokostnaderna för nämnden är personalkostnader, är det också här som större delen av anpassningarna måste ske. Genom det arbete som inleddes under 2008 och som fullföljts under 2009 har styrning av personalbehoven inom de personalintensiva verksamheterna förbättrats. För att uppnå detta har krävts nya arbetsmetoder där anpassning av personalbehov sker utifrån aktuella behov i daglig kommunikation mellan arbetsledning och berörda personalgrupper. IT-stöd för bemanningsplanering, arbetstidsmodeller för personal, och tillgång till en gemensam bemanningscentral för att fylla personalvakanser har varit viktiga delar för framgång. Detta har successivt under året fått ett allt större genomslag när det gäller personalkostnaderna, vilket är ytterligare en del av förklaringen till att resultatet förbättrats sedan oktoberprognosen. Totalt har vikariekostnaderna inom främst äldreomsorgen minskat med cirka 9 miljoner kronor jämfört med föregående år. De största negativa budgetavvikelserna inom socialnämnden återfinns vid socialkontoret, och där inom HVB (hem för vård eller boende) vuxna samt inom försörjningsstöd. När det gäller försörjningsstöd var det en kraftig ökning av kostnaderna under det första kvartalet 2009. Därefter har kostnaderna legat förhållandevis stabilt på den högre nivån under resten av året. Kostnaderna avseende HVB vuxna har legat på en hög nivå under hela 2009. En översyn av missbruksvården har påbörjats för att hitta lösningar. Kostnaderna för HVB barn och unga visar ett litet underskott mot budget. Det bör ändå noteras att kostnaderna här har sjunkit kraftigt jämfört med föregående år. Detta förklaras till viss del av de satsningar som gjorts på individuella lösningar, där man ”skräddarsyr” lämpliga insatser i hem- och närmiljö inom ”närvårdsverksamhet”. FRAMTID FÖRENKLAD TILLGÄNGLIGHET TILL SOCIALA TJÄNSTER

Förebyggande arbets- och verksamhetsformer har fått en ökad betydelse inom socialtjänsten. Samverkan skola – socialtjänst, hälsoinriktade och uppsökande aktiviteter är goda exempel.

Ett viktigt vägval är frågan om hur sociala tjänster ska förmedlas. Individuella utredningar och beslut ställs inför alternativ i form av erbjudanden med stöd av allmänna regler och överenskommelser. Mycket talar för ett fortsatt mer utåtriktat arbetssätt med utrymme för enkelhet och tillgänglighet till stöd och hjälp. Behov finns att definiera vilka områden och vilka villkor som är lämpliga för service utan biståndsutredning. RÄTTSSÄKERHET

Parallellt med trender mot förenkling och service förekommer ibland oro för bristande rättssäkerhet. På nationell nivå kan skönjas en utveckling som söker en balans mellan dessa strömningar. Exempel är förslag till lag om stöd och skydd för unga (LBU). Här ställs ökade krav på kompetens och förstärkt rättsskydd för barn och ungdom samtidigt med krav att kommuner ska vara skyldiga att ha tillgång till öppna insatser samt kunna erbjuda individuella insatser på ett enkelt och obyråkratiskt sätt. STYRNING AV VÅRDPROCESSER FÖR ÄLDRE

Samordningen av medicinsk vård och omvårdnad/service för äldre har varit högaktuellt under lång tid. Strukturer och system för att möta individens samlade behov har inte alltid varit väl synkroniserade, ansvarsgränser otydliga och de praktiska förutsättningarna i ständig förändring. Under året kan noteras flera initiativ som ger hoppfulla signaler om strukturella förändringar som syftar till att stärka möjligheterna för bättre och tryggare vård, främst för de allra sköraste äldre. På lokal nivå har antagits en ”avsiktsförklaring” mellan kommunledningen i Motala och ledningen för närsjuk- vården i västra Östergötland med målsättningen att bli bäst i landet på vården av äldre n Gemensamt initiativ har tagits mellan kommunerna i Östergötland och landstinget för att säkerställa att funktionella rutiner finns och överenskommelser åtföljs i den dagliga praktiken (Äldreuppdraget) n Regeringen har inför 2010 aviserat stärkta insatser för äldre personer med stora vårdbehov. I uppgiften ingår att stödja processer för att överföra ansvaret för hemsjukvår- den till kommunerna. Förutsättningarna är därför goda för en kommande samlad hemsjukvård också i Östergötland n Nationellt pågår också en process för uppbyggnad av en gemensam strategi och infrastruktur för IT som ska ge möjligheter till informationsutbyte mellan olika vårdgivare. Detta omfattar både systemlösningar och regelverk för en strukturerad dokumentation inom vård- och omsorgssektorn. n

TRYGGT BOENDE FÖR ÄLDRE – EN FRAMTIDSFRÅGA MED MÅNGA AKTÖRER

En förordning om investeringsstöd för trygghetsbostäder från december 2009 innebär att alla intressenter, inte bara kommuner, kan få investeringsstöd och erbjuda trygghetsbostäder enligt äldreboendedelegationens definition. Detta ökar möjligheterna för olika aktörer att bidra till bostäder med en miljö som erbjuder socialt innehåll och trygghet i vardagen.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

VALFRIHET

Efter förslag från socialnämnden har kommunfullmäktige beslutat att lag om valfrihet (LOV) ska tillämpas för hemtjänst. Socialnämnden har uppdrag att utforma regler och villkor. De kommande åren kan därmed bli inledning på en period där den enskilde fritt kan välja bland godkända utförare för att få beviljad service utförd. I detta ingår även en förväntan om ökad variation och utveckling av kvalitet. EN NY MISSBRUKSVÅRD

Efter uppdrag från socialnämnden har översyn av kommunens missbruksvård inletts. En ny orientering behövs där resurser fördelas så att de når olika kategorier av missbrukare utan att allt för ensidigt koncentreras till personer med långvarigt och omfattande missbruk. UTÖKADE INSATSER FÖR FUNKTIONSHINDRADE

Behovet av fler bostäder för personer som omfattas av LSS har förstärkts ytterligare inför kommande år. Bidragande orsak till

detta är bland annat stora årsklasser med ungdom i ålder för eget boende. Två nya enheter för gruppbostäder krävs under 2010 – 2011. Därutöver tillkommer ytterligare bostäder i kollektivt stödboende samt utökad daglig verksamhet. Förslag till ny LSS-lag har skjutits fram till sannolikt genomförande 2011. En utgångspunkt har varit en kostnadsminskning för staten med 2 miljarder kronor per år. Förändrade villkor för rätt till stöd och nya gränslinjer mellan stat och kommun innebär osäkerheter om kostnadsutvecklingen för kommunen. FÖRSÖRJNINGSSTÖD

Arbetslösheten väntas bli hög under perioden åren 20102011. Detta kombinerat med förändringar inom socialförsäkringssystemen kan innebära att fler kan komma att behöva försörjningsstöd.

49 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Tekniska nämnden ÅRETS VERKSAMHET GATOR OCH VÄGAR

Kommunens drift- och underhåll av körbanor har under året ökat med 678 meter till att totalt omfatta 244 435 meter. Gångoch cykelvägarna har ökat med 727 meter till 93 722 meter. Verksamheten trafiksäkerhet omfattar ett antal aktiviteter och informationsinsatser i samarbete med frivilligorganisationerna. Ett flertal av aktiviteterna riktar sig i första hand till de oskyddade trafikanterna. Allmänhetens önskemål om hastighetsbegränsningar och trafiksäkerhetsåtgärder är stort och tenderar att öka. I den årliga verksamhetsplanen upprättas en objektslista med förslag till trafik- säkerhetsåtgärder. Större fysiska åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten genomförs inom investeringsbudgetens ram. Arbetet med att förbättra tillgängligheten i det offentliga rummet har fortsatt under året. En inventering har tidigare genomförts där alla intressanta mål i kommunens tätorter har lokaliserats och därefter har tillgängligheten för bästa vägval till målen studerats. En hel del brister har då uppmärksammats. Under de tre senaste åren har 268 åtgärder utförts för att förbättra för personer med funktionshinder. Det har handlat om höga kantstenar, gångbanor med dålig beläggning, otillfredsställande gatubelysning m m. EU har genom det så kallade Ekodesigndirektivet beslutat att förbjuda kvicksilverlampor från och med år 2015. För Motalas gatubelysning betyder detta att 4 708 stycken urladdningslampor måste skrotas. Förslag har redovisats om att under fem år genomföra den tvingande investeringen med en kalkyl på 1,5 miljoner kronor per år. När femårsperioden är avslutad har investeringen lönat sig ekonomiskt genom den lägre energikostnaden. I maj månad blev Motala utnämnt till årets cykelstad av Cykelfrämjandets riksorganisation. I motiveringen till utnämningen omnämns bland annat kommunens långvariga samarbete med Vägverket kring motalabornas resvanor samt arbetet med att öka cykelkunskapen hos skolelever. Cykelfrämjandet hoppas därför att Motala ska vara en inspirationskälla för andra kommuner.

hektar. Antalet buskage uppgår till 287 stycken med en sammanlagd areal på 2,5 hektar. I växthusen sker sticklingsförökning och sådd av sommarblommor för produktion av egna plantor till 88 urnor samt sommarrabatterna i Stadsparken, Järnvägsparken och Verkstadsparken. Den kommunala skogsnaturmarken uppgår till 1 475 hektar skog. Skogsbruket är certifierat för att säkerställa miljöanpassade och samhällsnyttiga metoder. Stor hänsyn tas till friluftslivets intressen i tätortsnära lägen. Områden med höga naturvärden har värnats genom politiska beslut eller formellt skydd. Arbete pågår att befästa inriktningen i en strategi för kommunens skogsinnehav. Kommunen äger och förvaltar två naturreservat och ett biotopskyddsområde på totalt cirka 80 hektar. Stora insatser har genomförts för att åtgärda inkomna ärenden från kundtjänst framförallt avseende skogsnaturmark inom tätort. Totalt har cirka 100 ärenden i skogsnaturmark åtgärdats. Planerade röjningar och gallringar har genomförts i exempelvis Bergsätter och Jätten. FASTIGHET

Fastighetsenhetens huvuduppgift är att tillgodose de kommunala verksamheternas behov av lokaler. Enheten svarar således för investeringar och förvaltning av fastigheter för skola, barnomsorg, äldreomsorg, kommunadministrationen, räddningstjänsten, isbanan och ishallen samt för en del andra fastigheter. Den totala förvaltade fastighetsytan är i nuläget drygt 260 000 kvadratmeter. Inom enheten ligger även energirådgivningen, som bland annat har till uppgift att lämna allmänhet och företag råd om energibesparings- och energieffektiviseringsåtgärder. Arbetet med att ersätta oljebränslen med förnyelsebar energi har fortsatt under året. Sedan projektet påbörjades har 17 anläggningar ersatts och i nuläget återstår tre stycken. Ytterligare ett 15-tal fastigheter har varit föremål för olika energiåtgärder. En förstudie för ett större energieffektiviseringsprojekt (EPC) har inletts där målsättningen är att spara 20-25 procent av förbrukad energi i de aktuella fastigheterna.

PARK OCH NATUR

Installationen av brandlarm i kommunens verksamhetsfastigheter har fortsatt. Totalt har sedan starten 24 förskolor samt ytterligare ett par andra fastigheter åtgärdats. Återstår i nuläget en förskola varefter skolorna ska åtgärdas.

Tekniska nämnden ansvarar för förvaltning av totalt 600 hektar parkmark inom detaljplan. Av detta är 394 hektar skogsnaturmark och 58 hektar så kallad öppen mark där endast viss städning genomförs. Totalt klipps cirka 100 hektar gräsmatta varav 75 procent är så kallad bruksgräsmatta. Jämfört med år 2004 har arealen öppen mark som årligen slås ökat med 38

Arbetena med att tillgänglighetsanpassa sport- och simhallen har avslutats medan projektet med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i övriga fastigheter fortsätter ytterligare ett år. En större om- och tillbyggnad av seglargymnasiet på Råssnäs har genomförts liksom ett par mindre ombyggnader av kök i förskolor.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Måluppfyllelse INRIKTNINGSMÅL | GATOR OCH VÄGAR

Framkomlighet, komfort och trygghet på kommunens gator, vägar, gång- och cykelbanor ska vara hög. Underhållsåtgärder ska genomföras på ett sådant sätt att anläggningarnas värde bibehålls. Vid nyanläggning, förändring eller underhåll av anläggningarna ska utformning och metod väljas så att negativ miljöpåverkan minimeras.

INRIKTNINGSMÅL | PARK OCH NATUR

Parker och tätortsnära grönområden ska upplevas som välskötta, trygga och attraktiva. Områden med höga naturvärden på kommunal mark ska värnas, vårdas och visas så att den biologiska mångfalden och kulturmiljövärden bevaras och utvecklas samt gynnar rekreation och friluftsliv.

INRIKTNINGSMÅL | FASTIGHET

Verksamheten skall tillgodose kommunens behov av ändamålsenliga lokaler. Genom förebyggande underhåll ska fastigheterna förvaltas på ett sådant sätt att kvalitet och värde bibehålls till lägsta möjliga kostnader i ett långsiktigt perspektiv.

INRIKTNINGSMÅL | KOSTENHETEN

Verksamheten skall leverera näringsriktiga och prisvärda måltider anpassade till kundernas behov där andelen ekologiskt certifierade livsmedel ska öka.

MÅLUPPFYLLELSE

Resultatmålet för beläggningar kommer att uppnås till och med 2010. Eftersläpningen på beläggningsunderhållet kommer dock att öka på grund av att resurserna minskade 2009. Detta innebär att inriktningsmålet med att bibehålla anläggningarnas värde inte kan nås utan ökat beläggningsunderhåll. Förväntade insatser beräknas att räcka för att nå de flesta av resultatmålen i tid. Mellan åren 2007 och 2009 har 2,2 km grusgator asfalterats. År 2010 planeras ytterligare åtgärder, men inte i den omfattningen att resultatmålet 3 km kan uppnås.

MÅLUPPFYLLELSE

Arealen klippt gräs har ökat med 38 hektar, fler blomsterurnor, vårblommande lökar utmed viktiga stråk samt renoveringen av befintlig genomfart är exempel på satsningar inom park. För naturmark elva nya skötselplaner, fortsatt restaurering av tätortsnära hagmarker och naturguidningar. Skogsförvaltningen har fokuserat på ärenden från kundtjänst och tätort. MÅLUPPFYLLELSE

Flertalet av de uppsatta resultatmålen om miljö m m bedöms komma att nås under 2010, medan bland annat målet om energibesparing bör nås 2011. Målet om planerat underhåll kommer ej att nås, men bedömningen är ändå att statusen på kommunens byggnader har förbättrats något de senaste åren. MÅLUPPFYLLELSE

Kostenheten ligger i fas med att nå målen för 2010, om inget oförutsett inträffar. Grundskolorna har redan år 2009 ett snittinköp av ekologiska livsmedel på 23 procent.

VÄRDERING AV MÅLUPPFYLLELSE:

EKONOMI

Tekniska nämnden redovisar ett överskott på 4,8 miljoner kronor. Enheten gator och vägar redovisar ett positivt resultat på 0,4 miljoner kronor. Detta beror på lägre kapitaltjänstkostnader mot budget samt överskott på parkeringsverksamheten. Park- och naturenheten redovisar ett överskott på 0,4 miljoner kronor vilket orsakats av en vakant tjänst från halvårsskiftet inom verksamheten naturvård, vilket innebär lägre lönekostnader samt att åtgärder fördröjts. Fastighetsenheten redovisar ett överskott på 1 miljon kronor, vilket beror på att energikostnaderna inte ökade i den omfattning som var beräknat från början. Kostenheten redovisar ett överskott på 1,6 miljoner kronor beroende på översyn av personalbemanning samt tillkommande beställningar under året. Även minskat svinn och lägre livsmedelskostnader än beräknat är

en bidragande orsak. Städenheten redovisar ett överskott på 0,4 miljoner kronor, vilket beror på att personalkostnaderna är lägre mot budget. Överskottet för sålda tjänster utanför tekniska nämndens verksamhet gör att produktionsenheten redovisar ett överskott på 0,6 miljoner kronor. Gemensamma kostnader för nämnd och stab redovisar ett överskott på 0,3 miljoner kronor, vilket beror på återhållsamhet med olika kostnadsposter samt att staben har haft en vakant tjänst under årets sista månader. FRAMTID

Under året kommer den efterlängtade ombyggnaden av riksväg 50 att starta. Projektet innefattar ny bro över Motalaviken och nytt läge för genomfarten genom stan. Projektet innebär stor påverkan på enheterna inom tekniska nämnden, såväl

51 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

inom gatuverksamheten som inom park- och natur och produktionsenheten. I projektet ska den befintliga genomfarten byggas om och anpassas till nya förhållanden, gång och cykelbanor och grönområden ska anpassas till den nya genomfarten. Tekniska nämndens verksamheter påverkas också i hög grad av kommande insatser för att begränsa klimatpåverkan. Kommunen producerar numera egen biogas från reningsverket vilket utnyttjas för drift av de bilar som används inom verksamheterna. I kommande upphandling av kollektivtrafik kommer krav att ställas att även de bussar som körs i centralorten ska drivas på biogas. Östgötatrafikens mål att alla fordon ska drivas med förnyelsebart bränsle innebär att drygt 30 bussar kommer att tankas med biogas i Motala senast år 2015. Arbetet med att energieffektivisera går vidare. Av klimatskäl och för att motverka kostnadsökningarna är det mycket angeläget att minska energiförbrukningen inom kommunens fastigheter. För att komma vidare i detta arbete har det anlitats ett energiföretag som kommer att projektera åtgärder som bedöms innebära att energiförbrukningen i våra fastigheter kommer att minska med drygt 20 procent.

Bedömningen är att det kommer ökade formella krav på allas tillgänglighet till alla typer av miljöer och anläggningar. Detta omfattar personer med funktionshinder men även utsatta gruppers behov av särskilda anpassningar. Ett exempel är önskemål om trygga och säkra utomhusmiljöer vilket kan kräva såväl investeringar som ökad driftkostnad för skötsel av grönytor och belysning. Människor har även ständigt ökade krav på anläggningars utformning avseende beläggning av stignät, skyltning, information, fysiska anordningar m m. Under året har ett Idéprogram för Varamon tagits fram åtföljt av ett handlingsprogram. I detta handlingsprogram finns många åtgärder som faller inom tekniska nämndens verksamhetsområden. Troligen blir det ökade krav och önskemål på nyttjande av mark- och vattenområden för friluftsändamål och ökat tryck på att utveckla förutsättningarna för sjönära boende och tillgången till anläggningar för båtsport. När det gäller kostverksamheten kommer ökade krav på närodlat och ekologiskt certifierade livsmedel.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Vatten- och avfallsnämnden ÅRETS VERKSAMHET NÄMNDEN

Vatten- och avfallsnämnden är en gemensam nämnd för Motala och Vadstena kommuner. Nämnden består av fem ledamöter, tre från Motala och två från Vadstena kommun. Nämnden har under året haft tio beslutssammanträden. VATTEN

Vattenenheten ansvarar för att förse kunderna i Vadstena och Motala med dricksvatten samt avledning av avloppsvatten. Detta medför att enheten är engagerade i samhällsbyggnadsprocessen och i arbetet med drift och underhåll av kommunens VA-anläggningar. Under 2009 har en ny anläggning för uppgradering av biogas till fordonsgas installerats på Karshults avloppsreningsverk. Fordonsgasen säljs till Svensk Biogas AB, som har en mack intill avloppsreningsverket där såväl kommunen som privatpersoner och företag kan tanka sina gasdrivna bilar. Vid Karshults avloppsreningsverk har under året en utbyggnad påbörjats för att förbättra verkets kapacitet att avskilja kväve ur avloppsvattnet. Utbyggnaden kommer att pågå även under 2010. Enheten har varit delaktig i kommunernas planarbete under hela året och framför allt medverkat vid planeringen i samband med utbyggnaden av nya riksväg 50 genom Motala. Med anledning av entreprenadens början under 2010 har vattenenheten genomfört ett större antal ledningsomläggningar för att säkerställa möjligheter till vägbygget. Taxan för vatten och avlopp i Motala har höjts under året, men ligger fortfarande på en låg nivå enligt den årliga undersökning som SABO genomför.

ÅTERVINNING OCH AVFALL

Återvinning och avfall svarar för insamling, transport, återanvändning, återvinning, behandling, bortskaffande och deponering av avfall som uppkommer i Motala och Vadstena kommuner. Verksamheten driver insamling i egen regi och har Tuddarps avfallsanläggning som central anläggning i verksamheten. På Tuddarps avfallsanläggning har under året kompostanläggningen tagits i drift. Sluttäckning av gamla deponiytor har påbörjats och cirka 100 000 kubikmeter schakt från Banverkets dubbelspårsutbyggnad har tagits emot. Byggnationer av tak över sorterings- och omlastningsytor har påbörjats och planeras vara klara under februari 2010. I Vadstena har bygget av ny återvinningscentral vid fjärrvärmeverket i Vadstena påbörjats. Den nya återvinningscentralen kommer att vara dimensionerad att klara framtida krav för insamling och sortering. Återvinningscentralen planeras att invigas till sommaren 2010. Under året har arbetet med märkning av sopkärl för tömningsregistrering påbörjats. Detta arbete görs för att kvalitetssäkra och optimera hämtningsprocessen. En biogasdriven kranbil har köpts in för att kunna tömma nergrävda markbehållare (sopkärl) på 5000 liter. Bilen kommer även att nyttjas för hämtning av grovavfall och att köra ut jord från komposteringsanläggningen till privatpersoner och företag. Likt tidigare år gjordes en plockanalys av hushållsavfall från ett hyreshusområde och ett villaområde. Resultatet visade mycket små mängder farligt avfall. Analysen visade även en större mängd (30 procent) förpackningsmaterial i avfallet. VATTENMÄNGDER 2003-2009 6000000

Avloppsslammet är certifierat enligt REVAQ-systemet. Detta innebär att slammet kan spridas på åkermark och bidra till att nå det nationella miljömålet om återföring av minst 60 procent av fosforn från avlopp ska utnyttjas som växtnäring.

5000000

4000000

Vattenenheten arbetar i ett långsiktigt perspektiv när det gäller utvecklingen av verksamheten. Detta görs bland annat genom god anläggningskännedom bland medarbetarna så att fel och brister kan förebyggas och de akuta felen minimeras. Vidare har enheten en långsiktig projektplanering för att säkerställa anläggningarnas livslängd.

3000000

2000000 2003 Renat

2004 Pr

2005 oducerat

2006

2007

Debitera

2008

2009

53 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

INRIKTNINGSMÅL | VATTEN

Vatten- och avloppsverksamheten skall långsiktigt säkerställas på ett miljövänligt och ekonomiskt sätt där kunderna fortlöpande informeras. Kretsloppstänkande ska genomsyra verksamheten

INRIKTNINGSMÅL | ÅTERVINNING OCH AVFALL

Avfallsmängden ska minimeras genom bättre materialåtervinning, sortering och information. Avfallet skall hanteras på ett effektivt och miljömässigt sätt där de resurser som finns i avfallet i form av energi tas till vara på bästa möjliga sätt med hänsyn till ekonomi, miljö och teknik.

MÅLUPPFYLLELSE

Vattenenhetens verksamhet genomsyras av ett långsiktigt verksamhetssätt och en tydlighet i den ekonomiska uppföljningen. Hela verksamheten är ett kretsloppssystem i samhället, vilket präglar verksamheten när det gäller samhälls- och miljönyttan. Resultatmålen för verksamheten bedöms att i huvudsak kunna nås inom målperioden. De mål som inte bedöms att nås är beroende av teknik från leverantörer, samarbete med andra entreprenörer alternativt fördjupad planering för att kunna nås. Samtliga resultatmål bedöms möjliga att nå, men inte inom den utsatta tiden. MÅLUPPFYLLELSE

Avfallsmängderna ökar över tid och är starkt kopplade till konjunktur och konsumtion. Allt mer avfall och material återvinns och avfall till deponi eller energiåtervinning minskar. För att nå målet vad gäller materialåtervinning krävs att hushållens matavfall behandlas skilt från brännbart avfall vilket kommer att ske tidigast 2011. Avfallshanteringen är en väldigt transportintensiv verksamhet, där förnyelsebara drivmedel minskar miljöbelastningen.

VÄRDERING AV MÅLUPPFYLLELSE:

Ja, vi tror att förväntade insatser kommer att räcka för att nå målen i tid.

Nej, vi tror inte att förväntade insatser kommer att räcka för att nå målet i tid.

Vi är tveksamma till att förväntade insatser räcker – fler insatser behövs för att vi säkert ska kunna nå målet i tid.

EKONOMI

Verksamheten Vatten Motala redovisar ett överskott på 0,7 miljoner kronor. Överskottet redovisas i bokslutet som en skuld till VA-kollektivet. Vatten Motala har utöver en kortfristig skuld till VA-kollektivet på 0,7 miljoner kronor en fond på 1,7 miljoner kronor som är resultat av tidigare års överskott. Verksamheten Återvinning och avfall redovisar ett överskott på 0,7 miljoner kronor som redovisas till en utjämningsfond som ökar till 8,3 miljoner kronor. Dessutom har verksamheten avsatt 0,5 miljoner kronor till en fond för återställning av Tuddarps deponi som då ökar till 5,2 miljoner kronor. FRAMTID

För att möjliggöra produktion av biogas från reningsverket genomfördes en ombyggnad och komplettering med en gasreningsanläggning under 2009. Detta möjliggör egen produktion av biogas på cirka 320 000 kubikmeter/år. Kommande arbete innebär en optimering av rötningsprocessen och intrimning av anläggningen för att därigenom öka produktionen till förhoppningsvis 400 000 kubikmeter/år. En målsättning inom avfallsverksamheten är att öka källsorteringen av det organiska avfallet. Under våren förväntas ett beslut om att införa källsortering av hushållens organiska avfall i Motala kommun. Om detta beslutas kommer cirka 3 000 ton organiskt avfall att omhändertas och rötas till biogas. Studier pågår för att klarställa om detta avfall kan behandlas lokalt i reningsverkets befintliga rötkammare. Detta innebär i så fall en utökad produktion av cirka 300 000 kubikmeter biogas. Om Östgötatrafikens mål att alla fordon ska drivas med förnyelsebart bränsle senast år 2015 ska nås behövs det cirka 1 500 000 kubikmeter gas i Motala. Diskussioner förs med Svensk Biogas om hur dessa volymer ska skapas. Länsstyrelsen har förelagt Motala kommun ett vite på 25 miljoner kronor om inte åtgärder har vidtagits senast år

2012 som säkerställer föreskrivna krav avseende kväverening. Av denna anledning pågår ombyggnad av reningsverket. Ombyggnaden beräknas vara klar under hösten 2010 och beräknas kosta cirka 25 miljoner kronor. En faktor som kan påverka verksamheten framöver är EU:s ramdirektiv för vatten vilket innebär att alla medlemsländer inom EU ska uppnå god vattenstatus för ytvatten, kustvatten och grundvatten senast 2015. För närvarande pågår arbete med att skydda vattentäkter med vattenskyddsområden. Ett nytt ramdirektiv för avfall har beslutats inom EU med en införandetid på 24 månader i medlemsländerna. Krav finns på att minska mängderna samt främja återanvändning och materialåtervinning. Vår bedömning är därför att mer avfall kommer att materialåtervinnas, behandlas biologiskt och energiåtervinnas. Deponering kommer att minska ytterligare och koncentreras till några få regionala deponier. Ändringar i miljöbalken kommer att minska på omfattningen av det kommunala renhållningsmonopolet och ge verksamheter möjlighet att fritt välja vem som hämtar brännbart hushållsavfall. Skatten på brännbart hushållsavfall, idag 230 kronor/ton, avskaffas 1 oktober 2010 vilket påverkar taxan 2011. Under kommande år kommer en ny återvinningscentral att färdigställas i Vadstena. Investeringar kommer också att görs i befintliga återvinningscentraler för att svara mot ökade avfallsmängder, ökad sortering och mer företagsbesök. Under de kommande åren kommer Banverket att fortsätta köra upp överskottsmassor till Tuddarps gamla deponi. Denna deponi ska sluttäckas med ett tätskikt och övertäckas med cirka 100 000 ton jordschakt. Avtal har tecknats med Banverket som garanterar Tuddarps avfallsanläggning schaktmassor till sluttäckning.

Ă&#x2026; R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

SammanstĂ¤lld redovisning

55 4 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Sammanställd redovisning ekonomisk översikt Med sammanställd redovisning avses den kommunala motsvarigheten till koncernredovisning. Syftet med redovisningen är att ge en samlad bild av nämndernas och bolagens verksamheter och ekonomiska ställning. Den sammanställda redovisningen innebär inte en summering av årsredovisningarna utan innehåller justeringar och elimineringar av koncerninterna transaktioner. I kommunens sammanställda redovisning ingår förutom nämndernas verksamhet även Bostadsstiftelsen Platen. Till och med 2008 ingick även Motala Småindustri AB men beslut om likvidation fattades vid dess årsstämma 2008-04-15. BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN

Bostadsstiftelsen Platen ska inom Motala kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga bostäder, affärslägenheter, byggnader för kommunal service och tillhörande kollektiva anläggningar. Med hänsyn till de kommunala självkostnads- och likställighetsprinciperna ska stiftelsen främja bostadsförsörjningen i Motala. Bostadsstiftelsen Platen omsatte 331 miljoner kronor under 2009. Hela 96 procent av lägenheterna är uthyrda, vilket är mycket bra. Flyttningsfrekvensen under året var 20,7 procent, motsvarande siffra för 2008 var 19,8 procent. Affärscentrum i Charlottenborg har under året renoverats med nytt ytskikt på golv och väggar samt upprustning och utökning av torgyta och parkeringsplatser. Utvecklingen kommer att fortsätta kommande år inom projektet ”Tillsammans i Charlottenborg”. Vidare har nio lägenheter i Charlottenborg byggts om efter önskemål från hyresgästerna. Ombyggnationerna avser främst öppnare planlösningar samt ombyggnader av kök till dagens moderna standard. En ombyggnation har genomförts på trygghetsboendet Svanen i Borensberg som omfattat lägenheter, lokaler, inglasning av loftgångar samt en uteplats. På fastigheten Bergstrollet 2 har en nybyggnation av ett vårdboende påbörjats. Byggnationen ska innehålla femtio lägenheter samt vårdutrymmen, cafeteria och pool. Invigning och inflyttning beräknas ske i septemberoktober 2010. Under hösten påbörjades en byggnation av dagstuga på fastigheten Tuvullen 1 och som utgör en utveckling av befintlig trygghets- och vårdboende. Företagets målsättning är att bibehålla en stor omfattning på underhållet och årets underhållskostnader uppgick till 46 miljoner kronor. Under året avsattes resurser för att genomföra de beställningar som gjorts av Platens hyresgäster inom ramen för det hyresgäststyrda underhållet.

Arbetet med upprustning av fasaderna på Ekönområdet har fortsatt. Ett drygt sjuttiotal badrumsrenoveringar har genomförts samt underhåll av befintliga avloppsstammar. Ett fortsatt utbyte av kulvertar för varmvatten på området Tegelviken. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 17,5 miljoner kronor och årets resultat blev en vinst på 11,8 miljoner kronor. Bostadstiftelsen platen Grundfond, tkr Kommunens andel, % Omsättning, tkr

2009

2008

11 000

100

330 668

324 305

Resultat före bokslutsdispositioner, tkr

17 533

17 512

Årets resultat, tkr

11 768

13 293

1 253 940

1 237 686

Balansräkningens omslutning, tkr Soliditet, %

Antal anställda

Resultat (SIFFRORNA INOM PARENTES AVSER 2008)

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

2009 års utfall för verksamhetens nettokostnader blev 1 736,3 miljoner kronor (1 711,8). Nettokostnadsökningen uppgick 2009 till 24,5 miljoner kronor (1,4 procent). Verksamheten i den sammanställda redovisningen tar i anspråk 95 procent av skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning. FINANSNETTO

Årets finansnetto har förbättrats med 7,7 miljoner kronor sedan föregående år och uppgår till -37,4 miljoner kronor (-45,1). FINANSNETTO | MKR

60 50 40 30 20 10 0 2005 Räntekostn Ränteint

2006

2007

2008

2009

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER

Resultat före extraordinära poster blev + 47,7 miljoner kronor (+35,0). Nettoinvesteringsnivån i koncernen 2009 var 157,4 miljoner kronor (116,1). Årets investeringar inriktades främst på upprustning av skolor, förskolor, exploatering, valedningar, gator och vägar samt renovering av Gamla Motala Verkstad för kommunen samt ny- och ombyggnationer inom bostadsstiftelsen.

RÖRELSEKAPITAL OCH LIKVIDITET | MKR

200 150 100 50 0 -5 0 -100 -150 -200 -250 -300

RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER | MKR

2005

2006

Likvida medel

2007

2008

2009

Rörelsekapital

100 80 60

LÅNESKULD

40 20 0

2005

2006

2007

2008

2009

Den långfristiga nettoupplåningen har under året minskat med 4,7 miljoner kronor och uppgår på balansdagen till 988,5 miljoner kronor (993,2). LÅNESKULD | MKR

1500 1200

ÅRETS RESULTAT

Den sammanställda redovisningen för Motala kommun visar ett positivt resultat för 2009 med 42,0 miljoner kronor. Resultatet är en förbättring med 11,2 miljoner kronor från föregående år.

900 600 300 0

2005

2006

2007

2008

2009

ÅRETS RESULTAT | MKR

100 80 60

SOLIDITET

40 20 0

2005

2006

2007

2008

2009

Finansiering

Soliditeten är ett mått på den finansiella styrkan i ett långsiktigt perspektiv. Det är ett negativt tecken om soliditeten successivt försämras. Ökad soliditet kan uppnås med en förbättrad resultatutveckling. Detta genom att nettoinvesteringsvolymen bättre stämmer överens med internt tillförda medel inom koncernen. SOLIDITET

RÖRELSEKAPITAL OCH LIKVIDITET

Rörelsekapitalet har under året förbättrats men är fortfarande kvar på en svag nivå, -232,0 miljoner kronor (-254,7). Koncernens likviditet uppgick på balansdagen till 185,6 miljoner kronor.

40 30 20 10 0

2005

2006

2007

2008

2009

57 6 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

ANTAL ANSTÄLLDA

Antalet månadsanställda i koncernen Motala kommun var under året 3 703 personer. Av de anställda är 79 procent kvinnor. Kommunen svarar för huvuddelen anställda (3 607 personer) medan bostadsstiftelsen Platen har 96 anställda. Under året har de månadsanställda i kommunen minskat med 183 personer. ANTAL MÅNADSANSTÄLLDA I KOMMUNEN

4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0

2005

2006

2007

2008

2009

Framtiden Koncernen måste fortsätta sina ansträngningar för att bibehålla en ekonomisk balans. Det kan ske genom att verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. I framtiden gäller det att klara investeringsnivån inom ramen för beslutade mål. Om detta infrias kommer koncernen att kunna gå in i en fas där utvecklingsfrågor får en mer framträdande roll. Det handlar om att utveckla såväl arbetsformer som verksamhet. Detta gör att det finns goda förutsättningar för koncernen att göra ett bra resultat under 2010. Däremot kvarstår problemen för 2011 när det tillfälliga konjunkturstödet på 12 miljarder kronor upphör till kommunerna. En stor utmaning som kommunen står inför är att anpassa verksamheten när behov eller resurser förändras. Demografin och andra faktorer gör att det krävs en omfördelning av resurser inom den kommunala verksamheten.

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Sammanställd resultaträkning Tkr Not

not

2009

2008

Verksamhetens intäkter

769 316

745 048

Verksamhetens kostnader

-2 381 150

-2 325 864

Avskrivningar

-124 457

-130 961

-1 736 291

-1 711 777

Skatteintäkter

1 428 028

1 422 647

Generella statsbidrag

329 392

313 974

Fastighetsavgift

64 010

55 219

Verksamhetens nettokostnader

Finansiella intäkter

4 219

6 826

Finansiella kostnader

-41 614

-51 891

47 744

34 998

Bokslutsdispositioner

-816

759

Resultat före extraordinära poster

Skattekostnader

-4 949

-4 978

ÅRETS RESULTAT

41 979

30 779

Sammanställd finansieringsanalys DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

2009

2008

Förändring av eget kapital

41 979

30 779

Avskrivningar

124 457

130 961

Förändring pensionsskuld inkl löneskatt

2 877

152

Avsättning lösen av tågleasing

4 500

Avsättning framtida pensionsutbetalningar

14 000

Återställande deponi

-237

Avsättning till statlig infrastruktur

96 529

Övriga ej likviditetspåverkande poster

-20 015

-13 107

259 590

153 285

Förändring kortfristiga fordringar

-15 223

-5 754

Förändring förråd

592

-500

Förändring kortfristiga skulder

116 030

8 500

360 989

155 531

Medel från verksamheten

Kassaflöde från den löpande verksamheten

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Utbetalning fastigheter och anläggningar

-146 121

Inbetalning fastigheter och anläggningar

21 745

36 529

Utbetalning maskiner och inventarier

-35 459

-31 444

Inbetalning maskiner och inventarier Kassaflöde från investeringsverksamheten

-123 431

2 394

2 239

-157 441

-116 107

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån

24 865

480 581

Amortering av lån

-29 521

-537 313

Ökning långfristiga fordringar

-96 428

-4 446

Minskning långfristiga fordringar

10 655

1 279

-90 429

-59 899

113 119

-20 475

Likvida medel vid årets början

16 096

82 044

Likvida medel vid årets slut

129 215

61 569

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

Årets kassaflöde

59 8 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Sammanställd balansräkning TILLGÅNGAR

Not

Anläggningstillgångar

2009-12-31

2008-12-31

Materiella anläggningstillgångar Mark och byggnader

Maskiner och inventarier

94 611

81 755

2 503 057

2 459 795

Summa materiella anläggningstillgångar

2 408 446

2 378 040

Medfinansiering till statlig infrastruktur Bidrag till statlig infrastruktur

96 000

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier, andelar m.m.

Långfristiga fordringar

4 057

3 983

30 712

41 013

Summa finansiella anläggningstillgångar

34 769

44 996

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

2 633 826

2 504 791

Omsättningstillgångar

Förråd m.m.

2 633

3 225

Kortfristiga fordringar

135 288

120 065

Likvida medel

185 625

61 569

Summa omsättningstillgångar

323 546

184 859

SUMMA TILLGÅNGAR

2 957 372

2 689 650

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital Balanserat eget kapital

1 215 973

Varav årets resultat

41 979

30 779

1 215 973

1 173 023

Summa eget kapital

1 173 023

Avsättningar Avsättningar för pensioner

47 447

44 570

Övriga avsättningar

53 299

39 308

100 746

83 878

Summa avsättningar

Skulder Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut

988 541

Skulder till statlig infrastruktur

96 529

1 085 070

993 196

Summa långfristiga skulder

993 196

Kortfristiga skulder Kortfristiga lån

29 762

28 720

Leverantörsskulder

108 257

106 943

Övriga kortfristiga skulder

229 064

228 635

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

188 500

75 255

Summa kortfristiga skulder

555 583

439 553

Summa skulder

1 640 653

1 432 749

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

2 957 372

2 689 650

Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden

776 598

803 077

därav koncerninterna åtaganden

615 000

639 000

Ställda panter Fastighetsinteckningar

360 556

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Notförteckning

Not 1 Verksamhetens intäkter

2009

2008

Motala kommun

493 882

Bostadsstiftelsen Platen Motala Småindustriaktiebolag

2008

468 402

Motala kommun

2 199

2 672

331 767

331 532

Bostadsstiftelsen Platen

-56 333

-54 887

Summa

769 316

745 048

Motala kommun Bostadsstiftelsen Platen Motala Småindustri AB Interna mellanhavanden (elimineringar) Summa

Summa

Not 11 Kortfristiga fordringar Bostadsstiftelsen Platen

2 200 090

2 148 859

237 393

231 628

264

-56 333

-54 887

2 381 150

2 325 864

Motala Småindustri AB Interna mellanhavanden (elimineringar) Summa

Bostadsstiftelsen Platen

80 581

86 251

Motala Småindustri AB

Bostadsstiftelsen Platen

43 876

44 710

Summa

124 457

130 961

Not 4 Finansiella intäkter

1 197

2 605

Motala Småindustri AB

777

1 103

Interna mellanhavanden (elimineringar)

Summa

272 -354

4 219

6 826

Not 5 Finansiella kostnader Motala kommun Bostadsstiftelsen Platen Motala Småindustri AB Interna mellanhavanden (elimineringar) Summa

Not 6 Mark och byggnader Motala kommun Bostadsstiftelsen Platen Summa

Motala kommun Bostadsstiftelsen Platen Summa

Motala kommun Bostadsstiftelsen Platen Interna mellanhavanden (elimineringar) Summa

Not 9 Långfristiga fordringar Motala kommun Bostadsstiftelsen Platen Summa

317 -11 200

1 215 973

1 173 023

10 287

-354

41 614

51 891

Not 15 Övriga avsättningar Motala kommun

34 283

48 263

34 500

5 036

4 808

53 299

39 308

Bostadsstiftelsen Platen (uppskjuten skatteskuld) Summa

1 161 065

0 -11 000

44 570

-340

2 378 040

47 447

1 166 915

61 569

10 983

2 408 446

333

185 625

Bostadsstiftelsen Platen 40 287

1 216 975

45 140

36 464

1 241 531

16 096

56 410

Motala kommun

34 162

Not 16 Långfristiga skulder

Fördelning av långfristiga skulder exkl. pensionsskuld

87 667

75 398

6 944

6 357

94 611

81 755

Not 8 Aktier, andelar m.m.

Not 14 Avsättningar för pensioner

Summa

129 215

11 957

Not 7 Maskiner och inventarier

Summa

7 792

120 065

901 115

Bostadsstiftelsen Platen

135 288

282 791

Bostadsstiftelsen Platen

-340

-8 516

295 147

4 303

Interna mellanhavanden (elimineringar)

-7 176

931 826

3 362

Motala Småindustri AB

10 073

Motala kommun

Motala kommun Varav räntebidrag

118 488

18 596

Not 13 Eget kapital

123 868

Not 12 Likvida medel

Motala kommun Summa

553 3 225

Motala kommun

434 2 633

Motala kommun

Not 3 Avskrivningar

2009

Interna mellanhavanden (elimineringar)

Not 2 Verksamhetens kostnader

Not 10 Förråd m.m

Motala kommun

254 187

Bostadsstiftelsen Platen

830 883

836 170

1 085 070

993 196

Summa Not 17 Kortfristiga skulder

14 927

15 053

130

-11 000

-11 200

4 057

3 983

26 201

26 645

4 511

14 368

30 712

41 013

157 026

Motala kommun

450 868

344 403

Bostadsstiftelsen Platen

111 891

103 630

Motala Småindustri AB Interna mellanhavanden (elimineringar) Summa

-7 176

-8 516

555 583

439 553

6 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 M O TA L A K O M M U N

Revisionsberättelse Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat om den verksamhet som under 2009 bedrivits i styrelsen, nämnderna och fullmäktigeberedningarna skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som gjorts inom styrelsen och nämnderna varit tillräcklig. Vidare har vi genom utsedda revisorer och lekmannarevisorer även granskat verksamheten i kommunens företag.

När det gäller kommunens finansiella mål kan vi konstatera att kommunen under 2009 uppnått tre av de fem målen. De två mål som ej uppnåtts är dels målet om att resultat före extraordinarie poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning skall uppgå till minst 2 %, dels målet om att soliditeten ska vara något stigande. Detta visar på behovet av fortsatt ekonomisk försiktighet, tydlig styrning och kontinuerlig uppföljning inom alla verksamheter.

Vi har utfört vårt granskningsuppdrag i enlighet med kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och i den omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. I vår granskning har vi biträtts av sakkunniga från Komrev inom PricewaterhouseCoopers.

I föregående års revisionsberättelse påpekade vi att nämndernas redovisning av kapitaltjänstkostnaderna måste ändras så att det resultat som redovisas är rensat från avvikelser mot budgeterade kapitaltjänstkostnader. Revisorerna kan konstatera att denna förändring skett i årets redovisning.

Vi har löpande under året delgivit berörda nämnder resultaten av de granskningar vi genomfört. Rapporter över genomförda granskningar har löpande under året även överlämnats till kommunfullmäktige. Vi har också träffat nämndernas och beredningarnas presidier liksom förvaltningsledningar under året för diskussion och informationsutbyte kring olika aktuella frågor. Slutligen har vi tagit del av kommunfullmäktiges, styrelsens, nämndernas och beredningarnas protokoll. Vi har granskat kommunens årsredovisning och bedömer att den i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Revisorerna konstaterar att det ekonomiska utfallet för 2009 blev betydligt bättre än prognosen i delårsrapporten, vilket innebär att kommunen för femte året i rad klarat balanskravet. Vi konstaterar också att samtliga nämnder visar positiva resultat vilket bidrar till att skapa bättre ekonomiska förutsättningar inför kommande års mer kärva ekonomi. Revisorerna har tidigare framhållit vikten av att kommunstyrelsen och nämnderna agerar tidigt under året om de befarar att verksamheten inte kommer att kunna bedrivas inom tilldelad budget. Vi kan konstatera att såväl kommunstyrelsen som nämnderna under 2009 agerat tidigt och tydligt vid prognostiserade underskott vilket lett till att samtliga nämnder kan redovisa ett positivt ekonomiskt resultat.

Revisorerna anser att den redovisning av måluppfyllelsen som ges i årsredovisningen har utvecklats betydligt och att det nu finns ett bra underlag för fullmäktiges bedömning av måluppfyllelsen. De bedömningar av graden av måluppfyllelse som kommunstyrelsen och nämnderna själva gör i årsredovisningen uppfattar vi som i allt väsentligt rimliga. Enligt kommunallagen ansvarar respektive nämnd för internkontrollen inom sitt ansvarsområde. Majoriteten av nämnderna arbetar också systematiskt med sin internkontroll. Däremot saknar revisorerna en kortfattad redogörelse för nämndernas internkontrollarbete i årsredovisningen. Vi uppmanar därför nämnderna och kommunstyrelsen att till nästa år kortfattat beskriva det gångna årets internkontrollarbete. Årets genomförda granskningar föranleder inte revisorerna att framföra anmärkning mot kommunstyrelsen, någon nämnd, fullmäktigeberedning eller enskild ledamot i dessa organ. ANSVARSFRÅGAN

Vi tillstyrker att kommunstyrelsen, nämnderna och fullmäktigeberedningarna samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2009. Vi tillstyrker även att kommunens årsredovisning för 2009 godkänns. Den är i allt väsentligt upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Motala 2010-03-31

Ulla Axelsson

Sven Svensson

Rolf Lövgren

Solveig Isaksson

Stefan Hörnell

Ragnhild Wärn

Christer Peterson

Motala kommun 2009 VM i vindsurfing VM i vindsurfing arrangerades i Motala 13 -16 augusti 2009. Den populära Kona-klassen lockade 90 deltagare från hela världen. Samtliga medaljer gick till Sverige, bland annat vann Karin Wendt från Motala guld i damklassen.

En ny fritidsgård Skolgårda fritidsgård öppnade portarna under året vilket innebär att Motala kommun nu bedriver fritidsgårdsverksamhet på fyra platser i kommunen. Dessutom finns det ytterligare nio föreningsdrivna fritidsgårdar.

Näridrottsplats Skolgårda Under hösten invigdes kommunens första näridrottsplats på Skolgårda skola. Den ger möjlighet för såväl spontanidrott som aktiviteter för skola och föreningsliv.

Speedway Under 2009 arrangerades flera välbesökta elitseriematcher med Piraterna. I den jämna serien hamnade Piraterna på nedre halvan men nu tar de nya tag till nästa säsong i Elitserien.

Biogasmack Biogassatsningen i Motala fortsätter. En produktionsanläggning för biogas invigdes under året. Kommunen har nu två biogasmackar, ett sjuttiotal biogasdrivna personbilar, fyra sopbilar och två stadsbussar.

Motala – årets cykelstad 2009 Motala utnämndes till Årets cykelstad 2009. Cykelfrämjandet hade följande motivering: ”Motala har på ett kreativt och uppfinningsrikt sätt tagit sig an frågan om att ge fler av invånarna möjlighet att använda cykeln. Motala kan på många sätt verka som en inspirationskälla för andra kommuner.”

motala.se