SKÅNE. LRF-ordförande efterlyser ökad lönsamhet och stabilare förutsättningar för svenskt lantbruk. Sid 4
TREND. Problemen med torkperioder gör att intresset för bevattningsdammar ökar kraftigt. Sid 10
FISKODLING. Utsättning av fisk gjorde odlare i Småland till kunglig hovleverantör. Sid 14
INFORMATIONSTIDNINGEN FÖR JORDBRUK, SKOGSBRUK OCH NATURVÅRD
Högtryck i familjeföretaget
KLASSIKER. Det stundar högsäsong på Ello i småländska Lammhult. Under hösten och framför allt december går produktionen på högvarv då bland annat sylta och isterband ska levereras till julborden.
LÄS MER PÅ SIDORNA 6–7
Intresserade grisbönder
ÖPPET HUS. Såväl produktnyheter som föreläsningar väckte stor nyfikenhet bland besökarna på Skiolds öppet hus i Munka Ljungby. En hög efterfrågan på griskött bidrar till optimismen. LÄS MER PÅ SIDAN 2
Nr 6 2024
Manuella huggare en tillgång
i bokskogen
SKOGSVÅRD. Skogshuggaren Albin är en viktig del i von Reiserska stiftelsens satsning på att öka andelen lövträd i nordvästra Skåne. Den grova bokskogen tillåter inte skogsmaskiner och då behövs det duktiga personer som utför röjning och planering. LÄS MER PÅ SIDAN 8
Vi köper ditt järn- och metallskrot
Bidra till en hållbar och cirkulär värdekedja. Vi hjälper dig med containerutsättning. Men du kan även leverera in till våra gårdar i Västerås, Karlshamn eller Olofström. Vi erbjuder även hämtning med mindre bil hos er.
DITT JÄRNSKROT FÖRVANDLAS TILL EUROPAS MILJÖVÄNLIGASTE ARMERINGSSTÅL
Vi hämtar eller så kör ni in. Kontakta oss för pris och mer information.
Man vill ju göra ett bra köp. Vara nöjd och komma billigt undan. Så jag prisjämför och hittar det bästa alternativet. Var det en sån jag hade tänkt mig? Nej, men det var ju ett bra köp.
Den goda affärens psykologi är fylld av känslor – rädsla för att bli lurad eller ännu värre: att det skulle finnas en bättre deal runt hörnet. När hela världens information och erbjudanden finns tillgängliga hela tiden är det svårare att känna sig riktigt nöjd med sitt val.
Därför är jag tacksam för den lokala handlaren, som jag kan se i ögonen, känna tillit till och som ger mig ett personligt engagemang. Det är värt något, även i en global och supereffektiviserad ekonomi.
Den här tidningen är fylld av människor som på olika sätt berättar om just sitt personliga engagemang. Och eftersom den kommer till dig helt gratis behöver du inte undra om det finns mer prisvärda alternativ.
Trevlig läsning önskar jag dig!
Jonas Axelsson Chefredaktör
Gynnsamma kalkyler för satsande grisbönder
SKÅNE. Grisboxar, produkter för foderberedning och skivkvarnar var några produkter som visades när Skiold nyligen hade öppet hus i sina lokaler i Munka Ljungby.
– Det finns ett önskemål från slakterierna att fler grisbönder satsar, så vi hoppas att detta kan bidra till att de vågar investera, menar Michael Betåker, säljare vid Skiold.
Besökarna kunde bland annat stifta bekantskap med Vista-boxen, en tvärtrågsbox med extra effektivt urindränerande golv. Modellen har varit med tre år, men har nu börjat tillverkas i ett annat material med en ny sorts glasfiberväggar, slätare och mer lättvättade.
Vidare visades en BB-box i samma material; PN 501, som är byggd med tanke på att ge ett gott djurskydd och kunna göra arbetet lättare för grisbonden genom att boxväggen är låg och han kan utföra en del arbetsuppgifter stående i gången.
Lättare att renovera – För 3,5 år sedan kände Skiold centralt att man ville ändra utbudet produkter och boxar med tillbehör, man ville dra ned på antalet artiklar helt enkelt. Därför har vi nu jobbat fram färre antal standardartiklar som istället kan användas till flera olika boxtyper. Då blir det enklare för lantbrukaren att välja och även kostnadseffektivare, förklarar Mikael Betåker. – Komponenterna till boxarna är ett nytänk. Tack vare standardkomponenter, blir det lättare för lantbrukarna att renovera gamla stall med
nya produkter som passar. Sigma spannmålsrens från DAMA är en annan produkt som visades på ”mässan” och som kan ta bort upp till 90 procent av mycotoxinern från spannmålen. Den har blivit uppmärksammad nu när det pratas mer och mer om spannmålshygien. Under dagen föreläste en av Sveriges största grisproducenter, Oscar Nilsson, Spångboda, Örebro, som 2023 byggde ett stall för 3 200 suggor och ligger i framkant när det gäller effektiv stordrift.
Bra kalkyler
På plats fanns både Scan och KLS Ugglarps som berättade om en optimistisk framtid och branschens behov av griskött.
– Griskalkylen ser bra ut för bönderna. Och fler och fler har insett att det blir viktigare och viktigare att vi i Sverige kan ha en tillräckligt hög egen livsmedelsförsörjning. Finansieringen är dock det stora problemet, man måste ha stora projekt igång för att det ska bli en bra lönsamhet. När det gäller banklån, har många markägare tidigare finansierat sina projekt genom att ta lån på sin värdefulla mark. Nu är det många nya
lantbrukare som enbart är djurägare och för dem är det lite svårare, menar Mikael Betåker.
Han tror dock att det kommer att komma igång fler stallbyggnationer under 2025, eftersom han räknat på
flera stall åt lantbrukare. – Miljötillståndet tar dock väldigt lång tid, och många har sökt investeringsstöd och även den processen är ju lång.
n Thomas Edgren
CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE
Jonas Axelsson jonas.axelsson@krepart.se 073-500 25 29
REDAKTÖRER
Thomas Edgren thomas@krepart.se 070-754 88 87
David Färdigh david@krepart.se 072-309 76 10
ANNONSSÄLJARE
Gull Sjösten gull@krepart.se 072-329 73 10
Gunnar Ericsson gunnar@krepart.se 070-671 42 30
UPPLAGA OCH UTGIVNING
Upplaga: 16 500 ex.
Tryck: Markbladet Tryckeri AB, 2024/10 Foto: David Färdigh, Thomas Edgren, mostphotos.se, Envato
Distribution: Delas ut till jord- och skogsbruksfastigheter i södra Sverige Utgivningsveckor 2024: Vecka 10, 15, 20, 26, 38, 44, 47
Under dagen föreläste en av Sveriges störste grisproducenter, Oscar Nilsson, Örebro, som 2023 byggde ett stall för 3 200 suggor. Foto: Privat
Dennis Holmkvist, inköpsansvarig gris vid KLS Ugglarps, berättade om branschens behov av fler slaktsvin. Foto: Privat
Vista-boxen är en tvärtrågsbox med extra effektivt urindränerande golv. Foto: Privat
Michael Betåker.
Ny ordförande efterlyser stabilare förutsättningar
SKÅNE. Maria Hofvendahl Svensson från Åhus. Det är lantbrukaren som sedan i våras är ordförande för LRF Skåne och dess cirka 15 000 medlemmar. Hon efterlyser ökad lönsamhet och stabilare förutsättningar för svenskt lantbruk.
– Det är hoppfullt att politikerna nu fått upp ögonen för betydelsen av svensk livsmedelsproduktion, men för att våga göra framtidsinvesteringar krävs en mer långsiktig lantbrukspolitik.
Det var när Maria flyttade från Dalarna och blev lantbrukare i Skåne 1983 som hon samtidigt blev medlem i LRF.
– För mig som nyinflyttad var medlemskapet ett bra sätt att bygga nätverk. Dessutom har jag alltid tyckt det är viktigt att engagera sig och att vara med och påverka.
Samlar de gröna näringarna Idag är Maria en känd profil i LRF. Efter sex år som vice ordförande tog hon i våras
över ordförandeklubban i LRF Skåne. Organisationen har i dagsläget cirka 15 000 medlemmar.
– Antalet medlemmar har minskat något, vilket till viss del hänger samman med att lantbrukarna i Skåne blivit färre. Utvecklingen har precis som i övriga landet gått mot färre men större enheter. Samtidigt hoppas vi självklart kunna öka anslutningsgraden. Varför ska man vara medlem i LRF?
– Vi är den enda organi-
sationen som samlar alla de gröna näringarna. Tillsammans skapar vi opinion. Det handlar både om att få igenom saker men lika mycket om att stoppa beslut. Genom åren har vi hindrat en hel del dumheter. Dessutom så utgör LRF ett viktigt nätverk och en trygghet ifall man som enskild lantbrukare råkar illa ut.
Svårt med lönsamheten
Den överordnade frågan just nu för LRF Skåne är ökad lönsamhet. Många lantbrukare upplever situation som tuff konstaterar Maria.
– Även om exempelvis gris- och mjölkproducenterna har det ganska bra i nuläget
så finns det en stor osäkerhet. Det har varit många bakslag de senaste åren, bland annat med torkan 2018 och även fjolårets dåliga skörd. Ofta hinner man inte återhämta sig och komma upp över vattenytan förrän det är dags för nästa kris.
Vad som skulle behövas enligt Maria är en mer långsiktig lantbrukspolitik som skapar stabila spelregler och därmed en mer genuin trygghet.
– Ta exemplet med dieselskatten. Det är beslutat att avdraget ska vara kvar under 2025 men vad händer sedan? Bristande lönsamhet och kortsiktigheten i lantbrukspolitiken gör att många
”Att inte längre klassa lantbruk som miljöfarlig verksamhet skulle underlätta väldigt mycket.”
inte vågar göra investeringar inför framtiden.
Ökad självförsörjningsgrad Det finns dock ljuspunkter framhåller Maria. Att politikerna fått upp ögonen för betydelsen av svensk livsmedelsproduktion är positivt och inger hopp.
– Självförsörjningsgraden i Finland och Danmark är 80 respektive 100 procent. Sverige ligger än så länge på 50 procent men målet är nu att den siffran ska öka. Det skapar optimism i branschen. Sedan gäller det att ambitionerna omsätts i praktiska handling.
En åtgärd som Maria efterlyser är förändringar i lagstiftningen.
– Att inte längre klassa lantbruk som miljöfarlig verksamhet skulle underlätta väldigt mycket. Det är något som vi önskat och framfört i många år.
n David Färdigh
Det är positivt att politikerna fått upp ögonen för svensk livsmedelsproduktion. Men för att lantbruket ska kunna göra investeringar för framtiden krävs ökad lönsamhet och en mer långsiktig lantbrukspolitik, säger LRF Skånes ordförande Maria Hofvendahl Svensson.
Foto: LRF/Pressbild
priser är exklusive moms
Valtra Nx 163 -16 midjestyrd med lastare Ring om pris
Valtra N154 -16 Lastare Frontlyft 4500tim 799 000
Valtra N154 -16 Lastare Frontlyft 4500tim 799 000
Valtra N123 -14 H5 med Lastare 439 000
Våra kunder från Danmark och Tyskland söker fastigheter i Sverige.
Funderar ni på att sälja? Slå oss en signal!
Kontakta oss! Tel. 0476-120 00 www.sfbab.se
NYHET!
Räckvidd 4,55 m från traktorns centrum. Du når även andra sidan av diket.
Kraftig konstruktion, finsk kvalitetsprodukt. Kardandrift med lamellkoppling.
Uppvikbart frontkastskydd för maximal körhastighet och kapacitet.
Traktorer
Valtra N174 frontlyft, kraftut. fram -17
Valtra 6850, lastare -99
Valtra 6850, lastare -02
Valtra 6750, lastare -02
Valtra 6350, lastare -07
Valtra 6665 -95
Valtra 800, lastare -00
Valmet 505, lastare -85
Valmet 755 lastare -90
Valmet 865, lastare -99
Valmet 900, lastare -00
MF 175, 2WD , lastare -71
Deutz 7207 -85
IH 955 -82
McCormik 523, 2WD -67
Lastmaskiner
BM L90 -90
BM L30 -99
BM 4300 -85
Everun 2500 teleskop -23
Hästtransporter
Ifor Williams HBX511, utlastning fram, nyskick -21
Kylinge boggie 1400 -03
Balgripar
Stora BM & SMS/Trimafäste
Dieseltankar
Entreprenadtankar 1–3 m3
besiktade
Gårdstankar 1,5–6 m3
besiktningsintervall 6–12 år
Dieseltank 10 & 20 m3 besiktningsintervall 12 år
dumperkärror T8, T10 fördelaktiga priser!
Stina och Lisa är tredje generationens charkuteriföretagare
”Nyfikenheten
var
större än rädslan”
KRONOBERG. Sylta och isterband är storsäljarna från livsmedelsproducenten Ello i Lammhult. Familjeföretaget med slakteri och charkuteri är nu inne på tredje generationen med vd Stina Selander och marknadschefen Lisa Andersson som ägare. Systrarna tvekade inte särskilt länge när de blev tillfrågade om att ta över.
– Nyfikenheten var större än rädslan.
Det stundar högsäsong på Ello i småländska Lammhult. Under hösten och framför allt december går produktionen på högvarv då bland annat sylta och isterband ska levereras till julborden.
– Som mest kan det bli upp till tio ton isterband i veckan, berättar Lisa.
Grundades 1947 Ello i Lammhult grundades 1947 och är ett familjeföretag som nu är inne på tredje generationen. Systrarna Stina Selander och Lisa Andersson har tagit över rodret. Bådas uppväxt kretsade
”2020 började jag som kvalitetschef och blev sedan vd 2021.”
mycket kring Ello. – Vår pappa Kent var nästan alltid här i fabriken och vi hoppade ofta in och
jobbade extra under säsongstopparna. För oss var Ello vardag och något naturligt, berättar Stina.
Fanns det då i tankarna att ni en dag skulle ta över verksamheten?
– Frågan har väl alltid funnits i luften men det var först för några år sedan det blev skarpt läge.
Återvände till Lammhult
Båda systrarna har studerat och gjort yrkeskarriär bortom Ello och Lammhult. Lisa pluggade ekonomi och jobbade som inköpare på ett företag i IT-branschen. Stina jobbade som reseledare
i Alperna, utbildade sig till personalvetare med HRinriktning och bodde under flera år i Stockholm.
– När jag sedan återvände till Lammhult så aktualiserades frågan om att gå in i familjeföretaget. Pappa Kent började fundera på framtiden och därefter skedde det i etapper. 2020 började jag som kvalitetschef och blev sedan vd 2021.
Nu eller aldrig
”Som mest kan det bli upp till tio ton isterband i veckan.”
Lisa valde också att haka på och blev marknadschef 2023 samtidigt som systrarna tillsammans tog över ägarskapet.
– Vi kände väl båda att det var nu eller aldrig.
Var det ett självklart beslut?
– Visst fanns det funderingar och tvekan. Skulle två unga kvinnor kunna driva ett företag i en sådan mansdominerad bransch? Och vad visste vi rent praktiskt om slakteriverksamhet och charkuteritillverkning? Men
är
generationens charkuteriföretagare.
” Visst fanns det funderingar. Skulle två unga kvinnor kunna driva ett företag i en sådan mansdominerad bransch?”
nyfikenheten var större än rädslan.
Att de var två underlättade också. De båda har en nära syskonrelation och beskriver det som att de drar och pushar varandra.
– Och dessutom komplet-
De
tredje
Systrarna Stina Selander och Lisa Andersson har tagit över rodret på klassiska Ello i Lammhult.
” Vi kompletterar varandra på ett bra sätt. Stina är den som gasar på medan jag vill ha struktur och bromsar när det går för fort.”
terar vi varandra på ett bra sätt. Stina är den som gasar på medan jag vill ha struktur och bromsar när det går för fort, berättar Lisa.
De senaste åren har varit inspirerande men också utmanande konstaterar systrarna. Inflationen som drev på prisutvecklingen 2022 innebar en prövning.
– Det var ökade priser på både råvaror och förbrukningsmaterial samtidigt som det var tufft att få igenom prisjusteringar i nästa led.
Vad har varit roligast?
– Att se hela organisationen växa och utvecklas. När jag började var vi 30 medarbetare i koncernen och nu är vi 40, berättar Stina.
Målsättningen är fortsatt tillväxt.
– Vi ska växa kontrollerat och fortsätta göra investeringar i verksamheten. Nyligen har vi exempelvis investerat i en ny tillverkningslina för sylta.
Just sylta och isterband är
storsäljarna på Ello i Lammhult, något som Stina och Lisa tackar sina förfäder för.
– Deras recept utgör fortfarande grunden i tillverkningen. Att fortsätta på deras linje och göra det vi är bra på är framgångskonceptet.
Vad tror ni om framtiden för charkuteribranschen?
– Positivt! På senare tid har kött åter blivit trendigt och vi känner att utvecklingen vänt uppåt igen.
Förnyelse av sortimentet Ello i Lammhult andas mycket tradition men en viss förnyelse av sortimentet sker regelbundet. Senaste nyheten är korv-konceptet Stinas utvalda. Som namnet antyder är det vd:n själv som gjort urvalet.
– Det är en serie bestående av fyra korvar med olika smaker. Stinas utvalda säljs på den lokala marknaden, det vill säga i Lammhult och Växjö med omnejd. n David Färdigh
Fakta.
Ello i Lammhult
Företaget startades 1947 av L-O Andersson i Lammhult. Idag drivs det av systrarna Stina Selander och Lisa Andersson som är tredje generationen. Sedan starten har Ello huvudsakligen använt råvaror från småländska gårdar.
Butiken 1955.
Produktionen med slakteri, charkuterifabrik, packning och distribution ligger på ett och samma ställe. Ello i Lammhult hette tidigare Ello-Livs. Nyligen har företaget förnyat sin logotyp, designen på förpackningar och hemsidan. Kvaliteten och den småländska mattraditionen består.
1964 byggs en butik under namnet Ello-Livs.
Foto: Ello
Foto: Ello
Foto:
Foto:
Stiftelse satsar på att öka andelen lövskog
SKÅNE. – Boken är relativt vanlig i nordvästra
Skåne och populär att vandra i. Vi vill ha en fin bokskog på våra fastigheter och göra den lättillgänglig för allmänheten att ströva i!
Det säger Björn Mauritzon, skogligt ansvarig i von Reiserska stiftelsen och före detta skogsförvaltare vid
Södra som har vårdat skogen i Lärkesholm och fastigheterna Ljungskog och Killeröd på ett bra sätt.
Bokbestånd av sämre kvalitet i regionen höggs ned under 1960-talet. Nu är man inne på den andra generationen fin bokskog berättar Björn, och vill att man satsar
mer på lövskogar. Han märkte att de under pandemin fick extra många besökare på de vandringsleder som stiftelsen märkt ut i Lärkesholm.
– Skåneleden löper också genom området och det finns en del övernattningsvindskydd. Bokskog är fin att vandra i speciellt under våren med sina ljusgröna löv.
– Vi i stiftelsen har tagit ett beslut att öka andelen lövskog kring sjöarna i om-
”Vi har grov bokskog som vi inte kan ta in skogsmaskinerna i, och då behövs det personer som utför röjning och planering.”
rådet och vi har ersatt äldre granskog mot främst ek och björk, bland annat i ett nytt sammanhängande område på 10 hektar. Vi vill anlägga mer lövskog kring Lärkesholmssjön, och ha gran längre in, förklarar Björn Mauritzon.
Viktig tillgång Manuella huggare som Albin och hans kollegor är förstås viktiga att ha tillgång till för skogsbruket.
– Vi har varit mycket måna om våra manuella huggare. Vi har grov bokskog som vi inte kan ta in skogsmaskinerna i, och då behövs det personer som utför röjning och planering.
Tack vare att Albin och hans vänner kommit in parallellt med våra äldre huggare har vi kunnat skola in dem i våra tankar på hur skogen bör skötas, konstaterar Björn.
Förskonade från barkborrar När det gäller gran har man varit relativt förskonad från granbarkborre i området.
Detta då marken är bördig och det faktum att det har fallit mycket regn här. – Enbart enstaka bestånd har drabbats. Men antalet vildsvin har ökat, de bökar och gör nytta för oss i skogsbruket. Rådjuren går upp och ned i bestånden men innebär inget besvär för våra skogar. Vi har lite dovhjort, 10-15 stycken, en liten klunga så inte så mycket som det rör sig på andra platser. Lite besvär har vi av snytbaggen, men långt ifrån så myck-
et som på andra platser, sammanfattar Björn läget för stiftelsens skog. Tips till andra skogsägare? – Sköt din skog, var aktiv. Det är det jag har varit under min tid som förvaltare. Passa på när du gör en slutavverkning att titta framåt – här ska du ju gallra om 25 år. Gör en bas-väg redan nu. Gör skråvägar i en backe. Rensa dikena. Tänk framåt, mot nästa generation som kommer. Skogen är idag en mycket viktig inkomstkälla, som genererar stora intäkter!
Fotnot. Von Reiserska stiftelsen ska enligt stadgarna från 1792 utdela 80 % av avkastningen till främst pensioner till frälse och ofrälse, lika många män som kvinnor. Dessutom går viss del till brudgåvor, till mindre bemedlade samt till stipendium till studerande. I fjol 2024 delades cirka fem miljoner kronor ut.
n Thomas Edgren
Nu satsas det mer på lövskogar i nordvästra Skåne.
Manuella huggare som Albin och hans kollegor är viktiga att ha tillgång till för skogsbruket.
Foto: Thomas Edgren
Ökande intresse för bevattningsdammar
KALMAR LÄN. De återkommande problemen med torkperioder gör att intresset bland lantbruk att satsa på bevattningsdammar ökar kraftigt. Det gäller särskilt längs Kalmarkusten och på Öland. – Tidigare var det främst specialgrödor som bönor och lök men nu är det mjölk- och köttproducenter som vill säkra sin grovfodertillgång, säger Klara Li Yngve och Jan Wågesjö, vattenrådgivare på Hushållningssällskapet KalmarKronoberg-Blekinge.
Årets nederbördsrika sommar i Sydostregionen utgör något av ett undantag. De föregående åren har präglats av återkommande torkperioder med sommaren 2018 som det mest extrema exemplet. Många lantbruk har drabbats av problem med vattenförsörjning, vilket gjort att intresset ökat för bevattningsdammar konstaterar vattenrådgivarna Klara Li Yngve och Jan Wågesjö på Hushållningssällskapet.
– Intresset är stadigt växande. Särskilt här i Kal-
martrakten och på Öland. Hushållningssällskapet kan hjälpa lantbruken i allt från rådgivning i val av plats och teknisk lösning till projektering och att hålla i tillståndsprocessen. Att anlägga en bevattningsdamm fordrar nämligen i många fall tillstånd från Mark- och Miljödomstolen. – Åtminstone för dammar som rymmer mer än 100 000 kubikmeter vatten. Även för mindre bevattningsdammar kan det krävas tillstånd beroende på om den loka-
la naturmiljön är känslig och med hänsyn till övriga vattenuttag och vattenkraftsdammar.
Hur lång tid tar en tillståndsprocess?
– Det är väldigt varierande, men räkna med tre år.
Långsiktig och noggrann planering En långsiktig och noggrann planering är därför alltid bra menar Klara Li och Jan. Några faktorer som bör vägas in är exempelvis de geologiska förutsättningarna för bevattningsdammen och hur flödena ser ut i vattendragen.
– Bland annat gör vi mätningar som på lokal nivå kan visa hur vattenflöden påver-
i ett
Li
Just påverkan av vattenflöden är en viktig faktor i planering av bevattningsdammar.
kas av olika vattenuttag och framtida klimatförändringar. Just klimatförändringar är en drivande faktor som
”Även för mindre bevattningsdammar kan det krävas tillstånd beroende på om den lokala naturmiljön är känslig.”
ökar behoven av konstbevattning och bevattningsdammar. Idag är det cirka fem procent av Sveriges åkermark som bevattnas.
– LRF:s vattenexpert Markus Hoffman sa nyligen i en debattartikel att den siffran behöver ökas till 25 procent till år 2050 för att klara klimatförändringarna och den gröna omställningen.
Investeringsstöd på 750 000 kronor Klara Li och Jan konstaterar att om det tidigare främst var producenter av specialgrödor som använde bevattningsdammar så har nu intresset ökat hos mjölk- och köttproducenter.
– De vill säkra sin grovfodertillgång.
Vad kostar det att anlägga en bevattningsdamm?
– Det är en stor investering. Låt oss säga så här, det går att få investeringsstöd på 750 000 kronor för 30 procent av den totala kostnaden och de flesta slår i det taket.
n David Färdigh
Medan det tidigare främst var producenter av specialgrödor som använde bevattningsdammar så har nu intresset ökat betydligt hos även mjölk- och köttproducenter som vill säkra sin grovfodertillgång, berättar
Klara Li Yngve och Jan Wågesjö, vattenrådgivare på Hushållningssällskapet. Foto: Hushållningssällskapet/Privat
Samtliga priser är rekommenderade priser från tillverkaren i svenska kronor inklusive moms.
*Gäller vid köp av utvalda batterimaskiner (inkl. batteri) med ett AP 200, AP 300 S eller AR 3000 L batteri. Erbjudandet gäller endast hos medverkande återförsäljare.
Läs mer om våra batteridrivna produkter för din trädgård eller kontakta närmaste återförsäljare på STIHL.SE
Prisad Smålandsförening håller landskapet öppet
KRONOBERG. Klubb Kvarnbacken är en ideell förening i småländska Rottne med djur och odling i centrum. Nyligen tilldelades de Växjö kommuns landskapsvårdspris med prissumman 10 000 kronor.
– Pengarna ska användas till en temadag om biologisk mångfald då vi bygger fågelholkar och insektshotell, berättar medlemmarna Johan Friman och Tove Källqvist.
Klubb Kvarnbacken har sina betesmarker i Rottne strax öster om Växjö. Här i de grönskande hagarna intill eljusspåret vilar bland annat lammen Cola och Pepsi och i stallbyggnaden ovanför återfinns ponnyhästarna Beatrix och Bacchus.
– De är halvsyskon, berättar Tove Källqvist och dottern Emelie.
Höns, får, odling och hästar Klubb Kvarnbacken är en ideell förening som bildades 1976 med inriktning på skötsel av djur och natur. Inledningsvis handlade det främst om kaniner men idag består klubben av fyra sektioner –höns, får, odling och hästar. – Medlemmarna består av ett tiotal familjer som hjälps åt att sköta djuren. Genom att ha dem gemensamt blir man inte så uppbunden utan kan dela upp sysslorna och ha en större frihet än om man skulle driva en gård, säger medlemmen Johan Friman som är aktiv i får-sektionen.
Hur många får har ni? – Just nu 18 stycken. De betar ängarna och håller landskapet runt samhället öppet. Vi medlemmar har ett rullande schema för tillsyn och skötsel. Som medlems-
”Medlemmarna består av ett tiotal familjer som hjälps åt att sköta djuren.”
förmåner får vi rabatterade priser på fårskinn och kött.
Gemenskap med djur och natur Totalt förfogar Klubb Kvarnbacken över cirka 15 hektar betesmark. Förutom 18 får finns det i dagsläget 15 höns, två hästar och ett antal odlingslotter.
– Det bästa med Klubb Kvarnbacken är att få jobba tillsammans. Intresset för djur och natur kombineras med den sociala gemenskapen, säger Tove och Emelie. Föreningen har också återkommande arbetsdagar.
– Då städar vi, lagar stängsel eller fixar till byggnaderna. Efteråt fikar
eller grillar vi vid vår mysiga stuga. Nyligen hade vi dessutom vår årliga familjedag då vi bjöd in alla invånare i Rottne. Vi anordnade terränglopp och käpphäst-hoppning för barnen som blev väldigt uppskattat.
Välkomnar fler medlemmar Djur och natur är populärt men Johan och Tove skulle gärna välkomna fler medlemmar.
– Många lever hektiska liv och är rädda för att binda upp sig. Men har man väl kommit in i sysslorna och upplevt tjusningen med att sköta om och umgås med djur så fortsätter man gärna. För barnen blir det också en nyttig introduktion i matens ursprung. De får en god
förståelse för det arbete som ligger bakom djuruppfödning.
När det gäller häst-sektionen så är varje häst privatägd och boxarna hyrs ut. Just nu är Beatrix och Bacchus ensamma i stallet men ska förhoppningsvis snart få sällskap.
– Tidigare i år var det en medlemsfamilj som flyttade från Rottne med sina hästar. Så nu har vi fyra hästplatser utannonserade. Alla är välkomna att kontakta oss.
Prisad för biologisk mångfald När Johan, Tove och Emelie ger en guidad rundtur i beteshagarna så upptäcker vi flera ovanliga orkidéer, bland annat den fridlysta Jungfru Marie nycklar. Just arbetet med att hålla landskapet
öppet och därmed främjandet av den biologiska mångfalden är också anledningen till att Klubb Kvarnbacken tidigare i år tilldelades Växjö kommuns landskapsvårdspris. – Vi blev väldigt glada över utmärkelsen.
Förutom äran omfattade priset 10 000 kronor. Har ni bestämt vad ni ska göra för prissumman?
– Ja, vi har börjat planera för någon typ av barnaktivitet och arrangerandet av en temadag för biologisk mångfald. Då tänker vi bygga fågelholkar och insektshotell som sedan ska placeras ut i beteshagarna.
n David Färdigh
Att få sköta om djur och den sociala gemenskapen är det bästa med Klubb Kvarnbacken, tycker Johan Friman, Emelie Källqvist och Tove Källqvist.
Foto: David Färdigh
Avslappnade lamm i sommargrönska.
Jungfru Marie nycklar är en av de sällsynta orkidéer som växer i de artrika beteshagarna vid Kvarnbacken.
God djurvälfärd
Bättre arbetsvillkor
Mindre klimatpåverkan
Odling utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel
Extra kontroll
Bra tryck på fiskodlingen
– levererar till Stockholm
KRONOBERG. 30 ton fisk, främst havsöring och regnbåge, odlas på Långhults lax utanför Ryssby. Företaget kan dessutom numera lite skämtsamt titulera sig som kunglig hov leverantör.
– 10 000 havsöringar sätts ut i Stockholms ström både på våren och hösten. Bland annat med hjälp av Kungen, berättar Håkan Lagerstedt, delägare på Långhults lax.
Det råder bokstavligen talat högt tryck i Långhults laxodling. I de 17 tankarna passerar 12 000 liter vatten i timmen.
– Vattentillförseln är helt avgörande för en fiskodling. Nytt vatten som leds in håller uppe syrehalten, berättar Håkan.
Det är för övrigt just vattentrycket som förklarar varför det en gång i tiden startade en fiskodling i skogarna utanför Ryssby.
– Här finns ett naturligt vattentryck med Helge å och sjön Tjurken strax intill. Fallhöjden är fem meter. Det sägs vara anledningen till att det statliga kraftbolaget Vattenfall byggde en laxodling här 1959–1960.
Klippte av fenor Genom åren har ägarförhållandena skiftat flera gånger men numera är Långhults laxodling lokalt ägt med Håkan som en av delägarna. Att han hamnade i fiskodlingsbranschen var dock mest en slump.
– När jag blev uppsagd från mitt tidigare industrijobb i Ljungby 2010 så tipsade en kompis om att man kunde ta ett extraknäck på laxodlingen. Min första arbetsuppgift var att klippa av fenor. Det görs på odlad fisk som en slags märkning för att man senare ska veta om fisken man fångar i vattendragen är odlad eller inte. Håkan nappade på betet och
har sedan dess varit fast i branschen.
– Jag har lärt upp mig i yrket genom kollegor. Nu har jag sysslat med fiskodling i 14 år.
40 ton fisk
Långhults laxodling har tillstånd att odla 40 ton fisk men brukar ligga på cirka 30 ton. Det som odlas är framför allt havsöring och regnbåge. – Havsöringen är en så kallad sättfisk. Laxen är en kompensationsfisk som sätts ut i vattendragen av kraftbolagen. Deras kraftverk med dammar och turbiner hindrar de naturliga vandringsvägarna för fisken och därför är de skyldiga att sätta ut en viss mängd fisk som kompensation. Sedan har vi också kategorin sportfisk, som regnbåge, som placeras ut i dammar för sportfiskeändamål.
Kunglig hovleverantör
Bland kunderna finns bland annat Stockholms stad som årligen sätter ut 130 000 havsöringar i vattendragen mitt i centrala huvudstaden. Ibland är det rent av kung Carl XVI Gustaf som personligen är med och sätter ut fisken, vilket ofta får stor massmedial uppmärksamhet.
– Så man kan säga att vi är kunglig hovleverantör av fisk. Det är alltid kul när media rapporterar om att småländsk fisk transporteras
”Laxen är en så kallad kompensationsfisk som sätts ut i vattendragen av kraftbolagen.”
och sätts ut i Stockholms ström.
När har ni högsäsong?
– På våren i april och maj. Då ringer alla och vill ha fisk som kan sättas ut.
Syrehalt och vattentillförsel Havsöringen avlar Håkan och hans kollegor själva fram medan de däremot köper in regnbågsrommen. Det tar cirka två år för fisken att växa till sig och bli redo för utsläpp. Utfodringen med pellets sker automatiskt men fiskodlingen kräver mycket daglig tillsyn.
– Det är särskilt viktigt att kontrollera syrehalten och vattentillförseln. Nu under hösten är löven ett återkommande problem. De täpper till vattenledningarna. Blir det stopp i vattentillförseln så går det ett auto-
”Det är särskilt viktigt att kontrollera syrehalten och vattentillförseln.”
matiskt larm. Då har vi en timme på oss, sen är fisken död. Ett totalt vattenstopp och sjukdomssmittor är de största katastrofscenarierna.
– Under torkan 2018 blev vi tvungna att återanvända
vatten, vilket delvis påverkade kvalitén. När det gäller sjukdomar så sprids de oftast från andra fiskar, därför är det viktigt att ha slutna system och inte släppa in sådant som varit i kontakt med andra fiskodlingar. Det kan räcka med en håv eller en stövel.
Uppsving för sportfiske Hur ser du på framtiden för fiskodlingsbranschen?
– Det har varit en bra utveckling. Under pandemin fick sportfisket ett stort uppsving, något som hållit i sig och påverkar oss positivt. Lönsamheten är god men däremot börjar vi som jobbar i branschen att komma upp i åren. Det skulle behövas en föryngring.
n David Färdigh
Vi odlar 30 ton fisk, främst havsöring och regnbåge. Bland annat kommer havsöringen som släpps ut i Stockholm härifrån, berättar Håkan Lagerstedt, delägare på Långhults laxodling.
Foto: David Färdigh
Gör sågupplevelsen bättre
HUSQVARNA 240 i Inkl. laddare C80 och batteri Bli30
HUSQVARNA 550 XP
45,7 cm³, 2,1 kW
HUSQVARNA 545FXT AUTOTUNE™
45,7 cm³, 2,2 kW
HUSQVARNA 435 II
40,9 cm³, 1,6 kW
HUSQVARNA 540 XP ® MARK III
39,1 cm³, 1,9 kW
HIGH VIZ (EN 20471) För extra synbarhet i skogen
HUSQVARNA 445 e
45,7 cm³, 2,1 kW
HUSQVARNA 560 XP ®G MARK II
59,8 cm³, 3,5 kW
HJÄLM TECHNICAL Robust och lätt
ÅTERFÖRSÄLJARE
X-COM ACTIVE Håll kontakten
HUSQVARNA 542 i XP ®/XP ® G
Världens första batteridrivna motorsåg med centrifugalkoppling.
• Snabb respons
• Digital oljesensor
• Smart omstartsfunktion
• Hög kedjehastighet
HUSQVARNA ALKYLATBENSIN Förblandad för 2-taktsmotorer
Sundahls Maskinaffär, Karlskrona | 0455-68 63 00
Bengtssons Korsberga - Vetlanda| 0383-24 64 40
ÅTERFÖRSÄLJARADRESS
Älhults Cykel & Sport | 0481-63055
Carl Nilsson, Älmhult | 0476-533 00
Maskinaffären i Nybro | 0481-475 50
QC Trädgårdsexperten / Såg & Motor i Broby | 044-413 76
