Brukaren nr 1 februari 2023

DUBBEL NYTTA. Många fördelar med att anlägga solpark på jordbruksmark. Sid 4

INVESTERING. Moderniserad produktion vid generationsskifte i Ålatorp.

Sid 14

ROVDJUR. Vargrevir skapar oro bland betesdjursägare i södra Sverige. Sid 20 INFORMATIONSTIDNINGEN FÖR SKOGSBRUK, JORDBRUK

Nr 1 2023

Jubilar bygger nytt

RIDANLÄGGNING. I år är det 50 år sedan Växjö Fältrittklubb bildades. Snart är det dags för invigning av klubbens toppmoderna anläggning, värd 20 miljoner kronor.

LÄS MER PÅ SIDAN 12

Detaljerna gör helheten

STYCKNING. Det kan ta fyra år att bli helt fullärd i konsten att stycka. Detaljerna ska vara så stora som möjligt och varje gram är viktigt att skära rätt så att de inte går till spillo.

LÄS MER PÅ SIDORNA 18–19

Maskintillverkare vässar verksamheten

SÅGVERKSINDUSTRI. Sedan 1964 har det tillverkats sågmaskiner och hela såglinjer till världens sågverk i Vislanda. Nu har verksamheten genomgått en total make-over med nya kontor i en ny tvåvåningsbyggnad, konferensrum, matsal och bättre ytor överlag. En investering på tio miljoner kronor.

LÄS MER PÅ SIDORNA 16–17

STEALTHLED–STARKASTPÅMARKNADEN

BytutlysrörenmotSTEALTHLEDHIGHBAYochsänkelkostnaderna. Samtidigtfårduenbetydligtbättreljusmiljöidinalokaler.LampanärIP69K-godkänd ochtillverkadienunikdesignutankylflänsar.Denärbrandsäkerochvattentät,tål högtryckstvätt,klararstoramängderdammochammoniakgaser.Enhållbaroch kostnadseffektivlampamedbraljusfördelningsomklararriktigttuffamiljöer.

Finnsi100Weller200Wochger15000 resp.30000lumen.

Vihjälperermedljusberäkningochtar framettförslagpåenbralösningsom uppfyllererakravochbelysningsbehov. STEALTHLEDHIGHBAYfinnsbådeför fastinstallationochPlug'NPlay™.

Det är tron som förenar

Våren hittar alltid en väg. Och det gör även våra lantbrukare och företagare. När villkoren förändras visar de sin bästa sida.

Om elen blir dyr, då installeras solceller på vart och vartannat ladugårdstak. Om priserna på insatsvaror stiger, då effektiviseras verksamheten med hjälp av nya investeringar. Det som förenar dem är den ständiga tron på en ny vår.

I det här numret av Brukaren finns flera exempel på personer som, trots larmen från omvärlden, väljer att tro på sig själva och sin verksamhet.

Växjö Fältrittklubb firar sitt 50-årsjubileum genom att bygga för framtiden och för en levande förening i minst 50 år till. AriVislanda investerar i fräscha lokaler och därmed i sin personal, som är företagets viktigaste tillgång.

Om detta och mycket annat berättas på de följande sidorna. Trevlig läsning önskar jag dig.

Hållbara mjölkbönder får särskild ersättning

MJÖLKPRODUKTION.

Arla inför nu en ny hållbarhetsersättning för att motivera åtgärder som bidrar till att minska mjölkgårdarnas klimatutsläpp med 30 procent till 2030. 5 miljarder kronor om året avsätts.

De senaste två åren har Arlabönderna genomfört omfattande årliga klimatberäkningar på 8 000 gårdar i sju europeiska länder. Nu tar mejerikooperativet ett steg till för att minska sina klimatutsläpp. Från och med 2023 kommer priset som Arlabonden får betalt för sin mjölk att påverkas av vilka hållbarhetsåtgärder han gör på sin gård.

Syftet med ersättningen är att belöna hållbarhetsåtgärder inom 19 områden som bland annat minskar utsläppen av växthusgaser på gårdarna.

Öronmärkta pengar För att finansiera hållbarhetsomställningen öronmärker Arlas styrelse årligen upp till 4 eurocent per kilo mjölk, varav 1 eurocent utbetalas till de Arlabönder som genomfört sin klimatberäkning.

– Vår modell för hållbarhetsersättning är en milstolpe i Arlas omställning mot en hållbar mejeriproduktion. Framöver kommer priset som Arlabönderna får betalt för sin mjölk inte bara att bero på fett, protein och kvalitet utan också på gårdarnas hållbarhetsåtgärder, säger Arlas ordförande Jan Toft Nørgaard.

Arlas styrelse har varit med och utvecklat modellen för att den ska få maximal

effekt och vara rättvis för böndernas olika typer av gårdar.

95 procent delaktiga Mjölkbönderna väljer själva om de vill arbeta med omställningen på gården för att få del av ersättningen.

95 procent av bönderna, som står för 99 procent av mjölkvolymen, har dock redan registrerat sin data i klimatberäkningen för 2022 och deras poäng kommer

automatiskt att beräknas och belönas i modellen för hållbarhetsersättning.

Den första hållbarhetsersättningen betalas ut som en del av det månatliga mjölkpriset i augusti 2023, baserat på mjölken som levererats i juli. Ersättningen beräknas på tillgängliga data från klimatberäkningarna 2022 och dokumentation som laddas upp, exempelvis avtal för förnybar el.

Prisrekord för svensk skogsmark

SKOGSBRUK. Priserna på svensk skogsmark når nya rekordnivåer och många ser skogen som en trygg investering i osäkra tider.

Detta framgår av Handelsbankens nya rapport om skogssektorn.

LEDARE

Jonas Axelsson ansvarig utgivare

ANSVARIG UTGIVARE

Jonas Axelsson jonas.axelsson@krepart.se

073-500 25 29

EKONOMI Gunnilla Jarvisson gunnilla@krepart.se

0491-178 80

– Medan vi ser lägre priser på det mesta som är skogsrelaterat, står sig svensk skogsindustri stark, framförallt mot europeiska konkurrenter, säger Christian Kopfer, aktieanalytiker skog och råvaror på Handelsbanken.

Framtidsutsikterna för

skogsmarkspriser är fort-

REDAKTÖRER Thomas Edgren thomas@krepart.se 070-754 88 87

David Färdigh david@krepart.se

072-309 76 10

satt positiva både på kort och på lång sikt. Det finns stark efterfrågan på svenskt virke och på skogsfastigheter generellt.

Stark utveckling Skogsmarkspriserna har utvecklats starkt det senaste året. Dels drar skogsmark till sig kapital från aktiemarknaden när osäkerheten på aktiemarknaden ökar. Dels ökar medvetenheten om

MEDIESÄLJARE Gull Sjösten gull@krepart.se 072-329 73 10

Gunnar Ericsson gunnar@krepart.se

070-671 42 30

klimatet intresset för att äga skog.

Efterfrågan på skog ökar från flera håll. Skogsmaterial ersätter alltmer plast, stål och betong. Intresset att använda skogen som bindemedel för koldioxid och större avsättningar till naturreservat ökar.

Sjunkande papperspriser I det korta perspektivet väntas generellt lägre priser på skogsindustriella produkter som grafiskt papper och kartong. Sedan pristopparna under sommaren 2022 har priserna gradvis börjat falla. Producenter rapporterar om

UPPLAGA OCH UTGIVNING

Upplaga: 16 500 ex.

Tryck: Pressgrannar AB, Linköping 2023/02

Foto: David Färdigh, Thomas Edgren, mostphotos.se

Distribution: Delas ut till jord- och skogsbruksfastigheter i södra Sverige Utgivningsveckor 2022: Vecka 9, 15, 20, 25, 38, 42, 48

försämrad efterfrågan från e-handel och från fysiska butiker.

Det är dock inte tal om extrema prisfall även om förväntan för 2023 är en fortsatt försvagning av efterfrågan i samband med en allmän konjunkturförsvagning.

– Även om vi räknar med sjunkande skogsindustriella priser finns det skäl att tro att priserna inte ska ned lika mycket som i den typiska lågkonjunkturen. Det beror på att kostnadsläget är väsentligt högre för den kontinentaleuropeiska skogsindustrin, säger Christian Kopfer.

30410174

Box 4010, 572 04 Oskarshamn Tel. 0491-178 80 | Fax. 0491-194 03 brukaren@krepart.se | www.krepart.se

Den första hållbarhetsersättningen betalas ut som en del av det månatliga mjölkpriset i augusti 2023. Foto: Arla

Effektiva vedpannor

Just nu är det många ser om sin uppvärmning inför kommande vintrar med tanke på de höga elpriserna. Med en vedpanna från Baxi kan du vara säker på att få en kostnadseffektiv uppvärmning.

Vedpanna Bonus Light

Viharpannorochvärmepumparpålagerföromgåendeleverans!

Värmepumpar

Lätt att ansluta till befintliga värmesystem eller till en tekniktank.

Från: 46.250:Inkl. moms Perifalpumpen LV

Vår minsting, Bonus Light är Sveriges mest prisvärda vedpanna men trots det förvånansvärt kraftfull.

Tack vare smart styrning, en effekt på 30 kW och ett vedmagasin på 90 liter är den ett bra alternativ till mindre eller medelstora hus eller som spetspanna till värmepumpar.

Vedpanna Excellent

Sveriges mest exklusiva panna!

30–50 kW passar ackumulatorsystem

1 500–6 000 liter.

Excellentpannan med smart styrning och vedmagasin från 130 till 230 liter, beroende på modell. Stående tuber med spaksotning borgar för en hög verkningsgrad 91,6–93,8% (enligt traditionella mätmetoden) Vedeldning har aldrig varit enklare.

6 olika modeller!

Perifalpumpen LV är en kompakt värmepump med inomhusstyrning/ tankstyrning.

ES R32

Värmepumpsserien ES R32 använder den senaste tekniken för maximal effektivitet och minimal miljöpåverkan.

Bonus Air 12

Bonus Air 12 är ett mycket bra alternativ vid inkoppling mot en ackumulatortank.

Från: 54.950:Inkl. moms

Värdefull rådgivning vid anläggning av solpark

ENERGI. En stabil och god intäkt över tid, möjlighet till en mer effektiv markanvändning och ett bidrag till den gröna omställningen. Fördelarna med en solpark är många för dig som är markägare, men det finns också en hel del saker att ta ställning till innan ett projekt påbörjas. Experten Björn Jansson ger dig sina bästa tips.

Björn Janssons vardag kretsar kring solenergi och som projektutvecklare på European Energy har han lång erfarenhet av att arbeta med solparker. Han träffar dagligen markägare för att diskutera möjligheter och titta på markområden och för honom är det viktigt att i de samtalen lägga grunden för en relation som kanske kommer att vara i 35 år. – Vår grundtanke är att vara med i processen från idé till färdig park och därför måste relationen med markägaren bygga på lyhördhet och trygghet. Vi utvecklar bara de projekt vi tror är genomförbara och att göra det på ett sätt som innebär vinst för både markägaren, oss på European Energy och hela samhället är det som motiverar mig, säger Björn Jansson.

Lämplig mark för solpark

För att ett område ska vara intressant behöver det finnas en god solinstrålning. I Sverige innebär det generellt allt söder om Gävle. Kusterna är särskilt gynnsamma. Sedan behöver terrängen vara någorlunda plan, för att det inte ska kosta för mycket att anlägga parken. Det behöver också vara ett större sammanhängande område på

minst 30 hektar, antingen genom att en markägare kan avsätta mark eller via angränsande markägare som vill vara med i projektet.

– Jordbruksmark är bra för solparker eftersom marken redan är plan och bearbetad, men vi tittar även på betesmark, skog och områden som fått förändrad användning som till exempel torvmark och grustag där produktionen är avslutad och marken ska återställas, säger Björn.

Men det finns fler faktorer att ta hänsyn till. Det behöver finnas ett elnät i närheten och framförallt behöver solparken stämma överens med hur markägaren vill använda marken de kommande 35 åren.

Agri-PV Många markägare är intresserade av möjligheten som solparker utgör, men tvekar eftersom marken ifråga redan används i den befintliga verksamheten, framförallt när det gäller jordbruk. Agri-PV eller agrivoltaics handlar om att kombinera jordbruk med energiproduktion.

– På European Energy strävar vi efter att du som markägare ska kunna fortsätta bruka marken på det

sätt som stödjer din verksamhet. I vårt grannland Danmark har vi till exempel 4 500 får som betar i våra solparker. Forskning visar också att en del grödor fungerar mycket bra i kombination med solpaneler till exempel vall, säger Björn. Livsmedelsproduktion är ett samhällsintresse, men det är energiproduktion också och att kunna sammanföra dem optimerar markanvändningen. Endast 30 procent av ytan används normalt till paneler och genom att fortsätta odla eller släppa betesdjur i parken kan marken fortsätta producera värde för den egna verksamheten samtidigt som den ger en extra intäkt.

Från idé till färdig park Det tar bara 12–16 månader att anlägga parken den dag tillståndet kommer. För att komma dit krävs dock att en del saker faller på plats och det börjar alltid på samma sätt, med ett möte mellan markägare och utvecklare.

– Det första mötet är ovärderligt. Då träffas vi, tittar på marken och utbyter information. Vi börjar förstå varandra helt enkelt. Ett projekt behöver stärka markägarens ekonomi och verksamhet för att vara intressant och när vi förstår vad som är viktigt för dig som är markägare kan vi börja titta på möjligheterna, säger Björn.

Efter det inledande mötet

tas ett avtalsförslag och en layout fram och när avtalet skrivs under startar en nyttjanderätt. Det innebär en period då European Energy kan utvärdera motstående intressen, om det finns kapacitet i nätet och så vidare. Ansökan skickas sedan till länsstyrelsen och vid tillstånd startar arrendetiden på 35 år, då påbörjas också byggnationen av parken.

European Energy som partner Företaget har funnits i Sverige sedan 2008 och har ett starkt svenskt team. Projektutvecklarna består, förutom av Björn, även av Mattias Pontén som har en bakgrund från skogen och Robin Fallai som tidigare har jobbat med solceller på tak.

– Alla bolag jobbar på olika sätt. När det gäller European

Energy finns vi med hela vägen, från det första samtalet tills parken står klar och levererar grön el och även fortsättningsvis. Dessutom finns det en enorm kunskap inom organisationen med erfarenhet från byggnation och drift av över 60 solparker och vi går ofta i frontlinjen när det gäller nya metoder och lösningar, säger Björn.

Fakta. Tre saker att tänka på

1. Det finns många utvecklare inom sol på marknaden, välj att samarbeta med en aktör som redan har erfarenhet och vana av att förverkliga projekt.

2. Ett bra avtal är viktigt, men mest pengar behöver inte alltid betyda bäst avtal. Välj den aktör som skapar bäst förutsättningar för dig som är markägare, som lyssnar och vill hitta lösningar tillsammans med dig.

3. En solpark är ett samarbete som sträcker sig över 35 år, trygghet och förtroende bör vara ledord för dig som är markägare för ni kommer att ha en relation över lång tid framöver.

Läs mer på se.europeanenergy.com

Björn Jansson, projektutvecklare på European Energy, ger råd till markägare som är intresserade av möjligheten som solparker utgör.

”Vi är med i processen från idé till färdig park.”

Fixed tilt – fasta solpaneler som kan kombineras med betande får.

STOR

SKOGSMÄSSA

VI HAR ER SKOGSUTRUSTNING

202 3

Lördag 15 april kl. 10.00–16.00

PÅ BOLMSÖ HOV

hos familjen Eva & Tommy Kristiansson

70-tal

Skogsslinga med demokörning av skogsmaskiner. Visning av fyrhjulingar, traktorer, terrängmaskiner och hästtransporter.

Träffa representanter från banker, mäklare och lantmäteri för bra rådgivning kring jord och skog!

Arrangör: Tommy & Eva Kristiansson

FÖRETAG SOM DELTAR PÅ MÄSSAN:

Anders Anderssons Maskin

Arial fastigheter

ATA Timber

Atteviks Personvagnar AB

Bengts Motorservice AB

Brandt släpvagnar

Bröderna Sandstedt cykel o motor

Carl - Nilsson AB Uråsa

maskinaffärAB

Däckservice

EcoLog

El av Sol

Euromaster

Gremo

Gunnarssons Maskin AB

Gösta Gustafsson Alstor

Handelsbanken

HCP Zetor lantbrukstraktorer

Hinnagårdens mekaniska

H son Gräv o Maskinutrustning

Hypro

Håkanssons Maskinaffär AB

Höglandets Energi Automatik AB

Ivanssons Däckservice

JH Maskin

Annan silo

John Deere Foresty Kamatsu forest

KG Waldermars

Tratt-tömning

Kranman & Bison

Lagans Trävaror

SEB

Se skog o Maskin AB Skillingaryd

Skogsstyrelsen

SP maskiner

Sundahls Maskinaffär AB

Sundins skogsplantor

Swecon Växjö

Swedbank

försämrar foderkvaliteten vid tömning då partiklarna separeras och gammalt foder stannar kvar.

Lantmännen Maskin AB

Lastbilscentralen Värnamo, Ljungby

Ljungby Borr & Energiteknik AB

Ljungby trädvård

LRF Konsult /Ludvig &co

LRF Sydost

Länsförsäkring Kronoberg

Begränsad ventilation ökar risken

Malva

Maskinring Småland

Nyvab

Ps olje – Oljetjänst

Qvennes Skog o Maskin

Ryssby Gymnasiet

Sampo Rosenlew

Vår UNIK Silo har mass-strömning och ventilation för bästa möjliga foderhygien.

Swedish Agro Machinery AB

Sydved

Södra Skog

Terri

Först in, först ut ger bestående foderkvalitet och en ekonomisk produktion.

Tommy Kristiansson entreprenad, Eva i Hov

Trädsmak Trädfällare

Vida Skog AB

Weimer Skogsteknik o Hydraulik AB

Östrahult Maskin AB

HUVUDSPONSOR:

Arrangör: Tommy & Eva Kristiansson

Kranman Branson Polaris CF Moto Husqvarna Swekip

Hos oss finner ni alltid et t stor t ur val av maskiner och utrustning. Välkommen in!

FÖRST IN, FÖRST UT

Ekonomiskt och hygieniskt

för försämrad foderhygien. mafa.se

KONTAKT: Fredrik Trybom Marknadsansvarig Lantbruk 0431- 44 92 80 • fredrik@mafa.se

ALLT FRÅN STOCK

ALLT FRÅN STOCK

Vill du bli leverantör till oss?

KLS letar alltid efter fler passionerade och långsiktiga leverantörer. Vi har god efterfrågan på liv- & dikalvar och välkomnar även slaktdjur. Kontakta en inköpare redan idag!

www.kls.se

Auktioner inom:

• Lantbruk

• Entreprenad

• Verkstadsindustri

• Snickerier

• Dödsbo

Vi gör även värderingar

Du som vill sälja och köpa, gör det på slag1.se

Evedal 1 I 574 76 Korsberga Öppettider: mån-fre 07-18, lör 09-14

För mer information kontakta Tommy, tel. 070-65 52 276

TEMA: Christiansborg

Tio mjölkningsrobotar vid stor tillbyggnation

KALMAR LÄN. En storsatsning på 10 mjölkningsrobotar. Ett projekt som nu rotts iland på Christiansborg utanför Kalmar. Carl Meurling och hans bror Peter Nilsson kan nu se framtiden an och hoppas att investeringen ska ge det resultat man önskat sig.

De båda tog ett stort steg när de valde att gå över från mjölkgrop till robotar.

– Det har blivit allt svårare att få tag på personal till lantbruket. En mjölkgrop är personalkrävande och i och med pandemiåren kunde en

stor del av den utländska arbetskraft som jobbade inom svenskt lantbruk inte ta sig hit. Vi blev sårbara så vi landade i att det är säkrare med robotar. Dessutom har tekniken nu kommit så långt att vi känner oss säkra

i detta. Med 500 mjölkande kor var det gynnsamt att investera i 10 robotar, klargör Carl Meurling.

– Vi har haft en nära kontakt projektet igenom med många möten och både vi och de ser detta som en mycket klok investering – vi har skissat och skapat ett bra flöde och logistik med djurförflyttningarna i stallet, menar Rickard Olsson, försäljningschef för Lely Center Västervik.

Förlängt stallet

Familjen har tidigare haft kor i två stall. Nu har man istället förlängt det ena stallet från 2007 till en total yta på 205 meter och placerat mjölkrobotarna centralt i mitten med gott om utrymme för personalen att serva robotarna.

Korna är uppdelade i fyra avdelningar med två skrapgångar. 400 nya liggbås rymmer den nya delen. Projektet har varit en helhetslösning av Löttorps Betong och Åkeri, som stått för markarbeten och levererat det mesta av betongen.

– Det blir en trygghet för lantbrukaren att ha en totalentreprenör. Jag tycker att lantbrukarna nu är positiva till att investera; vi har

erbjudit helhetslösningar under 20 år och är fulltecknade hela våren, säger VD Ulf Andersson, Löttorps Betong.

Carl tycker att djuren trivs bra med det nya systemet och räknar med att man snart kommer upp i full produktion för 550 kor med

leverans av 7,5 miljoner kilo mjölk om året.

– Celltalet har gått ned sedan vi började robotmjölka. Det blir en lugnare miljö och djuren slipper väntetiden i fållan och stressen när vi fick fösa ihop dem vid varje mjölkning, menar Carl.

Kvalitetskontroll Lelys system med A5-robotar har som standard kvalitetskontroll genom färganalys, konduktivitetsmätning, temperatur på mjölken och mätning av fett, protein och laktos. De flesta lantbrukare kompletterar med celltalsmätare. En transponder runt halsen på djuren mäter aktivitet, foderintag och idissling. Sammantaget analyserar systemet all data från de olika sensorerna. Läs mer på nästa uppslag

Fakta. Gårdsfakta

Christiansborg strax norr om Kalmar drivs av Carl Meurling och Peter Nilsson med sina respektive i tredje generationen i samma släkt. Gården har 700 hektar växtodling och 500 mjölkande Holstein-kor. Man föder även upp alla tjurar. Förutom mjölkproduktionen skickas 600 djur till slakt varje år.

Egtved stallinredning

– kvalitetsinredning till ditt stall

Väljer man Dan Egtved A/S som sin leverantör får man inte bara en av marknadens

Egtved stallinredning

– kvalitetsinredning till ditt stall

bästa inredningslösningar utan också:

Egtved stallinredning – kvalitetsinredning till ditt stall

Dan Egtved stallinredning

– en leverantör som finns där för sina kunder

leverantör får man inte bara en av marknadens

- kvalitetsinredning till ditt stall

– en leverantör som står bakom sina leveranser

– professionella säljare med många års erfarenhet

– en leverantör som finns där för sina kunder

Skottorps säteri - nytt tjurstall

Väljer man Dan Egtved A/S som sin leverantör får man inte bara en av marknadens bästa inredningslösningar utan också:

Dan Egtved stallinredning

Väljer man Dan Egtved A/S som sin leverantör får man inte bara en av marknadens bästa inredningslösningar utan också :

– en orderbehandlingsavdelning med många års erfarenhet

- kvalitetsinredning till ditt stall

– en leverantör som står bakom sina leveranser

- en leverantör som finns där för sina kunder

– professionella säljare med många års erfarenhet

Leverantör till kött och mjölkbönder i mer än 90 år!

- en leverantör som står bakom sina leveranser

Väljer man Dan Egtved A/S som sin leverantör får man inte bara en av marknadens bästa inredningslösningar utan också :

– en orderbehandlingsavdelning med många års erfarenhet Skottorps säteri - nytt tjurstall

- professionella säljare med många års erfarenhet

- en leverantör som finns där för sina kunder

- en leverantör som står bakom sina leveranser

– en orderbehandlingsavdelning med många års erfarenhet

- en orderbehandlingsavdelning med många års erfarenhet

Leverantör till kött och mjölkbönder i mer än 90 år!

- professionella säljare med många års erfarenhet

- en orderbehandlingsavdelning med många års erfarenhet

Leverantör till kött o mjölkbönder i nästan 90 år!

Leverantör till kött o mjölkbönder i nästan 90 år!

Leverantör till kött- och mjölkbönder

Tel: 0709-886489

Tel: 0709-886489

”Vi blev sårbara så vi landade i att det är säkrare med robotar.”

Två mjölksilos på 40 kubik fylls växelvis och mjölken hämtas i dagsläget varannan dag.

Sveriges största sortiment av vattentankar och lagringstankar

Montering av vattentank med utrustning för till exempel bevattning, brandvattensystem och vattentransport.

TEMA: Christiansborg

Din kompletta byggare för lantbruksbyggnader

Vi utför:

Mjölkstallar, ungdjursstallar, plansilos, maskinhallar och prefab betongväggar

Förrådsvägen 8, Löttorp

Varje robot omges av rejäla ytor för att ge bra plats åt Carl Meurling och hans personal.

På stallets långsidor sitter cellplastskivor som har ett bra isolervärde och ger en tempererad byggnad. Hallen kommer från Jacob Lindh.

”Vi ser här i managementsystemet att 480 kor i snitt har blivit mjölkade tre gånger per dag och att de gett 40,3 kilo i snitt”, visar Rickard Olsson, Lely Center Västervik.

Energi från solen i tre väderstreck

KALMAR LÄN. Christiansborgs lantbruk i Lindsdal valde att installera en smart energilösning i samband med tillbyggnationen av stallet. Det nya taket som ligger i söderläge är till stora delar täckt av solpaneler.

Det tillbyggda stallet

låg passande nog med taket i söderläge så här kan Carl Meurling och Peter Nilsson räkna med ett bra tillskott av solenergi. Samtidigt beslöt de att lägga solpaneler på taket till en maskinhall. Den är dock vänd i öster-väster-läge.

– Men då fångar vi solen i tre riktningar, så det var en väldigt bra idé, menar Carl. – Vi hade funderat ett par år på solpaneler och sett hur några andra

lantbrukare gjort, men vi väntade tills vi ändå skulle bygga nytt.

1000 paneler

Totalt är det runt 1 000 små solpaneler som ligger i olika grupper på taken. Anläggningen är på 400 kW och ska kunna producera 400 000 kWh per år. Detta blir första säsongen som panelerna är i drift.

– Vi har som mål att vi ska producera 70 procent av den el som vi förbrukar. Investeringen ska ha betalt sig på åtta år, om inte tidigare på grund av det höga elpriset. Det som drar mest el här är torkningen av spannmål och gödselpumpen liksom mjölkkylningen, konstaterar

Carl.

Nu hoppas han och Peter på att våren och sommaren kommer ge en hög överskottsproduktion som de kan sälja vidare.

n Thomas Edgren

– Lantbrukaren får mycket värdefull information från managementsystemet och får konkreta råd i ett tidigt stadie, påpekar Rickard Olsson, Lely.

Lelys mjölkningsrobot A5 kom 2018 och ersatte A4. En skillnad är bland annat att robotarmen nu drivs av elcylindrar istället för av tryckluft och ger därför en tystare miljö liksom lägre energiförbrukning.

Frekvensstyrda kylfläktar För att skapa en bra djurmiljö har Christiansborg investerat i 34 stora frekvensstyrda kylfläktar i stallet som går igång vid 16 grader och snurrar snabbare och snabbare ju varmare det är. Vidare två spaltskrapnings-

robotar, en foderputtare och ett antal ko-ryktborstar, även dessa från Lely.

I ett servicerum i stallet finns två vattenbuffertar på 10 kubik vardera. Carl ser det som viktigt att det

finns vatten hela tiden. Man växlar dessutom kallvatten mot mjölken; förkylningen blir på så sätt gratis och man kan kyla ned mjölken från de ursprungliga 37 graderna till 17-18 grader.

Som bonus för de anställda har en tvåvåningsdel med visningsrum och personalrum byggts i en sidobyggnad.

Hela investeringen på Christiansborg, inklusive personaldel, pumpbrunn och plansilo, ligger på 42 miljoner kronor. Kostnaden blir runt 100 000 kronor per båsplats i den nya delen av stallet. Dock nyttjas ju robotarna av korna från den andra delen av stallet också, så det beror på hur man räknar.

n Thomas Edgren

”Vi ska producera 70 procent av elen vi förbrukar.”

Ett stort antal solpaneler har Carl Meurling i Lindsdal satt upp längs sydsidan på nya stallet och på öst- och västsidan på en maskinhall för att fånga solen i alla tänkbara riktningar.

Nackrör i liggbåsinredningen från Dan Egtved, skonsamt med en båge och bra för djurhälsan tycker My Sunesson, liksom att det är positivt med djurvänliga komfortmadrasser, 55 mm tjocka.

”Lantbrukaren får mycket värdefull information.”

En trygg samarbetspartner

TEMA: Christiansborg

Vi bygger ditt stall eller ridhusfrån skiss till färdig byggnad. Läs mer på hemsidan. PS! Snart byter vi namn och utseende.

stalloridhus.se

Christiansborgs

Gård valde Jacob Lindh för

Bygg stall eller maskinhall av stål!

Vi är specialister på lantbruksbyggnader; djurstallar, maskin hallar, ridhus och verkstäder med stålkonstruktion som bas.

Jacob Lindh arbetar utifrån målsättningen att svara till Era önskemål och specifika behov oavsett vilken typ av byggnad, ändamål och miljö det rör sig om. Vi tror på flexibla och kundanpassade lösningar på alla plan, användningsom råde, materialval och estetik i förhållande till omgivningar. Vår främsta styrka ligger i projektledningen; att driva projektet från början till slut utan att tappa fokus på kvalitet, noggrannhet och ett fulländat slutresultat.

Flexibla och kvalitativa byggnader

Jacob Lindh AB projekterar och säljer olika byggprojekt som affärs-, lager- och industribyggnader. stålstommar som kläs till ett klimatskal med hjälp av olika material, exempelvis trä-, plåt- och att möta kundens behov. Jacob Lindh AB levererar flexibla och högkvalitativa byggnader till ”Vårt mål är att leverera flexibla högkvalitetsbyggnader till ett så bra pris som möjligt”

Jacob Lindh AB projekterar och säljer affärs-, lager- och industribyggnader med stålstommar av kvalitet.

Vi är specialister på maskinhallar och lantbruksbyggnader, djurstallar och ridhus med stålkonstruktion som bas.

Er t naturliga val av hallbyggnader

www.jacoblindh.se 046-261 04 00 info@jacoblindh.se

Det handlar inte om att arbeta mer eller mindre. Det här systemet gör att jag kan arbeta smartare.

Gör skillnad

Det kräver tid och omsorg att tillverka mjölk av hög kvalitet. Det kräver friska och glada kor. Det kräver de rätta valen. Val som passar dig och dina mål. Våra automatiska mjölkningslösningar hjälper dig med det. Morgondagens Lantbruk är något du väljer.

www.jacoblindh.se

34 frekvensstyrda kylfläktar har hängts upp här och var i taket.

I ett servicerum finns två vattenbuffertar på 10 kubik vardera samt ett centralt silfilter och förkylningssystem.

Många finesser med Lelys A5 visar Rikard Olsson och Jacob Augustinsson, Lely Center Västervik.

Sug efter råghalm

SKÅNE. 500 000 sugrör av halm till restauranger och grossister.

Det som började som ett UF­företag växte ut till en kommersiell succé för ungdomarna

Josephine Daly Tempelaar och Elise Lindow.

Att skapa ett alternativ till sugrör av plast och papper blev en utmaning för Elise och Josephine.

Framgångssagan började som ett UF-företag, RawStraw UF, 2019. Båda hade extrajobbat på restauranger och under passen fick de idén att i sitt UF-företag ta fram någon hållbar produkt. Efter en tids funderingar beslöt de att hitta ett hållbart alternativ till sugrör.

– Vi kände att det slösades med jordens resurser med engångssugrör i plast eller i papper. Mycket plastmaterial slängdes från restaurangerna. Går det att skapa ett alternativ till sugrör i plast av ett natur-

ligt material och slippa luftföroreningar och vattenanvändning tro, undrade

Josephine Daly Tempelaar, som bor i Höllviken.

Flera försök De båda ungdomarna försökte hitta lösningar genom att baka ett ätbart sugrör. Efter många försök och test av recept gav de upp. I stället sökte de upp information om hur sugrör förr i världen tillverkades av spannmål. De lyssnade till vad de skånska lantbrukarna hade att föreslå, och resultatet blev råghalm. Vete var först ett alternativ, men det visade sig vara för tunt och bräckligt.

– Vår produkt använde en biprodukt från rågproduktionen vilket gör att råvaran inte bidrar till växthusgaser. Och sugrören är biologiskt nedbrytbara. Detta väckte stort intresse och vi fick mycket medial uppmärksamhet, och stod på några mässor, berättar Josephine.

Draknästet

De sökte även investerare och kom med i tv-programmet Draknästet, vilket gav ytterligare publicitet.

Förutom RawStraws försäljning till grossister och restauranger, kan privatpersoneer handla via tjejernas webbshop och får då ”privata” sugrör som kan användas flera gånger utan att materialet luckras upp.

Halm klarar ju av att ligga på tak under lång tid utan att förstöras av blöta. Men det krävs en gammaldags traditionell skördemetod för råghalmen. Därför blev det till slut svårt för tjejerna att få skånska lantbrukare och

takläggare, som kan tekniken, att leverera tillräckligt mycket halm.

– Det tog för lång tid jämfört med den kommersiella skörden. Därför har vi vänt oss till odlare och fabriker utomlands. Hos dem har vi fått ett mer tillmötesgående bemötande. Halmen klipps, kokas och torkas innan sugrören skickas till oss för paketering, informerar Josephine.

n Thomas Edgren

Elise Lindow och

Josephine Daly Tempelaar står bakom RawStraw, sugrör gjorda på halm.

| 105-400

LÅG VIKT & EXTREM RÅSTYRKA

S-Serien

gjord för dig som ställer höga krav på design, komfort och ergonomi för att klara långa arbetsdagar. Traktorerna har AGCO Power motorer, effektiva transmissioner och kraftfull hydraulik. S-serien är flexibel för maximal valfrihet och alla modeller finns i flera versioner och kan utrustas med senaste tekniken för SmartFarming och precisionsodling. DINA

MF 6S STARK & SMIDIG PÅ FÄLTET

Stort lyft för 50-års jubilerande

KRONOBERG. Efter flera års förhoppningar om anslag från Växjö kommun för att rusta upp ridanläggningen för Växjö Fältrittklubb blev det tillslut ett ”ja” och nu är det snart dags för invigning av en toppmodern anläggning, värd 20 miljoner kronor.

– Vi bildade ett eget fastighetsbolag och köpte in 20 000 kvadratmeter med hjälp av kommunen så nu har vi fått mycket större yta, säger Lars Nilsson, kassör och projektledare, och berättar att klubben, som bildades 1973, redan då fick hålla till i föråldrade byggnader, samma som fram tills idag.

Ett nytt ridskolestall var det viktigaste att få till. Stallet står snart klart med sina 30 boxar, en sadelkammare och tvätt- och putsstuga mitt i byggnaden. Varje box är generös med sina 11 kvadratmeter.

Stor läktare

Vidare har ett nytt, åtta meter högt ridhus på 35 gånger 78 meter byggts. Huset, en stålhall från Tectum, är isolerat både i väggar och tak och klarar att hålla värme i 8–10 grader. Längs ena långsidan blir det en fyra meter bred läktare. I taket sitter

miljövänliga led-armaturer.

På ena kortsidan byggs under våren en uppvärmd del med kontor, möteslokaler och omklädningsutrymmen för föreningens medlemmar, Växjö Hästsportcenter och där nya Realgymnasiets 19 elever ska kunna ha häst- och teoriundervisning.

På andra våningen ska det skapas ett café med fönster över manegen.

Själva manegen gör med sina 30 gånger 65 meter att det är godkänt för internationella hästtävlingar.

Unikt är installation av en avfuktare på 23 kW.

– En häst avger mycket fukt och därför har vi köpt in en stor luftavfuktare som ska kunna använda spillvärmen som leds ut i rör till att värma upp hela ridhuset.

Detta enligt ett koncept som används vid ett privatstall i Skåne. Avfuktarfläkten har en kapacitet av 31 kilowatt per timme vid 20 graders

värme, dvs 60 procent RH-värde, förklarar Lars Nilsson.

Sommartävling Vidare står ett nytt tävlingsstall med 40 boxar utan ytterväggar klart.

– Vi ska använda det istället för tält för de som kommer hit med sina hästar i samband med tävlingar. Med detta permanenta stall slipper vi sätta upp mobiltält, menar Lars.

Stallet kom till användning redan förra året då klubben arrangerade en sommartävling med 800 startande från klubbar i hela

Sydsverige samt från Stockholmsområdet och Gotland. Nästa steg är tankar om att bygga ytterligare ett ridhus på området, då med solceller på taket.

– Vi behöver ytterligare ett ridhus för att kunna ha tävlingar, främst tänker vi på vintertävlingar, något vi ser en stor potential med. De flesta klubbar arrangerar enbart sommartävlingar.

Ta in fler

Framtiden ser alltså bra ut för klubben. Idag har föreningen 270 ridande i ridskola, 23 egna hästar och 31 boxar uthyrda till privatpersoner, där personalen står för utfodring och ”rastning”. Med nya satsningen hoppas föreningen kunna växla upp och ta in fler ridande. Samtidigt kan

”Vi behöver ytterligare ett ridhus för tävlingar.”

Mycket kvar att göra i det stora ridhuset på 35 gånger 78 meter visar unghästutbildare och tävlingsryttare Katarina Torstensson.

Lars Nilsson öppnar en ny unik avfuktare.

Tävlingsstallet har öppna väggar och togs i bruk i samband med en stor sommartävling.

TEMA: Växjö Fältrittklubb

jubilerande ridklubb i Växjö

man frigöra ytor i de gamla stallen och renovera upp till ett 20-tal nya boxinredningar. Och fler större tävlingar i den nya anläggningen tror man alltså också på.

– Vi har haft många tävlande för klubben, ett hundratal licensierade ryttare, inte minst ett hundratal privata tävlingsryttare som har sina egna stall men tävlar för vår klubb, främst inom hoppning, säger Catharina Torstensson i tävlingssektionen.

– För ridskolans del, som har lektioner nästan alla dagar i veckan, har vi nu fått en bättre arbetsmiljö.

Vi kommer att kunna möta behovet av att låta fler få rida här säger ridlärare Johanna Fridolf och berättar att fler hästar också kommer att köpas in.

I april är det dags för årets första tävling; Påskhoppet.

– Vi vill bli en av Smålands främsta ridanläggningar och målet är att få arrangera SM inom ett par år, liksom någon internationell tävling, till exempel Baltic Cup. Det får vi nu kapacitet för och kommer att ansöka om redan nu, menar Lars Nilsson.

n Thomas Edgren

L L E E

Växjöortens Fältrittklubb valde Tectum för bästa ridhuslösning

Att bygga ridhus eller stall är en investering i ditt livs stora intresse – hästar. Tectum kan bygga din ridhall i en rad olika utföranden och tar hänsyn till dina önskemål gällande bredd, längd som höjd, ljusinsläpp, entréer, fasadval.

Arabygatan 72, Växjö 0470-76 32 32 www.leel.nu

Lexus, 15 år i en av de nya generösa boxarna på 11 kvadratmeter. Lars Nilsson och ridlärare Jessica Engell leder in.

TEMA: Växjö Fältrittklubb

Mångsidig lösning i Ålatorp

KRONOBERG. En planbottentork med körbart golv blev en bra lösning och ett alternativ till en konventionell varmluftstork. Det tycker Lennart och Alexander Karlsson som med torken, en balpress för höbalar och solceller moderniserade produktionen vid generationsskiftet.

– Vi använder planbottentorken till att ha både hö och spannmål i. När vi torkat klart har vi plats för lagring för spannmål och för våra maskiner, visar Lennart.

Han och sonen Alexander i Ålatorp utanför småländska Sävsjöström byggde en ny maskinhall och en planbottentork från skånska Farm Mac, med körbara plåtar i galvaniserad plåt.

Jämn torkning

Torkytan är avgränsad av uppmurade skalblock, det billigaste av flera materialalternativ. I torken kommer luften upp underifrån via små springor i plåtarna, 0,7 milimeter stora. Kanalerna är 100 centimeter breda men täcker hela golvet för lagring av frö och hö.

– Fläkten är frekvensstyrd och via ett stort skovelhjul trycks luften ut med högt tryck i en huvudkanal i mitten som fungerar som en kompressortank. Lufttrycket blir då jämnt fördelat och går ut med samma tryck i luftningsgolvet och då torkas det jämnt, menar Alexander och Lennart.

Fläkten har dragit 25 kW när det körts för fullt. Det går att blåsa en sida i plansilon åt gången.

– Alternativet till plantork hade varit att ensilera mera och då hade det behövts mer plats och plast vilket skulle kosta en hel del, plasten är dyr och knappast miljövänlig, menar Lennart.

På Ålatorp börjar den första omgången att torkas i mitten av juni och så omgång två i slutet av juli. Därefter tar de emot spannmål. Uppemot 300 ton kan enligt Farm Mac lagras i plansilofacken och uppåt tre meter på höjden.

Vallskörd sker tre gånger om året. I år skördade familjen fem ton spannmål per hektar. Den 1 maj går djuren ut på bete och runt 15 maj behövs inget mer lagras i torken – då ska det vara förbrukat.

– Det tar inte lång tid att tröska och tömma ett lass och så köra tillbaka till tröskan. Tidigare behövde vi ha många vagnar, säger Lennart.

För att spara energi till uppvärmningen har familjen investerat i solpaneler på taket till en av gårdens hallar.

– Vi vill vara ett självförsörjande hållbart lantbruk och själva producera strömmen när vi torkar. Vi har inte behövt tillsätta värme. Detta visade sig ju vara extra lyckat dessa månader då elpriserna varit extra höga.

Snabb återbetalning

Solpanelerna ger enligt företaget OTM 40 000 kWh per år och kostnaden ska kunna sparas in på åtta år, men med det rådande höga elpriset tror Lennart att det säkert är insparat på bara fyra år.

Det var vid årsskiftet som sonen Alexander med familj tog över driften av lantbruket. Inför detta faktum hade de tagit beslut att sluta med mjölkproduktion, och enbart satsa på köttdjur vilket med de stigande slaktpriserna visat sig vara rätt val. Det finns gott om betesmark i omgivningarna.

Lägre kostnader Då gården har egen gödsel och egen el, gör det att insatsvarorna som stigit i pris inte blir så hög kostnad.

– Vi odlar mer spannmål, då vi inte har lika många djur. Därför kan köttdjuren vara ute hela sommaren, från 1 maj, och vintertid lagrar vi mer spannmål och

halm. Om vi i framtiden vill odla proteingrödor som ärtor eller bönor, har vi plats att torka och lagra dessa, menar Lennart.

Lantbruket på Ålatorp har mellan 2 och 2,5 miljoner kronor i omsättning. Planbottentorken kostade runt en miljon kronor men gården sökte investeringsstöd så de räknar med att 30 procent kommer att betalas tillbaka.

Effektivt

Ett enkelt mått för att se vad kostnaden blir per ton spannmål i investering är att dividera byggkostnaden med antal ton som går att torka och lagra. 1 000 000 kronor per 300 ton blir 3 300 kronor per ton med hall och tork.

– Den kostnaden är enbart beräknad för spannmålen. Lägger man till att man kan torka hö och halm och lagra maskiner så blir ju totalkostnaden ännu lägre. Investeringen betalas av på mycket kortare tid då man nyttjar den till många saker. En spannmålssilo kan ju bara nyttjas för spannmål, påpekar Krister Wiengren, Farm Mac. Fotnot. Till gården finns 100 hektar åker och 100 hektar bete. 2022 har man haft vall på 50 procent av markerna samt odlat vete till fodervete på 40 procent, grynhavre till humangröda på 30 procent och korn på 30 procent av den resterande delen.

n Thomas Edgren

Solpaneler som ger 40 000 kWh på ett år ligger på taket på en av byggnaderna.

Vete lagras just nu i ena delen av planbottentorken. Alexander Karlsson öppnar upp.

I ena delen av torken får familjen plats att ställa in en hel skördetröska vintertid.

”Planbottentorken kostade runt en miljon kronor men vi sökte investeringsstöd så vi räknar med att få tillbaka 30 procent av kostnaden”, säger Lennart Karlsson. Foto: Privat

Med kunskap, kvalitet och service, finns vi här för dig!

Vi har allt i lantbruksväg Bygg, Diesel och Pellets

Mån-Fre: 06.45-18.00

Lör: 09 00-13 00

Drakabygget 1256 286 92 Örkelljunga 0435-80320

EN KONTAKT – VI LÖSER ALLT!

BRUNNSBORRNING

Vi erbjuder en helhetslösning med brunnsborrning, grävning, montering och installation.

MOBIL: 073-392 31 82

E-POST: abbe.borrning@gmail.com

BERGVÄRME

Vi löser helheten med borrning, grävning samt kontakt med elektriker och rörmokare.

OTM Energi – Från idé till hållbar elproduktion

Allt fler lantbrukare investerar i förnybar solenergi vilket bidrar till en positiv klimatpåverkan samtidigt som verksamheten bli mer oberoende av elprisets utveckling. Att investeringen dessutom ger god avkastning och höjer värdet på fastigheten är en bonus.

Ett lantbruk har oftast två förutsättningar som talar för att investera i en solcellsanläggning, nämligen stor energiåtgång och bra tak- eller markytor. Varje lantbruk har unika behov och förutsättningar och genom att vara lyhörda för dem tar OTM Energi fram det förslag som passar just ert behov bäst.

Med fokus på kvalitet och säkerhet hjälper vi på OTM Energi er genom hela processen, från första idén till driftsatt anläggning. Vi säkerställer att ni får en säker och effektiv installation som bygger på innovativ teknik till rätt pris. Självklart genomför vi alla installationer enligt gällande byggoch miljöregler samt elsäkerhetsföreskrifter. Vi följer även reglerna enligt Länsförsäkringars Säker Gård.

OTM Energi utför alla moment med engagerad egen personal. Vi har exempelvis utbildade projektörer, certifierade montörer, elektriker med rätt behörighet och erfarna snickare.

Vår vision är att bidra till en positiv klimatpåverkan, ett hållbart samhälle och en ljusare framtid för kommande generationer. Det går hand i hand med ett modernt lantbruk, eller hur?

Välkommen till oss för att diskutera just era idéer och förutsättningar!

Blekinge, Småland

Jeanetté E Ljunggren 0703-14 09 06

Magnus Ney 0735-09 03 23

Ola Axeland 0706-12 01 52

Sågmaskinsfabriken har genomgått ett lyft

KRONOBERG. Sedan 1964 har det tillverkats sågmaskiner och hela såglinjer till världens sågverk i Vislanda.

– Vi har byggt upp en hög kompetens här genom åren och denna i kombination med avancerad teknik och hög grad av automation är viktigt för att leva upp till vårt rykte. Allt förfinas dessutom hela tiden, säger tillförordnade platschefen Peter Carlsson.

Under 2022–2023 har AriVislanda på Brånans industriområde i Vislanda fått en total make-over med nya kontor i en ny tvåvåningsbyggnad, konferensrum, matsal och bättre ytor överlag. En investering på tio miljoner kronor.

Från att ha varit ett eget bolag under namnet Vislanda Sågverksmaskiner, har företaget genom åren haft olika ägare och ingått i koncerner som Ari, Sorb och Profura.

Sedan 2019 är AriVislanda en del i en underkoncern till Storskogen-koncernen, i vilken även sågverksleverantörerna Milltech, Renholmen, Almab och Ing. firma G Hedlund ingår.

Många sågverk Maskinerna som tillverkas är bland annat klingsågar. Bandsågar ger man sig inte på. Varje order som AriVislanda får hem, föregås av en väldigt lång procedur och därefter kan det handla om ett års produktionstid.

Många av våra sågverk här i Sydsverige har genom åren beställt maskiner av AriVislanda. Senast var det en normaltimmersåglinje som tillverkades för ATA Timber i Rörvik 2022.

60 procent av tillverkningen går till sågverk i Europa och tidigare har även Ryssland varit en viktig marknad. Något som av förklarliga skäl stannat upp.

En av företagets mest framgångsrika produkter har QSS 420 varit, en såg med sex ställbara klingor som konstruerades 2008 och som kan såga extra stora block. Den första levererades till ATA Timber i Moheda.

– Numera får vi främst beställningar på hela såg-

linjer mot tidigare då det ofta var frågan om enstycksmaskiner. Eftersom vi anpassar varje såglinje till varje sågverks förutsättningar, blir det inga standardlösningar vi levererar, påpekar Peter Carlsson.

Mässor De stora branschmässorna är förstås viktiga för AriVislanda. Mässan Trä och Teknik som vartannat år sker i Göteborg, liksom Ligna-mässan i Hannover, som äger rum i maj, är två av dessa. Där träffar man både partners och sågverksägare.

I dessa tider har komponentbrist i viss mån märkts – mycket av det som används i monteringen tillverkas av andra företag i Europa.

– Tidigare tillverkade vi alla enstycksmaskiner själva, men nu fokuserar vi mer och mer på själva monteringen och köper färdiga stora stativ. Vi har dock införlivat kompetens inom el- och hydraulik i fabriken istället för att leja ut. Något som gör att vi nu kan få ned produktionstiden per beställning och kan ta hand om fler projekt samtidigt, fortsätter Peter.

Vad är på gång just nu?

– Vi är klara med en komplett såglinje till Stenvalls i Örarna, norr om Luleå. Så har vi tillverkat en linje med 10–12 maskiner åt tyska MH Maschinen som ska tas i bruk vid ett sågverk i Chile. Vidare jobbar vi med en såggrupp till JGA i Linneryd, som ska sättas in sommaren 2023. Senare i vår kommer vi att börja tillverka en såglinje till Bergene Holm, i Larvik, Norges största byggkoncern. Denna skall levereras 2024. Så väntar en rundgångslinje till ett sågverk i Polen.

n Thomas Edgren

Många såglinjer har lämnat fabriken i Vislanda och hamnat här och var ute i världen. Ytterligare en är på väg ut till ett sågverk i Chile. På bild Peter Carlsson, tillförordnad platschef.

”Numera får vi främst beställningar på hela såglinjer.”

Alla kontor är ombyggda och ett 15-tal nya har skapats i en ny tvåvåningsbyggnad. På bild: Anna Karin Bergstrand.

En ny datastyrd höglagerhiss, sparar massa arbetstid då man programmerar in artikelnummer och roboten snabbt letar fram de rätta lådorna. Mer ordning och reda på lagret. På bild Thomas Lundh.

TEMA: AriVislanda

En modell över framgångsrika sågen QSS 420 med sex ställbara klingor, som ATA Timber i Moheda var först med att ta i bruk 2008.

Vi skapar lösningar för bra tillgänglighet på ditt företag och ger dig möjlighet att bo kvar längre i ditt hem

Nya plattformshissen

Rör till alla!

Rör till alla!

Vi hjälper er med rätt värmesystem, avlopp och vattenledningar

• Badrumsrenoveringar

• Fjärrvärme

• Värmepumpar

Vi hjälper er med rätt värmesystem, avlopp och vattenledningar. • Badrumsrenoveringar • Fjärrvärme •

• Privatpersoner och industrikunder

Här i verkstadshallen i Vislanda har ett stort antal såglinjer tillverkats åt sågverk i både Europa och Ryssland.

En ny kontorsbyggnad på två våningar är ihopmonterad med den gamla byggnaden. FB Construction har varit totalentreprenör.

Från Hissteknik i Lönashult kommer en rymlig glashiss som gör att man lätt kan ta sig mellan de två våningarna. Bredvid en unik specialkonstruerad trappa. I hissen: Linda Hagehed.

Styckning – ett riktigt hantverk

KALMAR LÄN. Styckning är ett genuint hantverk för att vi konsumenter ska kunna njuta av goda köttdetaljer, och det tar ungefär fyra år innan man är helt fullärd i konsten. Att få tag på någon som senare utvecklas till en duktig styckare är svårt – det finns ingen anpassad utbildning utan all upplärning får ske inom företagen.

Så även hos KLS Ugglarps i Kalmar där nöt och gris slaktas och styckas till fina detaljer. Runt 340 nötdjur hinner de stycka på 24 styckare som skär, specialstyckar och efterputsar. När tidningen Brukaren var på besök, hade 114 ton styckat nötkött lämnat fabriken vid dagens slut. Beställarna är restauranger och butiker, ofta via grossister.

Inga onödiga snitt Efter ett år har man som nyupplärd styckare lärt sig momenten. Detaljerna ska vara så stora som möjligt och varje gram är viktigt att skära rätt så att de inte går till spillo. Det får inte vara några onödiga snitt. Skiljer det till exempel 10 gram fel så på en köttbit så låter det inte så mycket. Men på 800 bitar blir det ju flera kilon.

– Du måste ha en bra bunt med eget driv och få upp farten. Att vara stark är ingen fördel utan att vana vid att hantera en kniv och ha väldigt rörliga handleder är det som gäller. Det skiljer också mellan sättet att skära i nöt och i gris, förklarar Henrik Göransson, avdelningschef för nötstyckning.

Speciell sälta SRB-konceptet har slagit stort, dessa djurs kött marmorerar sig på ett speciellt bra sätt.

– Stjärnkockarna menar att köttet har en speciell sälta. Så produktionen av dessa har ökat de senaste tre åren. Förr gjorde vi tio t-benstekar i veckan. Kunderna ville inte ha fett på biffen. Så small det till när Tina Nordström i TV lovordade köttet. Nu styckar vi till 55 t-ben-

stekar om dagen, berättar platschef Marko Falk.

För att styckningen av de slaktade djuren ska vara så effektiv som möjligt kommer dataspecifikationer på hur varje djur ska styckas och vilka delar som ska sorteras till olika restauranger. Pro-

duktlistor kommer från KLS säljare varje dag så att man kan hålla en bra framförhållning. 20–22 ton ben blir över varje dag när allt från djuret noggrant tagits tillvara.

Olika skärningar

Kockarna vid restaurangerna vet precis hur de vill ha detaljerna skurna. Detaljerna vacuumförpackas och en lista med information skrivs ut och klistras på paketen. Som exempel på några vanliga detaljer kan nämnas entrecote, rostbiff, oxfilé, högrev, innan- och ytterlår, bog, rulle och fransyska.

– Så finns det flera olika skärningar av varje detalj. Bog har vi till exempel 4-5 olika skärningar av, så det är mycket att lära sig och en stor skicklighet hos våra anställda när de lärt sig konsten, fortsätter Henrik

”Det small till när Tina Nordström lovordade köttet i TV.”

”Det finns flera olika skärningar av varje detalj.”

JOBBAR 360 GRADER!

SkogsOlle 40 V processor på vagn

SkogsOlle 40 TKR för traktor

Gallringsprocessor anpassad för all slags gallring och mindre slutavverkning.

Skördaraggregat BJM350

Stegmatare för flera olika typer av basmaskiner, som traktor, skotare, grävmaskin och grävlastare.

Ulf: 070-595 09 34 www.bjmmaskin.se info@bjmmaskin.se

hantverk

1 Valdemar Drewa skär till filéer.

2 Detaljerna vacuumförpackas och märks med en infolista från datorn.

3. Ett stort antal utskurna rostbiffar.

4. Marcus Andersson skär ut en bringa.

5. Joakim Aldén har jobbat som styckare i 45 år. Här skär han ut biffar ut köttet.

6. Knivarna slipas ofta under arbetsdagen, antingen på det gamla hederliga sättet, som här, eller via en slipautomat, visar platschef Marko Falk.

7. Denna detalj kallas brisket.

Göransson som har entrecote, Flat Iron stek och Kållarpshjärta som favoriträtter.

n Thomas Edgren

LRF Sydost om vargreviret i Kosta

”Skapar stor oro bland djurägare”

Vargreviret i Kosta skapar stor oro bland betesdjursägare i området. Det konstaterar Fredrik Persson, viltansvarig i distriktsstyrelsen på LRF Sydost.

– Många lantbruk avvaktar nu med investeringar eller överväger att helt avveckla verksamheten.

Beskedet om etableringen av ett vargrevir i Kosta-trakten kom inte som någon överraskning menar Fredrik. Vargen finns redan sedan tidigare i grannlänen Skåne och Jönköping.

– Det var bara en tidsfråga innan vargen skulle etablera sig här.

Komplicerat Vargens ankomst påverkar framför allt lantbruk med betesdjur.

– Får är mest i riskzonen. Att vargar angriper nötkreatur och hästar är ovanligare men de kan skrämmas upp och kommer att behöva mer uppsyn.

Det går visserligen att få bidrag för rovdjursavvisande stängsel men att sätta upp den typen av skydd är inte helt okomplicerat, särskilt inte

i småländsk stenig och kuperad terräng.

– För att stängslet ska vara effektivt måste strömledningen ligga nära marken, annars kan vargen krypa eller gräva sig in i beteshagen. Det gäller därför att stängselytan nära marknivån är fri från störande vegetation eller sten. I just Kosta är det mycket skogsmark som

både är kuperad och fylld med sten. Att sätta upp och sedan underhålla stängslet är tid- och arbetskrävande och dessutom dyrt.

Hot Som en konsekvens av vargetableringen så är det enligt Fredrik många lantbrukare som avstår att göra investeringar eller rent av överväger att avveckla verksamheten.

– Det finns redan några exempel och de kan bli ännu fler framöver.

I ett större perspektiv kan det här på sikt innebära förlorad biologisk mångfald anser Fredrik.

– Våra betesmarker är bland det mest artrika vi har både när det gäller djur och växter. Nu kan vi få en utveckling där beteshagarna växer igen och

blir till skogsmark istället. Värdefull biologisk mångfald riskerar att förloras. Vad händer nu? Hur kommer LRF Sydost att agera?

– Vi försöker få till informationsmöten tillsammans med länsstyrelsen och samla alla berörda markägare i området.

n David Färdigh

”Det var bara en tidsfråga innan vargen skulle etablera sig här.”

Rovdjursavvisande stängsel är ett alternativ för att hålla vargen borta, men att sätta upp den typen av skydd är inte helt okomplicerat, särskilt inte i småländsk stenig och kuperad terräng.

”Får är mest i riskzonen.”

Många lantbrukare avstår att göra investeringar som en följd av vargetableringen, enligt Fredrik Persson, viltansvarig i distriktsstyrelsen på LRF Sydost.

Vargen är här

Länsstyrelserna i Kalmar och Kronoberg bekräftar nu att ett vargrevir etablerats i Småland. Observationer visar att ett vargpar håller på att revirmarkera i trakterna öster om Kosta.

– De som påverkas är framför allt jägare och tamboskapsägare. Vår uppmaning är att införskaffa skyddsvästar till jakthundarna och att lantbrukarna i regionen ser över sina stängsel, säger Magnus Lundmark, naturskyddshandläggare på länsstyrelsen i Kronoberg.

Den aktuella varghannen kommer ursprungligen från Dalarna men har rört sig i

Småland sedan 2018. Varghonan kommer från ett revir i Linköpingstrakten och har nyligen förenats med Smålandsvargen. Efter en genomförd inventering kan länsstyrelserna i Kalmar och Kronoberg nu bekräfta att de två vargarna håller på att etablera ett revir i ett skogsområde öster om Kosta.

– Vi ser tydliga tecken på att vargarna håller ihop och revirmarkerar tillsammans,

säger Magnus Lundmark. Hur omfattande kan ett vargrevir vara?

– Vanligtvis brukar man säga 80 000 hektar men förutsättningarna skiljer sig mycket åt mellan norra och södra Sverige. I Kosta handlar det än så länge om ett litet geografiskt område, men vi får följa utvecklingen och se hur stort reviret blir.

Skyddsvästar viktiga De som i första hand berörs av vargetableringen är jägarna. Uppmaningen från länsstyrelsen är att de ska vara uppmärksamma på sina jakthundar och även införskaffa skyddsväst åt dessa.

Nya vargar i Skåne

SKÅNE. För andra året i rad har vargparet i trakterna kring Linderödsåsen i Skåne föryngrat sig. Under fjolåret rapporterades också, till skillnad från tidigare, angrepp på tamboskap.

– Vi hade fyra till fem vargangrepp under 2022, säger Tom Espgård, vilthandläggare på länsstyrelsen i Skåne. Ett vargrevir har sedan några år tillbaka etablerats vid Linderödsåsen i sydöstra Skåne. Det är därmed Sveriges sydligaste vargförekomst.

– Själva reviret omfattar cirka 35 000 hektar. För andra året i rad har

det bekräftats en föryngring, så vargreviret blir allt mera etablerat. Vargfrågan är som bekant kontroversiell i många kretsar men åtminstone inledningsvis har vargreviret inte inneburit några större påfrestningar för lantbruk och djurhållningen i det berörda området.

– I reviret finns det stora koncentrationer av dovhjort, som varit vargarnas

– Det går att söka bidrag från länsstyrelsen till skyddsvästar som skyddar mot rovdjursangrepp.

Vargarna äter främst älg och rådjur men det händer att de ger sig på tamboskap. Uppmaningen här är att lantbrukare bör se över sina stängsel.

– Framför allt är det viktigt att ha täckande stängsel, som skyddar vid marknivå och som är förankrade nere i backen. Vargar hoppar sällan över stängsel men kan däremot gräva sig under. Så det

är marknivån som är den kritiska punkten. Magnus vill betona att människor inte på något vis behöver vara oroliga för vargarna.

– De få angrepp på människor som skett historiskt har varit från vargar i fångenskap.

n David Färdigh

huvudsakliga föda.

Under 2022 skedde dock ett trendbrott.

– Vi hade fyra till fem inrapporteringar om angrepp på tamboskap.

Vad är förklaringen till det ändrade beteendet?

– Det är svårt att svara på. En tänkbar förklaring är att vargarna förflyttat sig inom reviret till områden där det finns mer tamboskap. Men det kan också vara slumpen.

n David Färdigh

”Det är viktigt att ha täckande stängsel.”

Fakta.

Kimramåla gård

Plats: Kimramåla strax utanför Nybro i Kalmar län.

Drivs av: Jörgen Pettersson tillsammans med hustrun Anette samt barnen Martin och Linus.

Brukar: 250 hektar.

Aktuellt: Bygger nytt mjölkstall med plats för 130-140 kor samt kalvar och rekryteringdjur. Stallet utrustas med två mjölkningsrobotar från DeLaval.

Produktionsökning: Fördubblar mjölkdjursbesättningen och beräknas öka produktionen från 700 000 till 1 300 000 liter mjölk. Ska tas i drift: Framåt april. Händer med gamla stallet: Kommer fortsätta användas som mottagningsstall och kompletteras med boxar för köttdjurskvigor.

Fördubblar produktionen

KALMAR LÄN. Med ett nytt mjölkstall ska

Kimramåla Gård i Nybro fördubbla antalet kor och produktionen beräknas öka från 700 000 till 1 300 000 liter mjölk per år.

– Vi har funderat länge och kände att det var dags att satsa på en ny helhetslösning, berättar Jörgen Pettersson och Anette Turowski.

Kimramåla Gård, beläget strax sydost om Nybro, är en släktgård i tredje generationen.

– Ifjol var det 100 år sedan min farfar köpte gården, berättar ägaren Jörgen Pettersson som driver verksamheten tillsammans

med hustrun Anette, barnen Martin och Linus samt anställde Hugo.

Just nu pågår en febril byggaktivitet på gården.

Ett nytt mjölkstall håller på att ta form. Markarbetena inleddes i somras och stommen restes i höstas. Det

mesta av arbetet görs i egen regi.

– Men vi har hjälp av två väldigt duktiga snickare.

Planeringen av bygget har dock pågått i flera år.

– Ja, det här är något vi funderat länge på. Nuvarande mjölkstall börjar bli slitet och vi ville ha en bättre arbetsmiljö. Dessutom tyckte vi att det var dags att göra en ny och mer funktionell helhetslösning och samtidigt utöka produktionen.

I det gamla stallet finns 65–70 kor. Totalt med tjurar och köttkvigor består besättningen av cirka 550 djur.

I det nya lösdriftstallet ska det finnas plats för mellan 130 och 140 kor, det vill säga

Skånskt mejeri sänker

SKÅNE. Österlenmejeriet ställer om till biobränsle och tar ett steg mot en fossilfri produktion. Det är resultatet av samarbetet med energiföretaget Adven. Omställningen bygger på en platsanpassad design där befintlig infrastruktur återanvänds.

– Vi behåller pannhuset, men byter ut en gasolpanna mot en biopanna, säger Håkan Roos, projektutvecklare på Adven.

Återanvändandet av pannhuset är en viktig del i Danones och Advens gemensamma projekt i

Skåne. Tillsammans med en skräddarsydd design kommer det att vara kärnan i den nya energilösningen som delfinansieras av Naturvårdsverket genom Klimatklivet, det statliga investeringsstödet för fossilfri framtidsteknik.

en fördubbling. Produktionsmässigt ska det ge en ökning från 700 000 till 1 300 000 liter mjölk.

– Många mjölkproducenter här i närområdet har lagt av men vi vill fortsätta satsa.

Mjölken är motorn i svenskt lantbruk och vi hoppas att vår produktion ska värdesättas och att prisuppgången håller i sig framöver.

Teknikskifte

Det nya mjölkstallet utrustas med gödselrobot och foderputtare samt två mjölkningsrobotar från DeLaval, vilket innebär ett teknikskifte från den tidigare mjölkgropen.

– Att stå i en mjölkgrop är ganska tröttsamt. Vår

utsläppen

– Lösningen ska anpassas för att hantera variationer i produktionen, bland annat med hjälp av en ångackumulator, berättar Håkan Roos.

Växtbaserat sortiment Anläggningen i Lunnarp startades på 1960-talet som ett traditionellt mejeri. Livsmedelsproducenten Danone tog över 2010 och idag tillverkar de 140 medarbetarna på Österlen ett växtbaserat sortiment med den probiotiska frukt- och bärdrycken Proviva i spetsen.

Danones och Advens biobränsleprojekt inleddes under hösten och den nya pannan väntas vara i drift i slutet av 2023. Minskningen av växthusgaser från Österlenmejeriet beräknas då bli 75 procent jämfört med dagsläget.

– Utöver fördelarna för miljön är vi övertygade om att den här investeringen kommer att betala sig ekonomiskt, säger Joakim Andersson.

n Thomas Edgren

förhoppning är att mjölkningsrobotarna ska göra oss något mer flexibla. Robotarna innebär inte mindre arbete i sig men vi hoppas att det ska bli mindre krävande.

Stallbygget rymmer flera praktiska lösningar som ska göra det dagliga arbetet smidigt.

– Bland annat att robotcentralen är lättåtkomlig. Om larmet går en kväll ska vi snabbt kunna nå robotarna utan att behöva springa in i övriga stallet och skita ner oss.

När räknar ni med att kunna ta stallet i drift?

– Målet är att vi ska ha djuren på plats i april. n David Färdigh

Österlenmejeriet ställer om till biobränsle och tar ett steg mot en fossilfri produktion.

Mjölkproducenter i Nybro gör framtidssatsning. Det nya mjölkstallet på Kimramåla Gård ska tas i drift i april, berättar Martin, Anette och Jörgen.

Sven-Åke Gustafsson och Katrin Hjalmarsson är ordförande respektive tävlingsledare på Tingsryd Travsällskap.

Travbana samlar stöd för V75-lopp

KRONOBERG. Att få arrangera V75 har länge varit ett önskemål för 20­årsjubilerande Tingsrydtravet. Nu intensifieras kampen genom en namninsamling.

I sommar fyller Tingsryd

Travbana 20 år. Jubileumsåret kommer fyllas av högklassiga tävlingar men något V75-lopp blir det dock inte heller denna gång. En viss frustration kan anas hos Tingsryd Travsällskap.

– De senaste åren har vi investerat tio miljoner i anläggningen. Både kuskar, hästägare, domare och publik har berömt oss för våra tävlingsarrangemang. Så vi känner oss redo för V75, säger Sven-Åke och Katrin.

Vad är det som gjort att ni inte fått något V75-lopp ännu?

– Det undrar vi också.

Avgörs i maj

På initiativ från såväl tävlande som publik och travintresserad allmänhet så har det nu startats en namninsamling för att få V75 till Tingsryd.

– Målet är att få ett V75-lopp under 2024. Vi uppmanar därför alla att skicka sms med sina namn till oss. Vi vill visa att vi har ett starkt stöd bakom oss.

Men det brådskar. Redan i maj beslutar Svensk Travsport om vilka banor som ska få V75tävlingarna det kommande året.

– Så vi måste lämna över namnlistan innan dess.

En större artikel om Tingsrydstravet, milebanan, 20-årsjubileet och kampen för att få arrangera V75 kommer i nästa nummer av Brukaren.

n David Färdigh

Rätt slipade kedjor ger effektiv sågning

KALMAR LÄN. För att kunna skörda effektivt i skogen måste man ha sågklingor med vassa kedjor, rätt slipade. Samma sak när man sågar vid paketsågar, då krävs bra slipning. En av specialisterna på sådant är Robert Modig, som tar hand om de flesta av Sydsveriges sågkedjor i sliperiet i Nybro.

RM Kedjeservice är ett av landets stora kedjesliperier. Det finns egentligen bara två sådana som enbart sysslar med detta och inte kombinerar med annan verkstadsverksamhet.

– Vi har nio maskiner där vi slipar kedjor till främst skördaraggregat och sågverks- och pallindustriers

paketsågar, vilka sågar till virkespaket, berättar Robert Modig.

Hämtar och lämnar

Tack vare ett rullande distributionssystem med många kedjor i omlopp, där RM lämnar slipade kedjor och hämtar oslipade ute hos entreprenörer och sågverk, riskerar det aldrig att bli brist på sådana hos företagarna.

90 procent av alla kunder har regelbunden upphämtning av kedjor och lämnar 3-4 kedjor varje gång. Dessutom har RM med andra sågförnödenheter och oljor i bilarna.

– Det blir ganska tungt med bilen full av kedjor; det går åt 30-40 kedjor under en tvåveckorsperiod. 25 procent av dem är ofta kassa och kan inte slipas ned mer. Vi ersätter då direkt med nya för att kunden inte ska stå utan, förklarar Robert och berättar att han främst håller sig till

de välkända fabrikaten Stihl och Oregon.

Under pandemiåren var det svårt att få tag på delar eftersom de tillverkas i sydligare länder. Och nu märker Roger av prishöjningar, en tillverkare har till exempel höjt priset med 65 procent under de senaste två åren.

Men nyslipade eller nya kedjor är något som man måste ha för att bedriva ett effektivt skogsbruk.

– Det är viktigt att regelbundet slipa dem rena från skador och för att skären ska bli lika långa och sågen inte ska dra åt något håll. ”Ryttaren” avgör hur djupt skäret ska gå. Entreprenören märker snabbt om kedjan måste slipas eftersom det går trögare.

– En gallringsmaskin kan dock köra längre tid med oslipade kedjor utan att det märks. Att bara såga 8–10 centimeter som i klent virke orkar den utan problem. Men vid slutavverkning märks det mer; då sågar man 40 centimeter i det tjocka virket och då krävs det mycket av sågklingorna. Risken finns annars för kapsprickor.

Knivar till ismaskiner

Under vintern slipar Robert och hans anställda även tvåmetersknivar till ismaskiner.

– De måste ju slipa ned isen efter varje match eller träningspass, mycket viktigt med välslipad is för elitspelarnas prestationer. n Thomas Edgren

Robert Modig slipar kedjor och säljer sågförnödenheter som sågkedjevätskan på bilden. Foto: Thomas Edgren

Sågkedjor hänger och väntar på leverans hos RM Kedjeservice i Nybro.

Så här ser slipmaskinen ut där sågkedjan sätts fast.

• 0480-611 00

• 0372-811 80

Gör en insats för miljön och få betalt för det!

Kontakta oss så hämtar vi ditt skrot med kranbil eller ställer ut container för dina önskemål

Du är också välkommen att lämna ditt skrot på vår anläggning i Växjö

Ring för o ert på 0470-252 10

Unik anläggning för cirkulär hantering av växtnäring

SKÅNE. Den första anläggningen i Europa av sin sort för cirkulär hantering av växtnäring driftsätts nu i Bjuv. Det är kretsloppsföretaget EkoBalans Fenix AB som skrivit avtal med Wrams Gunnarstorp Gods om etableringen, där produktionen håller på att startas upp.

I anläggningen ska utspädd flytande rötrest efter biogasproduktion vidareförädlas till fast kretsloppsgödsel och kväverikt vatten för näringsbevattning. Detta ska ge ett förbättrat näringsutnyttjande och en minskad resursförbrukning jämfört med att lagra, transportera och sprida obehandlad rötrest. Vid full produktion ska anläggningen leverera drygt 2 000 årston #kretsloppsgödsel.

– Det bästa med vår teknik är att vi tar bort vattnet; att torka och pelletera restflöden görs på olika håll men den produkt vi får ut blir unik, den innehåller mycket organiskt material och vi hjälper jorden att inte bli utarmad, menar Erik Kvarmo, vd för Ekobalans.

– Detta blir även en otroligt fin affärsmöjlighet för den enskilda lantbrukaren eller biogasproducenten eftersom vi optimerar deras restflödeshantering.

Bättre alternativ

Det kväverika vattnet kan användas i bevattningssystem, samtidigt som det kretsloppsgödsel som produceras är ett bättre alternativ till mineralgödsel för odlare utan närliggande biogasanläggningar. EkoBalans kretsloppsgödsel hanteras som mineralgödsel men har i motsats till den, egenskaper som stärker jordhälsan.

– Vår #kretsloppsgödsel

”Förutom ett balanserat näringsinnehåll med mikronäringsämnen, består kretsloppsgödsel till 50 procent av organiskt material.

Jordhälsan blir bättre och gynnar markens mikrobiologi liksom växternas näringsupptag”, säger Erik Kvarmo, VD på EkoBalans.

är ett stort genombrott på marknaden i en tid där inte minst kriget i Ukraina har försämrat tillgången till mineralgödsel, och efter ökade kostnader på elprismarknaden och skenande gas- och gödselpriser.

Förutom ett balanserat näringsinnehåll med mikronäringsämnen, består #kretsloppsgödsel till 50 procent av organiskt material. Jordhälsan blir bättre och gynnar markens mikrobiologi liksom växternas näringsupptag på ett sätt som mineralgödsel inte kan klara av, säger Erik Kvarmo.

Bolaget säljer liknande

anläggningar till biogasproducenter för sedan köpa tillbaka råvaror för produktion av #kretsloppsgödsel.

– Kunden står för driften och vi köper tillbaka de produkter som godset/anläggningen producerar.

Skapandet av #kretsloppsgödsel är framtagen genom EkoBalans forskning och via samarbete med SLU. Den kommer även att säljas till konsumenter genom ett samarbete med Nelson Garden och genom direktförsäljning till växtodlare.

För Rudolf Tornerhjelm på Wrams Gunnarstorp gods innebär samarbetet en mer ekonomisk och flexibel användning av näringen från flytgödseln. Han är mån om att lämna över sina ägor till nästa generation för att fortsätta driva lantbruket i framkant.

– När vi ska pumpa ut och

vattna åkrarna med kväverikt näringsvatten, kan vi dosera näringen bättre när växterna behöver den som mest. Vi eliminerar körning med tunga maskiner som packar marken, förklarar Rudolf Tornerhjelm.

– Att få ut näring genom vatten kommer ge växterna bättre villkor och begränsa sårbarheten mot torka.

Viktig del Skånes landshövding

Anneli Hultén var med när EkoBalans Fenix AB nya cirkulära anläggning för produktion av #kretsloppsgödsel skulle invigas. Hon brinner för livsmedelsfrågor och ser detta som en viktig

del i en självförsörjande livsmedelsproduktion, då södra Sverige är en stor producent av landets livsmedel.

– På 30 år har Sverige gått från 75 procent till under 50 procent av självförsörjningsgrad på livsmedelsproduktion. Vårt system är ett led i att landet ska bli mer självförsörjande samtidigt som det blir ett slutet kretslopp genom att plocka ut kväve och fosfor ur vattenflödena, förklarar Erik Kvarmo.

Fotnot. Den nya anläggningen i Bjuv är en del i ett större projekt: Söderåsens bioparks.

n Thomas Edgren

En unik anläggning för cirkulär hantering av växtnäring står klar i Bjuv. Foto: EkoBalans

”Vår #kretsloppsgödsel är ett stort genombrott på marknaden i en tid där inte minst kriget i Ukraina har försämrat tillgången till mineralgödsel.”

Landshövding Anneli Hultén var med och invigde den cirkulära anläggningen. Hon brinner för livsmedelsfrågor.

NYHET!

KRONOS

Predator 1700 M Kedjeröjare

Predator 1700

Överlägsen kapacitet och räckvidd

Överlägsen kapacitet och räck

Du når även andra sidan av diket.

Kraftig konstruktion, finsk kvalitetsprodukt. Kardandrift med lamellkoppling.

Uppvikbart frontkastskydd för maximal körhastighet och kapacitet.

Räckvidd 4,55 m från traktorns centrum. Du når även andra sidan av diket.

Kraftig konstruktion, finsk kvalitetsprodukt. Kardandrift med lamellkoppling.

Uppvikbart frontkastskydd för maximal körhastighet och kapacitet.

kranspets/grävmaskinmontage.

Även Hydr.driven modell för kranspets/grävmaskinmontage.

Hydr.driven modell för kranspets/grävmaskinmontage.

Dahlberg Maskin AB tel 0612-503 62 Se video på: www.dahlberg-maskinab.se

Maskin AB 0612-503 62 Se video på: www.dahlberg-maskinab.se

Dahlberg Maskin AB tel 0612-503 62 Se video på: www.dahlberg-maskinab.se

Dahlberg Maskin AB tel 0612-503 62

Se video på: www.dahlberg-maskinab.se

EN SMÅLÄNDSK KOMMUNIKATIONSBYRÅ

Traktorer

INOMGÅRDSMEKANISERING

Tillverkning och försäljning av:

 Stallinredning för nöt, får, gris och häst

 Utgödslingssystem

 Ventilationsutrustning

 Vattenkoppar, nipplar, ventiler m.m.

 Vattensystem; rör, rördelar och kopplingar

 Stort tillbehörssortiment i lager! Ring eller besök oss!

273 98 SMEDSTORP ▪ 0414 -51300 www.smisthorp.com info@smisthorp.com

HAR DU MATERIAL – KONTAKTA OSS!

Efterfrågan på energisortimenten är större än någonsin och därmed är priserna riktigt höga! Behovet är stort på alla sortiment och vi står redo att ta fram det som efterfrågas.

Kontakta oss för din bästa virkesaffär!

www.gustafsborg.se · 0435-340 45 Vinnarp 100, 284 91 Perstorp

Har du lämpliga markytor för solkraft?

Och vill du bygga en fristående solenergianläggning?

Vi hjälper dig att undersöka om platsen är lämplig. Vi ingår arrendeavtal på fördelaktiga villkor.

Tillstånd och miljöprövning

Vi tar hand om tillstånd och miljöprövningen och sköter hela planeringen av områdets utveckling.

Lokala jobb och lönsam drift

Vi väljer i möjligaste mån regionala och lokala företag för byggnationen. När solenergianläggningen är färdig, ser vi till att den drivs på ett tryggt och lönsamt sätt och att eldistributionen är effektiv.

Prata med oss!

Vi utför arbete inom skogsvård i Kronobergs och Blekinge län

TOMAS SKOGSVÅRD

I HALLARYD AB

TEL. 072-210 07 65

ALLT INOM SKOGSVÅRD

THINNING SERIES

•

•

ETT LITET AGGREGAT MED STOR FÖRMÅGA

www.logmax.com

Aggregatet är litet, bara drygt en meter högt och väger ca 420kg, men klarar att fälla träd med diameter upp till 41 cm. Det matar ca 4 m/s och har den allra bästa prestandan för att tåla en tuff vardag i skogen. Log Max 2000T kompletterar våra gallringsaggregat i T-Serien.

Gustav Leonardsson - Norra Sverige - 070 722 11 10 Mikael Solén - Södra Sverige - 070 591 18 89