Brukaren nr 7 december 2022

Ministern lovar nollskatt

håll som inte kunnat använ das av Trafikverket.

Ska stärka 2017 presenterade den dåva rande regeringen en natio nell livsmedelsstrategi i syfte att stärka den svenska själv försörjningen av livsmedel.

Fakta.

Peter Kullgren

Borttagen dieselskatt fram till december 2023 och en miljardsatsning på väg underhåll. Det är något av innehållet i den nytillträdda regeringens budget.

Hektiskt! Så summerar värmlänningen Peter Kull gren (KD) sina första veckor som landsbygdsminister. Förutom att arbeta fram en budget så har det handlat mycket om att förbereda det svenska EU-ordförande skapet efter årsskiftet.

– Just jordbruk- och lands bygdsfrågor spelar en viktig roll i EU-arbetet. Så just nu pågår mycket förarbete.

Förlängt slopande Som landsbygdsminister ax lar Peter Kullgren ansva

ret för lantbrukssektorn, som genomgått en tuff tid de senaste åren med effekterna av torkan 2018, pandemin, Ukrainakriget och skenande priser på insatsvaror som foder, drivmedel och el.

– Det är viktigt att vi stöttar upp de svenska lant bruksföretagen, som utgör ryggraden för en levande landsbygd.

I regeringens budget som nyligen klubbades igenom i Riksdagen ingår ett fortsatt slopande av dieselskatten för jord, skogs- och vattenbruks företag, något som också godkänts av EU.

– Nollskatten på diesel förlängs till december 2023.

Vad händer sedan?

– I budgeten öppnar vi

Nollskatt på diesel för lant-, skogsoch vattenbruk fram till december 2023, utlovas av nytillträdda lands bygdsministern Peter Kullgren (KD).

Foto: Ninni Andersson/ Regeringskansliet

upp för en förlängning även gällande 2024 och 2025, men där måste vi avvakta och följa upp utvecklingen.

En annan budgetpost är miljardsatsningen på under håll av vägar, särskilt på landsbygden.

– Vi ser överallt i landet att det finns ett stort behov av att få ordning på vägnätet. Därför tillför vi 250 miljoner plus att vi omfördelar 750 miljoner från järnvägsunder

Sedan dess har det inte hänt jättemycket. Många efterly ser fler konkreta åtgärder.

– Det var bra att vi fick en nationell livsmedelsstrategi men lantbruket har ännu inte kunnat se några konkreta resultat ute på gårdarna. Det är dags att ta nästa steg. I regeringen pratar vi nu om att uppgradera och göra en natio nell livsmedelsstrategi 2.0.

De senaste årens kriser har enligt Peter åtminstone haft det goda med sig att fler fått upp ögonen för sårbarhe ten i livsmedelskedjorna.

– Det har blivit en ökad medvetenhet. Betydelsen av att det finns ett livskraftigt svenskt lantbruk är ”top of mind” hos allt fler. n David Färdigh

Namn: Peter Kullgren. Född: Forshaga. Bor: Karlstad.

Aktuell: Som nytillträdd landsbygdsminister.

Partitillhörighet: Kristdemokraterna.

Tidigare uppdrag: Partisekre terare för Kristdemokraterna.

Profilerade satsningar i den nya budgeten: Förlängd nollskatt på diesel för jord-, skogs och vattenbruk fram till december 2023. Miljardsats ning på vägunderhåll runt om i landet.

Summerar första tiden som statsråd: ”Hektisk!” På agendan inför 2023: Väntas få en av nyckel rollerna när Sverige tar över ordförandeskapet i EU vid årsskiftet.

Isterband med mersmak – vann pris på Chark-SM

Strömsnäsbruk vann katego rin Årets skinnfria grillkorv.

I år arrangerades traditio nella Chark-SM efter några års uppehåll, i Göteborg. De bästa svensktillverkade charkprodukterna utsågs av en jury på 40 personer och priser delades ut i 18 kate gorier.

Deltog gjorde 70 företag med 750 produkter. Svenskt Kött är en av huvudsponso rerna till arrangemanget, som vill uppmärksamma och lyfta svenskproducerade produkter, som beroende på råvara ursprungsmärks med Kött från Sverige eller Från Sverige

Ello Lammhult vann för

årets bästa isterband, något de gjort flera gånger tidigare. Vad är hemligheten, frågade vi kvalitetschef Björn Lager wall.

– Mycket kunskap och ännu mer kärlek. Att vi ser vikten av att bibehålla en hög och jämn kvalitet på produkterna är supersuper viktigt, kommenterar Björn.

Ello gör tre typer av isterband; Kalasisterband, en helsyrlig variant, de vanliga isterbanden, som var de som vann i år, och Fininsterband, en lättare sort som passar bra för grillen.

Lindvalls Chark i

ANSVARIG UTGIVARE

Jonas Axelsson jonas.axelsson@krepart.se 073-500 25 29

EKONOMI Gunnilla Jarvisson gunnilla@krepart.se 0491-178 80

REDAKTÖRER Thomas Edgren thomas@krepart.se 070-754 88 87

David Färdigh david@krepart.se 072-309 76 10

HK Scan Agri, med verksamhet i Halmstad och fabrik i Göteborg vann flera kategorier; Årets köttbullar, Årets rökta påläggskorv och Årets vegoprodukt.

Lulles chark i Sävsjö vann

kategorin Årets pastej/sylta. Under Chark- SM var det även premiär för Styckar-SM. Sveriges bästa styckare blev Daniel Tunnel, som represen terar Mårtenssons Partiaffär i Johanneshov. Tävlingen gick ut på att stycka en halv gris på 30 minuter och omvandla

Fakta. Svenska mästare 2022

HK Scan: Årets köttbullar/ hamburgare, Årets rökta på läggskorv, Årets vegoprodukt Gudruns AB: Årets falukorv, Årets klassiskt kryddade korvar, Årets starkt kryddade korvar

Ello i Lammhult: Årets isterband

Fåddman: Årets kokta helköttsprodukter Lindvalls Chark: Årets grillkorv, skinnfri

Signal & Andersson: Årets julskinka, Årets traditionell chark, Årets färskkorv Familjen Hansen: Årets luft torkade/kallrökta hela produk

detaljerna till produkter som är redo att säljas i butik. n Thomas Edgren Ello i

ter, Årets kallrökt, torkad korv Carlströms kött och chark: Årets rökta helköttsprodukter Korvdelikatessen: Årets milt kryddad korv Lulles i Sävsjö: Årets pastej/ sylta Helmut Walch: Årets bacon/ rökt sidfläsk

MEDIESÄLJARE Gull Sjösten gull@krepart.se 072-329 73 10

Gunnar Ericsson gunnar@krepart.se 070-671 42 30

UPPLAGA OCH UTGIVNING

Upplaga: 16 500 ex.

Tryck: Pressgrannar AB, Linköping 2022/11 Foto: David Färdigh, Thomas Edgren, mostphotos.se

Distribution: Delas ut till jord- och skogs bruksfastigheter i södra Sverige Utgivningsveckor 2022: Vecka 8, 14, 20, 25, 37, 42, 48

30410174 Box 4010, 572 04 Oskarshamn Tel. 0491-178 80 | Fax. 0491-194 03 brukaren@krepart.se | www.krepart.se

CHARK-SM. Fyra sydsvenska charkuterifabriker kammade hem vinster i årets Chark-SM. Ello i Lamm hult, Lulles i Sävsjö, Lindvalls Chark i Strömsnäsbruk och HK Scan hade alla anledning att fira.

LANTBRUK. ”Livskraftiga jordbruksföretag är ryggraden i en levande landsbygd.” Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) aviserar behovet av en uppgraderad nationell livsmedelsstrategi.

Lammhults ägare Kent Andersson.

Elna-Brith af Wåhlberg på Skedemosse gård äger mark på Öland. På fastigheten finns flera verksamheter som bryggeri, uthyrning och ett museum. Det mesta av mar ken är produktiv skogsmark, men det finns även en del åkermark som arrenderas ut och även betesmark där det går nötboskap. All mark nyttjas på något sätt, men Elna-Brith funderar alltid på vilka möjligheter det finns

till att utveckla marken vidare, till exempel genom kombinerade brukanden.

– För mig handlar att vara markägare inte om att äga mark utan om att förvalta den och att lämna över den till nästa generation i ett ännu bättre skick, säger Elna-Brith.

I familjen finns tre söner, Gustav, Olof och Daniel, som alla är involverade i olika delar av gården och dess verk samheter och en dag kommer

att driva den vidare. Att läm na över en bärkraftig fastighet är viktigt, men hon när också en önskan om att tillföra värde till samhället i stort och till kommande generationer. – Vi har sedan tidigare positiva erfarenheter av en egen solcellsanläggning på gården. Dessutom hade vi lämplig mark och då även mina söner såg möjligheterna för att utveckla fastigheten med en solpark på marken, så beslöt vi oss för att satsa på det, säger Elna-Brith.

Erfarenhet och engagemang Valet föll på European Energy, som kommer att driva projektet och vara med i hela processen – från markavtal till att solparken står klar och producerar förnybar el. Företaget är en av de mest erfarna aktörer na i branschen med över 50

färdigbyggda och driftsatta solparker i sex länder och ett växande svenskt team.

– Erfarenhet och kompe tens var viktigt för oss när vi valde samarbetspartner, men lika värdefullt var det stora engagemang vi möttes av. Vi har ett tydligt mål och tillsammans med European Energy ser vi att det kan bli verklighet, säger Gustav af Wåhlberg.

Kombinerat brukande Den planerade solparken be står av 30 hektar betesmark i utkanten av Skedemosses

ägor. Möjligheterna för användning har hittills varit begränsade till bete, men en solpark innebär ett kombine rat brukande som bara tillför värde. Ekonomiskt genom en långsiktig och stabil intäkt och hållbart genom att bidra till den gröna omställningen. – Även när solparken står färdig och producerar grön energi, fortsätter marken att användas till bete, nu till får. Fortsatt bete gynnar den biologiska mångfalden och dessutom tror vi att djurens trivsel kommer att vara stor med tillgång till skydd för väder och att marken gynnas genom skuggning och får behålla mer fuktighet. Vi ser bara fördelar med projektet, säger Elna-Brith.

Tar emot intresseanmälningar Just nu tar European Energy emot intresseanmälningar från markägare med 30 hektar eller mer, i närheten av ett regionalt elnät, som vill vara med och bidra till den gröna omställningen och samtidigt säkerställa en god och långsiktig intäkt.

ENERGI. Hur kan användningen av en betesmark optimeras? För Skedemosse gård var svaret: en solpark. Tillsammans med European Energy planerar Elna-Brith af Wåhlberg med familj för en 30 hektar stor solpark i kombination med fortsatt bete.

Elna-Brith af Wåhlberg tittade på betesmarken och såg en affärsidé, men också en möjlighet att bidra i arbetet för den gröna omställningen.

Gustav af Wåhlberg har ett stort engagemang i gården och driften.

Positivt och välbesökt Elmia lantbruk

ELMIA. Det blev en mässa med över tjugo tusen besökare under Elmia Lantbruks mässdagar på Elmia i oktober. Det visade att det behövs en riktig lantbruksmässa med möjlighet att träffa företagare i branschen, även efter pandemiåren.

Besökare trängdes i alla fyra mässhallarna som var välfyllda av utställare och samtliga öppna för första gången på flera år. Här är några bilder från mässan.

Den ovanliga rasen Belted Galloway visades av Stefan och dottern Freja Soleskog, Övraby Gård, Tranås. ”Det föds 100 renra siga kalvar om året och det finns 15 - 20 besättningar i landet. Dessa djur kräver inte så mycket; de är bra att ha på sämre beten. De härstammar ju från de skottska hedarna. Köttet är mycket smakrikt”, menar Stefan. Han har haft uppfödning av Galloway sedan 2015, och berättar att denna ras är ursprunget från Angus. Stefan har även Simmental, Blonde D´Aquitaine och Angus på gården. På Elmia vann hans ettårskviga Simmental; Sunforrest Katta, sin klass och hans ko; Sunforrest Holdi, blev bästa hondjur Simmental.

Farm Mac i Skåne jobbar för att lantbrukarna ska kunna spara peng ar på torkning och lagring genom kreativa spannmålslösningar. ”Det är viktigt att räkna på drifts kostnaderna, flexibilitet och att även beakta restvärdet”. När det gäller restvärdet så är planlager torkning överlägsen”, poängterar Per Christerson, Farm Mac.

Trioworld i

en tålig balfilm med hög riv- och punkteringsstyrka som klarar tuff balhantering. Den är flexibel och elastisk, vilket gör filmen följsam att arbeta med under inplastningen. Triowrap är också UV-stabiliserad så att balarna kan lagras utom hus i minst 12 månader.

Lars-Olof Lundgren, hemmahörande i småländska Fredriksdal visade sin vildsvinsfälla Lotin liksom många gånger tidigare. Fördelar är att fällan har fångstsignal med röd reflex, konstant vit indikeringsreflex och rund fallucka som inte hakar upp sig eller skramlar vid blåst.

Glada grabbar på Timac Agro i Alnarp som jobbar med biostimulering, granulat och flytande, samt jordförbättrande biostimulering och ett animaliesortiment med produkter för friska och högproducerande djur.

2023 förnyas jordbrukspolitiken i Sverige och resten av EU. Politiken har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag. Jordbruksverket fanns förstås på plats på Elmia för att ge mer information.

Anders Larsson, product manager på

Smålandsstenar pratade om Triowrap,

European Energy har byggt över 50 solparker i sex länder och har ett team med tio kontor i Sverige. ”Solenergi kan samexistera med ett livskraftigt lantbruk. En solpark ökar inkomster na från marken och ger en stabil intäkt under lång tid. Marken runt panelerna kan användas för odling eller bete”, menar Mathias Pontén.

Spänntak till betongbehållare! MPG Miljöprodukters Alice Hav lickova och Roland Doggweiler åskådliggjorde hur konstruktio nen med spännbanden ser ut. De löper fritt i kanaler på takets undersida och pelaren står fritt mot botten när taket spänns ner i en rostfri vajer vid behållarens ytterkant. Tillverkning sker i Västra Frölunda.

Otäcka skadedjur som man helst inte vill träffa på vid lantfastigheten. Nomor i Sollentuna sysslar med skadedjursbekämpning, matsäkerhet och miljösaneringar. Claes Lanner är försäljningschef.

Mysigt i en kalvhydda. Caroline L Rudelöv på Gårdsby Iglu i Jönköping säljer dessa och andra lantbrukstillbehör, till exempel mjölktaxi, till de sydsvenska lantbrukarna.

”Vi behöver mer mark att arrendera av lantbrukare. Du som markägare har stora möjligheter att påverka hur parken ska byggas”, menar Cecilia Edling på Solkompaniet. Genom att arrendera ut mark för en solpark får du en möjlighet att öka dina inkomster från marken utöver dina jordbruksprodukter.

Fredrik Vojbacke på ABG Energy Solutions i Södertälje visa de en 1500 liters cistern, rekonditionerad med miljölåda och regnkrage. Invändigt är den behandlad med korrosionsskydd och grund- och täckmålad utvändigt.

Med 25 000 anställda är tyska EnBW ett av de största energiföretagen i Europa och förser 5,5 miljoner kunder med hållbara lösningar. Nu har man startat verk samhet även i Sverige från kontoret i Falkenberg. Företagets tjänster sträcker sig från planering, konstruktion, drift och underhåll till marknadsföring av vind kraftparker. På bild projektutvecklare Micael Svensson.

Andreas Wulff på BS Agro visade stallinredningar av olika slag. Här en foderhäck – en storsäljare hos bolaget – som klarar tungt tryck från djuren tack vare överröret som gör konstruktionen extra stabil.

Ingemar Fransson, Hjo, är ett känt namn hos lantbrukarna när det gäller försäljning av danska Skovs fläktsystem, specialiserat för grisstall och kycklingstall.

Dubbelt så bra mjölkstall

JÖNKÖPING. En fördubbling av antalet kor i ett nytt mjölkstall. Det står nu klart på Strands Gård i Gisebo, en gård på en naturskön sluttning med utsikt ned över Vättern. Tillsammans med en gårdsbutik och självplockning av sockermajs har bröderna Nilsson hittat sin plats i livet.

Det nya stallet ersätter ett gammalt med uppbunden besättning och har verkligen blivit ett lyft för arbetsmiljön. Nu kan korna röra sig bland liggbås med frihängande grindar. Det råder fri kotrafik

med åtta platser bakom grupp för djur som behöver extra tillsyn och för mjölk ningen står två V 310-robotar från deLaval. Robotarna har aktivitetsmätningssystemet HN 100 med progresteron

mätning – hormoner som styr brunst och dräktighet kan mätas.

Dessutom finns en ny utvecklad gödselrobot från deLaval som kan ta sig fram på skrapgången och på spalten, både i kostallet och hos ungdjuren. Denna typ av robot är den första av sitt slag i Sverige.

– Det gamla uppbundna stallet var utslitet. Det rym de 60 mjölkande djur, jämfört med det nya som har 120 platser. Detta sparar många arbetstimmar, menar en nöjd och glad Johan Nilsson, som med sin bror Lars driver verksamheten.

Smart lösning På ena sidan av foderbordet har man valt att ha kvigor,

sinkor och kalvningsboxar. Stallet har utfodring med rälsgående mixfodervagn.

En smart lösning är att stallet byggts ihop med det gamla, där nu ungdjuren finns.

– Utfodringsvagnen tar sig mellan stallen på samma räls och vi kan smidigt flytta djur mellan stallen, menar Johan.

I taket sitter kanalplast vilket gör miljön ljusare. På kvällen tänds en svagare led-belysning i rött från Lely för att spara energi.

Bra förtroende Materialleverantör för pro jektet är Christer Gustafsson, CGM Bygg och byggare har YLAB varit. Två företag som byggt ett stort antal stall ihop i Jönköpings län de

senaste årtiondena och har byggt upp ett bra förtroende hos lantbrukarna.

Fjössystem har stått för hela inredningen. Efter att ha varit verksamma i Norge i 40 år, valde de för fyra år sedan att etablera sig i norra Sverige och för tre år sedan även i Sydsverige.

Ko på väg in

en av de två nya V 310-mjölkrobotarna. De mäster bland annat brunst och dräktighet.

”Nu har vi fått 120 platser och mycket lättare arbetsmiljö än i det gamla uppbundna stallet”, konstaterar Lars Nilsson, här på det breda foderbordet.

Efter försäljning av diverse lantbruksförnödenheter och inredningar till diko- och köttdjursstall, har de nu skapat det andra mjölkstallet i Småland med en helhetslös ning för inredningen.

– Vi har redan på dessa tre år hunnit vara delaktiga i 20-talet köttdjurs- och diko stall i Sydsverige, säger Bojne Andersson, en av Fjössystems

två inomgårdssäljare i Syd sverige.

Tjocka madrasser Extra tjocka madrasser som Fjössystem levererat täcker liggbåsplatserna.

– Promats Pasture Mat är framtagen för att likna den komfort djuren upplever ute på en betesmark. De köps från ett företag i Canada som

har sin produktion i bland annat Belgien och består av fem centimeter gummiflis och 4 centimeter skumgummi. Ovanpå ligger en helduk, visar Bojne Andersson.

Johan och Lars Nilsson har installerat en plattkylare där dricksvattnet värms upp och kyler mjölken. Det sparar vatten och energi.

– Vi hade tur att ta beslut

innan byggpriserna började höjas. Det var väldigt bra. Men el, diesel och konst gödsel har ju å andra sidan ökat kraftigt i pris, summerar Lars.

n Thomas Edgren

Fotnot

Johan och Lars Nilsson är fjärde generationen på Strands gård. De odlar bland

annat sockermajs på åtta hektar, samt rotfrukter. Till djuren odlas vall och foder majs. Totalt har de med egen mark och arrende 120 hektar, samt bete på 30 hektar.

För ett par år sedan öpp nade de en gårdsbutik där gårdens mjölkprodukter säljs, jämte sockermajs som säljs i stor skala varje höst, samt annat närodlat från trakten.

Stallet har fått kraftig inredning från Jourdain. På bild inomgårdssäljare Bojne Andersson från leverantören Fjössystem Sverige.

Liggbåsmadrasserna Promat Pasture Mat är extra tjocka. Fem centimeter gummiflis, fyra centimeter skumgummi.

’”Vi bygger 10–20 stallar om året”, berättar Johnny Larsson, YLAB, som under flera decennier byggt stall på höglandet. Här i samarbete med CGM bygg med nya mjölkstallet som mäter 25x78 meter. På långsidan sitter plast med fågelnät.

Den nya gödselroboten RC 550 från deLaval, en av de första i Sydsverige, klarar av att ta sig både längs skrap gångar och spaltgångar, vilket är unikt.

En bakomgrupp med åtta platser finns bakom robotarna för kor som behöver extra tillsyn.

TEMA: Strands Gård

Trä framgångsaga för tre

SMÅLAND. V-Timber krattade i manegen. När sedan Vida gick in i företaget fortsatte framgångssagan i ett ännu högre tempo. Omfattande försäljning och tryggade arbetstillfällen innebär en ljus framtid.

Vrigstad har liksom flera andra småländska orter haft en tradition av trä- och möbler. Nu har en ny trä industri med både luck-, hyvel- och fingerskarvlinjer, V-Timber (numera Vida Vrig stad), fått fäste i samhället. Nu hyvlas 70 000 kubikmeter virke per år.

Det har skett en del för ändringar inom trä i Vrig stad på senare år. För fem år sedan köptes inkråmet i Olofssons hyvleri, som då skulle läggas ned, av TUJO. En koncern med sågverk i Klevshult och impregnerings verk i Vaggeryd. Ledningen började med ett vitt papper och skrev överst: V-Timber. Resan hade börjat…

Investerade 40 miljoner För två år sedan såldes TUJO sågverk och Impreg neringsverket till Södra-kon cernen. Hyvleriet i Vrigstad beslöt ägarna Marcus Jons son, Lennart Johansson, Per

Collén att fortsätta att driva och utveckla. En investering på hela 40 miljoner kronor gjordes och samtidigt köp tes en nedläggningshotad möbelfabrik in och byggdes om för den alltmer omfattan de produktionen och trävaru lagringen.

En ny råspontluck-linje byggdes, en produkt som bli vit stor för byggvaruhandeln.

I stället för att takläggare historiskt sett lagt råspont med brädor en och en, kan de nu lägga ett helt lock råspont på taket, vilket går mycket snabbare. Samt byggdes en fingerskarvslinje för kon struktionsvirke.

Bra affär

I år blev V-Timber ett dotter bolag till Vida och bytte namn till Vida Vrigstad.

– För att säkra upp råvaran kom vi fram till att det var mest gynnsamt att alliera oss med något såg verk. Vida sågar 2,6 miljoner

kubikmeter sågad vara per år, även om storleken på Vida skiljer sig betydligt mot V-timber så är sättet, drivet, andan densamma, menar Marcus Jonsson.

– Det har varit en fan tastisk utveckling. Fram till 2018 kom vi upp i en omsätt ning på 47 miljoner kronor med fem anställda. Efter ett mycket bra fjolår ökade vår försäljning ytterligare och senaste räkenskapsåret låg omsättningen på 500 mil joner. Nu vi är 25 personer, säger en stolt Marcus.

Snabb takt

Främst levererar Vida Vrig stad råspontluckor till hus tillverkare och svensk bygg materialhandel. Med den senaste investeringen, en ny bulklinje, kan företaget pro ducera 10 luckor i minuten.

– Utan bra personal

”Personalen och bygden häromkring är väldigt viktiga för oss.”

oss på resan är att ”omge dig med rätt människor och låt dem växa”, menar han.

I dag har Vida Vrigstad två råspontlucklinjer, två hyvellinjer, en fingerskarv linje samt ett justerverk i Vrigstad.

skulle det inte gå. Personalen och bygden häromkring är väldigt viktiga för oss. En röd tråd som vi har haft med

– Målet att vi ska kunna fingerskarva en regel som är 13 meter lång till husfabri kanterna. Det gör oss mer unika på marknaden. Vi har ett aktuellt projekt där vi ska integrera en hyvel i skarv linjen istället för att behöva flytta brädor mellan linjerna. Nu när vi är med i Vida fa miljen så ger det möjligheter att växa ”vidare med enheten i Vrigstad, avslutar Marcus Jonsson.

n Thomas Edgren

Anrika

En ny råspontluck-linje och en bulklinje ger en effektiv produktion, menar vd Marcus Jonsson, här vid intaget till lucklinje ett.

Träbiten är spontad i änden. ”Den körs på den ena lucklinjen som vi skarvar i luckan. Vi får in en längd med 2,4 som ut blir en 3,6-lucka”, förklarar Marcus Jonsson.

”Fördelen med fingerskarvlinjen är att man kan använda mindre attraktiva längder till långlängder samt exaktkapade produkter”, menar Per Collén, här vid fingerskarvlinjen.

Olofssons Hyvleri togs över av tre driftiga träingenjörer som investerade 40 miljoner och skapade V-Timber som nu omsätter 500 miljoner kronor.

Valtra

Valtra

Valmet

Valtra

Valtra

Valtra 6750 -02, frontlyft, OBS 2600 tim 389 900

Valtra 6250 -01, lastare, skogsutrustning

Valtra 6250 -06, frontlyft

Valmet 705 2wd

Valmet 605 2wd

Valtra A95 -06, lastare

Metsjö

Väderstad NZA 7m, 8m och 10m INKOMMANDE

Valtra N142

Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar/klyver

MJÖLKTAXI

MJÖLKTAXI 4.0

Nytt grepp blev grädde på

Den första ”helhetslösningen” från Indulant Montage AB i Halland med inredning från Royal de Boer, Foder och mjölkrobotar från GEA – Dairy Robot R9500 står nu klar utanför Frillesås.

– Vi behöll våra 30 ren rasiga röda SRB och köpte 30 SRB från Öland samt 60 dräktiga Holsteinkvigor från bygden. Nu har vi en mixad besättning på 107 kor med de dräktiga Holsteinkvigorna som kalvat in, säger Peter. I somras stod stallet klart för mjölkning. Indulant Montage AB i Falkenberg har gett en helhetslösning

för kunden med projektering, leverans och montering av två mjölkrobotar; GEA Dairy Robot R9500, edition 2021 med den senaste program varan och designen, och inredning från Royal de Boer med Durasoftmatta och flexibla liggbås.

– Djuren får en bra kokomfort då liggbås byglarna är flexibla och rörliga. Ett vågrör gör att korna lättare får rum att resa sig och lägga sig rakt, bra utifrån djurhälsa och kon gödslar där hon ska, menar Johannes Johansson, Indulant Montage AB.

Vidare har stallet en stationär grovfodermixer med bandfoder och ett kraft fodersystem.

Minskar skadorna I stället för skrapgångar är alla golv, förutom liggbåsen, i samma nivå vilket enligt Peter Andersson minskar skador på klövar och risken för fläkningar. – Detta blev möjligt tack vare de två gödselrobotarna

från Lely som kör runt och dammsuger upp gödseln på alla ytor korna rör sig på, det vill säga i skrapgångar, över gångar och på mjölktorgen, visar Peter.

Längs de 40 meter långa stallsidorna sitter gardiner kallade Lumitherm av Poly med ett fågelskydd på insidan. Gardinerna höjs eller sänks beroende på temperaturen i stallet. Lumitherm är vanligt i Norrland men börjar även nu komma till stallbyggen i Sydsverige.

Eget arbete

Totalkostnaden för stall och gödselbrunn stannade vid 17 miljoner kronor tack vare mycket eget arbete.

– Att bygga för färre djur med en robot upptäckte vi skulle bli olönsamt, därav detta stora kliv från 30 till 120 djur. Och vi har haft ett bra samarbete med bank och försäkringsbolag; vi har verk ligen varit måna om att göra allt helt rätt från början!

Fotnot. På Röstorp drivs lantbruket i samma släkt se dan laga skifte. Främst odlas vall och vallinsådd samt korn och cirka 25 ha vete varje år. Med betesmark blir det ca 180 ha. Markerna är till viss del ägd, till viss del arrenderad. n Thomas Edgren

”Djuren får en bra kokomfort då liggbåsbyglarna är flexibla och rörliga.”

www.indulant.se • info@indulant.se • +46(0) 346-420 01

HALLAND. ”Vi tog ett stort steg, från 30 kor till 120 mjölkande! Det var olönsamt med färre djur visade kalkylerna.”

Det säger Peter Andersson som med sin sambo Sofie Rolfson och sin far Leif driver lantbruket Idala Mjölk i Röstorp.

Ett av Hallands första ”helhetskoncept”med Royal Durasoftmatta samt vågrör bidrar till bra koko mfort.

Två GEA Dairy Robot R9500 med den senaste renrasiga korna dygnet runt.

Lumithermgardiner längs långsidorna gör att stallet isoleras tack vare polystyren med bra u-värde.

Foto: Peter Andersson

Indulant Montage AB har stått för leverans och installation. På bild Linnea Johansson och Johannes Johansson, vid Royal de Boer’s Twist and Lock.

TEMA: Idala Mjölk

Skogens gröna guld

SKÅNE.”Pyntegrönt” kallas det – det som blir resultatet av den gransort som odlas på Romeleåsens sluttningar och på flera andra skånska gods. Den senaste tiden har det varit extra hektiskt, då åtgången av ”pyntegrönt” till kransar inför Allhelgona och juletid varit hög hos blomsterhandlare och kyrkogårdsförvaltningar för smyckning av gravvårdar.

Julgranar och ”pyntegrönt” odlas på ett fåtal platser i Skåne. Gransorterna kan variera. Till pyntegrönt od las sorten Nobilis, medan Nordmansgran, även kallad ”Kungsgran” och vanlig röd gran odlas till julgranar.

– Allhelgonatid och första advent är helt klart den stora tiden för försäljningen av ”pyntegrönt”. Då går det åt mycket. Och lite senare kom mer ju julgranarna. Förr var även Blågran, även kallad ”Silvergran” populär men den försäljningen och odlingen av den har nästan helt ebbat ut, berättar Magnus Jönsson, Arkelstorp, ordförande i för eningen Julgransodlarna.

Många ton De gods som i stor mängd od lar Nobilis för ”pyntegrönt” är Björnstorps och Svens torps gods, samt Skabersjö och Trolleholm.

– Vi klipper 200 – 250 ton gran varje år. Grenar av gra narna är ”mogna” efter 6-7 år och de klipps i olika grenvarv. Sammantaget odlar vi gran på en yta av 100 hektar här vid Björnstorps och Svens torps gods, berättar gods förvaltare Martin Jansson.

50 procent av det klipp ta säljer de till blomster handlare och kyrkogårds förvaltningar.

Sedan 30 år

På Skabersjö gods utanför Svedala är det Håkan An dolsén som håller i odlingar na sedan 30 år tillbaka. Här klipper han till buntar, väger och säljer till grossister. Han får ut två till tre kilo pynte grönt per grenvarv.

– Det är inte helt lätt att odla Nobilis. Frosten och torkan påverkar den. Därför är det bäst att odla den på sluttningar och på mark med god dränering, tipsar han.

– Först efter åtta år, är det möjligt att börja klippa grenar. De första åren är det väldigt lätt att misslyckas, det är verkligen en utmaning att få till en lyckad plante ring.

– Ett problem som odlarna märkt av är att det sedan torkåret 2018 börjat komma fler och fler kottar på gre narna. Dessa grenar är det därför svårare att avsätta i ”pyntegrönt”. Växer grenarna för bra på ett år, blir de för långa, och är då inte så att raktiva för butikerna. Annars är det hyfsat bra betalt för pyntet, även om priset på gödning och andra insats varor gått upp.

– Men försäljningen har lite smått börjat gå tillbaka i takt med att allt fler väljer att kremeras och begravas i minneslund. Där finns ju inte möjlighet att lägga en dekoration på graven, kon staterar Håkan, som i år med ett antal säsongsarbetare har jobbat intensivt och klippt runt 100 ton grenar mellan september och första advent.

Fakta.

Nobilis

Sorten Nobilis ger ett håll bart och dekorativt granris som lämpar sig till kransar och arrangemang. Barren är mjukare, längre och tjockare än vanligt granris. Färgen går mot matt grönt med inslag av silver. Nobilis barrar marginellt. Fram på vårkanten gulnar riset men de flesta barr sitter kvar.

n Thomas Edgren

Man klipper de understa grenvarven, och på ett år växer det ut nya grenar, visar Håkan Andolsén, Skabesjö gods.

Så ser den ut, en ung Nobilisgran som odlas som ”pyntegrönt”. Bild från Björnstorps och Svenstorps gods odlingar på Romeleåsens sluttningar. Foto: Thomas Edgren

Längs sluttningarna på skånska åsar är det lätt att få Nobilis att växa bra.

Fakta.

Nytt stallbygge

Plats: Rävagård i Djura Nöbbele två mil söder om Växjö

Ägare: Familjen Ståhl

Stall: Nytt mjölkstall med 260 platser och fyra mjölk ningsrobotar

Togs i drift: I slutet av sommaren

Leverantörer: GEA har levererat mjölkningsrobotar och inredning, CGM Bygg har utfört byggnationen och Kalvsviks Elektriska har gjort elinstallationerna

Nytt mjölkstall på plats! Stallet har 260 platser och utrustat med fyra mjölkningsrobotar, berättar Greger, Johan och Casper Ståhl. Med på bilden är också gårdshundarna Fia och Molly.

Familjen Ståhl storsatsar

KRONOBERG. Familjen Ståhl i Djura Nöbbele strax söder om Växjö storsatsar på mjölk produktionen. Ett nytt mjölkstall har byggts med 260 platser och utrustats med fyra mjölkningsrobotar.

– Målet är att optimera produktionen. Stegvis ska vi nu utöka volymerna, berättar Johan Ståhl.

Ett rejält bygge tornar upp sig på slätten i trakterna kring Uråsa och Jät strax söder om Växjö. Brukaren besöker Rävagård i byn Djura Nöbbele en ljummen höstdag i slutet av oktober. Tillsammans med pappa Greger och sonen Casper betraktar Johan Ståhl det nybyggda stallet som har måtten 35 x 6 x 87,5 meter.

– Vi drog igång driften i slutet av augusti. Inlednings vis var det en del krångel att få korna att gå till robotarna, men efter en vecka släppte det. Sedan dess har det rullat på. Mjölkproduktionen blir effektivare för varje vecka.

Utöka Familjen Ståhl har under lång tid bedrivit lantbruk i Kalvsvik men 2017 köpte de Rävagård i Djura Nöbbele, en fastighet på totalt 200 hektar. Syftet var att både utöka och rationalisera produktionen.

– I Kalvsvik har djuren varit uppdelade på två olika

ställen. Nu koncentrerar vi mjölkkorna hit till Rävagård. Beslutet att bygga ett nytt mjölkstall har mognat fram, berättar Johan.

Slipper hårt slit Stallet, som byggts av CGM Bygg, rymmer totalt 260 platser och är utrustat med fyra mjölkningsrobotar.

– Vi funderade först på mjölkgrop men valde till sist att satsa på robotar, framför allt för vår personals skull. Med robotar slipper man det värsta slitet. Det blir smi digare och mer lättarbetat. Vi har valt ett robot-koncept

från företaget GEA. Deras tekniska lösningar passade oss bäst.

Bra arbetsmiljö och god djurkomfort är det som prio riterats framhåller Johan.

– Stallet är ljust och luftigt och har gott om utrymmen. Vi får en bra och modern stallmiljö, bland annat med gummimattor och ryktborstar. Robotarna går dessutom tyst. Att slippa slamrande ljud är väldigt skönt.

Svenska mjölkproducenter har de senaste månaderna kunnat glädja sig åt stigande mjölkpriser, men samtidigt

befinner sig kostnaderna för drivmedel, energi och foder alltjämt på en hög nivå.

– Det tar ut vartannat.

God framtidstro Johan och Greger tror dock att svenskt lantbruk har goda framtidsförutsättningar och är värt att satsa på.

– Produktionen behöver öka. Den svenska livsmedels försörjningen ligger fort farande under 50 procent. Vi kan inte enbart förlita oss på globala transporter och ”just in time”-tänkande utan måste ha ett livskraftigt lantbruk och en stabil

livsmedelsproduktion på hemmaplan.

Johan och Greger har fått många positiva reaktioner i bygden på sin framtids satsning.

– Det är roligt att kunna bidra till en levande lands bygd med öppna åkermarker.

Vad är målet nu?

– Att successivt utöka mjölkvolymerna. Vi sätter hela tiden upp nya delmål. Sedan är det fortfarande några finjusteringar kvar på bygget. Exempelvis ska vi fixa till personalutrymmena.

Trivsel ger mer mjölk. En bra djurkomfort har prioriterats vid stallbygget.

n David Färdigh

”Vi har satsat på ett modernt stall med bra ventilation, mycket ljus och ljuddämpande inredning”, säger Johan, Greger och Casper Ståhl.

TEMA: Ståhls mjölkstall

Spjutspetsteknologi sparar tid

– Blir det täppt så byter man modul direkt. Det sparar mycket tid och pengar, säger Max Nilsson på Elektroverk staden KA, återförsäljare av GEA i sydöstra Sverige.

På familjen Ståhls mjölk stall i Djura Nöbbele har Elektroverkstaden KA leve rerat en helhetslösning, som bland annat omfattar boxar, liggbås, mattor, foderskruvar, mixer och gödselpump.

– Vi har varit med ända sedan planeringen och ritningarna påbörjades 2019. Genom täta diskussioner har vi tillsammans fått fram en optimal lösning, konstaterar Max.

Elektroverkstaden KA är sedan 20 år tillbaka åter försäljare av GEA. Leveran sen till stallbygget i Djura Nöbbele är en av de större affärerna och inkluderar fyra Dairy-robotar av typen R9500. Systemet är bland de modernaste på marknaden.

– GEA var sena när det gäller robotar men det har å andra sidan inneburit för delen att de kunnat fokusera på att söka egna vägar och utveckla nya tekniska lösningar.

Fördelarna med GEA är många enligt Max. Robo tarnas likströmsmotorer är energisnåla och dessutom

extremt tysta, vilket bidrar till en lugn stallmiljö. Mjölk ningssystemet innehåller även teknikmoduler med den yttersta spjutspets teknologin.

– Vi är till exempel ensamma om att kunna indikera celltalsförändringar per fjärdedel.

Unik lösning

En annan unik lösning gäller driftsäkerheten. GEA har en teknikmodul som snabbt kan sättas in av lantbrukaren själv ifall det blir stopp i systemet.

– 80-85 procent av stoppen och ofullständiga mjölkning

Teknikmodulen kan snabbt bytas av lantbrukaren själv ifall det blir stopp. En unik lösning som sparar mycket tid och pengar, säger Max Nilsson på Elektroverkstaden KA, återförsäljare av GEA.

ar beror på igentäppning av smutspartiklar, exempelvis spån och andra strömedel.

Då kan man direkt byta ut teknikmodulen, vilket sparar både mycket tid och pengar.

GEA:s tekniska lösningar

har väckt stor uppmärk samhet, senast nyligen på Elmia:s lantbruksmässa.

– Det var en stor succé. Vi har fått in många intresse anmälningar, säger Max. n David Färdigh

Valtra 6650, dubbelkommando -02

Valtra 6850, lastare -02

Valtra A75, lastare, skogshytt -04

Valtra 6350 HT, frontlyft -00

Valmet 8150, frontlastare, FL -97

Valmet 6400 -98

Valmet 6400, lastare -96

Valmet 6300, lastare -99

Valmet 805 -85

Valmet 900 -99

Valmet 600, skogshytt -99

Valmet 465, lastare -99

Valmet 455, lastare -89

Valmet 405 -87

Valmet 605, lastare -84

Valmet 502, 2WD, lastare -78

Ford 5610, 2WD, lastare -83

IH 955 -82

BM 400, 2WD, lastare -68

BM 700, 2WD, med griplastarkärra

Lastmaskiner

JCB 418S -15 BM L90 -90

BM L30 -99

BM 4300, nyrenoverad motor

Everun alla modeller -nya

Tippkärror & Övrigt

Maskintransportvagn,20 ton

Mowi

Mowi

8,5

Farma T10F med rulldrift, 6 7 m kran, 10 ton -22 Farma CT 6 7, 9 ton -22 Farma CT 6 3, 9 ton -22 Niab traktorprocessor 515 B med längdmätning -22 Valmet 8100 m Moheda 500 kran -06 Tajfun RCA400 vedmaskin -22 Lunning vinsch, 3–4 ton Star kran med hydraulsväng Skogskärra 3–7 ton Skogskärror med vajerkranar Redskap Schaktblad fram-/bakmont Front-/hjulvikter JD & Valmet Balgripar Stora BM & Trimafäste Vägsladdar 2-skärig med strängspridare 3-skärig, bogserad med strängspridare Dieseltankar Färmartanken 1,5–3 m3, besikt

Fyra GEA Dairy-Robotar har installerats i familjen Ståhls nya mjölkstall. Det energisnåla och bullerfria systemet innehåller spjutspetsteknologi, bland annat med teknikmoduler som lantbrukaren själv enkelt kan byta.

Oro bland grönsaksodlarna

SKÅNE. Svenska Kraftnät har presenterat sitt förslag till elprisstöd. 55 miljarder av de så kallade flaskhalsavgifterna ska delas ut till de hårdast drabbade i elområde tre och fyra. Men oron bland odlarna är ändå stor.

– Det är bra att Svenska Kraftnät kommer med ett förslag som avlastar de som drabbats hårdast av elpriserna fram till oktober. Men det stillar inte oron över vinterns fortsatta verksam het för lantbrukarna. Det är viktigt att vi kan säkra den svenska livsmedelsproduk tionen, påpekar agronom Lars-Erik Lundkvist, LRF.

Det finns en stor oro för höga elpriser under kom mande vintermånader, inte minst bland grönsaks- och fruktodlare. Till följd av de ökade kostnaderna har Sveriges största tomatodlare, Nordic Greens med plats kontor i Trelleborg valt att dra ned på verksamheten. Ett företag som normalt levererar 500 ton tomater

under vinterhalvåret till ICA, Lidl och COOP.

– Det går inte att fort sätta på det traditionella sättet med odling året runt, kostnaderna blir enorma, så vi står fast vid vårt beslut, att ställa in tomatodlingen under vintern, säger plats chef Mindaugas Krasauskas, Trelleborg.

Tomater kräver en hel del värme och ljus för att växa bra och att ha belysning igång från oktober till april innebär en stor kostnad.

Enligt Mindaugas skulle det kunna uppgå till en månads kostnad på 5,6 miljoner kronor, mot förra året; en miljon kronor.

– Svenskarna kommer att märka av detta, det kommer

att bli en brist på tomater eftersom även vinterodlingar i andra nordeuropeiska länder kommer att pausas. De som odlar gurka hamnar i samma dilemma, så vi kan räkna med gurkbrist också, spår Mindaugas.

Högre kostnader

En av de mindre odlarna som märkt av de stigande kostnaderna är grönsaks odlare Kenneth Björklund, Ljungens jordbruk, som har säsongsodlingar på 50 hektar i Tollarp. Där odlas gurkor, jordgubbar, fänkål, majs, melon, salladskål, sötpotatis, vaxbönor och majs.

– Bevattningen blir mycket dyr eftersom elpumpen drar mellan 20 och 30 kWh i tim men. Under juli och augusti går det åt mycket vatten för bevattning av våra grönsaker, pumpen går ständigt. Även under maj-juni förbrukas en hel del, då är det jordgub barna som ska bevattnas, berättar Kenneth.

Fram till mitten av augusti då gurkorna kommer, krävs det en hel del vatten. Och i september kommer majsskörden.

– Även bränsle kostnaderna drabbas vi av, de börjar bli märkbara, vi

har fyra traktorer som kör på diesel. De används flitigt vår, sommar och höst, konstate rar han.

Att priserna på olika saker i branschen stiger och sjunker genom åren är normalt inget konstigt utan sådant som Kenneth alltid har räknat med.

– Ja, det har ju gått upp och ned i branschen både med kostnader och med livsmedelspriser, men denna gång verkar det bli lång varigt, konstaterar Kenneth, som levererar de flesta grön saker till grossisten Sydgrönt i Helsingborg.

Att få tag på personal till att hjälpa till med skördarna har också blivit allt svårare med åren.

– Vi har fått dra ned på personalen, inte minst ur kostnadssynpunkt. Jag för söker göra mycket själv. Men

Vid Nyhems Frukt utan för Simrishamn odlar David Olsson äpple på 20 hektar.

– Vi levererar runt 25 ton äpple om året till grossisten Elsanta i Helsingborg. Även om vi inte har så stort lager här hos oss, förbrukar kylen, som går konstant en hel del el. Nu kostar det runt 14 000 kronor i el i månaden i stället för som tidigare 4 000 kronor. Bevattningen står för den andra stora kostnaden, vi bevattnar fram till augusti och förbrukar runt 400 liter vatten i veckan, förklarar han.

– Vi odlare får ju ta kost nadsökningarna, betalningen för äpplen har inte ökat. Jag får nästan själv lägga till för att det ska gå runt… n Thomas

”Det kom mer att bli tomatbrist i vinter”, spår Mindaugas Krasaus kas, Nordic Greens, som har ställt in sin vinter odling.

”Bevattningen blir mycket dyr med elpumpen som drar 20–30 kWh”, berättar frilandsodlare Kenneth Björlund, Tollarp.

Foto: Ida Lindkvist/Sydgrönt

de blir långa dagar speciellt under sommarhalvåret, från klockan 8 till klockan 21.

Edgren

Foto: Ida Lindkvist/Sydgrönt

ETT SKOGLIGT FULLSERVICEFÖRETAG

För alla skogliga tjänster Du kan behöva Behöver du hjälp med din skog kan vi erbjuda dig allt från avverkningsuppdrag till det flexibla skogsskötselavtalet, eller ett heltäckande skogsförvaltningsavtal. Är du själv verksam i skogen köper vi gärna ditt leveransvirke och skogsbränsle. Vårt upptagningsområde är hela Skåne, delar av Halland och Kronobergs län. Kontakta oss på Gustafsborg för mer information.

www.gustafsborg.se · 0435-340 45 Vinnarp 100, 284 91 Perstorp

Tumlaren måste räddas

SKÅNE. Tumlaren, den enda val som finns i svenskt vatten, är hotad. I dagsläget finns det bara några hundra valar kvar. För att rädda beståndet infördes nya fiskeregler 1 november. Nu är det förbjudet att använda fiskenät utanför Skånes kust.

I februari 2022 beslutade EU om hårdare fiskeregler för att rädda den hotade tumlaren. Flera EUländer runt Östersjön berörs av beslutet. För Sveriges del blir det förbjudet att använda nätfiske på vintern i det Natura 2000-område som kallas ”Sydvästskånes utsjö vatten” utanför Skånes kust. På vintern brukar Östersjötumlaren nämligen vistas i det området. – Tumlaren hotas av fiskenät som de fastnar i och dör. Därför var det nödvändigt att förbjuda fiskenät i områden där tumlaren vistas, men fler åtgärder behövs. Det räcker med att en enstaka tumlare fast nar för att det ska få en betydande påverkan på populationens överlev nad, menar Karin Lexén, general sekreterare för Naturskyddsfören ingen.

Forskning visar att det finns mer att göra för att skydda Östersjötum laren. Fiskenät kan ersättas med alternativa redskap som inte orsa kar bifångster av tumlare. Detta är aktuellt i de havsområden i Öster sjön som är viktiga för tumlaren, utöver Sydvästskånes utsjövatten.

Pingers

En annan åtgärd är att införa ”pingers”, akustiska varningsmär ken på alla fiskenät. De avger ett ljud som skrämmer tumlaren så att den inte fastnar i näten.

Naturskyddsföreningen har med Coalition Clean Baltic och andra internationella miljöorganisatio ner drivit en namninsamling för att rädda tumlaren. Den har fått 100 000 underskrifter och lämnades över till EU-kommissionären för

hav och fiske i slutet av november.

Fiskeregleringen i Sydväst skånes utsjövatten gäller varje vinter, 1 november–30 april. 1 maj – 31 okt, är det tillåtet att fiska med nät i området men då krävs det att pingers används på näten.

Ett av de största hoten mot tumlarna är alltså bifångst inom fisket. Tumlare fastnar framför allt i garn med stora maskor, som torsk- eller laxnät.

Trålfiske risk Även trålfiske medför viss risk för tumlare. EU förbjöd driv garnsfiske i Östersjön från 2008 och införde krav på användning av ”ping ers” på fiskenät i delar av södra Östersjön. Ty värr har användning en av ”pingers” varit väldigt begränsad. Om populationen i Öst ersjön ska återhämta sig måste bifångsterna vara mindre än en individ per år.

– Det är synd ifall tumlaren utrotas, den har ju alltid funnits häromkring och tagit sig högre upp i Östersjön. Jag har själv fått några i näten genom åren, säger yrkes fiskare Bengt Andersson.

Han tycker dock att gråsälen och knubbsälen är de största problemen för yrkesfiskare. Sedan 2015 har sälbeståndet ökat kraftigt för varje år. Någon avskjutning har det inte fått vara, och beståndet är nu uppe i runt 80 000 stycken vid de årliga inventeringarna.

– Sälarna ökar med 20 procent om året. Sälen äter upp fisken,

varje säl äter 5–7 kg fisk om dygnet, totalt. Sälarna äter 100 000 ton/ år, varav 60 000 ton ström ming, skarpsill och torsk och detta gör det svårt för kustfisket. De bär även på en parasit som sätter sig i kroppen på fisk.

Han berättar att det numrera inte finns så många svenska yrkes fiskare kvar längs Skånes kuster, kanske ett tiotal som utgår från orter som Ystad, Abbekås, Simris hamn och Skillinge. Torsk har de inte fått fiska sedan 2015, nu är det plattfisk som fiskas, liksom piggvar som Bengt gärna fiskar.

– Men numera fiskar jag främst i forskningssyfte åt SLU.

n

Thomas Edgren

Angrepp riskerar göra spannmål dyrare

STOCKHOLM. Inflationen har drivit upp priserna på flera livsmedel. Enligt SCB har priset på bröd och andra spannmålsprodukter ökat med 15 procent 2022. Skadedjursangrepp i silorna där spannmålet lagras riskerar nu att pressa upp priserna ännu mer.

Den preliminära skördeprog nosen för spannmål 2022 är enligt Jordbruksverket 5,5 miljoner ton. Efter skörd är det vanligt att spannmålet lagras i silor, men silor som inte hålls rena kan bli en kost sam historia, både för lantbru kare och slutkonsument.

– Silor som har drabbats av svåra skadedjursangrepp kan behöva gasas. Det blir en extra kostnad för lantbruka ren. Spannmål som klassats som ekologiskt förlorar sin stämpel vid gasning. I allra värsta fall behöver spannmålen kasseras helt

vilket riskerar att göra det ännu dyrare för slutkunden i affären, säger Johan Peterson, skadedjursexpert vid skadedjursbekämpnings företaget Nomor.

Mjölbaggar

– De vanligaste skadedjurs angreppen på silor är mott, kornvivel och mjölbaggar. Dessa kan både förstöra produkten och följa med i leveranserna. Det är även vanligt med mögelpåväxt i silons väggar och botten, där skadedjuren frodas.

– Vid rengöring av silor genomför våra skadedjurstekniker en så kallad silodykning.

Då hissas de ner i silon och rengör väggar och botten för att få bort rester av spannmålet som fastnat, säger Johan Peterson.

De vanligaste skadedjurs angreppen på silor är mott, kornvivel och mjölbaggar. Dessa kan både förstöra produkten och följa med i leveranserna. Arkivfoto: Thomas Edgren

”Det är synd ifall tumlaren utrotas.”

Tumlaren – den enda valen som finns i svenskt vatten, är akut hotad.

Tumlarens största hot är bifångst inom fisket. De fastnar i torsk- och laxnät.

Rebecca blev ”Årets unga landsbygdsentreprenör”

”Klövvårdsyrket måste få mycket högre status”

SMÅLAND. Hennes sätt att ta hand om lantbruksdjurens klövar har gett eko i Småland, Blekinge, Halland och Skåne.

En av anledningarna till att Rebecca Torstensson, Rebeccas Kövvård och Lantbrukstjänst nyligen utsågs till Årets unga landsbygdsentreprenör.

En uppmuntran till driftiga företagare som värnar om landsbygden, det är syftet med den så kallade Kugg hjulsgalan, som för tionde året arrangerats av bland annat Länsstyrelsen Krono berg, LRF Sydost och Leader Linné Småland.

– Jag blev rörd när jag fick priset och över att det här speciella yrket uppmärksam mats, säger 27-åriga Rebecca Torstensson.

är viktigt för djurens välmående.”

Hon startade sin verksam het 2020 efter att ha utbildat sig till certifierad klövvårda re vid BYS, Biologiska Yrkeshögskolan i Skara, efter att ha studerat vid Ingelstad Naturbruksgymna sium. Hon har även hunnit med att arbeta vid ett par mjölkgårdar i Småland.

Höjer statusen Rebecca är med i styrelsen för Svenska Klövvårdsfören ingen, där man arbetar med att höja statusen för landets klövvårdare.

– Vi vill få lantbrukarna att bättre förstå vikten av att anlita en klövvårdare för regelbunden klövvård. Det är viktigt för djurens välmåen de, men det är inte alla som inser det. Dåligt rengjorda klövar gör att kon inte mår bra och tappar i produktion. I värsta fall resulterar det i

att man tvingas avliva kon. Övergången till lösdriftstall gör att korna rör sig mer och därför ökar också risken för smitta. Obalans i kons mage kan också visa sig i klövarna, berättar Rebecca.

Klövvårdaryrket har länge varit ett mansdominerat yrke, och därför ser Läns styrelsen och många andra

extra positivt på att en ung tjej som Rebecca valt att dri va denna typ av verksamhet.

– Vi är 125 certifierade klövvårdare i Sverige men vi är bara 15 kvinnor, påpekar Rebecca, som brukar verka klövarna på i genomsnitt 60 kor om dagen.

n Thomas Edgren

Har du lämpliga markytor för solkraft? Och vill du bygga en fristående solenergianläggning? Vi hjälper dig att undersöka om platsen är lämplig. Vi ingår arrendeavtal på fördelaktiga villkor.

Tillstånd och miljöprövning

Vi tar hand om tillstånd och miljöprövningen och sköter hela planeringen av områdets utveckling.

Lokala jobb och lönsam drift

Vi väljer i möjligaste mån regionala och lokala före tag för byggnationen. När solenergianläggningen är färdig, ser vi till att den drivs på ett tryggt och lönsamt sätt och att eldistributionen är effektiv. Telefon 010-4540890 sverige@enbw.com

Prata med oss!

”Lantbrukarna måste förstå vikten av att anlita ett företag för regelbunden klövvård, ” påpekar Rebecca Torstensson, vinnare av Årets unga landsbygdsentreprenör. Foto: Mikael Levin

Så ser maskinen som verkar klövar ut. Foto: Matilda Johansson.

”Klövvård

Ute på jobb. Rebecca hinner i genomsnitt verka 60 kor om dagen. Foto: Mikael Levin.

Flera förändringar om stöd 2023

som gäller för alla marker med samma markklass.

Höjda ersättningar Ersättningsnivåerna höjs för betes marker och slåtterängar med all männa värden och för betesmarker med särskilda värden.

I början av februari får du som har sökt jordbrukarstöd i år ditt SAM-utskick hem. Sista ansök ningsdag blir den 13 april.

De tidigare tvärvillkoren kommer att förändras och kallas grundvillkor. Det blir sex nya sådana, varav tre av dem motsvarar de villkor som finns i dagens förgrö ningsstöd. Utöver dessa tillkommer alltså tre villkor; ett för att bevara våt- och torvmark, ett om hållbar användning av bekämpningsmedel och ett om dokumentation vid sprid ning av slam.

Stödrätter försvinner

En av de största förändringarna för gårdsstödet är att stödrätterna för svinner och du behöver inte längre ha stödrätter för att få gårdsstöd. Gårdsstödet att vara cirka 150 euro per hektar. Alla som får detta kom mer att få cirka 15,4 euro extra per hektar för de första 150 hektaren jordbruksmark som man får gårds stöd för. Förgröningsstödet kommer inte att finnas kvar utan i stället införs 1-åriga miljöersättningar.

Omräkningsfaktorn för får och getter blir 0,20 i stället för 0,15. Det innebär att en get av honkön eller tacka motsvarar 0,20 djurenheter. Stödbeloppet höjs olika för olika jordbrukstyper.

Du kan inte längre gå in i ett nytt åtagande för vallodling. Om du har ett pågående åtagande kan du söka utbetalning 2023 och 2024.

Precisionsodling

I dag finns det två ersättningar för ekologisk produktion men från 2023 slås de ihop till en ersättning. Du kan inte längre få ersättning för dina betesmarker inom ersättningen till ekologisk produktion.

Du kan få ersättning för fler grö dor. Förslag är att du utöver dagens grödor kan få ersättning för aprikos, persika, hasselnötter, valnötter, gojibär, kiwi och sibirisk blåbär.

Precisionsodling är en ny ettårig ersättning. Marken ska finnas inom nitratkänsligt område och du kan inte få ersättning för åkermark i träda eller mark med permanenta grödor.

Ersättning för mellangrödor går att söka inom stödområde 6 till och med 13. Ersättning för fånggrödor och vårbearbetning av åkermark går att söka inom nitratkänsligt område.

Kravet på att länsstyrelsen ska fastställa särskilda villkor för varje enskild mark med särskild skötsel tas bort. Vissa markklasser som betesmarker med särskilda värden och skogsbeten får i stället villkor

Ersättning för komplementen lövtäkt och bränning ingår inte längre i miljöersättningen. Ersätt ningar för dessa åtgärder kommer i stället att hanteras av Natur vårdsverket, liksom ersättningar för stängsel mot rovdjur och restau rering av betesmarker och slåtter ängar.

Du som redan har ett åtagande för restaurering av betesmarker och slåtterängar kommer att få ersätt ning från Jordbruksverket tills dess att åtagandet avslutas.

Från och med 2023 kan du bara få ersättning för skyddszoner mot vattenområden om skyddszonerna är minst 6 meter breda och högst 10 meter breda. Ersättnings beloppet för anpassade skyddszoner ökar markant.

Den planerade djurvälfärds ersättningsnivån för får per djuren het sänks jämfört med i dag men då antalet djur per djurenhet ändras från 7 får till 5 får blir ersättningen per djur högre.

Ersättningsnivån per djurenhet för mjölkkor höjs jämfört med i dag från 220 kronor till 300 kronor. Ersättningsnivån per djurenhet för suggor höjs jämfört med i dag från 2 000 kronor till 2 100 kronor.

Den planerade ersättningen för nötkreatur höjs från dagens

1 450 kronor per djurenhet till 2 000 kronor per djurenhet.

Stöttar unga

När det gäller stöd till unga lant brukare höjs den övre gränsen för hur många hektar som du kan få, från 90 till 200 hektar.

Startstödet har förenklats. Kravet på utbildning utöver gym nasiekompetens har tagits bort. Det nya kravet är minst gymnasie examen eller motsvarande utländsk utbildning, eller arbetslivserfaren het inom jordbruk-, trädgård- eller rennäring från motsvarande 12 månaders heltidsarbete.

Det finns flera investeringsstöd som riktar sig till jordbruksföretag. Det kommer finnas möjlighet att söka stöd för att öka konkurrens kraften, för att utveckla och diversi fiera sitt företag men också flera vattenvårdsåtgärder för att minska förlusterna av fosfor, minska problemen vid torka genom att anlägga bevattningsdammar samt stöd för att öka öka den biologiska mångfalden.

n Jordbruksverket

Fisk på land het trend

Landbaserad

Brukaren får en pratstund med Niklas Wennberg i sam band med MAT-mässan i Växjö, där han höll ett semi narium om den snabba utvecklingen av klimatsmart och näringseffektiv land baserad fiskodling, som just nu sker runt om i världen. – Det finns stora vinster att göra när det gäller den globala livsmedelsförsörj ningen. En sanning är att det är betydligt effektivare att använda foder till fisk produktion i stället för köttproduktion. Många fiskar har en enorm snabb tillväxt i förhållande till köttdjur.

Inomhus

När tankarna går mot fisk odlingar tänker många på stora utomhusbassänger, men här handlar det i stället

om landbaserade inomhus anläggningar.

– Fiskodlingarna behöver inte ens ligga i närheten av en sjö eller ett vattendrag. Gamla ladugårdar eller svin stall med bra vattenledning ar skulle exempelvis fungera utmärkt. Fiskodlingar inom hus har jättemånga fördelar. Det blir inga föroreningar ut i naturen, man får en bättre kvalitetskontroll och pro duktionen är inte alls lika väderkänslig.

Halkat efter Just nu sker en explosions artad ökning av landbaserade fiskodlingar över hela världen.

– Det är den snabbast växande sektorn i den globala livsmedelsindustrin.

Sverige har däremot

Ny i Sverige - Gammal i Finland!

halkat efter i utvecklingen menar Niklas.

– Vi har varit genant lång samma att anamma det här. Antalet fiskodlingar i Sverige idag är på samma nivå som i Libyen.

Vad är förklaringen?

– Sverige är ett land som gärna vill tänka storskaligt, i det här fallet har man ofta sneglat mot Norge och deras storskaliga fiskodlingar.

Istället borde framtids

DRIFTSÄKRA VÄRMESYSTEM

Biofire OY tillverkar och levererar driftsäkra och långlivade värmesystem och värmecentraler som använder bioenergi som bränsle. Palokärki – pålitliga kvalitetsbrännare.

lösningen enligt Niklas vara ett nätverk av landbaserade fiskodlingar spridda över hela landet. Hans vision är att varje svensk kommun bör ha minst en fiskodling inom fem år.

– Sverige har alla förut sättningar att bli världs ledande på fiskodling. Här finns exempelvis gott om stallbyggnader på landet, som skulle passa perfekt för det ändamålet.

Utmaningen är att få avsättning på fisk produkterna. På de finare restaurangerna är nya odlade fisksorter trendigt och efter frågat, men för den breda massan är det alltjämt torsk, lax och sill som dominerar.

– Det handlar om marknadsföring och att få konsumenterna att upptäcka fler fisksorter. Jag tror att en öppning är på gång. n David Färdigh

Försäljning i Sverige: Ronny Fasth, Sölvesborg För mer information: 0708-340 197 · info@lejsror.se

Biofire Oy tillverkar och levererar driftssäkra och långlivade värmesystem och värmecentraler som använder bioenergi som bränsle. Palokärki - pålitliga kvalitetsbrännare. Försäljning i Sverige: Ronny Fasth, Sölvesborg. Ring för mer information: 0708-340 197

Reklam med kärlek

fiskodling är den snabbast växande sektorn i den globala livsmedelsindustrin. Men Sverige har halkat efter, något som entreprenören Niklas Wennberg nu vill råda bot på.

– Minst en fiskodling i varje svensk kommun är genomförbart inom fem år.

En landbaserad fiskodling i varje svensk kommun inom fem år är en helt genomförbar vision, åtminstone enligt entreprenören Niklas Wennberg.