Brukaren nr 6 oktober 2022

Plats

satsande förening

STOR

HYTT OCH ETT KOMPAKT

OCH

HYTT OCH ETT

HYTT OCH ETT KOMPAKT FORMAT

Mässa med

JÖNKÖPING. 19–21 oktober är det återigen dags för en lantbruksmässa på Elmia. Pandemin har ställt till det två gånger och därför är mässan mer än välkommen bland lantbrukarna.

Årets tema för Elmia Lant bruk är klimatet. Utmaning ar och möjligheter kopplade till klimat och hållbarhet kommer att belysas.

Hur kan vi anpassa lant brukets produktionsformer för en minskad påverkan på klimatet och hur kan Sverige skapa bättre krisberedskap vid varmare klimat och ökad eller minskad nederbörd?

Det är viktiga frågor liksom hur lantbrukare kan anpassa sina företag och tjäna pengar på att använda ny klimatsmart teknik.

Prisutdelning

Under mässan kommer priser att delas ut till vin narna av Elmia Lantbruk Innovation Award 2022. Produkterna vinner för att de är intelligenta och ger lantbrukaren fördelar så väl ekonomiskt, tidsmässigt som miljömässigt.

I år har tre produkter vunnit guld, där kraven är att produkten är ny på mark naden och att tekniken är principiellt ny. Innovationer som bidrar till att utveckla hela lantbruket.

En viktig ”guld nyhet” är John Deere eAutoPowr växellåda från Svenska John Deere – världens första

elektriska, steglösa växellåda med elektromekanisk effekt delning.

Automatiskt system

Vidare blir det guld till ExactUnload passande en Krone transportvagn, från Söderberg & Haak. ExactUnload är ett automatiskt system som tömmer vagnen under en förinställd längd av en plansilo eller stuka i fält. Föraren anger plansilons längd i ISOBUS skärmen som använder informationen för att räkna fram tömnings takten.

Tredje guldmedaljen kom mer att gå till Siloking Straw Chopper, en halmhack, utveck lad av Kverneland Group AB.

Förutom prisutdelningen och föreläsningar, fylls mäss hallarna av många utställare som vill passa på att visa sina lantbruksprodukter. n Thomas Edgren

Fotnot

Följande produkter får silvermedalj på Elmia: DeLaval comfort control CL (DeLaval Sales AB), FaunaWood (Poda Stängsel), MCP Torv (Raatec AB), DirectInject (Söderberg & Haak) Maskin AB, IMPAX (Tama Group), GEOSPREAD interface med lutnings gyro (Kverneland Group AB), NZ Extreme 1250 1425 och Spirit 600 Combi InLine (Väderstad AB).

Elmia Lantbruk brukar vara en riktig folkfest. Bild från tidigare år.

Foto: Thomas Edgren

Efter att det nya ExactUnload systemet startats, ska föraren köra framåt i den uträknade körhastigheten och tömningstakten justeras automatiskt mot den aktuella körhastigheten. En guldbelönad innovation.

Foto: Söderberg & Haak

På den nya guldbelönade eAutoPowr™ växellådan har John Deere ersatt de hydrauliska komponenterna med en elektrisk

Kompletta systemlösningar:

Lagring för foder

Naturlig

MAFA UNIK Skruvlåda är försedd med en genomsiktlig manlucka som gör att man enkelt kan kontrollera fodret.

Din specialist på motoroptimering för alla fordon

Ekotuning är marknadsledande på optimering av traktorer, industriella maskiner, lantbruks- och entreprenadmaskiner.

Ekotuning är marknadsledande på optimering av traktorer, industriella maskiner, lantbruks- och entreprenadmaskiner.

Ekotuning gör mätning med bromsbänk som kopplas till PTO, före och efter optimering av traktor, detta för att garantera den extra effekt du önskar.

Ekotuning gör mätning med bromsbänk som kopplas till PTO, före och efter optimering av traktor, detta för att garantera den extra effekt du önskar.

Kontakta oss för ett besök hemma på din gård.

Kontakta oss för ett besök hemma på din gård.

Vi ses på Elmia!

AB, Telefon. 070 911 80 78, info-sverige@ekotuning.com, www.ekotuning.com

Din specialist på motoroptimering för alla fordon EkotuningCom AB, Telefon. 070 911 80 78, info-sverige@ekotuning.com, www.ekotuning.com

Vi ses på Elmia!

4

Traktorer i massor på Kullahalvön

SKÅNE. Ett eldorado för traktorentusiaster. Drar du västerut i Skåne hamnar du nästan ute på Kullahalvön. Här flyttade Fredrik Zackow in med sin traktorsamling på en gård han köpte 2016, döpt till Kullabygdens Lantbruksmuseum.

Fredrik Zackow i Nyhamnsläge behövde större lokaler för sina traktorer, men vips så blev även denna stora byggnad i Jonstorp på Kullahalvön full trots att den är dubbelt så stor som den gam la; 1600 kvadratmeter. Hela 80 traktorer ryms i hallen, varav hälften kommer från bygden. Här finns även ett hundratal skörde och jordbearbetningsredskap och lokomobiler

– Ja, nu är det fullt i loka lerna igen, men jag kan inte

låta bli att kolla in traktor och kanske köpa när jag är ute hos andra samlare. Och så finns det ju de som ber mig att ta hand om deras gamla traktorer och då säger man ju inte nej, påpekar Fredrik.

Alla är körbara

Han har satt som mål att alla traktorer som han har i museet skall göras körbara och gå att starta. Och så har det blivit. Däremot behöver de inte målas upp eller fixas

till i originalskick; det skall märkas att de åldrats med värdighet och ha sina origi naldelar.

Varför samla på traktorer?

– När jag var tio år bör jade jag serva gräsklippare. Sedan fortsatte jag att göra i ordning traktorer och få igång dem. Det har alltid varit spännande. Jag gick naturvetenskaplig teknisk utbildning på gymnasiet, berättar han.

Många besök – Jag har många besök i mu seet, vissa besökare stude rar gärna traktorernas tek nik och andra bedömer och berömmer skönheten i dessa gamla fordon! Vissa traktorer byggdes med konstnärliga detaljer, menar Fredrik.

Några modeller du skulle vilja få tag på till museet?

– En Lanz Bulldog. De tillverkades i Tyskland åren 1930–1940 och jag vet att det finns ett femtiotal i landet. Och några lokomobi ler och ångmaskiner. Vidare vill jag gärna ha en grön

Munktell traktor 1920 , eller 1930­talare.

Nu väntar en dansk ångmaskinmässa i sommar, ”Timewinder” i Hunnestål på Skälland, dit Fredrik regel bundet åkt

års

En härligt grön Oliver Hart Parr Standard 70 med en motor på 25 hästkrafter, tillverkad i USA 1937 och den enda traktorn som har en 6 cylindrig toppmotor i den här storleken.

Kullahalvön

Denna gång kommer han själv att ställa ut med sin stora lokomobil Nichols & Shepard 20 – 70 som har 70

1 Denna traktor fick sonen Erik, nu sju år, på sin ettårs dag. Modellen är en Massey Harris Pong 820, tillverkad i Frankrike 1947. Motorn är på 12 hk med fem växlar och det har rullat ett 20 tal sådana i Sverige.

2 En John Deeretraktor, inköpt hos Kullenbergs har varit i släkten under 1939 1955. Farfar och pappa delade på den på sina hundra tunnland. Den gick på ägorna fram tills 1955 då byttes den mot en nyare. Fredrik Zackow kom över den för två år sedan. ”Förr som ung fick jag inte greja med den, men nu kan jag bestämma själv”.

3 Denna stora ångmaskin; Nichols & Shepard 20 – 70, som tillverkades 1918 i USA, ställde Fredrik ut vid en mässa i Toronto i somras.

4. En International Harvester Titan 1020 tillverkad 1918 i USA. 15 av denna finns i Sverige, men bara två är körbara vad Fredrik vet. Denna traktor var lämpad för storgods; inte så många andra hade råd att införskaffa den. Maski nen har två cylindrars fotogenmotor med 7,2 liter och en 20 hk motor.

5 Denna Bolinder Munktell 24 från 1953, blev Ebbas (nu fem år)

Föreningens expansion gynnar lantbruk i bygden

SKÅNE. Nu har Hörby Lantmän kompletterat sin anläggning i Västerstad med två spannmålsmottagningar. Det innebär att 6 600 extra ton från och med årets skörd kan lagras i fyra nya silos.

Hörby Lantmän har ökat upp successivt. 2006 byggdes den första moderna spannmåls mottagningen med plats för 17 000 ton. 2014 komplette rades den med fler silos och lagring för ytterligare 6 000 ton. Nu har man gått ett steg till med plats för ytterligare 6 600 ton.

De två största av de fyra nya silorna är på 3 090 kubikmeter styck och de två nya mindre är på 1 320 kubikmeter.

– Vi hade en fantastisk skörd i år och det rådde stor glädje när vi tog emot spann mål några hektiska dagar i augusti. Som mest fick vi in över 3 500 ton per dag här i Västerstad. Dagar som dessa är en stor utmaning för både personal och logistiken i anläggningen, noterar Klas Dahl, vd för Hörby Lantmän.

Kostnadseffektivt

En av de bidragande orsa kerna att föreningen nu har utökat lagringskapaciteten är att den vill kunna ta hand om spannmålen på ett bra sätt. Alla grödor blir ju trösk färdiga samtidig och lantbru karna har utökat sin trösk kapacitet.

– Tillgången på lastbilar i skörd är dock begränsad. Nu när vi har utökat lagringskapaciteten så minskar vi transportbehovet i skörd med runt 165 lastbilar med släp. Det innebär att vi frigöra 500 timmar för transporter och gårdshämtning. Ytterli

gare en anledning till att vi byggt ut silokapacitet är att vi lagrar på ett billigare sätt än vad våra enskilda med lemmar kan göra hemma på sina lantgårdar, menar Mats Nilsson, spannmålsanvarig.

Vi vill visa att vi satsar på bygden och för medlemmarna samtidigt som det är ett sätt att trygga livsmedelsförsörj ningen, påpekar Klas.

Hög kapacitet

De två torkarna i Västerstad kan torka 70 ton i timmen respektive 50 ton i timmen. I praktiken innebär torkvär den runt 50 procent eftersom torkarna brukar köras dyg net runt under tre veckor.

Nya anläggningen styrs

via Tornum’s Atlas, där även NMC systemet är en integre rad lösning för beluftning/ kylning och övervakning av den lagrade varan.

– Fördelarna med NMC systemet är flera. Minskad energiförbrukning, lagringshistorik och aktiv övervakning. Det adaptiva systemet gynnar alla använ dare. Precisionen i övervak ningen är hög och säkerheten av varan är högt prioriterad, förklarar Johan Grybäck, Au tomation Product Developer på Tornum.

Velat satsa Spannmålen sorteras upp di rekt efter invägningen efter kvalité. Efter torkning som till större delen lagras in kan spannmålen skickas till slut förbrukarna i närområdet.

– Hörby med omnejd är ett animalietätt område men med en hel del spannmåls producenter. Tack vare att vi visat att vi velat satsa har vi redan fått flera nya med lemmar. Vi är hyfsat stora för att vara en enskild aktör,

konstaterar Mats Nilsson. Nästa projekt i tur kan bli att utöka spannmålsplat tan och skapa ett nytt intag liksom att investera i fler våtfickor för att få ett ännu effektivare flöde. n Thomas Edgren

Fakta. Hörby Lantmän

000 ton. Hörby Lantmäns anläggningar ligger mitt i Skåne – ett strategiskt läge för vidare logistik i förädlingskedjan, som leverans till kvarnindustrier, foderfabriker, exporthamnar samt till oljefabriken i Karlshamn.

Atlas systemet gör att övervakningen av torkprocessen blir lättförståelig och säker med det adaptiva NMC systemet, visar Tornums Anders Hammar.

De två största av de fyra nya silorna är på 3 090 kubikmeter styck och de två nya mindre är på 1 320 kubikmeter. 6 600 extra ton kan nu lagras i fyra nya silos.

Bra samarbete. Tornums säljare Anders Hammar och Hörby Lantmäns spann målsansvarige Mats Nilsson framför den tillbyggda spannmålsanläggningen.

ETT SKOGLIGT

FULLSERVICEFÖRETAG

För alla skogliga tjänster Du kan behöva

Behöver du hjälp med din skog kan vi erbjuda dig allt från avverkningsuppdrag till det flexibla skogsskötselavtalet, eller ett heltäckande skogsförvaltningsavtal. Är du själv verksam i skogen köper vi gärna ditt leveransvirke och skogsbränsle. Vårt upptagningsområde är hela Skåne, delar av Halland och Kronobergs län. Kontakta oss på Gustafsborg för mer information.

www.gustafsborg.se · 0435-340 45 Vinnarp 100, 284 91 Perstorp

Rundbalsrivare som klarar

med

Hydraulvinsch

Hydraulvinsch

Hydraulvinsch

Har du lämpliga markytor för solkraft?

Och vill du bygga en fristående solenergianläggning?

Vi hjälper dig att undersöka om platsen är lämplig.

Vi ingår arrendeavtal på fördelaktiga villkor.

Tillstånd och miljöprövning

Vi tar hand om tillstånd och miljöprövningen och sköter hela planeringen

Lokala jobb och lönsam drift

Vi väljer

möjligaste mån regionala och lokala före

solenergianläggningen

Prata med oss!

Telefon

Glädjeupplevelse vid varje

KRONOBERG. Kaffe, kaffe, kaffetåren den är bra ... kaffe, kaffe, kaffetåren varje dag ... Den gamla slagdängan står sig fortfarande väl. – Kvalitetskaffe med mycket smak och arom är lika med stora glädjeupplevelser.

Det menar Julia och Michael Skentelbery som lämnade ett stress sigt liv i Tyskland för att starta kafferosteri i småländska Lenhovda.

– Nu rostar vi mellan 100 och 200 kilo kaffe i veckan.

Michaels föräldrar drack vis serligen te men ändå är hela hans barndom präglad av kaffe. Han är nämligen uppväxt i den tyska staden Minden, som råkar vara platsen där Melitta har sitt huvudkontor.

– Hela staden brukade dofta rostat kaffe!

Passionerade

Både Michael och hustrun Julia är passionerade kaffedrickare, men deras kaffekonsumtion höll på att få skadliga hälsoeffekter, bland annat i form av magvärk.

– Problemet var att vi drack industriellt producerat kaffe. När vi istället upptäckte kvalitetskaffe märkte vi genast en stor skillnad.

Den förändringen fick oss väldigt intresserade av kaffetillverkning. Vi började läsa böcker om kaffeodling och gjorde studiebesök på olika kafferosterier.

Vad är skillnaden mellan industriellt framställt kaffe och hantverkskaffe?

– Det industriella kaffet rostas i höga temperaturer. Kaffebönorna värms upp till 400 och 500 gra der i en snabb process på några få minuter, vilket gör att de tappar mycket av smaken och aromen. Det hantverksmässiga kaffet däremot

rostas långsamt, ofta uppemot 10 20 minuter, i en temperatur på 200 till 250 grader. Då får kaffet en helt annan smak, färg och doft.

Gillar colombianskt kaffe Julia och Michael är inte bara pålästa utan numera även egna kaffeproducenter.

– Vi började testa oss fram hemma för åtta år sedan. Då använde vi oss av en vanlig bakplåt som vi rostade kaffebönorna på. Sedan beställde vi hem olika sorter. Totalt finns det ett tusental olika kaffebönor runt om i världen, alla med sin speciella smak, färg och doft.

Har ni någon personlig favorit?

– Min favorit är ett colombianskt kaffe. Odlingen heter La Riviera och ligger 1 600–1 700 meter över havet. Kaffebönan behandlas med en ”black honey” process och smaken kan beskrivas som tropisk frukt, kola, jordgubbe och har en vinliknande, söt och behaglig syrlig citruskarak tär, säger Julia.

Från Tyskland till Småland Kafferostande i större skala blev det när Julia och Michael valde att flytta till Sverige.

– Vi var trötta på stressen och jäktet i Tyskland och ville hitta ett annat sätt att leva. I Sverige finns ett annat lugn. Vi sökte efter ett ställe i södra Sverige, gärna utanför städer na men ändå inte i ödemarken.

Och då blev det småländska Lenhovda?

– Ja, vi hittade den här fastig heten mitt i Lenhovda. Här har tidigare varit både turistbyrå, blomsterhandel och inredningsbutik. Ett perfekt ställa att göra om till kafferosteri och kafé.

Kaffe lika med glädje En kafferost köptes in från ett fabrikat i Nederländerna och fastig heten i Lenhovda renoverades. Julia och Michael registrerade företags namnet Tadah Kafferosteri, vilket anspelar på glädjeyttringen ”tadah” som ofta hörs i filmer.

– För oss är kaffe just glädje! Vintern 2020 var de redo att trycka på startknappen. Då kom Coronapandemin som ett dråpslag.

– Vi fick pausa hela lanseringen. Hela våren satt vi otåligt och väntade på att kunna komma igång.

Växlade upp Så småningom släppte pandemirestriktionerna och Julia och Michael kunde växla upp och få igång rosteri och försäljning. Sedan dess har det rullat på snabbt. För utom försäljning i den egna butiken i Lenhovda och online försäljning via webbshop så har de ett helt nät av återförsäljare. Deras kaffe finns numera att köpa i butiker i bland annat Växjö, Kalmar, Oskarshamn, Mönsterås och Jönköping.

– Något annat som blivit populärt är att vi gör egna kaffemärken åt

kunder. När till exempel Uppvidinge kommun nyligen firade 50 årsjubi leum så framställde vi ett särskilt Uppvidinge kaffe. Det kan också vara företag som firar jubileum och vill bjuda sina kunder på ett kaffe under eget varumärke. Vi tar fram de önskade smakerna och ordnar även etiketter och förpackningar.

Hur mycket kaffe rostar ni per vecka?

– I genomsnitt mellan 100 och 200 kilo något beroende på säsong.

Orosmoln på himlen

Men det finns orosmoln på himlen. Logistikproblem i världen efter pandemin försenar emellanåt kaffe leveranserna. Ukrainakriget och de kraftigt stigande världsmarknads priserna skapar oro. Prisnivåerna på kaffe har ökat rejält det senaste halvåret.

”Tadah” är ett glädjeuttryck och för oss är kaffe lika med just lycka och glädje, säger Julia och Michael Skentelbery.

I genomsnitt rostar vi mellan 100 och 200 kilo kaffebönor i veckan, berättar Julia och Michael Skentelbery på Tadah Kafferosteri i småländska Lenhovda.

”Det hantverksmässiga kaffet får en helt annan smak, färg och doft.”

Det handlar inte om att arbeta mer eller mindre. Det här systemet gör att jag kan arbeta smartare.

Gör skillnad

Det kräver tid och omsorg att tillverka mjölk av hög kvalitet. Det kräver friska och glada kor. Det kräver de rätta valen. Val som passar dig och dina mål. Våra automatiska mjölkningslösningar hjälper dig med det. Morgondagens Lantbruk är något du väljer.

– Långsiktigt har vi också klimatproblematiken. Förvärrad torka kan försvåra kaffeproduktio nen i länderna kring Ekvatorn.

Flitiga kaffedrickare

På den ljusa sidan finns att svensk arna alltjämt är flitiga kaffedricka re, faktiskt tvåa i Europa efter fin ländarna.

– Kan vi bara få fler att upptäcka fördelarna med att dricka kvali tetskaffe istället för industriellt framställt kaffe så finns en stor marknad.

För efter upptäckten av kvalitetskaffe så återgår man inte till vanligt bryggkaffe menar Julia och Michael. – Nej, har man en gång börjat med kvalitetskaffe så är man fast!

Lely Center Lidköping

00

Lely Center Västervik

0493-120 60

ww w.lely.com

Efterlängtad anläggning på

– Vi insåg för några år sedan att vi behövde utöka lagringskapaciteten och eftersom mer eller mindre allt var gammalt och underdimensionerat så kän de vi att vi nått vägs ände där – det var lika bra att bygga nytt, säger Tommy Ingvarsson.

Valet föll på Svenska Anttis koncept och en totalentreprenad. I augusti kunde man inviga ett torkhus, två våtfickor som rymmer 480 kubik styck och fem silos, va rav de tre största lagrar 1 250 kubik styck. Nu kommer de lagra raps i en ficka och korn, vete samt havre i resten.

– Tidigare sålde vi en del skörd och en hel del spann mål fick läggas på golvet i maskinhallen. I år var det rekordskörd av både korn och havre. Tack vare att det reg nat vid rätt tillfällen så har även de lätta sandjordarna

avkastat bra, konstaterar Tommy.

Förra året fick personalen placera 200 ton havre i den gamla logen. Nu slipper man det då det kommer att kunna gå att lagra 7 700 kubik i den nya anläggningen. Men godset har nu också fått lite ledig kapacitet i lagringen och kommer att ta in en del arrendemark.

Svenska Antti har leve rerat en helhetslösning där de ansvarar för markarbete, gjutning, montage, el och

Fakta. Krapperups gods

Krapperups gods ägs och drivs av Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen och har fyra anställda inom jordbruket. Numera finns ingen djurhållning här. Godset har 960 hektar åker uppdelad på tre enheter. Dessutom har stiftelsen i dagsläget fyra gårdsarrenden.

Största grödan är höstvete (30 %) och vårsäd. Socker betor, ”en stabil gröda”, odlas på 130 hektar, något som kommer att ökas ytterligare nästa år, och stärkelsepotatis på 26 hektar.

Krapperups slott är en av Skånes äldsta sätesgårdar med anor från 1300 talet.

uppstart av anläggningen.

– Vi ser en ökad efterfrågan på totalentreprenader liknande denna på Krapperup. Lantbrukaren vill veta totalkostnaden och värdesätter att bara ha kontakt med ett företag som samordnar allt under byggprocessen. Det menar Fredrik Möttus, säljare och projektledare på Svenska Antti AB.

– Arbetet med att projektera anläggningen på Krapperup har pågått under flera år och därför är det extra glädjande att valet föll på oss till slut.

Enkelt

Tommy Ingvarsson tycker att det har varit enkelt att lära sig den nya styrningen. Med automatik sköter han både mottagning, torkning och utlastning av spannmålen.

– Mycket effektivare än tidigare då vi jobbat med ”spjäll och vajrar”. Jag kan sköta all övervakning från mobilen och behöver inte vara på plats på anläggningen.

Samtidigt har uppvärm ningen uppdaterats; två nya flispannor på 330 kW per styck har monterats i stället för som tidigare; en kombi nation av halmpannan på 800 kW och oljepanna.

Tommy tycker att detta är en bättre lösning, det här att elda med både flis och halm.

– Vi behöver ingen olje panna, när vi torkar har vi igång båda flispannorna och

”Ett Scadasystem som är lätt att lära sig med automatik som styr gropen, torken och utlastningen”, konstate rar inspektor Tommy Ingvarsson.

halmpannan samtidigt och kan även värma upp 6 000 kvadratmeter bostadsyta. Varmvattenbatteriet till torken är dimensionerat till 1 400 kW, berättar han.

Nya spannmålsanlägg ningen har kostat drygt 20 miljoner kronor. Stiftelsen har byggt kostnadseffektivt då den största volymen lagras i rundsilos. Grop och torkkapacitet är väl tilltagen inför framtiden, förberett för att öka lagringsvolymen.

– Men det är ju mycket svårt att sia om hur framtiden kommer att te sig för vår bransch som omvärlden ser ut i dag.

n Thomas Edgren

Krapperups slott är en av Skånes äldsta sätesgårdar med anor från 1300 talet.

De nya flispannorna från Hargassner ger en total effekt av 660 kW och kan köras samtidigt som halmpannan när man torkar.

anrikt

Projekt för torvmarker ger dubbel utdelning

KRONOBERG. Nu kan markägare få ekonomisk ersättning för att låta utdikad torvmark återställas till sumpskog. Detta genom att skogsägaren sluter ett återvätningsavtal med Skogsstyrelsen. En som nappat på erbjudandet är Mats Rydgård i Lönashult.

Torv som bryts ner ger upphov till stora klimatutsläpp i form av koldioxid. I Sverige finns det stora arealer utdikad torvmark som inte används och som läcker klimatgaser. Skogs styrelsen har därför dragit igång ett återvätningsprojekt.

– Vi pluggar igen dikena för att höja grundvattennivån så att nedbrytningen av torven stannar av, berättar Johannes Sydling,

”Vi hoppas att ännu fler tar chansen.”

skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Kronobergs län.

Ersättning

Skogsstyrelsen erbjuder markägare en viss ersättningsnivå, som skiljer sig något mellan olika de lar av landet beroende på boniteten.

– Här i Kronobergs län får markägaren max 21 000 kronor per hektar. Det finns dock ett maxtak på fem hektar.

Vilka kriterier måste vara uppfyllda?

– Det måste vara minst tre decimeter torvmark. Är det gammal använd jord bruksmark är det extra plus. Däremot får det inte ske någon större tillrinning till området och återvätningen får inte heller påverka några grannfastigheter.

Dikena pluggas igen

med hjälp av jord, sten och palissad av bräder eller skogsvirke. Tillrinnande vatten ger sedan en högre grundvattennivå och på så vis skapas en våtmark.

– Skogsstyrelsen ansvarar för hela genomförandet och gör sedan tillsyn efteråt för att kontrollera att pluggarna håller.

Ökat intresse Återvätningsprojektet star tade under fjolåret och Johannes märker av ett ökat intresse.

– Men vi hoppas att ännu fler tar chansen. Ifall man som markägare har en yta som kan tänkas möjlig för återvätning så kan man göra en intresseanmälan på Skogsstyrelsens hemsida.

Projektet kommer att pågå även under 2023.

– Den totala budgeten lig

ger på 169 miljoner kronor.

En markägare som nap pat på Skogsstyrelsens erbjudande är Mats Rydgård, som tillsammans med hus trun Märit äger en skogs fastighet i Lönashult i södra Kronobergs län. De har tecknat ett återvätningsavtal gällande ett 2,8 hektar stort område, som först avverkats och som nu pluggas igen.

– Det är en gammal mossodling som återställs till våtmark.

Varför nappade du på den här idén?

– Jag vill vara med och bidra till att minska klimat utsläppen och även öka den biologiska mångfalden. På den här marken vore det roligt att få mer lövskog.

Jag tänker mig exempelvis al och björk. Ek och asp har dessutom lämnats kvar i kanterna.

Mats ser fram mot att se förvandlingen av landskapet.

– Jag kommer ta pro menader här med jämna mellanrum och nyfiket följa utvecklingen.

n David Färdigh

och Skogsstyrelsens Johannes Sydling. I bakgrunden grävmaskinisten

Den före detta mossodlingen pluggas igen och tillrinnande vatten ger ett högre grundvatten och skapar därmed en våtmark.

Nya lokaler för Jordbruksverket

Anrik frötillverkare

SKÅNE. På området kring gården Weibullsholm producerade Weibulls fröer i stor skala under många decennier sedan Walfrid Weibull 1863 tog över bondgården från sin far Nils och skapade Wei­bullsholms Växtförädlingsanstalt.

Jordbruksverket gjorde en omorganisation 2020 och har nu anpassat gemensamma lokaler för sina tre skånska kontor i Svalöv, Helsingborg och Alnarp i en av byggna derna från 1980 talet på Weibullsholm. I våras kunde man inviga helt nyrenoverade lokaler och lager för utsädesenheten. Av Jordbruksverkets sto ra personalstyrka sitter nu 85 sydsvenska kolle gor här i Landskrona. I det nybyggda lagret lagras fröprover i upp till ett år, samt utsädespotatis.

Huvudkontoret för Jordbruksverket finns kvar i Jönköping, men regionkontoret i Skåne är det enda som sysslar med utsäde och den största som arbetar med rådgivnings verksamhet.

– Det är roligt att det finns en historia här som hänger ihop med det vi på Jordbruksverket sysslar med, och att vi sitta här och se ut över den gamla fröfabriken intill, säger Katarina Mattsson, platsansvarig för Jordbruksver ket.

– I dessa lokaler har vi mottot ”en plats för da gen”. Vi flyttar runt i våra öppna ytor och anpassar vårt rum till de uppgifter vi har dag för dag. Ett flexibelt sätt att jobba, vilket är positivt för oss, mycket bättre än den tidi gare gamla traditionella fyrkantiga kontorsmiljön, säger Maria Fermvik, en hetschef och projektledare för hela flytten.

Genbank

Jens Weibull har, som nationell koordinator för växtgenetiska resurser, de senaste tio åren arbetat inom Jordbruksverket med den odlade mångfalden. Som sådan har han varit med om att bygga upp en unik genbank för växter vid SLU i Alnarp.

Jordbruksverket är en viktig organisation för att hela livsmedelskedjan ska fungera. Här kontroller

as utsädeskvaliteten och kvaliteten på de varor av frukt och grönt som impor teras och exporteras.

Miljarder i stöd Vidare behandlas alla an sökningar kring de oli ka stöd, totalt runt 30 miljarder, som Jordbruks verket ger lantbrukare möjlighet att söka. Djur omsorgen kartläggs och veterinärer utgår härifrån. Prognoser för växtodling och miljö görs i takt med att förutsättningarna och klimatet ständigt föränd ras. Vidare ansvarar ver ket för att de djur som tas in i landet inte har rabies eller salmonella.

– Som expertorgan tar vi på Jordbruksverket fram information och beslutsunderlag till politi kerna. Och vi har ett nära samarbete med lantbru kare genom den rådgiv ningsverksamhet vi har här i bland annat Skåne, beskriver Jens.

Händer det inte att lant brukarna tycker att ni är ”krångliga”?

– Vi vill ju vara ett red skap för att underlätta för lantbrukarna. Vi vill fak tiskt göra det så lätt som möjligt för dem. Men de måste ju själva syssla med de papper som behöver fyllas i. Jordbruksproduk tionen är förbundet med viss vägledning och en del tycker att vi i Sverige är för noggranna med för många regler, det kan jag förstå. Men förhoppnings vis blir det enklare stöd projekt i och med det nya landsbygdsprogrammet, menar Jens Weibull.

n Thomas Edgren

– Nu huserar flera företag i de historiska kontorsloka lerna från 1900 talet början, och vi på Jordbruksverket har flyttat in i den nyare kontorsbyggnaden som upp fördes på 1980 talet, visar ättlingen Jens Weibull (se separat artikel).

Släkten Weibull kom till Sverige från byn Weiböl vid Haderslev på Jylland på 1600 talet. Tidigt inrikta des gårdens verksamhet på produktion av rotfruktsfrö och först mot slutet av seklet tog växtförädlingen fart.

På 1860 talet började pionjären Walfrid Weibull (1833–1903) sortera fröer här från de egna odlingarna samt även inköpta från andra länder – då på mat salsbordet, medan Walfrids fru Augusta sydde fröpåsar för hand. Rotfruktsfröer var specialiteten.

Sonen tog över Växtförädlingen tog fart un der 1890 talet tack vare so nen Valter (1874–1911) som efter botaniska studier vid Lunds universitet i mitten av 1890 talet övertog ledningen.

Under 1950–1960 talen kompletterades verksam heten med mutations­

förädling och mer exotiskt växtmaterial. Många professionella växtförädlare anställdes.

1962 tog Gunnar och Widar Weibull över, efter att diverse andra personer i släkten Weibull drivit det under 1900 talet

Kända sorter

Hela verksamheten såldes 1980 till Cardo som sedan 1976 hade ägt 25 procent av aktierna. Sex år senare köpte Volvo Cardo­gruppen och lade verksamheten i Provendors livsmedelsgrupp. 1990 fusionerades Provendor med Procordia, och då skapades Sveriges största livsmedels och läkemedels grupp.

1993 slogs Weibullsförädlingen ihop med konkurrenten Svalöf under namnet Svalöf Weibull och Lantmännen Lantbruk blev 2010 ägare under namnet Lantmännen SW Seed.

Nu finns ingen verksam het längre på Weibullsholm. Varumärket Weibulls finns dock kvar som namn på fröpåsar och ägs idag av Econova som 2008 förvär vade Weibull Trädgård av Lantmännen.

Kända sorter som många minns och som betytt mycket för Weibulls framgångar är höstvetet Kosack, kornsorterna Ingrid och Tellus samt höstvetesorterna Starke och Holme.

– Avkastningskraven ökade i takt med utvecklingen och det kostar mycket att syssla med utveckling. Nya sjukdomar tillkommer och växterna blir alltmer mottagliga. Dagens klimatförändringar påverkar också växtkraften, så man förstår att det till slut blev för kostsamt att hålla på med detta i det egna bolaget, inser Jens, som själv arbetade vid Weibulls åren 1989–1993, och nu i egenskap av anställd vid Jordbruksverket är tillbaka på Weibullsholm.

n Thomas Edgren

I år har Jordbruksverket slagit ihop sina regionala kontor i Skåne och flyttat in i Weibulls anrika lokaler på Weibullsholm i Landskrona.

Maria Fermvik berättar om Jord bruksverkets nya sätt att jobba, där personalen ”flyttar runt”.

Jens Weibull, barnbarnsbarn till grundaren själv hos Weibulls innan han gick över till banken i Alnarp och senare till SLU.

Fröfabrikens fabrikslokaler ligger en bit från den byggnad som Jordbruksverket nu flyttat in i.

frötillverkare

Foto:

Denna gamla fina byggnad där Weibulls hade några av sina kontor

företagshotell.

Walfrid

Lin är fin affär

– Det är en fantastisk syn att blicka ut över himmelsblå linfält. Lin som sedan ger olja till både impregnering, ytbehandling, rostskydd och tillverkning av färg i hela landet!

Jan Greger är mycket nöjd med de 35 årens utveck ling för Boställets lin. Här tar man hand om allt som linplantan ger. Från fröna pressas linoljan ut och resten blir linfrökakor, som säljs till foderindustrin och som hästfoder. Hal men används för eldning i pannor.

– En del linolja åter finns i linfrökakan. Den är nyttig och fleromättad och den skall användas färsk. Slemämnena är bra för kon. De smörjer tarmarna. Linfrökakan innehåller 30 procent protein men har fler fettsyror som måste spjälkas om, och det fixar inte människan men dock djuren som får den som foder, betonar Jan Greger.

Varje press klarar av att pressa ut 18 liter i timmen. Nära 200 000 liter linolja pressas fram varje år. Kvar blir linfrökakakan som trillar ned i en skruv med hög kapacitet men som skruvar långsamt för att kakan skall hinna kallna efter upphettningen, innan den hamnar i en lagrings ficka.

– Det mesta av linfrö kakorna packas i 1 000 kilos säckar och säljs till

foderindustrier. 10 procent går dock till hästfoderbutiker. Linfrökaka är ett bra foder för idisslare men funkar även för hästar och får, påstår Jan Greger.

Skördas i augusti I augusti skördas linet. En skörd är dock inte pressbar förrän i november. Nyskördat lin är nämligen för glatt för pressen.

Linet kan efter skörd lagras om det torkas väl och kan hålla i flera år. Det vill säga om du inte varit ”för hård med tröskan” och skadat ändarna på linet, då förkortas hållbarheten.

På gården står även ett linkokeri. Jan Greger och Märtha och Ottossons Färgmakeri i Genarp är var dera hälftenägare i kokeriet där det kokas 19 000 liter i varje batch. Den färdiga linoljan används i färgmakeriets färger.

Linfrökakan pressas ihop som långa korvar som är varma och bryts sönder direkt när de faller ned i skruven.

har kontraktsodlingar i Skåne och i Mellansverige.

Har kostnaderna ökat mycket i dessa tider?

– Gödningsmedel är vår största kostnad – det har nog stigit fyrdubbelt. Det behövs runt fem lastbilar gödnings medel per säsong. Och så har priset på diesel stigit givet vis. En del el går förstås åt till pressningen; varje pressEtt linfröknippe. Från fröna pressar man ut linolja och gör linfrökakor av resten.

Boställets lins egna odlingsmarker räcker numera inte till på grund av all efterfrågan, så företaget

kräver 5 kW och när nu tre pressar kommer att gå dyg net runt blir det ju en hel del elförbrukning, samtidigt som kokeriet slukar mycket. Dock har vi investerat i en solcellsanläggning på 210 kW med 524 paneler och räknar nu med att period vis få överskott respektive underskott.

n Thomas Edgren

SKÅNE. Svensk kallpressad linolja. Det producerar Märtha och Jan Greger Persson från sin linodling utanför Kävlinge.

Linoljan har en vacker lyster, visar Jan Greger Persson.

34 säckar linfrökaka

varje säck rymmer

plats

lastbil.

Traktorer till

INKOMMANDE

Taxeringsvärdena ökar stort

EKONOMI. Från och med 2023 får runt 360 000 lantbruksfastigheter nya taxeringsvärden. Sedan 2020 års taxering beräknas taxeringsvärdena öka med i snitt 24 procent, med stora variationer mellan fastigheter och mellan olika delar av landet. 1 november är sista dagen att deklarera.

De förändrade taxeringsvär dena speglar de tre senaste årens prisutveckling. Genom snittligt ökar värdena mest i Stockholm med 29 procent, medan de ökar minst i Kal mar med 17 procent. Värdet på skog stiger med 18 pro cent och värdet på jordbruk ökar med 21 procent. Samti digt ökar värdet på bostads byggnader med 31 procent.

Enklare beräkning Nytt för 2023 års taxering är att Skatteverket i första hand beräknar virkesförråd – hur mycket skog som finns på fastigheten, utifrån skog liga grunddata – en samman slagning av laserskannade

uppgifter från Lantmäteriet och fältdata från Sveriges lantbruksuniversitet.

– Skatteverket arbetar för att förbättra och förenkla hur taxeringsvärden tas fram. Vi har märkt att många fastighetsägare har svårt att beräkna sina virkesförråd rätt. Det kommer att bli lätt are nu, när vi använder oss av skogliga grunddata, säger Jerker Wesslén, verksam hetsutvecklare.

Viktigt kontrollera

I andra fall har virkesförråden beräknats med den gamla metoden, utifrån fastighetens senaste taxering och beräknad årlig tillväxt.

Oavsett hur Skatteverket räknat fram virkesförrådet kan man som fastighets ägare ändra de förifyllda uppgifterna. Om man anser att uppgifterna inte stäm mer, exempelvis på grund av avverkning eller stormfälld skog, måste man själv räkna om virkesförrådet och ändra uppgiften i sin deklaration. – Deklarationen ligger till grund för fastighetens taxe

ringsvärde, så det är viktigt att kontrollera att uppgifter na i deklarationen stämmer, påpekar Jerker Wesslén.

Öppnade i september

Fastighetstaxeringen öpp nade i mitten av september. Det går att se sitt föreslagna taxeringsvärde eller sin fast ighetsdeklaration i Skatte verkets e tjänst Fastighets deklaration, lantbruk. Nu

har blanketter skickats ut till fastighetsägarna.

E-tjänst

Den 1 november är sista dagen att deklarera sin fast ighet eller ändra sitt förslag till nytt taxeringsvärde. Att deklarera via e tjänsten minskar risken för fel, och deklaranten får en kvittens med specifikation på de in lämnade uppgifterna.

Stigande räntor gäckar bönderna

EKONOMI. Svenskt lantbruk har totalt lån på cirka 200 miljarder. Snabbt stigande räntenivåer kan därför slå hårt mot lantbruksföretagen. Framför allt kombinationen med fortsatt stigande priser på el, drivmedel och gödsel gör situationen besvärlig menar LRFs näringspolitiska expert Lars Erik Lundkvist.

Den senaste tidens snabba räntehöjningar slår hårt mot såväl privatpersoner som företag. Det förändrade ränteläget har också stor på verkan på lantbruket. Lånen till svenska lantbrukare be räknas totalt uppgå till cirka 200 miljarder och av dessa är 60 procent knutna till rörlig ränta.

– En räntehöjning med en procentenhet motsvarar därmed 1,2 miljarder. För en

enskild lantbrukare som har lån på tio miljoner blir det 100 000 kronor i ökade kost nader, konstaterar Lars Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF.

Extra besvärligt

Att räntorna går upp och ner är något man får ta med i be räkningarna men det som gör situationen extra besvärlig just nu är att räntehöjningen sammanfaller med stigande

En räntehöjning

men en tredjedel av summan är redan uppäten av den senaste räntehöjningen.

Extra besvärligt

Utgiftsökningarna kan dock kompenseras genom att lant brukarna får ut högre priser hos konsumenterna.

– Priserna har höjts på bred front ute i butikerna och efterfrågan på livsmed el kommer vara fortsatt stor framöver. Så visst har lantbruket en ljus framtid, men det gäller nu att klara utmaningen att producera till rimliga priser trots de kraftigt ökade utgifterna.

priser på både el, drivmedel och gödsel.

– Den kombinationen är olycklig. Visst har det utfär dats ett statligt krispaket till lantbruket på tre miljarder,

Kan räntehöjningarna också innebära att lantbruk skjuter upp inplanerade investeringar?

– Ja, det finns nog en del som avvaktar men samtidigt finns det ett stort behov av

”En tredjedel av statens krispaket är redan uppäten.”

investeringar, särskilt på en ergisidan. Genom att bygga biogasanläggningar och sätta upp solceller på taken kan lantbruken i större utsträck ning bli självförsörjande på energi och på sikt spara pengar.

Från

lantbruksfastigheter

Foto: Thomas Edgren

DRIFTSÄKRA VÄRMESYSTEM

långlivade värmesystem

använder

värmecentraler

Kyl

TILL 30 HEKTAR

Vi söker

lågproduktiv skogs- eller betesmark Så plana markytor som möjligt I första

Arrendeavtal för dig som markägare:

en jämn och säker intäkt över tid

arbetsinsats

till omställningen

Hämta hem solens stålar.

NIBEs solpaneler tar till vara på varenda solstråle och omvandlar energin till elektricitet att använda

ditt hem. Anslut systemet till din värmepump och NIBE PV reglerar din energiförbrukning automatiskt – så att du kan skapa ett behagligt inomhusklimat, få en energisnål vardag och samtidigt göra miljön en tjänst.

Skåne

förnyelsebar

SunSpark

Viktig revansch för tallen

SKOGSBRUK. Andelen tall som planteras på mark där den växer bäst har fördubblats på sex år i Sydsverige. Det visar en ny inven tering som Skogsstyrelsen har gjort. Därför kan skogen stå bättre rustad mot betesskador från älg men också stormar, bränder, skadedjur och klimatförändringar.

– Efter flera års hårt arbete så ser vi nu en tydlig trend att skogsägarna planterar tall istället för gran på de här markerna. Det gör våra skogar mer vitala och robus ta vilket gynnar både natur vården och produktionen, säger skogskonsulent och viltexpert Lars Ingemarsson vid Skogsstyrelsen.

Mätningar

Från och med 2016 finns sys tematiska och sammanvägda mätningar tillgängliga över andelen tall i nya plantering ar. Nyligen kom statistiken för 2022 och den visar att 56

procent av ungskogarna på magra marker i Götaland bestod av tall. Detta är en ökning jämfört med 2021 då andelen var 40 procent och en fördubbling sedan 2016, då andelen låg på 28 procent.

Rätt väg – Vår inventering gäller träd som planteras för flera år sedan och det tar tid innan vi ser resultat. Nu visar den att vi är på rätt väg och försäljningen av tallplantor ökar. Men vi är inte framme än och därför är det viktigt att skogsägarna hänger i och fortsätter öka andelen tall

”Det gör våra skogar mer vitala och robusta.”

när man planterar på svaga och mellanbördiga marker, säger Lars Ingemarsson.

– Det finns dock enskilda län i Götaland som sticker ut med sämre statistik, lite beroende på olika förutsätt ningar, där det krävs mer in satser. Och det är en bra bit kvar till den önskvärda nivån på minst 85 procent tall i den nya skog som planterats på magra marker.

Betesskador

Under en lång tid har det varit ett problem att gran

Tallplantering blir allt vanligare i Götaland.

planterats i allt större utsträckning på bekostnad av tall i landets södra delar. Anledningen är att markägarna vill undvika betesskador från älg och andra hjortdjur som tycker om att äta tall. Betesskadorna leder till kvalitetsskador och pro duktionsbortfall men kan i

värsta fall göra att tallen dör. Skogsstyrelsen arbetar nu intensivt för att vända planteringsutvecklingen och så sent som i mars infördes nya föreskrifter som helt enkelt förbjuder markägare att plantera gran på skogsmarker där tall passar bättre.

Ny generation granbarkborrar

SKOGSBRUK. En ny generation granbarkborrar har börjat angripa gran i södra Sverige. Det visar Skogsstyrelsens och skogsbrukets svärmningsövervakning. Med andravågen ökar risken för nya angrepp på redan hårt drabbad granskog.

Augusti månads varma och torra väder gynnade granbarkborren. En ny våg av angrepp är på gång och därför uppmanas skogsägare i de drabbade områdena att inventera sin skog.

Ljusare baggar Vid tömningar av Skogssty relsens och skogsbrukets fällor i augusti i svärmnings övervakningen har den nya generationen med ljusare baggar fångats – ett teck en på att en ny generation granbarkborrar börjat lämna

yngelplatsen och svärma.

Farlig mix Den ökade svärmningsaktiviteten, som är en blandning av första och andra generatio nen granbarkborrar, finns inrapporterat från samtliga län i Sydsverige. Innan den varma sommaren 2018, då populationen exploderade på allvar, var det ovanligt med en andra generation gran barkborrar.

– I takt med att vårens

angrepp börjar synas och vi sätter in avverkningsresur ser där, upptäcks allt fler ny angripna granar intill de gamla angreppen, säger Magnus Sääf som är skogsförvaltare vid Mellanskog.

Hur stora skadorna blivit på skogen efter sommaren är för tidigt att säga. Sveriges Lantbruksuniversitet kom mer på uppdrag av Skogsstyrelsen att göra en objektiv inventering under hösten.

Fakta. Skogsstyrelsens uppmaningar

Skogsstyrelsen vill tillsammans med aktörerna inom sam verkansprojektet Stoppa borrarna uppmana alla skogsägare att:

. Gå ut i skogen och leta efter nya angrepp.

.

Titta även efter angrepp från tidigare i våras. De har börjat skifta färg och blir lättare att upptäcka på håll.

.

Ta ut angripna träd så fort som möjligt och se till att så mycket bark som möjligt följer med ut ur skogen

. Leta främst i närheten av tidigare angripen skog, där det finns färska vindfällen och i så kallade riskbestånd (det vill säga äldre granskog). Ju tidigare du upptäcker och åtgär dar angrepp, desto större virkesvärde går att rädda och bekämpningen blir effektivare.

Foto: Michael Ekstrand/Skogsstyrelsen

Vedhantering!

!

för sågytor

lämplig

för sågytor

Även lämplig för sågytor

För broschyr

Vedhantering! Vedhantering! Vedhantering!

inmatnings-

Matar in, kapar/klyver och lastar.

medan du lägger

information

För broschyr

För broschyr

information

information

För

För broschyr o information

Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved.

ny långved.

sköter resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. Allt medan du lägger

långved.

video

Vedhantering! Vedhantering! Dahlberg Maskin AB Tel 0612-503

Dahlberg Maskin AB Tel 0612-503

gärna

Tel 0612-503 62

Se videopå hemsidan!

tveka

Montera

in på

Montera Tallskyddet genom att föra det uppåt längs stammen tills toppen på Tallskyddet livar med toppen på tallplantan.