Vår landsbygd i fokus – Nr 1 – 2017

fokus Vår landsbygd i

ETT MAGASIN UTGIVET AV HELA SVERIGE SKA LEVA OSKARSHAMN – Nr 1 2017

www.hssloskarshamn.se

54

Aktiviteter på landsbygden

KRYDDSTARK SATSNING PÅ SKÄLSHULT GÅRD MÖJLIGHETERNAS HUS I CENTRALA KRISTDALA

Framgångssaga i lilla Bockara Hela Sverige till Oskarhamn

Påskallavik bra författarklimat

Landsbygden Hela Sverige ska leva Oskarshamn spelar en nyckelroll i att det numera sjuder av aktivitet på landsbygden runtom i kommunen.

– Vår främsta uppgift är att inspirera och medverka till ökad utveckling på landsbygden, säger Annicka Gunnarsson, ordförande.

H

ela Sverige ska leva Oskarshamn, HSSL Oskarshamn, etablerades år 2012. Under de fem åren har en hel del hunnits med. Byalag, idrotts­ föreningar, samhällsföreningar har gått sam­ man för att på olika sätt skapa en levande landsbygd. Men det gäller att inte vila på sina lagrar. Den 27–28 oktober arrangerar Hela Sverige ska leva Oskarshamn Landsbygds­ dagarna på Forum i Oskarshamn. Konferen­ sen bjuder på inspirerande föreläsningar och goda exempel på lokal utveckling. Det blir

även workshops och en mässa. Tema för årets konferens är boende, digitala möjligheter samt näringsliv och turism.

– DET UNIKA MED Landsbygdsdagarna är

att de fungerar som en mötesplats för såväl ideella aktörer som anställda som jobbar med landsbygdsfrågor utifrån kommunala, regio­nala och nationella perspektiv från hela landet, säger Annicka Gunnarsson.

Hela Sverige ska leva Oskarshamn är ett kommunbygderåd och är den lokala delen av riksorganisationen Hela Sverige ska leva.

Samordning sker genom föreningsråd i fyra områden där representanter från förenings­ livet och andra intressenter medverkar för att tillsammans arbeta med lokal utveck­ ling. I Oskarshamn finns fyra föreningsråd, Kristdala­bygden, Bockarabygden, Mister­ hultsbygden och Påskallaviksbygden.

– NÄR VI UNDERSÖKT vad invånarna vill ha

INVÅNARNA VILL HA TRIVSEL, ­ ERVICE OCH BOENDE. S

HSSL Oskarshamn c/o Annicka Gunnarsson Kålgårdsgatan 5, 570 91 Kristdala Annicka Gunnarsson, ordförande E-post: annicka@hssloskarshamn.se Mobil: 070-839 49 21 www.hssloskarshamn.se

PRODUKTION KrePart, Oskarshamn, www.krepart.se Tel 0491-178 80 PROJEKTLEDARE Mikael Petersson ANSVARIG UTGIVARE Annicka Gunnarsson TEXTER Urban Löfqvist, Mikael Bergkvist, Mikael Petersson MEDIASÄLJARE Yvonne Larsen FOTO Curt-Robert Lindqvist där inget annat anges FORMGIVNING Jens Lindström och Mikaela Lindholm TRYCK V-TAB, Vimmerby 2017/10

så handlar det ofta om sådant som trivsel, hälsa och boende. Många äldre vill flytta till en lägenhet när det börjar bli för betungande att bo i det hus där de kanske har bott hela sitt liv. Men det finns inget annat val för dem än att flytta in till Oskarshamn eftersom det inte finns några lägenheter på hemorten. Det

lever

HSSL Oskarshamns ledord= FOKUS te Framtid Omvärld Kraft Utveckling Samarbe

Fakta: Hela Sverige ska leva Organisationen synliggör och tillvaratar lands­ bygdens värden. HSSL samlar lokala utvecklingsgrupper, kommun- och länsbygderåd samt medlemsorganisationer i en växande byarörelse som skapar företagsamma och hållbara bygder så att hela Sverige ska leva. 100 000 personer är verksamma i byarörelsen som årligen satsar en miljard kronor i ideellt arbete och kapital. Aktiviteterna berör cirka 35 procent av Sveriges befolkning.

Läs mer på www.helasverige.se

Annicka Gunnarsson Ordförande

är problem som vi ser på många håll runtom i landet och en anledning till att boende är ett av de teman vi valt för Landsbygdsdagarna.

Busstrafiken i länet är också en viktig fråga som engagerar Hela Sverige ska leva Oskarshamn.

– Det gäller att skapa förutsättningar för att folk ska kunna bo och leva på lands­ bygden. Kommunikationer är ju en central del i det, avslutar Annicka Gunnarsson.

Lyckade landsbygdsutvecklingsprojekt i Oskarshamns kommun

1

– En satsning som är värd att lyfta fram är att kommunen satsar på motionsspår och ska bygga utegym i Fårbo, Kristdala och Påskallavik.

2

– Oskarshamns kommun har tillsammans med Kristdala Samhällsföreningen fått igång fritidsgården, efter att ungdomarna varit utan fritidsgård i tio år. I samma lokaler har det även blivit bibliotek och konferenslokaler för föreningslivet.

3

– I Kristdala har man genom en sådan enkel sak om en försköning av torget med fikabord, scen och anslagstavla lyckats skapa en ­naturlig mötesplats. Tidigare hölls en handfull ­arrangemang på torget per år, nu är vi uppe i 20 per år.

Styrelsen för Hela Sverige ska leva Oskarshamn n ORDFÖRANDE

n LEDAMOT

Annicka Gunnarsson Kristdala annicka@hssloskarshamn.se 070-839 49 21

Claes Zachrisson Figeholm claes@hssloskarshamn.se 072-587 34 58

n VICE ORDFÖRANDE

n SUPPLEANT

Anette Rogö Bockara anette@hssloskarshamn.se 070-570 88 48

Sture Karlsson Bockara sture@hssloskarshamn.se 070-315 36 21

n KASSÖR

n SUPPLEANT

Mark Geuze Kristdala mark@hssloskarshamn.se 070-251 03 21

Eva Holm Misterhult eva@hssloskarshamn.se 070-630 56 05

n SEKRETERARE

Ingrid Thornberg Ishult ingrid@hssloskarshamn.se 073-835 33 02

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

3

FOTO Wollertz

Digital saluhall för FOTO Privat

D

Albin Ponnert, ­initiativtagare till Local Food Nodes.

et är en digital plattform som ­underlättar inköp av lokal­ producerad mat direkt från ­producent till konsument utan mellan­händer, säger Albin Ponnert, ­initiativtagare till Local Food Nodes och en av föreläsarna på Landsbygdsdagarna den 27–28 oktober.

Albin Ponnert har på uppdrag av riks­ organisationen Hela Sverige ska leva utrett småskalig konsumentstödd matproduktion.

Som en fristående fortsättning på det arbetet testades en digital plattform för lokal mat i den skånska byn Röstånga under n ­ amnet Bygdens Saluhall. Försöket slog väl ut och intresset var stort för att koppla lokala ­utlämningsställen på andra platser i landet till plattformen.

SOM ETT SVAR på efterfrågan sjösattes

Local Food Nodes den 31 maj i år. Allt fler ­producenter och konsumenter ansluter 4

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

FOTO Privat

Nu blir det lättare att köpa lokalproducerad mat från lantbruk och gårdar runtom i Oskarshamns kommun.

Hela Sverige ska leva Oskarshamn blir först ut i Småland med att skapa Bygdens Saluhall.

sig. I dagsläget är det närmare 90 lokala ­producenter och drygt 900 konsumenter som nyttjar ­tjänsten Local Food Nodes. Hittills är Local Food Nodes representerat i Skåne, ­Mälardalen, Uppland, Västra Götaland och Östergötland. Småland är dock en blind fläck på kartan, men inte länge till.

– Vi tycker det här är superintressant och har redan fått med oss några p ­ roducenter i Figeholm, Fårbo, Ishult och Bråbo. De ligger i startgroparna för att skapa ­utlämningsplatser för sina varor, säger Annicka G ­ unnarsson, ordförande i Hela Sverige ska leva ­Oskarshamn.

FOTO Tage Persson

lokal mat VI HAR REDAN FÅTT MED OSS NÅGRA LOKALA MATPRODUCENTER I ­FIGEHOLM, FÅRBO, ­ISHULT OCH BRÅBO

Vid föreläsningen på Landsbygdsdagarna ska Albin Ponnert berätta hur enkelt det är att skapa en lokal matmarknad med hjälp av det digitala verktyget.

VIA LOCAL FOOD Nodes hemsida presenterar

producenten sina varor. Konsumenten bokar online det man vill ha och betalar direkt till producenten. Utlämning och upphämtning av varorna sker sedan på en förutbestämd tid och plats, en nod (namnet kommer från konceptet noder i ett nätverk) där alla ­konsumenter och producenter samlas.

Tanken med Local Food Nodes är också att främja utvecklingen av framtida matsystem,

Local Food ­Nodes vill öka ­medvetenhet kring hur mat­ produktion ser ut och kan fungera, på ett sätt som både miljö och lokala e ­ konomier mår bra av på lång sikt. Tonvikten ligger i att ­t­illgängliggöra den lokal­producerade ­maten och höja ­andelen inhemskt ­producerad mat, som utan omvägar landar på ­konsumentens tallrik.

friskare jordbruk och mer lokalekonomisk ­aktivitet. För att delta i Local Food Nodes krävs att man blir stödmedlem.

– För att kunna skicka bokningar behöver du bli stödmedlem genom att betala en årlig medlemsavgift. Avgiften är individuell och du bestämmer helt själv hur mycket du vill bidra med i avgift. Du avgör själv vad som passar för din ekonomiska situation och hur mycket du tycker att detta verktyg är värt för dig och vårt samhälle. Vad du än väljer för summa är du med och skapar och medfinansierar en hälsosammare och mer lokal matförsörjning, säger Albert Ponnert.

BETALNINGEN SKER DIREKT utan mellanhän­

der, vilket underlättar för småskaliga mat­ producenterna att få lönsamhet. Det eventuella överskott som medlemsavgifterna skapar för Local Food Nodes går till att underhålla och utveckla den digitala plattformen, samt till att få till stånd nysatsningar på lokal mat.

– Vi hoppas även kunna bli ett verktyg för finansiering av andra projekt som vill gå i ­samma riktning. Därför finns det ingen ­möjlighet till vinstuttag för projektet, utan allt överskott ska återinvesteras i utveckling av lokal mat på ett eller annat vis, avslutar Albin.

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

5

MARILYN till Figeholm

EN MUSIKDRAMATISK RESA i Marilyn ­Monroes fotspår bjuder Figeholms Samhällsförening och Oskarshamns Teaterförening på torsdagen den 23 november klockan 19.00 i Höganäs­lokalen.

Drömflickan Marilyn Monroe ges­taltas av scenartisten Heléne Jonsson med m ­ usiker.

Musikföreställningen är löst baserad på ­Marilyns texter, dikter, dagböcker, brev och anteckningar som går att finna i boken ­”Fragment”.

Entré: Vuxna 200 kronor inklusive fika och serviceavgift, skolungdom halva priset.

Fladdermöss i centrum BLODSUGANDE ODJUR ELLER en av ­människans bästa vänner?

Vid en fladdermussafari i Vånevik avslöjade Espen Jensen flera hemligheter om och kring fladdermöss.

Safarin, som samlade många intresserade, inleddes med en både intressant och rolig föreläsning om fladdermöss och deras hemliga liv, signerad Espen Jensen. Han berättade också om fördelen med att ha fladdermöss i trädgården.

– En enda fladdermus kan äta 5 000 myggor på en enda natt Och vem vill inte ha effektiva, giftfria och underhållsfria myggbekämpare trädgården, menade experten och underströk att det kan löna sig att sätta upp fladdermusholkar på tomten.

MUSIKFÖRESTÄLLNINGEN ÄR LÖST BASERAD PÅ MARILYNS TEXTER, DIKTER, DAGBÖCKER.

ankrace Populärt

ANKRACET VAR PRECIS som vanligt den stora höjd­ punkten vid årets Mörtforsdag. Många av besökarna tog chansen att testa flytet i Marströmmen med just sin anka. Tävlingen avgjordes i tre klasser. Vuxenankan, ­barnankan och konstankan, som var årets nyhet. En nyhet som togs emot på bästa sätt, inte minst för att priserna var signerade av lokala konstnärer.

Båtturer med båten Aron, barnteatern Pelle S ­ vanslös av Oskarshamns Teatersällskap och melodi­kryss på ­Basarkullen var andra populära aktiviteter under Mörtforsdagen.

Nostalgiskt julpynt LÄNGTAR DU EFTER egen­ producerat julpynt med nostalgisk charm?

Då är det ett bra tillfälle att besöka Höganäslokalen onsdagen den 29 november när Figeholms Samhällsförening, Vuxenskolan och Kalmar läns Hemslöjd arrangerar Slöjdkafé under den spännande rubriken Gammeldags jul.

Under några timmar får deltagarna göra julpynt med en gammeldags känsla. Det

6

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

kan vara flätade stjärnor och hjärtan i papper, kristyränglar, skinkpinnar eller garntomtar.

Sista anmälningsdag: 22 november 2017 Anmälan till Hemslöjdens ­expedition Tel 0481-167 50, hemslojd.kalmar@telia.com Kostnad: 100: kronor (medlem 70), u ­ ngdom (14 – 25 år) halva priset inklusive fika och visst material.

Tag med kontanter till avgiften

Vill skydda körtröskverk ATT BEVARA ETT körtröskverk från slutet av 1800-talet är viktigt menar hembygdsföreningen i Bockara. Därför vill föreningen bygga ut en lokal med 30 kvadratmeter för att kunna skydda den värdefulla gåvan mot väder och vind. Arbetet med utbyggnaden ska ske ideellt. Hembygdsföreningen hoppas att kommunen ska satsa 25 000 kronor till material och virke.

Badgäster

har sitt på det torra 250 000 KRONOR HAR kommunen satsat på ansiktslyftningen och tillgänglighetsanpassningen av badplatsen i Råsvik.

Pengarna räckte till en rad olika å ­ tgärder: 35 ton sand fördelat på två stränder. En handikapparkering. Grusväg till omklädningsrum och strand. Ramp vid omklädningsrummet. Handikappanpassat omklädningsrum & toalett. Målning av omklädningsrum och toaletter samt nya fönster. Ramp i vattnet. Bänkbord ­anpassade för rullstol. Ny räddnings­ station med stege, krok och frälsarkrans.

Dessutom finns numera en lånerullstol som kan användas i vattnet.

I mitten av juli var det dags för en storslagen invigning. Bland annat fick Bildningsnämndens ordförande Magnus Larsson klippa två band medan räddningstjänsten visade hur det går till att livrädda i vatten.

Kristdala Samhällsförening, som sköter tillsynen vid badplatsen under tolv veckor i juni, juli och augusti, rapporterar att badgästerna har varit smått lyriska över förbättringarna.

Underbara Påskallavik PÅ FACEBOOK FINNS gruppen Underbara Påskallavik med över 900 medlemmar. Gruppen jobbar med att lägga upp gamla och nya bilder från sin hembygd på ­Facebook. Dessutom informerar Underbara Påskallavik om aktiviteter och evenemang i Påskallavik. Vem som helst kan bli medlem i gruppen och dela med sig av bilder, ­historier och gamla tidningsurklipp. Jan Lennartsson, som är administratör i gruppen, har betalat in 100 kr i medlemskap så nu är gruppen medlem i Hela Sverige ska leva Oskarshamn.

Vackra Figeholm

Solstolar i Figeholm UNDAN FÖR UNDAN ska det bli trevligare i kommunens hamnområden. Förra året fick hamnen i Påskallavik fem solstolar, till allmänhetens stora glädje.

I år var det dags för Figeholm.

Vid invigningen talade ­Andréas ­Jarlstråle och Yvonne Bergwall från kommunen samt Eva Wörmke från Figeholms Båtklubb.

Julmarknad

TRADITIONSENLIGT ARRANGERAR FIGEHOLMS Samhällsförening en stämningsfull julmarknad i och omkring Höganäslokalen lördagen den 25 november mellan 15.00 och 18.00.

Lokala konsthantverkare erbjuder rika tillfällen till unika julklappsfynd.

Korvbar och kaffeservering piggar upp i minglet med marknadsbesökarna.

– Känn julstämningen vid vår vackra ljusstig som går till tomtarnas verkstad där barnen får pyssla och lämna sin önskelista till tomten, hälsar samhällsföreningen.

i Figeholm

Succé för Hamncaféet VARFÖR ANVÄNDS INTE båt­ huset, där båtar förvaras vintertid, till något vettigt under sommaren?

Funderade Påskallaviksparet Ulrika ­Ejnarsson Berg och hennes man Mathias ­Ejnarsson. Sedan startade de ­Hamncaféet i Påskallaviks båthus, som naturligtvis blev en succé.

– Lokalen är perfekt för ett café och har förmågan att locka både bybor och turister under sommaren, menar Ulrika Ejnarsson Berg, som är

nöjd efter rörelsens utveckling under de tre första åren.

Hela familjen Ejnarsson Berg är engagerad och under sommaren har dess­utom tio ung­ domar haft sommarjobb på caféet, där det serverats bland annat hembakta kakor, toast och olika surdegsmackor.

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

7

FOTO Privat

Tack vare Caroline B ­ ergmanns ­engagemang som ideell ­fastighetsmäklare har antalet ­inflyttningar till Uddemo i Västra Götaland ökat dramatiskt.

Fastighetsmäklaren som Caroline Bergmann arbetar stenhårt för att Uddebo i Tranemo kommun, i Västra Götaland ska vara en levande by.

Under Landsbygdsdagarna berättar hon om hur ägare till tomma bostadshus kan få hjälp att sälja dem. Hennes eget ­arbete som ideell mäklare i Uddebo, beläget utanför Borås, har lett till en ökad inflyttning i byn och att hus som stått öde i många år har fått nya ägare.

F

– JAG BÖRJADE MED att kontakta ägarna

ör drygt tio år sedan flyttade Caro­ line Bergmann tillbaka sin hemby, efter att ha bott i Göteborg och Borås.

Hon började att engagera sig i byns utveckling. Hennes första projektet var att tillsammans med några vänner ta över den förfallna kontors- och lagerbyggnaden mitt

”Lyft frågan om ödehus!”

Enbart i Kristdala står 350 hus tomma större delen av året.

I hela Oskarshamns kommun finns det cirka 2 000 hus som ingen är folkbokförd på. Mark Geuze, ordförande i Kristdala Samhällsförening och kassör i HSSL Oskarshamn, vill se en ändring på det.

8

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

i byn, som hade tillhört Trikåfabriken som lades ned 1956. Den är nu upprustad med ­gemensamma krafter och kallas Gula huset och har blivit Uddebos mittpunkt. Som åter­ vändare började hon också att engagera sig i frågan om ödehus. I Uddebo, likt i många andra avfolkningsorter, stod flera hus tomma.

Mark Geuze hoppas på en ­Carolineeffekt, det vill säga en ökad inflyttning till ödehus i Kristdalabygden.

och sa att jag var beredd att sälja deras hus gratis. Vi talar om jätteförfallna hus som stått tomma i 20–30 år. Ägarna trodde ofta att ingen skulle vilja ha dem. Men jag la ut ­information på hemsidor, skickade mejl till folk som hört av sig, tog emot dem och visade byn. Jag satte priset på husen. Tanken är att

DET FINNS ÖVER 500 000 registrerade tomma hus i Sverige (källa SCB) som omfattar både fritidshus och ödehus.

I nästan varje kommun i Sverige råder bostadsbrist, men det saknas lagstiftning om hur man ska hantera tomma hus. Under flera år har frågan om ödehus, en term som ofta används i brist på bättre, engagerat Mark Geuze.

– Jag ser det som ett resursslöseri.

Hur ska vi kunna utveckla landsbygden och få människor och särskilt barn­ familjer att flytta hit när det inte finns några hus till salu, samtidigt som det finns tomma hus, undrar Mark Geuze.

FOTO Kai Schirmer

jobbar helt gratis folk ska kunna köpa husen utan behöva ta stora banklån, säger hon.

Genom åren så har Caroline Bergmann sålt runt 15 hus, men också förmedlat boende i lägenheter och kollektiv. Ryktet om att Uddebo är ett bra ställe att leva och bo på har spritt sig. Befolkningsminskning har bytts mot befolkningsökning. Under senare år har cirka 100 personer flyttat till Uddebo och flera av dem är barnfamiljer.

CAROLINE BERGMANNS ARBETE har rönt uppmärksamhet runtom i Sverige. Förra året hamnade hon på tidningen Lands lista över Sveriges 100 lantisar, på plats 17 av 100: ­”Caroline Bergmann, Uddebo, som för att

ENKÄTER FRÅN SAMHÄLLSFÖRENINGEN i Kristdala till de berörda fastighetsägarna gav klent resultat. När det 2013 skickades ut brev till 300 fastighetsägare kom ett 40-tal svar in. Av dessa ville tolv sälja eller hyra ut sin fastighet.

En uppföljande enkät 2015 gav lite bättre resultat. Av 300 enkäter så ­svarade 25 procent vilket motsvarar 75 fastighetsägare. Av dem kan 40 procent, vilket motsvarar 30 fastighetsägare, tänka sig att hyra ut året runt, delvis under året eller under sommaren.

Intresse finns även för en förmedlingstjänst.

Namn: Caroline Bergmann Aktuell: Ideell mäklare för landsbygden Ålder: 35 år Familj: Man och två döttrar Bor: Uddebo Yrke: Arbetar deltid på socialt kooperativ i Limmared och föreläser om praktisk landsbygdsutveckling och själv­ byggeri

JAG HAR INGA FÄRDIGA SVAR PÅ HUR VI SKA LÖSA DET HÄR. – EN HEL DEL av de 350 husen i Krist­ dala är fritidshus. Men vi har också några fastigheter som står helt tomma och några vars ägare bor i länder som Förenade Arabemiraten och Ryssland och de

­ ända på avflyttningen från sin barn­domsby v med ortsbefolkningen rustade upp Gula huset som blev byns mittpunkt och stolthet. ­Resultatet: Orten spirar av framtidstro och folk köar för att flytta in.”

– Mycket av det vi gör i Uddebo handlar om att få människor att känna delaktighet och gemenskap, och det mesta bygger på ideellt engagemang. Vissa bidrar genom att baka en kaka och andra genom att hjälpa till och laga ett tak på ett hus. Alla ska kunna vara med utifrån vad man själv känner att man kan bidra med. På en liten ort är det också lättare att se effekten av det arbete vi tillsammans lägger ned för att utveckla landsbygden i ­regionen, säger Caroline Bergmann.

är svårt att få ­kontakt med dem, säger Mark Geuze.

Olika lösningar på problemet med ödehus diskuteras. Särskild beskattning av tomma hus är i många länder en vanlig åtgärd för att bli av med bostadsbristen på landsbygden. I grannländerna Norge och Danmark finns bostadsplikt/ brukningsplikt för husägare.

– Jag har inga färdiga svar på hur vi ska lösa det här, men det är viktigt att frågan om ödehus lyfts så att våra folkvalda politiker blir medvetna om problemet, säger Mark Geuze.

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

9

S OSKARSHAMNtve rk enda LED-nä

Kontakta mig! Alexander Carlsson Mobil: 076-175 70 00 | Vxl: 0491-178 80 E-post: alexander.carlsson@stadsmagasinet.se

Man behöver inte vara märkvärdig för att märkas

Stads www.stadsmagasinetoskarshamn.se

Mejla annsofie@burbus.se eller ring 070-554 74 02 Text och layout lokalproducerad i Kristdala

Leverantör till ett flertal världsledande företag

www.abpod.se

Din kyrka mitt i livet

Bockara – Döderhult Kristdala – Påskallavik

www.svenskakyrkan.se/doderhult 10

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

BROSCHYRER • ANNONSER • PRESENTATIONER

Annonsera på

De händer på

landsbygden

Oktober ✿Bockara ✿ Figeholm ✿Kristdala ✿ Misterhult ✿ Påskallavik December ✿ Söndag 22 oktober 13.00 Tipsrunda, NTO-lokalen Kristdala

✿ Söndag 12 november 13.00 Tipsrunda, Sockenstugan i Kristdala

✿ Söndag 22 oktober 15.00 Berättarcafé

✿ Torsdag 16 november 18.30 Folk och

i Bockara Hembygdsgård

fä i Bråbygden, Bråbo B&B och Café

✿ Onsdag 25 oktober 10.30 Halv-elva-

✿ Söndag 19 november 13.00

kaffe i kyrkans hus, Påskallavik

Tips­runda, Missionshuset i Kristdala

✿ Torsdag 26 oktober 18.30 Geni och

✿ Söndag 19 november 15.00

galenskap med Olle Hollertz, Bråbo B&B och Café

Brasafton i Hembygdsgården, Kristdala

✿ Lördagen 28 oktober 09.00 Kristdala

Berättarcafé i Bockara Hembygdsgård

Höstmarknad, Dämsvägen/Dämmen

✿ Söndag 29 oktober 13.00 Tipsrunda, Torggatan 3 Kristdala

November ✿ Onsdag 1 november Halloweendisco Kristdala fritidsgård, från föreskoleklass och uppåt. Kolla Instagram-kontot #oskarshamnsfritidsgardar för tider för respektive åldersgrupp

✿ Söndag 19 november 15.00 ✿ Söndag 19 november 15.00 Kafferep i Krokshultsgården

✿ Söndag 19 november 11.00 Mångkulturell mässa med kören Cantores Calmariensis, Krisdala kyrka

✿ Torsdag 23 november 19.00 Höganäslokalen, Figeholm. Teater: Drömflickan en musikdramatisk resa i Marilyn Monroes fotspår. Entré: Vuxna 200 kronor, skolungdom 100 kronor

✿ Lördag 2 december 09.00-16.00 Grundkurs i fönsterrenovering, ­Storgatan 10A, Kristdala. Anmälan till info@fonstermakaren.se före 20 november

✿ Lördag 2 december 13.00 Julstämning med mat, hantverk & lotterier, Kristdala centrum

✿ Lördag 2 december 15.00 Gammeljul i Misterhults Hembygdspark

✿ Lördag 2 december 15.30 Bordssamtal i Träthults tvillingstuga, Kristdala

✿ Söndag 3 december 16.00 Högmässa med brassensemble i Påskallaviks kyrka

✿ Söndag 10 december 15.00 Julbasar i Bockara Hembygdsgård

✿ Söndag 10 december 16.00 Luciagudstjänst med miniorer och juniorer i Påskallaviks kyrka

✿ Onsdag 13 december 19.00 ­Traditionell luciatablå i Kristdala kyrka

✿ Lördag 25 november 12.00 Jul­

✿ Fredag 15 december 18.00 Midvinter-

marknad i Bråbygden, Bråbo Naturcenter

fest i Misterhults Hembygdspark

✿ Lördag 25 november 15–18

✿ Söndag 17 december 16.00 Julspel

Julmarknad i Höganäslokalen, Figeholm

för alla åldrar i Påskallaviks kyrka

café med broderi i Höganäslokalen, Figeholm

✿ Söndag 26 november 13.00 Tips­

✿ Onsdag 20 december 10.30

runda, Församlingshemmet i Kristdala

✿ Torsdag 9 november 18.00 Cirkuscafé

✿ Onsdag 29 november 10.30

Halv-elva-kaffe i kyrkans hus Påskallavik med gröt & skinksmörgås

i Strandagården, Påskallavik. ­Kyrkans miniorer och juniorer välkomnar. ­Kvälls­fika. Lotteri. Andakt.

Halv-elva-kaffe med adventstema i kyrkans hus, Påskallavik

✿ Söndag 24 december 11.00

✿ Onsdag 29 november 18–20.30

Slöjd­café med tillverkning av julpynt i ­Höganäslokalen, Figeholm. Gammeldags jul, tillverkning av julpynt. Anmälan till Hemslöjdens expedition (0481-167 50) senast 22 november, 100 kronor vuxna, 50 kronor ungdom

✿ Söndag 24 december 23.00

✿ Lördag 11 november 15.30 Bords­

✿ Lördag 4 november 16.00

Minnes­gudstjänst med ljuständning i Påskallaviks kyrka.

✿ Onsdag 8 november 18–20.30 Slöjd-

samtal i Träthults tvillingstuga, Kristdala

✿ Lördag 11 november 18.30 Föreläsning med Mårten Aronsson, Bråbo B&B och Café

Aktiviteter varje vecka

Julbön i Påskallaviks kyrka Julnattsgudstjänst i Påskallaviks kyrka.

Kyrkokören.

✿ Torsdag 28 december 18.00 Julkonsert i Kristdala kyrka

Vill du ha med ditt evenemang eller aktivitet i nästa nummer? Mejla gärna till: info@hssloskarshamn.se

✿ Måndagar kl. 18.00 Stickcafé

✿ Onsdagar kl. 14.30-15.00 Barnkören

✿ Torsdagar kl. 15.30–16.30 Miniorer

i NTO-lokalen, Kristdala

Kristallen, från klass två och uppåt, övar i Kristdala församlingshem

i Kyrkans hus Påskallavik

i Kristdala sporthall

✿ Onsdagar kl. 15–18 Fritidsgården i

i Kristdala församlingshem

✿ Tisdagar kl. 15–18 Fritidsgården

­ ristdala årskurs 4–5, kl. 15–20 årskurs K 6 och kl. 18–21 årskurs 7 till 18 år

✿ Fredagar kl. 15–18 Fritidsgården i

✿ Måndagar kl. 18.30 Gymnastik

i Kristdala årskurs 4–5, kl. 15-20 årskurs 6 och kl. 18–21 årskurs 7 till 18 år

✿ Onsdagar kl. 09.30-11.00 Öppen förskola för föräldrar med barn 0-5 år i Kristdala församlingshem.

✿ Onsdagar kl. 13–14.30 After School för förskoleklass till årskurs sex i Kristdala församlingshem

✿ Onsdagar kl. 18-20 Prova-på-teater i Petter-Larsgården Bockara. Gratis för barn i årskurs 2–6

✿ Torsdagar kl. 09.30–11.00 Kyrkis

✿ Torsdagar kl. 18.30–20.00 Kyrkokören

­ ristdala årskurs 4–5, kl. 15–20 årskurs K 6 och kl. 18–22 årskurs 7 till 18 år (Obs! Endast ojämna veckor)

✿ Söndagar kl. 18–19 Gymnastik med

i Kyrkans hus Påskallavik

konditions- och styrketräningsövningar i Kristdala Sporthall

✿ Torsdagar kl. 13.30–14.30 Juniorer

✿ Söndagar kl. 18.30 Gympa i Bockara

i Kyrkans hus Påskallavik

sporthall

Vi verkar för en attraktiv landsbygd •

Fönstermakaren Kristdala smayl.pdf

1

2017-10-09

10:06

BRÅBYGDENS

INTRESSEFÖRENING

Daniel Hällblad

Per Anders Jaensson Michaela Brock

Ylva Olsson

Malin Severinsson Carlqvist

Din fastighetsbyrå i Oskarshamn BESÖKSADRESS: Flanaden 8, Plan 1, Oskarshamn POSTADRESS: Box 133, 572 23 Oskarshamn TEL: 0491-810 65 E-POST: oskarshamn@fastighetsbyran.se HEMSIDA: www.fastighetsbyran.se/oskarshamn

12

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

inspiration En dag för

Lördag den 11 november samlas ­representanter från kommunens landsbygdsorter när Hela Sverige ska leva Oskarshamn arrangerar en verksamhetsdag.

– Det blir betydligt mer spännande än det låter, ler Annicka Gunnarsson, ordförande.

I

Kalmar län finns det en rad lyckade satsningar som gjorts på landsbygden under senare år. Weronica Stålered från Emmaboda kommun deltar på verksam­ hetsdagen. Hon ska bland annat berätta om hur de bland annat satsat på fritidsgårdar i flera yttertätorter.

– Den här typen av exempel vill vi lyfta fram under verksamhetsdagen. Tanken är att dels låta sig inspireras av en annan kommun och se på hur man har gjort för att lyckas där.

Men också för att deltagarna ska få chansen att diskutera vad de själva vill göra för att skapa en levande landsbygd.

FÖRENINGAR, FÖRETAG OCH alla som är

intresserade av frågor som rör landsbygds­ utveckling är välkomna. Förutom inspiration och erfarenhetsutbyte så blir verksamhets­ dagen också en plattform för att skapa opinion i olika frågor som rör landsbygden i Oskarshamns kommun.

Boende, fritidsgårdar, cykelvägar, service­ punkter och distriktsköterskor, är några av de fokusfrågor där det finns många gemen­ samma nämnare mellan orterna, enligt Annicka Gunnarsson.

– Genom att vi träffas och tillsammans diskuterar vad vi vill uppnå, vilka åtgärder vi ska arbeta med, hur vi ska gå tillväga och vem eller vilka som ska ska jobba med åtgär­ derna. Dessutom kan vi ta beslut om vilka krav vi ska ställa på kommunpolitikerna. Vi får tänka på att det snart är valår, säger hon.

Hela Sverige ska leva Oskarshamn har fått uppdraget och finansiering från länsbygde­ rådet för att arrangera verksamhetsdagen den 11 november i år.

När?

Lördag 11 november kl. 11-14 Var? PRO-gården, Nedre ­Lotsgatan i Påskallavik Hur? Anmälan görs på www.hssloskarshamn.se Vem? Alla som brinner för ­någon av våra ­fokusfrågor

Annicka Gunnarsson, ­ordförande för Hela Sverige ska leva Oskarshamn, hoppas på många bra diskussioner kring fokusfrågorna under verksamhetsdagen.

VÅR VÅR LANDSBYGD LANDSBYGD I FOKUS I FOKUS13 13

Husbilar skapar a ­ rbetstillfällen i Bockara

Tack vare en lyckad satsning på försäljning av ­husbilar skapar Ingemar Petersson arbetstillfällen på landsbygden.

I dagsläget har Maskincentrum i Bockara tio ­anställda. Företaget växer så det knakar och snart kan det vara aktuellt med nyanställningar.

Maskincentrum i Bockara säljer Fiat och Citroën personoch transportbilar, ISUZU pickuper och Bürstner och Pilote husbilar.

När företaget etablerades i Bockara 1980 så låg fokus på försäljning av lantbruksmaskiner.

För att bredda verksamheten började Ingemar Petersson att i­ mportera personbilar från ­Tyskland.

För fem år sedan inleddes satsning på husbilar och det visade sig vara ett helt rätt beslut. I dagsläget svarar husbilsförsäljningen för mer än hälften av omsättningen.

14

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

V

ad skulle fördelen vara med att driva företaget i Oskarshamn?

Ingemar Petersson kastar snabbt tillbaka frågan om han har funde­ rat på att flytta verksamheten från det lilla samhället Bockara, att det borde vara bättre för affärerna att finnas på en större ort.

– Här är det ju nära till allt. Jag har hela Småland som upptagningsområde, säger han.

För 64-årige Ingemar Petersson är det viktigt att vara trogen orten där han vuxit upp. Strategin att stanna i Bockara parat med en fingertoppskänsla när det är dags att byta inriktning på verksamheten har visat sig vara mycket framgångsrik.

SOM ETT SLAGS kvitto på att han lyckats

valdes Maskincentrum i Bockara till årets företag i Oskarshamns kommun för två år sedan. Motiveringen: ”Årets företagare har ett stort engagemang för sitt företag och sina anställda. Med en stor medvetenhet och entreprenörs­anda har bolaget förändrats och anpassats efter marknadssituationen sedan

starten 1980. Pristagarens långa erfarenhet och stora försäljningsskicklighet har starkt bidragit till att företaget kontinuerligt ut­ vecklats med god lönsamhet. Vinnaren visar föredömligt att med starkt kundfokus och god servicekänsla kan livskraftiga företag byggas som gynnar samhällsutvecklingen i glesbygd.”

– Det var min far som startade företaget för 50 år sedan, då låg det i Högsby. På den tiden var det försäljning och service av lant­ bruksmaskiner som gällde. När jag tog över så flyttade vi verksamheten till Bockara och bytte namn till Maskincentrum i Bockara, säger Ingemar Petersson.

VI KOMMER ­TROLIGTVIS ATT BEHÖVA NYANSTÄLLA. DEN 1 JULI i år tog sonen Fredrik Petersson

över företaget som därmed går vidare i tredje generation. Han kommer aktivt att börja arbeta i företaget till våren nästa år, över be­ rättar Ingemar Petersson när han visar runt i bilhallen. En ny servicehall på cirka 800 kva­ dratmeter planeras och beräknas vara klar någon gång under 2018. En anledning är att kunna höja servicenivån gentemot kunderna.

– När den nya servicehallen står klar så kommer vi troligtvis att behöva nyanställa, säger Ingemar Petersson.

Bockara Maskincentrum har mycket vind i seglen och då tycker Ingemar Petersson att det är dags att lämna över till sonen Fredrik Petersson.

Ställplatser i Bockara DE FLESTA AV de tio anställda är från B ­ ockara

med omnejd. Det är inte alltid helt lätt att hitta personal med rätt kompetens. Men fördelarna med att bo och driva företag på landsbygden överväger nackdelarna, enligt Ingemar Petersson.

– Det som är negativt är att de mesta av kommunens resurser satsas i Oskarshamns tätort. Om man tittar på Bockara, där mycket tung trafik dundrar rakt igenom, så har vi ingen gång- och cykelväg genom samhället.

Det om något borde politikerna satsa på, det handlar ju om att våra barn ska kunna ta sig till skolan och känna sig säkra och trygga.

Maskincentrum i Bockara erbjuder sedan 2014 ställ­platser för husbilar och husvagnar.

– En och annan turist som inte annars skulle ha hittat till Bockara hamnar nu här, säger en mycket stolt Ingemar Petersson, företagsledare.

STÄLLPLATSERNA KOM i första hand till som en service för långväga kunder som kom till Bockara för bilservice. Alla kunder som bokat verkstad står gratis och alla kunder som handlar för mer än 500 kronor i butiken står också gratis. Men även de som inte är kunder på Maskincentrum är välkomna.

På området, som ligger i ett naturskönt område med närhet

till fina strövområden, finns det tillgång till 30 ställplatser varav åtta är el-platser. Där finns också möjlighet till färskvattenfyllning, gråvattentömning och wi-fi.

– I SAMBAND MED att vi bygger ut servicehallen så ska vi även se till att våra husbilsgäster kan tömma sina toaletter och få tillgång till toalett och dusch, säger en nöjd Ingemar Petersson.

På sommaren är ibland om­ rådet fullt av husvagnar och hus­ bilar. Sida vid sida samsas kunder och turister från hela Sverige och många andra länder.

– Det är relativt många av de turister som stannar här som är på väg till eller från Gotlandsfärjan i Oskarshamn, avslutar Ingemar Petersson.

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

15

Fart, fläkt & my – När Marcus Oscarsson återser hembygden Sveriges bästa politiska kommentator, Marcus ­Oscarsson, kommer till Landsbygdsdagarna i ­Oskarshamn den 27-28 oktober.

– Det börjar bli alltmer fokus på villkoren för ­landsbygden och det är bra om partierna lyfter upp den frågan i ökad utsträckning, säger han.

FOTO Privat

F

ör den stora breda allmänheten är Marcus Oscarsson känd som politisk expertkommentator i TV4. Hans 1. Småland för­styrka är att han på ett lättfattligt stås. Alla trevliga och pedagogiskt sätt förklarar komplexa smålänningar och ­politiska skeenden. naturen.

För sitt arbete har han vunnit Begriplighets­­­ 2. Man kan ägna sig priset och när nyhetstjänsten Omni lät åt att fiska. Abborre, Sveriges politiker välja så blev han utsedd till gädda och kräftor till exempel.

Sveriges bästa politiska kommentator 2017.

Ett av hans specialområden är USA och det 3. Medielandskapet är ofta mycket rikare än amerikanska presidentvalet. Även om Marcus i storstäderna.

Oscarsson numera ofta rör sig i den ”stora 4. Alla bra idrottslag världen” så har han ett nära och kärt förhål­ i ­ishockey, fotboll, landen till landsbygden. Uppväxten i Odensås handboll och allt utanför Virserum i Hultsfreds kommun har annat. präglat honom på många sätt.

5. Det blir ofta personliBeskriv din spontana reaktion när du gare och mysigare på blev tillfrågad om att vara en av förlä­ landsbygden. sarna på Landsbygdsdagarna i Oskars­ hamn?

– Landsbygdsutveckling är en fråga som ­ligger mig varmt om hjärtat och jag är själv från lands­ bygden så det var roligt att sin Marcus Oscarsson tillbringade bli tillfrågad. Att utveckla , nsås Ode ­uppväxt i den lilla byn möjligheterna att leva och bo . erum Virs för utan x stra belägen på landsbygden är något som tycks engagera allt fler. Sve­ rige är större än Stockholm helt enkelt.

Du är uppvuxen i ­Virserum, men hur ser ditt förhållande till ­Oskarshamn ut?

– Jag arbetade på Oskars­ hamns-Tidningen under tolv års tid och då verkade jag en hel del i Oskarshamn med omnejd. Kristdala, Bocka­ ra, Påskallavik, Figeholm, Fem bästa sakerna med landsbygden

16

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

Fårbo, ja jag har varit i kommunens alla hörn och träffat folk och skrivit artiklar. Jag har också många vänner som bor i Oskarshamn.

Dess­utom skriver jag fortfarande krönikor i Barometern-OT med jämna mellanrum.

Har du något särskilt minne från ­Oskarshamn som du kan dela med dig av?

– Jag får nya minnen varje år från Oskars­ hamn i och med att jag brukar åka dit och julhandla till exempel. Det finns många fina butiker och då brukar jag också träffa på folk jag känner så det blir många pratstunder. Det tar med andra ord en bra stund att få julklap­ parna inhandlade.

Vilka blir de stora valfrågorna 2018?

– Det hinner hända mycket till valet men som det ser ut nu så blir sjukvården, brottslig­ heten, vinst i välfärd, flyktingfrågan, miljön, jobb till unga utan gymnasieexamen och till nyanlända samt skatterna några av de viktiga frågorna. Och sen har vi även att det ska finnas möjlighet att bo på landsbygden också.

Det är många som vill att det ska bli en ökad insikt om att Sverige är större än Stockholm.

LANDSBYGDS­ UTVECKLING ÄR EN FRÅGA SOM LIGGER MIG VARMT OM HJÄRTAT. Talas det tillräckligt om landsbygds­ frågor i rikspolitiken?

– Det börjar bli alltmer fokus på villkoren för landsbygden och det är bra om partierna lyfter upp den frågan i ökad utsträckning.

Det handlar om allt från förlossningsvården, närheten till basservice som post, polis och sjukvård till frågor som bredband och företa­ gande. För att inte nämna kollektivtrafiken som många gånger fungerar bristfälligt på landsbygden och har stor förbättrings­ potential även i Kalmar län.

Beskriv kortfattat var de olika partierna står i frågan om en levande landsbygd?

– Det är ju åtta olika riksdagspartier och var de står i landsbygdspolitiken är en kara­ mell som vi får vänta med att öppna upp på Landsbygdsdagarna. Det ska bli trevligt.

ycket politik DET BEHÖVER BLI EN ÖKAD INSIKT OM ATT SVERIGE ÄR ­STÖRRE ÄN STOCKHOLM.

Det blir fråga om en hel del politiska kommentarer ur landsbygds­perspektiv, när ­Sveriges bästa ­politiska ­kommentator ­gästspelar under Landsbygdsdagarna i Oskarshamn.

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

17

FOTO Daniel Ohlsson

Vilka förväntningar har du på Lands­ bygdsdagarna?

– Jag ser fram emot ett trevligt event som kan lyfta upp landsbygdsfrågorna och ­skapa inspiration och idéer som även kan ge ­resultat framöver. Det är också ett tillfälle för många att knyta kontakter och träffa andra som jobbar med näringsliv och utvecklings­ frågor.

Vad kan publiken förvänta sig?

– Fart och fläkt och mycket politik förstås.

Hur gör du för att fånga publiken?

– Det känns viktigt att vara rak och att inte krångla till det med konstiga ord.

Det finns många som är intresserade av politik men som kanske inte är insatta i alla detaljer.

Har du själv några tankar kring och förslag på hur hela Sverige ska leva?

– Det finns många delar och bland det mest centrala är ­naturligtvis att det finns arbetstillfällen och där har ju bredband och tekniska lösning­ ar stor vikt. Sen handlar det om hela kedjan från barnsomsorg till fritids­aktiviteter, idrott, musik, kultur, sjukvård och berikande äldreomsorg.

Har du några specifika idéer kring hur Oskarshamn kommun kan skapa en levande landsbygd?

– Ja, en sak som jag tycker är bra är sats­ ningen på den nya Biostaden i Oskarshamn.

Det är exakt en sådan sak som uppskattas av såväl gammal som ung. Det är en satsning som höjer livskvalitén och kan få unga att stanna kvar i bygden. En annan sak jag tror är väldigt viktig är att ha en modern, inbju­ dande och blomstrande centralstation för kollektivtrafiken.

Arbeta och bo i Kristdala!

Ett tryggt, naturnära och lugnt boende med god service och bovärd på plats i Kristdala.

Bovärd: Christian 076-227 20 20

– en samlande kraft för regional utveckling

Företagshus med kontor och andra anpassningsbara utrymmen.

Gemensamt fikarum, skrivare och parkering i nära anslutning.

rfkl.se

KristdalaHem AB Storgatan 44 570 91 Kristdala

www.kristdalahem.se

HiJstöÄdmLedPlemOi SaSSmhäVllsföÄreXningAen! Bl

Tillsammans gör vi Kristdalabygden till en trygg och attraktiv plats att bo och verka i.

Anmäl dig på www.kristdala.se/medlem

Kristdala Samhällsförening

Hyr Höganäslokalen – samlingslokalen med det lilla extra!

En stor, ljus och fräsch lokal i Figeholm med bra teknisk utrustning.

I höst arrangeras slöjdkaféer och slöjdkurser, teaterföreställning och en uppskattad julmarknad!

Välkommen!

Figeholms Samhällsförening

Tel: 070-660 87 76 ❘ figeholm.samhallsforening@gmail.com www.fsf.hemsida24.se ❘ Figeholms Samhällsförening

Vet du om att vi har allt för dig och ditt företag?

Hos oss får du och ditt företag tillgång till våra banktjänster, ett skräddarsytt försäkringsskydd, lokal skadereglering och förebyggande råd. Du får en egen kontaktperson som alltid ser till att du har den bästa helhetslösningen. Vi finns alltid nära dig och ditt företag. Det blir enklare så.

Välkommen att kontakta er lokala rådgivare!

020-661100 LFkalmar.se 18

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

FOTO Mariana Enestedt

Mariana och Martin Enestedt lämnade Stockholm till förmån för landet och startade egen chiliodling.

Lantligt äventyr för utflyttade chiliodlare

De lämnade det inrutade och kravfyllda livet i storstaden till förmån för lantlig idyll och en vision om att styra sin egen vardag.

Nu är drömmarna på väg att slå in.

Sedan drygt ett år tillbaka bedriver Martin och Mariana E ­ nestedt småskalig odling av chili och produktion av chilisås i skogen ­mellan Mörtfors och Kristdala.

M

artin Enestedt beskriver sig som något av en modern hippie. I de­ cember 2009 lämnade han, till­ sammans med hustru Mariana, Stockholm och ett jobb inom reklambranschen för en alternativ livsstil på landet.

– Vi trivdes helt enkelt inte med det livet vi hade; jobba full fart fem dagar i veckan och sedan bli försoffade framför TV:n under lediga helger. Vi ville göra något annorlunda och hitta en meningsfull vardag, förklarar han.

De kriterier de satte upp var att någon av dem skulle fortsätta jobba inledningsvis för

att trygga försörjningen och att flyttlasset skulle gå söderut för att få mildare vintrar.

Att bo på landet var en annan förutsättning.

– Redan från början hade vi som mål­ sättning att odla så mycket som möjligt för husbehov. Närproducerade råvaror är väldigt dyrt i Stockholm!

ATT ÖVERGE STADSLIVET för en helt ny och

okänd plats mitt i skogen utan vare sig gat­ ljus eller närbutiker var ett stort steg – såväl geografiskt som känslomässigt. Martin och Mariana betonar dock att de var helt överens VÅR LANDSBYGD I FOKUS

19

Mariana och Martin Enestedt tycker att livet är ett äventyr och är inte rädda för förändringar eller att misslyckas.

om att satsa på detta innan de började ­sjö­sätta sina planer.

– Vi har samma inställning; livet är ett äventyr. Man behöver faktiskt inte ta så allvarligt på saker och ting. Då behöver man inte heller vara rädd för förändringar eller att misslyckas och få börja om igen, konstaterar de glatt.

Deras lantliga äventyr inleddes i samband med att Mariana fick jobb på Västerviks kommun. När hon så småningom fick nys om den lilla gården i Skälshult som var till salu började bitarna så smått falla på plats.

– Gården hade förvisso stått obebodd i tolv år och när jag kom hit första gången tyckte jag att det var det fulaste hus jag någonsin sett. Men vi bestämde oss ändå för att testa, förklarar Martin.

SAMTIDIGT SOM MARIANA fortsatte att

pendla till jobbet i Västervik var Martins plan att börja frilansa. Allt för ostadig bredbands­ uppkoppling satte dock stopp för detta och istället växte tankarna kring någon form av småskaligt lantbruk.

– Vi började med att kravcertifiera g ­ ården.

Sedan har vi nog prövat på det mesta. ­berättar Mariana leende.

20

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

Chilisåserna från Skälshult Gård Chipotle – Gjord av jalapeno som vi röker med lokal­ producerat ekspån.

Frisk jalapenosmak med en lätt ton av ekrök. (2 500 – 8 000 SHU) Red Savina – En ­habanerosort med tydlig habanerosmak, mycket fruktigt och rejäl hetta. (27 0000 – 50 0000 SHU) Starflame – Medelstark med frisk och syrlig smak, med lätt ton av c ­ itrus. (40 000– 55 000 SHU) SHU (Scoville Heat Units), är en enhet för att mäta den ­upplevda hettan, orsakad av f­ örekomsten av ­capsaicin i födoämnen, speciellt chilipeppar.

UPPFÖDNINGEN AV SAMMANLAGT 20 får

­ isade sig vara för liten för att inte gå back. v Äggproduktionen gick i stöpet på grund av att rovdjuren tog hönorna. Och de kravodlade kryddväxterna rönte inte så stort intresse bland konsumenterna på lands­bygden som paret hade hoppats på. Samtidigt fick de om­ pröva tidigare köp- och k ­ onsumtionsbeteende.

– Slit och släng funkar inte här ute på ­landet. Dels har vi inte råd, dels är det svårt att få tag på nya grejer. Om vi verkligen ­behöver något är första steget att se om vi kan tillverka det själva. Nästa steg om vi känner någon som kan göra det åt oss och om detta inte är möjligt undersöker vi om det går att köpa begagnat. Om vi ändå måste köpa nytt är det bättre att satsa på kvalitet.

Chokladkaka med chipotle och lakrits • 150 gr smör • 3 ägg • 2 dl rörsocker • 2 dl rågsikt eller vetemjöl • 1 dl kakao • 1 msk lakritspulver (vi använder Kung Markattas) • 1 msk Skälshult Gårds Chipotle chilisås för matlagning

FOTON Mariana Enestedt

Så här gör du: Smält smöret. Rör ihop ägg, socker och lakritspulver.

Vänd ner mjöl, kakao, smör och chilisås och blanda väl. Grädda i 175 grader i cirka 20 minuter.

Gillar du lakrits kan du strö över lite lakrits­pulver över den färdiga kakan. Gott också att äta med vispad grädde, gärna smaksatt med vaniljpulver.

Viktiga insikter som låg till grund för hur den fortsatta framtiden på landet skulle te sig.

– I takt med att intresset för chili ökade började vi istället fundera på hur man skulle kunna satsa på det. Vi hade tidigare odlat chili för eget behov och hade viss kunskap.

FÖR ETT ÅR sedan tog satsningen fart på

allvar. Martin betonar att all odling sker i samklang med naturen i gårdens två kall­ växthus. I så stor utsträckning som möjlig tas jorden till odlingen från den egna komposten och bevattning sker från egna brunnen.

– Vi gör så mycket vi kan för att värna den biologiska mångfalden, framhåller han.

Av chilin framställs sedan olika sorters chilisås för matlagning. Chilin kokas med enbart vinäger som tillsats och smaken samt styrkan bestäms av vilken sorts chilifrukt som används.

– Jag hade gärna gjort 20 olika såser. Men för att få en stabil och konsekvent produktion har vi begränsat oss till tre olika sorter samt en speciellt säsongsanpassad sås.

Mariana berättar att det bara finns ett få­ tal svenska producenter av chilisås och efter­ frågan har varit över förväntan. I dags­läget säljs deras såser av totalt 24 butiker över i

stort sett hela Sverige samt på marknader och liknande runt om i Småland. Efterfrågan och behoven styr utvecklingen.

– Behövs det så skaffar vi ett växthus till.

Dessutom har vi nyligen inlett ett samarbete med Ryftes Grönsaker AB på Gotland för att tillgodose behovet av chili. Det har i sin tur medfört att vi har lanserat ­ytterligare en produkt – den solgula chilisåsen Star­ flame. Martin berättar att nästa steg kanske är att skaffa en större livsmedels­ lokal för kokning och framställning än den vi har på gården.

– Med tanke på att antalet återförsäljare har fördubblats på bara några månader är det snart dags att ta ställning till nästa steg i utvecklingen, säger han.

Med facit i hand är Martin och Mariana rörande överens om att de gjorde rätt som vågade ta steget och flytta ut på landet. För­ hoppningen är att odlingen och produktionen av chilisås så småningom ska kunna syssel­ sätta dem båda fullt ut.

– Det här är livskvalitet på riktigt. Det ger förvisso inte så mycket pengar – men vi är betydligt rikare på andra sätt, framhåller Martin och Mariana Enestedt samstämmigt.

VI GÖR SÅ MYCKET VI KAN FÖR ATT VÄRNA DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN.

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

21

Aluminium på köpet!

Köp Elitfönster Original och få aluminium på köpet.

Ett fönster med en garanterat slitstark utsida – med upp till 30 års garanti.

Prata direkt med oss i butik.

Välkommen in!

Kulör på köpet Passa på att köpa ny ytterdörr i din favoritfärg – vi bjuder på kulörtillägget!

Hela dörrsortimentet finns på diplomatdorrar.se .

Välkommen!

Välkommen in i butiken!

22

Åsavägen 37, Oskarshamn | Tel: 0491-78 18 80

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

Ulf Ivarsson menar att Kristdala har lika stort behov av ett företagshus som den centrala mötesplatsen i Kristdala, som bland annat rymmer fritidsgård, bibliotek och möteslokaler för det lokala föreningslivet.

Nytt viktigt center för Kristdalas företagare KristdalaHem ska öppna ett företagscentrum i Kristdala.

På Storgatan 42 skapas dryga tiotalet lokaler åt företag som vill hyra in sig och bli en del av ett större nätverk.

J

ag är för tokig för att inte låta bli, den här fastigheten har potentialen att bli ett fungerande företagscentrum. U ­ nderlaget saknas inte. Det finns 5 ­ 1 ­enmansföretag i Kristdala, så jag är övertygad om att vi kan få snurr på det här, säger initiativtagaren Ulf Ivarsson på KristdalaHem. Hyresgästerna blir på ett naturligt sätt del i ett gemensamt nätverk och kan utifrån behov dela på sådant som skrivare, wi-fi och kök. Ulf Ivarsson och kollegan Niklas Bäck hoppas att företagscentret kan få positiva spin-off-­effekter i form av att företagarna tar hjälp av varandra och på så sätt kan nya, spännande samarbeten uppstå.

FÖRSTA DELEN AV företagscentrum beräknas

vara klart i februari 2018. Därefter byggs ­

det vidare utifrån vilka önskemål hyres­ gästerna har.

– Man vill ju gärna att stället ska präglas av entreprenörsanda. Kristdala behöver mer av sånt. Kan ett sådant här centrum fungera på andra orter så borde det kunna fungera här också, säger Ulf Ivarsson.

Tillsammans med Niklas Bäck köpte han för två år sedan sex fastigheter av Byggebo.

Det kommunala bostadsbolaget hade bestämt sig för att koncentrera sig på fastighetsbe­ ståndet i Oskarshamns tätort och avveckla fastigheter i ytterområdena.

– Det var ett lätt beslut att ta. Vi t­ vekade aldrig om att köpa fastigheterna och så föddes KristdalaHem. Det här är också ett sätt att bidra med något till bygden, säger Ulf I­ varsson när han visar runt i det som ska bli

KristdalaHem I september 2015 bildades bolaget KristdalaHem. De båda delägarna Ulf Ivarsson och Niklas Bäck har båda lång och gedigen erfarenhet av fastighetsförvaltning.

Kristadalahem äger och förvaltar 110 hyreslägenheter i centrala Kristdala och 15 lokaler, bland annat brandstationen, PRO-lokalen, Röda Korset, biblioteket och fritidsgården.

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

23

Ulf Ivarsson i samspråk med ­fastighetsskötare Hicham ­Mustafa som målar i en av lokalerna på Storgatan 42. Inom en snar framtid blir det snart en självklar ­mötesplats för företagare från ­Kristdalabygden.

VI VILL ATT OLIKA SLAGS VERKSAMHETER SKA KUNNA HYRA IN SIG HÄR.

24

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

ett f­ öretagscentrum, där fastighetsskötare Hicham Mustafa är på plats och målar i en av lokalerna.

– Vi vill att olika slags verksamheter ska kunna hyra in sig här. Det kan vara allt från personer som håller på med administration och bokföring till någon som håller på med massage, säger Ulf Ivarsson.

KRISTDALAHEM HÅLLER OCKSÅ på att lägga

sista handen vid Mötesplats Kristdala. I den fastighet som tidigare rymde en ICA-butik finns sedan i somras fritidsgård, bibliotek, konferensrum, som samhällsföreningen i Kristdala och andra föreningar kan nyttja för ­styrelsemöten. På baksidan av fastigheten byggs också Kristdalas första offentliga toalett.

Oskarshamns kommun hyr fastigheten av KristdalaHem. – Gensvaret har varit väldigt positivt. ­Särskilt kul är det att ungdomarna som inte haft någon fritidsgård på tio år återigen har en lokal där de kan samlas och umgås. Jag har själv både barn och barnbarn och det känns bra att kunna vara med och skapa en menings­ full framtid för dem, säger Ulf Ivarsson.

Den tidigare ICA-butiken har bland annat förvandlats till ett attraktivt bibliotek.

Vänsterpartiet – Landsbygdspartiet

Människor ska kunna lita på att det går att leva både på landsbygden och i städer Ekonomin ska fungera överallt och samhällsservice och kollektivtrafik ska finnas för alla

en MAGASINBulletin NEDSLÄPP news Personbilsförsäljningen ökar SID 2-3

Jenni – unik servicechef SID 23-24

Passatentusiast tar täten SID 26-27

ETT MAGASIN

FRÅN ALLSVENSKA

IK OSKARSHAMN

OM OCH KRING

PÄR HENRIKSSON EN PRESTIGEVÄRVNING FÖR PLÅTSON SID 8

HOCKEY

FORTSÄTTER VÄXA STARKT I HELA VÄSTERVIK SID 12

3D-SKRIVARE ETT STORT STEG IN I FRAMTIDEN SID 30

Establ. 1934

Information

ETT JUBILEUMSMA

& PERSONBILAR AV BE-GE LASTBILAR GASIN UTGIVET

• September från Oskarshamns församling

– November 2017

2017 2018

HULTSFRED MN

Missa inte

17

September

BRÖDRAPAR & RADARPAR

tack vare Familjefrid bil optimal familje

NY PUB LYFT FÖR FANSEN

Sommarkul för ungdomar

RNA NY STJÄ LEN PÅ SUV–HIM

sid 14

s gning av Öppet huInvi kans hus Oskarshamn

Kyr a

& Vetland

i Bilhallarna 10.00-15.00 januari kl Lördag 28 januari kl 11.00-15.00 Söndag 29

FYRANS BYGGLOV GER MERFÖRSÄLJNING

Slottsholmen

Ny stjärnglans

– REKORDTUNGT PROJEKT

SHERIFFEN SKA HÅLLA RENT FRAMFÖR MÅL

www.svenskakyrkan.se/oskarshamn

& VÄSTERVIK

2017-09-04 17:16

2017-08-14 15:13 Nedsläpp_Nr1_17_18_Org2.indd

2017-05-22 08:40

Plåtson_32sidor.indd 1

1

Starka på hemmaplan

Be-Ge_Jubileumstidning_2

Vänsterpartiet Oskarshamn www.oskarshamn.vansterpartiet.se

INNOVATIVA INDUSTRIPROJEKT

Björn Hellkvist helrenoverar IKO Unga talanger vinner i längden

ETT JUBILEUMSMAGASIN UTGIVET AV PLÅTSON AB I OSKARSHAMN 2016-12-20 08:30

1

50

TILL BE-GE

Kyrkovalet

Värvning med stor prestige Miljonsatsning i Oskarshamn

016_36sidor.indd

35 ÅR 1982 – 2017

PORTAR

OSKARSHA en kung Sitter som och bak

PLÅTSON FIRAR

nr 3 • 2017

AB

VETLANDA

både fram

PLATSON.SE 1

Bulletinen_Nr3.indd

1

En kommunikationsbyrå Telefon 0491-178 80 • Hemsida www.krepart.se

Tack för att du är lojal med Fårbo, Kristdala och övriga 70 mackar i Småland.

Tillsammans kan vi hålla landsbygden levande!

400 MACKAR ÖVER HELA SVERIGE

Ring Dan 0705-55 18

55

Egen el med solceller till din värmepump?

– Har iqEnergi det bästa priset på solceller?

Enligt Sveriges största bloggare kostar en komplett anläggning innan eventuella solcellsbidrag drygt 20.000:-/kW. Vi erbjuder just nu anläggningar för cirka 17 000:-/kW, 15-20% rabatt innan bidrag. sReferen ing n g g lä n a på hela !

19,08 kW

Kompletta 3-fasanläggningar från cirka 60 000:Vi säljer alltid solceller och växelriktningar från marknadsledande tillverkare

Solceller med 20-25 års garanti. Bland annat från världens 3:e största tillverkare

Tel 0705-55 18 55 | Pappersbruksvägen 1 | 570 90 Påskallavik | www.iqenergi.se VÅR LANDSBYGD I FOKUS

25

Emån Den 220 kilometer långa Emån har sin källa i Nässjö och rinner sedan genom flera kommuner i Småland innan mynningen vid Em i Kalmarsund.

Det är ett av Sveriges artrikaste vattendrag både avseende fiskarter och andra vattenlevande organismer. Före industrialiseringen och uppbyggnaden av vattenkraften under början av 1900-talet utgjorde fisket en viktig kommersiell näring och en självklar del av ­självhushållet. Idag är fisket i Emåns avrinningsområde nästan uteslutande sportoch fritidsfiske och ­möjligheterna att fiska efter olika arter i olika ­miljöer är mycket stora.

Emån är kanske mest känt för sin stor­vuxna och snabbväxande havsöring, det gällande världsrekordet på 15,3 kg fångades vid Em 1993.

Pelle Klippinge berättar fantastiska fiske­ historier från Emån för Alex Wiklund och Niklas Dansson.

Emån i topp hos

världsfiskare

Öring eller spigg. För Pelle Klippinge är inte själva fångsten det viktigaste. Det är snarare upplevelsen och spänningen som har fått honom att viga en stor del av sitt liv åt fisket.

Pelle Klippinge Ålder: 64 år Bor: Hus i Påskallavik Familj: Hustru Pia och barnen Mathias, 38, Andreas, 36, och Amanda, 28, samt labradoren Mezzi Yrke: Driver företaget Speycast som skribent/ fotograf och fiskeguide Bästa fiskevatten: Emån vid Emsfors Bästa fångst: De första makrillarna tillsammans med pappa Drömfångst: Havs­ röding på Grönland – utan knott!

Fritidsintresse: Vara ute i naturen med fru och hund Aktuell: Med en ­omarbetad version av boken om Emån

U

nder säsong ses han minst fyra, fem gånger i veckan med flugfis­ kespöet i högsta hugg längs Emåns stränder. Det var också här Pelle Klippinge hämtade inspiration till sin första bok som släpptes år 2000 och som under ­nästa år kommer i en ny och omarbetad ­utgåva av den populära boken.

– Emån hör till de vatten som har flest världsrekord för flugfiske. Det är dessutom det vattendrag som ligger i topp på min egen lista över fiskevatten med sin underbara ­natur, sitt fina vatten och fantastiska fiske.

Och då har jag varit runt i världen och har en hel del att jämföra med!

FISKEINTRESSET TOG FART redan i barn­

domens Halmstad när han fiskade makrill tillsammans med pappa. Fascinationen för flugfiske väcktes ett antal år senare under lumpartiden i Stockholms skärgård.

– Jag såg havsöringen hoppa och var helt enkelt tvungen att testa flugfiske. Det tog ett tag att lära mig tekniken men sedan var jag fast.

När det var dags att sätta bo till­ sammans med blivande frun Pia hade de några tydliga kriterier.

I första hand på en plats där det fanns jobb som textillärare till Pia, i andra hand – och nästintill lika viktigt – närhet till bra fiskevatten.

– Vi hamnade i Mönsterås och kort därefter träffade jag Sylve Andersson i

Påskallavik som blev min mentor för såväl kustfisket som fisket i Emån, berättar han.

Några år senare byggde familjen hus i Påskallavik. I samma veva fick Pelle sin första artikel publicerad i Fiskejournalen. Att kombinera fiskeintresset med att skriva och fotografera samt guida och hålla fiskekurser har varit hans levebröd sedan närmare 20 år tillbaka. Hittills har det blivit ett otal artiklar i fisketidningar över hela Norden och sam­ manlagt nio böcker om fiskeupplevelser runt om i världen.

– När jag skrev min första bok, ”Emån – med flugspö längs världens förnämsta havs­ öringsvatten”, var det med stöd av Göran Ulfsparre på Ems herrgård som också star­ tade Gustaf Ulfsparres Stiftelse med syfte att vårda och värna fisket i Emån. Nu har det blivit dags att uppdatera och omarbeta boken då det har hänt en hel del under årens lopp. Med tanke på det intresse som finns för Emån bland sportfiskare över hela världen är ­förhoppningen att även kunna översätta boken till engelska.

PELLE KLIPPINGE VIDHÅLLER att detta blir

hans sista bok och att han i fortsättningen mera handgripligt kommer att föra sitt fiskeintresse vidare.

– Jag har börjat meta spigg i hamnen i Påskallavik med barnbarnen när de är på ­besök. Det är viktigt att föra traditionen vidare och få den yngre generationen att inse den spänning och de upplevelser som fisket erbjuder, säger han och skrattar.

Att fortsätta värna om Emån och dess ­unika värden står också högt på Pelles ­framtida agendan.

– Fiskevård är otroligt viktigt för att kunna bevara våra fiskevatten under lång tid framöver!

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

27

Vill du ha fiber?

HSSL samarbetar med IP-only Anmäl dig på smaland.ip-only.se/ oskarshamn

Nya vägar för

datatrafik

på landet

Transport med häst och vagn övergick till bilar som i sin tur krävde nya vägar.

Detsamma gäller datatrafiken. För att framtidens tjänster ska bli tillgängliga krävs bredband via fiber.

O Fiber är billigt Enligt IP-Only ­ ligger hushåll i ­Sverige i snitt på cirka 700 kronor per månad för fast telefoni, bredband via ADSL och ett standardutbud med tv-kanaler. Med fiber sänks kostnaden till cirka 350 kronor per månad för bredband 100/10 Mbit/sek, IP-telefoni och ett standardutbud med tv-kanaler. Årskostnaden sjunker således med halva priset från 8 400 kronor till 4 200 kronor.

28

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

skarshamns kommuns bredbands­ samordnare Curt Tyrberg betonar vikten av en ny infrastruktur med bredband via fiber. Detta gäller inte minst på landsbygden.

– Framtidens tjänster kräver en helt annan kapacitet än vad dagens anslutningar med koppartråd kan leverera. Med ­bredband via fiber öppnas nya möjligheter för att ­bedriva och utveckla företag på landsbygden.

Det innebär också att man kan sitta hemma och jobba oavsett var man bor.

Han framhåller också möjligheten att skapa ytterligare trygghet och välfärd med hjälp digi­ tal teknik. Framför allt för den äldre delen be­ folkningen. Något som också blir allt v ­ iktigare ju längre ut på landsbygden man kommer.

– Tillsyn och omsorg kan till viss del utfö­ ras med hjälp av nattkameror och liknande.

Men då är det en förutsättning att man kan ladda upp bilder med hög hastighet.

AMBITIONEN I OSKARSHAMNS kommun är

att 90 procent av invånarna ska ha tillgång till bredband om 100 Mbit till år 2020. I tät­ bebyggda områden är målet i stort sett redan uppfyllt medan landsbygden har en lång bit kvar med endast drygt 6 procents täckning.

– Vi har två stora fiberföreningar, Kristdala och Björnhult/Hammarsbo, som har finansie­ ringen klar och är i färd med att sätta spaden i marken. De båda föreningarna beräknas vara anslutna och klara vid halvårsskiftet 2018 och omfattar närmare 400 respektive cirka 150 hushåll. Det bidrar till att öka täck­ ningen ytterligare, förklarar Curt Tyrberg.

Han betonar samtidigt att det är ett tufft ­ansvar för föreningarna att driva så stora pro­ jekt helt på egen hand. För de två s­ ­tora områ­ den som kvarstår, Misterhult med skärgården och Fårbo mot Saltvik, är f­ örhoppningen att ­externa operatörer ska ansvara för ­utbyggnaden.

– Byalagens främsta uppgift bör istället vara att få de boende att inse betydelsen av bredband via fiber för att få en hög anslut­ ningsgrad, konstaterar Curt Tyrberg och vidhåller att detta är nödvändigt för lands­ bygdens framtida utveckling.

– Det bidrar till en attraktiv landsbygd som genererar en ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning vilket i sin tur leder till en förbättrad livskvalitet. De områden som är ansluta till bredband via fiber kommer också att vara attraktiva för framtida inflyttning, säger han.

DET BIDRAR TILL EN ATTRAKTIV LANDSBYGD.

FOTO Lars Olofsson

Turism bidrar till landsbygdsutvecklingen En fortsatt framtida utveckling av Oskarshamns resurser inom turism och besöksnäring kan också innebära goda möjligheter till en hållbar utveckling på landsbygden.

Viktigt stöd SKB Näringslivs­ utveckling AB (SKB Nu), medverkar till en snabb utbyggnad av bredband via fiber på landsbygden i ­Oskarshamns kommun på flera sätt. Initialt ­ gick SKB Nu in som delfinansiär för ­bredbandsamordnaren i kommunen, vars uppgift var att informera, stödja och snabba upp själva ansökningsfasen för de nybildade fiberföreningarna. SKB Nu har också borgat för den check­kredit, som var nödvändig för att den ideella föreningen ­Mörtfors Fiber skulle komma igång med sitt bredbandsprojekt. ­Föreningar och organisationer har också möjlighet att söka investeringsbidrag för installation av fiber till samlings­ lokaler och liknande.

MARKNADSCHEF TED LINDQUIST som är turismansvarig på ­kommunens strategi- och näringslivsenhet tar i­ nlandets unika kultur- och odlingslandskap samt s­ kärgårdens rika naturoch kulturupplevelser som tydliga exempel på resurser inom turism och besöksnäring.

– Oskarshamns skärgård är än så länge oupptäckt för många besökare till vårt län och är en stark attraktionsfaktor som besöksmål. En annan av våra styrkor och resurser är inlandet med sitt unika kultur- och odlingslandskap.

Under 2016 antog Oskarshamns ­kommunfullmäktige en turismstrategi som ska gälla till år 2025. Strategin ett styrmedel för en samlad utveckling av Oskarshamn som ­attraktiv och konkurrenskraftig besöks­ destination och tar sin utgångspunkt i de unika resurser som Oskarshamn har.

– Besöksnäring är ofta småskaligt och kan bidra till att vi får fler småföretagare och en mer varierad arbetsmarknad samt vara en del i landsbygdsutvecklingen, säger Ted Lindquist.

Han tar Västervik, Vimmerby, Kalmar och Öland som exempel på platser i länet som är starka varumärken. Oskarshamns kommun behöver i den jämförelsen utvecklas som ­destination.

– Vårt geografiska läge och närheten till

­starka besöksmål borde

ge kommunen en fördel, förutsatt att Oskarshamn kan hitta en tydlig roll i både samarbeten och i k ­ onkurrens om besökares viktiga ­uppmärksamhet.

FÖRUTOM SKÄRGÅRDEN Ted Lindquist. och de unik kultur- och odlingslandskapen lyfter Ted Lindquist även fram Oskarshamns centralt geografiska läge i förhållande till länets andra besöksmål, välutvecklade hotell och boenden, en stark vilja till förändring inför nedläggning av O1 och O2 vid OKG, en i övrigt stark industri och stark arbetsmarknad samt inre hamnen som är under utveckling och där en upplevelserik stadsmiljö växer fram.

– För att nå målen i strategin behöver Oskarshamn som varumärke utvecklas. Det görs bland annat genom effektiv marknads­ föring och att vi är en tillgänglig destination där det finns gott om upplevelser och evenemang året om. Arbetet med att stärka Oskarshamn som besöksmål görs i samarbete mellan ­Oskarshamns kommun, Attraktiva Oskarshamn AB, näringslivet och ideella krafter, säger han.

Visioner i

Misterhult

Sommarcafé i trädgården!

Eller varför inte ett vandrarhem, dagis, eller en mötesplats för ortsborna.

Misterhults Allmänna Idrotts- och Samhälls­ förening (MAIS) har massor med idéer för vad det gamla kommunhuset kan användas till.

Kommunhuset i Misterhult 1932, 14 okt: Ur kommunalfull­ mäktiges protokoll framgår att Misterhults Sparbank har valt en kommitté på tre p ­ ersoner som fått i uppdrag att utreda frågan om ­byggandet av ett nytt bankhus vid ­kyrkan. ­Kommittén hade också uppdraget att utröna om k ­ ommunen var intresserad att deltaga i bygget, som då skulle bliva ett bank- och kommunalhus.

Då sockenstugan, där kommunens sammanträden höll till, var i uselt skick beslöt man att representera utredningen.

1935, 1 jan: Köptes marken av Misterhults kommun 1935, 11 dec: Efter att anstått något år, och efter att kommunen fått statlig hjälp med finansiering av arbetsstöd på grund av den höga arbetslösheten, beslöts att fullfölja planerna.

1936, 22 okt: Invigdes byggnaden för kommunalkontor, två sammanträdessalar, arkiv samt lokaler för Misterhults sparbank.

1967, 18 okt: Överförd till Oskarshamns stad.

Källa: Misterhults Hembygdsförening.

30

VÅR LANDSBYGD I FOKUS

I

ntill kyrkan i Misterhult ligger ­kommunhuset. Efter att Misterhult ­socken ingick i Oskarshamns kommun 1967 så har huset genom åren använts till olika aktiviteter. Fram tills för ett par år ­sedan var Misterhult skola hyresgäst.

Men efter att kommunen valt att installera ­bergvärme genomfördes en hyreshöjning som blev övermäktig för den ekonomiska ­föreningen som driver skolan. Den enda utvägen var att flytta till andra lokaler.

Sedan dess står kommunhuset tomt.

– Vi vill gärna ändra på det. Därför har vi börjat fundera på vilka slags verksamheter huset skulle kunna användas till. För oss handlar det om att det ska finnas något för alla här i samhället, från den lille nyfödde

till 97-åringen, säger Thomas Oscarsson, ­ordförande i Misterhults Allmänna Idrotts och Samhällsförening.

Mattias Johansson, suppleant i förening och inflyttad till Misterhult för tre år sedan, är också inne på samma spår.

– Vi vill skapa en levande landsbygd och det behövs en naturlig mötesplats här i ­samhället.

I och med att det inte finns någon affär här i Misterhult så saknas den, säger han.

MEN DET SAKNAS verkligen inte idéer kring

hur huset skulle kunna användas. Sommar­ café, ett vandrarhem som är öppet på ­sommaren, dagis, festlokal, utställningslokal med mera.

– Egentligen är det bara fantasin som ­sätter gränser för vad som kan inrymmas i huset. Och tomten är så pass stor att det finns potential även för lekpark och träningsanlägg­ ning, för både vuxna och barn, säger Mattias Johansson.

Misterhults Allmänna Idrotts och Sam­ hällsförening har beslutat sig för att ta frågan om det gamla kommunhuset vidare. Ett första steg är ett möte med Oskarshamns kommun

Det finns äv en massor av potential i i kommun ­ husets tomt, menar Thomas Osc arsson och Mattias Joha nsson.

VI VILL ­SKAPA EN LEVANDE ­LANDSBYGD OCH EN NATURLIG MÖTESPLATS. för att ta reda på kostnader och ­praktiska detaljer kring huset. Nästa steg är att ta fram en förstudie.

– Jag tror stenhårt på att vi kommer att lyckas med det här på ett eller annat sätt. Vi skulle kunna rada upp 100 olika förslag. Det handlar snarare om att försöka hitta fram till sådant som är genomförbart och som tillför något till bygden. Ett sommarcafé i träd­ gården är ett sånt exempel. Det finns två fullt fungerande kök i huset och det finns massor med rum. Med andra ord så skulle man lätt kunna köra flera olika verksamheter här samtidigt, säger Thomas Oscarsson.

Spiros Toulikas, SKB Nu, Peter Ljung, Marinex, Lena Axelsson, TM Utbildning och Michael Lindblad, Bergets Taxi och Transport har alla blivit hjälpta av SKB Nu.

Stöttar företag och affärsidéer i hela Oskarshamns kommun

Svensk Näringslivsutveckling AB

Julkonserter på

Julkonsert Thomas Oscarsson och Mattias Johansson, båda engagerade i samhälls­ föreningen, menar att det gamla kommun­ huset kan a ­ nvändas till många ­verksamheter och ­aktiviteter. Bara fantasin sätter gränser.

24/11 kl. 19.30 Passa på att boka julbord innan föreställningen!

Boka på 0491-158 00 eller forumoskarshamn.se VÅR LANDSBYGD I FOKUS

31

27-28 o

ktober

32

VÃ…R LANDSBYGD I FOKUS

2017