HERRÄNGENS SKOLA 60 ÅR TILL
Diamanten
Bilden på framsidan föreställer en liten del av en modell av skolgården, som vi tänker att den kan ha sett ut på 1950-talet. På bokens baksida: Skolgården i framtiden.
Herrängen 60 år till Diamanten Foto, formgivning, redaktion: Christina Hedlund Stockholm 2015 Tryckt av Edita Bobergs AB Utgiven inom ramen för KUL1415 - Kulturår för barn och unga i Stockholm 2014-2015
Det är vi som är Diamanten. Vi består av två klasser, FB och 1B på Herrängens skola. Vår skola har funnits i 60 år. Den här boken handlar om hur det var i skolan förr i världen. Till exempel på 1950-talet när vår skola var helt nybyggd. Boken handlar också en del om framtiden, om hur det kanske kommer att bli när det har gått 60 år till. Längst bak i boken finns en lista över namnen på oss som medverkar. Hälsningar Diamanten
Hur var det i skolan För att ta reda på det har vi, Diamantens reportrar, gjort intervjuer med äldre personer. Någon har intervjuat sin mormor, någon sin farfar. En och annan pappa är med. Någons granne och lite annat folk har också fått svara på våra frågor. De som vi intervjuat har alla en sak gemensam: De är ÄLDRE än vi, och de har gått i skolan FÖRR.
FÖRR? Men när var förr? Svar: det är lite olika. Det där förr-et när just de här personerna gick i skolan - för några var det på 1950-talet. För några var det 1960-talet, och någon hade gått i skolan för så länge sedan som på 1930-talet. Vänd på sidan och läs vad vi kom fram till! LÅT STÅ!
Hur såg ditt klassrum ut? – Vi var inte så många. Vi gick två klasser i samma sal. Vi var bara sex i min klass så klassrummet var inte så stort. Fröken satt lite högre upp, ett trappsteg upp med sin kateder. Sedan hade vi en stor svart tavla.
BARA 6 BARN I KLASSEN!
– Till höger var det en lång bänk. Rakt fram var det en kateder med en trappa upp. Svarta tavlan (som var grön) bakom. Och så satt vi i bänkar där vi hade böcker och bläckhorn. Och en sked till fiskleverolja som man fick en dag i veckan.
– Det var ett stort klassrum med många bänkar och en bänk där fröken satt.
– Bänkar med lock i långa rader.
FISKLEVEROLJA?!?
Innehåller A- D- och E-vitaminer. Rena rama alfabetet! Bra för hälsan, fast kanske inte så god smak...
– Man hade en skål med bläck där man doppade pennan.
– Läraren satt längst fram i sin kateder. Bakom läraren var det en svart tavla. Det fanns en stor affisch med världskartan.
– Det var små bänkar med lock. Det fanns en orgel.
TYST I KLASSEN!
PANG!
– Vi var 20-25 personer. Vi hade bänkar med lock, hål för bläckhorn, ränna för pennor. Fröken hade en pekpinne som hon slog i katedern när barnen inte lyssnade.
– Vårt klassrum var stort och det var högt till tak. Stora höga fönster. – Vårt klassrum var fyrkantigt, bänkarna stod på rad och längst fram var det en kateder, den var upphöjd som på en scen, och så fanns det en kakelugn som man eldade i.
– Bänken och stolen satt ihop så att man inte kunde flytta stolen fram eller bakåt. Alla bänkarna stod i långa rader. Skolfröken satt längst fram vid ett stort skrivbord som var vänt mot alla elever och på väggen bakom henne fanns en stor ”svart tavla” som användes flitigt vid varje lektion.
Vad hade ni för lektioner?
– Först sjöng man en psalm. Matematik, kristendom, naturlära, geografi, svenska, engelska, slöjd, sång och musik, gymnastik. – Svenska matte, teckning. Orienteringsämnen.
– Matte, lära oss läsa och skriva vackert. Skrivstil hette det.
– Då hade man syslöjd för flickor och träslöjd för pojkar. Hushållskunskap för matlagning och musik med orgel. Sedan hade man även svenska, matematik och engelska och religionskunskap och lektioner på lördagarna.
Vad knäppt! Varför fick inte killar ha syslöjd?
VA??
LEKTIONER PÅ LÖRDAGAR? Jo, men de hade något som hette Roliga timmen också!
– Svenska, matte, geografi, historia, biologi, kristendom, gymnastik, roliga timmen
– Svenska, matte, engelska lite grann, roliga timmen!
– Räknelektioner, läslektioner med en bok som hette Ettans läsebok. Varje bokstav hade en djur. Välskrivning då vi skrev snyggt mellan linjer. På roliga timmen spelade vi till exempel teater.
Hur var era lärare?
Stränga?
– Ganska stränga men bra.
– Tyckte bra om dem. Så duktiga på att lära ut. Stränga om det behövdes, pekpinnen skalv i katedern.
– Vår lärare var sträng... vi kallade henne för flaggstången i smyg.
– Mycket stränga. Man fick inte säga något under lektionerna utan att räcka upp handen. En gång i första klass fick jag en örfil för att jag råkade säga att det snöade ute. Det fanns snälla lärare också.
TITTA DET SNÖAR...
SMOCK!
– Jättestränga. Fick inte prata med kompisar så mycket. I fyran spelade vi mycket teater och ritade och målade mycket. Skrev brev till FNsoldater i Kongo.
Snälla?
– De var snälla. Fast man fick sitta still i sin bänk och räcka upp handen när man skulle svara.
– Mormors lärare fröken Roos var snäll. – Vår fröken, som man inte sa förnamnet till, utan Fröken, var världens snällaste.
– Lärarna var jättebra.
– Snälla. Min mamma var fröken i min klass. Hon var snäll och duktig.
– Mina lärare var väldigt bra. Min första lärare hette Alma. Jag hade en lärare som kunde rita jättebra. En gång ritade hon en hackspett, jättefin, på tavlan som städerskan inte fick sudda ut.
– Man fick stå i skamvrån om man gjort något dumt, till exempel pratat när man skulle vara tyst.
TRIST STÄLLE MAN HELST GLÖMMER: SKAMVRÅN
Vad brukade ni göra på rasterna?
– Bollekar och kulspel
– Hoppa hopprep, hoppa hage och leka kull.
– Hoppa hage, hoppa hopprep
– Spela kula, hoppa hage, hopprep, gjorde rimlekar
– Vi lekte med bollar, hoppade hopprep och spelade kula
– Vi spelade fotboll, hoppade hopprep och studsade boll i olika rutor, nuvarande ”King”.
– Kastade boll på väggen. Hoppade hage, hopprep. Twistade.
– Vi drog tjejerna i kjolarna. Sprang runt.
– Hoppa rep och hage. Inga klätterställningar.
HOPPA HOPPA HOPPA HOPPA
Nämen HALLÅ alltså
– Spelade fotboll, brännboll, lekte med kamrater, skidor på vintern. – På rasterna hoppade vi hopprep, lekte Burken, iskull.
TÄNKOM MAN KUNDE GÖRA EN TIDSRESA Vad lätt det skulle vara att hänga med i barnens lekar förr!
– Brännboll, Burken, snöbollskrig.
– Hoppade hage, spelade kula eller brännboll, sista paret ut, denna ringen den ska vandra, bro-bro-breja, Törnrosa, bollade.
– Hoppa hopprep, hoppa hage, vi bollade mycket med småbollar. Hela skolan lekte tillsammans.
Fanns det mobbning? Ja: – Ja, men lärarna brydde sig inte.
Nej: – Nej, jag vet ingen som blev mobbad i klassen. Men jag fick sitta mellan två bråkiga pojkar.
Vad åt man till lunch?
– Tjockpannkaka, fisk, lever och ibland gröt. Eftersom man inte fick kasta någon mat och jag tyckte hemskt illa om gröt så satt jag hela lunchtimmen och tittade på min gröttallrik, ända tills de var tvungna att släppa iväg mig till nästa lektion.
– Vi fick leverstuvning, ärtsoppa, fiskbullar och korv. – Till lunch åt barnen till exempel blodpudding, pannkaka och fiskbullar. På lördagar fick vi fil och smörgås.
– Jag gick i skolan på landet. Vi hade en egen kokerska som lagade all mat till alla på skolan. – Lunch hade vi med oss, i form av smörgåsar och en flaska mjölk.
– Spenatsoppa med grönt ägg , levergryta, mjölkservering i kannor av stål.
Ser du något ägg i den här spenatsoppan?
Nä, allt är ju lika grönt.
– Vi fick många olika rätter. Jag minns att vi fick blodpudding, fläskpannkaka, fisk och potatis, köttsoppa. På torsdagarna fick vi ärtsoppa och pannkakor. Jag älskar pannkakor.
– Fisk, potatismos, soppa, pannkaka.
JAG
ÄLSKAR
PANNKAKOR! – Havregrynsgröt och pannkakor.
– Äcklig, mest gröt och liknande.
– Det lagades bra mat i skolan. Lapskojs, köttbullar, fläskkorv, stuvade morötter, ärtsoppa, köttsoppa. På lördagarna kunde det vara nyponsoppa. Aldrig pizza. Stuvade makaroner. Fläskpannkaka, stekt falukorv.
Svettig ost på knäcke...
– Vi åt i en gemensam matsal. Vi fick till exempel stuvade skärbönor och stekt falukorv eller lungmos. Svettig ost på knäcke. Kålsoppa med frikadeller.
ALDRIG PIZZA – Blodpudding, lever, i samma matsal som vi äter i nu på Herrängens skola. – Husmanskost i matsalen.
SKOLAN Hur kommer det att bli i skolan i framtiden, när det gått 60 år till? Ingen vet. Men det går ju bra att fantisera och spekulera. Kanske kommer alla ha varsin dator. Klassrummet kanske mer kommer se ut som ett kontor än en skolsal. Kanske är rummen runda istället för fyrkantiga? Hur blir det med lektionerna? Kommer det vara mer matematik
I FRAMTIDEN och fysik? Kanske mer musik och dans? Kommer lärarna vara snälla? Kanske finns det inga lärare, bara robotar? Måste man byta batteri på dem ibland? Bläddra vidare i boken och läs några av svaren vi fick när vi gjorde våra intervjuer om framtiden!
1. Hur tror du att klassrummen kommer att se ut? 2. Vad kommer det vara för lektioner? 3. Vad kommer man göra på fritids?
4. Vad äter man för lunch? 5. Hur är lärarna? 6. Vad gör man på rasterna?
Medverkande Edvin Alp Ed Björkström Josephine Breslin Mella Celin Lindström Viggo Colliander Wilmer Collin Erik Dellmark Ludvig Ekström Karin Engde Eira Engstrand Lisa Edlund Agnes Fridholm Tilde Fridholm Anaïs Gold Alva Gryte Agnes Gusting Elsa Vikner Gärtner Jasper Harglin Anton Hellmark Gösta Henriksson Agnes Holmberg Ava Alvarsson Hjort Theodore Honkanen Jubelag William Ihlar Sundberg Lilly Karlsson Albin Kvarnängen Elinore Källman William Lagerström
Theo Lefwerth Wilmer Mattinson Alfred Mogård Justus Nordqvist Helle Norming Agnes Nygren Felicia Ramsfeldt Hugo Rosell Melwin Rosenberg Victor Rydén Vendela Rönnqvist Rylander Filippa Sandström Olle Samuelsson Edwin Sand Michelle Silfverberg Cornelia Simmingsköld David Smitterberg Erik Stenbjörn Freja Stridh Elin Södergren Alma Tegenfeldt Ture Törnqvist Julia Vestman Jansson Sofia Vestman Jansson Wilma Winqvist Lukas Wirmark Olof Öjert
Denna bok har kommit till under KUL1415 – Kulturår för barn och unga i Stockholm 2014–2015. Syftet är att barn och unga ska ha roligt, få upplevelser och inspiration som ger nya vägar för lärande, nyfikenhet och engagemang. I Stockholms förskolor och skolor är kultur ett viktigt inslag i lärprocesserna. På www.kulan.stockholm.se erbjuder kulturlivet en stor mängd aktiviteter varje år. Tryck: Edita Bobergs AB