Klara norra gymnasium nas12 stockholm

Förord I den här boken kan du läsa om några av Storstockholms stadsdelar och kommuner.

Detta är ett resultatet från ett moment i kursen Miljö- och energikunskap i åk 3 på Naturprogrammet på Klara Norra Gymnasium. Eleverna har fördjupat sig i frågan varför stadsdelen/kommunen ser ut som den gör idag. Vad i stadsdelens historia har gjort att den har utvecklats till vad den är idag. De har bland annat berört frågor så som kollektivtrafik, sophantering och miljonprogrammet.

Under arbetets gång har eleverna besökt stadsdelarna för att titta på hur det ser ut.

För att få inspiration och för att hitta fakta har de även besökt Stadsmuseets faktarum och fått en guidad tur på Spårvägsmuseet. Tack till alla som varit inblandade på ett eller annat sätt. Ett stort tack även till Elisabeth Söder på medioteket för att du svarar snabbt på alla frågor trots att du säkert får samma fråga hundra gånger.

Emma Brandt Lärare Klara Norra Gymnasium

Upplands Väsby Våra forna dagar

”Björn och Igulfast och Jon lät göra bron åt Torsten, sin broder. Öpir ristade runorna.”

Texten ovan skrevs under vikingatiden (700 - 1100 e.Kr), och beskriver hur stora delar av Upplands Väsby låg under vatten vilket medförde goda förutsättningar för ett samhälle att etablera sig. Mälaren tillförsåg den inhemska befolkningen med föda och gav bra förutsättningar för transport och handel med mera, något som gjorde Upplands Väsby till en viktig anknytningspunkt. Man har till exempel funnit arabiska mynt vid Stora Väsby slott (Wikipedia, sökord; Upplands Väsby, hämtad 2015-02-23).

Efterlämningar från tidsepoken vittnar om att människor under denna tid var spirituella, och begravde till exempel sina döda i sk. gravkullar som återfinns på många orter i Upplands Väsby och runt omkring. På gravkullarna skall gårdens djur ha betat, och på så vis var byarna självförsörjande bofasta bönder. På den eftertraktade sevärdigheten Gunnes Gård går det att återuppleva denna tid (Wikipedia, sökord; Upplands Väsby, hämtad 201502-23).

Edita Kurbegovic och Sofia Olofsson

Järnvägssamhället utgjorde grunden för Upplands Väsby Under 1800-talet byggdes flera järnvägar i och kring Stockholm stad. Bebyggandet av norra stambanan som drogs genom Upplands Väsby utgjorde startskottet för det järnvägssamhälle som kom att bli. Lanthandel utvecklades genom åren och kom att bli attraktivt för industrier (på grund av kommunikationerna) i takt med att bostadsbyggandet pågick (Stockholms läns museum, sökord; Upplands Väsbys stationshus, hämtad 2015-0223). Upplands Väsby som kommun etablerades således inte förrän år 1952 i samband med förenandet mellan sockarna Ed, Fresta och Hammarby - och kommunen valdes att uppkallas efter den redan existerande tågstationen Upplands Väsby (Upplands Väsby kommun, sökord; kort historia om kommunen, hämtad 2015-02-23).

Upplands Väsby samhälls- och kulturkonstruktion I det moderna Upplands Väsby finner du ett stort centrum, omgivet av allt från höghus till villor, och precis bredvid är pendeltågsstationen belägen. Pendeltågsstationen med tillhörande busscentral är lokaliserat i syfte att öka tillgängligheten till andra orter, stora som små. Från centrum och pendeltågsstationen finns ett massivt kulturutbud att ta del av, t.ex. Väsby bibliotek, kulturhuset med diverse uppvisningar och kulturföreningar, danshuset, musikskolan och stora träningshallar med tillhörande isrink.

Upplands Väsby är vaket dag som natt. Om nätterna finns ett variationsrikt nattliv som erbjuder allt ifrån den senaste house-musiken, klassisk hårdrock samt engelskinspirerade pubar. Till exempel finner du den populära mötesplatsen vid namn “Magasinet” - en pub/nattklubb beläget precis vid tågstationen vars ursprungliga nationalromantiska arkitektur bevarats då det bär på ett kulturhistoriskt värde (Stockholms läns museum, sökord; Upplands Väsbys stationshus, hämtad 2015-02-23).

Edita Kurbegovic och Sofia Olofsson

Upplands Väsby är vidare under utbyggnad och massvis med hus, lägenheter och byggnader av olika slag byggs i snabb takt. Av denna anledning söker sig desto fler till denna växande kommun varvid kommunen fått en betydande befolkningsökning (2005: 35 977, 2013: 41 449)(Wikipedia, sökord; Upplands Väsby kommun, hämtad 2015-02-23), inte minst sagt då goda arbetsmöjligheter råder med tanke på tillgängligheten till Arlanda flygplats och industrier och universitet i norr, liksom Stockholm storstad.

Upplands Väsby miljö Upplands Väsby har under flera år värnat om sin miljö. I kommunen kan man hitta allt ifrån en egen återvinningscentral (SÖRAB) till flertal återvinningsstationer utspridda över hela kommunen. Exempel på vad som förbättrats under åren är: Energikartläggning av skolor och förskolor.

All el till den kommunala organisationen är s.k “grön el”.

Avfallshanteringen har förbättrats i verksamheterna, t.ex. har de numera matavfallsinsamling i kommunhuset.

Tack vare detta har kommunen lyckats få pris för att ha varit Sveriges miljöbästa kommun under åren 2013 och 2014 (Upplands Väsby kommun, sökord; Klimat och miljö, hämtad 2015-02-23).

Edita Kurbegovic och Sofia Olofsson

Segregation Segregation styrs av fördelningen av hyres- bostads- samt äganderätter. Smedby-området utgörs till cirka 43% av bostads- och äganderätter, till skillnad från Bollstanäs-området där bostads- och äganderätterna utgör ungefär 96,8% av samtliga boendeformer (Upplands Väsby kommun, sökord; Bostäder, hämtad 2015-02-23). Hyresrätter tenderar att attrahera lägre socioekonomiska grupper än vad bostadsrättsområdena gör. Det här har resulterat i segregation bestående av klasskillnader lik såväl på etniska grunder. Mångkultur är visserligen gynnande på många sätt - det är inte minst i linje med den globalisering som sker - men på grund av den rådande segregationen förhindras utsatta socioekonomiska grupper samt etniska icke-svenskar att integrera med det svenska samhället.

Källor “Upplands Väsby”, Wikipedia, uppdaterad 2015-02-22, hämtad 2015-02-23, http://sv.wikipedia.org/wiki/Upplands_V%C3%A4sby “Upplands Väsbys stationshus”, Stockholm läns museum, hämtad 2015-02-23, http://www.stockholmslansmuseum.se/site_media/upload/2009_25_UVstationshus.pdf “kort historia om kommunen”, Upplands Väsby kommun, uppdaterad 2011-03-11, hämtad 2015-02-23, http://www.upplandsvasby.se/2/kommun-och-politik/kommunfakta/historia.html “Upplands Väsby kommun”, Wikipedia, uppdaterad 2015-02-13, hämtad 2015-02-23, http://sv.wikipedia.org/wiki/Upplands_V%C3%A4sby_kommun “Klimat och miljö”, Upplands Väsby kommun, uppdaterad 2014-11-17, hämtad 2015-02-23, http://www.upplandsvasby.se/2/samhallsutveckling-trafik-och-teknik/klimat-och-miljo.html “Bostäder”, Upplands Väsby kommun, uppdaterad 2014-08-14, hämtad 2015-02-23, http://www.upplandsvasby.se/2/kommun-och-politik/kommunfakta/statistik/bostader.html

Edita Kurbegovic och Sofia Olofsson

Miljonprogrammet Solna & Rinkeby Solna stad är en kommun i Stockholms län, belägen norr över Stockholms innerstad. Solna har en landareal på 21 km2 vilket är Sveriges tredje minsta kommun. Trots detta bor det cirka 74 000 invånare i Solna och av Sveriges 290 kommuner blir Solna den 28:e största kommunen i befolkning trots den lilla ytan. Namnet Solna kommer från platsen namn under 1300-talet Solnö vilket tolkas som Den solbelysta ön.

I och med industrialismen mot slutet av 1800-talet växte Stockholms befolkning kraftigt och detta skulle påverka Solna som då kallades Solna socken. Trångboddheten i landets huvudstad började gå över en gräns och befolkningen började då söka sig utanför stadens gränser. Solna socken hade fram till detta haft en långsamt växande befolkning men i och med industriella revolutionen skulle befolkningen nästan dubbleras inom loppet av tio år.

I början av 1900-talet började stora förändringar ske i Solna, många municipalsamhällen (en tätort som inte är en egen kommun men som sköter saker som till exempel gatuunderhåll och försörjning av vatten själv) bildades för att organisera den växande befolkningen i området. SJ skulle komma att expandera kraftigt vid sekelskiftet och nya stationer byggdes ut med Solna socken. Järnvägen skulle nu dominera de övriga transportmedlen, buss och spårvagn, till Solna. Man kunde ta tåget till Solna och gå av vid antingen Hagalund, Ulriksdal eller Huvudsta. Pendeltågsstationen vid Huvudsta revs under 60-talet men ersattes inte alldeles för långt efter av en tunnelbanestation i samband med miljonprogrammet. Utbyggnaden av Solna skulle fortsätta i en långsam takt men i och med miljonprogrammet, som går att läsa mer om nedan, skulle expansionen av kommunen ske i en allt snabbare takt. Stora bostadsområden i Bergshamra centrum, Kungshamra och Huvudsta skulle byggas. I Huvudsta revs i första hand de gamla samhällena som existerat och nya moderna byggnader skulle ta deras plats, samma sak gällde för Hagalund.

Busra Andic, Vendela Grahm & Paolo Perez

Rinkeby är en stadsdel i Västerort belägen inom Stockholms kommun. Rinkeby gränsar till Sundbybergs kommun, Bromsten, Tensta och Kista. Idag är Kista, Akalla, Husby, Rinkeby och Hansta ett stadsdelsområde med en befolkning på drygt 45 000 invånare, området kallas Rinkeby-Kista stadsdelsområde och slogs ihop som ett gemensamt område i början av år 2007. Rinkeby nämns för första gången år 1347. Ortsnamnet Rinkeby kommer från ett gammalt nordiskt ord ''rinker'' som betyder krigare.

I Stockholm omtalades väderkvarnar redan under 1400-talet, den dominerande kvarntypen var den så kallade stolpkvarnen. Rinkeby kvarn, kallad ''Stora Stampan'' ligger på en skogsbeväxt område kallad Kvarnbacken, vid nuvarande Stora Ursvik. Kvarnen låg inom Rinkebys gränser fram till år 1949. Det året skulle det komma att dras nya gränser och kvarnen hamnade då i Sundbybergs kommun. Kvarnen är den äldsta bevarade träbyggnad samt stockholmstraktens äldsta bevarade väderkvarn. För inte så länge sen fanns det en till väderkvarn kallad, Holländskan som brann upp under 1989. Anledningen till kvarndöden beror dels på den industriella revolutionen som förde med sig en pålitligare energiform, nämligen ångkraften. Dels inverkade den växande bostadsbyggandet med nya högkuskvarter då kvaliteten på de gamla husen visade sig undermålig i olika avseenden.

Såväl som lägenheter, rustades även lekplatser och parker upp vilket ledde till att det inte fanns plats för några väderkvarnar.

Stadsdelsområdet Rinkeby är ett av de tydligaste exemplen av Sveriges miljonprogram.

Stora stampan i mitten av bilden.

Busra Andic, Vendela Grahm & Paolo Perez

Holländskan till vänster och Stora stampan till höger år 1960.

Kvarnar på Tillaeus' karta från 1733.

Under mitten av 1900-talet rådde det akut bostadsbrist i Sverige. Den 7 juni år 1965 beslutade Sveriges riksdag en schemaplanering där det skulle byggas 100 000 nya bostäder varje år under en tioårsperiod som skulle pågå i tio år.

Förslaget skulle komma att kallas miljonprogramet målet med det var inte bara att avskaffa den rådande bostadsbristen utan också även att avskaffa trångboddheten och att höja bostadsstandarden.

I samband med miljonprogramet byggdes även Stockholms tunnelbanenät ut. När miljonprogramet stod klart gjorde även tunnelbanans blåa linje det och tog sig ut ända till programmets utkant. Tunnelbanan gick då sträckan T-centralen – Hjulsta via Hallonbergen och direkt från Hallonbergen till Rinkeby. Två år senare, 1977, var tunnelbanan utbyggd till Akalla och Kungsträdgården. Tunnelbananas blåa linje skulle nu gå sträckan Kungsträdgården – Hjulsta och Kungsträdgården – Akalla. Tio år efter att miljonprojektet stod färdigt las sträckan Hallonbergen – Rinkeby och ersattes med en direktlinje från Västra skogen ut till Hjulsta.

Utbyggnaden av T-baneförstäder medförde att Stockholms markreserver i söder och väster uttömdes. Det enda området som kvarstod som orörd inom stadsgränserna var militärens övningsfält i Järva. Under senare år kom direktiv om att vissa delar av fältet skulle reserveras för civilt ändamål. 1968 började man bygga bostäder i Rinkeby där marken fördelades mellan olika byggherrar. Exploateringen av södra Järvafältet blev däremot ett fullskaleexperiment med anledning av bristen på erfarenhet av projekt av denna storlek.

När de första hyresgästerna flyttade in året efter, var Rinkeby fortfarande en enda stor byggarbetsplats i avsaknad av boendeservice samt god yttre miljö. De människor som då bodde i Rinkeby kunde inte ta del av Stockholms kollektivtrafik förens år 1975 då det var färdigbyggt.

Busra Andic, Vendela Grahm & Paolo Perez

Under miljonprogrammets gång revs en del byggnader av dålig standard men trots att det revs en del byggnader så byggdes det över en miljon nya bostäder. Många tror att det under programmets gång bara byggdes massa höga hyreshus vilket det inte gjorde, det byggdes även villor, parhus och radhus. Men de stora betongförorterna som folk tänker på vid miljonprojektet är också en del av det som till exempel Blå Kulla (Haga Norra, Solna).

På grund av den enformiga arkitekturen samt valet av betong som synligt byggnadsmaterial så ansågs bostäderna vara mindre tilltalande, vilket ledde till oattraktiva bostadsområden som socioekonomiskt utsatta grupper tvingats bebo. I och för sig ansågs det till en Flygfoto över ”Blå Kulla”, Solna fint att bo i dessa moderna bostäder, men när man fick upp ögonen för den oattraktiva arkitekturen så flyttade man, om man hade råd, därifrån.

Kvar var de som inte hade ekonomiska möjligheter att flytta, vilket i sin tur bidrog till segregation. Materialen som användes vid byggnationen var dock, på grund av ekonomiska begränsningar, inte optimala, och i dagsläget är dessa bostäder i stort behov av renovering. Hur stora restaureringsbehovens kostnader kan komma att bli är svårt att beräkna men uppskattas till 300-500 miljarder svenska kronor vilket har gjort förnyelsen av dessa bostäder till en av de stora bostadspolitiska och samhällsekonomiska frågorna.

Busra Andic, Vendela Grahm & Paolo Perez

Dessa omständigheter har lett till att vissa kommuner valt att riva ned miljonprogrammets flerbostadshus på grund av att de är svåra att hyra ut (i orter med överskott av bostäder). I orter där det råder bostadsbrist så kan fastighetsbolagen komma att riva ned bostäderna för att ge plats åt nybyggen, då det sett ur ett ekonomiskt perspektiv kommer att te sig mer gynnsamt än om man valde att renovera bostäderna. Sammanfattningsvis så kan man konstatera att miljonprogrammet var nödvändigt för att råda bot på den rådande trångboddheten samt bostadsbristen, men projektet fick ta emot enorma mängder negativ kritik då arkitekturen var monoton, kvalitén dålig samt bostäderna oattraktiva.

Solna & Rinkeby i framtiden Stadsdelarna som byggdes under miljonprojektet behöver rustas upp och det gör de på de flesta håll i Stockholm. I Rinkeby pågår idag utbyggandet av ett handelsstråk och även nya bostadshus. Utbyggandet kommer att ge förbindelser mellan området och Stora Ursvik vilket innebär mer service till Rinkebyborna. Stockholm växer som stad och utbyggandet når även till Solna där man nu planerar att lägga en ny tunnelbanelinje, den gula linjen. Den linjen kommer att gå mellan Odenplan och Arenastaden. Arenastaden är ett nytt område i Solna som idag består av Friends Arena och snart Mall of Scandinavia.

Busra Andic, Vendela Grahm & Paolo Perez

Källförteckning: (Senast uppdaterad 16/12-14) http://www.arenastaden.se/Om-Arenastaden/ (Hämtad 23/215) Askergren, Mikael (Publicerad 2002) http://www.askergren.com/betongturism.html (Hämtad 16/12-14) Stockholms Stad (Senast uppdaterad 20/8-14) http://bygg.stockholm.se/Allaprojekt/rinkeby-alle/Projektomraden/bebyggelse/ (Hämtad 22/2-15) Stockholms Stad (Publicerad 6/2-15) http://bygg.stockholm.se/Alla-projekt/rinkebystraket/ (Publicerad 17/2-15) Malmlöf, Maria ”Kulturmiljöer i Solna” (Publicerad 1998) http://www.kulturarvstockholm.se/industrihistoria/solna/ (Hämtad 24/2-15) Andersson, Aron (Publicerad 1/9-14) http://www.metro.se/stockholm/har-ar-nya-fargen-patunnelbanan/EVHnia!QLHv26iVwQeQ/ (Hämtad 17/2-15) (Senast uppdaterad 15/1-13) https://www.solna.se/sv/om-solna/fakta-om-solna/solnashistoria/ (Hämtad 25/2-15) (Publiceringsdatum okänt) http://www.stockholmskallan.se/ContentFiles/SSM/Texter/Text_0001/SSM_DOK_000064. pdf (Hämtad 3/2-15) Wikipedia, sökord: Rinkeby kvarnar, http://sv.wikipedia.org/wiki/Rinkeby_kvarnar (Hämtad: 17/1-15) Wikipedia, sökord: Miljonprogrammet, http://sv.wikipedia.org/wiki/Miljonprogrammet (Hämtad 16/12-14) Wikipedia, sökord: Solna, http://sv.wikipedia.org/wiki/Solna_kommun (Hämtad 15/2-15)

Busra Andic, Vendela Grahm & Paolo Perez

H채sselby

Frida O, Frida S och Julia

Handelsträdgårdarna i Hässelby Trädgårdsmästare började flytta till Hässelby då Carl Trolle-Bonde började hyra ut sin mark till arbetare och trädgårdsmästare. Anledningen till att trädgårdsmästare sökte sig till Hässelby var på grund av all den gödsel som Lövsta kunde bidra med. Det var också väldigt billigt då Bonde var väldigt angelägen till att sälja sin mark. Under 1930 och 40-talet blomstrade handelsträdgårdarna som mest i Hässelby. Ända till år 2006 stod den sista handelsträdgården kvar, men fick då stänga igen och hus byggdes där det tidigare Solbacken stod. Det var slutet på den 100-åriga traditionen i Hässelby.

FUN FACT Dagen före första världskrigets start var en dag som kom att minnas länge bland Hässelbyborna. År 1914 växlade ett av loken som kom från Spånga med sopor fel och loket körde rakt in i lokstallet och ut genom andra sidan. Ett flertal dagar tog det innan man hade lyckats få upp loket på spåret igen. Bilder på händelsen går att finna i Hässelbys museum som är beläget bredvid Hässelby Villastads kyrka.

Frida Ojala, Frida Sandström & Julia Forsgren

Hur Hässelby kom att växa fram

Området som idag är bebott och känt som Hässelby blev inte bebott förrän precis i slutet av 1800-talet. Under 1880 ville Stockholm som stad hitta nya platser för avfall och sopor, de platserna blev Lövsta och Riddersvik som idag tillhör Hässelby som ligger väster om Stockholm. För att soporna från staden skulle kunna fraktas till Hässelby så byggdes en järnväg. Mängden sopor ökade i takt med att staden växte, det behövdes då fler människor som arbetade med renhållningen. År 1893 hyrde fyra arbetare varsin tomt där de byggde hus åt sig själva. Dessa hus anses vara grunden till Hässelby Villastad Som tidigare nämnt började det byggas bostäder i Hässelby Villastad kring Sekelskiftet 1900. Men till området Hässelby hör även två andra stadsdelar; Hässelby Gård och Hässelby strand. Dessa kom att växa fram över femtio år senare, delvis som en följd av framdragandet av tunnelbanan. Den drivande kraften bakom byggandet av båda stadsdelarna var stadsplanedirektören Sven Markelius. Områdena fick därför liknande stadsplaner, som karaktäriserades av höga punkthus, men även lägre skivhus och smalhus.

Den första bebyggelsen i Hässelby gård var sätesgården Hässelby slott, vars bygge påbörjades i början av 1640- talet. Fram tills 1951 var denna sätesgård samt ett fåtal tillhörande torp de enda bostäderna som fanns i Hässelby Gård. Men från 1950- talet kom jordbrukslandskapet att förändras. 1951 gick nämligen ägaren Greve Bondes dispositionsrätt ut till Hässelby slott och marken stod helt och hållet i Stockholms stads ägor. Nu började påbörjade man uppbyggandet av det moderna Hässelby gård, och man beräknade att stadsdelen skulle stå färdig 1955. På bara femton år gick Hässelby Gård från att ha haft ett femtiotal invånare till över 14 000 invånare (år 1965). Arkitekturen gick enligt 50-talets funktionalistiska design och både Hässelby Gård och Hässelby Strand utgjordes främst av trevånings flerfamiljshus. I Hässelby Gård lät man även bygga två höghus, ett punkthus med åtta våningar samt ett med sju våningar.

Frida Ojala, Frida Sandström & Julia Forsgren

Hässelby idag

Än idag utgör 50- tals byggnaderna grunden för Hässelby Gård och Hässelby Strand, trots att det även i nutid pågår nybyggen. Det har heller inte gjorts några större ändringar i stadsplanen som togs fram under 50- talet, enligt vilken de högsta husen skulle placeras närmast centrum för att däromkring bygga lägre hyreshus. Av denna anledning består Hässelby Gård och Hässelby strand i stort sett uteslutande av lägenheter. I Hässelby Villastad, ser det däremot tvärtom ut, och stadsdelen utgörs främst av villor och radhus uppförda under 70-talet och framåt.

Då Hässelby var nybyggt ansågs bostadsområdet attraktivt och standarden låg högt över det vanliga. Men de senaste tjugo åren har utvecklingen gått neråt och arbetslösheten i området har ökat. En anledning till vändningen tros vara den stora andelen hyresrätter (två tredjedelar av bostäderna i Hässelby- Vällingby stadsdelsområde) samt den ökade kriminaliteten. Nedgången har också lett till en ökad otrygghet och i en undersökning av Svenska Bostäder uppger hälften av de tillfrågade att de känner sig otrygga i Hässelby Gård på kvällen (2013). Stadshuset har nu tagit fram ett projekt för att göra Hässelby till ett mer attraktivt område. Genom “Vision Hässelby- Vällingby” hoppas man kunna öka tryggheten, förbättra integrationen och öka delaktigheten bland invånarna.

Kungsholmen Kungsholmen i historien Året är 1700 och det är inte mer än 28 år sedan denna holme fick sitt namn, Kungsholmen.

Det var först på 1700-talet Kungsholmen började bli bebyggt, innan det hade platsen mest brukats av munkar som ägnade sig åt jordbruk och fiske. Det var dock redan på 1640-talet som genombrottet för Kungsholmen kom gällande hantverk och industrier. En av de äldsta industrierna var ett av två tegelbruk, som låg i Rålambshov och grundades 1435. Det var vid detta tegelbruk munkarna höll till.

Kungsholmen fick sitt genombrott under 1640 när staten bestämde sig för att donera mark. Detta var för att farliga eller ohälsosamma verksamheter och industrier skulle förflyttas ut från tätbebyggda områden och istället placeras på Kungsholmen.

På Kungsholmen idag finns det bara lägenheter, men så har det inte alltid varit. Under 1930 på Kungsholmens östra sida fanns det inga lägenheter utan istället präglades det området av små stugor och trädgårdar vilket gav en känsla av ett lantligt område, trots att det då hade hunnit bli väldigt industrialiserat och bebott.

Frida Ojala, Frida Sandström & Julia Forsgren

Bebyggelsen av Kungsholmen Stockholms berggrund består till största delen av den s.k. Stockholmsgraniten. Då Stockholm reste sig efter långa tidsperioder under vatten bands småsten och sand samman och bildade sammanhängande sandstenskomplex. I och med att landhöjningen fortsatte bildades väldiga sprickor i sandstenskomplexen, som gav upphov till en väldig rullstensås, Stockholmsåsen. Förekomsten av Stockholmsåsen kom att bli avgörande för bebyggelsen av Stockholm, då den olikt berggrunden, erbjöd ett jämnt och fast markunderlag. Det var bara två stadsdelar som inte kunde åtnjuta fördelarna med Stockholmsåsen; Östermalm och Kungsholmen. För de som bodde på Kungsholmen kom bebyggelsen istället att bli en problematisk historia, och den kuperade topografin präglar också Kungsholmens äldsta namn, Liderne; som betyder just “brant backe” eller “bergssluttning”.

Att Kungsholmen skulle bli svårbebyggligt förstod man tidigt. Dessutom var Kungsholmen var inte bara bergigt, utan också svåråtkomligt på grund av allt omkringliggande vatten.

Den stora längdsprickan Hornsberg- Rålambshov hade under järnåldern bildat en skänka, som därefter blivit vattenfylld. Resultatet var en mälarfjärd som delade av nuvarande Kungsholmen i två öar. I slutet av 1500- talet hade delar av Klarastranden blivit så grunda att en broförbindelse till Kungsholmen ansågs möjlig. Något senare, mellan 1630- 1640, gjordes det första försöket att förse Kungsholmen med en stadsplan. Man började med att koncentrera bebyggelsen vid Hantverkargatan, där de naturliga hindren var minst påtagliga. Även här ledde höjdformationerna till att gatuläggning blev en omöjlighet. Sydost om Hantverkargatan, fanns det vidsträckta stadsplanebelagda områden. Trots det går det att se på flertalet oberoende kartor hur kvartersindelade områden länge lämnades oförändrade.

Kvarteren utgjordes också till stor del av obebyggd mark i form av tobaks- och köksträdgårdsland eller totalt outnyttjad mark.

Frida Ojala, Frida Sandström & Julia Forsgren

Det var i slutet av 1800-talet som de största delarna började bebyggas. Men i slutet av 1890 var inte hela Kungsholmen bebyggt ännu, utan den nordvästra delen var fortfarande så gott som obebyggd bortsett från några sjukhus. Östra Kungsholmen började bebyggas i slutet av 1800- talet med flerfamiljehus i sten. Stilmässigt skulle gårdarna det utöver byggnaden också ha en innergård med en minimistorlek motsvarandes minst hälften av den bebyggda ytan. Kvarterens hörn skulle antingen vara rundade eller avskurna. Vad gäller höjden fick husen vid gator bredare än 18 meter byggas fem våningar höga med en höjd till taklisten om 21,5 meter. Även om byggnaderna självklart genomgått en del förändringar sedan 1800- talet är stadsplanen så gott som densamma än idag

Återvinning och miljö Hela Stockholm består av många stora fina parker, så även Kungsholmen. Två av Stockholms faktiskt mest uppmärksammade parker ligger på Kungsholmen, Rålambshovsparken och Kronobergsparken. Dessa två parker, med många andra, bidrar till en fin och grön miljö på Kungsholmen trots att det ligger mitt i stan.

Gällande återvinningen på Kungsholmen finns det ändå ett bra utbud för att kunna vara miljövänlig. Det finns sjutton stycken återvinningscentraler utplacerade runt omkring på Kungsholmen, på dessa återvinningscentraler kan man sortera papper, plast, metall och glas. Det finns även en miljöstation på Kungsholmen som är till för att hantera farligt avfall.

Med tanke på att det finns många återvinningscentraler runt omkring på Kungsholmen är det enkelt att vara miljövänlig och sopsortera, trots detta är inte innerstan känt för att vara ett av de renaste platserna.

Frida Ojala, Frida Sandström & Julia Forsgren

Kollektivtrafiken Den tidiga kollektivtrafiken i innerstan kördes med hästbussar och roddbåtar över Mälaren. Tack vare Kungsholmens utvecklade kollektivtrafik kan man spara tre minuter på att ta tunnelbanan istället för bilen om man ska korsa Kungsholmen. Man sparar desto större tid om man väljer kollektivtrafiken framför att gå också, men det är mer uppenbart. På Kungsholmen körs det med framförallt tunnelbana och bussar. Mittpunkten är Fridhemsplan där man kan ta sig till många olika platser runt om i Stockholm. Den gröna tunnelbanelinjen invigdes 1952 och den blåa invigdes 1975.

Med blå såväl som grön linje är man inte mer än ett stenkast från T-centralen.

Polishuset - År 1903 beslutade stadsfullmäktige att ett nytt polishus skulle byggas och 8 år senare stod det klart för inflyttning av polishus och häkte. Idag är polishuset på Kungsholmen också Stockholms läns polishus där polismyndigheten men även rikspolisen hör hemma. Under polishuset finns det en gång till Rådhuset där häktade får gå när de ska från häktet till domstolsförhandlingar.

Gången kallas Suckarnas gång.

Rådhuset - Rådhuset stod klart år 1915 och ritades av Carl Westman. Vem som skulle få göra ritningen till Rådhuset avgjordes genom en tävling där då Westman vann efter många om och men.

En av anledningarna var att det andra förslaget skulle bli för påkostat och ta längre tid. Byggnadens har sin grund i vasastilen och Westman ville med sin byggnad förmedla allvar.

Garnisonssjukhuset - Allmänna Garnisonssjukhuset var det modernaste och största sjukhuset i Norden när det invigdes 1834. Det ordinära antal platser det tog emot var 430 platser, men i krig eller andra misärtider kunde det rymmas 600 patienter i sjukhuset. Under ungefär 100 år tog sjukhuset endast emot de män som bar arméns uniform. Idag och ända sedan 1971 har sjukhuset använts som Stockholms läns landstingshus.

Stadshuset - Stadshuset står på Eldkvarnsområdet, det område där Rådhuset först skulle byggas.

Stadshuset invigdes midsommarnatten 1923 och är idag ett känt turistmål. Det ligger på plats nummer 13 över besökta platser i Stockholms län. Det största evenemanget som äger rum i Stadshuset är Nobelfesten, som varje år hålls efter prisutdelningen..Banketten och dansen sänds båda på tv i SVT. Vill man gifta sig borgligt är det också väldigt populärt att ha ceremonin i Stadshuset.

Väntetiden kan vara så lång som 4 månader.

Brandstationshuset - Kungsholmens brandstation är en av fyra brandstationer i Stockholms innerstad. Vaktområdet sträcker sig från Bromma till Tegelbacken till Hornstulls strand och Odenplan.

Frida Ojala, Frida Sandström & Julia Forsgren

Centrala Stockholm Karta fr책n 2015

Karta fr책n 1885

Historia Vill man ta sig någonstans i Sverige är T-centralen dit man åker. Där möts alla tunnelbane-, tåglinjer och tvärbanor och är därför den största mötesplatsen i hela Sverige. Antal resenärer i T-centralen kan gå upp till 168 400 påstigande/vardagsdygn. När stationen grundades gick den endast under namnet Centralen men den 27 januari 1958 kompletterades namnet med “T” som står för Tunnelbana. Detta i syfte för att undvika missförstånd med centralstationen.

Man skulle kunna kalla T-centralen för ett samlingsnamn för flera olika stadsdelar där bland annat Östermalmstorg, Kungsträdgården och Norrmalm hör in.

Norrmalm fick sitt namn redan år 1288. Vid mitten av 1600-talet en stadsplan över gatorna så de skulle bli så breda som möjligt, detta resulterade till att Norrmalm snabbt blev ett eftertraktat markområde. Det etablerade sig sedan hantverkare här som antingen krävde plats eller ägnade sig åt brandfarliga verksamheter som inte var tillåtet inne i den ännu mer tätbyggda stan. Östermalmnstorg kallades tidigare Ladugårdslandet, vilket anspelar på att där fanns fyra kungsladugårdar: Medelby, Kaknäs, Unnanröroch Vädla. Av dem lever endast namnet Kaknäs kvar. Här fanns mest sommarstugor men det blev senare mer tätbefolkat. Då ansågs det som en fattig och smutsig stadsdel men med tiden ökade mer förmöget folk, då ansågs det dåvarande namnet opassande och döptes 1885 o, till Östermalm.

Kungsträdgården har varit Stockholms park och mittpunk sedan många år tillbaka, men vad många inte vet om är att på 1300-talet hade parken en allt mer dyster funktion, vilket nämligen var begravningsplats. Denna sträckte sig över hela västra delen av Kungsträdgården. Sedan, in på 1400-talet omnämndes trädgården till kålgård. Detta har efter det varit en mötesplats för många människor, precis som den park vi känner till idag.

Amanda Rosén Nyberg, Alexander Babok, Isak Dahling & Nicole Tamwelius

Byggnader Runt T-Centralen hittar man massvis med byggnader, många innehåller lägenheter medan andra är affärer och kontor. Uppemot Norrmalm och Östermalm finns det för det mesta bostadslägenheter och går man mot central station, Kungsträdgården och strömgatan hittar man massvis med affärer och flera kontorsbyggnader. Runt plattan finner man relativt nya byggnader, och närmare norrmalm och östermalm är arkitekturen lite äldre.

I närheten av själva tunnelbanestationen ligger några av de största byggnaderna tillägnade för affärer, t.ex. gallerian, NK och Åhléns city. Detta kan bero på att man inte ska behöva gå så långt ifrån tåget för att komma fram till affärerna och eftersom att plattan kan ses som en perfekt mötesplats som ligger i mittpunkten av allt. Runt omkring T-centralen finns det även ett flertal snabbmatskedjor, t.ex. McDonalds och Max, området kring centralen har mycket att bjuda på utöver det, t.ex. caféer, bio och teatern i kulturhuset.

Amanda Rosén Nyberg, Alexander Babok, Isak Dahling & Nicole Tamwelius

Järnvägen Stockholms centralstation är officiellt Stockholms central. Centralen är Sveriges största järnvägsstation i nuläget och befinner sig på Norrmalm i den gamla stadsdelen Klara vid Vasagatan och sträcker sig hela vägen från Vattugatan i söder till Kungsbron i norra sidan.

Stockholms centralstation invigdes redan den 18 juli år 1871 och efter bolagiseringen av Statens Järnvägar år 2001 så ägs och förvaltas Central byggnaden av Jernhusen AB medans bangården och spåren dock fortfarande förvaltaas av Trafikverket.

Den stora byggnaden på Stockholms centralstation uppfördes efter ritningar av en känd arkitekt som heter Adolf W-Edelsvärd och därefter så har den ombyggds och tillbyggds ett flertal gånger men den största förändringen skedde år 1925 till år 1927 då den stora centralhallen byggdes till som ör ritad av arkitekten Folke Zettervall Central byggnaden har varit ett statligt byggnadsminne sedan år 1986.

Amanda Rosén Nyberg, Alexander Babok, Isak Dahling & Nicole Tamwelius

Gamla Stan Gamla Stan är en liten stadsdel i Stockholm som består utav tätbyggda hus från 1600- och 1700 talet. Det är inte många som bor i Gamla Stan, stadsdelens invånare ligger strax under 3000 personer och det finns endast 400-500 bostadsrätter. Stadsdelen är mycket omtalad för sin långa historia, sina vackra byggnader samt trevliga miljö. I Gamla Stan finner man dessutom Stockholms största utbud av museer, restauranger, ateljéer och turistbutiker.

Ursprungligen är det Gamla Stan som är Stockholms stadskärna, i flera hundra år var det Gamla Stan som var den huvudsakliga staden. Själva staden grundades på 1200-talet och var länge motsatsen till dess mer lantliga grannskap, Östermalm, Södermalm och Norrmalm.

Anledningen till varför husen är så tätbyggda beror på att man helt enkelt inte hade bilar på den tiden och därför behövde man inte ha så breda gator.

Det finns många kända hus och byggnader runt om i Gamla stan, ett av dom kändaste husen är Börshuset som invigdes år 1776, det var samma år som Amerikas förenta stater förklarades självständiga från England. Huset ritades utav Erik Palmstedt i fransk klassicism stil. I Börshuset såldes och köptes alla typer av varor. När vi tänker på börs så tänker man på en finansiell börs som handlar med värdepapper, det var först på 1860-talet som den ersatte varubörsen.

Svenska akademin har hållit sina möten i börssalen sedan år 1786 och år 1913 fick man rätten att disponera lokalerna för all framtid. Svenska akademin är känt för att man sedan 1901 utsett nobelpristagare i litteratur. Sedan 2001 finns även Nobelmuséet i bottenvåningen.

I princip hela Gamla Stan har varit ett kulturreservat sedan 1979. Enligt Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering innebär det att hela Gamla Stan, med några få undantag, är blå-märkt, dvs. den högsta klassificeringen.

Amanda Rosén Nyberg, Alexander Babok, Isak Dahling & Nicole Tamwelius

Sophantering För en stor sopbil är det inte alltid det lättaste att köra genom Gamla stans trånga gränder.

Men hur kommer det då sig att det inte ligger högar av sopor längst gatorna som det gjorde förr? Detta beror på att sophanteringen idag sker med hjälp av mindre soprum som finns i husen. De flesta av dessa är svåra att komma åt och finns i källarplan som måste nås via smala trapplopp. Det är endast få som har sopptunnor ute på gårdarna.

Idag går det till så att fastighetsägaren betalar en speciell sophämtningsavgift som varierar på gångavstånd, trappsteg och antal hämtningstillfällen, men förr var det annorlunda. Då ansvarade varje husägare för sin egen gård och framför sitt hus men det fungerade dåligt och många slarvade.

På 1200-talet var Gamla stan en mycket mindre ö än vad det är idag. Den har för varje år växt lite mer och mer, anledningen till detta är sopor. De mesta av avfallen hamnade till sist i vattnet, bland annat i Saltsjön och Mälaren. Under tidens lopp bildade de gamla soporna, tillsammans med sten, sand och grus, ny mark och Gamla stan växte på utfyllnader. Så det är alltså den stora mängd sopor som slängts på gatorna och i vattnet som har gett upplopp till landshöjningen.

Den 1 april 1978 var det dags för ett slut på den ohygieniska tiden och det kom nya lagar om Gamla stans sophantering. Det var då angeläget att • de soprum som idag nås genom trappor, skulle då flyttas till ett läge i gatuplanet • antalet säckställ utökas så att hämtningen kan ske med längre mellanrum • vid ombyggnad av hus ska inte sopförvaringen flyttas ut på de knappa gårdsytorna Idag förbrukar vi mer material än vad vi någonsin gjort och detta leder till att vi då lämnar efter oss större mängder sopor än innan. Stockholms invånare producerade 237 000 ton hushållssopor år 2007. Till störst del eldades soporna upp i två olika sopförbränningsanläggningar: Högdalenverket och UpsalaBlock5. Soporna har sedan omvandlats till något användbart, nämligen fjärrvärme.

Amanda Rosén Nyberg, Alexander Babok, Isak Dahling & Nicole Tamwelius

Banker Gamla stan var länge en stad som ansågs vara motsatsen till den mer lantliga miljö. Under 1800 talet så hade Gamla stan väldigt många olika namn som t.ex. ”Stadsholmen” eller ”Stan inom broarna”.

Stockholms stad grundades utifrån Gamla stan under medeltiden och ungefär i slutet av tolvhundratalet var Stockholm den största staden i Sverige då det bodde runt sex tusen personer i Gamla stan och inte mer än tusen invånare i andra städer.

Väldigt många banker öppnades i gamla stan bland annat Stockholms Handelsbank, FöreningsSparbanken som hade två Stockholms ben vilket var Stockholms Stads sparbank och Stockholms läns sparbank.

Sen öppnades även en bank som gick under namnet Stockholms Banco som öppnades 1656 som låg på adressen Mynttorget. Bankens historia blev ganska så hyfsat kort, men det som är intressant med banken är att det var den första banken som utgav de första cirkulerande banksedlarna och även dess statliga karaktär gör så att banken på någotsätt räknas som ett slags föregångare till den 1668 bildade Riksens Sänders Bank.

En annan sak som är ganska så intressant är att den svenska riksbanken räknas för övrigt som en av de äldsta fortfarande versamma bankerna.

Amanda Rosén Nyberg, Alexander Babok, Isak Dahling & Nicole Tamwelius

Värmesystem Sedan ett beslut i kommunfullmäktige i juni 1981 beslutades det att Gamla Stan först och främst ska handvärmas med elvärme.

Elvärme: Att, i ett omodernt, installera ett direktverkande elvärmesystem kräver inte ett lika stort ingrepp som om ett vattenburet system kräver. Det är ändå normalt nödvändigt att det krävs en del ledningsförstärkningar. Kabelnätet i gatorna och elnätstationerna behöver dock byggas ut i och med att elvärmes utbyggnad.

Gasvärme: Visa lägenheter i Gamla Stan är idag uppvärmda med gaseldade pannor. De höga gaskostnaderna och den osäkerheten som gasförsörjning i framtiden medför, har bidragit till att man sakta men säkert vill avveckla användingen av gas.

Fjärrvärme: Att installera fjärrvärme i Gamla Stan leder till stora problem då det kräver att man gräver i det redan trånga gatunätet. Det blir även problem då grundläggningen av byggnaderna hamnar i riskeras. Fjärrvärme är därför enbart möjligt att genomföra i de kvarterna som är placerade i de yttredelarna av Gamla Stan.

Individuell oljeeldning: Svavlet som uppstår i och med eldningsolja ger svåra frätskador på husens fasader. Det är även svårt att komma fram med tunga och svårstyrda oljetransporter i det trånga gatunätet. Gamla Stan skall i första handvärmas med elvärme.

Det är innebörden i ett beslut i kommunfullmäktige i juni 1981.

Elvärme: Installationen av direktverkande elvärme i ett omodernt hus kräver något mindre ingrepp än installationen av ett vattenburet system. Vissa ledningsförstärkningar är dock normalt nödvändiga. Utbyggnad av ett elvärme medför också att både kabelnätet i gatorna och elnätstationerna byggas ut.

Amanda Rosén Nyberg, Alexander Babok, Isak Dahling & Nicole Tamwelius

Gasvärme- Vissa fastigheter i Gamla Stan värms i dag med gaseldade pannor. Främst är det de höga gaskostnaderna och osäkerheten om den framtida gasförsörjningen som motiverar en avveckling av gas värme.

Fjärrvärme – Etableringen av fjärrvärme medför stora problem genom de omfattande schaktningar som erfordras i det i det trånga gatunätet. Byggnadernas grundläggning kan också äventyras. Fjärrvärme kan därför bara bli aktuellt inom vissa kvarter i de yttre delarna av Gamla Stan.

Individuell oljeeldning - Svavlet i eldningsolja ger svåra frätskador på fasaderna.

Oljetransporter med tunga och skrymmande tankbilar medför problem i det trånga gatunätet.

Amanda Rosén Nyberg, Alexander Babok, Isak Dahling & Nicole Tamwelius

Södermalm Till skillnad från många andra delar av Stockholm så kan Södermalm ibland kännas som ett helt annat land. Bland stora stenhus och gator gömmer sig små stugor och hemliga trädgårdar. Södra bergens stup och alla långa trappor skapar dramatik i stadslandskapet och det är fullt av folk och krogar.

Kartbilden av Södermalm påminner om en mun och kartan talar också sitt tydliga språk om storleken – Södermalm är Stockholms största stadsdel. Ytan är 7,4 kvadratkilometer, vilket är mer än dubbelt så stort som Vasastan. Att promenera runt Söder längs vattnet i normal takt nästan 4 timmar. Även när det kommer till antal invånare så tar Söder priset för flest: över 90 000 människor bor här.

Söder är även störst på höjden. Innerstadens högsta punkt är Skinnarviksberget med sina 54 meter över havet och det finns fler höjdpunkter: Stigberget med 37 meter, Mariaberget med 42 meter och Tantoberget med 43 meter. Att Söder är ett dramatiskt bergslandskap visat också mängden trappor – inte mindre än 271 offentliga trappor förbinder gator i olika nivåer med varandra.

Det är ändå inte storleken som skapat Söders speciella karaktär, snarare det småstadsaktiga. På Söder finns ett par hundra hus som ryms under begreppet ”söderkåkar”. På grund av att Söder under 1900-talets första hälft fortfarande hade låg status och betraktades som arbetarstadsdel prioriterade stadsplanerarna och byggmästarna inte Söder i sin iver att riva och bygga nytt. Det var först på 1920-talet som politiker och tjänstemän medvetet började värna om Söders kåkar.

Edita Kurbegovic & Sofia Olofsson

Intrycket av småstad förstärks på sina håll av att 95 procent av alla kolonilotter i Stockholms innerstad ligger just på Söder. Enbart i Tantolunden finns 244 kolonistugor, dessutom har även konstnärer alltid sökt sig till Söder. Här finns fler konstnärsateljéer än i någon annan stadsdel. På Söder finns också några av Stockholms mest tätbebyggda hyreshusområden.

Söder har alltid betraktats som en arbetarstadsdel och i de barnrika arbetarkvarteren växte ett eget språk fram – söderslang. Här fanns också en speciell självmedvetenhet, en stolthet som skapade en stark sammanhållning och som fortfarande sätter sin prägel på Söder.

Idag har Söder inte lika mycket karaktären av arbetarstadsdel, medelinkomsten skiljer sig inte nämnvärt från övriga stadsdelar och bland många yngre framgångsrika människor har det blivit inne att bo på Söder. Fortfarande tillskrivs dock Söder en mängd egenskaper som har gammalt ursprung: här är trevligare och folkligare med ett mer avslappnat umgänge.

Mycket av detta säger andra stockholmare också om sina stadsdelar.

Söder är inte bara Stockholms utan även Sveriges krogtätaste områden med över 1000 restauranger, kaféer och enklare matserveringar. På Söder finns också påfallande många av stadens mera udda tillverkningsindustrier. Oblatbageri, handsfabrik, sidenväveri och glasmästeri för kyrkfönster är några av dem.

Edita Kurbegovic & Sofia Olofsson

Hammarby sjöstad Hammarby sjöstad är ett område i Stockholm som ligger söder om Hammarby Sjö. Det finns många definitioner av vad Hammarby Sjöstad är, men de flesta säger att det är området mellan Mårtendsal och Sickla Kaj. Området byggdes på 1300-talet och på den tiden fanns det många textilföretag och har alltid varit en viktig plats för olika slags verksamheter och verksamheter och industrier.

Närheten till vattnet och hamnen där transporter lätt kunde komma till har alltid varit en viktig faktor för industriområdet. Fabriker som Barnängen, Blecktornet, Liljeholmens stearinfabrik och Stockholms Bomullsspinneri och Väveri funnits. Även ASEA, General Motors och Bröderna Hedlund etablerade sig på 1900-talet i Hammarby sjöstad, som på den tiden hette Hammarby industriområde. Redan år 1866 planerade man att bygga bostäder i Hammarby Sjöstad, men det blev aldrig av. Man började bygga bostäder i Hammarby Sjöstad när Stockholm ansökte om OS 2004. Man hade tänkt att Hammarby Sjöstad skulle vara OS-byn där alla tävlande skulle bo. Man valde just Hammarby Sjöstad för att området är vackert och för att det inte är så förorenat. Stockholm fick inte OS 2004 så istället för att folk som skulle tävla i OS flyttade till Hammarby Sjöstad så flyttade Stockholmare dit.

Andreas Cvetkovic Destounis & Marcus Robles

MILJÖ När man byggde Sjöstaden så var det planerat att halvera miljöeffekterna. Det fanns mycket föroreningar i marken när sjöstaden byggdes p.g.a. att industrierna hade släppt ut mycket skräp och föroreningar. Man skulle rena marken och sanera ut gifter och restprodukter från industrier som fanns kvar. Man planerade även att bygga med miljövänliga material och se till att de nya bostäderna blev energisnåla. Idag så har man uppnått många av de miljömål som man satt när Hammarby Sjöstad började byggas på 90talet. Man har till exempel lyckats med målen om att ta hand om vatten och avlopp på ett effektivt sätt. Det unika system som finns på plats ser till att man kan återanvända avloppsprodukter för att skapa biogas och även gödsel. När man ser på den miljöpåverkan som det dagliga livet i Sjöstaden har på miljön så har man kunnat konstatera att det handlar om 30-40% mindre utsläpp och energiförbruk än det som gäller för liknande stadsdelar. Man har alltså lyckats riktigt väl och därmed så kan man se detta projekt som en förebild för liknande byggen runtom i världen och även för nya stadsdelar som planeras i och omkring svenska städer.

Kollektivtrafiken är också väldigt miljövänlig i Hammarby Sjöstad. Det sättet som de flesta tar sig till och från Hammarby Sjöstad är med Tvärbana, d.v.s. spårvagn. Det är en av det mest miljövänliga sättet att åka kollektivt på. Man kan åka tvärbana till t.ex. Globen, Gullmarplan, Liljeholmen eller Alvik där man sen kan fortsätta med tunnelbana, ett annat miljövänligt sätt att resa på.

Andreas Cvetkovic Destounis & Marcus Robles

I den här boken kan du läsa om några av Storstockholms stadsdelar och kommuner. Detta är ett resultatet från ett moment i kursen Miljö- och energikunskap i åk 3 på Naturprogrammet på Klara Norra Gymnasium. Eleverna har fördjupat sig i frågan varför stadsdelen/kommunen ser ut som den gör idag. Vad i stadsdelens historia har gjort att den har utvecklats till vad den är idag. De har bland annat berört frågor så som kollektivtrafik, sophantering och miljonprogrammet.