KUL1415 by KUL1415

Nassim trummar fram något kul Häng med på KUL1415.se och #KUL1415

Kulturskolan! Hundratals kurser inom musik, teater, dans, cirkus, konst och media.

Vovven som hjälper barn med högläsning

The Capital of Scandinavia

Innehåll 7

Vad gömmer sig under Slussen?

Skriv för livet hos Berättarministeriet!

Adam – envisast i Tensta 12

Kulturskolan Skapande på din fritid

Musikalartisten Mercedesz, hallå där!

Nassim trummar fram något kul

Capoeira!

Vovven som hjälper barn med högläsning

Det svänger om El Sistema

Barn om datorspel. Och lite till.

Denna tidning ges ut av Stockholms stads kulturförvaltning i samband med satsningen KUL1415 – Kulturår för barn och unga i Stockholm 2014–2015. Ansvarig utgivare: Anna Klynning, Kommunikationschef, Kulturförvaltningen, Stockholms stad. Magasinet KUL1415 har producerats av kommunikationsbyrån AGoodId 2014.

Häng med på KUL1415.se och #KUL1415

Madeleine har ordet Alla barn och unga som växer upp ska ha tillgång till kultur och eget skapande. Därför genomför Stockholms stad nu ett barnkulturår – KUL1415 – och flera satsningar för att det ska bli mer kultur i ögonhöjd för våra yngsta stockholmare – om detta handlar det här magasinet. Under barnkulturåret har alla Stockholms stads kulturverksamheter fått i uppdrag att sätta fokus på barns rätt till kultur. Kulturskolan, biblioteken och kulturlivet i stort gör särskilda insatser under året. KULAN, som stöder skolorna att låta eleverna möta professionell kultur, får ökat anslag. I de nyrenoverade biblioteken i Sköndal och Aspudden och på det nya biblioteket i Hässelby gård har stor vikt lagts vid de minsta låntagarna. I Kulturhuset öppnar ett nytt profilbibliotek som riktar sig mot tonåringar och på det nya biblioteket i Kista – som blir Stockholms näst största – kommer det att finnas en helt fantastisk barnavdelning. Staden bygger också ut den prisbelönta musikundervisningsformen El Sistema. När året är slut ska 900 barn från Kista, Husby, Bredäng, Tensta och Skärholmen delta i undervisningen. Det övergripande målet med KUL1415 är att barn och unga ska ha roligt och få upplevelser, inspiration och kunskaper som ökar deras engagemang och önskan i att ta del av kultur och själva vara delaktiga i skapandet av kultur i framtiden. Jag hoppas att den här tidningen kan bidra till det – missa t.ex. inte hur du kan förverkliga ett drömprojekt med hjälp av kulturstöd för unga på sidan 14. Madeleine Sjöstedt (FP) Kultur- och fastighetsborgarråd i Stockholms stad

Kultur – en rättighet! Barn och unga har rätt till kultur. Det är lätt att säga, men vad betyder det egentligen? Och vad gäller i Stockholm? På KUL1415.se/om hittar du länkar till FN:s barnkonvention och Kultur i ögonhöjd – Stockholm stads program för barn- och ungdomskultur.

Förskolan läser mer!

: TO FO

Mer högläsning. Ett bredare urval av bilderböcker. Mysigare läsmiljö. Och mycket läshungriga förskolebarn. Det är de första tydliga resultaten av satsningen på läsombud inom projektet Läsa mera!. Projektet, där 55 förskolor deltar, är ett samarbete mellan biblioteken på Södermalm och stadsdelsförvaltningen. Varje förskola har bidragit med en pedagog som tilldelats uppdraget som läsombud. I rollen ingår att driva projekt kring böcker, läsning och berättande på den egna förskolan. Bibliotekarien Karin Axelsson är projektledare tillsammans med Agneta Forsberg, utvecklare på stadsdelsförvaltningen, och en av initiativtagarna. – Bibliotekarier och pedagoger har mycket att ge varandra. Därför funderade vi på ett gemensamt projekt som skulle nå många pedagoger och därmed många barn. Samtidigt kom Litteraturutredningen som visade på vikten av högläsning i tidig ålder, och rapporter om att läsningen och läsförståelsen minskade inom förskolan. Läsa mera! vill alltså vända den negativa trenden och samtidigt utveckla nya metoder för att öka barnens läslust. Läsombuden har utbildats och inspirerats i studiecirklar som varvats med föreläsningar av kända forskare inom barns läsutveckling och lärande. Samarbetet mellan förskolorna och biblioteken på Södermalm fortsätter även framöver och har dessutom fått spridning. Stockholms stadsbibliotek håller i en stor satsning där liknande projekt startas i många stadsdelar.

MIN AR TT RÄ BE RIET ISTE

Häng med på KUL1415.se och #KUL1415

Skriv för livet hos Berättarministeriet!

En vovve som lyssnar! Konstskolan Linnea Konstskolan Linnea välkomnar alla som har en konstnärlig begåvning och någon form av intellektuell funktionsnedsättning, exempelvis autism eller lättare utvecklingsstörning. På den treåriga eftergymnasiala konstutbildningen arbetar du med bland annat måleri, keramik och grafik. Allt under ledning av erfarna konstnärer och pedagoger. Konstskolan Linnea finns på Södra Stockholms folkhögskola i Skärholmen. För att gå på skolan ska du vara berättigad till stöd enligt LSS. Ansökan till utbildningen görs direkt på skolan med studiebesök, arbetsprover och praktikperiod. Det finns plats för tolv elever åt gången. Under våren 2014 ordnades en utställning med elevernas verk på Skarpnäcks kulturhus. Om du missade den så kan du se några av verken av de nuvarande eleverna på konstskolans webb. Titta och läs mer på konstskolanlinnea.se

Högläsning är viktigt för vår läsutveckling. Men för många barn och unga kan det vara nervöst och svårt att läsa högt inför klasskamrater och lärare. I stället kan en läshund vara den perfekta lyssnaren. En läshund är en utbildad terapihund som med trygghet och lugn ökar mysfaktorn betydligt vid högläsningen. Eleven läser, hunden lyssnar. Målet är att eleven, genom ökad koncentration, ska förbättra sin läsförmåga och läsa med ökat självförtroende och glädje. I USA har läshundar i undervisningen använts sedan 1999 och spridits vidare till Kanada och Europa. Vårt grannland Finland har erfarenhet av metoden liksom Årstaskolan i Stockholm och Attarpsskolan i Bankeryd. Nu pågår ett pedagogiskt utvecklingsprojekt med barn som läser för hundar vid Linnéuniversitetet i Växjö, Bokhunden och Astrid Lindgren. Det ska generera forskningsmaterial som kan användas inom flera områden, bland annat barn- och ungdomslitteratur, pedagogik, didaktik, svenska, svenska som andraspråk och hemspråk. Vill du veta mer? Gå in på bokhunden.se

Hur gör hajar när de sms:ar? Hur klär en giraff ut sig till människa? Det och mycket annat kan du få skriva om hos Berättarministeriet. Berättarministeriet, som ligger i Husbys så kallade Kulturkvarter, är en skrivarverkstad. En mysig och kul plats för dig mellan 8 och 18 år som tycker om att skriva. Och för dig som gärna vill, men tror att du inte kan. Här får du hjälp att hitta glädjen att skriva. Om vad som helst. Du som kommer till Berättarministeriet, till exempel med din klass, får veta att du ska jobba på ett bokförlag. Efter en idéinsamling, med stöd från vuxna som arbetar i skrivarverkstaden, skriver du din egen historia. Din och dina klasskompisarnas berättelser trycks sedan i en riktig bok som ni får ta med er hem. Jisela, 13 år, besöker regelbundet Berättarministeriet i Husby. – Jag hade jättesvårt att skriva. Jag sa alltid att jag inte kan. Inte nu längre! Dilsa Demirbag-Sten är journalist och författare och en av de verksamhetsansvariga. Hon förklarar varför Berättarministeriet behövs. – Vi lever i en berättarkultur. Att andra människor vill läsa vad man skriver och höra vad man tycker är en förutsättning för att man ska känna sig delaktig i samhället. Berättarministeriet stöds av Stockholm stad tillsammans med näringslivet. Det är en icke-vinstdrivande, partipolitiskt och religiöst obunden stiftelse där alla aktiviteter är kostnadsfria. Läs mer om Berättarministeriet på berattarministeriet.se Vill du hjälpa till som volontär? Läs mer på berattarministeriet.se/for-volontarer

Clowner utan Gränser skapar hopp

MAN WIK

FO TO :

AL EX

NERSSON WER

IFFE CL CH IN

Det svänger om El Sistema Att sjunga i kör eller spela i ett band är ett roligt sätt att träffa nya kompisar. Och att bli modigare och våga lite mer. I Bredäng, Kista, Husby, Skärholmen och Tensta genomförs försöket med El Sistema! El Sistema är en modell för kör- och orkesterundervisning där barnen är medskapare och deras familjer är delaktiga. Med repetitioner tre gånger per vecka och en träff för alla åldrar varje vecka. Aktiviteterna sker under skoltid och är en överenskommelse mellan skolan och Kulturförvaltningen. – El Sistema är bäst. Man får spela på olika instrument och sjunga, förklarar Josefin, 7 år. El Sistema använder musiken som verktyg för att stärka barns och ungas självkänsla, trygghet och sammanhang. Modellen utvecklades 1975 i Venezuela av José Antonio Abreu – lärare, musiker, kompositör och ekonom. 2009 belönades han med Polar Music Prize, Polarpriset, för El Sistema. Det är Kulturförvaltningen som fått i uppdrag att genomföra försöket med El Sistema. Johanna Linneaus, enhetschef för projektet, förklarar att det finns ett stort intresse från barn, unga och deras föräldrar. Nu utökas försöket och en utvärdering pågår för att se hur verksamheten kan fortsätta i Stockholm.

: TO FO NN DE

SO ERS ERN IS W N

Med balladen Älska mig, som den gotländska gruppen Ainbusk gjort till en klassiker, vann Felicia Kamsvåg den svenska Melodifestivalen för personer över 15 år med funktionsnedsättning*. Det var i våras som hon kammade hem både juryns och publikens röster i tävlingen. Och deras stora jubel. – Jag älskar att sjunga och lyssna på musik. Mina favoritartister är bland andra Shayne Ward, Robyn, Rolling Stones och Widor. Just nu lyssnar jag också mycket på orgelmusik och ballader. Felicia är 19 år och har sjungit hela livet. Gärna tillsammans med sina föräldrar. Hon tar också lektioner i konstnärliga ämnen i Kulturskolan. Närmare bestämt på Resurscentret. Där undervisas barn och unga som har en eller flera funktionsnedsättningar. Det var Felicias pappa som tipsade sin musikaliska dotter om Melodifestivalen. – Min pappa såg en annons och han frågade om jag ville vara med. Det ville hon. Och valde balladen Älska mig. – Vi pratade om det hemma och jag tycker att låten passar bra. För jag är ju handikappad och den handlar om att bli älskad för den man är. Felicia övade intensivt inför tävlingen. – Jag lyssnade mycket på låten på datorn. Jag spelade själv på piano, och så sjöng jag och pappa spelade gitarr. Sedan var det dags att möta publiken i en fullsatt salong på ett av Upplands Väsbys största hotell. – Det kändes pirrigt och jättehäftigt att stå på scenen. Men jag kände mig inte ett dugg nervös. Det var härligt att se så många i publiken! – Jag blev jätteglad och lycklig när jag vann! Förutom sitt stora sångintresse så hinner Felicia också med en hel del annat på fritiden. – Jag spelar också piano på Kulturskolan. Sen dansar jag och sjunger på Electric, en ungdomsgård för funktionshindrade. Jag rider också, är med kompisar och lyssnar på musik. Felicia har gått i Kulturskolan i 11 år och har inga planer på att sluta. – Jag kommer att fortsätta där så länge jag får. Min lärare Peggy är bäst! Se Felicia framföra sitt bidrag i European Song Festival på KUL1415.se/blog/felicia

N IS EN

N AN H

Felicia vann den svenska Melodifestivalen i Väsby

Clowner utan Gränser tar skrattet dit det behövs som mest. De arbetar för att skapa hopp och glädje bland barn i samhällen som är drabbade av krig, konflikt och andra kriser. Varje år ger artisterna av sin tid, sin kraft och av sina hjärtan till tusentals unga, runt om i världen. Clowner utan Gränser menar att skratt är mer än glädje. Att skrattet kan skapa beröring och kontakt där allt sådant verkar ha gått förlorat. Alla artister som arbetar för Clowner utan Gränser jobbar ideellt ute i fält, på orter och platser där de behövs. Ewa Wikström, musiker och clown, är en av dem. – Jag älskar det faktum att jag får kombinera mitt artisteri med socialt arbete. Att för en stund förbättra livet för barn och andra utsatta genom det jag kan! Med det hundratal artister som medverkade i invig ningen av KUL1415 (Kulturår för barn och unga 2014–2015) samlade Clowner utan Gränser ihop medel till sitt fortsatta arbete med ett projekt i Rwanda. Det är ett samarbete med den lokala akrobatikgruppen Gisenyi Acrobats, UNHCR och Save the Children. Och Stockholms kulturförvaltning fortsätter självklart sitt samarbete med organisationen. Läs mer om Clowner utan Gränser på skratt.nu

FO T O

FO TO :

TEXT: KULTURFÖRVALTNINGEN FOTO: JOHANNES WIKMAN *Väsby Melodifestival anordnas av Upplands Väsby kommun och är en tävling för personer över 15 år med olika typer av neuropsykiatriska och kognitiva funktionsnedsättningar. Vinnaren går vidare till European Song Festival med tävlande från hela Europa. I år hölls den på Konserthuset i Stockholm och Portugal tog hem segern.

Kreativitet och skapande i skolan Att arbeta med kultur och skapande i skolan stärker barnens kreativa förmågor och är viktigt för att utveckla barn och unga till självständiga och reflekterande individer. I Stockholms stad har man bestämt att kulturlivet och skolan ska samarbeta. Det sker på flera sätt, bland annat genom en särskild webbplats (KULAN) där kulturlivet kan erbjuda skolorna sitt utbud. Staden rabatterar med 50 kronor per barn i förskolan och skolan att använda till teater, dans, musik och berättande som producerats av professionella kulturaktörer. Förra året gjordes 106 500 besök av grundskole- och gymnasieelever. Målet är att alla barn och unga i Stockholms förskolor och skolor har god och likvärdig tillgång till professionella kulturupplevelser och till eget skapande, och att kultur och estetik är en integrerad del av lärandet. Det bidrar till att kunskapsmålen i skolan i högre grad kan nås. Läs mer på pedagogstockholm.se/kulan

Vill du ha mer kultur i skolan? Tipsa din lärare om KULAN!

Plats för drama: Sturebyskolan ljus- och ljudtekniker. Och när vi spelar upp våra föreställDrama är en del av vardagen på ningar i slutet av terminen så gör vi det på stora scener som Sturebyskolan. Det har förändrat Elverket, Boulevardteatern, Maximteatern, Orionteatern hela stämningen, både i klassrum eller Dieselverkstaden. Även om inte alla elever på skolan aktivt väljer att och på skolgården. Och att eleversyssla med drama, så sprider sig intresset som ringar na lär sig lättare genom teater och på vattnet. Varje år är det allt fler som vill vara med i dramagänget. Och andra kikar nyfiket in när det pågår musik märks på skolresultaten. En engagerad språklärare satte bollen repetitioner i aulan. i rullning. ”Allt handlar om kultur” För tio år sedan flyttade skådespelaren Jordi Almeida hem till Sverige från New York och fick en tjänst som engelsklärare på Sturebyskolan. Det första som slog honom var att många elever var väldigt ängsliga för att prata engelska. De var helt enkelt rädda för att göra bort sig.

Lättare att prata engelska i en roll

Hej där! Felicia 8 år, sjunger Hur känns det när du sjunger? Roligt. Lite påhittigt. Det känns liksom lite coolt. Varför känns det coolt? För att det är coolt att man kan sjunga. Det känns häftigt att kunna sjunga. Det är coolt att det låter så bra när man gör ljud med munnen. Hur känns det när du hör musik? Roligt och dansfullt. Ibland är det svårt att stå still när jag hör musik. Då måste jag dansa. Jag får energi när jag hör bra musik. Vad är bra musik? Jag gillar Rihanna och lite rock. Varför? Rihanna sjunger så bra låtar och hon är tjej och det är jag också. Vi är lika.

För att hjälpa eleverna att komma över sin osäkerhet provade Jordi en annorlunda metod. Han lade skolböckerna åt sidan och plockade istället fram en bunt teatermanus. På engelska. Genom drama i undervisningen har Jordi fått eleverna att våga prata engelska på riktigt. De glömmer nämligen bort att vara generade när de går in i en roll. Och efteråt, när de spelat teater på engelska och lämnat rollen, är det naturligt för dem att fortsätta prata språket med varandra under resten av lektionen. På det här sättet utvecklar eleverna ett klockrent uttal och resultaten i engelska blir bättre och bättre för varje år.

Höga krav och ringar på vattnet Idag berörs flera olika skolämnen i dramaundervisningen. Inte minst svenska och engelska. Eleverna arbetar med språket och sitt kreativa skrivande, genom egna teatermanus och dramatik. Drama finns som tillvalsämne med hemuppgifter och repetitioner efter skoldagens slut. Att ambitionsnivån med drama som tillvalsämne är hög råder det ingen tvekan om. Jordi använder ord som ”proffs” och ”Broadway” när han beskriver hur skolan arbetar. – För oss är drama ett ämne som är viktigt, och på riktigt. Vi jobbar på en nivå där vi ställer höga krav på alla som är med. Dessutom är eleverna både producenter,

Gustav Backlund är 15 år och en av skolans många elever som har drama som tillvalsämne. Det har förändrat hans syn på kultur och kreativitet. Och det han inte trodde kunde intressera honom har blivit en självklar del i tillvaron. – Kultur är allt det härliga i livet. Nu tänker jag att allt handlar om kultur. Vad man äter, hur man pratar, vad man gillar och hur man klär sig. Och så den sortens kultur som är film, bild och teater… Teaterlektionerna ger dessutom självförtroende och nya vänner. Sist men inte minst, ju mer eleverna lär sig desto mer intresserade blir de. – En film på bio är inte längre bara en film på bio, för nu ser man arbetet bakom på ett annat sätt. Manuset, skådisarna, klipptekniken – allt bidrar till upplevelsen.

Varje lärare har möjlighet Jordi Almeida har arbetat tillsammans med rektor Elisabeth Meckbach för att föra in teater och drama i undervisningen på Sturebyskolan. De har också haft turen att ha en lyhörd och nyfiken skolledning. Jordi menar att varje lärare faktiskt har möjlighet att ge sina elever bättre förutsättningar att bli kreativa och mer självsäkra som personer. Hans uppmaning till alla skolor och pedagoger runt om i landet är att prova att ta in mer drama i undervisningen. – Dramaundervisningen ska vara ett konkret och roligt verktyg för att förbättra elevernas ämneskunskaper och stärka den personliga utvecklingen. Det är lärarna som har ämneskunskapen och, om allt står rätt till, en långsiktig relation till sina elever. Något som inte en teaterpedagog har möjlighet att skapa på bara ett par dagar. TEXT: HANNA BELANDER FOTO: RYNO QUANTZ

Vad gömmer sig under Slussen? I Stockholm har det bott människor i minst 800 år men mycket av historien är dold. När vi bygger nytt och staden vidareutvecklas har vi chansen att upptäcka något av allt det gamla som gömmer sig under våra fötter.

Mosebacke

Så den stora gropen på Slussen är inte bara en byggarbetsplats, den är också ett titthål rakt ner i det förflutna! Nio meter under marken har arkeologerna hittat en mängd spännande föremål och gjort viktiga

Katarinahissen

fynd – spårvägsräls från 1870, delar av ett tegelhus från 1601, medeltida krukskärvor, en metallverkstad från 1300-talet och en stenlagd gata som gick längs med strandkanten. Kanske är det Stockholms äldsta stengata!

TEXT: MARIA LINDBERG HOWARD ILLUSTRATION: STEFAN MALMQUIST

Galgbacken placerades en bit utanför staden och ofta högt upp på en kulle. Flera av stadens galgbackar

Slussplan

har legat på Södermalm. När staden växte på 1600-talet flyttades galgbacken längre bort, till Hammarbyhöjden, inte

Karl XIV Johan var kung på

Stadsmuseet

långt från Globen.

1800-talet. Statyn restes 1854 men den har flyttats eftersom Slussen har byggts om flera gånger. Från början red han i riktning mot Gamla stan. Nu är

1. Arkeologi är grekiska och betyder ”fornkunskap”. När arkeologerna har grävt sig ner i marken använder de en skärslev och en borste för att försiktigt skrapa och borsta bort jorden runt föremålen de hittar. Ett spännande jobb!

han på väg söderut istället!

1800

2. Hovslagaren Nils Göransson bodde vid Slussen i början av 1600-talet. Huset var byggt av tegel och hade två våningar. I källaren fanns ett kök med hugget stengolv och en bakugn. Inne i ugnen hittade arkeologerna en massa ägg. Kanske användes de som termometrar för att mäta värmen i ugnen.

1700 1600

3. Det fanns mängder av hästar, kor, grisar och andra djur i stan. Här hittade man ett furugolv från ett stall där det tydligt gick att se var hästarnas spiltor legat. Arkeologerna kunde känna doften av trä från golvplankorna! Gödslet i jorden hade konserverat träet och så länge inget syre kan tränga in i träet bevaras doften. Häftigt!

1500 1400 2

1300 1200

4. Stockholm hade länge gator gjorda av trä. Stenläggning fanns bara på torgen och någon enstaka gata inne i staden. Men nu har man alltså hittat medeltida spår på Södermalm och då även en stenlagd gata. Vissa fynd gör att historien måste skrivas om! 5. Hur länge har man letat efter gamla saker? Arkeologen Johannes Bureus levde på 1600talet och han var väldigt intresserad av runstenar. På Medeltidsmuseet finns en runsten från 1100-talet som han upptäckte vid Slussen. Kanske vittnar den om en mycket gammal färdväg mot den blivande staden Stockholm.

Vad händer efter utgrävningen?

Vart tar alla fynd och föremål vägen? Större fynd som hus och gator dokumenteras noga, man tar bilder och gör ritningar. Sedan läggs jorden tillbaka igen. Föremålen tas om hand och en del av dem hamnar på museum där besökare kan titta på dem. Alla som samlar på saker vet att det inte går att spara allting. Är en glasflaska från 1600-talet mer värdefull än en järnspik från 1900-talet? Hur väljer man ut vad som ska sparas? Det är inte alltid så lätt att svara på. Alla föremål blir ju någon gång gamla. På Stadsmuseet kan du se en del av föremålen från utgrävningen.

Kulturskolan Skapande på din fritid

För dig 6–22 år

På Kulturskolan ger vi dig möjligheter till eget konstnärligt skapande och nya intressen. Hos oss kan du välja mellan 70 olika ämnen och hundratals kurser inom musik, teater, dans, cirkus, konst och media. Vi har kurser som sträcker sig över en hel termin, kortare kurser och lovkurser. Du som är mellan 6 och 22 år och bor i Stockholms stad är välkommen att börja hos oss. Många av våra elever trivs så bra att de fortsätter i flera år! Välutbildade lärare Våra lärare i Kulturskolan är välutbildade och engagerade. De har pedagogisk och konstnärlig utbildning på högskolenivå. Tillsammans med din lärare utvecklar du teknik och konstnärlighet. Du är också själv med och påverkar dina lektioner. Våra tekniker, scenografer och kostymörer bidrar till proffsiga föreställningar och evenemang. Vi finns i hela Stockholm Vi finns i alla stadsdelar i Stockholm, i egna lokaler eller i en skola nära dig. Våra egna lokaler är fullt utrustade med scener, ljus- och ljudutrustning, dekor och kostymförråd. Vi har också bild- och formverkstäder, danssalar, studior och musikrum. Priser Våra kurser kostar mellan 500 kr och 900 kr per termin. Som elev i Kulturskolan har du dessutom fri tillgång till distanskurser på webben. Europas största kulturskola Med cirka 16 000 elevplatser och 300 lärare är Kulturskolan Stockholm störst i Europa. Kulturskolan är en kommunal verksamhet som riktar sig till alla barn och ungdomar mellan 6 och 22 år i Stockholms stad. Hitta kurser och anmäl dig nu! För att anmäla dig till våra kurser går du till vår kurskatalog på webben stockholm.se/kulturskolan. Här kan du söka efter kurs utifrån ämne, veckodag, din ålder, område med mera. Du bokar plats utifrån de lediga platser som presenteras i kurskatalogen. Du kan anmäla dig till flera kurser. Du kan inte ställa dig i kö till Kulturskolans kurser. Nya kurser och lediga platser läggs ut löpande fram till mitten av september.

Anmäl dig nu! stockholm.se/ kulturskolan 8

Musik Du kan välja bland ett tjugotal olika instrument. Du spelar i större eller mindre grupper. Många av våra musikkurser kan man börja på från 9 års ålder, men vi har även flera kurser från 6 år. Vi har även kurser i musikmix, dirigering, dj och musikproduktion.

Kontakta oss! kulturskolan@stockholm.se stockholm.se/kulturskolan Tel 08-508 318 70

Ensemble, Orkester & Rockband Alla som spelar ett instrument kan, om det finns plats, utan extra kostnad spela i orkestrar, ensembler, storband och rockgrupper på olika nivåer.

Sång & Kör Vi har sångkurser där vi arbetar med röst- och kroppskännedom, rytm och puls. Om du vill komplettera din undervisning i sång med kör, utan extra kostnad, så har vi flera olika körer att välja på.

Konst & Media

Cirkus

Inom Konst & Media kan du välja bland flera olika ämnen som till exempel bild och form, serieteckning, animation och foto.

På våra cirkuskurser lär du dig akrobatik, balans och jonglering. Vi har en cirkusrigg för mer avancerad akrobatik.

Teater I Kulturskolan finns olika teaterkurser, till exempel teaterlek för yngre barn eller teaterkurser, som utgår från Vår Teaters metodik. På teatern finns tillgång till kostym, smink, ljud och ljus på riktiga scener.

Världens musik och dans I Kulturskolan har vi ett utbud av instrument från andra världsdelar. Du kan till exempel välja oud, saz, zetar, tabla, djembe eller orientaliskt slagverk. Vi har också danskurser i afrikansk, orientalisk eller indisk dans.

Musikal Du får dansa, sjunga och spela teater. Vi skapar fartfyllda föreställningar inspirerade av musikaler, filmer eller eget material.

För dig med funktionsnedsättning

Kulturskolans Avancerade Program För dig som vill satsa lite mer finns Kulturskolans Avancerade Program (KAP) i musik, dans och teater. Många av eleverna här går sedan vidare till högre studier i de olika ämnena. Du söker de avancerade programmen genom antagningsprov. Antagning till musik och dans sker på vår terminen.

Du som har en eller flera funktionsnedsättningar har möjlighet att utforska din egen skapande förmåga, utifrån dina egna förutsättningar. Du kan antingen gå en av våra ordinarie kurser där vi anpassar verksamheten så långt som möjligt efter dina önskemål. Eller så kan du gå kurser på Kulturskolans Resurscenter som är en specialanpassad verksamhet på flera ställen i Stockholms stad, bland annat i nya fina lokaler vid Globen. Våra lärare är specialutbildade pedagoger. På Kulturskolans Resurscenter kan du arbeta ämnesöverskridande, till exempel med musikal och film. Vi har också kurser i bild och form, dans, gitarr, trummor, piano, rockgrupp, sång och teater.

Anmäl dig nu! stockholm.se/kulturskolan

Dans Vi har ett tjugotal dansämnen för dig att välja bland. Gemensamt för alla dansämnen är att du får utveckla din kroppskännedom, koordination och rytmkänsla. Exempel på danskurser är barndans, klassisk balett, modern jazz och streetdance.

ADAM

ENVISAST I

TENSTA

Adam Tensta tillhör den svenska hiphopeliten. Hyllad för varje ny skiva, fullspäckat turnéschema, förband till Rihanna och Jay Z. Men när han och kompisarna rappade hemma i tonårsrummet var han långt ifrån bäst i gänget. ”Sämst”, säger han själv. ”Men den mest envisa.” I höst släpper Adam Tensta sin tredje skiva. Den här gången egenproducerad, på temat kärlek och uppbrott. En barnbok är också på gång. Och en smyckeskollektion. När Adam var liten bodde han två minuter från Vår Teater Kulturskolan i Blå Huset i Tensta. Med ett litet inträdesprov, helikoptern, kvalade han in i den avancerade gruppen på breakdancekursen när han var sex år. Han dansade varje dag efter skolan, spelade fotboll, tv-spel och gjorde läxorna. – Jag tror att det kan vara bra att inte bara ha en enda dröm när man är barn – utan flera på samma gång. När man uppfyllt en sak så finns det mer att göra. – Och om man jobbar och gör det bra så kan man få göra roliga saker hela dagarna när man är vuxen. Som jag gör!

Indoktrinerad av hiphop Som barn lyssnade Adam inte på musik mer än andra och inte på någon särskild typ eller genre. En låt med Michael Jackson här och en låt med Europe där. Men sedan kom hans storebror hem med några hiphopskivor, bland annat The Infamous med Mobb Deep. – Min bror är fyra år äldre och jag ville självklart vara som han. Eftersom han tyckte att hiphop var fett så gjorde jag det också. – Jag blev liksom indoktrinerad av honom med artister som Mobb Depp, Wu-Tang Clan och Nas. Alla de där som tillhörde guldåldern i hiphopens utveckling på den amerikanska östkusten i början på 90-talet. Adam och hans vänner lyssnade, härmade och väntade otåligt på varje ny skiva ”När släpper Nas en platta?”. – Vi köpte en skiva och brände den så att alla fick lyssna. Det här var långt före alla nedladdningstjänster. Vi kunde sitta hela nätterna och lyssna och rappa till texterna, och tyckte att det var så fett. – Efter allt lyssnande och härmande ville vi försöka göra rap själva. Vi hängde hemma hos varandra och på gården ”Har du skrivit någon ny vers som jag kan spotta?”. Jag började skriva när jag var 16 vilket är ganska sent i jämförelse med dagens kids.

Lyssnade och härmade Adam och hans kompisar hade ingen svensk förebild eftersom de själva ville rappa på engelska redan från början. – Det fanns ingen representant för det i Sverige på den här tiden, ingen som kickade. Så vi hade bara musiken som kom från USA att härma. Det New York-baserade soundet. – Men det var verkligen en charmig tid på många sätt. Vi la mycket tid på att kopiera omslagen, klippa och vika, så att det skulle se ut som riktiga plattor. Att Adam kommit dit han är idag förklarar han med envishet och hårt arbete. – Om man är ung och vill syssla med något kreativt så finns det fler möjligheter nu än någonsin. Det finns så mycket roligt att göra. Och om man jobbar tillräckligt bra med att göra verklighet av det man drömmer om så öppnar sig också andra möjligheter längs vägen. – Jag trodde ju aldrig att jag skulle skriva en barnbok eller göra smycken, men det får jag.

aldrig brytt sig om stilar eller regler. Och han samplar nästan aldrig från andra. Redan när han släppte sin första skiva 2007 It’s a Tensta Thing blev han hyllad som förnyare av hiphopen. Och han har fortsatt att göra det oväntade. – Jag vill att mitt uttryck ska vara unikt och vill inte låta som någon annan. Jag gick in i musiken med den inställningen och har nog tagit positionen som innovatör. – Folk vet att en ny skiva av Adam Tensta inte kommer att låta som en tidigare skiva av Adam Tensta. – Det mesta gör jag på trummaskin och synt. Mycket är elektroinfluerat. Disco, techno, house. Sedan gör jag livepålägg med cello, fiol eller… skrot. Och det som binder ihop allt är rappen.

Teman och perioder i livet – När jag skriver så blir det tematiskt. Absolut. Inte för att jag planerar det utan för att det har att göra med olika perioder i livet. På den nya skivan har jag skrivit om det som låg mig närmast om hjärtat. Jag och min flickvän gjorde slut under den här perioden. Så texterna handlar om kärlek. Lycklig och olycklig kärlek, och uppbrott. Den nya skivan är också den första som Adam producerar själv, tillsammans med Nils Svennem Lundberg. – Det var en låga som tändes efter förra skivan, att jag ville prova att ta hela ansvaret. Och det har funkat asbra. Jag tror också att det är så nära man kan komma sin musik. Därför känns den nya skivan också mer som mitt eget barn än de andra plattorna. Men att fortsätta att göra skivor är ingen självklarhet för Adam som är också är sugen på annat inom musikbranchen. – Jag kommer ju inte att jobba med det här hela livet. Och man vet inte hur många skivor man har i sig. Men att hålla på tills det blir tråkigt eller något annat är roligare är ett bra riktmärke, tycker jag. – Jag vill också göra annat där jag själv inte står i fokus som artist. Det finns mycket annat i branschen som intresserar mig, som artistutveckling eller management.

Adam tipsar om… breakdance Titta på ”tutorials”, instruktionsfilmer, på YouTube. Sedan kan du öva hemma om du har lite utrymme på golvet. Eller i porten om du bor i flerfamiljshus. Där är det bra golv. Att dansa breakdance är lite som att lära sig cykla. När du knäckt koden så glömmer du aldrig hur man gör. rap Lyssna på det som du tycker låter coolt och börja med att härma dina idoler! Det är alltid bra att försöka efterlikna det du gillar innan du börjar skapa dig en egen stil. När du börjar att skriva egna texter så skriv det som du känner är roligt och det du vill säga. spela in själv Du eller någon du känner har säkert en laptop hemma. På den finns det en mikrofon. Garageband är ett program som du kan ladda ned från nätet. Med det kan du sitta och rappa, mixa ljud och spela in. Jag spelade in min första platta hemma i min garderob. mellis Pannkakor med äppelmos. Det funkar inte bara som mellis, utan som lunch, middag eller frukost!

Att öppna dörrar för andra Det managementbolag – företag för artister – som Adam tillhör, RMH, fungerar också som ett kollektiv. En grupp av olika hiphopartister med en gemensam vilja. Nämligen att släppa in nya talanger. – Redan från start har vi på RMH velat öppna dörren för så många som möjligt. Ge plats till flera för att skapa en scen som består. Hiphop är en scen som ska byggas av oss tillsammans. Inte bara av några få utvalda artister. För mig handlar det om att lämna ifrån sig stafettpinnen till så många andra som möjligt. – Själv fick jag hjälp av Promoe från Looptroop. Han bjöd med mig som förband på sin Europaturné 2006, alltså före min första platta.

Namn: Adam Momodou Eriksson Taal. Artistnamn: Adam Tensta. Ålder: 31. Bor: Uppvuxen i Tensta. Bor i Tensta. Familj: Mamma från Finland, pappa från Gambia. En storebror på mammas sida och fem yngre syskon på pappas. Fotbollstalang: Innermittfältare. Favoritspel: Metal Gear Solid 2. Vardagsrutiner: Bada i badkar, träna, jobba.

Tensta om Tensta

Att göra det oväntade

Ingen kan ha undgått att Adam tagit sitt artistnamn efter sin hembygd, Tensta. – Jag tog namnet för att jag ville ge en lite mer rättvis bild av hur det ser ut i Tensta och många andra svenska förorter idag. För att försöka piffa upp Tenstas anseende lite. – Det är så tröttsamt att det alltid handlar om negativa saker när det pratas om förorten. Det finns verkligen så mycket annat här. Så mycket mer positiva krafter än negativa. Och sedan kan man ju självklart inte prata om förort som en enda plats, alla orter är unika. Adam vill gärna använda det inflytande han har. – Det ju en ganska ovanlig situation att drömma om någonting när man är ung, förverkliga det och få massor av inflytande som jag har fått, på vägen. Och när man har det, ett visst inflytande, så kan man också göra mer för andra som inte har det.

Eftersom hiphop från början bygger på samplingar, delar av andras låtar, så har olika sound dominerat i olika perioder, förklarar Adam. Det typiska för hans egen musik är att han

TEXT: ANNIKA HANSSON WRETMAN FOTO: SARA RINGSTRÖM

Ordförklaringar genre Typ av musik. samplingar Inom hiphopen är samplingar delar av andras låtar. De spelas in digitalt och upp av en sampler som är ett program eller verktyg för bearbetning av ljudet. managementbolag Ett företag som stödjer artister med praktiska saker och utveckling.

Hallå där! Musikalartisten Mercedesz Cats, The Phantom of The Opera eller Les Misérables. Musikal är dans, sång och teater på samma gång. Många fans har sina favoritmusikaler som de ser om och om igen.

MUSIKALARTISTEN MERCEDESZ CSAMPAI skapar den magiska upplevelsen för publiken varje kväll. Musik och dans var en självklar del av hennes uppväxt. Men på Kulturskolans teaterkurs föll den tredje pusselbiten på plats. Mercedesz är 23 år och i början av sin yrkesbana som musikalartist men har redan haft stora roller i Tyskland och Danmark. Hela Europa, eller världen, är musikalartisternas arbetsplats. Det är alltså ingen slump att hon befinner sig utomlands när den här intervjun görs per telefon. Musikal är en konstform där artisterna måste vara väldigt duktiga på sång, dans och skådespeleri. Och göra allt på samma gång. Det är lätt att undra hur de lyckas bli så bra på så mycket. Mercedesz menar att det är lusten det hänger på. – Det ska kännas roligt att öva på olika saker. Jag gick grundskolan och gymnasiet på musikskolan Lilla Akademien men hade ändå lust att göra mer. När skoldagen var slut hade jag alltid en aktivitet på gång. Dans, ridning, simhopp, cirkus eller något annat. – När en av mina kompisar frågade om jag ville hänga med till hennes teaterkurs på Kulturskolan i Högalid så gjorde jag det. Och blev kvar i flera år. Mercedesz övade alltså, av bara farten, på allt som ingår i musikalartisternas arbete. Men det var först lite senare som det verkligen gick upp ett ljus. Eller kanske en strålkastare. – Jag åkte till London i 15-årsåldern och såg Kerry Ellis

Hej där! Inez 7 år, spelar trumpet Hur länge har du spelat trumpet? Ett år kanske… tror jag. Tycker du att det har varit roligt? Det var inte så kul när man skulle träna hemma, men det var kul på trumpeten. Varför är det tråkigt att öva hemma? Ja, man får nästan aldrig någon att öva med. Vuxna måste göra det och det, lillebrorsan spelar inte ens någon musik, han tutar bara… då vet jag inte ens vilken sång jag ska börja med.

– Att visa upp det man kan och sedan vänta på svar ingår i i musikalen Wicked. Det var helt fantastiskt! Där och då jobbet. Vem de väljer handlar förstås om sångröst och hur förstod jag att det var musikalartist jag ville bli. Allt som jag duktig man är på allt man ska kunna. Men det är lika viktigt upplevde den kvällen är det som jag själv vill ge till andra vilken ”typ” man är. Utseende och stil ska stämma med från scenen. karaktären, alltså med en viss roll i musikalen. Efter gymnasiet gick Mercedesz på Performing Arts – När man utvecklas och blir äldre så är det School, en treårig yrkesutbildning i Göteborg andra typer av roller som blir intressanta. inom teater, dans och sång. Samtidigt Jag kommer inte att spela unga flickor nappade hon på en annons om en hela livet, skrattar hon. audition – ett uttagningsprov – för Mercedesz arbetar med allt huvudrollen Sarah i musikalen Mercedesz mellistips: hon älskar att göra i ett och samTanz der Vampire i Berlin. ”Det är inte bra att vara ma yrke. Hennes tips till unga Ett år senare, när hon väldigt mätt under en föreställsom är nyfikna på en framtid nästan glömt bort det hela, ning samtidigt som man behöver som musikalartist är att ta kallades hon till Tyskland mycket energi. I pauserna, när jag lektioner i teater, sång och för att göra fler prov. Till slut inte är på scenen, äter jag gärna dans – och att öva och ha roligt. var huvudrollen hennes. I ett yoghurt eller kvarg med müsli och Till föräldrar och andra nytt land, på ett nytt språk och lite honung. Och så dricker jag vuxna som kanske tycker att med nya arbetskamrater. Och mycket vatten.” barnen går en osäker framtid till Mercedesz stortrivdes. mötes ger hon rådet att uppmuntra Nästa jobb och roll fanns i och stödja så länge barnen tycker att Århus i Danmark, där Mercedesz spedet är roligt att hålla på. lade Éponine i musikalen Les Misérables. Nu rullar hennes arbete på med nya auditions TEXT: ANNIKA HANSSON WRETMAN för nya roller. Det är alltså sättet som teatrar använder FOTO: EVENTPRESS/STAGE, THEATER DES WESTENS för att välja ut artister till musikalerna.

Hur många var ni i gruppen? Fyra stycken. Om vi räknar med fröken… Peo. Egentligen heter han PerOlof men man får kalla honom för Peo. Då blir det fem om jag räknar med Peo, men om vi räknar oss barn var vi fyra stycken. Vad lärde du dig på trumpetlektionerna? Jag lärde mig hur jag skulle hålla, hur man skulle trycka och tonerna. Det finns 0, 1 och 3, 1, 1 och 2. Spelade ni några låtar? Ja, vi spelade låtar ja. Vi spelade första början av Star Wars och sedan brukade vi spela Till Paris, Kall korv och Spanien. Kall korv? Hette den inte varm korv? Nä, Kall korv, och så brukade vi köra When the saints…

Tycker du att du var duktig på trumpet? Ja, jag lärde mig ganska fort att blåsa. Man kan inte blåsa så som man brukar se på filmer – liksom blåsa i trumpeten – då låter det ingenting. Men om man pruttar med munnen nästan som om man visslar då får man ljud i trumpeten. Jag har också ganska starka lungor. Går du på något annat i Kulturskolan? Ja, bild och form. Vad gör du annars efter skolan? Jag brukar leka med min kompis Linn. Vi brukar gunga och prata. Jag skulle vilja spela basket och gå på karate, och vad heter det nu igen…teater! Och sångkurs.

Nassim trummar fram något kul! Nassim Al Fakir är en av den unga publikens stora favoriter. Själv säger han att den största skillnaden mellan en barnpublik och vuxna är längden på människorna. En tiger som trummar på allt. En kaxig men osäker programledartyp i solglasögon i Lilla Melodifestivalen. En congaspelare i en glammig show med Alcazar. Eller helt enkelt Beyoncé. Vad Nassim Al Fakir är och gör beror på vilken roll han kliver in i. Och när man sitter i publiken får man lätt känslan av att han har ytterligare hundra roliga grejer på gång i kulissen. Om bara programtiden räcker till. – För mig är det enkelt att spela för dagisbarn på morgonen och att underhålla vuxna på en stor scen på kvällen. Den största skillnaden är att jag ibland behöver titta upp och ibland ned för att ha ögonkontakt med publiken. Men det jag gör handlar om precis samma sak. Musik, humor, glädje och energi!

Nya musikaliska idéer Nassim har arbetat med musik, kultur och underhållning sedan han själv slutade gymnasiet. Trummis i olika band på kvällar och nätter. Idéspruta i ungdomsprogram i tv4:s digitala kanaler. Programledare för Bolibompa, Anaconda, Lilla Melodifestivalen, Vi i femman och mycket annat. Nu har han precis avslutat sommarens turné med Diggiloo och i höst leder han Retorikmatchen i tv. Och i hans huvud finns alltid nya musikaliska idéer som han vill göra verklighet av. Nassim är alltså en artist som knappast går att peta in i något bestämt fack. Om någon försökte skulle han antagligen studsa ut på en gång. Med en ny låt. En ny paljettklänning. Ett nytt tv-program. Eller helt enkelt som den väldigt svängiga och skickliga trummis han är. – Jag vill alltid utvecklas och aldrig känna mig begränsad. Jag plockar och använder saker ur min ryggsäck från Bolibompa varje dag men i olika sammanhang. Jag vill gärna utöka möjligheterna och min publik.

Alla stilar behövs I underhållningsbranschen finns många sätt att möta barn och ungdomar. Och olika åsikter om hur artister och program ledare ska göra det. Nassim menar att alla stilar behövs eftersom det är viktigt att barn och unga har många olika typer att välja mellan på tv och på scen. – Jag själv står nog för det som kan verka ganska enkelt, ”Kom hit en liten stund så ska jag hitta på något riktigt kul”. Men den lilla frizonen tror jag kan hjälpa många. – Jag har spelat för barn som har varit med om riktigt svåra saker och för dem kanske det varit extra viktigt att komma ifrån ett tag och bearbeta det jobbiga sedan. Men jag tror att alla barn och unga kan behöva den sortens stunder, att något ”bara” kan få vara kul.

Nassim tipsar om… ett första instrument Prova en ukulele! Med den kan du göra lite fler grejer än med en blockflöjt. Du kan spela lite populärare låtar och ta med den till en fest. att lära sig själv Kolla inspelningar på nätet. Lyssna, härma, spela med! inspelning Fråga din lärare om ni kan göra en enkel inspelning när du spelar en låt. Ljud eller film. Man skärper sig alltid lite extra när man blir inspelad. Och det är bra att lyssna på hur man låter. Sedan kan ni radera det.

Att hitta sitt instrument När Nassim berättar hur han själv började med musik så återkommer temat engagerade vuxna. Inte curlande föräldrar, utan vuxna som visade på möjligheter. – Min mamma och pappa ville ge oss syskon möjligheter som de själva inte riktigt fått. De kan inte spela något instrument och arbetar inte med kultur. Men de köpte ett piano och hade turen att komma i kontakt med andra vuxna som kunde och ville visa oss. Som liten pojke i Huddinge spelade Nassim piano och klarinett innan han hittade sitt instrument i 14-årsåldern. Det där instrumentet som passade honom perfekt. Slagverk. – En viktig person för mitt musicerande var min brorsa Salems fiollärare, i Kommunala Musikskolan. Han var alltså inte ens min egen lärare men han visade att saker var möjliga. Det var också han som behövde någon som spelade pukor på en konsert. Jag hade aldrig gjort det men mamma skickade dit mig. Och det visade sig att jag hade fallenhet för det här med rytm. Nassim är inte den som gör något halvdant. Varken nu eller då. Alltså fortsatte han med slagverk på egen hand. Passionerat, fokuserat och med en ständig längtan hem till trummorna när han var i skolan.

Att prova på egen hand – Jag vill ju så gärna få barn och unga att prova att spela musik själva! Och jag hoppas att de som inte har den där engagerade föräldern kanske kan triggas i gång av något som jag visar i tv. Nassim menar att om man är nyfiken på musik så går det nästan alltid att få utlopp för det, på ett eller annat sätt. Och instrumentet behöver varken vara stort, nytt eller fint. – Jag är i stort sett självlärd på trummor och har övat genom att lyssna på inspelningar och att spela till. Och det kan faktiskt vara en större kick att först lära sig själv genom att lyssna och härma, och sedan ta lektioner, än tvärtom.

Därför musik Att musik är kul för barn och unga är inte så svårt att förstå. Men man kan undra varför det är viktigt. – Först och främst är det ren glädje. Det är bara att titta på riktigt små barn. De tycker att det är fantastiskt roligt med rytm och att själv banka på en trumma. – Att prova på ett instrument handlar inte alls man måste vilja bli musiker. Inte ens om att spela bra. Men att testa och att lyckas få ihop en liten trudelutt stärker självkänslan. Man utvecklas som person!

Namn: Stefan Nassim Al Fakir. Nassim uttalas med långt i. Ålder: 37 Bor: Uppväxt i Huddinge. Bor nu med sin familj i Vasastan. Familj: Sambon Lina Hedlund som sjunger i Alcazar och sonen Tilo, 2,5 år. Nassim har också fem syskon som alla jobbar med olika former av kultur. Mamma från Sverige och pappa från Syrien. KUL1415: Invigde Kulturår för barn och unga i våras. Följer det som händer under året med stort intresse och dyker upp här och där.

TEXT: ANNIKA HANSSON WRETMAN FOTO: FREDRIK ETOALL

att läsa högt Att läsa högt är bra för dig som vill lära dig en text utantill. Och för mig som har dyslexi hjälper det mycket när jag ska lära mig ett manus. När du hör orden så fastnar de bättre. Prova! att göra musikläxan Säg åt en förälder eller vuxen att peppa dig precis lika mycket med musikläxan som med matteläxan. Ibland har man inte alls lust att öva. Och då behövs lite hjälp för att komma över den där tröskeln. Om man ger upp så får man ju aldrig reda på att man faktiskt klarar det! mellis En näve nötter och ett äpple. Det äter jag mellan måltiderna. Och så dricker jag vatten.

Ordförklaringar congas En conga är en hög smal trumma från Kuba. Du hör den ofta i latinamerikansk musik men också i amerikansk pop. slagverk Ett namn för flera typer av instrument som man spelar på med pinnar (trumstockar), klubbor eller händer. Det vanligaste är trummor. pukor En puka är ett orientaliskt slagsverksinstrument. En variant används i trumset och den andra i orkestrar.

Sök på ”Nassim Al Fakir” på YouTube. Där finns massor av olika roliga klipp med Nassim.13

Har du ett drömprojekt? Prata med coachen! Du som är 10–25 år och bor i Stockholm kan ansöka om kulturstöd för unga – pengar och resurser för att genomföra ditt drömprojekt. Du vänder dig till någon av stadens drygt 50 coacher varav flera finns på stadens olika bibliotek. De finns där för att hjälpa och peppa dig! Emblas capoeira-workshop

Det här behöver du • En halv banan • Mellanmjölk, 1,5 dl • Chokladsås, 2 matskedar (kan bytas ut mot chokladpulver.) Gör så här Skala och skär bananen i bitar. Häll på mjölk och chokladsås eller pulver. Mixa tills allt är blandat. Häll upp i glas och toppa gärna med en klick vispad grädde eller glass. Klart att dricka!

Vad tycker du om att klä ut dig till Halloween? Det är kul att det är många andra som också klär ut sig, då går man också tillsammans och plingar på hos andra människor, det är roligt att de också är utklädda. Då får man också godis. Jag förstår inte varför vissa går i prinsesskläder på halloween. Varför är det kul med läskiga kläder? Det liksom – det är något extra – det är som en power up, som en extra kraft – man känner sig på nåt sätt gladare och friskare, eftersom alla andra gör det, man gör det tillsammans. Det läskiga gör att man känner sig liksom starkare. På Halloween, om det hade varit på riktigt, hade det varit väldigt kul för oss, men inte för dem man skrämmer. Om en liten gumma skulle öppna skulle hon hoppa upp i taket och skrika och få en hjärtattack. Jag är en sån som inte enkelt blir rädd. Jag tycker att det läskiga är kul, oftast, om det inte är 20 000 meter upp i luften utan staket. Då kan jag bli rädd. På Mount Everest, där finns det inga uppsatta staket.

S © FÖRORTEN I C E N TR UM

Din kropp och knopp behöver mellanmål för att orka spela, dansa, sjunga, fota, teckna och annat som du gör efter skolan. Det här är ett mellis för dig som är sugen på den smaskiga kombinationen choklad och banan. Och som har en mixer.

Varför tycker du om att klä ut dig till rollspel och till medeltidsveckan? Det är kul att det är många andra som klär ut sig, alla klär ut sig men ser ändå jätteolika ut, det känns bra då. Det skulle vara tråkigt att göra det helt själv och alla andra såg helt vanliga ut, det skulle kännas konstigt. Och rollspel är kul, när man ska lära sig fäktas blir det rollspel. Det är roligt när folk har klätt ut sig när de fäktas, det känns mer verkligt, det blir på nåt vis ännu roligare. Det känns nästan som man är i medeltiden. Alla klär ju inte ut sig, hade alla klätt ut sig hade det känts som man var i medeltiden. Hade man varit i medeltiden hade man blivit glad på något sätt.

ASA

Hej där! David 9 år, spelar rollspel

Capoeira är ett afro-brasilianskt kulturuttryck, en blandning av dans, akrobatik, kampsport och musik och en av Brasiliens nationalsporter. – Det är kul och det passar alla åldrar, den äldsta capoeiristan jag har träffat är 80 år, säger Embla Bood, 13 år, som har tränat capoeira i 6,5 år. – Inga ord kan förklara hur mycket jag älskar capoeira! Embla ville göra en workshop för att ge ungdomar chansen att prova på något annorlunda och uppleva en annan kultur. Capoeiratränaren tipsade henne om att söka kulturstöd för unga. Utöver capoeira innehöll workshopen foto och grafisk design och deltagarna fick även lära sig lite portugisiska. – Det roligaste var att få folk att prova något nytt och ha kul samtidigt, säger Embla. Hon tycker det var lätt att ansöka och coachen gav bra stöd. Nu vet hon att hon alltid kan få hjälp om hon får fler kulturidéer.

David berättar om varför det är så kul att klä ut sig. Hans favoriter är att besöka Visby på Medeltidsveckan och att klä ut sig till Halloween.

Mellisrecept! Kultursmoothie med choklad och banan

M AR

Britt-Marie har varit coach för kulturförvaltningens kulturstöd för unga sedan starten 2005. Genom åren har hon stöttat mängder av spännande kulturprojekt och hjälpt ungdomar att förverkliga sina idéer. – Som coacher fungerar vi som dörröppnare och hjälper till med att förmedla kontakter och lämpliga lokaler, berättar Britt-Marie. Hon betonar också hur viktigt det är att alltid vara nåbar och svara på de ungas frågor. Många ungdomar som söker kulturstöd väljer att samarbeta kring sina projekt. Under våren körde dansgrupperna R-10 och ToXIC$ en K-pop flashmob på Medis medan musikföreningen Bat Night ordnade en Victorian Picnic i Vasastan. – Alla barn och ungdomar har drömmar och alla barns och ungdomars drömmar är lika viktiga, betonar Alle och Britt-Marie.

FO TO :

Coachen är din dörröppnare

Du som är under 25 år kan söka kulturstöd för unga. Samtidigt får du tillgång till en coach som kan ge dig råd och vägledning. Du söker som privatperson – alltså inte som en skola eller liknande. Du kan ansöka om upp till 10 000 kronor. Ditt projekt ska vara utåtriktat och nå en publik. Det kan t. ex. vara en föreställning, en konsert eller en utställning. Eller något annat som folk kan se, besöka eller delta i! Mer information om hur du söker stöd hittar du på stockholm.se/kulturstodforunga

Britt-Marie Ingdén-Ringselle och Alle Eriksson är två av coacherna på ungdomsbiblioteket punktmedis i Tranströmerbiblioteket vid Medborgarplatsen. De förklarar vad idéerna och ansökningarna kan handla om: – Det kan vara allt från konst, film, foto och dikter till dans, nycirkus, trolleri och modevisning – eller något helt annat!

Sök kulturstöd för unga!

Konsten är en väggmålning! Två färgsprakande muralmålningar mitt på Odenplan. Under ett par år fanns de att se och följa med blicken, längs planket runt bygget av den nya pendeltågsstationen. Väggmålningarna skapades av elever i Rinkeby och i Vasastan. De hälsade på i varandras skolor och planerade motiven tillsammans. Sedan målades allt på plats vid Odenplan under ett par intensiva dagar. Först Vår rörliga värld av andraklassare och senare Där våra vägar möts av sjundeklassare. Genom arbetet med muralmålningarna möttes alltså unga personer som annars kanske aldrig skulle ha träffats. Och spännande tillfällig konst kom på plats mitt i stan. Planket plockades ned när arbetet med den nya stationen gick in i en ny fas. Många som passerar Odenplan saknar verken och undrar vart de tagit vägen. Nu har vi svaret. Där våra vägar möts kunde sparas. De senaste månaderna har målningen visats på Vasa Real och i höst går den vidare till Rinkebyskolan. Framöver kommer den också att visas i en utställning om barn som dokumenterar stadens förvandling i samband med bygget av Citybanan. Projektet med muralmålningarna genomfördes med idé och metodik av Förorten i Centrum i samarbete med Stockholm konst och Trafikverket/Projekt Citybanan. Utställningen där målningen senare kommer att visas arrangeras av Stockholms stadsmuseum och Citybanan.

Barn om datorspel. Och lite till.

Elias 10 år

Cajsalisa 8 år

Darius 10 år

Dante 4 år

Irma 6 år

Albin 11 år

Brukar du spela datorspel? Ja, men jag kollar också mycket på spel på YouTube.

Brukar du spela datorspel? Ja… på telefon och iPad.

Brukar du spela datorspel? Ja, jag sitter vid datorn ungefär 4 timmar per dag

Brukar du spela datorspel? Ja.

Brukar du spela datorspel? Ja, På datorn Saras bakskola, på iPaden spelar jag Penningborg, på iPhone Bugs and Buttons. På Nintendo spelar jag mest Mario Party.

Brukar du spela datorspel? Ja!

Vilket är ditt favoritspel? Helt klart Minecraft. Varför? Det är ett kreativt spel där man kan bygga hus och utforska världen. Har du något annat favoritspel? Ja, Geometry Dash. Spelar du själv eller med kompisar? Oftast ensam men på tisdagar spelar vi tillsammans i nätverk. Får du spela så mycket du vill för dina föräldrar? Nej! Jag har speldagar på måndagar, tisdagar och fredagar. Hur mycket får du spela då? Cirka två timmar per dag. Har du något tips på mellis? Rostat bröd och smoothies med hallon och banan. Spelar du något annat? Jag spelar trummor i Kulturskolan. Jag rekommenderar det till alla! Gör du något annat på din fritid? Jag lånar böcker och läser, cyklar, spelar fotboll och är med kompisar.

Vilket är ditt favoritspel? Toca Boca. Varför? Liksom… Man tröttnar inte lika fort. Det finns massor av grejor man kan göra. Har du något annat favoritspel? Sonic & All-stars Racing Transformed. Spelar du själv eller med kompisar? Mest själv men ibland med pappa. Får du spela så mycket du vill för dina föräldrar? Ja… men jag spelar inte så mycket. Har du något tips på mellis? Risifrutti och bubbelvatten och en såndär yoghurt i liten förpackning och morötter. Spelar du något annat? Jag dansar på tisdagar och spelar teater på onsdagar. Gör du något annat på din fritid? Kollar film på datorn, sparkcykel-cyklar och är med kompisar. Går ut med hunden Zippo. Går på restaurang, ibland leker jag.

Vilket är ditt favoritspel? League of Legends, det är favoriten. Varför? Det är ett bra spel, speciellt eftersom man kan spela det med sina kompisar. Det är ett bra onlinespel med bra grafik. Spelar du själv eller med kompisar? Mest med kompisar. Får du spela så mycket du vill för dina föräldrar? Ja. Spelar du något annat? Ja, jag spelar teater och piano. Gör du något annat på din fritid? Brukar spela lite olika sporter med mina kompisar, t. ex. basket och amerikansk fotboll. Har du något tips på mellis? Pasta!

Brukar du spela datorspel? Berätta för oss på KUL1415.se/datorspel

Vilket är ditt favoritspel? Eh… racerbilsspel! Varför? För jag gillar det. Man ska sikta bilen så den kan flyga.

Vilket är ditt favoritspel? Har inget favoritspel.

Har du något annat favoritspel? Mmmm, Ninja Turtles spel.

Varför? Det är roligt att spela många olika.

Spelar du själv eller med kompisar? Eh, spela själv.

Spelar du själv eller med kompisar? Oftast själv.

Får du spela så mycket du vill för dina föräldrar? Ja.

Får du spela så mycket du vill för dina föräldrar? Nej.

Hur mycket får du spela då? 1000 gånger.

Hur mycket får du spela då? Det vet jag inte.

Har du något tips på mellis? Ja, smörgås med skinka.

Har du något tips på mellis? Blåbär och mjölk med socker.

Spelar du något annat? Jag spelar teater. Och musik. Gör du något annat på din fritid? Ja, att leka Ninja Turtles. Jag brukar leka Iron Man och Spider Man. Jag har gått på gymnastik.

Spelar du något annat? Jag går på kör och spelar fotboll. Gör du något annat på din fritid? Pysslar, leker med kompisar och är ute och hoppar med våra kaniner.

Tips!

Missa inte Game On 2.0! Snart Game Over. : TO FO

ERDÉN NA G AN

Världens största spelutställning Game On 2.0 på Tekniska Museet är förlängd t. o. m söndag 28 september. Här finns mer än 100 olika datorspel där du kan prova allt från de allra tidigaste spelen som Pong och MAME, storsäljarna Tetris, Tomb Raider och Mario Kart till nya klassiker som World of Warcraft, Halo och The Sims. Spelen i utställningen är indelade i kategorier som genrespel, arkadspel, bärbara spel, barnspel, simuleringsspel, karaktärsspel och multiplayerspel samt olika plattformar och system – Commodore 64, Commodore Amiga, Atari, Nintendo, Microsoft Xbox och Sony Playstation. Du kan även kolla på konsoler och handkontroller och gå en tur bakom spelvärldens kulisser, se originalskisser och konceptbilder, lyssna på ljud och musik. Tekniska Museet har öppet varje dag. När det är många besökare släpps man in i slot-tider som varar i 50 minuter. När spel- och besökstiden är över kan du be om en ny slot. Personalen tipsar om att det är lättare att få mer speltid på vardagar. På onsdagar har utställningen öppet fram till kl 20.00.

Vilket är ditt favoritspel? Mitt favoritspel är Minecraft. I spelet skapar man sin egen värld, där man kan bygga hus och sånt. Det är kul, för man får använda sin fantasi mycket till olika byggen. I princip kan man bygga vad som helst. Spelar du själv eller med kompisar? Oftast spelar jag själv, men ibland med kompisar. I min klass är vi många som spelar och vi kan spela mot varandra över internet, via en server. Då både bygger och krigar man mot varandras världar. Får du spela så mycket du vill för dina föräldrar? Nej, jag får spela typ en timme varje dag. Det är lagom mycket tid. Spelar jag för mycket blir jag inte pigg utan känner mig oftast för trött. Har du något tips på mellis? En frukt, vatten och en macka. Jag brukar äta under tidig eftermiddag. Spelar du något annat på din fritid? Jag kan spela lite trummor, men det är inget jag tar lektioner i. Jag går i Adolf Fredriks musikklasser och där sjunger jag. Vi är 30 stycken i klassen och alla sjunger i kör. Jag tror alla tycker det är väldigt kul! Gör du något annat på din fritid? Jag går på scouterna. Det är kul att vara i naturen. Vi eldar och täljer. Jag gillar också att bygga med Lego.

Världens största datorspelfestival! Missa inte Dreamhack Stockholm den 26–27 september. Läs mer på dreamhack.se

Stockholm – en fantastisk kulturstad för barn och unga Det finns massor av erbjudanden varje dag: teaterföreställningar, konserter, utställningar, sagostunder, filmvisningar och mycket mer. Här presenterar vi ett urval. Vill du själv spela teater, dansa, lära dig fotografera och filma eller kanske spela musik? Kolla upp Kulturskolan, hemgårdarna eller något av studieförbundens program och anmäl dig. KULTURHUSET STADSTEATERN erbjuder alltid något att göra

för dig som är barn eller ung. På kulturhusetstadsteatern.se hittar du det aktuella programmet. Varje dag händer något i Rum för Barn; det kan vara musik, berättande eller något annat. Tiotretton är en oas full med böcker för dig mellan 10 och 13 år. Förutom att kura in dig på någon av de mysiga läsplatserna kan du också spela teater, göra låtar, animera eller laga mat. Lava Bibliotek & verkstad har helt nya lokaler. Här kan du som är ung, läsa och låna böcker och tidskrifter, lämna in projektförslag och söka kulturstöd, lyssna på din favoritförfattare eller testa 3D-skrivaren, gå på konsert eller göra din egen podcast i ljudverkstan, screentrycka eller ställa ut i vårt galleri. Teaterverksamheterna har en stor repertoar av barnteater som kan ses i Stadsteatern, Skärholmen och Marionetteatern. ALLA STADENS BIBLIOTEK har förutom böcker en mängd

olika programpunkter. Läxhjälp, cd-skivor för hemlån, tidningar, film-utlåning och tillgång till dator med hjälp om du vill. Och lånekort är gratis! Gå till ditt bibliotek och kolla in vad som händer och vad som finns just där.

I STOCKHOLM FINNS ETT 80-TAL MUSEER och de allra flesta

har fina program för barn. Här är exempel på museum som bara väntar på ditt besök. PÅ STADSMUSEET OCH MEDELTIDSMUSEET gäller samma inträde, och där finns flera utställningar och aktiviteter för alla åldrar. På Torget i Stadsmuseet kan barn och vuxna leka tillsammans eller ta det lugnt med en bok.

Fler tips och länkar hittar du på KUL1415.se/ kalender

PÅ JUNIBACKEN får barn leka sig kloka! Ett besök i den

magiska sagovärlden på Djurgården ger inspiration hela livet. Här finns barnteater varje dag och det underbara Sagotåget i Astrid Lindgrens värld. TEKNISKA MUSEET har en stor avdelning för unga som heter Teknorama. Där finns något för alla åldrar. Du kan pröva på att jobba med en tv-sändning, bygga robotar, öka dina krafter med hjälp av maskiner, undersöka teknik från olika tidsepoker m.m. POSTMUSEUM innehåller Barnens Postmuseum – en liten

pärla för små barn. Här kan du prova på hur det var att arbeta på Posten förr i tiden. PÅ MUSIKMUSEET får man titta, lyssna och även spela

på många instrument. Synttrummorna och elgitarrerna är populära men det är också kul att pröva harpa och hummel. Tre våningsplan är fyllda med spännande ljudupplevelser! PÅ NORDISKA MUSEETS barnavdelning Lekstugan råder 1800-tal. Här finns varken kylskåp eller rinnande vatten, bilar eller mikrovågsugnar. Här måste barn hjälpa till och hugga i. Hämta vatten till hästen Brunte och bära ved till spisen. LÖS KNEPIGA FALL PÅ POLISMUSEET. Hitta Vilse, kör polis-

bil och prata polis. Lär dig tänka som en kriminaltekniker och fundera över din bild av polisen. PÅ NOBELMUSEET lär du dig mer om de olika Nobelpris-

områdena: fysik, kemi, medicin, litteratur, fred och ekonomi. Det finns även bubbelkammare, visningar och verkstad. PÅ HISTORISKA MUSEET finns Sveriges historia med viking-

ar, medeltid, textilutställning, guldrummet och forntider med arkeoteket. Här kan du möta flickan Disa, som levde för tusen år sedan i vikingastaden Birka. PRINS EUGENS WALDEMARSUDDE och konstmuseum håller sina familjesöndagar som vanligt, men med varierande teman. Det kan vara trädgårdsvisning med blomtema i keramik, friluftsmåleri eller måleri inspirerat av en konstnär och grafikverkstad. SJÖHISTORISKA Varför tatuerade sjömän sig förr i tiden

och varför gör man det idag? Prova att tatuera dig digitalt.

DET FINNS ETT STORT ANTAL BARNTEATERGRUPPER i

Stockholm, vissa med en fast scen och andra som arbetar som fria grupper t. ex. i skolor eller på hemgårdar eller samlingslokaler. Håll utkik på internet eller spana efter affischer på en anslagstavla nära dig. Abellis magiska teater, Barnens underjordiska scen BUS, Boulevardteatern, Caféz lek, Dockteater Tittut, Hedmans Teater, Intercult, Lilla Parken, Mittiprickteatern, Teater3, Teater De vill, Teater Pero, Zirkus LokoMotiv och många fler. DANS I STAN är ett nätverk som består av ZebraDans, Dansens Hus, MDT, WELD, Kulturskolan Södermalm, Skarpnäcks Kulturhus/Skarpnäck, Stockholms stadsteater Skärholmen, Rinkeby/Kista Stadsdelsförvaltning, Danscentrum Stockholm, DIS/Dans i Stockholms stad och län. ANISA DANCE PRODUCTION är ett dans- och kulturkompani som specialiserat sig på scenkonst för barn och unga med bas i Stockholm. AVART DANS & RÖRELSE gör dans för ungdomar om genus, identitet, vänskap, kärlek och familjerelationer.

Leksugen? Du hittar stans alla lekplatser och parklekar på stockholm.se