Kyrkobladet - Svenska kyrkan i Kungälv och Ytterby nr 3 2013

Kyrkobladet

# 3/2013

Svenska kyrkan i Kung채lv och Ytterby

Vem bestämmer?

Innehåll

S

3 Förberedelser för kyrkovalet 6 Vilka kan jag rösta på?

8 Vad tycker nomineringsgrupperna?

10 Ny medearbetare 11 Kastalakyrkans Vitryska Sommarläger 12 Välkommen till en aktiv höst i våra församlingar!

14 Vad får jag som medlem?

15 Korta nyheter 16 Tillsammans gör vi kyrkovalet

venska kyrkan har en unik form för sin ledning! Hon är varken en påvekyrka eller en föreningskyrka. I ”påvekyrkan” bestämmer präster och påvar det mesta. I ”föreningskyrkan” kan styrelsen rösta om i princip allt. Svenska kyrkan har en lång historia som förenar det bästa i dessa två världar.

När kristendomen kom till vårt land för över tusen år sedan var det präster som förkunnade den nya tron. Genom sin vigning hade de avgett löften om trohet mot bibeln och kyrkans tro – det kan man inte rösta om. Men kyrkorna byggdes av människor på varje ort, de ägdes inte av prästerna. Här formades den princip som kallas dubbla eller gemensamma ansvarslinjen och som är grundläggande för Svenska kyrkan än idag. Kyrkans tro och lära förvaltas av dem som är vigda till ämbetet, men församlingens lokala styrelse ansvarar för mycket av det som gäller kyrkans arbete och resurser.

Genom historien har den lokala styrelsen utsetts på lite olika sätt. Idag sker det genom allmänna val, i år den 15 september. Alla kyrkans medlemmar kallas då att vara med och utse sin styrelse. För att vi tillsammans, som Kyrkoordningen anger, har del i det gemensamma uppdraget att förkunna det kristna budskapet.

Bilden på framsidan:

Var ska Svenska kyrkan lägga kraften? foto: magnus aronson

”

Alla de frågor som finns i sam­ hället i stort finns även i kyrkan. eva strandberg, valnämnden s. 5

Dagens kyrka: Ytterby nya kyrka I slutet av 1800-talet blev den gamla medeltida kyrkan för liten för den växande församlingen. Efter många diskussioner beslöts att en ny kyrka skulle byggas på en kal bergshöjd längre från älven där man skulle slippa att påla. Däremot behövde man spränga bort delar av berget för att få en plan byggyta. Arbetet påbörjades 1864 men det dröjde till 1870 innan man kunde lägga den första grundstenen. Men sedan gick byggandet av den ståtliga stenkyrkan fort, och i november samma år hölls den första

predikan. Kyrkan uppfördes i natursten med tegel runt portar och tornets övre del. Väggarna putsades sedan vita med grå puts på sockeln. En del inventarier fördes över från den gamla kyrkan, som dopfunten i trä och nattvardskalken. År 1952 genomgick kyrkan en omfattande renovering då man bl.a. satte in nya bänkar, lade in nya trägolv och då sattes också de vackra målade glasfönstren i koret in text: kristina bengtsson foto: tomas brandt,

bohusläns museum

.

Förberedelser för kyrkovalet För många är kyrkovalet något som uppmärksammas först när röstkorten dimper ned i brevlådorna ett par veckor före valet, för andra är det något man arbetar med och förbereder en lång tid. Förtroendevalda, nominerade och personal i kyrkan är alla inblandade på olika sätt i förberedelserna som leder fram till valet den 15 september. text och foto: linus åsemyr

N

martin lindh, kyrkoherde

Ett av de målade glasfönstren i koret, utförda av G. Torhamn 1952.

2

Dopfunten från 1600-talet.

ytt för årets kyrkoval är att nomineringsgrupperna i Kungälv och Ytterby gör ett gemensamt utskick till hushållen. Den 19 augusti samlades alla fyra grupperna för att stoppa sina fyra olika foldrar i gemensamma kuvert. Över 11 000 kuvert.

I Kungälvs församlingshems stora sal är det full aktivitet. Kring borden sitter folk och pratar samtidigt som händerna arbetar nästan automatiskt med pappershögarna. Då och då går någon och hämtar fler foldrar eller lämnar färdiga kuvert till bordet närmast dörren. Där räknas de, buntas med gummiband och

packas i lådor med 165 kuvert i varje.

Slutligen packas lådorna på lastpallar enligt postens direktiv.

Gemensamt utskick

I en fikapaus pratar jag om det gemensamma utskicket med Lena Bjurström, Ingrid Carlsson och Tage Larsson. De tycker att samarbetet är bra på många sätt. Genom att trycka och skicka tillsammans har de fått ner priset och sparar pengar till viktigare saker, det sparar också miljön att inte göra var sitt utskick. Lena säger att även om grupperna har olika fokus och vill gå olika vägar så har de alla samma mål. Åter inne i salen frågar jag andra om förberedelserna och det gemensamma utskicket. Flera berättar att grupperna lagt mer möda och tanke bakom sina program än vanligt nu när det görs ett så stort gemensamt utskick. Tack vare samarbetet har det gått att göra en större satsning för att nå ut med information om valet än vad någon enskild grupp hade klarat av. Tidigare har informationen främst spridits i kyrkans egna lokaler och delats ut av grupperna 3

själva. Elisabeth Högberg berättar att de förr brukade gå runt och dela ut foldrar i brevlådorna. Men nu är det låst på så många ställen att det inte fungerar.

Dessutom är det ett större område valet gäller den här gången.



Varför rösta?

Det finns många skäl till varför man vill rösta i kyrkovalet. Här kommer några exempel: För att man får – demokratin fungerar bara om den används.

För att man vill – Svenska kyrkan berör fler än man tror, mig eller andra, nu eller en annan gång.

För att Svenska kyrkan spelar en viktig roll i människors liv, vid kriser, i närsamhället och i världen.

För att stötta de som tar på sig uppgiften att vara med och styra.

För att vara delaktig, vara med och påverka och ta ansvar.

Inga blå valsedlar?

Det är lite annorlunda i år än i förra kyrkovalet 2009. Det beror på en omorganisation inom Svenska kyrkan som träder i kraft vid årsskiftet. På lokal nivå kommer det från 2014 bara att finnas ett direktvalt organ, kyrkofullmäktige, som arbetar på pastoratsnivå. För dig som väljare innebär det att det inte längre finns några blå valsedlar.

Nya grupper

I och med att organisationen ändras 2014 är det bara ett lokalt val som omfattar både Kungälv och Ytterby. Det har gjort att de tidigare grupperna som hört till Kungälv eller Ytterby har fått gå samman. I vissa fall under helt nya namn.

Bertil Nelson berättar att många i nomineringsgruppen han är med i redan är förtroendevalda för en lokal nomineringsgrupp i Ytterby församling. Inför nästa mandatperiod har man valt att gå in under ett namn som även finns på nationell och stiftsnivå med en central valplattform. Men alla har inte varit med förut. Bertil som själv varit en av de yngsta som valts in tycker att det är viktigt att släppa fram de yngre. Det finns en risk att unga försvinner under mandatperioden på grund av studier och annat, men det är en chans att skaffa erfarenhet.

Arbetet med att ta fram nomineringslistor är en av de saker som varje nomineringsgrupp måste göra i god tid för att stiftet skall hinna gå igenom dem innan de blir officiella.

Valnämndens arbete

Det är inte bara nomineringsgrupperna som arbetar med förberedelser inför valet. Eva Strandberg är vice ordförande i valnämnden i Kungälv och Ytterby.

Hon berättar att nämnden haft möten och planerat inför valet sedan förra året.

Valnämnden ansvarar för allt det praktiska kring valet. De ser till att det finns vallokaler, beställer material, beslutar om valdistrikt, utser valförrättare och tar fram lokal information om valet.

Valnämnden ansvarar också för utbildning av alla valförrättare. Inför detta får även valnämnden själva gå utbildningar på stiftet.

Eva betonar att det är ett väldigt viktigt val. Det är viktigt att få fram en bra ledning. De som väljs skall ha ansvar för

kyrkans personal, byggnader, arbetsmiljö och verksamhet. Alla de frågor som finns i samhället i stort finns även i kyrkan.

God stämning

Flera jag pratar med pratar om samarbetet och den goda stämningen, både i förberedelserna för valet och i arbetet i kyrkan. Även om det finns ideologiska skillnader mellan nomineringsgrupperna så vill alla att kyrkan skall fungera så bra som möjligt och i många av vardagsfrågorna spelar åsiktsskillnaderna inte så stor roll. När man väljer om man skall ha plåttak eller koppartak spelar politiken ingen roll säger Monica Johansson.

Snart är valet klart och det är dags för ett nytillsatt kyrkofullmäktige att ta

över ansvaret. Även om kyrkovalet är en av de enskilda händelser som engagerar flest människor i Svenska kyrkan så är det bara en startpunkt för arbetet i församlingarna. En startpunkt där du kan vara med och bestämma riktningen.

.

För att varje röst väger tungt i kyrkovalet.

För att Svenska kyrkan är beroende av människors engagemang.

För att det handlar om hur min kyrkoavgift används.

För att man vill vara med och påverka var Svenska kyrkan ska lägga kraften!

Antal valförrättare

Valförrättarna är fördelade på fyra vallokaler i Kungälv och Ytterby under valdagen.

Vem får rösta?

Foldrar från nomineringsgrupperna Under slutet av augusti fick alla hushåll i Kungälv och Ytterby ett kuvert med foldrar från alla fyra nomineringsgrupper. Om du inte har fått ett kuvert går det bra att kontakta pastorsexpeditionen och få foldrarna skickade till dig.

För att du ska få rösta ska du senast på valdagen fylla 16 år, du ska vara medlem i Svenska kyrkan och vara folkbokförd i Sverige den 1 augusti 2013 (då röstlängden fastställs).

Var kan jag rösta?

2 - 11 september går det att förtidsrösta på pastorsexpeditionen. Det är öppet vardagar klockan 10-12 och 13-15, måndagar även 17-20, lördag 10-13.

På valdagen, söndagen den 15 september, är alla vallokaler i Kungälv och Ytterby öppna klockan 9-10.30, 12.30-15 och 18-20. Du ser på röstkortet i vilken vallokal du skall rösta.

4

5

Vilka kan jag rösta på? äktige Kyrkofullm rat Kungälvs pasto

raterna - Socialdemok Arbetarepartiet gälvs pastorat Folkkyrka i Kun YRKA FRIMODIG K at ungälvs pastor K i Kyrkans Väl

Stiftsfullm t ige Göteborgs äsktif t

Kyr natiokomötet nell n ivå Arbe

Arbetarepartiet ta - Socialdemok Borge repartiet raterna Borgerligt altern r S ativ Cent ligt altern ocialdem Centerpartiet erpar ativ okrat ti erna Fria l Fria liberaler i ibera et Svenska kyrkan l e F r RIMO i Sve FiSK FRIMODIG K YRKA Krist DIG KY nska kyrk Kristdemokrate R d an Fi e r i Svenska kyrk SK Miljö mokrater KA an Miljöpartister p i i Svenska kyrkan Partip artister i S Svenska k Partipolitiskt ob vensk yrkan olitis undna i Svensk a kyrkan Sverigede kt obundn a kyrkan Sverigedemokra m a terna Väns tern i okraterna i Svenska Vänstern i Sven kyrka S ska Kyrkan ÖPPE v n ÖPPEN KYRK N KY enska kyr A -- en kyrka fö k RKA r alla -- en an kyrka för al la

Val till tre nivåer

2) Stiftsfullmäktige (regional nivå)

I kyrkovalet röstar du i tre val eftersom kyrkans organisation har tre nivåer. Din röst påverkar hur Svenska kyrkan styrs lokalt, regionalt och nationellt.

Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. Stiften har till uppgift att stödja församlingarna att utveckla sin verksamhet. Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ. Valsedlarna är rosa.

1) Kyrkofullmäktige (lokal nivå)

3) Kyrkomötet (nationell nivå)

I ett kyrkofullmäktige behandlas frågor som rör församlingens eller pastoratets liv, till exempel om verksamheten som bedrivs och om vilka mål församlingen ska arbeta för. Valsedlarna är vita (med undantag för i Göteborg där det genomförs två lokala val – ett till samfälligheten med vita valsedlar och ett till församlingen med gröna valsedlar).

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och har 251 ledamöter. Här avgörs gemensamma frågor som rör kyrkans regelverk och ställningstaganden. Kyrkomötet beslutar också om till exempel hur dop, konfirmation, vigsel och begravning ska gå till. Valsedlarna är gula.

Nomineringsgrupper i Kungälvs pastorat I Kungälvs pastorat finns det fyra nomineringsgrupper. Nummer inom parentes i listan är placering i bilden från vänster räknat.

Arbetarepartiet - Socialdemokraterna 1 Eva Strandberg (7) 2 EvaBritt Pedersen 3 Olle Björnström (4) 4 Ywonne Nordin (6) 5 Ulrica Brogren (1) 6 Karl-Lennart Alexandersson 7 Eva Olsen (8) 8 Fredrik Gullbrantz 9 Lars-Gunnar Andersson (2) 10 Björn Brogren 11 Solveig Hansson (3) 12 Maria Emanuelsson 13 Myriam Garay Ponce 14 Fredrik Schandorff (5) 15 Sture Andersson 16 Carina Emanuelsson 17 Ingela Rossi 18 Kurt Axelsson 6

Folkkyrka i Kungälvs pastorat

1 Margareta Alexandersson (9) 2 Kent Bengtsson (5) 3 Inga-Brith Asker (12) 4 Sonja Dahlberg (13) 5 Ingrid Carlsson (14) 6 Roger Boström (2) 7 Monica Andreasson 8 Ann-Christin Sievers 9 Rune Alexandersson (7) 10 Lena Olsson 11 Uno Huggert 12 Erika Emanuel (8) 13 Tage Larsson (6) 14 Rune Nordström 15 Lena Bjurström (1)

16 Ingela Råå (11) 17 Jerker Olsson (3) 18 Margareta Kärnsby 19 Karl-Olof Råå (10) 20 Siv Bengtsson (4)

FRIMODIG KYRKA

1 Bertil Nelson (1) 2 Håkan Giselsson (2) 3 Jasmine Ytterstedt (14) 4 Catarina Andersson 5 Martin Dalby Pedersen (3) 6 Bengt Ingvarsson (12) 7 Elisabeth Nygård (17) 8 Mats Kollind 9 Christer Gustafsson (13) 10 Gunnar Wegén (15) 11 Rikard Ljungstrand (6) 12 Johannes Löndahl (8) 13 Anna-Sara Niklasson (16) 14 Hanna Karlsson 15 Tobias Eriksson

16 Sarah Edsberger (11) 17 Lena Eliasson 18 Mattias Gustafsson(10) 19 Torbjörn Daun 20 Mikael Wihlborg (5) 21 David Salekärr (18) 22 Fredrik Larsson 23 Lukas Bertilsson (7) 24 Marie Andersson(4) 25 Marcus Molinder (9)

Kyrkans Väl i Kungälvs pastorat

1 Erik Eliasson (övre bilden 2) 2 Martin Magnusson (nedre bilden 3) 3 Monica Johansson (n2) 4 Staffan Andersson (ö4) 5 Rune Niklasson (ö3) 6 Ann Kollind (n8) 7 Ingemar Thorsson 8 Bengt Gustafsson 9 Sigrid Möller (n4) 10 Börje Hällström (n5) 11 Lars-Olof Thorsson (ö1) 12 Rune Nordström (n7) 13 Gunvor Eliasson (ö6) 14 Arne Johansson 15 Ingvar Augustsson

16 Elisabeth Högberg (n6) 17 Eva Eliasson (ö5) 18 Bengt Astin (n9) 19 Anna Asplund 20 Sigrid Thorsson 21 Gunnar Edvardsson 22 Alf G Johansson (n1)

7

Vad tycker nomineringsgrupperna?

Vad i verksamheten anser du då borde få mindre resurser?

Så länge vi har resurser att bedriva den verksamhet vi har i dag, vill vi inte välja ut någon som skulle få mindre resurser.

Berätta om något som medlemmar i din nomineringsgrupp åstadkommit i församlingsarbetet under åren sedan förra valet.

Arbetarepartiet - Socialdemokraterna Frågorna har besvarats av Eva Strandberg, förstanamn på listan.

Finns det någon del i våra församlingars verksamhet som du speciellt skulle vilja lyfta fram som bra och välfungerande?

Vi har arbetat enligt det program som vi presenterade i valet 2009 och med de frågor vi anser är väsentliga. I församlingsarbetet diskuterar nomineringsgrupperna olika lösningar och kompromissar. Efter beslut är det svårt att se hur frågorna har drivits av varje enskild ledamot. Vi känner inte att vi har behövt avvika från vårt program i några väsentliga frågor.

Vad tycker du är Svenska kyrkans största utmaning idag?

Att agera så att vi får behålla medlemmarna och att medlemmarna känner att det är meningsfullt att tillhöra Svenska kyrkan.

Att följa utvecklingen inom och utom Svenska kyrkan. Att påverka i den riktning som nomineringsgruppen tycker är den rätta.

Vad i våra församlingars verksamhet tycker du borde få mer resurser?

Våra församlingar har i dag en väl fungerande och bra verksamhet.

Vad tycker du är Svenska kyrkans största utmaning idag?

Vi lever idag i ett samhällsklimat, som är oerhört ”uppskruvat” och stressigt.

Vi behöver tillfällen och platser där vi kan reflektera, känna lugn och harmoni. Det kan vi erbjuda i Kyrkan. Tyvärr är det många människor, som inte känner till allt vad Svenska kyrkan gör och betyder i och för vårt samhälle. En del människor som lämnar medlemskapet i kyrkan vet inte vad det får för konsekvenser för den enskilde och inte heller för samhället i stort. Kyrkan måste bli bättre på att kommunicera.

Det finns mycket! Pastorater har en bra personalpolitik. En god ekonomi.

Kyrkogårdarna är mycket välskötta.

De antikvariska värdena tillvaratas och miljöfrågorna uppmärksammas. Det finns ett stort socialt engagemang.

Vad ser du som din viktigaste uppgift som medlem i kyrkans ledning?

Två områden jag särskilt vill nämna är Sjukhuskyrkan och barn - och ungdomsverksamheten.

Det finns mycket verksamheter som riktar sig till barn i olika åldrar – babyrytmik, babymassage, öppen förskola, barntimmar, PAX åk 1-3, Torsdagklubben 6-9 år, Taddaios 10-12 år, barnkörer, och KEFAS som är aktiviteter för tonårsungdomar, Café Munken som riktar sig till skolungdomar, Skolkyrkan.

Sjukhuskyrkans aktiviteter får ofta en viktig roll för patienter som vårdas på sjukhuset och dess anhöriga. En verksamhet som vi tycker är väldigt viktig.

Sjukhuskyrkan riktar sig även till anställda och som ytterst skall leda till en god omvårdnad av både patienter och deras anhöriga.

Folkkyrka i Kungälvs pastorat Frågorna har besvarats av Margareta Alexandersson, förstanamn på listan.

Finns det någon del i våra församlingars verksamhet som du speciellt skulle vilja lyfta fram som bra och välfungerande?

Vi har ett rikt varierat gudstjänstutbud. Varje söndag firas åtminstone fyra gudstjänster i våra församlingar.

8

Vad ser du som din viktigaste uppgift som medlem i kyrkans ledning?

Som förtroendevald i kyrkans ledning (kyrkonämnden) vill jag medverka till att vi har en väl fungerande organisation med kompetenta och motiverade medarbetare, som möter alla människor med respekt.

Som erfaren ekonom tycker jag att det är viktigt med den ekonomiska planeringen, uppföljningen och utvärderingen. Väl fördelade resurser är grunden för att vi skall kunna ägna oss åt kärnverksamheten - möten med människor.

Vad i våra församlingars verksamhet tycker du borde få mer resurser?

För att stimulera församlingen och medlemmarna till att aktivt delta i kyrkans arbete bör resurser avsättas både för att nå människor och för att genomföra aktiviteter för att möta människor i vardagen i samhället.

Vad i verksamheten anser du då borde få mindre resurser?

Svenska Kyrkan - både på lokal och nationell nivå - måste aktivt arbeta för att ha en så effektiv och rationell förvaltning som möjligt så att resurserna kan användas i kärnverksamheten.

Berätta om något som medlemmar i din nomineringsgrupp åstadkommit i församlingsarbetet under åren sedan förra valet.

Våra förtroendevalda har medverkat till: - att samarbetet mellan Kommunen och Kyrkan har utvecklats för att nå barn och deras familjer som lever i utsatta situationer.

- rekrytering av flera mycket kompetenta och erfarna medarbetare o Kantor som breddat musiklivet genom att en gospelkör bildats och som nu har ca 50 medlemmar. o Församlingspedagog vars arbete inriktas på skolbarn o Församlingspedagog vars arbete inriktas på både barn och föräldrar o Kanslichef o Präster till sjukhuskyrkan och till Kungälvs kyrka - en mera jämställd arbetsplats då fler kvinnor har anställts som kyrkogårdsarbetare - samarbete med Romelanda församling kring administrationen.

Frimodig kyrka Frågorna har besvarats av nomineringsgruppen gemensamt, genom Håkan Giselsson, andranamn på listan.

Finns det någon del i våra församlingars verksamhet som du speciellt skulle vilja lyfta fram som bra och välfungerande?

Det finns mycket som är väldigt bra och därför svårt att lyfta fram något specifikt. Men skall man ändå peka på något, så är vi väldigt priviligierade i Kungälv och Ytterby när det gäller det som är kyrkans kärnverksamhet – gudstjänstlivet.

Något som också är en förutsättning för ett fungerande församlingsliv är en god organisation och ett bra och tydligt ledarskap, och det har vi verkligen i Kungälvs pastorat.

Vad tycker du är Svenska kyrkans största utmaning idag?

En rapport som presenterades nyligen visar att mallen åren 2000-2012 har antalet gudstjänstbesökare minskat med 30%. Där har Svenska kyrkan en stor utmaning. Inte i första hand att fylla kyrkor med folk, men att nå ut med budskapet om Jesus.

Vad ser du som din viktigaste uppgift som medlem i kyrkans ledning?

Att arbeta för att vår kyrka vågar vara en frimodig kyrka, som står upp för det som är unikt med den kristna tron, på ett sätt som gör henne relevant i dagens samhälle.

9

Vad i våra församlingars verksamhet tycker du borde få mer resurser?

På både nationell och lokal nivå behöver vi satsa mer på evangelisation och mission. Vi har världens bästa budskap att komma med, men det är det många som ännu inte upptäckt!

Vad i verksamheten anser du då borde få mindre resurser?

Det är inte säkert att något behöver få mindre resurser. Det kan handla om att man fördelar arbetsuppgifter annorlunda, eller kanske att ideella får ta ett större ansvar!

Berätta om något som medlemmar i din nomineringsgrupp åstadkommit i församlingsarbetet under åren sedan förra valet.

Det är lite svårt att säga, eftersom förutsättningarna inför det här valet är nya och ingen av nomineringsgrupperna tidigare har funnits i sina nuvarande konstellationer. I vår grupp är det t ex drygt hälften som inte varit kyrkopolitiskt aktiva tidigare. Ändå har nästan samtliga varit med och påverkat församlingsarbetet på ett eller annat sätt, eftersom i princip alla på vår lista är engagerade i någon av församlingens verksamheter.

Det fungerar inte heller så att en nomineringsgrupp driver igenom sina frågor, utan det är ett lagarbete mellan anställda, förtroendevalda och ideella.

Att ta åt sig äran för att ha varit med och genomfört något specifikt under föregående mandatperiod skulle ge en ganska skev bild av hur det fungerar i verkligheten.

Vad tycker du är Svenska kyrkans största utmaning idag?

Vad i verksamheten anser du då borde få mindre resurser?

Att nå och beröra våra medlemmar.

Att bevara det värdefulla som vi fått att förvalta och att visa på det och ge det vidare också till dem som vill bli medlemmar.

För att kunna lyfta fram en viss verksamhet krävs en ekonomi i balans. Det kan innebära att resurser måste flyttas från andra områden/verksamheter som i detta läge bedöms ha mindre prioriterade behov. Det är medlemmarnas pengar som bygger verksamheten och måste hanteras med ansvar. Att omfördela resurs kräver insikt, förståelse och en vision med verksamheten.

Vad ser du som din viktigaste uppgift som medlem i kyrkans ledning?

Kyrkans Väl i Kungälvs pastorat Frågorna har besvarats av Erik Eliasson, förstanamn på listan, i samråd med nomineringsgruppen.

Finns det någon del i våra församlingars verksamhet som du speciellt skulle vilja lyfta fram som bra och välfungerande?

Ny medarbetare

Jag vill lyfta fram det stora utbudet av gudstjänster i våra kyrkor med något för alla oavsett ålder. Det är från den alla verksamheter utgår och möts.

Att styra förutsättningar och möjligheter där behov och vilja finns att bygga och driva verksamhet. Att hjälpa till att förvalta allt det som kyrkan står för så att den som vill nå det och behöver det kan ha tillgång till det.

Vad i våra församlingars verksamhet tycker du borde få mer resurser?

Just nu känns konfirmandverksamheten prioriterad, att nå ungdomar på väg i livet och kanske hela familjen. Det är sedan tidigare en prioriterad fråga för Kyrkans väl och mycket är redan gjort men det finns fler möjligheter!

Kontaktens arbete bland människor i stora svårigheter som bedrivs ihop med Mission- och Pingstkyrkan är ett annat område där mer kan göras med tydlig diakonal inriktning.

Lilian Olausson började i augusti som församlingshemsvärd i Munkegärdekyrkan:

”

Barnarbetet ligger mig varmt om hjärtat. Det är det vi bygger på, barnen. Jag är kyrkvärd i Ytterby och har varit med i söndagsskoleverksamheten där. Det är roligt att få berätta om Gud på ett sätt som barnen förstår, blir nyfikna på och tycker är roligt Nu senast har jag arbetat på den kristna montessoriförskolan i Solberga.

Jag bor i Kareby, är gift, har tre barn och snart fyra barnbarn. Barnbarnen är en av anledningarna att jag ville jobba mindre. Här kommer jag att arbeta halvtid.

10

Berätta om något som medlemmar i din nomineringsgrupp åstadkommit i församlingsarbetet under åren sedan förra valet.

I samarbete med andra nomineringsgrupper i kyrkoråd och kyrkonämnd har vi kunnat utveckla och driva olika verksamheter framåt t.ex. musik- och körverksamheten har en bredd som lockar många. Men också nya ungdomsgrupper har tillkommit och ledare för dessa har anställts. Både Uppdrag Medmänniska och Kontakten har funnit en etablerad arbetsform.

.

I Munkegärde kommer jag att vara med i Café Munken, öppna förskolan, sköta inköp och en del annat.

Det skall bli roligt att jobba även med ungdomar från högstadiet. Roligt med barn och unga som inte har några fördomar mot kyrkan, utan kommer hit och fikar när det är rast på skolan.

Jag har inte varit mycket i Munkegärde tidigare, men ser fram emot att jobba här. Det är ett spännande och mycket varierat område och det blir mer intimt och ”vanligt” i en så här liten kyrka. Steget mellan att komma till en verksamhet i församlingshemmet och till själva kyrkan blir kortare.”

.

berättat för linus åsemyr

Kastalakyrkans Vitryska Sommarläger text: linus åsemyr foto: lars andreasson I början av augusti var 24 barn från Grodno-regionen i västra Vitryssland på läger i Sundhammar. Under två veckor fick de uppleva svensk sommar med bad och utflykter och fick en paus från de svåra förhållanden de har hemma.

R

oland Gustafsson, ordförande i föreningen Kastalakyrkans Vitryska Sommarläger, berättar om sommarens läger och föreningens arbete.

Under lägret är det omkring 60 personer som jobbar olika skift. Bland annat 7 sommarungdomar från Kungälvs kommun. Varje dag är det omkring 40 personer som äter mat på lägret. Lägret finansieras med gåvor, sponsorer och ideellt arbete.

En av de första programpunkterna på lägret var ett besök i föreningens lager där man samlar kläder, leksaker och annat som skall skickas i hjälpsändningar till Vitryssland. Där har de som sorterar

det insamlade under året lagt undan en del av de bästa barnplaggen och inför lägret hade de ställt iordning en liten ”butik” med provrum och ställ fulla av kläder. Barnen fick var sin väska och ryggsäck att fylla med allt de behövde för sommarlägret. Vissa barn från speciellt fattiga familjer fick extraväskor för att kunna ta hem lite mer kläder till sig och sina syskon.

Simundervisning var en återkommande aktivitet på lägret. Simkunnigheten är låg i Vitryssland. En annan sak som återkom var sång. Barnen sjöng tillsammans och framträdde i flera olika sammanhang. Bland annat i Sommarkyrkan i Ytterby församlingshem och i en gudstjänst i Kastalakyrkan.

Efter gudstjänsten i Kastalakyrkan fick barnen besöka svenska familjer och bekanta sig med svenska barn.

På lördagen i första veckan plockade Stefan Abrahamsson och hans besättning på Elida upp barnen i Marstrand och de seglade tillsammans söderut, in under Älvsborgsbron till Göteborg. Två dagar senare var det åter dags för en 11

Göteborgsutflykt, denna gång till Liseberg. Besöket på nöjesparken blev en av veckans höjdpunkter.

En annan höjdpunkt var den sista lördagen då barnen besökte räddningstjänsten där de fick åka brandbil och träffa en polishund som visade upp sina färdigheter.

Måndagen 12 augusti var det slutligen dags att resa hemåt. Resan med buss och färja tar två dagar. Förutom minnen och väskor med kläder fick varje barn med sig ett fotoalbum med omkring 100 bilder från lägret.

Men kontakten med Sverige tar inte slut där. Roland berättar att de följer upp vad som händer med barnen. Och när det går hjälpsändningar härifrån åker ofta några från föreningen med.

Och nästa år vecka 31 och 32 är det dags för nya barn att komma på sommarläger i Sundhammar.

Vill du veta mer om Kastalakyrkans Vitryska Sommarläger, om hur du kan hjälpa till eller skänka saker till föreningens hjälpsändningar, se hemsidan: www.vitryska.se

.

Välkommen I kyrkan finns mötesplatser för alla åldrar och för dig som söker en djupare gemenskap. Här är en kort översikt över sådana mötesplatser i Kungälvs och Ytterby församlingar i höst. För mer utförlig info ring oss eller gå in på hemsidan.

Musik - barn från 6 år

För de yngsta

Babymassage 1-6 mån Kungälvs församlingshem tisdagar 11-12.30 eller 13.30-15, första kursstart 3/9.

Babyrytmik 0-1½ år Kastalakyrkan torsdagar 13.30-15, start 29/8 Öppen förskola 0-6 år Ytterby församlingshem tisd & torsd 9.15-12, start 27/8 Kastalakyrkan torsdagar 9.30-12, start 29/8 Kungälvs församlingshem fredagar 9-12, start 30/8 Munkegärdekyrkan onsdagar 13-16, start 4/9

till en aktiv höst i Kungälvs och Ytterby församlingar!

Ungdom

Barnkör 6-8 år Kungälvs församlingshem tisdagar 16.30-17.15, start 27/8

”Profeten Jesaja” Kungälvs församlingshem fyra tisdagar 18.30, start 24/9

Stella-Nova I 8-10 år Kungälvs församlingshem tisdagar 17.30-18.30, start 27/8

Café Munken Munkegärdekyrkan tisd & fred 10-13, start 23/8

”Paulus testamente” Ytterby församlingshem fyra tisdagar 18, start 10/9

Stella-Nova II från ca 11 år Kungälvs församlingshem onsdagar 15.30-16.30, start 28/8

Konfirmand

Caféer & gemenskap

Barnmusikalprojekt 6-9 år Munkegärdekyrkan, första övning 25/9 Barnlovsångsteam Munkegärdekyrkan tisdagar jämna veckor 18.30-19.30, start 3/9

www.konfirmandikungalv.com

Gemenskapskaffe ibland med dag­ ledigträff eller bibelstudier.

Kungälvs församlingshem onsdagar 11, start 4/9

Kungälvs kyrkas kammarkör Kungälvs församlingshem torsdagar 19-21.30, start 22/8

Sopplunch Munkegärdekyrkan torsdagar 12.30, start 5/9

Kastalakören Kastalakyrkan onsdagar 18.30-20.30, start 28/8

Torsdagscafé med lunch & föredrag en gång i månaden.

Ytterby församlingshem torsdagar 10.30-12.30, start 5/9

Tro & liv

Tala film, tala liv Film & samtal.

Kungälvs församlingshem två kvällar: tisdag 15/10 kl 19 och söndag 15/12 kl 18.

Familj

PREP: Friskvård för parrelationer Ytterby församlingshem start 12/9

Efter-skolan-grupper Torsdagsklubben 6-9 år Kastalakyrkan torsdagar 14-17, start 29/8

PAX skolår 1-3 Ytterby församlingshem måndagar 13.30-16.30, start 26/8 Max 25 platser Taddaios 10-12 år Kungälvs församlingshem fredag jämn vecka 15-17, start 6/9

Inspirationskvällar Kastalakyrkan fyra tisdagar 18.30, start 10/9

Barnkör från 7 år Kastalakyrkan tisdagar 16-17, start 3/9

Barnkör från skolår 4 Ytterby församlingshem måndagar 16.30-17.30, start 2/9

Musik - ung & vuxen Riverside Gospel Ytterby församlingshem måndagar 19-21.15, start 2/9 12

Ytterby Ytterby församlingshem måndagar udda veckor kl 16, start 26/8 Kungälv Kungälvs församlingshem tisdagar udda veckor kl 11, start 10/9

Lovsångsteam Kastala- och Munke­gärdekyrkan kontakta oss för mer info

Kungälvs kyrka sönd 11 bön onsd 18.30 (fr.o.m. 19/9) Kastalakyrkan sönd 10 mässa tisd 20.30 Munkegärdekyrkan sönd 17 öppet för bön onsd 20-21

Antal gudstjänstbesök

50 262

Nästan hälften av dessa besök gjordes i våra 233 huvudgudstjänster 2012.

Resten gjordes i våra 969 andra gudstjänster, till exempel veckomässor, kvällsgudstjänster, andakter på äldreboenden eller i samband med kyrkliga handlingar.

Alphakurs Ytterby församlingshem tisdagar 19, introduktion 1/10.

Ytterby kyrkokör Ytterby församlingshem torsdagar 19-21.30, start 29/8

Ytterby kyrka sönd 10 & 18

Arbetskretsar

Ionainspirerade samtalskvällar fyra tisdagar 18.30, start i Inspirationskväll i Kastalakyrkan 10/9

Barnkör lågstadiet Ytterby församlingshem måndagar 13.30-14.10 i PAX, start 26/8

Gudstjänster

Vardagscafé Kastalakyrkan onsdagar 10.30-12.30, start 4/9

Ungdomskören Sonora Kungälvs församlingshem torsdagar 17.30-18.45, start 29/8

Barntimmar 3-5 år Kungälvs församlingshem måndagar 10-12, start 2/9

Mamma-baby-lunch Ytterby församlingshem fyra onsdagar 11.30, start 11/9

Bibelstudiegrupper

Ungdomsgruppen Kefas Kastalakyrkan fredagar 19, start 6/9

Lovsångs- och förbönsgudstjänst Munkegärdekyrkan en söndag i månaden kl 17, start 20/10

Kyrkliga handlingar i våra församlingar 2012 139 Döpta 75 Konfirmerade 14 Vigslar eller välsignelser av

Samtal i centrum Kyrkstugan fyra onsdagar 18.30 start 4/9.

borgerlig vigsel 151 Begravningsgudstjänster

13

korta nyheter. Kontakt Växel/expedition

Vad får jag som medlem?

Nu i kyrkovalstider handlar mycket om att medlemmarna i Svenska kyrkan får vara med och bestämma om hur kyrkan skall styras. Men rätten att rösta är givetvis inte enda, eller främsta, anledningen att vara medlem.

Vad får jag?

2009 genomförde SKOP en undersökning bland församlingsmedlemmarna i Kungälv och Ytterby. Bland annat ställdes frågan: ”Man kan vara medlem i Svenska kyrkan av flera olika skäl. Vilket är ditt främsta skäl?” Det vanligaste svaret var ”För att få tillgång till fria tjänster som t.ex. dop, vigsel, begravning eller familjerådgivning”. Nästan en tredjedel, 32 %, hade det som främsta skäl att vara medlem.

Inbjudan till dop, vigsel, konfirmation eller begravning var också det vanligaste skälet att besöka en kyrka. Över hälften, 58 %, sa att det var deras främsta skäl.

Det är främst när det gäller kyrkliga vigslar och begravningar som medlemskapet har betydelse på ett individuellt plan.

Vad får vi tillsammans?

Det mesta av vad kyrkan har att erbjuda är sådant som vi har tillgång till tillsammans. I undersökningen 2009 angav många, 25 %, ”för att värna om kyrkan som kultur- och traditionsbärare” som sitt främsta skäl att vara medlem.

Många traditioner finns med som del i alla de gudstjänster som firas i våra församlingar. Både på söndagarna och under veckorna firas gudstjänster i församlingarnas kyrkor dit alla är välkomna att vara med. I Kungälv och Ytterby har vi värnat om olikheterna mellan de olika kyrkorna. Det gör att det finns ett väldigt brett gudstjänstutbud i församlingarna.

I gudstjänsterna är det ofta mycket musik. Oftast är det våra egna musiker,

Andel i Kungälv och Ytterby som är medlemmar i Svenska kyrkan

72% Kan jämföras med riksgenomsnittet 67,5%.

Antal musikgudstjänster

41

Omkring 3 900 besökte musikgudstjänsterna.

Dessutom bjöds det på levande musik vid flera församlingskvällar, dagledigträffar och liknande.

Kyrkoherde Martin Lindh Kyrkogårdsförvaltningen Sjukhuskyrkan Uppdrag medmänniska Kontakten, Torggatan 5

Deltagare i barnoch ungdomsgrupper

455

Präster och diakoner samlade under festhögmässan i Mimershallen 28 juli.

Sommarens Oasmöte

Allt från barn i babymassagegrupper för nyfödda till ledarutbildningar för 20-25 åringar. Nästan hälften är barn i söndagsskolor. Näst största åldersgruppen är ungdomar 16-19 år.

22-28 juli var det Oasmöte i Kungälv.

För Svenska kyrkan i Kungälv och Ytterby innebar det bland annat att vi hade morgonmässa varje dag i Kungälvs kyrka, att det hölls en rad seminarier i våra lokaler och att söndagens huvudgudstjänst firades gemensamt i Mimershallen i form av en festhögmässa som samlade 1735 personer.

I samband med det stora ”vuxen-Oasmötet” hölls det möten för barnen med Youngsters. Ungdomarna hade ett eget läger, Ungdoms-Oas. Dessutom fanns i år De brustnas camping, ett fristående läger med mer diakonal inriktning.

Nästa sommar, vecka 30, är det dags för Oasmöte i Kungälv igen. Information om detta kommer att finnas på hemsidan oasrorelsen.se

Besök i öppen barnoch ungdomsverksamhet

9 574

Här finns till exempel babyrytmik, Öppna förskolan, Café Munken och påskvandringar med skolklasser. Vuxna som kommer till den öppna barn­ verksamheten är inte räknade här.

Antal medlemmar i körer och musikgrupper Fördelade på 17 grupper, från stora körer till små lovsångsteam.

körer och musikgrupper som spelar och sjunger. Men det är inte ovanligt att artister utifrån är här på musikgudstjänster och församlingsaktiviteter.

Kyrkan är också en samlingspunkt för den som vill umgås, samtala och lära sig saker. Både på dag och kvällstid finns det föredrag, bibelstudiegrupper, samtalsgrupper, bönegrupper, arbetskretsar, gemenskapscaféer och kurser. Då och då ordnas det även resor.

Vad får andra?

Mycket av vad kyrkan gör är sådant vi helst tänker att bara andra behöver. Det kan handla om familjerådgivning eller sorgegrupper. Det kan också handla om arbete bland missbrukare, hemlösa och 14

fattiga, både här i Sverige och utomlands. Här i Kungälv sker mycket arbete tillsammans med Pingstkyrkan och Missionskyrkan. Till exempel drivs Kyrkornas Omsorgscentrum gemensamt.

Tillsammans med de andra kyrkorna hålls det även regelbundna andakter och gudstjänster på äldreboenden och på sjukhuset.

Att vara medlem

Du som är medlem, tag vara på allt Svenska kyrkan har att ge och kom ihåg allt du får vara med och stödja som medlem. Är du inte redan är medlem men vill gå med är du välkommen att kontakta pastorsexpeditionen eller någon av våra präster.

.

Kyrkoherde Martin Lindh och biskop Andrew Watson från Engelska kyrkan i processionen som inledde festhögmässan. Med i processionen var även barn, dansare och alla medverkande präster och diakoner.

En dag för dig som sörjer

Pastoraten i Kungälvs kommun ordnar tillsammans en dag om sorg i Kastalakyrkan 5 oktober. Under dagen finns tillfälle att lyssna, reflektera och tala med andra i en liknande situation. Mer information finns i kyrkorna och på hemsidan. Frågor och anmälan till diakon Sven-Börje Andersson, 0303-37 70 63.

Sorgegrupp för barn

I november planerar Sjukhuskyrkan att tillsammans med Psykiatrin i Stenungsund att starta en sorgegrupp för barn. Den kommer att rikta sig till barn som förlorat en förälder eller ett syskon.

Mer information kommer att komma på sjukhuset, hemsidan och i kyrkorna.

Vill du redan nu ställa frågor kring detta så går det bra att ringa till Marie Pervik, Sjukhuskyrkan Kungälvs Sjukhus, telefon 073-707 70 22.

37 70 00 37 70 01 37 70 51 988 35 37 70 25 21 13 50

Kungälvs kyrka/förs.hem 37 70 00 Präst Andreas Pervik 37 70 11 Diakoner Christina Gustafsson och Maria Röjås 37 70 13 Familjediakon Christina Carlsson 37 7014 Organist Lena Brattgård 37 70 12 Vaktmästare Magdalena Moberg

073-707 70 03 Kastalakyrkan 37 70 35 Präst Peter Frykman 37 70 31 Diakon Eleonor Evenbratt 37 70 33 Kantor Kristina Sikström 37 70 32 Pedagog Jonas Edsberger 37 70 34 Vaktmästare Yvonne Kårlin-Larsson

070-203 08 85 Munkegärdekyrkan 37 70 45 Präst Sigvard Möller 37 70 41 Kantor Åsa Gunnervik 37 70 42 Vik. pedagog Camilla Björkman 37 70 42 Församlingsvärd Lillian Olausson 37 70 45 Ytterby kyrka/förs.hem 37 70 69 Präst Tord Nordblom 37 70 61 Diakon Sven-Börje Andersson 37 70 63 Organist Torvald Petersson 37 70 62 Familjediakon Ulrika Algesund 37 70 64 Barnledare Anna Hansson 37 70 64 Pedagog Mattias Wodlén 37 70 67 Präst Per-Olof Holm 073-707 70 21 Kantor Åsa Gunnervik 37 70 71 Vaktmästare Tomas Danielsson och Lena Eliasson 37 70 66

Kyrkobladet delas ut till alla hushåll i Kungälv och Ytterby fyra gånger om året. Utgivningsplan 2013, Årgång 6: mars (nr 1), juni (nr 2), september (nr 3) och december (nr 4).

I redaktionen: Martin Lindh (ansvarig utgivare), Linus Åsemyr (redaktör), Johannes Alvlinder, Sven-Börje Andersson och Martha Wihlborg.

Saknar du eller någon du känner Kyrkobladet i brevlådan? Är det något i bladet du skulle vilja läsa mer om?

Hör av dig till redaktören på telefon 0303-37 70 04, eller mejla på linus.asemyr@svenskakyrkan.se Fler kontaktuppgifter på baksidan.

15

Kyrkoval.

Tillsammans gör vi kyrkovalet

ODR Samhällsinformation

S

öndag den 15 september 2013 är det kyrkoval. I Svenska kyrkan är det val vart fjärde år och alltid den tredje söndagen i september.

Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och beroende av människors engagemang.

Alla är välkomna att vara med, ta initiativ och dela ansvar.

I kyrkovalet väljer du de personer som ska få förtroendet att styra kyrkan de kommande fyra åren. Direkta val sker till kyrkofullmäktige i församlingen eller i pastoratet, till stiftsfullmäktige i stiftet och till kyrkomötet på den nationella nivån. För att du ska få rösta ska du senast på valdagen fylla 16 år, du ska vara medlem i Svenska kyrkan och vara folkbokförd i Sverige den 1 augusti 2013 (då röstlängden fastställs).

De grupper som deltar i kyrkovalet kallas för nomineringsgrupper. Det är sammanslutningar och intressegrupper formade för att delta i kyrkovalet.

På kyrkovalets webbplats www.svenskakyrkan. se/kyrkoval kan du se vilka grupperna och kandidaterna är.

De röstberättigade får sitt röstkort omkring den 28 augusti 2013. På röstkortet finns uppgifter om vilken vallokal du ska rösta i och vilka val du har rätt att rösta till. Den 15 september 2013 har vallokalerna i Kungälv och Ytterby öppet klockan 9–20 utom under gudstjänsterna. Information om öppettider och lokaler finns på röstkortet. Förtidsrösta går det att göra i hela landet på vissa pastors- och församlingsexpeditioner, så kallade ex-

Rösta

15 september 2013!

Besöksadress pastorsexpedition: Fredriksbergsgatan 12 i Kungälv Postadress: Box 344, 442 10 Kungälv. Telefon: 0303-37 70 00 Öppettider: mån-tor 10-12, 13-15, fre 10-12. E-post: kungalv.pastorat@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/kungalv www.facebook.com/kungalv.ytterby

peditioner för förtidsröstning, vardagar den 2–11 september 2013. I Kungälv kan du göra det på pastorsexpeditionens ordinarie öppettider, plus lördag förmiddag och kvällstid på måndagarna. Det är också möjligt att förtidsrösta genom brevröstning och där det finns särskilda röstmottagningsställen. På pastors- och församlingsexpeditioner hittar du information om röstningslokaler, öppettider och material för brevröstning. För den som blir förhindrad att besöka vallokalen är budröstning möjlig. Det är möjligt att personrösta, du kan markera de tre personer som du helst vill se valda.

När vallokalerna stänger görs direkt en preliminär röstsammanräkning.

Vartefter de preliminära resultaten blir klara presenteras de på kyrkovalets webbplats. Ansvaret för den slutliga rösträkningen har stiften.

På kyrkovalets webbplats hittar du som röstberättigad all information du behöver om kyrkovalet.

.

www.svenskakyrkan.se/kyrkoval