Amos nr 1 2015

GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL

# 1 • feb 2015 AMOSMAGASIN.SE STÖRST PÅ LIVSFRÅGOR OCH KRISTEN TRO

6

SÄTT ATT MÖTA KLIMATHOTET

SPECIAL: ÄR HEMMET DIN BORG? Läs läxor i Tensta

Döden – nu på kafé

Splittrad

Gustaf Hammarsten slits mellan ytan och djupet

RETRO. NY FRUKT PÅ GAMMALT VIS AM28-0213-A-001-01B.indd 1

2015-01-30 14:47

ÖPPNA DIG

DET VAR VINTER. Hon hade gått upp på den

is­kalla vinden i ett ärende. Bland alla bekanta kartonger anade ögonen något främmande.

Hon närmade sig försiktigt. Där, i en öppen trälåda, låg ett barn. En frusen bebis. Det var hennes dödfödda, namnlösa syskon. Placerat i kylan i väntan på att tjälen skulle gå ur jorden.

Inte så långt senare fick hon en levande, namngiven lillasyster – min mormor – att dela både uppväxt, vuxenliv och ålderdom med.

Men bilden av det frusna barnet lämnade henne aldrig. Liksom bilden av när hon berättade det för mig för alltid är fryst i mitt minne.

I ett annat århundrade i en annan del av världen bär förtvivlade fäder sina döda barn inför journalisternas kameror. Flickor och pojkar som frusit ihjäl eftersom föräldrarna varken har eld eller filtar att värma dem med.

Jag talar om flyktingströmmen från Syrien, den värsta flyktingkrisen i modern tid, som innebär att barn tvingas uppleva åsynen av sina nedfrusna systrar och bröder. Givetvis kommer de bilderna aldrig lämna dem.

KAN MAN JÄMFÖRA livet på en välmående väst-

götsk bondgård i början av 1900-talet med tillvaron i ett plasttält vid gränsen till Pakistan en minusgradig januarinatt 2015? Nej. Bara frågan känns provocerande. Men genom våra mest personliga berättelser kan vi närma oss andra.

Ana erfarenheter och behov.

Fastan, som inleds den 18 februari, handlar om att öppna sig. Jag avstår mitt överflöd för att minska andras lidande.

Jag låter skikten i mitt minne bli en dörr till ökad mänsklighet.

KRISTINA LINDH

I detta nummer: 4 6 9 10 12 17 18 20 22 26 27

Spaning: Retroteknik Gustaf Hammarsten På gång: SM i fågelholk Läxhjälp över gränserna Special: Hemkänsla Fråga Olle Gäst hos sikherna Kultur Klimatfasta Lockande änglar Helena von Zweigbergk

2

AM28-0213-A-001-01B.indd 2

noterat

rapporterat

TACK FÖR UPPLYSNINGEN

Senaste nytt: reflexväst för hönor. Äntligen begriper vi psalmen om att Gud är en hönsmamma som får alla att känna sig sedda.

Det finns ingen­ ting som heter en vanlig männi­ ska, inuti var och en finns en dåre, en byråkrat, en narko­man, en ängel och allt vad du vill.

DASSIGT

Andres Serrano sänkte ner ett krucifix i kiss. Nu har artisten Katsu porträtterat Facebookgrundaren Mark Zuckerberg i bajs. Frälsare kommer och går, kroppsvätskekonsten består.

!

Författaren Bodil Malmsten på Twitter

KUNSKAPSLYFT

Blir man smartare av sin smartphone? Tveksamt, säger du.

Troligtvis, säger den som lever i Kenya. William Jobe vid Högskolan i väst har studerat mobilanvändningen i ett av världens fattigaste områden, slummen i Nairobi. Han visar hur mobilen suddar ut gränserna mellan traditionellt lärande och informell kunskapsinhämtning. På så sätt får människor i utvecklingsländer möjlighet att utbilda sig själva och förbättra sin livskvalitet.

För religion och teknik gäller samma: I sig är de neutrala, det är människan som avgör om de används i gott eller ont syfte.

Plåta ännu en selfie eller lära sig nåt nytt? Valet är vårt.

FOTO: JANERIK HENRIKSSON / TT

intro

Ann Söderlund

programledare och aktuell med Djävulsdansen, en bok om hur man blir fri från medberoende.

Boken är en uppföljning av tv-serien från i höstas.

Den fick ett enormt genomslag. Varför?

– Den upprättade många. Berättelser om alkoholism har alltid haft fokus på den som dricker, inte på de som står bredvid. När vi gjorde serien kände vi att vi gick om kring med en stor kollektiv hemlighet. All skam, skuld och arvssynd man bär på som anhörig – behovet att prata om detta är enormt!

Vad finns i boken som inte fanns i serien?

– Boken är en peppbok. Den har en parlör, test och övningar. Man får lära sig var på medberoendeskalan man befinner sig. Man får också lära sig att hålla fast vid sitt oberoende när man gått vidare. Det kan vara svårt, precis som man kan vara nykter alkoholist kan man vara nykter medberoende.

Hur vet man att man är medberoende?

– När det känns som hjärtat och hjärnan är kid­ nappad av den andre. När man fixar och ordnar för andras skull men inte har en aning om vad man själv vill. Jag hamnade gråtande som ett barn hos

en medberoendeterapeut som frågade ”Vad vill du?”. Jag hade ingen aning. Mitt liv var helt inriktat på min pappa, mina barn… Som medberoende tullar man lätt på sin moral. Folk får bete sig lite hur som helst mot en, det kan vara allt ifrån sexuellt till yrkes­ mässigt.

Vad är nyckeln till att orka ta itu med sitt med­ beroende?

– Insikten om hur stark drogen är hos den som man älskar. Du kan inte vinna mot drogen om inte den andre vill.

Vad har du lärt dig av arbetet med programmet och boken?

– Att man kan få tillbaka sitt liv. Man kan få en nor­ mal relation. Men man får det inte om man sitter på kammaren, man måste söka professionell hjälp, gå på möten, prata med vänner. Omvärlden har också en skyldighet att tala. Men det är svårt – vi älskar vår sprit i det här landet.

KRISTINA LINDH

www.amosmagasin.se E-post redaktionen@amosmagasin.se Postadress Amos, Box 22543, 104 22 Stockholm Telefon 010-199 34 00 Chefredaktör/ansvarig utgivare Svante Fregert Redaktör Kristina Lindh Biträdande redaktör Brita Häll Produktionschef Lotta Petersson Tryck/distribution Nina Rydh Malmqvist Marknadskontakt Sofia Määttä 08-743 65 05 Annonser Display i Umeå tel 090-71 15 00 Tryck V-TAB Örebro. För icke beställt material ansvaras ej.

Omslagsbild Thron Ullberg NÄSTA NUMMER: MÖT OSS IGEN DEN 27 MARS Amos är en tidning om livsfrågor och kristen tro. Upplagan är i genomsnitt 250 000 exemplar. Tidningen leds och produceras av en fristående redaktion på Verbum AB. När du får tidningen hem i brevlådan, är den betald av Svenska kyrkan på din ort, som också producerat den lokala bilagan.

AMOS # 1 . 2015

2015-01-30 14:47

FOTO: JANERIK HENRIKSSON / TT

Berlin. Blöt konferens Den spanske konstnären Isaac Cordals sorgsna gubbar skapar uppmärksamhet världen över. Små portföljbärande män som placeras i tidens brännande miljöer – en krigsdrabbad stad i ruiner, en klimatkonferens på väg att drunkna. Tolkning: En mänsklighet som kan men inte vill.

FOTO: ISAAC CORDAL

FOTO: ISTOCKPHOT O

listat v

prylar PÅ LEK OCH ALLVAR. Amos tipsar om produkter som brottas med livsfrågorna.

Hundar välkomna HUNDEN OCH HIMLEN 1

Får man ta hunden med sig in i himlen, undrade Hasse ”Kvinnaböske” Andersson i sin 80-talshit. Och strax före jul spreds världsnyheten att påven besvarat frågan med ett ja: djur har en odödlig själ. Djurägare blev glada, vegetarianer triumferade. Men himlahunden visade sig vara en nyhetsanka.

MÅLARBOK FÖR VUXNA. Färglägg vuxenlivets vedermödor.

HUNDEN OCH HIMLEN 2

En mer konkret plan på att ta hunden med sig in i himlen hade amerikanska Connie Lay, som gick bort under senvintern. Hennes sista önskan var

DEPPIGA KAKOR. Pop upshop säljer kakor i grått och svart. Överskottet går till kampen mot psykisk ohälsa.

ASKHÅLLARE. För askonsdagen, då stoftet stryks som ett kors på pannan.

AMOS # 1 . 2015

AM28-0213-A-001-01B.indd 3

att schäfern Bella skulle avlivas och kremeras ihop med matte. Varken folkstorm på Twitter eller egen Facebooksida kunde rädda Bella.

HUNDEN OCH HIMLEN 3

I Vännäs, Västerbotten, får man åtminstone ta hunden med sig in i sin Gudsrelation. I slutet av januari ordnade Svenska kyrkan bönepromenader i samband med den årliga böneveckan.

Hundar välkomna.

noterat 80-ÅRSKRIS Gruvar du dig för åldrandet? Sluta genast.

Våra förväntningar på åldrandet påverkar nämligen hur vi åldras, hävdar läkaren och professorn Sharon Horesh Bergquist på nyhets­ sajten CNN. Fem möjliga fördelar med att tänka positivt om oss själva som gamla, enligt Horesh Bergquist: Vi kan förlänga livet. Vi ökar chanserna att högt upp i åren klara oss själva. Vi blir mer motiverade att motionera. Vi behåller lättare vårt goda minne. Vi minskar risken för hjärtproblem.

En fin möjlighet att påverka ditt liv – eller ännu ett exempel på att dålig hälsa är ditt eget fel? Säkert är att 80-årskrisen närmar sig med stormsteg.

2

sekunder minst, och 3 som mest. Det är längden på det berömda nuet som vi alla uppmanas att leva i. Blixtsnabbt kan det inte vara för då hinner vi inte uppleva det, konstaterar psykologisk och neurovetenskaplig expertis.

3

2015-01-30 14:47

FOTO: DEJAN CEKANOVIC

spaning Bakåt marsch. Gammal teknik rostar aldrig. Nu upptäcker vi nya sidor hos utdömda uppfinningar.

KAN DU HÖRA knattret av en gammal skrivmaskin? Då är du antingen bra på att återkalla svunna ljud i ditt inre – eller anställd av New York-polisen.

Där laddade man nämligen så sent som 2009 upp med skrivmaskiner för en miljon dollar. Både elektriska och manuella.

Orsaken är den bristande data­ säkerheten. Risken för intrång av hackers är så stor att vissa myndigheter är beredda att gå tillbaka till den gamla tekniken. Förutom polisen i New York även den ryska säkerhetstjänsten, och den tyska regeringen funderar på att följa deras exempel.

På tidningen The Times i London experimenterar man med att köra ut skrivmaskinsljud i högtalarna på redaktionen när det närmar sig deadline. För vem vet, kanske journalister jobbar effektivare med gammaldags knatter och pling i öronen? Och skådespelaren Tom Hanks har skapat en app för surfplattan där användaren kan låtsas sitta vid en handjagare av äldre årsmodell.

EN NYGAMMAL PRODUKT i samma anda är telefonluren som nu kan köpas och pluggas in i mobilen.

Snygg och rolig. Samt greppvänlig och med stadigare ljudåtergivning.

Den nya vågen för äldre teknologi handlar om både säkerhet, funktion och finess. Men också om ett ifrågasättande av vilka värden som är viktiga. Snabbast, nyast, lättast att dela och sprida behöver inte vara rätt i alla

lägen. Att saker går fort är inte viktigt jämt. Det vi skapar, tillverkar eller förmedlar kan till och med bli bättre, säkrare och mer genomtänkt om det görs som man gjorde förr.

Som Siobhan Lyons, lärare i media och kulturella studier vid universitetet i Macquarie, skriver i Washington Post: ”Den långsamma återgången till äldre teknologi kan faktiskt ses som

progressiv, eftersom den prioriterar innehåll framför medium, kvalitet framför snabbhet och sekretess framför spridning.”

Det äldre teknologi kan hjälpa oss med är att hjärnan tvingas s a k t a i n – och då stimuleras både intellektet och kreativiteten, menar Siobhan Lyons. Något som allt ifrån konstnärer till politiker har börjat inse.

Två välkända exempel på kreativa nyupptäckter är skivspelaren och den analoga kameran. De har inte bara nostalgiskt värde utan levererar också en ljudkvalitet för finsmakare samt bilder som är svårare att manipulera.

Gammal teknologi dammas av också inom bland annat oljeindustri och elektroteknik. Bakåt marsch-trenden är så bred att den utmanar hela vårt sätt att se på teknisk utveckling. David Edgerton, professor i teknisk historia vid King’s College i London, har ägnat boken The Shock Of The Old: Technology and Global History since 1900 åt att analysera hur och varför.

HANS BUDSKAP ÄR att vi alltför länge

LYSANDE ÅTERKOMST. SÄKER ÅTERKOMST. Gamla

hederliga skrivmaskiner är svaret på ohederliga dataintrång.

BILDAD ÅTERKOMST.

Gammaldags teknik ger fotografen mer kontroll över originalen.

Neonskyltar har aldrig varit populärare, nu även i hemmiljö.

GIFTFRI ÅTERKOMST. SKÖN ÅTERKOMST.

Skönare för handen och lättare att pricka mikrofonen när man talar i telefon.

Grönt producerat enligt äldre metod är bättre för miljön.

NJUTBAR ÅTERKOMST. Ljudkvalitet för finsmakare med återgång till gammal vinyl.

varit fixerade vid nya tekniska uppfinningar. Vi har utgått ifrån att uppfinnare är ”före sin tid”. Trott att den tekniska utvecklingen bara går snabbare och snabbare och att det nya blir allt kraftfullare. När vi i själva verket alltid har använt nytt jämte gammalt, återupptäckt gamla uppfinningar och förfinat gammal teknologi.

Med de glasögonen på vår samtid ser man att en hel del gammalt aldrig har skrotats, medan annat har gjort comeback. Masstillverkningen av cyklar har aldrig slutat, trots konkurrensen från en rad yngre och snabbare färdmedel. Stenugnen har vi välkomnat tillbaka. Och en viktig sak: ekologisk matproduktion. Ålderstigen teknologi till heders igen. Det som krävdes var bara lite insikt i nya hot mot ett mycket gammalt jordklot.

BRITA HÄLL

aktuellt Allt fler ringer prästen

Jourhavande präst fick under 2014 ta emot över 80 000 samtal. Det är en ökning med över 10 000 jämfört med året innan.

FOTO: ISTOCKPHOTO

4

AM28-0213-A-001-01B.indd 4

Som orsak framhålls ökad utsatthet i Sverige och en växande oro över världsläget. Även samtal om psykisk ohälsa har ökat märkbart.

Kyrkolokaler kan bli asylboende

I takt med att behovet av lokaler för asylsök­ande ökar har Migrations­ verket tagit fram ett förslag på hur kyrkans församlingshem och kursgårdar ska kunna

användas för människor på flykt, skriver Kyrkans Tidning. Modellen inne­ bär att Migrationsverket står för kostnaden för de stödpersoner som kyrkan vill ska finnas på sådana boenden.

Det är församlingarna själva som avgör om de vill upplåta sina lokaler.

Klimatprisade inveseterimngar

Svenska kyrkan har fått pris för sina klimatsmar­

har utvecklats bättre än index. Priset heter CFA Sweden ESG Award, och delas ut av CFA Society Sweden, ett forum för finansanalytiker.

ta investeringar. Priset delas med bland andra Fjärde AP-fonden. Kyr­ kans omställning till mer klimatsmart aktieför­ valtning inleddes för sex år sedan och satsningen

Dömd präst avkragad

Domkapitlet i Uppsala stift har beslutat att den präst som dömts för våldtäkt mot barn (en 14-årig konfirmand) inte längre är behörig som präst. Prästen har frivil­

ligt avsagt sig vignings­ tjänsten. Han har dock överklagat domen på fängelse i 2,5 år.

– Tingsrättens brotts­ rubricering och straffet känns ologiska, några månader senare hade prästens handlingar varit straffria, säger hans advokat Roger Hägg­ quist till Kyrkans Tidning.

Anmälan om överkla­ gan hade inte behand­ lats vid denna tidnings pressläggning.

AMOS # 1 . 2015

2015-01-30 14:47

Studera på Helsjön!

N Allmän linje N Musiklinje N Bibelkurser N Kyrkans grundkurs N Studiemotiverande Folkhögskolekurs, SMF

AKTUELLT HELSJÖN F O L K H Ö G S K O L A

WEBBPRIS

99:FRÄLSARKRANSEN AV GLAS Martin Lönnebo

Art nr 52634417, 52634387 (lilla)

Består av 18 pärlor med olika betydelser. En av Hemlighetspärlorna har i år fått en grön nyans.

Levereras i en presentpåse, finns i två storlekar

Upptäck möjligheterna på www.helsjon.se

Beställ enkelt och till bästa pris på verbum.se

KYRKOMUSIKERUTBILDNING som i kombination med pastoralteologisk termin för kyrkomusiker leder till kantorsexamen HELTID DISTANS HALVTID för dig med tidigare musikhögskoleutbildning FÖRBEREDANDE Sista ansökningsdag 15 april - Antagningsprov 27 – 28 april ORGELSPELARKURS 28 juli – 4 augusti (15-25år) ORGELLÄGER 30 – 2 augusti <15 år Ansökan senast 1 juni robert.ohman.osk@folkbildning.net 073-077 42 12

KYRKANS GRUNDKURS

Distans på halvfart med 9 samlingar (fredag em – söndag fm) För dig som vill ha grundläggande kunskaper om Svenska kyrkans tro och liv. Ansökan senast 15 april. jonas.johansson.osk@folkbildning.net 0491-768 110, 072-744 42 09 Gilla oss på facebook!

www.oskarshamnsfolkhogskola.se www.OskarshamnsFolkhogskola.se

AM28-0213-A-001-01B.indd 5

2015-01-30 14:47

6

– Min styrka är att jag snabbt läser av situationer. Baksidan är att jag fastnar vid ytan och har svårt att landa, säger Gustaf Hammarsten.

AM28-0213-A-001-01B.indd 6

AMOS # 1 . 2015

2015-01-30 14:47

porträttet Men herregud, hur lever vi! Både i verkligheten och på scen är Gustaf Hammarsten en pappa som drömmer om ett sannare liv men distraheras av tusen saker.

TEXT: KRISTINA LINDH FOTO: THRON ULLBERG

En dribbler sätter ner foten

EN KORT UTFLYKT till Hollywood där han

gjorde assistenten Lutz i den skruvade filmen Brüno ändrade inte nämnvärt på saken. 2013 medverkade han som lätt motvillig men i grunden förstående make till Frida Hallgrens kvinnosakskvinna i Fröken Frimans krig – tv-succén som får en uppföljning julen 2015. Och i vinter har bio­publiken kunnat charmas av Gustaf Hammar­stens godhjärtade före detta ficktjuv Kurre i Tjuvarnas jul.

AMOS # 1 . 2015

AM28-0213-A-001-01B.indd 7

Pjäsen som Orionteatern i Stockholm nu sätter upp är något helt annat. Det flygande barnet heter den. En nattsvart, barnförbjuden (!) musikföreställning som kombineras med såväl klubbkvällar som seminarium om livets mening i samarbete med Svenska kyrkan.

SAMTIDIGT ÄR DEN djupt vardaglig.

– Den är essensen av hur vi lever. Alla har en idé om att de vill till något annat. Därför missar vi nuet. Pjäsen handlar om något fruktansvärt och extremt men är ändå en spegling. Jag känner själv igen mig oerhört mycket.

En svart stadsjeep symboliserar ondskan, det vill säga vårt begär och våra borttappade prioriteringar.

– Det är en så tydlig bild. En suv mitt i stan! Hur onödigt är inte det när man bara åker en kort bit till jobbet.

Schysta värderingar. Medvetenhet och god vilja. Ändå går man lätt vilse. Gustaf Hammarsten växte upp med en pappa som var grafisk formgivare och en mamma som var fritidschef. Klimatet var lätt vänsterorienterat och om inte ordet ”solidaritet” kändes så löjligt stort skulle han använda det för att beskriva rötterna. Man vurmade för de svaga.

HAN KAN UTAN problem identifiera sig med

pjäsens föräldrar som lever i spännings­ fältet mellan drömmen om ett sannare liv och suget efter att hänga med på konsumtionståget.

– De flestas vuxenliv börjar med stora och kompromisslösa visioner. Det gjorde mitt också. Som ung skådis kunde jag vara rasande på folk som gjorde dålig teater. Jag fnyste över publikfriande uppsättningar

* GUSTAF HAMMARSTEN

Född 1967. Bor med sambo och tre barn i Stockholm.

Aktuell med Det flygande barnet på Orionteatern.

Tidigare filmer och pjäser: Tillsammans, Frökens Frimans krig, Våra vänners liv och Tjuvarnas jul. Var 2011 värd för Sommar i P1. Fick 2004 Cinema delle donne festivalpris för bästa skåde­spelare i Tillfällig fru sökes.

och skulle göra Sann Konst. Allt var så enkelt.

Med åren kommer känslan av att man ändå är värd lite bekvämlighet.

– Man tycker på nåt sätt att man har rätt att unna sig efter utkämpad kamp. Dessutom blir man ödmjuk och inser att mycket av den idealism man hade kretsade kring en själv. Att den mitt i all sin godhet var ett egoprojekt.

GUSTAF HAMMARSTEN HAR själv inte drabbats av nån katastrof. Han har ingen föreoch-efter-berättelse om krisen som ledde till nytt liv. Rannsakan är en långsam process, säger han.

– En av mina styrkor är att jag är en dribbler. Jag är snabb, läser av och fångar upp mycket impulser utifrån. Baksidan av det är att man fastnar vid ytan och aldrig landar. Det kämpar jag ständigt med.

För några år sen gjordes ett försök att hitta stillheten, zonen där man bottnar.

Upplägget var klassiskt: Köpa sommar­ stuga. Det hann dock inte gå många semesterveckor förrän han kom på sig själv med att s-p-r-i-n-g-a med verktyg mellan huset och ladan för att vinna tid. Varför? Det kan han inte svara på själv.

– Ett av skälen till att många inte lever som de vill är en sån trivial grej som att man glömmer bort att sätta ner foten i sitt eget liv.

Barn av sin tid. Nu som då. Sextiotalisten Gustaf Hammarstens första kontakt med scenen var en dos teaterskola för barn och en dos Magnus och Brasse-scener inför klassen. Då visste han inte att man kunde jobba som skådis, först någon gång efter tjugo halkade han in i branschen på riktigt.

FORTSÄTTNING

▼

GUSTAF HAMMARSTEN KASTAR sig mellan scen och verklighet. Eller för att uttrycka det mindre högtidligt: mellan repetition och lunch. Avståndet är minimalt. Teatern och restaurangen är grannar, och Gustafs liv och pjäspappans … ja, i praktiken lider han av samma åkomma som rollkaraktären han just övar in.

Låt oss kalla den Splittring. En välkänd farsot. Han tar en tugga ris och chili medan tankarna far, orden formar sig och blicken söker över lokalen. Vem kommer in genom dörren, vem går ut, vad PRATAR jag om egentligen och HUR blir man mer när­v­arande? Ändå har knappast det värsta hänt.

Gustaf Hammarsten är bara en skådis som försöker få ihop oregelbundna arbetstider med livet som trebarnspappa, vilket ofta slutar med att det mesta trots allt blir rätt okej.

Pjäsens familjefar drabbas värre.

– Han kör ihjäl sin egen son. Utan att ens märka det.

Sedan genombrottet i Lukas Moodyssons film Tillsammans har Gustaf Hammarsten typecastats som snäll kille. Hur det känts behöver jag inte fråga eftersom han i en lång rad intervjuer beskrivit tröttheten inför detta faktum.

7

2015-01-30 14:47

porträttet Ett omedelbart Halleluja-moment. Tänk att få springa runt och vara någon annan!

Skådespelarkonstens kärna och lockelse är just den, säger han. Leken där man gömmer och visar sig. Samtidigt.

– I de bästa stunderna visar man sig själv på ett sätt som man kanske inte gör någon annanstans. Men man gör det genom att gestalta någon helt annan.

EGENTLIGEN FINNS DET något väldigt ona-

turligt i att ställa sig upp och låta andra titta på en, menar Gustaf Hammarsten som själv var väldigt blyg som liten. Att prata med varandra så här över en lunchtallrik är socialt naturligt. Men att ställa sig upp och tala inför alla? Han tittar prövande ut över den fullsatta restaurangen. Man både vill och inte vill.

– Jag tror att det finns i alla. Vi vill lyssna och vara tillsammans på lika villkor men vi vill också vara den som får allas uppmärksamhet.

I min väska ligger gårdagens Dagens Nyheter, där Gustaf Hammarstens vän och kollega Johan Ulveson, som just kommit tillbaka till teatern efter en lång och omvälvande sjukdomstid, berättar om skammen som följer honom på scenen. Skammen för att han tar plats. Jag frågar Gustaf om han känner igen sig.

– Jag känner inte skam. Däremot kan jag känna rädsla. Det är en rädsla för min blyg-

het som gör att jag har ett uppdämt behov av att synas och vara i centrum på ett sätt som nästan kan ta över.

I de bästa stunderna visar man sig själv på ett sätt som man kanske inte gör någon annan­ stans.

NÅGRA BORD BORT sitter Lars Rudolfsson,

regissören med uppsättningar som Kristina från Duvemåla och Chess på cv:t. Vid ett annat sitter resten av ensemblen som nu intar Orionteatern med den tunga frågan om hur vi lever. Om en stund kommer de alla stå i teaterlokalen där scengolvet är en svävande jättematta gjord av bildäck.

Många skulle säkert säga att man inte kan sätta upp en pjäs om ett barn som blir överkört, säger Gustaf Hammarsten. Själv känner han att de riktiga grejerna är ännu viktigare än förr.

– Det här handlar om något som verkligen betyder nåt. Även när jag går på teater som vanlig besökare vill jag att det ska

FOTO: JESSICA GOW

Täppt i näsan? Förkyld?

Bihåleproblem?

Pollenallergi?

Gustaf Hammarsten tillsammans med Tea Stjärne och Gustaf Skarsgård som gjorde huvudrollerna i Tjuvarnas jul.

handla om något som får mig att fundera.

Vad värdesätter vi? Borde vi prioritera ett annat, bättre sätt? Frågorna är knappast nya.

Världens religioner har alla en metod som hjälper människan att backa några steg för att få perspektiv. Vi talar förstås om fastan.

Den vanligaste varianten, den där man avstår från mat, testade Gustaf Hammarsten en gång i forntiden. En tidigare flickvän hade själv planerat sen länge och av bara farten kom även Gustaf hem med ett fastepaket från affären.

Det gick sådär.

– Buljongen alltså … den tog knäcken på mig.

TANKEN PÅ ATT rensa ut och avstå är dock fortfarande lockande. Hur lång är inte listan över allt man skulle behöva vila ifrån? Överflödet, tillgängligheten, vanorna.

För tjugonde gången synar Gustaf Hammarsten den fullsatta lunchrestaurangen och lägger ner sina bestick: – Kanske skulle man fasta från intryck!

Det skulle jag behöva som analyserar intryck hela tiden.

Han leker med tanken. Om vi alla gjorde det? Om varenda svensk lämnade sin vardag för att under sju dagar leva helt utan distraktion.

– Fatta när alla kommer tillbaka till jobbet måndagen efter en sån vecka. Allt skulle vara annorlunda. n

Öppet hus 20 mars!

TEOLOGISKA HÖGSKOLAN STOCKHOLM Teologi/religionsvetenskap Mänskliga rättigheter Nätkurser/Fristående kurser

TEOLOGI

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

www.ths.se

Nasoklar rekommenderas av öron-, näsa- och halsläkare

Säljs i hälsokostaffärer på www.nasoklar.nu och via tel 031-13 22 52

AM28-0213-A-001-01B.indd 8

Vill du läsa

teologi?

ca pris 169 kr

Nu även på

distans!

Läs mer om våra utbildningar på

www.johannelund.nu

2015-01-30 14:47

på gång 26/3. SM i fågelholk är tävlingen som främjar fantasin och minskar bostadsbristen.

SM I FÅGELHOLK. Innan ni tar er för

pannan över ännu en ärkehipstrig skapelse bör förtydligas att det faktiskt inte rör sig om en sådan. Nej, den här snickeritävlingen går ut på att rädda hemlösa fåglar. För sju år sedan drog Lännart Olsson, en engagerad, numera pensionerad, lärare på Sågbäcksgymnasiet i Huddinge i gång en fågelholkstävling för att stimulera elevernas kreativitet. Vem kunde bygga den mest fantasifulla holken?

När Naturskyddsföreningen fick nys om saken förvandlade de hans idé till en rikstäckande tävling. Per Bengtsson, projektledare sedan starten, vet vad en nära-fågel-upplevelse kan innebära för en ung människa.

Som tonåring snickrade han sin första holk på föräldrarnas lantställe utanför Vaxholm. När en blåmesfamilj slog sig till ro i hans skapelse hävdes hans bröstkorg av glädje. De där förtrollade sommarmorgnarna på landet, med små blåmesungar som kvittrade runt bland trädkronorna, är faktiskt en av anledningarna till att han sedermera blev biolog.

– SM i fågelholk vill uppmärksamma bostadsbristen i fågelvärlden, men det viktigaste är att öka naturintresset bland unga, säger han. Vår planet mår inte så bra och det blir dagens barn påminda om hela tiden. Vi vill ge dem en möjlighet att se på framtiden med tillförsikt. Att bygga och sätta upp en holk för att sedan se fågelungar födas i den ger en fantastisk koppling till naturen.

OCH PIPPISARNA TAR gladeligen emot all hjälp de kan få. Det aggressiva skogbruket har lett till att det knappt finns några gamla lövträd i Sverige. I alla fall inte utanför naturreservaten.

Problematiskt eftersom det är i dessa naturliga hålträd fåglar sätter bo.

✔

*

18 februari

Askonsdag och inledning på den 40 dagar långa fastan.

Bli inte förvånad AMOS # 1 . 2015

AM28-0213-A-001-01B.indd 9

till lovligt byte för skator och större hackspettar.

För att få ställa upp i SM den 26–29 mars krävs en boyta på 9 gånger 9 centimeter och 18 centimeter i tak.

På själva holken alltså. Ingångshålet ska ha en diameter på 28 milimeter.

Fjolårsbidraget ”not ugly” hade stirrande uggleögon som ingångshål.

– Synliga ögon är kanske inte optimalt för vaksamma småfåglar, säger Per Bengtsson. Men annars välkomnar vi kreativitet.

Ah, en riktig närafågel-upplevelse!

FOTO: AKG-IMAGES

Mesfåglar och svartvita flugsnappare klarar sig ändå eftersom de bor nära städer dit skövlingen inte når. Också entitor och talltitor har näbb nog att hacka hål i ruttna björkar, men för resten av gänget är det kärvt. Sällsynta arter som göktytan, en hackspett som inte kan hacka, har det särdeles tufft.

VAD BÖR MAN tänka på om man vill hjälpa till? Per Bengtsson har skrivit

om du ser någon med ett kors i pannan.

Korset är en gammal kristen sed som väckts till liv. Symboliserar död och vill mana till eftertanke.

✔

5 mars

Purimdagen, vilket innebär stor fest för världens judar. Dagen firas till minne av hur man räddades från förintelse i Persien. Högsäsong för maskerader och alkoholhaltiga drycker.

flera böcker om holkbygge, bland annat Bygga bo-handboken och Vilda grannar. En holk ska tillverkas av naturmaterial och målas med giftfri färg, så att den, när den ”trillar av pinnen” efter 25 års tjänst (medellivslängden för en fågelholk), slukas upp av marken. Och det är bra om holken går att rensa. Efter tre år skjuter nämligen ”bobalen”, fåglarnas naturgolv, ända upp till hålet vilket gör ungarna

✔

14 mars

Talmystiker och mattenördar har årshögtid den 14 mars, då talet pi firas med paj (säg ”pi” på engelska så förstår du varför).

Ett av få mattetal som sysselsatt både babylonierna och Spock.

EXPERTEN ÄR EN av de jurymedlemmar – före detta friidrottaren Carolina Klüft är en annan – som kommer att granska tävlingsbidragen. Förra året deltog 270 holkar, många sinnrikt formgivna. En holk föreställde en Kånken-ryggsäck med Fjällräven-loggan som ingångshål. En annan var utformad som en darttavla med bull’s eye som entré. Årets tio finalholkar kommer att Per Bengtsson. finnas för allmän beskådan på Svenska Mässan. Den som inte har möjlighet att närvara fysiskt kan kika, samt rösta, på Naturskyddsföreningens sajt.

Trots stort intresse från vuxenvärlden – en designskola undrade om deras elever fick ställa upp – har Naturskyddsföreningen valt att låta jippot förbli en tävling för grund- och gymnasieskolor. Den segrande klassen får diplom, ära och en heldag i den lokala Naturskyddsföreningens regi. Förra årets vinnare, en klass från Bergsjö skola i Nordanstig, bjöds på saft- och bullkalas. Och, förstås, fågelskådning.

CHRISTIAN DAUN

✔

21 mars

Fröding, Öijer eller några egna rader. All lyrik går an på världspoesidagen.

I Albuquerque, New Mexico, samlas några av världens främsta kvinnliga poeter för att kora vinnaren i Women of the world poetry slam.

9

2015-01-30 14:47

För att kunna ta sig vidare från städjobbet pluggar Jamal Ahmad svenska med Ingrid Lyrbergs hjälp.

Integration. Läxhjälpen i Tensta är verksamheten som alla tjänar på.

Eleverna får hjälp att erövra språket i landet där de bor, och volontärerna vinner gemenskap och känner att de gör skillnad.

TEXT: DAVID QVISTRÖM FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

Alla är vinnare hos läxhjälpen i Tensta – SOM GAMMAL lärare får man bara de bästa eleverna här: motiverade, engagerade – och så har de respekt och är tacksamma för hjälpen, säger Birgitta Palmborg, 82.

I slutet av 1950-talet undervisade hon på flickskolan i Nyköping. Det var ett annat Sverige och en annan tid. Denna måndagskväll sitter hon i stället som volontär för biståndsorga-

10

AM28-0213-A-001-01B.indd 10

nisationen IM, Individuell människohjälp, på biblioteket i Tensta. Hon har engagerat sig i läxhjälpen i tolv år nu.

Stockholmsförorten Tensta ligger i norra delen av staden. Enligt statistiken har nästan nio av tio som bor här utländsk bakgrund. Runt borden i biblioteket är det fullsatt. Här finns skolbarn, vuxna som läser på SFI eller som vill få gymnasiekompetens,

Birgitta Palmborg.

Ingrid Lyrberg.

och kvinnor som läser vårdutbildningar.

Vid Birgitta Palmborgs bord sitter Jamal Ahmad som kämpar med D-nivån på SFI. Jamal känner att han måste ta tag i språket nu, i alla fall om han ska komma vidare från städjobbet. Nu har det gått femton år sedan han kom från Somalia till Sverige.

– Men det är svårt att klara läxorna.

AMOS # 1 . 2015

2015-01-30 14:47

Vackra sjalar

i sköna naturmaterial Sjalar av Silke Ull Mohair Bomull Handvävda & Rättvist Handlade Sjalar Smycken, Saris & Unika Textilier Sjalar och Halsdukar passar till Alla

och är därmed perfekta presenter ange rabattkod: amos och få 10% i rabatt (t.om. 30.12-14)

Besök vår webbutik!

Snabba leveranser Öppet köp 30 dgr. Fri frakt Vi har Sveriges största sortiment av kvalitetssjalar!

www.sjalbutiken.se

0739-53 34 38 Berga Kapell Vingåker

Gålögården Gålögården – en lägergård i skärgårdsmiljö.

Läxhjälp pågår på Tensta bibliotek. Nio av tio som bor här har utländsk här– en lägergård i skärgårdsmiljö. komst. Carina Sandelin (i mitten) hjälper Samina Hussein, Sumayo Sheikhdoon En perfekt gård för konfirmaEn perfekt gård för konfirmaoch Satiyo Bile. tionsläger, körhelger, familje-

läger mm.

Logi för upp till tionsläger, körhelger, familje64 personer iför enkla fyraläger mm.

Logi upp till institutet och bor i innerstan. Vasa­ bäddsrum med dusch i enkla fyra-och WC. stan och Tensta – det är som två helt64 personer Välutrustat storkök med med dusch och WC. skilda världar, säger hon. Genom bäddsrum rymlig matsal. läxhjälpen får hon träffa människor Välutrustat storkök med som hon annars inte skulle rymlig matsal.

Bokas genom

Det var mina kompisar som berättade att det fanns läxhjälp här. Det är faktiskt första gången jag är här, säger Jamal.

– Men du tittar väl någon gång på svensk tv också? frågar Birgitta.

Du skulle – Hur vet du? skrattar göra blixt­ Jamal undvikande.

– Du vet, du skulle göra framsteg blixtframsteg om du såg om du såg på svensk tv och lyssnade på svensk radio. på svensk tv OFTA ÄR DET fantastiskt att

och lyssnade på svensk radio.

se utvecklingen hos dem som kommer för läxhjälp, tycker Birgitta. Ofta blir man riktigt överraskad.

– Det är en belöning i sig.

Det är så kul att berömma då.

Och dessutom får man kollegiet på köpet.

Volontärkollegan Ingrid Lyrberg, 70 år, håller med. Gemenskapen är viktig. Självklart engagerar man sig delvis av egoistiska skäl. De som engagerar sig har eller har haft intellektuella jobb. Själv arbetade hon som statistiker på SCB. Läxhjälpen blir ett sätt att hålla huvudet i gång.

– Tänk vad roligt jag har här! Och så får man många barnbarn. Det har med åldern att göra – många av dem har inga mor- eller farföräldrar här.

INGRID LYRBERG BOR själv i Tensta.

Familjen flyttade hit när området var nybyggt. Hennes söner växte upp här, och för vissa av deras kompisar slutade det illa.

– Tänk vad många resurser vi har förlorat för att vi inte har tagit hand om dem från början! Det är en enorm förlust, säger hon.

Läxhjälpen är Ingrids bidrag för att göra positiv skillnad.

Elin Arnö, 30 år, jobbar som forskningshandläggare på Karolinska

möta. När hon åker hem Klubbensborg har hon själv lärt sig nya saker.

08-646 12 55 – En vanlig fråga här www.klubbensborg.se är: ”är du svensk?” Det är ju en förfärlig fråga, som om det är något konstigt här. Men jag tänker: kom-www.klubbensborg.se mer jag hit så har de i alla fall träffat en ”svensk” den veckan.

Bokas genom Klubbensborg 08-646 12 55

Prins Oscars kapell

Prins Oscars kapell

Prins Oscars kapell

Så vad svarar du när de frågar om du är ”svensk”?

– Jag brukar svara: ”Ja. Är du?”, säger Elin och fortsätter: – Integration handlar om två parter. Jag tänker att jag också har ett ansvar för att möta upp. Min erfarenhet är att folk här i Tensta vill tala svenska för att öva – men vem ska de egentligen tala med? n

LÄXHJÄLPEN ✱ Läxhjälpen organiseras av den svenska biståndsorganisationen IM (Individuell Människohjälp). ✱ IM finns i dag i elva länder och arbetar för att synliggöra fattigdom och utanförskap. ✱ Läxhjälp är en verksamhet som finns på flera orter i landet. Den är ett exempel på insatser enligt prin­ cipen om hjälp till självhjälp. ✱ Till Tensta bibliotek och Tensta konsthall kommer i genomsnitt 36 besökare, vilket betyder 2 500 besökare under 2014. Volontärerna bidrar tillsammans med runt 2 000 ideella timmar.

Har du svårt att sova för dina oroliga ben?

Prova Alg-Börjes LithoMax Aquamin – ett naturligt alternativ från ishavet!

250 tabletter ca 2 månaders förbrukning

182:-

För mer information, se vår hemsida eller slå oss en signal!

Innehåller Lithothamnion calcareum (isländsk kalkalg), magnesium och vitamin D3.

026-13 35 20 info@alg-borje.se www.alg-borje.se

AMOS # 1 . 2015

AM28-0213-A-001-01B.indd 11

2015-01-30 14:47

special: hemkänsla

VÅRT SA N

Hemmet är inte något man har utan något man gör. En plats för lagrade känslor och erfarenheter.

12

AM28-0213-A-001-01B.indd 12

AMOS # 1 . 2015

2015-01-30 14:47

En snygg fasad eller platsen för snor, skratt och tvätt. Amos söker hemmets själ och hittar den i Knivsta. Och i minnet av en flykt från Iran.

TEXT : MARIE BRANNER FOTO: DAN HANSSON

A NNA HEM D

en frånskilda småbarnspappan beskriver sitt hem som två olika. Ena veckan en tyst plats.

Andra veckan smutstvätt, snor, skratt och en förälders beslut att lära sig att laga vardagsmat. Han gör makaronilåda.

Hemmet är något vi gör. En process och en handling mer än själva platsen. Det menar Pia Ingström, finlandssvensk författare och litteraturkritiker som förra året gav ut Känslor äger rum. Liv i hem, stuga och villa, en allvarlig, rörande och rolig bok som befolkas av just den där varannan-veckorspappan. Och av många andra.

Pia Ingström skrev den delvis som en motreaktion mot de svartvita hemskildringarna: antingen som ett estetiskt objekt som hela tiden ska förnyas enlig smaklagar tryckta på blankt tidningspapper. Eller som ”skitdrömmar” som Nina Björk kallade renoveringsoch inredningshysterin för några år sedan, långt innan Henrik Schyffert och Fredrik Lindström sålde ut arenor med showen ”Ljust och fräscht” – en drift med medelklassens dyra och ängsliga boendenoja.

HEMMET HAR FÅTT ta mycket skit de senaste

▼

åren. Pia Ingström rotar i moral, frågar sig vad som är ett ”vackert” eller ett ”bra” hem.

På det finns inga generella svar. Vi har inte bara olika smak, vi har olika minnen, sorger

AMOS # 1 . 2015

AM28-0213-A-001-01B.indd 13

13

2015-01-30 14:47

special: hemkänsla

”Vi har l Valborgsmässoafton 2012 miste Margareta Raabs familj allt – utom kläderna de hade på sig.

Hur hittar man hem igen när man förlorat allt?

MOBILEN VIBRERADE LJUDLÖST i fickan. Om

Även den som har en bostad kan känna sig hemlös.

och skratt som inte kan lösgöras från väggar och prylar. Hemmet är som singelpappans makaronilåda: en hopklibbning av finmöbler och fulsladdar, allt vi tänker, känner och gör.

På Helsingforsslang finns uttrycket ”hima e hima fast de é rojsigt”. Det betyder att man tycker om sitt hem, även i dess trasighet. Det rojsiga är intimt, klibbet och stöket är inget man visar upp men däri finns något vackert.

Den som saknar bostad saknar ett hem.

Men även den som har en bostad kan känna sig hemlös.

Vad är skillnaden mellan en bostad och ett hem?

Pia Ingström tystnar en stund i telefonen.

– Ett hem är en bostad där man lyckas få sina känslor att äga rum, där finns mening och betydelse. När jag var ung ville jag vara som Simone de Beauvoir, jag ville bo på hotell, det verkade fritt och coolt. I dag tror jag att hemmet är våra känslor, ett ställe där man kan vara ful och sjuk och ha en dålig hårdag. Dit andra inte har fritt tillträde.

Man måste vara varsam när man kliver in i andras hem, säger Pia Ingström och berättar om en sjuk anhörig som kände sig tacksam men också kränkt över hur självklart hemvårdens personal intog rummen – trots att just detta var en del av deras kompetens.

DET FÖRSTA JAG och min bror gjorde i våras,

kvällen när mamma dött hemma, var att tillsammans med vårdpersonal tömma sovrummet på mediciner, morfinpumpar och engångsmaterial. I efterhand slås jag av hur viktigt det var att göra hemmet till hennes igen. Var det vårt sätt att även återställa minnet av människan?

Några månader senare flyttade jag. Mitt eget hem var förhållandevis enkelt att sortera och packa ihop. Inte mammas. Stek­ spaden och kaffeburken var inte längre ting, jag kunde se hur hon mätte upp kaffe, höra henne vända på fräsande fläskkotletter.

14

AM28-0213-A-001-01B.indd 14

och om igen. Margareta Raab sjöng upp kören inför friluftskonserten och till slut kollade hon vem som upprepat sökt henne.

Maken Jakob. Som ville försäkra sig om att de båda sönerna hade följt med henne till jobbet och inte var kvar hemma i huset en bit sydost om Uppsala.

Han hade nyss fått ett samtal på jobbet. En vän hade råkat passera deras villa och larmat brandkåren. Nu stod han och såg huset brinna. Sa: ”Kom inte hit med barnen”.

Margareta genomförde konserten, något hon i dag tycker verkar märkligt, men just då var det rimligt. Tanken som malde var ”hur ska jag berätta för barnen?”.

– Jag sa som det var. Att vårt hus brunnit upp. De blev förtvivlade och undrade hur det hade gått för Lammin och Jaja.

De båda gosedjuren, ett lamm och en hund, hade pojkarna fått i doppresent och på varje dopdag hade de egna födelsedagar.

Pia Ingström menar att vår förmåga att besjäla hemmets saker är oerhört stark.

Och vid flytt och sjukdom blir detta extra tydligt. Vissa dödsstädar långt innan de blivit skröpliga. Andra kan inte ens göra sig av med en tesked trots att de sedan länge inte mäktar med att sköta villa och trädgård.

DEN MEST TRIVIALA pryl kan ha ett starkt värde. Någon gång måste vi släppa taget om tingen och hemmet, medvetet eller ofrivilligt.

– Det är väldigt svårt att uppnå samma mognad som en kvinna jag mötte. Hon tog med sig några utvalda saker till sitt nya hem på servicehuset, meningslösa för andra men för henne minnen av ett helt liv, säger Pia Ingström som själv flyttade när boken var klar. Och trodde att hon skulle förlora sig själv: – Det kändes som om jag skulle förgås.

Sönerna hade flyttat hemifrån och boken hade varit ett slags terapi. Min man sa efteråt att enda gången jag varit lycklig under flyttprocessen var när vi hyrde ett extra förråd, säger Pia Ingström, som efter själva flytten är lycklig och ”hemma” i sitt nya hem.

Underskattar vi hemmets värde – bortom dess ekonomiska värde?

– Vi är hemma och på jobbet, men det finns en tendens att inte hinna vara hemma, det är yoga och hobbys. Att gå runt och skrota, att ”bara vara hemma” är under­ skattat.

En tanke vågar hon inte tänka. Att förlora hemmet. Trots att hon efter flytten insett att hon inte ”kan ha tonvis med prylar för att bära min själ”.

– Att bo är en kompetens som kan ero­ dera, människor tappar greppet och förlorar sitt hem. Men att mista allt genom en snabb katastrof ? Hur tar man sig igenom processen?

Här intill möter du männi­skor som på olika sätt förlorat sina hem. n

Ett hem är en bostad där man lyckas få sina känslor att äga rum, där finns mening och betydelse.

FAMILJEN INKVARTERADES HOS vänner och på natten tog Margareta och Jakob över brandvakten. Och elden flammade upp och slukade resterna. Margareta har aldrig fäst sig starkt vid saker, men minns ögonblicket när hon såg flygeln fatta eld. Precis som med barnens gosedjur går den inte att ersätta, i den fanns så mycket liv, tid och känslor.

– Men det var inte jag som brann.

Alla frågar samma sak: om hon saknar alla fotoalbum. Men vänner har kunnat bidra med digitala bilder och mycket fanns på sociala medier. Egentligen saknar inte Margareta någonting, däremot kan hon sörja tanken på att barnen aldrig kommer att flytta hemifrån med något som har en historia, Jakobs släkts arvegods är borta.

BRANDEN KLASSADES SOM olyckshändelse

och orsaken blev aldrig klarlagd. Sannolikt startade den i köket, kanske bland kablarna bakom kyl och frys. Tanken på om det börjat brinna på natten har aldrig lämnat Margareta.

Det har gått två och ett halvt år och hon radar upp lärdomarna: Att allt vi äger tar mer tid än vi tror. Och att när allt försvinner AMOS # 1 . 2015

2015-01-30 14:47

r lyckats komma hem”

Efter branden gjorde Margareta Raabs familj ett livsval: Att aldrig mer köpa på sig saker.

MARGARETA VILL INTE förringa förlusten, hon hade helst levt utan erfarenheten, men en vinst finns. Familjen gjorde ett livsval: att aldrig mer köpa på sig saker. Ha en uppsättning kläder, inte garderoberna fyllda.

Barnen har fått en sundare syn på grejer i dag, tycker Margareta. De vet att hur eländigt det än känns så går det att leva på ett nytt sätt.

Sorgen slog aldrig riktigt till. Själv tror hon att hon helt enkelt inte hade tid eftersom varje morgon började med tanken ”vad måste vi skaffa för att klara dagen?”.

Margareta beskriver hur hon köpte matsäck till barnens skolutflykter och sedan

AMOS # 1 . 2015

AM28-0213-A-001-01B.indd 15

stod i köket och insåg att hon varken hade plastpåsar eller matlådor.

Allt börjar om från början, pass måste fixas, deklarationer och bokföring och i kylen finns ost men ingen osthyvel.

Dagen efter branden storhandlade de på Citygross. Vid hygienhyllorna satte hon sig ner och grät, att välja bland hundratals deodoranter blev för mycket.

SÅ HÄNDE DET märkliga. Huset bredvid

deras nedbrunna villa blev till salu. Långfredagen 2013 flyttade familjen in. Tände en brasa i kaminen och åt hämtpizza.

– Man brukar ju symboliskt prata om att komma hem. För mig var det en bokstavlig och fysisk upplevelse: vi kom hem.

Hon tycker att klyschorna, de mest banala, har fått ny betydelse. ”Mitt hem är min borg”. Och så detta ”att komma hem”. Tomten där deras förra hus stod är ännu inte röjd och vännerna undrar hur de står ut med att se de brända resterna av deras gamla liv.

– Jag känner i stället tacksamhet över

att ha fått komma hem.

Hon kämpar med att inte gå ner och kolla spisen mitt i natten. Inte vända hemåt med bilen efter två kilometer.

Vad är ett hem?

– En plats där man är på egna villkor.

Oavsett om man lever ensam eller med en familj. Men det betyder inte att jag är mer fäst vid saker, tvärtom blev det en befrielse att slippa alla ting. Göra ett medvetet val.

Har man inga böcker så behöver man ju inga bokhyllor.

Har din inställning till hemmet förändrats?

– Jag har alltid varit hemkär och är det faktiskt ännu mera nu. Huset, men framför allt familjen, är mitt hem. Processen visade tydligt hur vi människor bär varandra. Jag och Jakob bröt aldrig ihop samtidigt. Det var outtalat så att den som var starkast på morgonen fick bära resten av familjen. Det är en insikt och trygghet.

Ett par veckor efter intervjun får jag ett mejl från Margareta. Där står att hon nu funderar på at köpa en ny flygel.n

Namn: Margareta Raab.

Bor: I hus i Lagga i Knivsta kommun.

Familj: Make, två barn och två bonusbarn.

Gör: Organist och körledare i Uppsala domkyrka.

▼

blir människorna tydligare. Både familj och vänner. Erfarenheten har ökat förståelsen för hemlösa och flyktingar. Barnen är alltid snabbast med att vilja hjälpa andra.

Familjen svetsades samman. Genom ord och handling.

– Jag vet inte hur många gånger vi sagt: ”vi har i alla fall varandra”.

15

2015-01-30 14:47

special: hemkänsla

”En del av min historia är borta” Ett dörrhandtag. En lampa. En spegel.

I konsten återskapar Sirous Namazi sitt plundrade barndomshem.

IRAN 1978: SIROUS Namazi är åtta år och tror

först att hans bror skämtar. Brodern ropar: ”De kommer, de kommer, vi måste i väg”.

Familjen kastar sig in i bilen och åker hem­ ifrån.

Två dagar senare återvänder föräldrarna.

Redan på vägen hem ser de att deras trosfränders hus är fullständigt vandaliserade.

Familjen tillhör Bahai, en religion som knappt tolererades i Iran före revolutionen 1979 – och inte alls efteråt.

Nästan ingenting finns kvar av hemmet.

Pappans vän har en kamera med sig och tar fyra snapshots av ruinerna. Det är de foton som finns kvar från en tid som var alldeles nyss men ändå långt före de digitala molnens inträde.

Stockholm, drygt 35 år senare: Sirous tittar på de fyra bleknade fotona från det förstörda hemmet. Pratar med föräldrar och syskon, letar upp iranska vänner som hade liknande saker hemma, samma typ av inredning. Ett enormt researcharbete som utmynnar i en uppmärksammad utställning på Galleri Nordenhake i sensomras där han återskapade delar av barndomshemmet.

Hemmet för mig kan vara en abstrakt plats, känsla eller männi­ ska, mitt hem är nog väldigt mycket mina barn.

Varför?

– Här fanns ett glapp. En del av min historia är borta. Vi hade bara minnes­bilder och jag ville rekonstruera hur det såg ut precis före katastrofen. Vi tror att något så fysiskt som ett hem ger gemensamma minnen. Det visade sig att alla mindes olika.

Ett dörrhandtags placering, en takkronas utformning, en spegels exakta utformning – detaljer som väckte oväntat starka reaktioner inom släkten. Både gräl och gråt. Varje bestämdhet och placering var överfylld med känslor.

Sirous Namazi vid en minnesbild av bostaden i Iran. Hemmet är laddat med både frihet och instängdhet, säger han.

Men hemmet för mig kan vara en abstrakt plats, känsla eller människa, mitt hem är nog väldigt mycket mina barn.

Sirous Namazi har under hela sitt konstnärskap laborerat med hemvist och identitet på olika sätt.

– Jag ser på hemmet som en volym, som väggar och golv för det privata och det offentliga. Gränsen mellan ute och inne. Det som är inuti är så intressant: laddningen av samtidig frihet och instängdhet.

Går det över huvud taget att rekonstruera ett förlorat hem?

– Varje objekt blir förfrämligat, man försöker att komma nära men man kommer aldrig riktigt fram, säger Sirous och berättar att de som imponerades av tingens exakta utformning i utställningen på ett sätt blev förda bakom ljuset: – Verken gav sken av exakthet men de var i stället ofta medvetet ”fel” återskapade, för att visa att man aldrig helt kan återskapa det som har förlorats, säger Sirous som la ner mycket kraft på att skala av, ”av-sentimentalisera” en historia som riskerade att bli nostalgisk.

Familjen kom till Sverige när Sirous var 13 år. I dag är han sedan länge en etablerad och efterfrågad konstnär.

Hur ser din relation ut till ett hem ut i dag?

– Med rötterna i två kulturer har jag på

16

AM28-0213-A-001-01B.indd 16

Namn: Sirous Namazi.

Bor: Lägenhet i Johanneshov.

Familj: Fru och barn.

Gör: Konstnär.

Representerade Sverige på konst-­ biennalen iVenedig 2007 och hans verk finns bland annat i Moderna museets samlingar.

Har ditt förlorade hem inneburit något positivt?

ett sätt aldrig något hem, jag är varken hemma i den iranska eller i den svenska kulturen. Jag kommer nog aldrig att hitta det hemmet. Det låter dramatiskt men för mig har det inneburit fördelar. Jag har drivits framåt av rotlösheten.

– I mitt fall kan man uttrycka det så. Den brutala händelsen blev startpunkten på ett annat liv, en lång resa där jag lärt mig mycket om människans minnesmeka­ nismer och hur vi fungerar.

Vem eller vad definierar vad ett hem är?

Vad betyder saker, möbler för dig?

– Det är en bra men svår fråga, som jag inte har ett svar på. Just nu jobbar jag mycket i min studio, då är det mitt hem.

– Inte mycket. Det kanske kommer därifrån? Att jag vet att i ena stunden äger jag det här, i nästa stund är det borta. n AMOS # 1 . 2015

2015-01-30 14:47

olle carlsson

Olle Carlsson skriver i varje nummer av Amos.

Vill du ställa frågor om livet, skriv till ”Olle Carlsson”, Amos, Box 22543, 104 22 Stockholm eller mejla olle.carlsson@amosmagasin.se

TRO. KAN ALLT KOKAS NER TILL MYSTIK?

FRÅGA Kristendom och gudstro gör mig osäker och förvirrad, även om jag ser mig som kristen. Allt kokar ner till mystik och eventuell personlig erfarenhet och relation med Gud. Detta är naturligtvis oändligt stort. Vad finns som inte går att diskutera sönder i fragment och symboler? Och vad är kristen etik och moral? Vad finns av värderingar som inte vilken ateist som helst lika väl kan dela, eller samhället i stort? Värderingar som inte ryms i den kristna kyrkan torde vara lätt räknade. Och vad betyder världens salt. Kyrkan har väl anpassat sig till världen istället för tvärtom?

Om jag sen rannsakar mig själv – lever jag mitt liv annorlunda jämfört med om jag haft någon uttalad tro, bortsett från eventuella kyrkobesök?

God och/eller ond är man väl både med eller utan religion och tro.

TORSTEN

SVAR Hej Torsten! En man sa till mig att ”Livet blir inte lättare för att man tror på Gud, tvärtom. Det är då det svåra börjar”. Jag tror att en famlande och ibland förvirrad gudstro kan vara ärligare än tro som ett färdigt åsiktspaket. En religiös titel, prästskjorta eller tvärsäker teologi är alltså inget nödvändigt tecken på tro. Det är när vi ser någon fylld av kärlek, medkänsla, förståelse och som är hemma i sig själv som vi vet att den människan lever nära det som jag kallar för Gud. Martin Luthers definition av Gud lyder: ”En Gud kallas det som man väntar sig allt gott av och som man i all sin nöd tager sin tillflykt till”. Gud är alltså det som är det viktigaste i mitt liv.

aktuellt Kristna förföljs

Allt fler kristna förföljs på grund av sin tro, enligt organisationen Open Doors World Watch Lists 2015, som redovisar förföljelse av kristna i världen.

Förföljelsen sker i dag i över 60 länder. Nordkorea ligger i topp för 13:e året i rad. Sedan följer Soma­ lia, Irak, Syrien, Afghanistan, Sudan, Iran, Pakistan, Eritrea och Nigeria. Förföljelsen ökar snabbast i Afrika söder om Sahara. Islamistisk extremism anges som orsak till förföljelsen i många länder.

47

procent av svenskarna bor i singelhushåll, vilket är flest i världen. I Indien är siffran tre procent, i Kina sju och i Sydafrika 24.

”Vissa människor tycks tro att för att vi ska vara goda katoliker så måste vi föröka oss som kaniner.”

AMOS # 1 . 2015

AM28-0213-A-001-01B.indd 17

Påve Franciskus till BBC efter ett besök på Filippinerna

Det som jag innerst inne lever för, min djupaste rela­ tion, min djupaste drivkraft. Och när Luther förklarar det första budet: ”Du skall inga andra gudar hava jämte mig”, så menar han att de vanligaste avgudarna är pengar och maktbegär. Han menade alltså inte med avgud andra religioners gudar.

Luther återkom också ofta till att han hörde två olika röster i sitt inre, han kallade dem för Djävulens och Guds röst. Jesus själv menade att vi alla är kapabla till både ont och gott. Vi bär både på ondskans och god­ hetens frö inom oss och bägge kan växa och manifes­ teras, och kommer så att göra så länge vi lever. Att vara världens salt, som Jesus säger, tänker jag är att försöka vara en återspegling av den kärlek som han visade.

Visst finns det finns mycket man kan säga om kyr­ kan, både ont och gott. Själv försöker jag både vara en del av kyrkan och samtidigt förändra den.

Den kristendom som jag tror på handlar inte om att övertyga någon om att tillägna sig en yttre bekännel­ se. Den handlar inte om att få andra att se ljuset eller förstå min sanning om Gud. Den handlar om att för­ söka bli sannare mot sig själv. Jag tror inte att en bud­ dist måste bli kristen, inte heller att en ateist behöver omvända sig för att bli accepterad av Gud. Det handlar för var och en av oss om att ta sin egen livsväg på allvar – inte att ifrågasätta andras väg eller livsval. Jag tror att ju djupare vi vågar möta oss själva desto tydligare kommer vi att se att vi alla kommer från samma källa, det är det som kallas mystikens väg.

Det som är kristendomens stora gåva, tänker jag, är att den har gett Guds kärlek ett mänskligt ansikte.

OLLE

!

John Dester

jobbar på Kafé Esaias i Stockholm, där besökare kan köpa en extra kopp kaffe, bjudkaffe, som går till någon utan pengar.

Berätta: hur började det hos er?

– Vi har haft bjudkaffe i ett år. Vi fick idén från Lon­ don och Australien, men det är i grunden en italiensk tradition att betala en extra kopp till någon annan. Vi har valt en mer social vinkel och ger inte bjudkaffe till vem som helst, utan gör en bedömning.

Kaféer i Malmö, Helsingborg och Göteborg erbjuder bjudkaffe. Det sker tydligen helt obyråkratiskt utan central organisation eller marknadsföring?

– Ja, vi gör det helt på eget bevåg, för att vi tycker det är en bra sak att göra.

Vad ska man som besökare hålla utkik efter för att se om ett kafé har bjudkaffe?

– Vi räknar helt enkelt antalet ”suspended coffee” som det kallas och antalet bullar, som man också kan köpa åt någon annan, på en griffeltavla i baren.

Just nu har vi 41 innestående kaffe och 7 bullar.

Varför erbjuder ni bjudkaffe?

– Det handlar om att göra något bra, vi lånar ut vårt kafé för att dra vårt strå till stacken för en idé som vi vill stödja. Men det är ju gästerna som tar initiativet och betalar för kaffet.

Bjudkaffe, ”suspended coffee”, fick ju en hel del uppmärksamhet när det kom. Hur ser intresset ut i dag?

– Vi säljer tre-fyra stycken varje dag. Vi fick upp många köpta bjudkaffe på tavlan redan från bör­ jan, men få som hämtade ut. Det är först nu vi har fått ruljangs på det så att folk kommer in på kaféet, det är alltid en liten spärr. Vi försöker nå ut med information till härbärgena om att bjudkaffe finns, och om någon tigger erbjuder vi en kaffe i stället.

CECILIA JAENSSON WALLANDER

17

2015-01-30 14:47

New Delhi. I sikhtemplet ber och äter tusentals

människor varje dag. Med bara fötter gick fotografen Johannes Frandsen in under Gurdwara Sis Ganj Sahibs guldtäckta kupoler.

TEXT OCH BILD: JOHANNES FRANDSEN

Både bön och mat i sikhernas tempel HETTAN ÄR TRYCKANDE när jag kliver ut på

trottoaren bland myllret av människor i den gamla delen av New Delhi. Jag känner mig lite fånig i den gula schaletten som täcker mitt huvud och som alla besökare måste ha, men mest orolig är jag över mina bara fötter som rör sig fram på den smutsiga betongen.

Som en liten vallgrav separerar en smal fåra med vatten trottoaren och den stora stentrappan upp till sikhtemplet Gurdwara Sis Ganj Sahib med sina guldtäckta kupoler på taket som glittrar i solen.

Med fuktiga fotsulor tar jag kliven uppför trappan och går in genom den stora porten. Inne i den stora salen med ett altare klätt i guld är det allt annat än tyst. En röd matta täcker hela golvet och en ständig ström av människor rör sig in och ut. Från högtalarna hörs ett konstant ljud när männen som sitter framme vid altaret sjunger ur skrifterna.

HIT ÄR ALLA välkomna oavsett religion, kön

eller kast. Sikherna tror att alla är lika inför Guds ögon. Något som speglas i den dagliga verksamheten i templet och som blir väldigt tydligt när jag går vidare från den stora salen till templets bakre delar och kommer in i köket. Här sitter ett tiotal personer på golvet och bakar ut chapati (tunt bröd) som gräddas på en häll. I hörnet står en stor

maskin som även den producerar chapati på löpande band.

Vid grytor som rymmer minst hundra liter står män med stora stavar och rör om.

Värmen från gaslågorna gör temperaturen outhärdlig inne i köket och jag går till serveringssalen. Här sitter människor tysta i långa rader på golvet och får mat serverad på metallbrickor. Men särskilt ljudlöst är det inte här heller för vid ingången till matsalen diskas alla brickor för hand. Varje dag serverar templet tusentals människor gratis mat.

På vägen ut kommer jag åter in i den stora salen och passerar det gyllene altaret där det finns möjlighet att lämna bidrag i en kista.

Ute på stentrappan möter stadens myller av bilar och människor och oron över att behöva gå barfota på trottoaren kommer tillbaka. n

SIKHISM

✱O mkring trettio miljoner utövare.

De flesta är bosatta i Indien. ✱G rundades av Guru Nanak år 1499; ordet sikh betyder lärjunge. ✱S ikhism är, till skillnad från hinduismen, monoteistisk. ✱S ikhismen förespråkar religionsfrihet och jämlikhet mellan man och kvinna.

Köket och måltiden är symboler för jämlikhet och broderskap inom sikhismen. I matsalen sitter rika och fattiga tillsammans och delar samma mat.

18

AM28-0213-A-001-01B.indd 18

Det nuvarande templet är byggt på 1930-talet men platsen har sedan slutet på 1700-talet växlat mellan att vara böneplats för sikher och muslimer.

AMOS # 1 . 2015

2015-01-30 14:47

FOTO: ANDERS WIKLUND/ TT

i korthet Hatet möter motsånd: kärleksbombad moské.

”Respekten för olikheten är viktigare än toleransen” Terror i Guds namn. Växande hat mot judar och muslimer. Hur ska religion och samhälle mötas? Peter Borenstein från Göteborgs Interreligiösa råd svarar.

1

Många som uttalat sig om dåden i Paris har hävdat att det inte har med religion att göra. Hur ser du på det?

– Trosföreträdare måste våga säga att det finns sådant i våra texter som uppmanar till våld. Det är genom att berätta hur man tolkar och tar itu med detta som man ska­ par ansvar och möjlighet att säga ifrån. De judiska texterna påbjuder till exempel dödstraff för den som bryter mot sabbaten. I vår tid är den regeln omöjlig att använda.

När moskéer attackeras är muslimerna offer. Peter När satirtecknare mördas är de för­övare. Hur Borenstein.

2

kan man förhålla sig till de olika bilderna av islam?

– Som alla andra känner jag en oerhörd bestörtning och harm över terrorn. Det är fullständigt oacceptabelt med sådana makabra dåd.

Men det är inte i första hand religion det handlar om, utan om att våldsbejakande extremister agerar i islams namn.

Var har religionerna lättast att mötas, globalt eller lokalt?

– De personliga relationerna är avgörande för hur mötet mel­ lan religioner och mellan religion och samhälle ser ut. När vi star­ tade vårt interreligiösa råd för många år sedan undvek vi i början medvetet att tala om religion. Vi träffades hemma hos varandra och åt, och engagerade oss i okontroversiella frågor som miljö och stadsnära odlingsprojekt. Först när vi kände varandra började vi tala om tro. I dag är upplägget att värden för varje möte berättar något om sin tradition.

Hur ska det växande hatet mot judar och muslimer be­mötas?

– Genom kunskap. Det sekulariserade samhället kan för lite om reli­ gion. I Göteborg har vi ett dialogcenter med seminarier för allmän­ heten. Vi har tempelturer då man får åka med i vår buss och besöka stadens synagogor, moskéer och andra helgedomar.

Du är rabbin. Kan du nämna något du särskilt upptäckt och uppskattar om andra religioner tack vare ert samarbete?

– I alla religioner finns kärleksbudet, medmänskligheten och viljan att värna fattiga och utsatta. I kristendomen syns det genom Jesus, i andra religioner syns det på andra sätt. Men det avgörande är inte att hitta det som är gemensamt utan att se de stora olikheterna.

I ett samhälle måste det få vara tillåtet att vara annorlunda. På samma sätt som jag själv inte vill pådyvlas religiösa eller andra idéer, ska jag låta bli att pådyvla andra mina. Respekten för olikheten är viktigare än den utslätande toleransen.

3

4

5

KRISTINA LINDH

AMOS # 1 . 2015

AM28-0213-A-001-01B.indd 19

5

procent av Sveriges befolkning säger sig tro på islam, inte 17 procent, vilket svenskarna gissar enligt en ny studie. Vi tror också att 48 procent kallar sig kristna. I själva verket är det 67 procent som gör det.

19

2015-01-30 14:47

kultur Teater. Biblisk rättvisa är temat när alla science fiction-filmers moder blir pjäs. ”SE, DESSA ÄR dina bröder”

Det är den första repliken i den svartvita stumfilmen Metropolis, en av filmhistoriens stora klassiker inspelad så tidigt som 1926. Det är Maria, en av huvudpersonerna, som säger orden och som återges i skrift över hela den mörka, suddiga rutan.

Hon är klädd i ljusa kläder och omgiven av barn. Maria har tagit sig in till de styrandes trädgård för att berätta om deras armod.

I filmen, som bygger på en roman av författaren och skådespelaren Thea von Harbou, skildras en värld starkt uppdelad mellan härskare och arbetare. Långt under jord håller arbetarna i gång maskiner som driver världen medan härskarna njuter i en lustgård.

Nu spelas den dystopiska sagan på Stadsteatern i Stockholm.

Berättelsen om kvinnan, som i katakomberna talar till arbetarna som är uttröttade av monotona och utdragna sysslor, är genomsyrad av kristen symbolik – det är inte bara namnet Maria som känns igen. Hon är gestaltad som en profet i en kyrka och talar om en befriare som ska komma.

JESUS PRATAR OCKSÅ om sina bröder.

Precis som Maria använder han ordet för alla människor, inte bara männen.

Det är ett medvetet val att säga just så – en broder är någon som står en nära och Jesus vill betona både jämlikhet och kärleken till nästan. Nya testamentet är fullt av exempel på hans

dig ut från tempelmuren! Du får allt i hela världen om du väljer mig!

Men Jesus genomskådar frestaren.

Trots hunger och trötthet går han inte på djävulens försök att få honom att utföra mirakel för att bevisa att han är Guds son.

Därmed väljer Jesus sin livsväg.

De tre frestelserna kan ses som ideal­bilden av ett lyckat liv. Den som kan förvandla sten till bröd kan fylla sitt liv med oändlig njutning, den som kan häva ett fall klarar sig undan alla faror och den som har lagt världen under sina fötter har makt. Men Jesus vill inte ha något av allt det där.

Mitt i knappheten säger Jesus nej till överflöd och väljer det mänskliga livet med Gud vid sin sida.

I SLUTSCENERNA I filmen Metropolis

Albin Flinkas, Liv Mjönes och Robert Fux i Metropolis, som just nu spelas på Stockholms stadsteater.

strävan efter att lyfta upp de svaga.

Maria i filmen vill att den priviligierade klassen i Metropolis ska se vad som pågår i underjorden och förändra livet för arbetarna och barnen. Och just detta, att genomskåda och välja

väg, är typiskt för fastan.

När Jesus fastar i öknen i 40 dagar och 40 nätter sätts han på prov av djävulen. Han ställs inför tre livsavgörande val när djävulen pressar honom att bevisa sig: Gör bröd av sten! Kasta

sker också en radikal vändning. Arbetarna revolterar men när det visar sig att barnen hotas till livet får kampen en helt ny riktning och bredd – alla förenas för att rädda de allra minsta.

Att vi lever i en tid av valfrihet har vi hört till leda. Men vad är det egentligen vi väljer? Vad har du valt? Mina senaste bryderier handlade om vilken tröja jag skulle sätta på mig på morgonen, om jag skulle köpa den vanliga kaffesorten eller välja en ny, om jag skulle cykla eller åka tunnelbana till jobbet.

Filmen Metropolis visar på att det går att styra om, Jesu liv visar på att det finns andra värden i livet än överflödet. När säger du nej?

ELISABET SANDBERG

i korthet Unik konstskatt på webben

Fruktbarhetsstatyer och islamisk kalligrafi.

Smithsonianinstitutet i Washington hyser en världsunik samling konst från neo­litisk tid fram till i dag. Det mesta har aldrig setts av allmänheten.

Förrän nu.

Genom ett enormt digitaliseringsprojekt kan 40 000 verk från Asien och Amerika beskådas

20

AM28-0213-A-001-01B.indd 20

Digital empati

på asia.si.edu. Bilderna är fria att använda för ickekommersiellt bruk.

En kyrka i Hackney, Stor­ britannien, testar nya metoder för att uttrycka medkänsla. På en skärm kan besökaren skriva ner tankar och orosämnen som genast syns svävan­ de över golvet och fly­ tande i dopfunten. Digital empati kallas det. Ett intressant experiment för en kyrka vars medlem­ mar är mer ute på nätet än vid altarringen.

McGregor spelar Jesus och Satan

Bibliska filmer är inne. I fjol kom Noah och snart fram väntar Exodus, om Moses. Lagom till fastan finns nu också Last Days in the Desert, om Jesu 40 dagar i öknen där han möter Frestaren. Ewan McGregor spelar båda (!) rollerna.

– Du kan se demonen som djävulen eller som den andra sidan av Jesus,

kanske förkroppsligan­ det av hans tvivel, säger skådespelaren.

Kyrkans pris till flyktingfilm

Svenska kyrkans filmpris går i år till Every Face Has

a Name. Det är filmaren Magnus Gertten som sökt upp människor från journalfilmer som gjordes då överlevare från nazisternas koncen­ trationsläger anlände till Malmö 1945.

"Every Face Has a Name blir en påminnelse om de humanistiska vär­ den som ger mänsklig­ heten hopp” lyder juryns motivering.

AMOS # 1 . 2015

2015-01-30 14:47

RETRÄTT. I mars släpper 57-årige Madonna Louise Veronicca Ciccone sitt 13:e studioalbum Rebel Heart.

Popikonen har alltid hyllats för sitt osvikliga finger i luften. Genom att ständigt finjustera sin musik och persona har Madonna lyckats ligga ett steg före konkurrenterna.

Och trots en numera ansenlig ålder vill den frånskilda fyrabarnsmodern fortsätta tävla med arvtagare som Lady Gaga. Men har hon fortfarande det som krävs?

Förra skivan, 2012 års MDNA, vittnade om att nedgången kan vara i antågande. Hanna Fahl på DN skrev att skivan, som vimlade av referenser till tidigare Madonna-album, hade en air av sammanfattning. ”…för första gången frågan om vart världens största popikon är på väg härnäst inte det självklara svaret ’framåt’.”

DET ÄR EN konst att sluta på topp.

Egentligen är det märkligt att Björn Borg kommit att bli sinnebilden av fenomenet. När svensken valde att lägga av med tennisen, blott 26 år gammal, hade hans stjärna redan börjat dala.

!

FOTO: PAUL ELLIS, TT

Konsten att lämna ett sjunkande skepp

Vältajmad sorti av sir Alex Ferguson.

Han hade tappat förstaplatsen på världsrankingen och hade inte längre den hunger som behövdes för att återta tronen. Borg slutade sannerligen med hedern i behåll, men ingen kan påstå att han klev av i exakt rätt ögonblick.

Sir Alex Ferguson vet däremot hur det där går till. 2013, efter att ha bärgat sin trettonde ligatitel, valde Manchester Uniteds skotske demontränare att lämna över till landsmannen David Moyes.

Väl medveten om att han fått en ålderstigen trupp att överprestera lämnade Ferguson gladeligen den svårt sargade skutan. Följande säsong slutade United sjua i ligan. Sir Alex eftermäle har givetvis gynnats av den vältajmade sortin.

DEN AMERIKANSKE kultförfattaren Kurt Vonnegut har skrivit en klok sak som kan appliceras både på människors liv och deras karriärer. ”Om en person lever längre än sextio år är hans eller hennes liv som berättelse sannolikt slut, och det som återstår är epilogen. Livet är inte slut, men berättelsen är det.”

Det ska bli intressant att se var eftervärlden sorterar in Madonnas nya skiva. Kommer Rebel Heart att fogas till hennes berättelse eller blir den hennes svanesång?

CHRISTIAN DAUN

Frida Hyvönen

Artist som skrivit musik till boken Kungariket, om svenska män som gifter sig med thailändska kvinnor.

Hur skriver man musik till en bok?

– Det är mer musik till bilder. Boken är en fortsättning av Drottninglandet, där jag och fotografen Elin Berge reste i Thailand och i Västerbottens inland. Då var kvinnorna i fokus, nu handlar det om männen. Jag har utvecklat den ljudvärld jag använde förra gången. Det liknar inte alls min popmusik utan är mer melodiskt. Äktenskap mellan thailändska kvinnor och svenska män möts ofta av fördomar. Vad har du lärt dig om äktenskapsmigration?

– Min bild har nyanserats. Fördomar nyanseras alltid när man sätter sig in i vad det handlar om. Sen är min musik inte dokumentär alls. Det var därför Elin Berge vände sig till mig, för att kunna uttrycka känslor genom musik i stället för ord. Många forskar och skriver om globala maktför­ hållanden. Vi försöker göra något annat.

Det är också en berättelse om landsbygden. Vad har dina egna rötter i Västerbotten betytt för arbetet?

– Att jag känt igen mig. Jag har känt systerskap med AMOS # 1 . 2015

AM28-0213-A-001-01B.indd 21

kvinnorna jag mött. Men jag har också känt en stark koppling till männen, jag har en förståelse för den kultur de kommer ifrån och hur den format deras bilder av relationer.

Har processen förändrat din syn på kärlek?

– Säkert. Jag vet inte hur men något annat vore ound­ vikligt. När man kommer från glesbygden, som både män­ nen och kvinnorna gör, finns en lite större krasshet. Man får ta det som finns. Inte för att man är lat utan för att man vågar chansa, man utgår inte från att livet ska vara som en hollywoodrulle.

Du framträder med musiken den 13 mars på Umeå Littfest, vad har du mer på gång?

– Jag har just släppt en tangosingel och läst in förfat­ taren Marguerite Duras texter på ljudvinyl. Nu skriver jag popsånger till ett nytt album, det senaste kom 2012. När det nya kommer ut vet jag inte, det viktigaste i mitt liv just nu är att ta hand om mitt nyfödda barn.

Dauns kulturtips Amos medarbetare Christian Daun ger tips om aktuell kultur.

ESSÄER I intervjuer kan Karl Ove Knausgård haspla ur sig en del stollig­ heter men på pränt är han knivskarp.

I essäsamlingen Själens Amerika (Norstedts), som spänner mellan 1996 och 2013, diskuterar norr­ mannen Breiviks världs­ bild, Tintin-debattens relevans, konsten att översätta Bibeln och det mänskliga bajsandets tabustämpel. Allra bäst blir det då han på Min kamp-manér låter det egna vardagslivet syresätta texterna. Då blir det spirituella och allvarsamma fak­ tiskt lite roligt också.

FÖRDJUPNING Minns ni amerika­ nen Chris McCandless, den civilisa­ tionströtte 23-åringen som klev rakt ut i Alaskas obarmhärtiga vildmark för att dö av svält några månaders senare? Många som har läst Jon Krakau­ ers reportagebok Into the Wild, eller sett Sean Penns likaledes magnifika filmati­ sering, har förundrats över naiviteten i Alaska-expedi­ tionen. Nu förklarar systern Corine McCandless varför broderns Alaska-expedition var det mest logis­ ka han kunde företa sig. Hennes bok The Wild Truth (Harper Collins) är en omistlig pendang.

TV-SERIE Säg sjukhusserie och jag tar reflexmässigt fram kräkbaljan.

Steven Soderbergh-regisserade The Knick lyckas dock gjuta liv i en död genre. Det är med skräck­blandad glädje man ser den kokainberoende stjärn­ kirurgen Dr John W Thackery slåss mot sjukdomar och tidens begränsningar på New York-sjukhuset The Knicker­bocker i början av 1900-talet, precis vid randen av elektricitetens genom­ brott. Säsong 1 finns på HBO Nordic.

CHRISTIAN DAUN

KRISTINA LINDH

21

2015-01-30 14:47

Fasta. Säga nej? När det är både roligare och enklare att säga ja?

För Sofia Asthamn blev miljövalen lättare när hon började se dem som ett sätt att upptäcka sig själv.

TEXT: KRISTINA LINDH, CHRISTIAN DAUN ILLUSTRATION: ANDERS WESTERBERG

FASTA MED FÖR H DU VILL BLI populär men vet inte hur.

Här kommer ett tips. Ställ dig i ett minglande festsällskap och förklara med hög röst: ”Jag avstår från flygresor och anser att alla andra borde göra detsamma!”

Kanske inte.

Klimatet är vår tids största ödesfråga. Människans avtryck på planeten är nu lika stort eller större än de krafter som tidigare ändrat förutsättningarna för liv på jorden. Om alla levde som vi skulle det krävas tre jordklot.

De allra flesta vet detta. De allra flesta vill agera. Ändå händer inget.

Eller jo, vi källsorterar och köper ekoprodukter då och då. Men vi fortsätter samtidigt konsumera som aldrig förr. Trots att Sverige är världsledande inom miljöfrågor intar vi tioendeplatsen på värstinglistan över de länder som gör mest fotavtryck på miljön.

EN STOR DEL av orsaken stavas beteendeförändring. Alla som försökt hålla ett nyårslöfte vet att det är bland det svåraste som finns. Om jag inte ens kan sluta röka trots att jag vet att det omedelbart skulle förbättra min hälsa, hur ska jag då kunna motivera mig själv att göra miljöval som enligt

Vilken klimattyp är du?

22

AM28-0213-A-001-01B.indd 22

1

slentrianbilden inte förbättrar min egen vardag ett dugg utan i stället riskerar att göra den både dyrare och krångligare?

Och dessutom SÅ mycket tråkigare! I en kultur där det goda livet är detsamma som rätten att få unna sig blir den som frivilligt avstår en nejsägare.

– Det svåraste har varit att veta hur jag ska berätta om det för andra. Man framstår så lätt som livsförnekande och otidsenlig.

Det säger Sofia Asthamn. Tillsammans med sin man Peter driver hon bloggen Bättre Värld. De startade den efter Earth Hour 2012, i en vilja att inspirera andra och motivera sig själva att ta fler steg. I dag avstår båda heltidsarbete, skippar kött, reser minimalt och odlar så mycket de kan för eget bruk. Och så ger de bort en tiondel av alla inkomster till be­hövande.

En livsstil för övermänniskor?

Inte alls, säger Sofia Asthamn som

funderat mycket över sina egna inre trösklar och som också skrivit på bloggen om avståendets psykologiska aspekter.

– En viktig och avgörande del i den här processen har varit att se hur jag reagerar, vad som händer i mig själv.

Man klarar sig på mycket mindre än man tror, säger hon. Känslan av uppoffring är väldigt snabbt övergående.

– När man avstår upptäcker man hur mycket av vår livsstil som bygger på skapade behov.

Miljölättjans vanligaste ursäkter ”Det är för komplicerat” Ofta är det lätt att se vad som är sämsta miljököpet.

En vanlig fråga är om det är bäst att köpa svenskt eller ekologiskt, men valet ser sällan ut så. Mjöl, mjölk, havregryn, morötter, pota­ tis, ost och mycket annat finns i varianter som är både svenska och ekologiska.

Kaffe, choklad och bananer finns aldrig svenska, men ofta ekologiska.

HEDONISTEN

”Det gör ingen skillnad” Att en enskild människa inte gör skillnad hörs ofta.

Andra anser att de gjort så mycket att de kan tillåta sig att förorena mer på något område. Detta gäller även politik och länder. Att tycka att Kina borde förändras är en sak. Att tycka att Kina borde förändras istället för att Sverige ska göra mer än nu är en helt annan. Varje insats spelar roll.

”Jag vägrar fatta principbeslut” Många ser löftet om en miljövänligare livsstil som hyckleri eftersom de inte tror att de ska hålla det.

Men om beslutet är väl­ grundat är man bättre tränad för de ursäkter som kommer att dyka upp. Att aldrig utmana sig själv är detsamma som att säga att man inte tror att man kan förändras.

Förekomst: låg.

Du tror möjligen att det kan ligga något i rapporterna om en förestående undergång. Men det struntar du i, det är inte ditt problem. Du hävdar rätten att odla din trädgård; att leva ett gott liv med allt vad det innebär. Möjligen köper du ekologiskt kött emellanåt, men det är bara för att det smakar bättre.

”Andra belastar mer” En vanlig ursäkt är att jäm­ föra sig uppåt, med dem som har högre lön, finare bostad eller flashigare upp­ levelser. En majoritet av världens befolkning har dock mindre att röra sig med än vi.

Genom att rikta den blicken åt dem som har det sämre blir det lättare att avstå.

Läs mer om hur du hanterar dina inre ursäkter på battrevarld.nu

2KLIMATSVENSSON

Förekomst: hög.

Du tycker att det är allvarligt med miljön och försöker göra din beskärda del. Kanske har du bytt till grön el, kanske köper du mest när­ odlade grönsaker. Du har ingen jättekoll på vad dessa enskilda åtgärder faktiskt åstadkommer och har en känsla av att det finns betydligt mer att göra. Du är beredd att göra vissa offer för att få rätsida på problemet men det blir liksom aldrig av.

AMOS # 1 . 2015

2015-01-30 14:47

6

R HINDER Sofia Asthamn ger sina bästa grundtips: 1) Välj en begränsad period, då känns inte steget så stort.

2) Bestäm dig i god tid, då är du förberedd och mer motiverad. 3) Skriv ner vad du ska avstå ifrån och när du får göra undantag. 4) Berätta för någon eller några som kan pusha dig under perioden.

– Man behöver inte bestämma sig för resten av livet. Men om man börjar gå i en viss riktning är det sedan inte så svårt att låta det rulla på. Den som avstår inser att konsumtion tar både uppmärksamhet och pengar och att det är befriande att ställa sig lite vid sidan.

PÅ BLOGGEN SKRIVER hon om ett citat hon hört och som hjälpt henne – ”När ursäkterna tar slut börjar förändringen” – och jämför vår seghet på miljöområdet med de ursäkter man framför när man kommer för sent.

Ofta är de skälen bara något man säger, ofta även till sig själv, för att det inte ska verka så illa att man inte gör det man egentligen vet att man borde, skriver hon.

Förutom den psykologiska nyfikenheten finns en annan viktig drivkraft i Sofia Asthamns miljöengagemang,

3

KLIMATMISSIONÄREN

Förekomst: tilltagande.

Du är klimatfrälst och jobbar heltid med klimatkampen. Du viger ditt liv åt att öppna folks ögon. Dessutom lever du som du lär. Du cyklar, äger aktier i vindkraftverk, demonstrerar och gräver ned träkol i trädgården.

nämligen den personliga tron. Som kristen är hon väl insatt i fastan som metod för att hitta den inre moraliska kompassen.

– Om man ser jorden som Guds skapelse och människan som förvaltare, då kan man konstatera att vi inte skött den uppgiften särskilt väl.

Jag vill gärna göra min del för att rätta till det. Fastan har väldigt mycket med fokusering att göra. Om man väljer bort blir det lättare att fokusera.

Inte alltid, men ofta, har jag känt att jag kommer närmre Gud. n

5 ALARMISTEN

Förekomst: tilltagande Du tar klimathotet på största möjliga allvar. ”Det är inte så illa som forskarna hävdar – det är mycket värre!” Denna uppfattning sprids till omgivningen utan att passera diplomatins filter.

Majoriteten av din sociala interaktion går åt till att skrämma upp dig själv och andra.

EKO-HIPSTERN

Förekomst: på frammarsch Du är en innerstadshipster som värnar om din identitet.

Ekologi är ett perfekt alibi för dig. Det til�låter dig att köpa dyra livsmedel som du bär hem i oblekta tygkassar. Snobberi?

Nej, nej, ekologi!

AMOS # 1 . 2015

AM28-0213-A-001-01B.indd 23

4 SKEPTIKERN Förekomst: begränsad.

Du tror inte att människan ligger bakom den globala uppvärmningen och gör följaktligen nada för att minska dina personliga utsläpp. Du är övertygad om att klimat­ förändringarna är överdrift, lögn, påhitt.

23

2015-01-30 14:47

Death Cafés är en så kallad social franchise och vem som helst kan starta sitt eget kafé.

– Denna kväll har jag upplevt några av mitt livs mest intressanta samtal, säger Anne Neville.

Döden går på kafé 24

AM28-0213-A-001-01B.indd 24

AMOS # 1 . 2015

2015-01-30 14:47

- Genom samtalen har jag insett att döden finns runt oss hela tiden, i musik, teater, böcker och film, säger Sofie Sandell (tv) som delar tankar med Suzanne Michal och Sara Gabriel.

London. Vad händer när en grupp främlingar möts för att tala om döden?

Death café-vågen har vuxit stadigt allt sedan dess intåg i Storbritannien för tre år sedan.

TEXT: EMELIE KRUGLY HILL FOTO: RIKARD ÖSTERLUND

DET ÄR EN vanlig vinterkväll och mörkret börjar lägga sig över London som ett tjockt täcke. Jag skyndar mig ned längs med Putney High Street i stadens sydvästra hörn.

Det är rusningstid, och jag sicksackar mig fram mellan stressade människor. Min destination är ett ”Death Café”. Ett fenomen som har intresserat mig sedan jag hörde talas om det för första gången.

En undersökning av välgörenhets­ organisationen Dying Matters visar att inte mindre än 70 procent av britterna är obekväma att prata om döden och att mindre än en tredjedel har pratat öppet med familje­ medlemmar om sina tankar kring livets slutskede.

Trots motviljan att prata om det som en dag kommer att hända oss alla, finns ett spirande intresse för att utforska döden tillsammans i grupp. Den så kallade Death Café-vågen startade 2011 av den brittiska sociala entrepenören Jon Underwood på ideell basis.

Death Cafés bygger på idéer av den schweiziska sociologen och antropologen Bernard Crettaz, som startade så kallade”Kaféer mortels” i hemlandet i början av 2000-talet. Dessa spred sig snabbt till Frankrike . Den brittiska dagstidningen Independent bevakade det första Death Caféet i Paris 2010. När Jon Underwood läste artikeln blev han inspirerad.

DET ALLRA FÖRSTA Death Caféet

i Storbritannien hölls i Jons hem i östra London 2011. I dag är Death Cafés en etablerad social franchiserörelse. Konceptet finns i 27 länder och fortsätter att växa. Death Caféer organiseras i allt från privata hem, trendiga kaféer till självaste Royal Festival Hall.

– Våra planer för framtiden är att arbeta med specifika grupper, särskilt äldre och yngre människor, före detta kriminella och människor med missbruksproblem. Det finns tankar kring att öppna vårt första permanenta kafé i London, en bas för olika AMOS # 1 . 2015

AM28-0213-A-001-01B.indd 25

typer av evenemang, berättar Jon Underwood.

Tillbaka i Putney. Vi befinner oss på ett intimt brasserie. Kandelabrarna brinner på bordet. En efter en dyker upp. Vi är totalt tjugo vilt främmande människor och synar varandra nervöst. Det visar sig att vi kommer från livets olika hörn; en man i medelåldern vars far dog för exakt två år sedan, en dam i 70-årsåldern som blir så överväldigad att hon är redo att vända i dörren och gå hem. Lite senare under kvällen berättar hon om hur hon har överlevt en stroke och hur det tog 28 timmar innan någon hittade henne. En ung kvinna är där för att hon aldrig har kunnat prata med sin familj om döden och därför heller aldrig kunnat uttrycka sorgen efter sina farföräldrar.

När man pratar om döden kom­ mer männi­ skors äkthet fram.

stund samtalspartner. En dam delar med sig av sina erfarenheter av att leva med muncancer. Trots allvaret är stämningen avslappnad, stundvis nästan uppsluppen.

SVENSKA SOFIE SANDELL, en efterfrågad internationell talare och författare i ämnet digital kommunikation, har också kommit.

– Det var en häftig upplevelse. Vi är öppna om döden i ett visst avseende och delar med oss av den sista tiden i livet på sociala medier. Ändå är vi rädda för att sätta oss ned och prata. Suzanne Michal gjorde ett stort intryck på mig; hennes öppenhet kring döden och förmåga att se ljuset. Nu känner jag mig mindre rädd för att prata med min omgivning om döden och döendet.

När vi till sist får summera kvällens två långa samtal är känslorna näst intill euforiska.

– Det här var trevligare än en fest! Här behöver man inte göra sig till för att hitta gemensamma nämnare och jag har just upplevt några av mitt livs mest intressanta samtal, säger Anne Neville, som är i 70-årsåldern.

– Death Cafés får dig att förälska dig än mer i livet och din omvärld, dessa vackra människor som du går förbi varje dag, i mataffären, på tunnelbanan, och som du delar denna intima stund med. Vi fylls av tacksamhet och tar till vara på stunderna bättre, menar Suzanne Michal. n

KONVERSATIONEN INLEDS AV sorgspecialis-

ten Suzanne Michal. Hon berättar om kvällens grundregler.

– Det här är en plats för att prata om döden. Du ska inte vädra dina åsikter och plocka isär andras. Kom ihåg att detta är en konfidentiell plats, fri från diskriminering.

Suzanne Michal har stor erfarenhet av sorg och har förlorat en rad familjemedlemmar under tragiska omständigheter. Hon har själv haft en nära-döden-upplevelse när hon insjuknade i den neurologiska sjuk­ domen ME. Strax därefter dog hennes syster i akut leukemi och senare förolyckades hennes svåger under under Haiti-jordbävningen 2010 . Hon har skrivit en bok om sin resa i The Mystical Journey of a Letter. Det var då hon bestämde sig för att vända mörkret till någonting ljust. I dag leder hon kurser i sorghantering.

– När man pratar om döden kommer människors äkthet fram. Även om det kan låta konstigt att säga att man går på dödskafé, så är det en väldigt naturlig upplevelse.

Nästan omgående är samtalet i gång. Vi talar i mindre grupper och byter efter en

DEATH CAFÉ

✱F inns i 27 länder och omfattar hittills 1 443 kafétillfällen. Hålls i både privata hem och officiella lokaler. ✱S tartades i början av 2000-talet i Schweiz, spreds snabbt till Frankrike. ✱L ondons första Death café hölls 2011. ✱ Fungerar som en ideell franchiserörelse. ✱K ostnaderna täcks genom donationer och insamlingar. ✱F ör mer information: www.deathcafe.com.

25

2015-01-30 14:47

tro Änglar. När religionen skrämmer lockar ängeln med djup och tolerans.

FOTO: ISTOCKPHOTO

DET ÄR HÖGSÄSONG för änglarna. De

märks i skyltfönster och butiker, i populärmusik och kyrkans rekviem.

På prylar och på huden, som tatueringar tillsammans med små djävlar.

En symbolisk budbärare mellan Gud och människa.

– Alla kan relatera till änglar. Ängeln har en lång teologisk tradition men verkar samtidigt fascinera människor oberoende av om de tror eller inte.

Det menar Madeleine Sultán Sjöqvist, doktor i religionssociologi. Hon håller ofta fullsatta föredrag i ämnet.

Och det finns mycket att botanisera i. Bokmärkesänglar, julänglar och den sockersöta ängeln. Men också änglar som kommer med fasansfulla budskap, som dödsängeln eller änglar som kräver något av människan. Som säger: Stopp, du går på fel väg!

– Sådana änglar är inte så kommersiella. Men kyrkan har valt en kommersiell linje för man vill så gärna att folk ska komma.

Ängeln upphäver tid och rum.

Hen är länken till tidigare generationer och symbolen för en undanträngd dimension av livet.

i dag nästan utsuddade i den kyrkliga traditionen. Och frågar man dagens barn säger alla att ängeln är en tjej, den bilden sitter stenhårt.

En annan förskjutning har Madeleine Sultán Sjöqvist sett under resor då hon besökt både katolska och ortodoxa kyrkor. I dag har man fler änglar än Jesus- och ikonbilder till försäljning i kyrkornas butiker. Rörelsen i religionen går bort från den allsmäktiga, transcendenta guden till ängeln.

Ängeln Gabriel stöttar unga SJÄLVMORD. Andliga upplevelser. Två

olika men lika tabubelagda ämnen.

Projektet Gabriel Klint vill minska den psykiska ohälsan bland unga och består av tv-film och en digital

26

AM28-0213-A-001-01B.indd 26

plattform om döden och andra exis­ tentiella frågor. Gabriel Klint är den fiktiva huvudpersonen. En ängel som räddar männi­skor som vill ta livet av sig. Inspelning pågår i vår.

SKYDDAR. Ängeln som vakar över människan. Den folkligaste varianten.

Lika älskad då som nu.

VARNAR. Från en vag aning om att något hemskt kommer hända till ett tydligt uttalat dödsbud. Filmen och litteraturen är full av mörka bevinga­ de meddelanden.

DÖMER. Ängeln som ställer krav och dömer var förr en vanlig variant. I dag är den nästan utsuddad i den kyrk­ liga traditionen.

FÖRDJUPAR. När samtiden stres­ sar och avståndet till kyrkan ökar. Ängeln ger livet existentiellt djup även för den som saknar andliga för­ kunskaper.

TILLÅTER. ”Vår tro är den enda sanna!” Religionernas allsmäktiga gudsbilder skrämmer. Ängeln står för en tro som trotsar nationella, etniska och territoriella gränser.

kan tvinga på andra människor sin tro.

– När man slutar prata om sina respektive gudar uppstår ett tomrum.

Det tomrummet tar ängeln som inte är lika teologiskt impregnerad och som inte har de absoluta sanningsanspråken. Därför tror jag att prästerna och teologerna, på ett omedvetet plan, släpper fram de folkreligiösa symbolerna som säljer.

ÄNGELN SOM RÖR sig mellan människa

och Gud har inget kön; i Gamla testa­ mentet är ängeln hermafrodit och i Nya testamentet är den varken kvinnlig eller manlig. Så såg det ut under lång tid.

Men efter första världskriget händer det saker med änglarnas utseende. Kvinnorna skulle in i hemmen igen och männen skulle ha jobben.

Då gick det inte an för kvinnorna att utföra de jobb de gjort när männen var ute i krig.

I kvinnopolitiskt syfte feminiseras ängeln. Den får ett kvinnligt kön. Hon blir hemmets ängel, den goda modern som alltid ställer sig själv åt sidan för barnens skull.

– Kyrkan hakade på trenden. Och den typen av ängel har inte maskuliniserats igen eller blivit en hermafrodit på nytt.

De dömande, krävande änglarna är

SYMBOL MED MÅNGA ROLLER

Köper du själv änglar?

– Folkreligionens skyddsängel som är vänlig och bekräftande kommer på bred front. Ängeln stormar fram i kyrkorna, säger hon.

MADELEINE SULTÁN SJÖQVIST pekar på flera orsaker. Skriftreligionerna judendom, kristendom och islam har problem. Det är för svårt, också för teologer och präster, att tala om gudar med absoluta anspråk. Det mångkulturella samhället förstår att man inte

– Det finns nog en ängel i varje rum hos mig. Jag är väldigt fascinerad av att ängeln upphäver tid och rum. Den kan sätta oss i kontakt med förfäder som gått bort. Den länkar oss på ett annat sätt än vad ett rotande i blodet, släkten eller fosterlandet gör. Om jag ska spå, tror jag att ängeln har en större renässans framför sig än religioner med gudar som är mer förknippade med ett territorium, en etnicitet eller en nationalitet.

BARBRO MATZOLS

Digital plattform ska förhindra självmord. Se trailern och läs mer på www. gabrielflink.se AMOS # 1 . 2015

2015-01-30 14:47

helena von zweigbergk BILDER. VEM SER SIN TID?

DET VAR NYÅRSDAGENS morgon. Hunden ville gå ut. Han var som förmodligen flytt från krig, fattigdom och terror och lite uppjagad fortfarande. Möjligen också lite extra malligt nu hankar sig fram på tillfälliga påhugg. Kanske kommer de struttig i kroppen. Jag tror han tänkte att han lyckats skräm- ifrån någon före detta europeisk koloni. ma bort nidingarna som smällt hotfullt halva natten.

PLÖTSLIGT FRAMSTOD BILDEN som en berättelse om Nu ville han ut på ett ärevarv och lätta på hela den västeuropeiska civilisationen. En kontitrycket. Och som alla hundägare vet: Man svär nent med ansvarslöst lyxleverne som andra får och förbannar inombords, men väl ute drar Genom städa upp efter. man ett djupt andetag och tycker det är skönt Samtidigt – om man tittar närmare på bilden. och friskt ändå. avbildningar De här två killarna med sina kvastar kanske Vi gick upp på terrassen vid Södra teatern kan man se tyckter att just den här morgonen är bra. Jobbet på Mosebacke Torg och såg Gamla Stan och de gör tycker de är fritt och välbetalt. Om deras Djurgården i ett vackert dis. Ny morgon, vad man drömmar och strävan vet jag ingenting. nytt år. annars kan­ Och vilka är de som lämnat spåren av fest Överallt på marken ligger krossat glas, resske inte får bakom sig? ter av smällare, fyrverkeripinnar, skumpaflasNågon kanske grät och frös och kände sig kor, plastglas och andra spår efter festandet tag i, trots att övergiven.

Hade just grälat med sin tjej och under natten. Två svarta män i renhållningsman har det tyckte att allting var hemskt. Ett par kanske kläder med var sin stor sopkvast håller på att snart ska bli föräldrar och lovar varandra att för städa undan. De ser trötta och frusna ut och mitt framför sitt ofödda barns skull kämpa hårt kommande arbetar under tystnad. Jag säger något i stil ögonen. år för att få till en bättre värld att leva i. Önskmed ”men oj, vilken röra”, och en av männen ningar, ambitioner. ger mig ett svagt leende, och skakar på huvudet. Jag tolkar det som att han inte förstår mig.

SEDD PÅ HÅLL ser man en sanning. Går man närmaDet kunde vara en tavla, tänker jag. En uttrycksre kommer nya berättelser, som kan se ut på ett full och mycket talande bild. helt annat sätt. Och alla berättelserna är sanna.

JAG MINDES EN bild från en fantastisk utställning med ryska Hur ser man sin tid? målare från tiden innan revolutionen. Tavlorna var ofta Det är så lätt att både göra det och inte göra det. Därmycket dramatiska och berättande. Där fanns en som jag för är konsten så fruktansvärt viktig. Genom avbildminns speciellt. Några överförfriskade män i hög hatt står ningar kan man se vad man annars kanske inte får tag runt en stackars fattiglapp som man förstår de ger pengar i, trots att man har det mitt framför ögonen. till för att roa dem på något sätt. Rödbrusiga skrattande Och – å andra sidan. Det finns alltid en personansikten mot den desperata aktören som gör vad som krävs lig berättelse, lika många perspektiv som det finns för en småslant. Sjung en stump, dra ett skämt. människor. Allt är livet. n Jag har inte kunnat glömma den.

Kanske kunde det vara en lika talande tavla som jag såg framför mig på nyårsdagens morgon. Männen som städar undan efter den välbesuttna innerstadsbefolkningen, de som under tiden ligger under sina mysiga täcken i godan ro och sover ruset av sig. Resterna av de välbeställdas dekadenta överflöd ligger i drivor, sådant som man inte ens orkat Helena von Zweigbergk är författare och programta med och slänga. I stället sopas det undan av människor ledare för Oförnuft och känsla i Sveriges radio.

G UTLOTTNIN

läsartorget BERÖRD AV HELENA Hej! Tack för en bra tidning. Alltid så bra skrivna artiklar. Blev berörd av Helenas ”Glipor” i julnumret. Kände igen mej. Tack Helena!

ANN-SOFIE WASSBERG BELYSER OCH ÖPPNAR Hej! Jag skulle vilja hjälpa till mer, jobba med välgörenhet. Jag är inte aktiv i Svenska kyrkan men varje gång jag besöker en kyrka, slås jag av en otrolig värme och gemenskap.

Jag tror det är viktigt att värna om detta då det är ett mycket stimmigt och individuellt samhälle vi delvis lever i och många ofrivilligt. När Amos tril­ AMOS # 1 . 2015

AM28-0213-A-001-01B.indd 27

lar ner i brevlådan blir jag påmind om detta. Jag får ta till mig reportage och information jag annars inte skulle söka upp. Tidningen inspirerar och belyser samhället, öppnar upp något nytt och belyser det som är viktigt och betydel­ sefullt. Hoppet, längtan och kärleken.

VIKTORIA FÖRDOMAR KOM PÅ SKAM Tack för en förvånansvärt intressant tidning! Mina fördomar om kristen press kom rejält på skam eller också är det för att jag äntligen är så gammal att jag kan läsa texter som jag, när jag var yngre, sannolikt hade dissat rakt av. Trist att man ska behöva bli ”gam­

mal” för att man ska begripa sådant man säkert hade haft nytta av i yngre år! Suck.

FREDRIK FREDRIKSSON

Vinterläsning

Hur blir man fri från sitt medberoHÖG NIVÅ ende? Nu lottar vi Hej, jag var på ett lunchbesök i Kata­ ut fem exemplar rina församling i Stockholm och tog av Djävulsdansen hem tidningen. Har nu tagit del av den av Ann Söderlund och vill tacka för en mycket hög nivå och Sanna Lundell. på de artiklar som presenterades. Om Boken är en uppföljare till känslor i kulturen och lögner som fjolårets tv-succé om hur det är man inte klarar sig utan. att leva nära alkoholism.

Främst en bra intervju Gå in på amosmagasin.se Skriv med Lena Andersson och anmäl dig. Senast till Amos! om hennes nya bok.

25 mars vill vi ha din Amos, Box 22543, OLENA VISOTSKI anmälan.

104 22 Stockholm

redaktionen@ amosmagasin.se

27

2015-01-30 14:47

foto: magnus aronson/ikon

Tusentals barn dör varje dag av undernäring och brist på mat, trots att jordens resurser skulle kunna räcka åt oss alla. Hungern är ett problem som världen kan lösa. Dela med dig, SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr till utbildning, lån och sparande samt hållbara jordbruksmetoder.

SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr PG 90 01 22-3 | BG 900-1223 | Swisha valfritt belopp till 9001223

www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete AM28-0213-A-001-01B.indd 28

2015-01-30 14:47