Energibilaga i nr 38 2014 by Kyrkans Tidning

energi

liten risk för havsörnen

NR 38 Torsdag 18 september 2014

Rovfåglarna flyger över Mälaren, inte där två vindkraftverk planeras, visar Strängnäs stifts utredning. SIDAN 3

Kyrkan predikar förnybar energi

Vattenkraftverket Torp i Örkilsälven producerar förnybar el utan klimatutsläpp. Men fisken påverkas, säger Per-Erik Hallin, egendomsförvaltare SIDAN 6 på Göteborgs stift.

Växande efterfrågan på olja, gas och kol

En lönsam investering, anser marknaden. En resurs som vi inte kan elda upp, säger forskare. SIDAN 4

Megael i Stockholm AB | www.megael.se | 08-560 312 39 Bryggavägen 108, 178 31 Ekerö | pelle@megael.se | 070-758 72 81

DET ÄR FROMT ATT SPARA EL

– Hela skapelsen! Det gör Gud och det är vårt uppdrag, säger biskop Martin Modéus. SIDAN 10

Stor investering sparar mycket pengar

Finnåkers kursgård har satsat på nya värmepumpar, värmestyrning och snål belysning. Men kraftverket ger mest pengar. SIDAN 8

Vi har tagit fram en LED-modul som ersätter halogen ljus källan för typ Fata Morgana. Se typbild. Vi har även flera kyrkor som referensobjekt där vi konverterat energislukande ljus anläggningar till LED för en energisnålare drift.

tema: energi

TORSDAG 18 september 2014

info@tomsing.se 0582-15757 0707-575357

Finnåker som hemma fast bättre

tel. 0581-62 60 00 e-post:info@finnaker.se www.finnaker.se

Vill du veta mer? Följ med på en spännande resa genom de Fem Moseböckerna! Vi guidar dig under resan med ett textavsnitt per vecka.

KYRKANS TIDNING NR 38

Kyrkvinden är församlingar i ekonomisk samverkan för ny energi. Sedan starten 2009 har vi har fångat 40 000 MWh av den rena vindens kraft - ingen mer CO2 eller annat stoft till luften. Mer förnybar energi håller ner elpriser och värnar vårt framtida klimat. Tänk framåt, se alternativen när det finns pengar att placera. Kontakta oss!

www.kyrkvinden.se info@kyrkvinden.se

En lysande idé för Slott, Kyrka och Koja

Tidskriften Shabbat Shalom kommer till din brevlåda kostnadsfritt och utan förpliktelser. Boka ”resan” redan nu!

• Skicka en anmälan via brev eller vykort till:

Marknadens lägsta Kelvintal på LED-ljuskällor - 2000K

• •

Rådgivning kring val av LED-ljuskällor

Föreningen Shabbat Shalom, Tallvägen 12, 517 96 Hultafors Skicka e-post till: foreningen.shabbat.shalom@gmail.com Slå en signal! Telefon 033-29 57 89

Produkter som är IP65 klassade och klarar utomhusmiljö Utbildning inom LED-teknik området

www.led2all.se

VI KAN ENERGI Med erfarenhet av hållbara lösningar i fler än 3 000 byggnader inom Svenska kyrkan, hjälper vi er att minska era energikostnader utan att kompromissa med kulturvärden!

Ljusdesigner

tttttt tifftititititititititititifftitttiti ttfftt tittttti fftttitifftitt tttt fftifftititifffffffftiti titititititititititititititititititititt tttttttttttttttttttttttttttttttttttttt tttttttttttttttttttttttttttttttttttttttt tttttttttttttttttttttttttttttttttttttttt tttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttt ttti titititttittffti tttttt tttttttttttttttttttitititititi tttttttitititititi titititititititititititititititititi tititititititititititititititititititt tttftftftftftftftftttttttttttttttttttt tttttttttttttttttttttttttt tttttttttttttttttttttttttttttttttttttttt tttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttt tititi tt ttffffffffffffffffffffffffffffffffffff tttttttt ffffffffffffffffffffffffffffffffffff ffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffff fffffffftttttttttttttttttt ttttttttttttttfffffftitititititititititi titititititititititititi

info@kanenergi.se Maria Hammar 0709-38 38 03

Hi Design AB Kristianstad 044-12 23 22 0706-122 324 hidesign@telia.com

tema: energi

KYRKANS TIDNING NR 38

Liten risk för fågelkrock med vindkraftverk

STRÄNGNÄS STIFT I maj stoppade mark- och miljödomstolen bygget av två vindkraftverk på Strängnäs stifts mark, nära Mälaren. Domstolen ansåg att riskerna för rovfåglar i området var otillräckligt utredda. Stiftet överklagade beslutet. Under sommaren har en konsult observerat hur fiskgjusar och havsörnar rör sig i området. Enligt konsulten finns både havsörns- och fiskgjusebon i närheten, men risken för fåglarna är liten för de flyger inte i närheten av de planerade kraftverken. Mark- och miljööverdomstolen har sammanträtt för att avgöra om beslutet ska få överprövas. Domslut har inte meddelats.

Värmepumpar får godkänt, trots isproblem

LULEÅ STIFT Efter ett treårigt test av luft-luftvärmepumpar på tre kyrkor i Luleå stift ville

ADRESS Box 22543, 104 22 Stockholm Besöksadress: Kungsholmstorg 5 www.kyrkanstidning.se VÄXEL FAX redaktionen

010-199 34 00 010-199 92 20

alla församlingarna behålla pumparna. Nordmalings- och Kalvträsks kyrkor minskade energiförbrukningen med omkring 40 procent och investeringarna skulle vara intjänade på omkring fyra och ett halvt år. I Moudoslompolo blev besparingen mindre och återbetalningstiden längre, delvis beroende på det kalla klimatet. Vid kyla och när snö har blåst in i aggregaten har isbildning uppstått. Bygger man väderskydd blir problemen mindre och man döljer dessutom aggregaten, skriver Luleå stift i sin utvärdering av försöket.

klimatet Antalet högsommardagar i september har ökat märkbart i hela landet sedan 80-talet, utom i norra Norrland, rapporterar SVT. I Götaland är ökningen störst. Under åren 2000–2009 uppmättes 22 dagar med temperaturer på 25 grader eller mer. 1990–1999 var antalet 13 dagar, och 1980–1989 4 dagar.

TORSDAG 18 september 2014

Man kan hålla sig för skratt Färingsö laddar för förändring

miljöbil En elbil och en laddstolpe är nya tillskott i Färingsö församlings miljösatsning. Elbilen togs i bruk i slutet av augusti och den används nu vid församlingens tjänsteresor. På bilen finns församlingens logotyp och texten ”Med vind i tanken” – församlingen köper främst vindkraftel. Laddstolpen, som kom på plats i början av september, är tillgänglig för allmänheten. Färingsö har arbetat med miljö- och energifrågor sedan 2007 och är den församling som kommit längst med miljödiplomeringsarbetet i Stockholms stift.

När man skriver om energi i Kyrkans Tidning är det lätt att man börjar dra trista vitsar om kyrkliga och bibliska energimotiv: Sol celler på Vadstena kyrkogård: ”Vadstena får kraften från ovan.” Vindkraften är lätt att koppla till den helige Andes vind. Favoriten är psalmen om energisnåla lampor, 275: LED, milda ljus. Men man skrattar inte när man läser att Internationella energi organet IEA spår att jordens genomsnittstemperatur år 2100 kommer att ha stigit 3,6 grader, om vi fortsätter konsumera olja, gas och kol som i dag. 2 grader är vad jorden bedöms klara, om vi ska slippa extrema klimatförändringar. Biskop Martin Modéus har gjort 2014 till ett ekoteologiskt år i Linköpings stift. Han ser miljö- och klimatkamp som en del av arbetet för Guds rike. Och tvärtom kan det väl inte vara? En trovärdig kyrka kan inte slösa energi, tjäna pengar på investeringar i fossil energi, leva på ett sätt som förbrukar jorden och störtar de fattiga i avgrunden. Modéus budskap är värt att upprepa. Gång på gång. Eko-teologi. Kristoffer morén

redaktör

E-POST redaktionen@kyrkanstidning.se CHEFREDAKTÖR ANSV UTGIVARE Svante Fregert 010-199 34 54 ANDREREDAKTÖR (STF ANSV UTG) Brita Häll 010-199 34 63

BILDREDAKTÖR Mikael Johansson (vik) 010-199 34 77 LAYOUT: Helena Åberg 010-199 34 55 produktionsCHEF Lotta Petersson 010-199 34 85 VD Henriette Zeuchner VICE VD Kerstin Kyhlberg Engvall 08-743 65 50

Nödhjälp till Irak

K A R I

KOMMUNIKATÖR MARKNAD Sofia Määttä 08-743 65 05 ANNONSER Display i Umeå AB 090-71 15 00 info@display-umea.se PLATSANNONSER Jessy Fastevik 090-71 15 10 platsannons@kyrkanstidning.se

ÅRGÅNG 33 av Svenska Kyrkans Tidning TRYCKERI V-TAB Örebro 2014

REDAKTIONEN ansvarar inte för ej beställt material. All publicerad text lagras elektroniskt.

Kyrkbänksvärmare för effektiv uppvärmning av kyrkor

t u k A

p o r p p U

Vår kyrkbänksvärmare strålar värme på samma sätt som solen, på så sätt uppnås ett behagligt klimat vid lägre rumstemperatur.

Ge en gåva redan IDAG

Värmaren monteras under bänken och värmer upp ben och fötter, snett fram och bakåt.

Kontakta oss om värme i kyrkan.

Sätt in din gåva på plus- eller bankgiro:

PG: 90 03 05-4 BG: 900-3054

Traneredsvägen 112 426 53 • Västra Frölunda Tel: 031-84 08 50 • Fax: 031-84 92 27 www.eveco.se

019-31 05 00 | SWEDEN@OD.ORG | WWW.OPEN-DOORS.SE 14-09 KyrkansTidning_v38_Irak.indd 1

2014-09-12 16:20:14

tema: energi

TORSDAG 18 september 2014

KYRKANS TIDNING NR 38

Så mycket varmare blir det om vi fortsätter släppa ut koldioxid

1.5 grader

2.0 grader

2.5 grader

3.0 grader

50%* 525

80%* -

1 275

1 125

1 075

Enligt IEA innehåller världens totala uppskattade fossila energireserv 2 860 Gigaton koldioxid (GtCO2). 1 gigaton = 1 miljard ton.

900

1 425

1 275

+3,6 Fossil koldioxidbudget 2013–2049

(GtCO2)

*Sannolikheten, i procent, för att temperaturökningen inte överstiger angivet gradantal

– så mycket varmare blir det om vi fortsätter elda som i dag

Oljeaktier är en bra investering, anser många placerare. Men eldar vi upp de fossila bränslereserverna blir klimateffekterna katastrofala, gör vi det inte förlorar energibolagen stora delar av sitt värde.

– På sikt är olja en ganska god investering säger Thina Margrethe Saltvedt, senior oljeanalytiker på banken Nordea. 60 procent av oljan används för transporter och den är svår att ersätta, så sannolikt kommer efterfrågan att vara fortsatt hög, säger hon. Efterfrågan på energi kommer

att öka, främst i Asien och Mellan östern, skriver Internationella energiorganet, IEA, i 2013 års rapport om energi situationen i världen. Kina blir snart världens största oljeimportör och i början 2020talet kommer Indien att bli den största kolimportören. – Energimarknaden kan påverkas om Kina satsar massivt på elbilar eller om Indien minskar

sina bränslesubventioner, och om ländernas tillväxt inte blir så stor som väntat. Men efterfrågan på olja kommer ändå Thina Margrethe att växa, så det Saltvedt. kommer fortsatt att vara en intressant investering, säger Thina Margrethe Saltvedt. Enligt IEA ser utsläppen av koldioxid sannolikt ut att öka med 20 procent till 2035, trots de åtgärder som världens regeringar vidtagit och utlovat för att minska klimatutsläppen. Den nuvarande utvecklingen pekar mot en genomsnittlig temperaturökning på 3,6 grader till sekelskiftet 2100, enligt IEA.

Men världens regeringar har lovat att agera för att temperaturen inte ska stiga mer än två grader till 2100. Det anses vara gränsen för en hanterbar temperaturökning. Det enades man om vid FN:s klimatmöte i

Det vore ett hot mot lönsamheten om många regeringar införde regleringar som gör koldioxidutsläppen mycket dyrare.

Cancún i Mexiko 2010. – Om världen inte ska bli mer än två grader varmare, då kan man inte använda hela den re- James Leaton. serv av fossila bränslen som energibolagen räknar med. Ska man vara på den säkra sidan kan bara omkring 20 procent av världens fossila energireserver brännas, säger James Leaton, forskningschef på den brittiska organisationen Carbon Tracker Initiative, som tillsammans med klimatforskningsinstitutet Granthams, vid London School

of Economics and Political Science, räknat på hur mycket av världens reserver av fossila bränslen – kol, olja och gas – som kan brännas. – Även om oljeanvändningen inte kommer att upphöra över en natt så bör investerarna ifrågasätta varför företagen slösar pengar på högriskprojekt som oljesand eller oljeutvinning i Arktis, säger James Leaton, forskningschef på Carbon Tracker Initiative.

För att det ska bli lönsamt att utvinna allt mer svårtillgänglig energi krävs stigande energipriser. Men tas klimatmålet på allvar kommer oljan ändå inte att kunna utvinnas. – Värdet på USA:s kolaktier har redan urholkats. Det påverkas dels av pris, efterfrågan och teknisk utveckling, dels av hur kolet förorenar luften och klimatet. Investerarna måste hantera de riskerna, man kan inte bara anta att efterfrågan alltid kommer att växa, säger James Leaton. Att investerare ändå fortsätter

att anse aktier i oljebolag som goda placeringar, beror på kortsiktiga analyser och på att man tittar på bolagen ett och ett, och inte på hela branschen. – En del kommer inte att tro att det blir någon miljölagstiftning förrän den är på plats. Men andra börjar inse riskerna med fossil energi, och samtidigt sjunker priserna på alternativ energi, säger James Leaton. Thina Margrethe Saltvedt på Nordea anser att det vore ett hot mot lönsamheten om många regeringar införde regleringar som gör koldioxidutsläppen mycket dyrare. – Men det skulle sannolikt drabba kolet i första hand, oljan används främst till transporter. Stiger oljepriserna mycket kan det leda till ett skifte i transportsektorn, men inte på kortare sikt. Så olja kommer nog att fortsätta att var intressant åtminstone till 2020, men sannolikt i minst tio år, säger hon.

Kristoffer Morén

010-199 34 74 kristoffer.moren@kyrkanstidning.se

Kyrkornas världsråd säger nej till fossil energi

Svenska kyrkan: ”All fossil energi på väg ut”

Kyrkornas världsråd ska inte längre investera i fossila bränslen, det har världsrådets centralkommitté beslutat.

– Svenska kyrkans placeringspolicy är den hårdaste i branschen. Men den ska skärpas ytterligare, säger Gunnela Hahn, ägarstyrningsansvarig på Svenska kyrkan.

Beslutet gäller Kyrkornas världsråds egna investeringar. Men med 345 medlemskyrkor, med 560 miljoner medlemmar i 140 länder, räknar organisationen med att dess placeringspolicy ska spela en roll som referenspunkt för många kyrkor.

Kanske kan fossilstoppet också påverka andra religioner. Den 21–22 september hålls Interfaith Summit on Climate Change i New York, Kyrkornas världsråd är en av arrangörerna. Det är ett möte för företrädare för kristenheten och andra religioner som ska förbereda ett gemensamt uttalande inför FN:s förberedande klimatmöte Climate Summit 2014 den 23 september.

Kyrkans innehav i tre naturgasbolag ska nu säljas. – Vi vill inte tjäna pengar på att förvärra klimathotet, även om gas är något bättre än kol och olja, säger Gunnela Hahn.

Kyrkans ekonomiska buffert, cirka 6 miljarder kronor, förvaltas i enlighet med Svenska kyrkans finanspolicy och placeringsanvisningar. De säger i dag att kyrkan inte ska investera i företag som i huvudsak verkar i oljebranschen, inte i företag som arbetar med oljesand och inte bolag vars intäkter till mer än fem procent kommer från kolgruvor. Elbolag som använder naturgas eller kärnkraft som kraftkällor är dock tillåtna, om de har höga hållbarhetsbetyg.

tema: energi

KYRKANS TIDNING NR 38

- en ideell förening

Smarta energioptimeringar i kyrkor, församlingshem och bisättningsrum.

ENERGIDAGAR I SUNDSVALL För en hållbar framtid! 20-21 okt Läs mer om Energidagarna och aktuella utbildningar på

www.etikochenergi.se

TORSDAG 18 september 2014

Genom energioptimering kan vi sänka energiförbrukningen med upp till 40%, och samtidigt skapa en optimal arbetsmiljö med rätt temperatur på rätt plats.

Kungsgatan 1 652 24 Karlstad Tel: 0707-58 28 06, E-post: kansli@etikochenergi.se www.etikochenergi.se

Kontakta mig Anders Lindh 072 - 230 72 84 anders.lindh@tesab.se

Specialister inom:

Kyla

Värme

Energi

Service

TESAB är Sveriges största kedja inom kylbranschen. Alla medlemmar tar ett totalt funktionsansvar för installationer som kännetecknas av säkerhet och kvalitet. Vi finns nära dig! Hitta närmaste bolag på: www.tesab.se

0771- 22 44 44 • www.tesab.se

BÄNKDYNOR MED 15 ÅRS GARANTI Sveriges största tillverkare av kyrkbänkdynor

Under 50 år har vi levererat våra GLIDSÄKRA och FORMSTABILA dynor, nu bättre än någonsin, till mer än två tusen kyrkor i Sverige och utomlands. Tillverkas i FYRA SKIKT, HELLÅNGA UTAN SKARVER. OBS: Ej att jämföra med ett tygfodral och löst istoppad skumplatta. Egna ulltyger av högsta kvalitet i många färger. Mera info på vår hemsida henryjensendesign.se Vänd ER med förtroende till TAPETSERARMÄSTARNA ERIC LÖÖF BJARNE JAKOBSEN Tel/Fax 0292-503 76, 073-042 70 76 Tel/Fax 0418-149 92, E-post: oxudden@yahoo.se 070-401 65 16

HENRY JENSEN eftr. Box 338, 26123, Landskrona

Epecon levererar skräddarsydda kvalitetsprodukter för vattenburen värme. Energieffektiva lösningar för en diskret och tidstypisk installation. Tillverkning i egen fabrik ger flexibilitet och leveranssäkerhet till Er konvertering eller modernisering.

www.epecon.se 042-25 01 40

tema: energi

TORSDAG 18 september 2014

KYRKANS TIDNING NR 38

vattenkraft. Sol, vind – och vatten? Att kyrkan satsar stort på förnyelsebar energi är en självklarhet. Men att den också äger vattenkraftverk är kanske mindre känt. Kyrkans Tidning åkte till kraftstationen Torp i Örekilsälven i Göteborgs stift för att ta reda på mer om en kritiserad bransch med oviss framtid. TEXT: fredrik hielscher FOTO: Sebastian Lamotte

Kyrkan driver kraftstation

ara några meter under fötterna vräker vattenmassorna fram och vräker ner i Örekils älvens dalgång. – Det är helt fullt! Maskinisten Torgny Reuterberg pekar på något som ser ut som ett slags metallkam: en maskin som skrapar upp skräp som hamnar framför kraftverkets turbininlopp. Blöta grenar, kvistar och löv är samlade i en prydlig hög på betongen. – Det blir ganska mycket under sensommaren och hösten när löven faller, säger Torgny Reuter berg, som haft hand om driften av kraftverket sedan år 2000. – Det gäller att ständigt vara beredd. Jag står alltså på ett vattenkraftverk som ägs och drivs av Göteborgs stift, vilket är en ovanlighet inom Svenska kyrkan: det finns bara ytterligare ett sådant exempel. Men för stiftets egendoms förvaltare Per-Erik Hallin är vattenkraften en naturlig del i stiftets ägande. – Vår strategi är att vi ska ha

fyra ben att stå på när det gäller ägandet: värdepapper, jordbruksmark, skog och förnyelsebar energi. Vattenkraftverket är en del av den förnyelsebara energin, säger Per-Erik Hallin. Vattenkraftverket byggdes i början av 1980-talet och ägdes och drevs då av Lysekils kommun, som också hämtar sitt vatten från Kärnsjön ovanför kraftverket. Sedan 1998 är kraftverket alltså en del av stiftets prästlönetillgångar. De två turbinerna producerar

omkring 2,8 miljoner kilowattimmar per år i genomsnitt. Och trots vikande elpriser ger det ett nettoresultat på mellan 800 000 kronor och 1,6 miljoner kronor årligen. Men att investera i vattenkraften innebär i dagsläget en ovisshet: efter att utredningen om vattenverksamheter presenterade sina förslag i början av sommaren är branschen i limbo. Bland annat föreslås att länsstyrelserna kan pröva vattenkraften mot miljöbalken, precis som annan miljöfarlig verksamhet.

Det finns omkring 2 100 kraftverk i Sverige, som tillsammans står för nästan hälften av landets kraftproduktion. De Torgny Reuterallra flesta av berg. dessa, över 95 procent, har kunnat drivas utan någon miljöhänsyn, menar kritiker som Världsnaturfonden och Älvräddarna. Dessutom står de små kraftverken för bara tio procent av vattenkraftens elproduktion. Men flera remissinstanser har

sågat utredningen och enligt branschjätten Vattenfalls beräkningar kan uppemot en femtedel av den nuvarande produktionen försvinna om förslagen blir verklighet. – Vi vet ju inte hur det kommer att bli, om vattendomarna kommer att rivas upp. Så tills vi vet vilka spelregler som kommer att gälla i framtiden kommer vi att ligga lågt när det gäller nya in-

vesteringar i vattenkraften, säger Per-Erik Hallin. Samtidigt menar han att de vattendomar som gäller kraftverket i Örekilsälven är ”stabila” och han är inte orolig för att de ska rivas upp. Däremot står själva kraftverket inför potentiellt stora förändringar. Området är Natura 2000-klassat och länsstyrelsen har fattat beslut om att göra någon typ av åtgärder. – Länsstyrelsen tycker att fiske trappan är för brant och att bassängerna är för små så att det blir för mycket turbulens, säger Per-Erik Hallin. Ny fisktrappa står högt på den lokala fiskeföreningens önskelista, berättar Lars-Åke Winblad som är ordförande i Nedre Örekils älvens fiskevårdsområde när vi träffas på hans jobb på kommun-

Ny fisktrappa står högt på

kontoret i Munkedal. – Vi vill ha nya fisketrappor så att fler fiskar kan ta sig förbi kraftverket, både upp- och nedströms. Och så vill vi att någon typ av finmaskiga galler sätts för inloppet. För problemet är att fisken blir fiskfärs när de åker

…men länsstyrelsen vill riva – för nejonögonens skull Om länsstyrelsen fick bestämma skulle de helst se att kraftverket i Örekilsälven försvann. Men hittills har kyrkan sagt nej till försäljning och anläggningen måste därför miljöanpassas.

– Jag tror att någon form av åtgärd är på plats om två till tre år, säger Jan-Olof Ramnelid som är biolog vid länsstyrelsen i Västra götaland. Men frågan om vem som ska göra vad ska nu utredas. Den känsliga natura 2000-klassade miljön i och längs älven skulle kunna vara bättre enligt länsstyrelsen. Lax, ål och nejonöga är

några viktiga arter i vattnet. – Tittar man på tätheten av lax är den alldeles för låg, om man jämför med andra vattendrag. Men det är svårt att peka ut något enskilt som exempelvis vattenkraftverket som förklaring till det, säger han. Däremot har verket ha en påver-

kan och behöver miljöanpassas.

Och det kommer att kräva ”väldigt stora investeringar”: Det gäller att se till att mer fisk kan vandra både ner- och uppströms genom att bygga en ny fisktrappa och att sätta galler för turbin inloppet. En översiktlig uppskattning är att det kommer att kosta i storleksordningen 15–20 miljoner kronor. – Det är ungefär lika mycket

tema: energi

KYRKANS TIDNING NR 38

TORSDAG 18 september 2014

l fakta

Torps kraftstation F Byggdes i början av 1980talet av Lysekils kommun.

F Egendomsnämnden i Göteborgs stift köpte kraftverket 1998 och hela fastigheten 2005. F Turbinerna totalrenoverades 2001. Dessutom har stora flodluckans lager renoverats. F Ett nytt styrsystem för vattenflödet installerades 2005–2008.

F 2013 producerades cirka 2,7 miljoner kilowattimmar som gav ett nettoresultat på nästan 800 000 kronor.

Smarta energioptimeringar i kyrkor, församlingshem och bisättningsrum. Genom energioptimering kan vi sänka energiförbrukningen med upp till 40%, och samtidigt skapa en optimal arbetsmiljö med rätt temperatur på rätt plats.

Kontakta mig Anders Lindh 072 - 230 72 84 anders.lindh@tesab.se

kontakta kyrkan om det är stora inflöden till sjön eller om det är något fel. – Vi vill att det ska vara ett jämnt vattenflöde, alltså inte för stora skiftningar. Om man stänger av vattenflödet för mycket och för snabbt, riskerar fisken att hamna på stränderna, säger Lars-Åke Winblad. Sedan kyrkan tog över driften har ett nära samarbete och ömsesidig lyhördhet utvecklats mellan parterna. Som den där ödesdigra nyårsafton när en mätare hade hamnat fel på grund av kraftiga vindar och som öppnade flodluckorna i kraftverket. – Det var helt öppet och vattnet bara forsade ut. Det riskerade att tömma sjön på bara några timmar, säger Lars-Åke Winblad.

å den lokala fiskeföreningens önskelista. Här står Per-Erik Hallin ovanför trappan.

genom turbinerna, säger han. Med rätt åtgärder har föreningen inga problem med kraftverket, berättar han och konstaterar att det är stor skillnad att samarbeta med kyrkan jämfört med hur det var när Lysekils kommun drev Torps kraftstation.

– Oj! Det går inte att jämföra! För att beräkna hur mycket vatten som ska släppas igenom kraftverket görs noggranna mätningar av vattennivåerna i sjön ovanför. Alla mätresultaten har fiskeklubben tillgång till. I gengäld är klubben snabb med att

som vi räknar med att kraftverket skulle kosta staten om den skulle lösas in, säger Jan-Olof Ramnelid.

Det är vår strävan, säger JanOlof Ramnelid. Per-Erik Hallin säger att han inte har fått något erbjudande om inlösning och vill inte säga något om eventuella kostnader för ombyggnation i dagsläget. –Vi ska vara marknadsmässiga – vi får ta ställning till ett erbjudande när det ligger på bordet, säger han.

Verket skulle då ersättas med en

så kallad överfallsdamm som reglerar flödet naturligt. – Det bästa vore om de ville sälja. Men det är varken något som vi kan eller vill tvinga fram.

För att stanna av flödet successivt måste luckorna stängas manuellt – och då ställde fiskeklubben upp. – Vi hjälptes åt att sänka luckorna hela kvällen och en bra bit in på natten. Men vi klarade av det, säger Lars-Åke Winblad. Att vattenkraften har en baksida – att den påverkar miljön – är någonting som måste vägas in i beslut om investeringar, menar Per-Erik Hallin. – Det handlar om att jämföra för- och nackdelar. Alla pratar om att satsa på förnyelsebar energi och den måste ju hämtas någonstans ifrån. Vindkraftverk är också kontroversiella.

Specialister inom:

Kyla

Värme

Energi

Service

0771- 22 44 44 • www.tesab.se

Utrustning för flis och spåneldning Ett komplett system från skog till värme BEGÄR BROSCHYR! 20 kWh 1000 kWh

er Vi värm ! kyrkan

Flis- och spåneldning med förugn är den effektivaste och enklaste metoden att förbränna träbränslen med varierande kvalité Besök oss gärna!

Hånåknivägen 12 792 35 Mora Tel 0250-105 30 Fax 0250-124 46 www.johnohren.se

Kyrkans långsiktighet och kapitalstyrka gör att verksamheten både kan utvecklas med ekonomi och miljö i blickfånget. Restaurering Inredning Textilskåp Möbler – Vi har ju ögonen på oss. KyrRestaurering Inredning Textilskåp Möbler kan granskas på ett annat sätt än andra, menar Per-Erik Hallin. En sådan utvecklingspotential kan ligga i turbinerna. I dag har de rätt att tappa 14 kubikmeter vatten per sekund – medan flödena kan uppgå till omkring det tiodubbla. – Det gäller att utnyttja anKunskap och Erfarenhet - Hållbart och Genomtänkt Kunskap ochErfarenhet Erfarenhet - Hållbart Hållbart och läggningarna så effektivt somKunskap och och Genomtänkt Kunskap och Erfarenhet -- Hållbart ochGenomtänkt Genomtänkt möjligt, tycker jag. Och vi funderar på att byta ut turbinerna så att de kan ta hand om större flöMöbler & Inredning den, säger Per-Erik Hallin. www.aspelid.se 0511 - 607 98 Möbler & Inredning

Restaurering Inredning Textilskåp Möbler

A SPELID AB A SPELID AB

Fredrik Hielscher

redaktionen@kyrkanstidning.se

www.aspelid.se

0511 - 607 98

tema: energi

TORSDAG 18 september 2014

KYRKANS TIDNING NR 38

Grön upprustning Finnåkers kursgård renoveras för miljoner

Foto: Åke Paulsson

För åtta miljoner kronor får Finnåkers kursgård nya värmepumpar och ett upprustat vattenkraftverk, lägre kostnader och minskad miljöpåverkan. I Bergslagen, mellan Köping och Lindesberg, ligger det gamla järnbruket Finnåker. Det har inte tillverkats järn där på nästan 150 år. Sedan 1960-talet är det Västerås stift och ett tiotal av Svenska kyrkans Västeråsförsamlingar som äger bruket och driver det som en kurs- och lägergård. Nu görs en miljoninvestering i energieffektivisering. – Vi har vattenburen värme i våra hus, den har tidigare värmts med el. Nu installerar vi luftvattenvärmepumpar för att värma husen med hjälp av dem i stället, säger Hans Degréus, föreståndare på kursgården. Kursgården har en uppvärmd yta på 3 600 kvadratmeter, så uppvärmningen kostar mycket.

På Finnåkers kursgård installeras luftvattenvärmepumpar för att värma husen.

Under upphandlingen

har man tagit hjälp av en konsult som begärt in offerter på aggregat och installation, och på service och underhåll av värmepumparna. – Enligt de mest positiva siffrorna kommer vi att kunna spara omkring 60 procent, men vi tror att vi hamnar på omkring 40 procent. Det motsvarar ett kol dioxidavtryck på 35 ton per år, säger Hans Degréus. Luftvattenpumparna kommer att styras via internet. Vaktmästarna kommer att kunna reglera inomhustemperaturen via en elektronisk läsplatta. För att spara så mycket energi som möjligt har man gått igenom och justerat in hela värmesystemet, ända ned till ventilerna i varje enskilt element. Belysningen har fortlöpande

bytts ut, från glödlampor till lågenergilampor och led-lampor. Men nu har man passat på att byta ut de återstående gamla armaturerna och man har installerat rörelsestyrning av belysningen. – Men vi avvaktar med til�läggsisolering av byggnaderna och att skaffa mer energisnåla fönster. Förhoppningen är att Finnåker

ska leverera mer el än kursgården förbrukar. På 1600-talet, när järnbruket kom till, behövdes vattenkraft till att driva hammare och bälgar. Sedan 1987 har Finnåker ett vattenkraftverk i bäcken.

– Vi rustar det till nyskick så det ska motsvara Energimyndighetens krav och får vara med i elcertifikatsystemet. Hans Degréus. Elcertifikaten betyder mycket, rent ekonomiskt, och renoveringen kommer att göra verket effektivare. Vi byter det mesta: turbin, generator, styrsystem och elsystem. Investeringen i kraftverket kos-

tar 3,6 miljoner kronor, men reparationskontot ska bli mindre, man får intäkter från elcertifikatsystemet 200 000–300 000 kronor per år, och man kan styra elproduktionen bättre. Återbetalningstiden väntas bli kort, bara sju, åtta år. – Vi tjänar mest på att använda elen själv, den är billigare än den vi köper, och vi tjänar sämre på att sälja den.

Ge träd eller vatten i det heliga landet som gåva! Vi skickar ett fint diplom som du kan ge bort.

Hur driver man ett vattenkraftverk?

– Man måste ha koll på vattennivån i sjön ovanför bäcken, och följa vädret och regnmängderna så att man vet när man måste släppa förbi vatten så det inte blir översvämning. Sedan har stugägare, jordbrukare och vinterfiskare olika önskemål om

hur vattnet ska regleras. Det är mycket jobb, men det är roligt och man lär sig mycket nytt, säger Hans Degréus. Många av kyrkans stifts- och kursgårdar har lagts ned. Vad betyder kraftverket för er?

– Vår verksamhet är beroende av anslag, men verket har stått för en stor del av gårdens elförsörjning och därmed gett en bättre ekonomi. Och så har det levererat el utan koldioxid utsläpp. Kristoffer Morén

010-199 34 74 kristoffer.moren@kyrkanstidning.se

l fakta

Finnåkers kursgård

är en ekonomisk förening som ägs av Västerås stift och ett tiotal Västeråsförsamlingar. Gården används främst till barnoch ungdomsarbete.

F Västerås stift anslår 1,5 miljoner kronor och Västerås pastorat

400 000 kronor till driften.

F Elen kostar omkring 200 000 kronor per år, inklusive förtjänsten för den sålda elen.

F Efter investeringarna ska kostnaden vändas till en inkomst på 200 000 kronor per år.

Insamling till Raoul Wallenbergskogen Nu kan d

Klimat-

Träd 100kr/st Vatten 100kr/m3

Ett kraftverk är ett vandringshinder för fisk, men Finnåkers har inte behövt bygga om kraftverket för fiskarnas skull. Det har en vandringstrappa, men det har inte kraftverken upp- och nedströms.

kompens

Ange ”Raoul Wallenbergskogen” vid beställning/inbetalning!

era!

Vid diplombeställningar under 300 kr tillkommer av adm.avgift på 29kr

Stöd Keren Kajmet - Världens äldsta miljöorganisation som värnar om Israel och världen

Donera till trädplantering eller vattenforskning Träd:100 kr/st Vatten:100kr/m3 Plusgiro 15 03 76-2 • Bankgiro 5816-5515 www.kkl.nu • www.raoulwallenbergskogen.se

Ê Ê

Ê Ê Ê

08-661 86 86

tema: energi

KYRKANS TIDNING NR 38

TORSDAG 18 september 2014

PERMALJUS

– en lysande ide,ljusen som aldrig brinner ned

Traditionell skönhet och god ekonomi i harmonisk förening

Vanligtus lj stearin

Smarta energioptimeringar i kyrkor, församlingshem och bisättningsrum.

Permaljus

www.permaljus.se • permaljus@telia.com • 090-131611

Vi tillverkar och byter kyrkklockor

Skulle du köpa en digital orgel av denna man?

Vi installerar GPS-styrda elektroniska ur i ert gamla urverk, men behåller axlarna. Uret blir helt underhållsfritt efter installationen och uppdaterar sig själv efter tidsomställningar eller elavbrott. Radiostyrd klocka med central styrning för 4 kyrkklockor, 3 års garanti. Pris från 20 000 Kr + moms. Installation och transportkostnader tillkommer. Ring för offert/maila till oss på 08-410 434 38. Mobil: 070-949 74 44.

Vi utför alla slags underhåll. SilverQvist.montage@gmail.com

AnnonserA i Bygg & fAstighetsBilAgAn?

Vill du synas

Genom energioptimering kan vi sänka energiförbrukningen med upp till 40%, och samtidigt skapa en optimal arbetsmiljö med rätt temperatur på rätt plats.

Kontakta mig Anders Lindh 072 - 230 72 84 anders.lindh@tesab.se

Specialister inom:

Kyla

Utkommer 2/10

0771- 22 44 44 • www.tesab.se

Design som bevarar

Form, material och färg i samklang med befintliga fönster.

Service

Vi finns nära dig! Hitta närmaste bolag på: www.tesab.se

Energifönster

Ett helt nytt sätt att isolera kyrkfönster och därmed öka komforten och spara på uppvärmningen! Med 30 års bakgrundserfarenhet av energiglasfönster, har nu Lowergy förmedlat bl.a. följande installationer i Sverige:

Energi

TESAB är Sveriges största kedja inom kylbranschen. Alla medlemmar tar ett totalt funktionsansvar för installationer som kännetecknas av säkerhet och kvalitet.

090-7115 00

ETT BEPRÖVAT KONCEPT FÖR KYRKFÖNSTER – NU I SVERIGE

Värme

● SÖDRA MELLBY KYRKA ● VALLENTUNA KYRKA ● SVALÖV KYRKA

En energiglaslösning som märks – inte syns

● HEMMESDYNGE KYRKA ● GUMLÖSA KYRKA ● DELSBO KYRKA ● EKEBY KYRKA ● VILLIE KYRKA

● LILLA BEDDINGE KYRKA

Många fler är nu i en ansökningsprocess.

Lowergy Energifönster AB info@lowergyenergifonster.se Tel: 031-750 95 60

www.lowergyenergifonster.se

tema: energi

TORSDAG 18 september 2014

KYRKANS TIDNING NR 38

– Gud såg att det han skapat var mycket gott. Förvaltarskapstanken finns med från Bibelns första kapitel, det är grunden för ekoteologin och är ett skäl att spara energi. TEXT: kristoffer morén FOTO: johannes frandsen

förenar tro och hållbarhet Biskop Martin Modéus förbereder stiftsfesten i Vadstena den 20 september, med ekoteologiskt fokus. Han filar på inledningstalet, om Guds rike. Senare samma dag som Kyrkans Tidning träffar honom ska han inviga en ny solcellsanläggning på en av stiftets arrendegårdar, Säby gård. Solcellerna kommer att halvera elkostnaden för arrendatorn och ska förhoppningsvis leverera en stor del av gårdens el. – Praktiken är nödvändig, säger biskop Martin Modéus. Han tar emot i tjänsterummet i

stiftskansliet. Det är ett vackert 1800-talshus nära biskopsgården och domkyrkan. Rummets inredning går i samma stil som huset. – Det känns omodernt, men att slänga ut gamla möbler och köpa nya för dyra pengar, det vill jag inte, säger han. Martin Modéus blev biskop i Linköpings stift 2011. Då pågick redan mycket miljöarbete och

insatser för energieffektivisering i stiftet och det arbetet fortsätter. – Jag började med att tala med församlingarna om vilken de tycker är den strategiskt viktigaste frågan nu. Det vanligaste svaret var: Vad är det att vara kyrka i dag? säger han. Martin Modéus och hans medar-

betare har tecknat ett svar i tre delar. Att vara kyrka handlar om relationer, om visionen om Guds rike, och om tecken. Stiftet arbetar med varje del under ett år, i år med del två, Gudsrikesvisionen. Där spelar ekoteologin en viktig roll. – Världen är vävd i ett stycke, andligheten är inte något vid sidan av den naturvetenskapliga världen. Allt hör samman, världen skapas och upprätthålls av Gud. Den helige Ande andas i allt, säger han. – Gud verkar i hela skapelsen, för en god värld, här och nu. Alla människor är inbjudna att göra det som är möjligt i de sammanhang där man verkar, att vara med och förverkliga Guds rike. Även när det gäller ansvar för miljö och klimat. Men enligt Bibeln ska jorden slitas ut som

en klädnad och Gud skapa nya himlar och en ny jord. – Om Gud hade velat att vi skulle finnas i himlen hade han skapat oss där. Vår uppgift är att vara med och förvalta den jord som getts oss, att hela den här världen.

Att Gud plockas ut och bara placeras i särskilt fromma sammanhang eller i livet efter detta, är sekulariserande.

Är inte Guds vilja, att människor ska lära känna honom och komma till tro och frälsas? Är det lika viktigt att värna den vitryggiga hackspetten och minska koldioxidutsläppen?

av helheten. Den tar upp klyftorna mellan rika och fattiga, och mellan rika och fattiga länder, om rättvisa, resursfördelning och demokrati. Detta pekar på kyrkans praktiska ansvar för den egna verksamheten, för hur fastigheterna värms, för transporterna och för hur den energi som kyrkan använder produceras. – Stiftsstyrelsen ska ta fram mätbara klimatmål för stiftet. Församlingsinstruktionerna måste visa hur församlingarna förhåller sig till klimatet och miljön. Kyrkan har nästan 70 procent av befolkningen som medlemmar, ansvaret för att förändra attityder till miljön och för att hålla klimatfrågan levande, är viktigt. Och kyrkan måste driva på så att våra politiker gör det dyrt att förorena, och så att de agerar internationellt. – Detta handlar inte om moralism och skuldkänslor, utan det handlar om ett kärleksdrivet arbete. Försoningen är grunden för att vi ska orka se verkligheten och våga handla.

– Om vi utgår från att för soningen bara handlar om relationen till människan, då missar vi att hela skapelsen är Guds verk, att Gud älskar hela skapelsen och att Gud bär försoning i alla sammanhang, säger Martin Modéus.

– Att Gud plockas ut och bara placeras i särskilt fromma sammanhang eller i livet efter detta, är sekulariserande, sägerhan. Och att ekoteologin skulle vara ett uttryck för politisk korrekthet eller kyrklig trendkänslighet håller Martin Modéus inte med om. – Ekoteologin beskriver Guds kärlek till hela sin skapelse och att vi får vara med i Guds verk, och den gör ansvaret för skapelsen och miljön till en tydlig del

Modéus ekoteologiska lästips:

Skapelsens frälsning, Per Larsson: En bra ekoteologisk grundbok. Moder jord i klimakteriet: Kvinnor i Svenska kyrkan har samlat tolv texter om hur vi ska komma till rätta med de klimatproblem vi orsakat.

Ett biskopsbrev om klimatet: Har god balans mellan omvärlds- och teologisk analys.

Bättre el-koll efter gemensam upphandling

LINKÖPINGS STIFT – Vi får ett bra pris, men den största vinsten är nog att elförbrukningen enkelt kan styras och följas upp, och att elen är miljömärkt. Dessutom kan församlingar med

egna solceller sälja elöverskottet. Det säger Per Rosenberg, enhetschef på Linköpings stift. Det nya avtalet gäller 22 av stiftets 30 ekonomiska enheter, plus stiftskansliet och folkhögskolan och stiftsgården, bland annat. En konsult anlitades för att sköta upphandlingen och se

till att stiftets krav följdes; elen skulle vara miljömärkt och användningen skulle kunna följas upp. Först gjordes en genomgång av alla de byggnader och avtal som fanns: – En mycket stor besparing är att få bort de dyra tillsvidareavtal som flera församlingar visade sig ha. Sedan är det viktigt

Tror du att världen kan klara klimatkrisen?

– Vi är i ett kritiskt läge, men människan kan agera positivt, det har hon visat. Och kyrkan har ett hopp som ger mod och kraft att förändra. F

med kontinuerlig uppföljning via webben. Sker en stor avvikelse går ett larm så att man snabbt kan åtgärda problemet. Församlingarna producerar i dag små mängder egen el, men man kan hantera egenproducerad el i systemet också. Det nya avtalet gäller från den 1 oktober.

Viktigt i ekoteologin

Gud har skapat hela världen. Gud älskar hela vä rlden – inte bara män niskan. Ekologin lär os s att allt hör samman med allt. Vi är inbjudna att älska världen, tillsamman s med Gud. Den man älskar vill man inte skada, den vill man väl.

✔

✔ ✔ ✔

Kraft från ovan till kyrkogårdens kylrum LINKÖPINGS STIFT På taket till Vadstenas nya kyrkogårds ekonomibyggnad är 35 kvadratmeter solceller monterade. I mars månad kopplades panelerna in, och sedan dess har de levererat ungefär en fjärdedel av den el

tema: energi

KYRKANS TIDNING NR 38

TORSDAG 18 september 2014

– Ekoteologi handlar inte om politisk korrekthet, utan om att göra ansvaret för skapelsen och miljön till en tydlig del av helheten, säger biskop Martin Modéus.

Kontakta mig Anders Lindh 072 - 230 72 84 anders.lindh@tesab.se

Specialister inom:

Kyla

Värme

Energi

Service

0771- 22 44 44 • www.tesab.se E

UTREDNING & PROJEKTERING √ STYRSYSTEM √ FUKT- OCH VÄRMESYSTEM √ ENERGIEFFEKTIVISERING

som kylrummet kräver. – I sommar har solcellerna levererat 700 kilowattimmar medan kylrummet har förbrukat 2 700 kilowattimmar, säger Pär Martinsson, fastighets- och griftegårdsföreståndare i Vadstena och Dals församlingar. Solceller producerar mest el när solen skiner mest. Samtidigt

förbrukar många verksamheter mindre el just under sommaren, dock inte kyrkogårdarnas kylanläggningar. Därför satsade man på solceller just där. Investeringen kostade 210 000 kronor, församlingen har ansökt om bidrag på 125 000 kronor. Enligt beräkningarna ska solcellerna ge 5 500 kilowattimmar

per år. Anläggningen ska ha betalat sig på tio år. – Solcellerna kommer att spara pengar. Det är viktigt, men miljöaspekterna är nog så viktiga. Det känns bra att producera egen grön el, säger Pär Martinsson.

Växjö Jönköping Halmstad Värnamo Karlskrona Karlshamn www.flk.se Telefon: 0470-700 957

l l i t t a d i d n a k n i d a Nominer

4 1 0 2 t e s i r p ö j l mi s i r p ö j l i m t t e t u r a l e d t f i t s a g n i n e r ö Uppsal f r e l l e p p u r g , n o s r . g n i l k c e till en pe v t u r a b l l å h r ö f r a t som arbe r a r e n i m o n u d r u h m o n o i t a Mer inform inns på webben. f t a d i d n a k n i d o j l i m / t f i t s a l sa p p u / e s . n a k r svenskaky

Sista nominer ingsdag 26/9

svenskakyrkan.se/uppsalastift facebook.com/uppsalastift