KYRKANS TIDNING NR 14/15 2015
FRÅN STIFTEN
» Jag har försökt understryka hur viktigt det är med en tro som gör skillnad i världen. « JAN-OLOV JOHANSSON biskop i Växjö stift som på annandag påsk lägger ned staven i Växjö domkyrka
TAMAS TAZLO, VOLONTÄR VID STADSMISSIONEN:
”Glad att vi lyckas hjälpa” HALLÅ DÄR…
…Mats Andersson Risberg kyrkoherde i Kävlinge församling
Solceller och grön teologi Virke kyrka kan bli miljökyrka, vad innebär det?
‒ Att kyrkan inte ska kosta miljön någonting, utan om möjligt i stället tillföra något positivt. Detta innebär bland annat solceller som ska ge energi, och att vi på kyrkogården inte ska använda maskiner som kräver fossila bränslen. Det handlar också om en grön teologi, att förkunnelsen och det som sker i kyrkorummet alltid har ett miljöperspektiv.
Varför är det en god idé?
‒ Det är angeläget att kyrkan förverkligar idéerna om ett klimatsmartare samhälle och att vi går från ord till handling. Virke kan bli ett pilotprojekt och ett exempel för framtida arbete i dessa livsviktiga frågor. Det är en god idé att arbeta kring frågor som innebär en bättre värld för våra barn och barnbarn.
Vad gör man konkret?
‒ Just nu pågår en process där vi ser på olika möjligheter för kyrkan inför framtiden. Från Lunds stifts sida är framför allt stiftsantikvarie Heikki Rantta och stiftskonsulent Torrid Bengtsson engagerade med sin sakkunskap. Jais arkitektbyrå har gjort en förundersökning gällande Virke framtidskyrka. Teologen Panu Pihkala från Finland har bidragit med ett teologiskt miljöperspektiv på projektet.
När ska det ske?
‒ Processen är igång, vi hoppas att vi kanske kan se de större delarna förverkligas 2017–2018. ANDREA KOLLMANN
De 50–60 EU-migranter som arbetar som tiggare runt om i Västerås har engagerat både Stadsmissionen, stiftet och många församlingar i en satsning på att erbjuda stöd och värdigare förhållanden. Vid konfirmanddagen förra lördagen inbjöds de som hedersgäster i Domkyrkan och på påskafton hålls ett öppet hus i Kyrkbacksgården. Under våren har migranterna erbjudits värme, dusch, tvätt och fika ett par timmar om dagen vid härbärget Eken på Viksäng. Trycket på Stadsmissionen, som har stadens uppdrag att stödja lokala hemlösa, lättade när migranterna kunde hänvisas till Eken under förmiddagarna. Vi gör ett besök en torsdag, en dag när alltid någon från socialtjänsten finns på plats för att informera om svenska regler och eventuell ansökan om en fri hemresa. Fyra män från samma rumänska by har slagit sig ner i det lilla vardagsrummet för kaffe och korvmackor, denna dag bredda av ett par från Frälsningsarmén, som tillsammans med flera andra församlingar i Västerås turas om med förmiddagspassen. ekonomistudenten Tamas Tazlo, med rumänsk bakgrund, är en av volontärerna vid Stadsmissionens dagverksamhet och har i vår en halvtidstjänst som värd på Eken. -När jag möter mina landsmän här känner jag både sorg och glädje, säger han. De har inte förtjänat att hamna i det här läget,
VÄSTERÅSAREN OCH
Mackor, värme och vänskap. EU-migranterna Niko, Ninel och Florin kommer från samma rumänska by och besöker gärna härbärget Eken, som fram till i slutet av april hålls öppet ett par timmar om dagen för dem och deras landsmän. Tamas Tazlo, till vänster, arbetar som Stadsmissionens värd.
att tvingas tigga i Sverige. Men jag är ju glad över att vi lyckas hjälpa människor som behöver stöd. Efter en stunds skepsis får vi förtroendet att prata med några av besökarna, varav Niko med sina 23 år är yngst och den ende som behärskar engelska. – Jag har varit i Västerås i tre veckor, har två yngre systrar och sjuka föräldrar som jag skickar hem pengar till. En vanlig dag får jag ihop kanske hundra kronor. Men västeråsarna är mycket vänliga. Två nyduschade kvinnor dyker upp vid köket, de har precis hängt en tvätt. – Vi kommer hit två gånger i veckan för att duscha och tvätta,
vi är mycket tacksamma! Inför den stora konfirmanddagen 21 mars väcktes idén att EUmigranterna skulle bjudas in till Domkyrkans öppningsmässa. – Ja, eftersom det sitter folk utanför och tigger – ska de 1400 konfirmanderna bara passera in då eller? Hur gör man teologi av det, frågar Stadsmissionens biträdande direktor Ronald Henriksson. INBJUDAN GICK ut på både rumänska och bulgariska, och hörsammades av ett 15-tal migranter, som välkomnades som internationella gäster vid mässan och även deltog i korvminglet efter-
åt, innan konfirmanderna tågade genom stan till ACC. – Och på påskafton ordnar vi öppet hus med enkel mat i Kyrkbacksgården, efter att butikerna stängts, berättar Ronald Henriksson. Vi tror att de flesta är ortodoxa och att de kanske inte reser hem vid vår påsk, utan ett par veckor senare. Rumänske Niko på Eken bekräftar just det. – Ja, vi firar senare och det känns viktigt att åka hem under påsken. Vad som händer sedan? Det vet jag inget om idag. Han vet inte ens var han ska bo i natt. ANN LYSTEDT
Ny podcast om unga i kyrkan Med den nystartade podcasten ”Hela huset” berättar Emelie Gunnstedt och Alma Åkerjelm om hur det är att vara ung i kyrkan. Vilken plats har unga människor i kyrkan? Vilka söker sig till Svenska kyrkans unga och vilka gör det inte? Frågorna ställs ofta och nu finns en bra möjlighet att få nya infallsvinklar på frågan. I mitten av mars startade Emelie Gunnstedt och Alma Åkerhjelm, båda aktiva i Svenska kyrkans unga i Sura-Ramnäs församling, poddcasten ”Hela hu-
nast intervjuas två ungdomar i Sura och Ramnäs om sitt engaPodd gemang i kyrkan och om varKan enklast beskriför inte fler unga dyker upp. vas som en korsning Ett samtal som bland myckmellan bloggar och radio. Ett et annat handlar om bilder enkelt sätt att producera och och fördomar om kyrkan. I samband med stiftskonfirmanddagen ”Älskad” sände Emelie Gunnstedt och Alma Åkerhjelm live från Aros Congress Center. FOTO: PETTER SVÄRD
set”. De första avsnitten finns redan färdiga för lyssning. Nu se-
I VARJE avsnitt finns också en frågepodd, en möjlighet för vem som helst att skriva in frågor och funderingar som sedan tas upp i kommande poddar. Den som vill veta mer kan läsa och lyssna på http:// helahuset.devote.se
nå ut med hemproducerad radio. Via RSS-flöden kan man automatiskt prenumerera på nya avsnitt. Och lyssna när det passar. Podtekniken togs fram av systemutvecklare på Apple och poddradion slog första gången igenom för ungefär tio år sedan.