Kt26 stift 2015

Page 1

28 KYRKANS TIDNING

NR 26 2015

FRÅN STIFTEN

För att kyrkan ska kunna vara ett sammanhang där barn och unga trivs och känner att deras behov blir tillgodosedda, måste vi ge dem utrymme och låta dem vara med i beslutprocessen. ROLF GUSTAFSSON kyrkorådets ordförande i Axbergs församling som sedan några år tillbaka arbetat för att bli en ”barncertifierad” församling.

PÄRLORNA INSPIRERADE TILL EN NY STOLA

Västerås stifts skogar sköts bra utifrån miljö- och kvalitetsmål. FOTO: JIM ELFSTRÖM/IKON

Fortsatt ­certifiering Stiftets skogar är certifierade utifrån miljö- och kvalitetsmål. Och skogen sköts enligt alla konstens regler. Det visar en nyligen genomförd revision. Svenska kyrkans stift har sedan slutet av 90-talet ett långsiktigt engagemang i certifiering av skog och de regionala stiften har i varierande grad anslutit sig till de olika skogscertifieringssystemen FSC® (FSC-C014110), PEFC™ (PEFC/05-22-17) och miljöcertifieringen ISO14001. Nu har samtliga certifikat förnyats genom oberoende tredjepartsrevision. Revisionen genomfördes helt utan några noterade avvikelser från standarderna. – Det är härligt att våra gemensamma miljö- och kvalitetsmål blivit handling ute i fält. Kvalitetsarbete är föränderligt så vi måste jobba vidare med ständiga förbättringar, men det här visar att organisationen är riggad för att bära upp högt ställda krav. Skogvaktarna och planerarna gör ett mycket bra jobb, säger Emilie Westman, verksamhetsledare för Svenska kyrkans skogscertifieringsförening. För att klara certifieringen har de annars fristående stiften gått samman i en förening: Svenska kyrkans skogscertifiering (förutom Göteborgs stift, som avstått samarbetet). Föreningen samordnar ett gemensamt ledningssystem, uppföljningar, utbildningar och revisioner för stiften. – Jag är väldigt nöjd med resultatet, det är ett kvitto på att vi är på rätt väg och att vårt arbete burit frukt. Samtidigt är det viktigt att ha klart för sig att man aldrig blir klar med den här typen av insatser. Certifieringsarbetet fortsätter, säger Erik Ling, ordförande i Svenska kyrkans skogscertifieringsförening och stiftsjägmästare i Västerås stift. PELLE SÖDERBÄCK

Tomelilla gillar Frälsarkransen Varför vi valt att använda Frälsarkransen? Jo, därför att metoden är enkel, synlig och lockande. Det säger Susanna Adner, kyrkoherde i Tomelillabygdens församling. Att konfirmera sig är populärt i Tomelilla. Över 70 procent väljer att läsa hos församlingen. – Det är jätteroligt. I år har vi fyra grupper och totalt 55 konfirmander. Här ute på landsbygden är traditionen stark, konstaterar Susanna Adner, kyrkoherde Susanna Adner i Tomelilla sedan mars 2014. med i Lunds stifts undervisningsprojekt ”Inspirera lärande och samlas kring hoppet” och har valt att använda sig av Martin Lönnebos Frälsarkrans som den grund de står på. – Vi gör det genomgående på alla nivåer, i barnverksamheten, kyrkorådet, kaféet, gudstjänster och i konfirmationsarbetet. Det tas emot positivt i församlingen.

FÖRSAMLINGEN ÄR

TILL KONFIRMATIONEN syddes en röd stola upp. Konfirmanderna gjorde pärlor av tyg. Susanna gick sedan catwalk i mittgången och visade upp stolan för alla. Redovisningen bestod av att konfirmanderna berättade om var och en av pärlorna. – Varje pärla har ju ett namn. Vi har försökt att fokusera på en pärla per träff och haft det som rubriker. Det ger en struktur som skapar tydlighet. I två andra grupper som konfirmerats under våren användes stora pärlor som vi gjorde av papier maché och ballonger, dessa bars fram i processionen, förklarar Susanna Adner.

MARIA LUNDSTRÖM

Med kransen i bagaget Två av stipendiaterna i programmet Ung i den världsvida kyrkan upptäckte Frälsarkransen under vårens vistelse i Malmö pastorat. Det berättar Maimela Lehwidi Modiba och Lehlogonolo Henrey Gibbs. En av poängerna med tiden i Lunds stift tycker de är att ha fått upp ögonen för Frälsarkransen.

Det har varit en sorts uppenbarelse för dem. – Den fungerar som ett protestantiskt radband. Den ger oss något att relatera till och fokusera på. Det har vi saknat hemma i Sydafrika och nu tar vi med oss denna svenska ”uppfinning” till vårt hemland. Vi samlar på dem och ska dela ut dem till vår ungdomsgrupp, förklarar Maimela Lehwidi Modiba.

MARIA LUNDSTRÖM

Maimela Lehwidi Modiba med uppskattat svenskt radband. FOTO: MARIA LUNDSTRÖM

FAKTA

2015 jubileumsår för älskat armband Frälsarkransen är ett armband som skapats av Martin Lönnebo, biskop emeritus. Armbandet kan fungera som ett sorts radband för personlig bön. Pärlorna som har olika färger representerar olika aspekter av den kristna tron som Gud, tystnad, jag, dop, öken, bekym-

FÖRFÖLJELSEN TAR INTE SEMESTER! 15-07 Kyrkans Tidning_baksidan-251x43.indd 1

Det glada konfirmandgänget i Tomelilla. Längst fram Felix, Adam och Freddie med den egenhändigt tillverkade stolan. FOTO: BJÖRN TUFVESSON

merslöshet, kärlek/offer, hemlighet, natt och uppståndelse. Under 2015 firar Frälsarkransen 20 år. Jubileumsåret inleddes i Vadstena klosterkyrka i januari med invigning av ett sakramentskåp, ritat av Martin Lönnebo, samt

en utställning kring Frälsarkransen. Utställningen cirkulerar runt i Svenska kyrkans församlingar under året. I mars invigde Linköpings domkyrkoförsamling en 180 meter lång Frälsarkrans i Linköpings domkyrka.

Martin Lönnebo har valt att från och med 2015 lyfta in en grön nyans i en av Hemlighetspärlorna i Frälsarkransen. Den uppdaterade hemlighetspärlan blir permanent och ska påminna om diakonin och medmänskligheten, om naturen och miljön.

KÄLLA: VERBUM FÖRLAG

Kristna fördrivs från sina länder. Vi finns där. Hjälp oss hjälpa. www.open-doors.se Swish: 1239003054 PG: 90 03 05-4

2015-06-14 21:00:55


KYRKANS TIDNING NR 26 2015

STRÄNGNÄS STIFT Under sommaren håller många kyrkor extra öppet för den som vill upptäcka kulturarvet, delta i andakt, gå på konsert eller utställning. Ibland finns café i anslutning till kyrkan. På hemsidan hittar du karta och information för sommaren 2015.

Gyllenhjelmsgatan 2, 645 22 Strängnäs Tel: 0152-234 00 Fax: 0152-234 56 miriam.arreback@svenskakyrkan.se

MIRIAM ARREBÄCK stiftsredaktör

Äntligen sommaröppet

KALENDARIUM Sänd uppgifter till: elisabeth.sundstrom@ svenskakyrkan.se

ESKILSTUNA. F ör första gången på 17 år håller Eskilstuna församling härbärget sommaröppet för stadens hemlösa. I år skjuter Eskilstuna kommun till 455 000 kronor för att kyrkan ska kunna driva verksamheten även under sommaren. – Jag är glad över att Svenska kyrkan och Eskilstuna kommun kan samverka för att hjälpa de som behöver det allra mest, säger Johan Hedlund, kyrkoherde i Svenska kyrkan Eskilstuna församling. Härbärget har varit stängt under somrarna sedan år 1999. Men behovet av en akut sängplats för natten har ökat markant det senaste året.

LÖRDAG 27/6 ”#Spellistan” Sommarmusik med Duo TVÅ i Glanshammars kyrka kl 18. Musikveckan i Viby med Gruppen Viftyra, Hannah Lindgren m fl i Viby kyrka kl 19. ”En resa på två fioler” Sommarmusik med helgsmål med Jeanette Eriksson och Johannes Jakobsson. I Franciscuskapellet, Nyköping, kl 18. ”Bas-fiol & flöjt” Musik i sommarnatten. I Tumbo kyrka kl 19. Musik i sommarkväll. Konsert i Frösängskapellet kl 18.

Ny domprost Ny domprost i Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö blir Christofer Lundgren, 50 år, stiftsdirektor i Strängnäs stift. Han tillträder tjänsten i höst, då den nuvarande domprosten Johan Dalman vigs till biskop för Strängnäs stift. Domprosten är kyrkohwerde i församlingen, men är också vice ordförande i domkapitlet och ersättare för biskopen som ledamot i stiftsstyrelsen. – Jag känner en stor glädje och förväntan men också ödmjukhet inför att gå in i tjänsten som domprost. Både i domkyrkoförsamlingen och i stiftet sker mycket gott och framåtriktat arbete genom engagerade och kunniga människor, säger Christofer Lundgren. Han prästvigdes för Strängnäs stift 1995, och har tidigare bland annat arbetat som handläggare för ekumenik på kyrkokansliet i Uppsala och som biskopens adjunkt i Strängnäs stift.

En himla massa rum Den 25–27 augusti är det åter dags för En himla massa rum. Dessa inspirationsdagar på Stiftsgården Stjärnholm för församlingens alla medarbetare bjuder på föreläsningar, gudstjänster och gemenskap. Stanna en, två eller tre dagar. Här finns det något för alla bland alla seminarier och workshops. Delta i middag och kvällsprogram om du sover över eller åker hem sent.

Fanny Molin, Julia Nydahl, Elliot Öhman och kyrkoherde Tomas Rådehed.

UNG REFERENSGRUPP I AXBERGS FÖRSAMLING

Barns röster blir hörda

I Axbergs församling har man sedan några år tillbaka arbetat för att bli en ”barncertifierad” församling. Först infördes barnkonsekvensanalyser på alla större beslut och nu har man tagit nästa steg i ledet och bildat en barnreferensgrupp.

Barnreferensgruppen i Axbergs församling består i dagsläget av tre unga krafter som alla tackade ja när de blev tillfrågade om att vara med. Gruppen sammankallas när kyrkorådet behöver rådgivning av barn och unga i en fråga. De har redan hunnit träffats en gång och gett sina synpunkter på anläggandet av askgravplatser på Axbergs kyrkogård. Rolf Gustafsson är mycket nöjd med detta nya grepp. – Det är lätt att vi vuxna automatiskt tänker att vi alltid har rätt men ur ett barns perspektiv är det inte alltid så, säger Rolf. De ungas synpunkter är ovärderliga för oss. Den bästa pedagogiken, men-

KYRKORÅDETS ORDFÖRANDE

FÖRFÖLJELSEN TAR INTE SEMESTER! 15-07 Kyrkans Tidning_baksidan-251x43.indd 1

FOTO: ELIN HENNINGSSON

ar Rolf, är inte att vuxna talar till barn utan att barn talar till varandra. Genom referensgruppen hoppas man i Axberg kunna gå hem Rolf hos barn och ­Gustavsson. unga genom att ta till vara på deras åsikter och visa att de faktiskt räknas. – För att kyrkan ska kunna vara ett sammanhang där barn och unga trivs och känner att deras

behov blir tillgodosedda, måste vi ge dem utrymme och låta dem vara med i beslutprocessen, säger Rolf. är man helt eniga i denna fråga trots att beslutsprocesserna blir något längre. – Det är det värt för att vi ska kunna kalla oss relevanta, tycker Rolf. Dessutom är ungdomar så trevliga att ha att göra med. De är frispråkiga på ett helt annat sätt än vad man var förr och de vet vad de vill!

O C H I KY R KO RÅ D E T

ELIN HENNINGSSON

FAKTA

Barnkonventionen pryder väggarna I samtliga församlingshem i Axbergs församling hänger artiklar ur barnkonventionen, i förenklad form, inramade på väggen. Med dessa i ryggen har Axbergs församling bildat sin barnreferensgrupp. ”Barnen har rätt att leva på ett sätt som ger dem möjlighet att utvecklas fysiskt, psykiskt,

andligt, moraliskt och socialt. Barnets föräldrar har huvudansvaret för detta, men om de behöver stöd ska de få det.” Artikel 27, Barnkonventionen. ”Barn har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Vuxna ska lyssna och ta hänsyn till deras åsikter.” ­Artikel 12, Barnkonventionen.

SÖNDAG 28/6 Orgelmässa med organisten Jonathan Cunliffe från London. I Landskyrkan, Askersund, kl 10. ”En musikalisk resa genom livet” Sommarmusik med Linda Widner och Lina Björborg i S:ta Katarina kyrka, Nyköping, kl 19. ”Klassiskt, jazzigt, folkligt” Konsert med Erika Nilsson, flöjt, och Birgitta Sigbrandt, piano och orgel. I Turinge kyrka, Nykvarn, kl 18. TISDAG 30/6 Pilgrimsvandring med pilgrimsmässa kl 18-21 med samling vid Överjärna kyrka, Järna. TORSDAG 13/8 ”Fields of gold” Musik av Bach och Eva Cassidy med Kjell Fageus och Jakob Henrigues. I Vårdinge kyrka, Järna, kl 19. LÖRDAG 15/8 ”Musik i sommarkväll” med Patrik Ahlberg och Staffan Sjögren i Frösängskapellet, Oxelösund, kl 18. SÖNDAG 16/8 ”Musik i sommarkväll” Mattias von Wachenfeldt, klassisk gitarr i Sköllersta kyrka kl 18. ”Sång i sommartid” Musik i sommarkväll med Susanne Forslund och Ulla Börjars kl 19 i Svärta kyrka, Nyköping. Friluftsgudstjänst vid Hembygdsstugan, Hällby, kl 14. ”Den längsta resan är resan inåt” Pilgrimsvandring med morgonbön och kaffe kl 9.30 i Årdala kyrka, Bettna. Vandring mot Forssa kyrka, 7 km, avslutning med lunch och mässa. TISDAG 18/8 Pilgrimsvandring kl 18-21 från Överjärna. Samling vid Överjärna kyrka.

Kristna fördrivs från sina länder. Vi finns där. Hjälp oss hjälpa. www.open-doors.se Swish: 1239003054 PG: 90 03 05-4

2015-06-14 21:00:55


KYRKANS TIDNING NR 26 2015

VÄSTERÅS STIFT

Den 5 september lägger Thomas Söderberg ned biskopsstaven och efter gudstjänsten blir det tackfest på domkyrkoplan. Lördagen därpå tar stiftet emot sin nye biskop, Mikael Mogren. Mässa med små och stora, mingel och fest. Två viktiga dagar. Visst fyller vi domkyrkan båda gångerna? Kom och var med! Västra kyrkogatan 9, 722 15 Västerås •Mobil: 070-520 03 85 •pelle.soderback@svenskakyrkan.se

PELLE SÖDERBÄCK stiftsredaktör

BISKOPENS ORD TILL DE NYVIGDA

Stiftets skogar sköts bra utifrån miljö- och kvalitetsmål. FOTO: JIM ELFSTRÖM/IKON

Fortsatt ­certifiering Stiftets skogar är certifierade utifrån miljö- och kvalitetsmål. Och skogen sköts enligt alla konstens regler. Det visar en nyligen genomförd revision. Svenska kyrkans stift har sedan slutet av 90-talet ett långsiktigt engagemang i certifiering av skog och de regionala stiften har i varierande grad anslutit sig till de olika skogscertifieringssystemen FSC® (FSC-C014110), PEFC™ (PEFC/05-22-17) och miljöcertifieringen ISO14001. Nu har samtliga certifikat förnyats genom oberoende tredjepartsrevision. Revisionen genomfördes helt utan några noterade avvikelser från standarderna. – Det är härligt att våra gemensamma miljö- och kvalitetsmål blivit handling ute i fält. Kvalitetsarbete är föränderligt så vi måste jobba vidare med ständiga förbättringar, men det här visar att organisationen är riggad för att bära upp högt ställda krav. Skogvaktarna och planerarna gör ett mycket bra jobb, säger Emilie Westman, verksamhetsledare för Svenska kyrkans skogscertifieringsförening. För att klara certifieringen har de annars fristående stiften gått samman i en förening: Svenska kyrkans skogscertifiering (förutom Göteborgs stift, som avstått samarbetet). Föreningen samordnar ett gemensamt ledningssystem, uppföljningar, utbildningar och revisioner för stiften. – Jag är väldigt nöjd med resultatet, det är ett kvitto på att vi är på rätt väg och att vårt arbete burit frukt. Samtidigt är det viktigt att ha klart för sig att man aldrig blir klar med den här typen av insatser. Certifieringsarbetet fortsätter, säger Erik Ling, ordförande i Svenska kyrkans skogscertifieringsförening. Erik Ling är stiftsjägmästare i Västerås stift. PELLE SÖDERBÄCK

”Lev i Guds rikes närhet” Västerås stift fick tre nya präster och två diakoner vid försommarens diakon- och prästvigning i Västerås domkyrka. I sitt vigningstal inför en välfylld domkyrka utgick biskop Thomas Söderberg från Dan Anderssons ofta citerade ord om ”det finns något bortom bergen”. – Det är ord skrivna i en tid av fattigdom och svårigheter, sade biskopen. Ord som ger uttryck för en längtan efter ett liv där människans värdighet respekteras. Ett liv där tillvarons helhet och helighet blir tydlig. Kort sagt, ett gott liv. När vi talar om det på det här sättet är det en längtan efter Guds rike. handlar inte bara om en längtan ”då och bortom” utan om livet här och nu, menade Thomas Söderberg. Och han anknöt sin kollega, den förre vänstiftsbiskopen Dinis Sengulane. – Dan Andersson placerade detta bortom denna värld, men redan här och nu är Guds rike möjligt. Jag frågade en gång biskop Sengulane om hur han talar om Guds rike och han svarade att han snarare ser det som Guds agenda. Vad står på Guds agenda nu? Det kan gälla frågan om rent vatten eller om att bekämpa malaria. Praktiskt och konkret blir Guds rike synligt.

MEN DET

BISKOPEN VÄNDE sig i sitt tal också konkret till de blivande prästerna

och diakonerna med uppmaningen att aldrig tappa modet. – För er som vigs idag är detta ett sammanhang och en framtida livshållning. Att leva i Guds rikes närhet och att i ord och handling berätta om denna närhet. Idag är ni omgivna av många vänner, av ord och musik. Det kan komma tider då allt är annorlunda. Men känn ingen oro och tappa inte modet. Till präster vigdes Soile Ne-

vankari som får sin första tjänst i Idre – Särna, Daniel Gelvgren som börjar i Svärdsjö – Enviken och Cecilia Dresch som får tjänst i Kungsör. präst tjänstgör som pastorsadjunkt i en särskild introduktionsförsamling under sitt första år. Därefter är prästen behörig att söka tjänst i Svenska kyrkan. Diakonerna är däremot behöriga att tillträda diakontjänst

EN NYVIGD

direkt efter vigningen. Gabriella Riben har fått tjänst i Gagnef och Marcus Andersson i Svärdsjö. Vigningen i juni blev Thomas Söderbergs sista före pensioneringen i september. Han assisterades vid vigningsgudstjänsten av stiftsprosten Ola Söderberg och domprosten Helén Lundberg. En ensemble ur domkyrkans körer sjöng och organist och körledare var Johan Hammarström. PELLE SÖDERBÄCK

Pilgrimsmöte i Hosjö Kyrkan har inte alltid varit en fridfull plats. Eftersom kyrkorummet var en fredad plats i lagens mening, kunde våldsverkare, mördare och tjuvar komma undan genom att förskansa sig i en kyrka. Där, innanför kyrkans murar, kunde då i stället blodiga bataljer uppstå mellan fiender i fejd. Ett tiotal personer hade samlats i Hosjö församlingshem för att lyssna till Johanna Nybelius, museipedagog, som höll en spännande föreläsning efter torsdagens veckomässa, om hur livet för en

FÖRFÖLJELSEN TAR INTE SEMESTER! 15-07 Kyrkans Tidning_baksidan-251x43.indd 1

Thomas Söderberg ledde sin sista vigning före pensionen, Vid diakon- och prästvigningen i juni fick stiftet två nya diakoner och tre präster. FOTO: PELLE SÖDERBÄCK

pilgrim såg ut under medeltiden. Hon berörde många olika områden bland annat världsbilden och motiven för att besöka heliga platser. De främsta målen för en pilgrim var Jerusalem, Rom, Santiago de Compostela och Nidaros. Att jorden var rund var en vedertagen uppfattning, men kartbilden var helt annorlunda, med Jerusalem som världens medelpunkt. Inte så konstigt, med tanke på att den andliga dimensionen var mycket dominant inom alla vetenskaper. hade medeltida kontakter med omvärlden genom Hansan (handel) och Rombole-

ÄVEN FALUN

den (Olofskulten i Nidaros). Att Stora Kopparbergs kyrka har en typisk nordtysk arkitektur visar på medeltida influenser i vår egen bygd. Vilka var det då som åkte på resor, red eller vandrade? Det var handelsmän, yrkesmän, pilgrimer och korstågsriddare. Pilgrimsvandringar har alltså en mycket lång tradition bakåt i historien. Pilgrimsgruppen i Vika-Hosjö planerar nu för en resa till och vandring i Assisi hösten 2016. Fördjupade studier om Franciskus kommer att ingå i förberedelserna. INGER HAGDAHL

Stora Kopparbergs kyrkas nordtyska arkitektur visar på tidiga influenser från Europa. FOTO: VÄSTERÅS STIFT

Kristna fördrivs från sina länder. Vi finns där. Hjälp oss hjälpa. www.open-doors.se Swish: 1239003054 PG: 90 03 05-4

2015-06-14 21:00:55


KYRKANS TIDNING NR 26 2015

VÄXJÖ STIFT

Min nygamla handdrivna gräsklippare har så många fördelar. Jag slipper betala för min motion, det blir minst lika vackert som med en dyr robot och så låter den roterande klippcylinder så vackert. För den som är uppväxt bland villaträdgårdar är det som musik. Nu väntar jag bara på tillräckligt uppehåll mellan regnskurarna. Box 527, 351 06 Växjö • Besöksadress: Östraboliden • Tel: 070-531 12 78 • larserik.tobiasson@svenskakyrkan.se

LARSERIK TOBIASSON stiftsredaktör

MÖTESPLATSER FÖR TRONS OCH LIVETS FRÅGOR

Tidsresan sprids i kyrkan Året är 1909. Kyrkan i kris och många tror sig vara den sista generationen kristna i landet. Men de unga samlar sig bakom banderollen ”Sveriges folk – Guds folk” och tågar genom stan.

Sådan är scenen i den tidsresa som konfirmanderna i Huskvarna gjorde i år. Och som anställt kyrkfolk från Strängnäs, Västerås och Växjö stift fick prova att leva sig in i när första seminariet i det nationella projektet ”Mötesplatser för trons och livets frågor” hölls i Huskvarna i förra veckan. Här fanns även med en nyfiken grupp konfirmandledare från vänstiftet i Tyskland. Projektet kommer att pågå under två år i dessa tre stift, tack vare stöd från Svenska kyrkan på nationell nivå inom ramen för Dela tro – dela liv. Det föregicks av ett pilotprojekt i Växjö stift med fyra församlingar i Kalmar, Mönsterås, Växjö och Kulltorp. Nu är stiftsadjunkt Teresia Clifford frikopplad från hälften av sina ordinarie uppgifter för att hålla i trådarna. ”MÖTESPLATSER FÖR trons och livets frågor” riktar sig till konfirmander. Att finna sätt att reflektera över tron, i mötet med kyrkorummet. Metoden är Tidsresan som praktiserats vid Kalmar läns museum under trettio år som ett sätt att använda sig av historien för att lära sig om nutiden. Först i museets pedagogiska verksamhet, sedan har metoden spridits till många olika sammanhang där

Maria Rickardsson och Kerstin Carlsson delade med sig av erfarenheter från Kulltorp.

Ungkyrkorörelsen från 1909 ordnar med korståg i Huskvarna.

man behöver reflektera över var man är, vem man blivit och ställa alla de där kniviga frågorna. – Jag hörde talas om tidsresan när jag började jobba i stiftet 2007, sa Teresia. I Kalmar jobbade Christina Rosenquist med sina konfirmander enligt den metoden och jag blev snart intresserad att försöka föra den vidare. första introduktion i Huskvarna var Ebbe Westergren, Emma Angelin-Holmén och Tina Lindström med från Kalmar läns

VID DENNA

museum. Skåpbilen var fullastad med kläder för tillfällig vistelse i en gången tid. – När man gör en tidsresa ska man inte försöka vara skådespelare, sa Ebbe. Det är viktigt att vara sig själv. Poängen är att man tar med sig sina egna tankegångar till en annan tid. – Konfirmanderna är ofta vana vid rollspel, fyllde Karl Christensen, komminister i Hakarp, i. De har lättare att prata om viktiga saker när de får på sig annorlunda kläder.

Festivalkyrka i Blädinge ligger nära den gamla festplatsen Tyrolen, som åter öppnades häromåret. Under vår och sommar avlöser festivalerna varandra, och kyrkan är med. Församlingshemmet erbjuder dusch i en hyrd duschvagn och man kan köpa frukost. Hittills i år har det varit både Psykjunta och Muskelrock. – Vi är lite personal och flera frivilliga som hjälps åt att ro hem detta. Det kommer folk från hela världen på Muskelrock och alla är så tacksamma och tycker det

KY R KA N I B L Ä D I N G E

Fullsatt kyrka under Psykjuntan.

Prästen Annsofie Färdigh med kultbandet Ashbury.

är roligt och trevligt att komma upp till oss, säger prästen Annsofie Färdigh. – Jag har en husvagn som står

på Tyrolen, där finns jag ibland och pratar och bjuder på kaffe till de som vill ha. Superkul! Roliga och fantastiska möten.

FÖRFÖLJELSEN TAR INTE SEMESTER! 15-07 Kyrkans Tidning_baksidan-251x43.indd 1

Man behöver hitta en lokal berättelse som passar till kyrkorummet, fast den behöver inte vara bokstavligt sann i alla detaljer. Till den formuleras vissa key questions som ska samtalas om när man befinner sig i tidsresan. I Huskvarna kan de sammanfattas i ”vad betyder den kristna tron för mig” och ”vad gör vi för att den inte ska försvinna”. DET ÄR ett aningen villrådigt gäng

som lyssnar till all information. Till hösten ska de börja i sina kon-

firmandgrupper. Folket från museet kommer att resa runt och delta vid uppstarten för att hjälpa till att konkretisera idéerna i alla arbetslag i församlingarna ändå upp till Mora. – För två år sen befann vi oss där ni är nu‚ sa Kerstin Carlsson och Maria Rickardsson från Kulltorp när de berättade om sina erfarenheter med tidsresor till 1769 och bjöd på goda råd till nybörjarna från stiften Strängnäs och Västerås. Nyss var de båda tillsammans med Teresia på konferens i Dublin och höll seminarium om Mötesplatser för trons och livets frågor för folk som arbetar med tidsresemetoden i andra länder och helt sammanhang. – Tidsresan har öppnat jättemånga dörrar i vårt arbete med konfirmationen, sa de. Hela församlingen har engagerats. Om någon i Växjö stift blir sugen att haka på finns det plats för en församling till. Ta kontakt med Teresia Clifford. LARSERIK TOBIASSON

Samverkan för integration Ett samverkansprojekt för integration och sysselsättning har initierats i Växjö stift. Växjö stiftskansli kommer att verka för att stiftets församlingar ska kunna erbjuda nya svenskar praktikplatser, samt se över möjligheterna för stiftskansliet att ta emot personer för kortare perioder av praktik. – Vår förhoppning är att det här ska hjälpa nya svenskar att lära sig det svenska språket och komma in i arbetsliv

och samhälle. Vi vill hjälpa och stötta där vi kan och jag ser stora möjligheter för Svenska kyrkan att göra en insats, säger Elsa Jönsson, ledamot i stiftsstyrelsen och den som föreslog projektet. Stiftskansliet kommer nu att ta kontakt med de tre länsstyrelserna inom stiftet för att söka samarbetsformer som förenklar för församlingarna att erbjuda nya svenskar praktikplatser.

Kristna fördrivs från sina länder. Vi finns där. Hjälp oss hjälpa. www.open-doors.se Swish: 1239003054 PG: 90 03 05-4

2015-06-14 21:00:55


KYRKANS TIDNING NR 26 2015

LUNDS STIFT

Orgelfantast? I sommar bjuder Skånes orgelveckor in till mer än 60 konserter under juni och juli. Programmet är imponerande och högkvalitativt med upp till tre–fyra konserter vissa dagar. Det är bara att söka sig till sommarsvalkan i kyrkorna och ta för sig av det rika utbudet. Stiftskansliet Box 32, 221 00 Lund • Tel: 046-15 55 00 • E-POST: maria.c.lundstrom@svenskakyrkan.se

Bach, Pärt och dataspelsmusik

SKÅNES ORGELVECKOR är en sommartradition sedan 1981. I år skedde starten den 22 juni och den 20 juli ges finalkonserten. Orgelveckorna vill sätta fokus på skånska orglar: från Sveriges största kyrkorgel i Lunds domkyrka med 102 register och över 7 000 orgelpipor till en av världens äldsta spelbara orglar i Skovgaardssalen i Malmö Konstmuseum. I sommar blir det konserter med artister från Belgien, Rumänien, Danmark, Italien, Polen, Skottland, Slovakien, Sverige och Tyskland. Det bjuds på musik av J S Bach, men även uruppföranden och musik av jubilerande Carl Nielsen, Arvo Pärt, samt dataspels- och filmmusik. Till de som medverkar hör Carl-Adam Landström, Hugo von Horn, Maria Ciferri, Peter Bartetzky, Erik Kolind, Michael Schönheit, Jolanta Sosnowska, Kyung-Hee Kim, Kevin Bowyer och Robert Bennesh. Det blir konserter i bland ­annat Bjärred, Borgeby, ­Båstad, Eslöv, Helsingborg, Karlshamn, Lund, Lomma, Malmö, Torrlösa, Västra Karaby och Ängelholm. Samarbetet med Danmark fortsätter med konserter i Köpenhamn, Hilleröd och Helsingör. Fullständigt program finns på www.sensus.se under fliken evenemang.

Bildrik poesi tolkad av fotografer

I SÖVESTADS kyrka öppnar portarna till en utställning där 20 fotografer med olika erfarenheter och stil tolkar texter av den nyss avlidne poeten och nobelpristagaren Tomas Tranströmer. – Utställningen kan ses som tjugo fotografers hyllning av en ordets mästare, säger Mikael Ringlander, producent och en av foTomas tograferna. ­Tranströmer. Utställningen i Sövestad pågår den 29 juni– den 12 juli.

PÄRLORNA INSPIRERADE TILL EN NY STOLA

Tomelilla gillar Frälsarkransen Varför vi valt att använda Frälsarkransen? Jo, därför att metoden är enkel, synlig och lockande. Det säger Susanna Adner, kyrkoherde i Tomelillabygdens församling. Att konfirmera sig är populärt i Tomelilla. Över 70 procent väljer att läsa hos församlingen. – Det är jätteroligt. I år har vi fyra grupper och totalt 55 konfirmander. Här ute på landsbygden är traditionen stark, konstaterar Susanna AdSusanna Adner. ner, kyrkoherde i Tomelilla sedan mars 2014. med i Lunds stifts undervisningsprojekt ”Inspirera lärande och samlas kring hoppet” och har valt att använda sig av Martin Lönnebos Frälsarkrans som den grund de står på. – Vi gör det genomgående på alla nivåer, i barnverksamheten, kyrkorådet, kaféet, gudstjänster och i konfirmationsarbetet. Det tas emot positivt i församlingen.

FÖRSAMLINGEN ÄR

syddes en röd stola upp. Konfirmanderna gjorde pärlor av tyg. Susanna gick sedan catwalk i mittgången och visade upp stolan för alla. Redovisningen bestod av att konfirmanderna berättade om var och en av pärlorna. – Varje pärla har ju ett namn. Vi har försökt att fokusera på en pärla per träff och haft det som rubriker. Det ger en struktur som skapar tydlighet. I två andra grupper som konfirmerats under våren användes stora pärlor som vi gjorde av papier maché och ballonger, dessa bars fram i processionen, förklarar Susanna Adner.

TILL KONFIRMATIONEN

MARIA LUNDSTRÖM

Det glada konfirmandgänget i Tomelilla. Längst fram Felix, Adam och Freddie med den egenhändigt tillverkade stolan. FOTO: BJÖRN TUFVESSON

Med kransen i bagaget Två av stipendiaterna i programmet Ung i den världsvida kyrkan upptäckte Frälsarkransen under vårens vistelse i Malmö pastorat.

Det berättar Maimela Lehwidi Modiba och Lehlogonolo Henrey Gibbs. En av poängerna med tiden i Lunds stift tycker de är att ha fått upp ögonen för Frälsarkransen.

Det har varit en sorts uppenbarelse för dem. – Den fungerar som ett protestantiskt radband. Den ger oss något att relatera till och fokusera på. Det har vi saknat hemma i Sydafrika och nu tar vi med oss denna svenska ”uppfinning” till vårt hemland. Vi samlar på dem och ska dela ut dem till vår ungdomsgrupp, förklarar Maimela Lehwidi Modiba.

MARIA LUNDSTRÖM

Maimela Lehwidi Modiba med uppskattat svenskt radband. FOTO: MARIA LUNDSTRÖM

FAKTA

2015 jubileumsår för älskat armband Frälsarkransen är ett armband som skapats av Martin Lönnebo, biskop emeritus. Armbandet kan fungera som ett sorts radband för personlig bön. Pärlorna som har olika färger representerar olika aspekter av den kristna tron som Gud, tystnad, jag, dop, öken, bekym-

FÖRFÖLJELSEN TAR INTE SEMESTER! 15-07 Kyrkans Tidning_baksidan-251x43.indd 1

MARIA LUNDSTRÖM stiftsredaktör

merslöshet, kärlek/offer, hemlighet, natt och uppståndelse. Under 2015 firar Frälsarkransen 20 år. Jubileumsåret inleddes i Vadstena klosterkyrka i januari med invigning av ett sakramentskåp, ritat av Martin Lönnebo, samt en utställ-

ning kring Frälsarkransen. Utställningen cirkulerar runt i Svenska kyrkans församlingar under året. I mars invigde Linköpings domkyrkoförsamling en 180 meter lång Frälsarkrans i Linköpings domkyrka.

Martin Lönnebo har valt att från och med 2015 lyfta in en grön nyans i en av Hemlighetspärlorna i Frälsarkransen. Den uppdaterade hemlighetspärlan blir permanent och ska påminna om diakonin och medmänskligheten, om naturen och miljön.

KÄLLA: VERBUM FÖRLAG

Kristna fördrivs från sina länder. Vi finns där. Hjälp oss hjälpa. www.open-doors.se Swish: 1239003054 PG: 90 03 05-4

2015-06-14 21:00:55


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.