28 KYRKANS TIDNING
NR 26 2015
FRÅN STIFTEN
För att kyrkan ska kunna vara ett sammanhang där barn och unga trivs och känner att deras behov blir tillgodosedda, måste vi ge dem utrymme och låta dem vara med i beslutprocessen. ROLF GUSTAFSSON kyrkorådets ordförande i Axbergs församling som sedan några år tillbaka arbetat för att bli en ”barncertifierad” församling.
PÄRLORNA INSPIRERADE TILL EN NY STOLA
Västerås stifts skogar sköts bra utifrån miljö- och kvalitetsmål. FOTO: JIM ELFSTRÖM/IKON
Fortsatt certifiering Stiftets skogar är certifierade utifrån miljö- och kvalitetsmål. Och skogen sköts enligt alla konstens regler. Det visar en nyligen genomförd revision. Svenska kyrkans stift har sedan slutet av 90-talet ett långsiktigt engagemang i certifiering av skog och de regionala stiften har i varierande grad anslutit sig till de olika skogscertifieringssystemen FSC® (FSC-C014110), PEFC™ (PEFC/05-22-17) och miljöcertifieringen ISO14001. Nu har samtliga certifikat förnyats genom oberoende tredjepartsrevision. Revisionen genomfördes helt utan några noterade avvikelser från standarderna. – Det är härligt att våra gemensamma miljö- och kvalitetsmål blivit handling ute i fält. Kvalitetsarbete är föränderligt så vi måste jobba vidare med ständiga förbättringar, men det här visar att organisationen är riggad för att bära upp högt ställda krav. Skogvaktarna och planerarna gör ett mycket bra jobb, säger Emilie Westman, verksamhetsledare för Svenska kyrkans skogscertifieringsförening. För att klara certifieringen har de annars fristående stiften gått samman i en förening: Svenska kyrkans skogscertifiering (förutom Göteborgs stift, som avstått samarbetet). Föreningen samordnar ett gemensamt ledningssystem, uppföljningar, utbildningar och revisioner för stiften. – Jag är väldigt nöjd med resultatet, det är ett kvitto på att vi är på rätt väg och att vårt arbete burit frukt. Samtidigt är det viktigt att ha klart för sig att man aldrig blir klar med den här typen av insatser. Certifieringsarbetet fortsätter, säger Erik Ling, ordförande i Svenska kyrkans skogscertifieringsförening och stiftsjägmästare i Västerås stift. PELLE SÖDERBÄCK
Tomelilla gillar Frälsarkransen Varför vi valt att använda Frälsarkransen? Jo, därför att metoden är enkel, synlig och lockande. Det säger Susanna Adner, kyrkoherde i Tomelillabygdens församling. Att konfirmera sig är populärt i Tomelilla. Över 70 procent väljer att läsa hos församlingen. – Det är jätteroligt. I år har vi fyra grupper och totalt 55 konfirmander. Här ute på landsbygden är traditionen stark, konstaterar Susanna Adner, kyrkoherde Susanna Adner i Tomelilla sedan mars 2014. med i Lunds stifts undervisningsprojekt ”Inspirera lärande och samlas kring hoppet” och har valt att använda sig av Martin Lönnebos Frälsarkrans som den grund de står på. – Vi gör det genomgående på alla nivåer, i barnverksamheten, kyrkorådet, kaféet, gudstjänster och i konfirmationsarbetet. Det tas emot positivt i församlingen.
FÖRSAMLINGEN ÄR
TILL KONFIRMATIONEN syddes en röd stola upp. Konfirmanderna gjorde pärlor av tyg. Susanna gick sedan catwalk i mittgången och visade upp stolan för alla. Redovisningen bestod av att konfirmanderna berättade om var och en av pärlorna. – Varje pärla har ju ett namn. Vi har försökt att fokusera på en pärla per träff och haft det som rubriker. Det ger en struktur som skapar tydlighet. I två andra grupper som konfirmerats under våren användes stora pärlor som vi gjorde av papier maché och ballonger, dessa bars fram i processionen, förklarar Susanna Adner.
MARIA LUNDSTRÖM
Med kransen i bagaget Två av stipendiaterna i programmet Ung i den världsvida kyrkan upptäckte Frälsarkransen under vårens vistelse i Malmö pastorat. Det berättar Maimela Lehwidi Modiba och Lehlogonolo Henrey Gibbs. En av poängerna med tiden i Lunds stift tycker de är att ha fått upp ögonen för Frälsarkransen.
Det har varit en sorts uppenbarelse för dem. – Den fungerar som ett protestantiskt radband. Den ger oss något att relatera till och fokusera på. Det har vi saknat hemma i Sydafrika och nu tar vi med oss denna svenska ”uppfinning” till vårt hemland. Vi samlar på dem och ska dela ut dem till vår ungdomsgrupp, förklarar Maimela Lehwidi Modiba.
MARIA LUNDSTRÖM
Maimela Lehwidi Modiba med uppskattat svenskt radband. FOTO: MARIA LUNDSTRÖM
FAKTA
2015 jubileumsår för älskat armband Frälsarkransen är ett armband som skapats av Martin Lönnebo, biskop emeritus. Armbandet kan fungera som ett sorts radband för personlig bön. Pärlorna som har olika färger representerar olika aspekter av den kristna tron som Gud, tystnad, jag, dop, öken, bekym-
FÖRFÖLJELSEN TAR INTE SEMESTER! 15-07 Kyrkans Tidning_baksidan-251x43.indd 1
Det glada konfirmandgänget i Tomelilla. Längst fram Felix, Adam och Freddie med den egenhändigt tillverkade stolan. FOTO: BJÖRN TUFVESSON
merslöshet, kärlek/offer, hemlighet, natt och uppståndelse. Under 2015 firar Frälsarkransen 20 år. Jubileumsåret inleddes i Vadstena klosterkyrka i januari med invigning av ett sakramentskåp, ritat av Martin Lönnebo, samt
en utställning kring Frälsarkransen. Utställningen cirkulerar runt i Svenska kyrkans församlingar under året. I mars invigde Linköpings domkyrkoförsamling en 180 meter lång Frälsarkrans i Linköpings domkyrka.
Martin Lönnebo har valt att från och med 2015 lyfta in en grön nyans i en av Hemlighetspärlorna i Frälsarkransen. Den uppdaterade hemlighetspärlan blir permanent och ska påminna om diakonin och medmänskligheten, om naturen och miljön.
KÄLLA: VERBUM FÖRLAG
Kristna fördrivs från sina länder. Vi finns där. Hjälp oss hjälpa. www.open-doors.se Swish: 1239003054 PG: 90 03 05-4
2015-06-14 21:00:55