Kt2728 stift 2015

NR 27/28 2015

KYRKANS TIDNING

FRÅN STIFTEN

Det känns bra men lite overkligt att man plötsligt är präst.

Jag får nog vänja mig lite.

ANNA FRIHEDEN, nybakad pastorsadjunkt i Asarums pastorat, Lunds stift

HELA LISTAN MED BISKOPENS ÖNSKEMUSIK

Föreslog ny gradualpsalm till domsöndagen Först ut i sommarens musikkvällar med önskemusik i Kristvalla kyrka var biskop Fredrik Modéus, som hade valt ur sin egen favoritmusik och bjöd på många personliga minnen.

Kyrkan i Kristvalla var alldeles fullsatt när kantorn Pia Nilsson välkomnade till en ny sommar med Önskemusik-kvällar. Det har hunnit bli den sjätte årgången, och Fredrik Modéus blev den sextonde gästen.

Som önskevärd får man lämna sina önskemål en månad innan så de medverkande hinner öva.

Husbandet bestod som vanligt av Louise och Olof Lövmo, sång respektive piano. Eftersom så många av önskesångerna redan fanns i Nybro Manskörs repertoar fick även de var med och en av dess tenorer, Niclas Åhman, fick en rejäl utmaning.

– Jag misstänkte att biskopens almanacka är fulltecknad, så jag skickade inbjudan innan han hade blivit vald, erkände Pia Nilsson.

Som också påminde sin församling om förra gången han var

här. Det var 2007 som dåvarande Lunds kyrkoherde höll i en inspirationsdag om att bygga församling.

– Mitt eget mål med denna kväll är att hälsa på var och en av er, inledde biskopen.

Och det gjorde han både bokstavligen efteråt vid utgångens handhälsande på uppemot 250 besökare och i mellansnacket mellan alla sångerna då han bjöd på både allvar och humor, självironi och överraskningar. var Höstvisa, som passade utmärkt denna regniga och mörka försommarkväll. Sen berättade biskopen om sina tidiga, och bestående, intressen för både fotboll och pianospel. Och undrade om vi lagt märke till den lilla fotboll som finns med i biskopsvapnet.

– Jag har velat att det ska finnas plats för leken, sporten och glädjen, sa han.

Musikstyckena avlöste varandra. I don’t know how to love him ur Jesus Christ Superstar, musikalen som kom samtidigt som Fredrik brottades med den kristna tron och under konfirmatio-

FÖRST UT

Louise Lövmo fick sjunga i många genrer när biskopen hade valt önskemusik.

Håller biskop Fredrik på att ta över dirigerandet av Nybro Manskör? Det ser så ut på bilden.

nen kom fram till att detta inte var nåt för honom. En tidigt upplevelse för honom var att sjunga Händels Messias i Huskvarna – det var då Niclas Åhman fick sjunga He shall feed his flock.

– Den skiva jag lyssnat allra mest på är Kölnkonserten med Keith Jarrett, berättade biskopen.

Jag var på frejdigt mailhumör när jag skulle önska, men tänkte att den kan de ju ändå inte hitta nån som kan spela!

Men det fanns en, Olof Lövmo löste den svåra uppgiften.

Memory ur musikalen Cats kom ungefär då Fredrik flyttat till Lund. Och kärleken till lundati-

den ledde till val av två klassiska sånger för manskör: I öster stiger solen upp och Under hägg och syrén. Därefter några kärleksballader, För kärlekens skull och Tillägnan.

Den klassiska musiken fick representera av Griegs Våren, som Pia Nilsson spelade på orgel.

Det gick ett leende genom hela församlingen när biskopen presenterade nästa val.

– Den har ett så starkt evangelium att vi borde sjunga den som gradualpsalm på domsöndagen, sa han.

För det var Fattig bonddräng, den som drängen Alfred sjöng i

Emil i Lönneberga.

Sen följde Ta mig till havet, Abbas Slipning threw my fingers, It never entered my mind, What a wonderful world. Även psalmen vid andakten var förstås en favorit som senast var med vid biskop Fredriks mottagning i Växjö domkyrka, Lär mig din väg, o Gud. – Jag har blandat genrer, men det var ju min kväll, sa han innan det var dags att skaka hand med alla. Och minglet, som var tänkt att hållas efteråt på kyrkbacken, fick flyttas in och hållas i varm trängsel i sakristian på grund av regnet.

LARSERIK TOBIASSON

Blivande präster på Morapraktik Mora församling har stått som värd och övningsplats när fyra blivande präster i Västerås stift under sommaren gjorde sin första ­gruppraktik.

De fyra teologstudenterna Emmalina Mattsson, Solveig Gustafsson, Jessica Kühnemann och Harald Götlind följer under fyra sommarveckor sina handledare Susann Senter och Göran Almegård i arbetet som präst. Det betyder konkret att de är med på dopsamtal, vigslar, jordfästningar, dop och allehanda gudstjäns-

ter. Tillsammans med sina handledare får det också tid att reflektera, ställa frågor och samtala.

– De får helt enkelt helt enkelt orientera sig in i vad är det är vara präst, sammanfattar Susann Senter.

Susann ser det också som positivt att man i år förlagt gruppraktiken till norra delen av stiftet. Mora erbjuder olika typer av gudstjänster, sommartid många fäbodgudstjänster och ”ur rekryteringssynpunkt är det bra att få visa upp den här delen av stiftet”.

Möjligen höjer praktikanterna också siffrorna för gudstjänstlivet i församlingen. Deras första

FÖRFÖLJELSEN TAR INTE SEMESTER! 15-07 Kyrkans Tidning_baksidan-251x43.indd 1

gemensamma gudstjänst i Kättbo kapell fyllde gudstjänstlokalen.

– Det var nog också många släktingar och anhöriga som vill komma och vara med, ler Göran Almegård.

Gruppraktiken är den praktik som görs före antagningskonferensen. När man är antagen som prästkandidat görs individuella praktikperioder som gärna ska spegla olika typer av församlingar. Det går även att göra praktik under verksamhetsåret när församlingsarbetet är mer aktivt är under sommaren.

PELLE SÖDERBÄCK

Emmalina Mattsson, Solveig Gustafsson, Jessica Kühnemann och Harald Götlind planerar de kommande praktikdagarna med sina handledare Göran Almegård och Susann Senter. FOTO: PELLE SÖDERBÄCK

Kristna fördrivs från sina länder.

Vi finns där. Hjälp oss hjälpa. www.open-doors.se Swish: 1239003054 PG: 90 03 05-4

2015-06-14 21:00:55

KYRKANS TIDNING NR 27/28 2015

STRÄNGNÄS STIFT Bön i semestertid: ”Herre, tack för ledighet och vila. Välsigna dem som arbetar när vi andra kopplar av. Vägled dem som i solnedgången grubblar över livet. Hjälp oss hantera relationer som plötsligt kommer i ett nytt ljus när regnet öser ner över campingen. Skänk oss frid i sinnet.”

Gyllenhjelmsgatan 2, 645 22 Strängnäs Tel: 0152-234 00 Fax: 0152-234 56 miriam.arreback@svenskakyrkan.se

MIRIAM ARREBÄCK stiftsredaktör

FAKTA

Faktarubrik ●● Utställningen ”Passar du in?” visas i S:t Nicolai kyrka i Nyköping till och med den 16 augusti. ●● På Facebooksidan https:// www.facebook.com/passarduin2015?fref=ts kan du lägga upp din egen bild från när du besöker utställningen och på så sätt medverka till att fler får veta att alla passar in!

Vernissage av utställningen ”Passar du in?”. Besökarna S:t Nicolai kyrka i Nyköping kan ta del av den interaktiva installationen med både ljud och tredimensionella objekt under hela sommaren. FOTO: RONNY APPEL HANSSON

INTERAKTIV SOMMARUTSTÄLLNING I NYKÖPING

Unikt och personligt om utanförskap Passar du in? Det är frågan som möter dig i årets sommarutställning i S:t Nicolai kyrka i Nyköping. I en interaktiv installation med både ljud och tredimensionella objekt vill konstnärssystrarna Lena Appel och Kajsa Engstrand få besökaren att fundera kring frågor om normalitet och utanförskap.

Inifrån dopkapellet i S:t Nicolai kyrka hörs ett lågt mummel av röster. Går du närmare och lutar örat mot dopfunten kan du höra sjutton olika människor svara på frågan ”Passar du in?”. Sjutton olika människor och sjutton olika svar. En del tycker att de passar in i den tillvaro de lever i, en del inte, några säger att de har lätt att anpassa sig, andra vill inte passa in, vissa tycker att det beror på sammanhanget och andra upplever att det varierar under olika perioder i livet.

– Svaren är så unika och personliga och det känns fint att jag har fått ta del av de här männ-

iskornas liv och funderingar.

Det blev tydligt att frågan väcker många tankar. Vad gör att vi passar in i ett samhälle? Vilka krav eller prestationer gör att vi får plats? Och vilka sätter de villkoren i så fall och varför, säger Kajsa Engstrand. skulle innehålla ljud föll sig naturligt för Kajsa när hon och systern Lena Appel vandrade runt i kyrkan för att planera utställningens utformning.

– Jag ville att röster skulle bli hörda, att någon ska ta sig tid att lyssna till vad människor har att säga.

Den 20 minuter långa inspelningen spelas upp i en oavbruten ljudloop, som besökaren kan lyssna till under tiden man tar del av resten av utställningen.

Medan Kajsa står för ljuddelen i installationen har Lena koncentrerat sig på det visuella. En stor tecknad figur i tredimensionell skepnad sitter på en bänk i dopkapellet. Den är lite sned och vind, ögonen olika stora, en otymplig näsa, långa ben och stora fötter.

ATT INSTALLATIONEN

FÖRFÖLJELSEN TAR INTE SEMESTER! 15-07 Kyrkans Tidning_baksidan-251x43.indd 1

»Det blev tydligt att

frågan väcker många tankar. Vad gör att vi passar in i ett samhälle? Vilka krav eller prestationer gör att vi får plats?

Och vilka sätter de villkoren i så fall och varför.

Kajsa Engstrand

Och en mun vinklad till ett litet leende. Inte så värst vacker kanske, men måste man vara det?

– Det är ju det som är grejen, att jag vill få folk att tänka till litegrann kring det där om att passa in. Att se under ytan. Det hade inte gått att göra en utställning kring det här temat och bara skapa vackra, söta, perfekta figurer, säger Lena.

DEN STORA figuren har en jättelång

högerarm och det är fritt fram för besökaren att krypa upp bredvid figuren och lägga den långa armen

Konstnärssystrarna Lena Appel och Kajsa Engstrand.

om sig och få en kram.

– Ja, känner man att man inte passar in någon annanstans kan man i alla fall få gå hit och passa in en stund, säger Lena med ett leende.

FÖR DET är det budskapet som ut-

ställningen vill förmedla – att alla faktiskt ska få passa in, vem man än är och hur man än är. Alla ska få plats. Och för att förstärka den känslan inbjuds alla som besöker

utställningen att göra sin egen lilla figur i modellera och placera på valfri plats i rummet och på så sätt bidra till installationens framväxt.

Kajsas och Lenas förhoppning är, att när utställningen avslutas i mitten av augusti ska dopkapellet ha fyllts av en mängd figurer, varenda en olik den andra, men alla med samma självklara plats i tillvaron.

ANNA MENZIES

Kristna fördrivs från sina länder.

Vi finns där. Hjälp oss hjälpa. www.open-doors.se Swish: 1239003054 PG: 90 03 05-4

2015-06-14 21:00:55

KYRKANS TIDNING NR 27/28 2015

VÄSTERÅS STIFT

Nu är det semesterdags. Det betyder att under några veckor får du hålla till godo med allehanda riksnyheter på Kyrkans Tidnings baksida. I mitten av augusti är stiftssidan tillbaka. Då laddar vi för en ny spännande höst i vår del av den världsvida kyrkan.

PELLE SÖDERBÄCK stiftsredaktör

Västra kyrkogatan 9, 722 15 Västerås •Mobil: 070-520 03 85 •pelle.soderback@svenskakyrkan.se

TYDLIGT BUDSKAP FRÅN CROSSROADS

”Vi är nutidens kyrka!”

– Vi är inte framtidens ledare eller framtidens kyrka, utan nutidens!

Svaret kom snabbt och med ett vänligt leende från en av de svenska deltagarna.

Förra veckan var det Crossroads på Stiftsgården i Rättvik.

Crossroads är en internationell ledarutbildning för unga. 20 ungdomar möttes på Stiftsgården, sex från Palestina, sex från Moçambique och åtta från värdlandet Sverige. Tillsammans med tre ledare jobbade man med frågor som ledarskap, sociala normer, relationen mellan religioner, ockupation och livet efter döden. Teman sätts av gruppen när man träffas första dagen och utbildningsmetoden är ”learning by doing”. I grupper skapar deltagarna workshops där frågorna behandlas samtidigt som deltagarna utvecklar sin egen ledarkompetens.

Ashraf Tannous är ungdomspräst i den lutherska kyrkan i Palestina och han uppmanade de unga deltagarna att ta sin rättmätiga plats i kyrkan .

– Du har en roll i kyrkan, menade Ashraf. Och om du inte har det, skaffa en. Vänta inte på att någon ska säga vad du ska göra. Det är din kyrka och kom ihåg att kyrkan inte är en byggnad utan en gemenskap av människor!

CECILIA REDNER, stiftsadjunkt i Västerås stift, har varit med sedan det första Crossroads för fem år sedan och menar att metoden

Mércio Langa från Moçambique ser Crossroads som en fantastisk plattform för att tänka och agera utanför de invanda ramarna.

också skapar en öppenhet för frågorna.

– Vi ville skapa en mötesplats för unga ledare i kyrkan i våra tre länder, säger Cecilia. Ganska snabbt utvecklades det till en ledarutbildning av unga och för unga. Du blir bättre på att göra och leda workshops men som en bieffekt blir det inte bara en ledarmetodik utan även ett sätt att kunna prata om svåra teman. Och detta utan att det blir för känsligt.

Crossroadsungdomar har genom åren hanterat frågor som vuxenkyrkan väjt för. De väljer teman som är aktuella för dem. också att det finns en fördel i att tre länder bygger Crossroads tillsammans.

– Att vara tre är något särskilt jämfört med att vara två. Det finns alltid en tredje röst och det blir svårt att vara svart– vit. Det blir inte så mycket ”vi och dom”. VI staplar inte heller in oss i fack. Att vara en och samma kyrka betyder inte att alla tänker lika men att vi

HON MENAR

20 ungdomar med ledare träffades på Stiftsgården i Rättvik när den internationella ungdomsledarutbildningen Crossroads genomfördes för femte gången. FOTO: PELLE SÖDERBÄCK

är förenade i vår tro.

Mércio Langa, diakon från Moçambique, mötte i Rättvik Crossroads för första gången och såg veckan som ett fantastiskt möte mellan länder och kulturer.

– Det är viktigt att förstå vilka vi är och vad det betyder att leva i en globaliserad tid. Det finns en

värld utanför den jag växer upp i.

Här lever vi tillsammans under en vecka, tas ut ur våra trygghetszoner till något större. Det är en fantastisk plattform för att våga tänka nytt! Och det hjälper mig att uppskatta den mångfald vi är som kristna.

Värdskapet för Crossroads väx-

lar mellan de tre deltagande länderna. Förra året möttes ungdomar i Moçambique och i år i Sverige. Nästa års Crossroadsvecka arrangeras i Palestina.

PELLE SÖDERBÄCK

Blivande präster på Morapraktik Mora församling har stått som värd och övningsplats när fyra blivande präster i Västerås stift under sommaren gjorde sin första ­gruppraktik.

De fyra teologstudenterna Emmalina Mattsson, Solveig Gustafsson, Jessica Kühnemann och Harald Götlind följer under fyra sommarveckor sina handledare Susann Senter och Göran Almegård i arbetet som präst. Det betyder konkret att de är med på dopsamtal, vigslar, jordfästningar, dop och allehanda gudstjäns-

ter. Tillsammans med sina handledare får det också tid att reflektera, ställa frågor och samtala.

– De får helt enkelt helt enkelt orientera sig in i vad är det är vara präst, sammanfattar Susann Senter.

Susann ser det också som positivt att man i år förlagt gruppraktiken till norra delen av stiftet. Mora erbjuder olika typer av gudstjänster, sommartid många fäbodgudstjänster och ”ur rekryteringssynpunkt är det bra att få visa upp den här delen av stiftet”.

Möjligen höjer praktikanterna också siffrorna för gudstjänstlivet i församlingen. Deras första

FÖRFÖLJELSEN TAR INTE SEMESTER! 15-07 Kyrkans Tidning_baksidan-251x43.indd 1

gemensamma gudstjänst i Kättbo kapell fyllde gudstjänstlokalen.

– Det var nog också många släktingar och anhöriga som vill komma och vara med, ler Göran Almegård.

Gruppraktiken är den praktik som görs före antagningskonferensen. När man är antagen som prästkandidat görs individuella praktikperioder som gärna ska spegla olika typer av församlingar. Det går även att göra praktik under verksamhetsåret när församlingsarbetet är mer aktivt är under sommaren.

PELLE SÖDERBÄCK

Emmalina Mattsson, Solveig Gustafsson, Jessica Kühnemann och Harald Götlind planerar de kommande praktikdagarna med sina handledare Göran Almegård och Susann Senter. FOTO: PELLE SÖDERBÄCK

Kristna fördrivs från sina länder.

Vi finns där. Hjälp oss hjälpa. www.open-doors.se Swish: 1239003054 PG: 90 03 05-4

2015-06-14 21:00:55

KYRKANS TIDNING NR 27/28 2015

VÄXJÖ STIFT

”Jag vill dansa, sätt på musik” krävde barnbarnet. Så vi satte igång den skiva som redan låg i cd-spelaren sen senaste lyssningen. Palestrinas Missa Papae Marcelli, långsam körmusik från 1500-talet, stämmor som flätas. Och barnbarnet började genast hoppa och skutta som vanligt. Skönt med folk som har vett att vara gränslösa.

Box 527, 351 06 Växjö • Besöksadress: Östraboliden • Tel: 070-531 12 78 • larserik.tobiasson@svenskakyrkan.se

LARSERIK TOBIASSON stiftsredaktör

HELA LISTAN MED BISKOPENS ÖNSKEMUSIK

Föreslog ny gradualpsalm till domsöndagen Först ut i sommarens musikkvällar med önskemusik i Kristvalla kyrka var biskop Fredrik Modéus, som hade valt ur sin egen favoritmusik och bjöd på många personliga minnen.

Kyrkan i Kristvalla var alldeles fullsatt när kantorn Pia Nilsson välkomnade till en ny sommar med Önskemusik-kvällar. Det har hunnit bli den sjätte årgången, och Fredrik Modéus blev den sextonde gästen.

Som önskevärd får man lämna sina önskemål en månad innan så de medverkande hinner öva.

Husbandet bestod som vanligt av Louise och Olof Lövmo, sång respektive piano. Eftersom så många av önskesångerna redan fanns i Nybro Manskörs repertoar fick även de var med och en av dess tenorer, Niclas Åhman, fick en rejäl utmaning.

– Jag misstänkte att biskopens almanacka är fulltecknad, så jag skickade inbjudan innan han hade blivit vald, erkände Pia Nilsson.

Som också påminde sin församling om förra gången han var här. Det var 2007 som dåvarande

Lunds kyrkoherde höll i en inspirationsdag om att bygga församling.

– Mitt eget mål med denna kväll är att hälsa på var och en av er, inledde biskopen.

Och det gjorde han både bokstavligen efteråt vid utgångens handhälsande på uppemot 250 besökare och i mellansnacket mellan alla sångerna då han bjöd på både allvar och humor, självironi och överraskningar. var Höstvisa, som passade utmärkt denna regniga och mörka försommarkväll. Sen berättade biskopen om sina tidiga, och bestående, intressen för både fotboll och pianospel. Och undrade om vi lagt märke till den lilla fotboll som finns med i biskopsvapnet.

– Jag har velat att det ska finnas plats för leken, sporten och glädjen, sa han.

Musikstyckena avlöste varandra. I don’t know how to love him ur Jesus Christ Superstar, musikalen som kom samtidigt som Fredrik brottades med den kristna tron och under konfirmationen kom fram till att detta inte var

FÖRST UT

Louise Lövmo fick sjunga i många genrer när biskopen hade valt önskemusik.

Håller biskop Fredrik på att ta över dirigerandet av Nybro Manskör? Det ser så ut på bilden.

nåt för honom. En tidigt upplevelse för honom var att sjunga Händels Messias i Huskvarna – det var då Niclas Åhman fick sjunga He shall feed his flock.

– Den skiva jag lyssnat allra mest på är Kölnkonserten med Keith Jarrett, berättade biskopen.

Jag var på frejdigt mailhumör när jag skulle önska, men tänkte att den kan de ju ändå inte hitta nån som kan spela!

Men det fanns en, Olof Lövmo löste den svåra uppgiften.

Memory ur musikalen Cats kom ungefär då Fredrik flyttat till Lund. Och kärleken till lundatiden ledde till val av två klassiska

sånger för manskör: I öster stiger solen upp och Under hägg och syrén. Därefter några kärleksballader, För kärlekens skull och Tillägnan.

Den klassiska musiken fick representera av Griegs Våren, som Pia Nilsson spelade på orgel.

Det gick ett leende genom hela församlingen när biskopen presenterade nästa val.

– Den har ett så starkt evangelium att vi borde sjunga den som gradualpsalm på domsöndagen, sa han.

För det var Fattig bonddräng, den som drängen Alfred sjöng i Emil i Lönneberga.

Sen följde Ta mig till havet, Abbas Slipning threw my fingers, It never entered my mind, What a wonderful world. Även psalmen vid andakten var förstås en favorit som senast var med vid biskop Fredriks mottagning i Växjö domkyrka, Lär mig din väg, o Gud. – Jag har blandat genrer, men det var ju min kväll, sa han innan det var dags att skaka hand med alla. Och minglet, som var tänkt att hållas efteråt på kyrkbacken, fick flyttas in och hållas i varm trängsel i sakristian på grund av regnet.

LARSERIK TOBIASSON

Visa bilderna!

Ska man döma efter det idoga fotograferandet i alla sammanhang torde det inte finnas brist på bilder. Nu är det dags att visa dem, bilderna av gemenskap.

Under 2015 fokuserar Växjö stift på temat ”Bygga levande gemenskaper”, ett av de fem fokusområdena i Växjö stifts koncept till tro som syftar till att stärka och utveckla stiftet och dess församlingar. Som en del av detta lyfts fram bilden som uttryckssätt.

Skicka in din bild av gemenskap! Bilderna kommer att publiceras kontinuerligt på Växjö stifts webbplats och facebook-sida. av bilderna kommer även att visas i en utställning i samband med Växjö stifts fortbildningsvecka på S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö 19-23 oktober. De vars bilder visas vid utställningen kommer att belönas med ett pris som förhoppningsvis ska bidra till god gemenskap: Fairtrade-märkta fikaprodukter.

ETT URVAL

FÖRFÖLJELSEN TAR INTE SEMESTER! 15-07 Kyrkans Tidning_baksidan-251x43.indd 1

Mejla in bilder till vaxjostiftinfo@svenskakyrkan.se. Öppet ända fram till den 20 september.

Skriv gärna någonting kort om bilden, om vad den visar eller om tankar kring gemenskap.

Genom att skicka in bilden godkänner du att bilden publiceras på Växjö stifts webbplats och facebook-sida. Tänk på att ange fotograf. Samt att personer som syns på bilden ska ha givit sitt medgivande till att bilden publiceras.

LARSERIK TOBIASSON

Kameran är alltid med, här vid senaste präst- och diakonvigningen.

Kristna fördrivs från sina länder.

Vi finns där. Hjälp oss hjälpa. www.open-doors.se Swish: 1239003054 PG: 90 03 05-4

2015-06-14 21:00:55

KYRKANS TIDNING NR 27/28 2015

LUNDS STIFT

Möten med människor i massor. Djup sorg, stor glädje. Dop, bröllop och begravning. Förtroenden. Tystnadsplikt. Helgjobb. Predikningar. Ett kall. Hur är det att vara präst? Denna vecka möter du två personer i vårt stift som valt prästyrket. Juli månad är för många synonymt med semester. Ha en skön sommar!

INTERVJU

Niels Peter vågar lyssna HALLÅ DÄR…

…Anna Friheden ...nybakad pastorsadjunkt i Asarums pastorat

”Känns bra men lite overkligt” Du har arbetat som präst i två veckor nu. Hur känns det?

‒ Det känns bra men lite overkligt att man plötsligt är präst. Jag får nog vänja mig lite.

Hur såg din första vecka ut?

‒ I söndags höll jag min första predikan. Det är lite speciellt att skriva på sin första predikan: vad ska den handla om, var lägger jag ribban? Jag trodde jag skulle vara nervös men jag kände mig väldigt lugn.

Kanske hjälpte det att predikan var min enda uppgift under gudstjänsten.

Vad handlade din predikan om?

‒ Jag utgick från söndagens text om inbjudan till Guds rike och gjorde en personlig koppling till middagen vi hade med biskopen före prästvigningen.

Har du hunnit prata med församlingsbor?

‒ Efter gudstjänsten där jag predikade uppmanade kyrkoherden församlingen att komma till kyrkkaffet för att lära känna mig och få möjlighet att ställa frågor. På så sätt blev jag introducerad för församlingen. Det var några som ställde lite frågor, mest om var jag kommer ifrån eftersom de tyckte min dialekt var lite odefinierbar.

Vad händer nästa vecka?

‒ Då blir det en helg när jag ska göra allt möjligt utom begravning. Jag har både dopsamtal och vigselsamtal och ska också hålla dop och vigsel.

Det ser jag fram emot. Det är skönt att börja jobba.

ANDREA KOLLMANN

Niels Peter Tastesen jobbar som sjukhuspräst i Hässleholms församling. Förutom att möta patienter, anhöriga och personal i vården tjänstgör han också som församlingspräst på deltid.

– Om jag hade snickrat ihop den här tjänsten själv hade jag inte kunnat komma närmare det jag längtat efter. Själavård känns som en av mina gåvor där jag bidrar som bäst, säger han.

Det var dock inte alldeles självklart att Niels Peter skulle landa här, som akademiker i hemförsamlingen.

– Efter lumpen hade jag inte tillstymmelse till lust att plugga.

Jag har aldrig gillat det. I stället tog jag jobb ”på golvet” inom kemiindustrin i Perstorp.

Niels Peter trivdes med arbetet som styrdes av stämpelklockan, en skarp kontrast till det yrke han nu landat i.

– Min familj var inte aktiv i kyrkan, men sedan konfirmationen har jag mött många präster som delat med sig av kunskap och tankar. Så till slut kom jag fram till att det kanske fanns en plats i prästrollen för mig också.

delningarna och den avancerade sjukvården i hemmet. De driver också en leva-vidare-grupp.

Den andra halvan av sin tjänst arbetar Niels Peter som församlingspräst med allt vad det innebär av kyrkliga handlingar. Han kommer också snart att ha en egen konfirmandgrupp.

NIELS PETER råder den som vill bli

präst att hitta en församling att vara engagerad i. Själv var han aktiv både som ledare och deltagare i ungdomsgrupper efter konfirmationen. Där skapade han vardagsrelationer till andra församlingsmedlemmar och insåg att olikheter inom kåren är värdefullt.

– För att fungera bra som präst behöver du ha en erfarenhet av att Svenska kyrkan som en del av ditt liv, menar han.

Niels Peter tipsar också om att ta kontakt med stiftet tidigt under studietiden, eftersom många moment ska genomföras parallellt med studierna.

Hur ser vardagen ut?

– Jag jobbar 40 timmar i veckan och tjänstgör varannan helg.

Men till skillnad från när jag drog passerkortet på industrin och därmed lämnade jobbet, tar jag nu med mig det hem ibland. Inte på ett ansträngande vis men självklart tänker jag på människor jag mött.

– Sedan grubblar jag överlag ganska mycket. Att skriva predikan kan ta tid. Ofta kommer or-

FÖRFÖLJELSEN TAR INTE SEMESTER! 15-07 Kyrkans Tidning_baksidan-251x43.indd 1

– Många anställda inom kyrkan brinner för sitt yrke. Det är en tillgång men kan också vara en utmaning när man ska passa in i arbetslag och arbetets ramar, säger Niels Peter.

FOTO: PERNILLA RINGSTRÖM

»Många människor

möter jag bara vid livets stora ögonblick.

Det är kanske deras enda möte med kyrkan och då måste vi kunna leverera det bästa.

Niels Peter Tastesen

den till mig i situationer när jag inte är på jobbet, så förberedelser inför bröllop och begravningar kan pågå länge i tanken. sjukhuspräst delar Niels Peter med en kollega. Beredskapstiden är kopplad till akutens öppettider. Man firar inte andakt på sjukhuset men disponerar ett rum som kallas Andrummet, där alla religiösa åskådningar välkomnas för att be, läsa eller bara vara. Svenska kyrkan prioriterar möten med människor på av-

TJÄNSTEN SOM

Glädjeämnen i jobbet?

– Det som ger mig energi är att prästyrket känns meningsfullt på ett påtagligt sätt. Att få lyssna till vad människor vill berätta om sina liv och möta deras glädje över att bli hörda.

– Gudstjänstfirande och den gemenskap det ger är en annan energikälla. Jag förvånas över hur roligt det är att leda en gudstjänst, men jag har mycket att lära ännu.

Vilka utmaningar ser du?

– Många människor möter jag bara vid livets stora ögonblick.

Det är kanske deras enda möte med kyrkan och då måste vi kunna leverera det bästa. Sedan tar kontakten ofta slut. Det händer att jag tänker på hur det gick för dem och önskar så klart att det blev fler tillfällen.

Många gånger är yrket mer ensamt än han föreställt sig. De många mötena med människor till trots – en stor del av arbetet

sköts på egen hand utan kontakt med kolleger.

– Om man bortser från ett välfungerande konfirmandarbete förstås, med många ledare och unga engagerade. Då snackar vi verkligen teamwork, ler han.

Kan man leva som man lär?

– Jag tror det är viktigt att kunna ge trovärdiga och äkta svar på hur kyrkan tänker. Samtidigt funderar jag på hur jag som präst ska kunna möta folks förväntningar vid alla tillfällen. Om jag passerar tiggaren vid stationen flera gånger om dagen – ska jag då lägga en slant varje gång?

Nybakad präst med stor arbetsglädje till trots – i höst får kragen vila på halvtid då Niels Peter ska vara föräldraledig med sonen.

– Jag ska försöka att inte ta med mig jobbet hem och tror att föräldraskapet gjort mig mer effektiv än tidigare.

PERNILLA RINGSTRÖM

Läs en längre ver+ sion av intervjun på Lunds stifts webbplats under fliken Arbeta i Svenska kyrkan.

Kristna fördrivs från sina länder.

Vi finns där. Hjälp oss hjälpa. www.open-doors.se Swish: 1239003054 PG: 90 03 05-4

2015-06-14 21:00:55