KT40 bygg 2014

BYGG& FASTIGHET

rum för alla i domkyrkan NR 40 TORsdag 2 OkTObeR 2014

domprost Johan dalman gör gemensam sak med kommunen för att öppna upp kyrkan.

Sidan 16

Betongkyrkor som tål förändring När miljonprogrammets bostadsområden står inför omfattande renoveringar aktualiseras också frågan om kyrkornas tillstånd. Enligt arkitekten Kerstin Barup har de modernistiska kyrkorna framtiden för sig.

Sidan 6

krav på bättre stöd vid framtida bränder

Ett världSarv Som vårdaS väl

klassificering ska visa på kulturvärden

Kyrkorna överlevde branden i Västmanland. nu vill små församlingar ha mer stöd från stiftet för att klara framtida katastrofer. Sidan 4

Snö och smältvatten är ett hot mot Gammelstads 400 kyrkstugor. Felaktiga renoveringar är ett annat.

Sidan 10

Stockholms stift tar ett helhetsgrepp om kulturarvet för att möta framtidens behov.

Sidan 14

Arkitekter & antikvarier WilunD arkitekter & antikvarier aB www .wa2 .se

kontoret @wa2 .se

nybrogatan 81 114 41 stockholm

08-23 19 39

2

TORSDAG 2 OKTObeR 2014

tema: bygg & fastighet

KYRKANS TIDNING NR 40

Just nu arbetar vi med:

Kyrkbänksvärmare

Totalrenovering av Gustavi Domkyrka i Göteborg Uppförande av ny kyrka och församlingshem i Amhult Planering och projektering av nytt församlingshem och askgravlund i Askim

för effektiv uppvärmning av kyrkor

Besök gärna vår hemsida för mer information www.cmcbygg.se

Stora

mäSSinglampor

köpeS

Djurgårdsgatan 9, 414 62 Göteborg, 031- 704 87 90

Kan ha hängt i ofentliga lokaler, kyrkor, hotell, bygdegårdar mm (se bild).

Jonas 070-611 74 56

AnnonserA i nästA Bygg & fAstighetsBilAgA!

Vår kyrkbänksvärmare strålar värme på samma sätt som solen, på så sätt uppnås ett behagligt klimat vid lägre rumstemperatur.

Värmaren monteras under bänken och värmer upp ben och fötter, snett fram och bakåt.

Kontakta oss om värme i kyrkan.

Utkommer v.19 2015

Traneredsvägen 112 426 53 • Västra Frölunda Tel: 031-84 08 50 • Fax: 031-84 92 27 www.eveco.se

Foto: Gunilla Leffler

090-7115 00

uppsala domkyrkas

textilateljé

• Naturstensmurar • Trappor • Markbeläggningar • Fasadarbeten • Restaurering • Beklädnad • Nybyggnationer • Försäljning

• renovering • rengöring • rådgivning Konservator Anna Ehn Lundgren tel 018–430 36 27 anna.ehn.lundgren@svenskakyrkan.se www.uppsaladomkyrka.se

Konservatorsnätverket.se Vi utför konservering, åtgärdsprogram, kontroll, skadeinventering, analys. Vi gör kostnadsberäkningar, antikvarisk medverkan och bistår vid tillståndsansökningar. Vi har bred erfarenhet från arbete med vård av det kyrkliga kulturarvet. Kontakta oss för referenser!

Prolithos AB Konservator Svante Nilsson 0705 23 39 98 Arkitekturbunden sten, stuck och gips, avgjutningar Konservator Misa Asp 0708 76 92 91 Muralt måleri, puts och sten Konservator Jarema Bielawski 0708 53 78 38 Sten och gips, kopietillverkning Tamara Oxenstierna 0708 57 76 62 Konst på papper, böcker, tapeter Hans Peter Hedlund målerikonservering 0707 95 45 32 Kyrkliga konstföremål av bemålat trä

prolithos@bredband.net misa.asp@bredband.net jarema.bielawski@bredband.net tamara_oxenstierna@hotmail.com konservering@hanspeterhedlund.se

de äckan t t s k i R amhe verks

www.strix

en.se

Vi har kapacitet och kompetens till allt från stora totalentreprenader till mindre trädgårdsanläggningar.

Andreas Nilsson Stenskogen Villa Stenbacka 704, 243 91 Höör Tel: 0709-99 09 95 • info@strixen.se

Blixtnedslag tystade rättviks kyrkklocka väStEråS StIFt I juli slog blixten ner i åskledaren i Rättviks kyrka i Västerås stift. Bygganden skadades inte – men elektroniken som styr klockringningen slogs ut.

Därmed tystnade kyrkklockorna för första gången sedan 1200-talet, skriver Falukuriren.

Att felet inte åtgärdades omedelbart Klockprokritiserades av blem av Sune Garmo olika slag. som verkat som präst i Rättvik i över 35 år.

– Att det inte ringer vid gudstjänsterna må väl vara hänt men att det är tyst vid begravningar är hemskt. Det är respektlöst eftersom klockorna ringer för att man följer den avlidne till gravens vila, säger han till tidningen.

Anders Åkerlund som är ordförande i kyrkorådet i församlingen menar att de tog tag i

adRESS Box 22543, 104 22 Stockholm Besöksadress: Kungsholmstorg 5 www.kyrkanstidning.se VÄXEL 010-199 34 00 FaX redaktionen 010-199 92 20

TORSDAG 2 OkTObeR 2014

tema: bygg & fastighet

KYRKANS TIDNING NR 40

problemet omedelbart efter blixtnedslaget.

– Men man ska komma ihåg att hela systemet har slagits ut och det här är väldigt komplicerad elektronik, säger Anders Åkerlund.

växjö domkyrkas klocka rasade väXJÖ StIFt I början av september ramlade en två meter lång plåtlist ner från klockan i Växjö domkyrkas torn. Nu har hela urverket plockats ner för restaurering.

– Den föll rakt ned framför entrén. Troligtvis har det hänt på natten som tur var. Annars hade det kunnat gå illa, sa Felix Broder och Göran Helg som arbetade med att montera ner klockan, till P4 Kronoberg.

Orsaken bakom raset är enligt Kristoffer Tarstad, fastighetsingenjör på Svenska kyrkan i Växjö, att järnbalkarna på insidan av urverket har rostat.

Hur lång tid reparationen kom-

E-POST redaktionen@kyrkanstidning.se OMSLaGSFOTO Ola Torkelsson CHEFREdaKTÖR anSV UTGiVaRE Svante Fregert 010-199 34 54 andREREdaKTÖR (STF anSV UTG) Brita Häll 010-199 34 63

mer att ta är oklart.

– Vi måste ta ställning till vem som ska reparera. Det måste vara någon med speciell kompetens. Det är ett konsthantverk och jag är osäker på om det fnns någon som kan det i Växjö, säger han till Smålandsposten.

Sedan klockan – vars urtavla är från 1959 – togs ner har hålet tätats så att det inte ska regna in.

Unga bad om ursäkt för förstörd kyrka vISBy StIFt Stenkumla kyrka i Visby stift vandaliserades i augusti. Sakristians fönster slogs sönder, huvudporten sparkades upp och allt på altaret slogs sönder. Nu har de fyra ungdomarna bett om ursäkt.

– Vi gav dem förlåtelse och berättade samtidigt vad det kostar att ställa i ordning allt de förstört. Det blev ett jättefnt möte.

De har nog lärt sig någonting på det här, säger Rolf Wattskog, ordförande i kyrkorådet, till Hela Gotland.

Skadorna beräknas kosta 30 000 kronor att reparera.

BiLdREdaKTÖR Mikael Johansson (vik) 010-199 34 77 PROdUKTiOnSCHEF Lotta Petersson 010-199 34 85 Vd Henriette Zeuchner ViCE Vd Kerstin Kyhlberg Engvall 08-743 65 50

våga drömma om framtiden

o

rdet kyrka kommer av grekiskans kyriakon, ”det som hör Herren till”. Men kyrkorna är också skapade av människor, för människor. Därför är de också en oskiljaktig del av vår samtid oavsett det handlar om en medeltida gotisk katedral (s 16–17 i denna bilaga) eller en modernistisk miljonprogramskyrka (s 6–7).

Att både byggnaderna och hur vi uppfattar dem förändras, oavsett vi vill det eller inte, är en av poängerna som stiftsantikvarie Liefh Stendal gör i denna bilaga (s 14). ”Vår generation kan inte vara den som fryser hela samhället och bevarar allting”, som han uttrycker det.

Det må vara sant.

Samtidigt är kanske just detta det mest typiska uttrycket för vår samtid: en tid där modernismens tro på framtidens möjligheter ersatts av ett tvivel på dess existens, en tid där det som ännu inte har förfyktigats blir en snutteflt i ovissheten. Att bevara blir att trösta.

Men kanske är det dags att släppa taget om övergångsobjekten och börja våga drömma om framtiden.

FREdRiK HiELSCHER redaktör

KOMMUniKaTÖR MaRKnad Sofa Määttä 08-743 65 05 annOnSER Display i Umeå AB 090-71 15 00 info@display-umea.se PLaTSannOnSER Jessy Fastevik 090-71 15 10 platsannons@kyrkanstidning.se

ÅRGÅnG 33 av Svenska Kyrkans Tidning TRYCKERi V-TAB Örebro 2014 REDAKTIONEN ansvarar inte för ej beställt material.

All publicerad text lagras elektroniskt.

Plåtslageriarbeten på kulturhistoriska byggnadsverk är ett dagligt inslag i Er-Jill Byggnadsplåt AB:s verksamhet.

Vi utför dessa entreprenader över hela Sverige.

Med den erfarenhet och kunskap som ryms inom företaget skall vi vara det självklara valet av plåtentreprenör.

Alla våra referensprojekt är utförda av nuvarande personal.

Kvalitet och miljö är något vi inte tummar på!

3

Kalkylvägen 5, 435 33 Mölnlycke www.er-jill.se • 031-826000

4

TORSDAG 2 OKTObeR 2014

I korthet Hög skylift i gyllene räddningsaktion lINKÖPINGS StIFt För att rädda förgyllningarna på Linköpings domkyrkas spiror tog kyrkan tidigare i år hjälp av Sveriges högsta skylift, 103 meter hög.

– Vi arbetar med att byta ut alla popnitar som har börjat rosta. Rosten kan sprida sig och

tema: bygg & fastighet

det är därför vi gör detta nu, säger Tommy Larsson, fastighetstekniker i Linköpings domkyrkopastorat, till Corren.

Spirorna förgylldes senast 2007 och ska hålla i 40 år – om de inte drabbas av rost.

Ny expertutbildning i träbyggande Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar satsar på utbildningar i träbyggande på avancerad nivå.

Utbildningen bedrivs på distans och på deltid. Tanken är att yrkesverksamma ska kunna gå utbildningen parallellt med sitt ordinarie arbete, och riktar sig till byggnadstekniker, arkitekter och byggnadsvårdare.

Hela utbildningsprogrammet omfattar tolv kurser, varav de första började ges hösten 2013.

Till våren hålls två kurser: Analys av äldre träkonstruktioner och Hållbart byggande och energisystemanalys.

KYRKANS TIDNING NR 40

Kurserna har tagits fram tillsammans med näringslivet med stöd från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen).

Ny kollektomat pressar priserna Kollektomaterna blir en allt vanligare syn i kyrkorna. Men det är en dyr historia som i vissa fall kostar betydligt mer än den drar in. I Domkyrkoförsamlingen i

Karlstad kostar kollektomaten församlingen 48 000 kronor – medan intäkterna från automaten bara var 23 000 första året.

Men nu kommer billigare modeller på marknaden. Företaget Quadriga lanserar en som kan ställas på bord, golv eller hängas på väggen – och som enligt företaget är hälften så dyr som tidigare modeller.

990 kronor i månaden plus bankens kostnader ska den kosta när den släpps.

Församlingarna måste vara bättre rustade vid bränder

Kyrkorna klarade sig med en hårsmån från att skadas i branden i Västmanland. nu kommer önskemål om mer stöd från Västerås stift och nationell nivå för att små församlingar ska vara bättre rustade inför framtida katastrofer.

Under några dramatiska timmar var Norbergs kyrka hotad av lågorna. För att gardera sig för det värsta scenariot – att kyrkan skulle brinna ner – fattades beslutet att evakuera föremålen i kyrkan och fytta dem till ett magasin i Fagersta. Dessutom plastades kyrkan in för att så lite partiklar som möjligt skulle smita in i lokalen.

– Eleden var bara några hundra meter från byggnaden, men den klarade sig helt. Det var bara lite rökdoft inne i kyrkan så vi satte in lyftrenare med kolflter för att få bort det. Och så var det strömavbrott i tre timmar, säger Thomas Törnqvist, kyrkogårds- och fastighetsansvarig i Norbergs-Karbennings församling.

Elden var under några dramatiska timmar ännu närmare Västervåla kyrka. Men också den klarade sig helt.

– Det var ju kris där ett litet tag. Med lite fel vindar skulle det ha kunnat gå åt skogen, säger Benny Arnkvist, kyrkogårdschef i Västervåla församling.

Alla lösa inventarier fyttades från kyrkan till en förvaringslokal i Fagersta. i TaKT MEd aTT lågorna mattats av

har också analyserna och diskussionerna om händelsen hettat till. För kyrkans del handlar det om att diskutera vilka lärdomar som kan dras av händelserna.

Thomas Törnqvist skulle vilja att stiftet ska kunna bidra med kompetens och stöd till församlingarna i det förebyggande arbetet.

– Jag har varit i kontakt med stiftet om att ta fram beredskapsplaner, alltså hur man ska gå till-

norbergs kyrka hotades under den stora skogsbranden i Västmanland i somras. Kyrkan hölls stängd och dörrar, fönster och känsliga inventrarier plastades in – allt klarade sig från lågorna.

FOTO: LARS RINDESKOg

väga när det blir en utrymning för till exempel brand. Stiftet skulle ju kunna vara ett stöd för församlingarna att ta fram de här planerna – kanske genom att ta fram färdiga mallar som kan anpassas efter behov. Det är jättemånga frågor att fundera kring, säger han. dET HandLaR OCKSÅ om att kunna hjälpa till att utbilda församlingens personal i hur man ska agera i en krissituation. För det är också viktigt att kunskapen fnns bland många i församlingen, påpekar Thomas Törnqvist.

– Om det bara är vaktmästaren som håller koll på det här så kan det ju stå och falla om hon eller han är borta. En beredskapsplan

skulle kunna vara till stor hjälp, men då är det också viktigt att fer vet vad som ska göras, säger han.

– I en liten församling som våran har vi inte den kompetensen. I en större församling med ansvar för tio kyrkor kan det fnnas både konservatorer och antikvarier anställda.

THOMaS TÖRnqViST tror att bran-

den har ”öppnat ögonen” för många.

– Det gäller kanske framför allt för räddningstjänsten. Och jag tror att erfarenheterna från branden kommer att leda till en hel del när det gäller säkerhetstänket och brandskyddet i kyrkorna, säger han.

Stiftsantikvarien Anna Güthlein var på plats i Norberg när skogsbranden rasade som värst.

Hon vill också att fer församlingar har bra insatsplaner.

– Uppenbart i en sådan här situation är att det är viktigt med en bra insatsplan, så att man vet vilka föremål som är viktiga, var de fnns i kyrkan och var man ska fytta dem. Det kan man bistå på centralt plan. Sedan krävs det ändå att man på lokalt plan vet hur man ska agera när det blir bråttom, säger Anna Güthein och fortsätter.

– Och det är inte alla som har sådana planer.

Hon menar att stiftet är ett stöd i församlingarnas arbete med planerna och säger att frå-

gan kommer att diskuteras intensivt efter erfarenheterna av branden.

Dessutom är kontakterna med länsstyrelsen, räddningspersonal och andra myndigheter avgörande. När det gäller branden i Västmanland fanns de kontakterna, vilket gjorde att evakueringen av föremålen gick fort.

– Nu kände vi varandra och kunde snabbt få kontakt med en konservator, vi kunde ordna ett magasin för förvaring av föremålen och vi stod i samtal med länsstyrelsen och länsledning.

Men allt det här byggde på personliga kontakter och var inte en upparbetad rutin, säger Anna Güthlein.

FREdRiK HiELSCHER

TORSDAG 2 OkTObeR 2014

tema: bygg & fastighet

KYRKANS TIDNING NR 40

INBJUDAN Efektivare underhållsplaner med antikvariska åtgärder

”Jag känner mig säker i Incits program och det är tryggt att veta att jag alltid får ett korrekt underlag på det underhåll som behöver göras.”

Hans Gustafsson, förvaltare, Arvika Pastorat

www.allerby.se • info@allerby.se • 031-49 86 30

Vilka underhållsinsatser behöver göras?

När ska de göras och med vilka intervaller?

Vad kommer åtgärderna att kosta?

Anmäl dig och dina kollegor till den ort som passar er.

Anmälan görs på www.incit.se/infodag/PU Uppsala 21 oktober, Clarion Hotel Gillet, OSA senast 13 oktober Göteborg 23 oktober, Elite Park Avenue Hotel, OSA senast 14 oktober Lund 5 november, Scandic Star Lund, OSA senast 15 oktober P.S. Vi startar kl. 10.30 och avrundar med en lunch som vi naturligtvis bjuder på! D.S. iNcit aB Flöjelbergsgatan 10, 431 37 Mölndal www.incit.se | info@incit.se

KYRKORESTAURERING -från textilskåp till tornspirorDen inomkyrkliga försäkringslösningen

www.kyrkansforsakring.se

RESTAURERING - FASADOCH TAKRENOVERING - alla tiders byggnader BYGGKONSULT SÖLVE JOHANSSON AB Trollhättan Tel 0520 42 60 93 info@bksjab.se www.bksjab.se

Stolar i högsta kvalitet tillverkade på vår fabrik i Tibro Materialet är svensk björk, miljövänliga och giftfria ytbehandlingar eller traditionella möbellacker.

Vi tillverkar även bord, skåp och specialinredningar.

CITY MÖBLER MÖBELSNICKERI SEDAN 1944 TIBRO, SVERIGE

www.citymobler.se • www.tresekel.se info@citymobler.se Järnvägsgatan 2, 543 50 Tibro 0504-123 80

5

6

TORSDAG 2 OKTObeR 2014

tema: bygg & fastighet

KYRKANS TIDNING NR 40

mIljonproGrAm. När staten skulle bygga en miljon

nya bostäder mellan 1965 och 1974 hade kyrkan en given plats i de nya områdenas centrum. Nu står dessa områden inför omfattande renoveringar. Men hur är det med kyrkorna?

TEXT: FREdRiK HiELSCHER FOTO: OLa TORKELSSOn

Trivsam modernism i betongkyrkan SanKT HanS KYRKa i miljonprogramsområdet Norra Fäladen i Lund är med sin ”trivsamma modernism” både typisk för tiden och unik i sitt slag.

– Kyrkan är en stor anledning till att jag har stannat kvar här i alla år, säger Kristina Lindström, som är komminister i S:t Hans kyrka, när vi möter henne i passagen mellan församlingshemmet och kyrkan.

– Naturligtvis handlar det om människorna också, men kyrkan är verkligen speciell.

När vi kliver in i kyrkorummet förstår jag vad hon menar: från ingången sluttar golvet svagt ner mot koret. Kyrkans fasad är klädd i rött tegel, medan den invändigt är i gult tegel vilket ger rummet en varm, inbjudande ton.

– De tyckte om det skånska hantverket och tegel är starkt förknippat med Skåne. De hade kunnat låta innerväggarna vara i betong men valde i stället det här gula teglet för att det skulle vara lite trivsamt och vänligt. En trivsam modernism, säger Kerstin Barup på vackert klingande skånska.

KERSTin BaRUP är arkitekt och har det senaste året hållit i en påbyggnadskurs på Kungliga konsthögskolan om restaurering av kyrkor.

Intimiteten förstärks av de många ganska lågt sittande armaturer som bidrar till den intima karaktären trots rummets volym.

– Det är vanliga glödlampor som sitter i armaturerna, och därför behöver man så många lampor. Det fanns inte de tekniska möjligheterna att sätta in avancerade belysningsinstallationer, säger Kerstin Barup.

Fönster och ljusinsläpp är dolda i nischer för den som sitter i bänkarna. Mycket av dagsljuset kommer bakifrån, från de stora fönstren i västfasaden.

KERSTin BaRUPS första jobb var på

arkitektkontoret Lundquist och Rendahls och har därför en inblick i arkitekternas ideal och bevekelsegrunder.

– Under den här tiden hade charterturismen kommit i gång, och jag tror att det infytandet hade en stor betydelse för hur kyrkan ritades, säger Kerstin Barup.

Arkitekterna åkte ofta till Ital FAkTA

Sankt Hans kyrka Kyrkan är ritad av Lundquist och Rendahls arkitektkontor och arkitekterna Haakon Ahlberg, Yngve Lundquist och Hans Rendahl.

Började byggas 1969 med planerad öppning första advent 1970. Men på grund av fuktproblem sköts invigningen upp till mars 1971.

Kyrkan K-märktes i samband med att kulturminneslagen av år 1989 trädde i kraft.

lien vilket syns på Fäladstorget och S:t Hans och dess klocktorn, kampanil. Den sociala mötespunkt som den italienska piazzan utgör med sin generationsöverskridande öppenhet.

– Och där har kyrkan en given plats, även om jag inte tror att arkitekterna var särskilt religiösa, säger hon.

KYRKOR som byggdes på 1960- och 1970talen var också ofta fria från religiösa symboler. Tanken var att byggnaderna skulle vara ett rum för alla, och kunna användas på många olika sätt. Det gäller också Sankt Hans, där arkitekterna inte ville ha någon utsmyckning.

Därför är det bara kyrkbänkarna som är fasta inventarier – allt annat går att fytta eller stoppa undan. Ett exempel på det är den ambulerande predikstolen i furu som står i vapenhuset.

Men den avskalade modernismen väckte ibland protester i församlingarna. I exempelvis i Bergshamra betongkyrka bildades en ”uppmjukningskommitté” för att förse kyrkan med prydnader och religiösa symboler. I S:t Hans tillkom korutsmyckningen av konstnären Stig Carlsson som sattes in i kyrkan 1981.

– Arkitekterna var lite före sin tid. Jag tror att många i dag skulle tycka att det var bättre om man följde arkitekternas ursprungliga idé om att inte ha så många symboler, säger Kerstin Barup.

MOdERniSTiSKa

MEdan BOSTÄdERna i miljonpro-

grammet är rationellt byggda, innebar kyrkorna en möjlighet för arkitekterna att ta ut svängrummet.

– De älskade kyrkor. För dem var kyrkorna konstverk, som skulpturer.

Modernismens demokratiideal och jämlikhetsuttryck tilltalade många inom kyrkan i slutet av 1960-talet och början av 1970talet, menar Kerstin Barup. Avsaknaden av kyrktrappa och det sluttande golvet, gör bokstavligen tröskeln låg och kyrkan tillgänglig.

– Prästerna, särskilt bland de yngre i förortsområdena som här

i Norra Fäladen, var bland de mest radikala och var också en del av 68-rörelsen. De tyckte att det var så här kyrkan skulle se ut.

Bland de äldre fanns det väl ett viss motstånd och det utgjorde en viss spänning som fanns i hela samhället mellan äldre och yngre. ”Uppmjukningskommittén” som i Bergshamra var ett sätt att överbrygga motsättningarna, en kompromiss helt enkelt, säger Kerstin Barup.

skriande behov av ombygge Miljonprogrammets bostäder är i skriande behov av upprustning.

Hundratusentals bostäder behöver stambytas, fasadrenoveras och energieffektiviseras.

Många kyrkor skulle också behöva renoveras.

Miljonprogramsområdena beskylls ofta för at ha stora byggtekniska brister. Men enligt experterna har de fått ett oförtjänt dåligt rykte.

– Många av kyrkorna börjar bli aktuella för att renoveras.

Men de är oftast byggda med betongstomme och är i grunden bra. Samtidigt åldras kyrkorna liksom bostäderna och behöver rustas upp, säger Rickard Isacsson, kulturanalytiker på kyrkokansliet i Uppsala.

Miljonprogrammets kyrkor skapades ofta som helhetslösningar. Denna slutenhet skulle kunna, som vissa påpekar, utgöra ett problem om en församling vill omforma eller anpassa kyrkorummet till nya behov och förutsättningar. Men Kerstin Barup menar att vi måste våga förändra.

– Det är bara att pröva sig fram. De här kyrkorna tål det och kan inte förstöras så lätt.

TORSDAG 2 OkTObeR 2014

tema: bygg & fastighet

KYRKANS TIDNING NR 40

i vissa väggpartier har teglen lagts på fatan med hålen utåt för att förbättra aktistiken. ”det är nästan postmodernistiskt”, säger Kerstin Barup om de runda fönstrena i kyrkan.

KM Mätkonsult AB Mätning Kartering Utsättning Kjell Melin 070-541 66 94 info@km-matkonsult.se

Haberga 122 747 91 Alunda

www.km-matkonsult.se

KONSERVERING AV KYRKANS KULTURSKATTER Vi utför: Konservering av föremål • Rådgivning • Skadeinventeringar • Vård-och underhållsplaner • Kurser i vård och hantering av föremål

TROTS En GOd grund fnns det byggtekniska brister främst när det gäller vissa materialval.

– Det kan ju fnnas PCB-fogar och asbest, och det måste man ta hänsyn till vid en renovering, säger Matilda Dahlquist, stiftsantikvarie i Göteborg.

En del av kyrkorna har samma skydd som äldre kyrkor.

– De som är kulturskyddade är ofta det just för att de har en helgjuten arkitektonisk interiör. Men även där kan det behövas renoveras eftersom det var 40–50 år sedan de byggdes. Men eftersom de är helhetsskapelser kan det göra dem svårare att förändra så att det fungerar för dagens verksamhet, säger Matilda Dahlquist.

Eftersom materialen i rekord-årens kyrkor skiljer sig blir kunskaperna och premisserna annorlunda vid renoveringen av en modern kyrka än vid en äldre.

– Byggnadsantikvarier är inte lika insatta i nya material som äldre. Men vi lär oss också om de här nyare byggnaderna.

Välkommen att kontakta våra specialister inom: Textil • Metall • Glas • Keramik • Trä • Läder • Elfenben

dET HaR FÖRTS fram förslag på

Konservering

att använda upprustningen av miljonprogrammet som ett arbetsmarknadspolitiskt program. Det är något som Rickard Isaksson välkomnar.

– Det är självklart att svenska kyrkan skulle kunna utnyttja det här för personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, säger han.

När miljonprogramsområdena uppfördes hade kyrkan en given plats, något som i dag inte skulle vara lika självklart.

Samtidigt fnns det samtida exempel som Amhults kyrka i den framväxande stadsdelen Torslanda i Göteborg.

– Det är ju precis så som man gjorde på 60- och 70-talet.

Telefon: 073 360 74 73 Mail: info@actakonservering.se Hemsida: www.actakonservering.se

av interiört måleri, måleri på trä, förgyllning.

Generalentreprenad av interiört måleri.

Stöldsäkring av kyrkoskulpturer.

Konservering av konstföremål och stafflikonst.

Färganalyser. Programskrivning.

Metallkonservering. Textilkonservering.

Mer info på www.murberget.se/konservering Fri entré. www.murberget.se Härnösand. Öppet tis -sön 11–16 Butik, mat & kafé, tfn 0611- 886 00

7

8

TORSDAG 2 OKTObeR 2014

tema: bygg & fastighet

I korthet digital ljuständning kan få designpris wEBB Svenska kyrkans nya bönewebb har nominerats till Svenska designpriset inom kategorin digital identitet.

En nyhet i bönewebben som lanserades i maj i år är möjligheten att tända ett digitalt ljus i en valfri kyrka i landet.

KYRKANS TIDNING NR 40

Utställning om Skara stifts tusen år ”Vi har strävat efter ett modernt formspråk som är närbesläktat med informationsgrafk, det ökar tillgängligheten och gör webbplatsen till ett modernt ansikte utåt för Svenska kyrkan” skriver Patric Thulin, kreativ chef på Phosworks, som ligger bakom den nya webbplatsen.

götskt perspektiv genom föremål och exempel. Utställningen pågår till den 31 december i år.

SKara StIFt Skara stift frar tusen år 2014. För att uppmärksamma detta visar Västergötlands museum en utställning ”som speglar händelser, personer och förändringar i Skara stift under 1000 år med nedslag i alla århundraden”, enligt museets hemsida.

Dessutom speglar utställningen historien ur ett väst-

artist bygger Gaudiinspirerad katedral? arKItEKtUr Rapparen Kanye West planerar att bygga en katedral ”lika dramatisk som La Sagrada Familia” i Barcelona, uppger en källa till National Enquirer enligt Daily Mail.

Kanye West, vars senaste

skiva Yeezus har hyllats av kritiker, är känd för sin extravaganta livsstil. Nu vill han enligt källan La Sagrada Familia. bygga en kyrka som en hyllning till sin blivande maka, realitystjärnan Kim Kardashian.

Illa åtgången fasad blir som ny efter renovering

– Jag har inte varit med om något så stort renoveringsobjekt som detta. Det är roligt, intressant och ovanligt. Men det är synd att det är så illa åtgånget, säger Urban Strömberg som är fastighetstekniker i Helsingborgs pastorat.

Arbetet är fördelat på två etapper. Kyrkans högdelar – alltså klocktornet och stora entrén – renoveras just nu och ska vara klart till november. De lägre delarna av kyrkan ska renoveras under våren.

Fogarna mellan tegelstenarna som är i dåligt skick ska fräsas ut 25–30 millimeter och få nytt bruk. Dessutom är många tegelstenar köldskadade och måste bytas. Dessa beställer kyrkan från Tyskland där de specialtilverkas i fyra olika modeller.

– Vi har beställt 10 000 stenar, säger Urban Strömberg.

Under arbetets gång har också andra problem med kyrkan upptäckts.

– Man ser inte det förrän man

FOTO: SVENSKA KYRKAN I HELSINgBORg

Gustav adolfs kyrka i Helsingborg genomgår just nu en jätterenovering av fasaden. Tusentals tegelstenar byts ut och får nya fogar och urtavlorna ska bli som nya.

Under arbetet med fasaden upptäcktes fera andra problem som fck åtgärdas. Bland annat har kyrktornets fyra urtavlor totalrenoverats.

kommer upp och och tittar. Och man ser inte det på samma sätt när man står i en lift som när

man står på en byggställning, säger han.

Kyrktornets fyra urtavlor be-

dömdes vara i så dåligt skick att de måste åtgärdas.

– Urtavlorna är gjorda av smide och var rostiga så de har vi fått blästra och mönja – alltså målas i fem lager med rostskyddsfärg, metallfärg och linoljefärg. Och så sätter vi in nya nya glas, säger Urban Strömberg, som berättar att renoveringen av varje urtavla kostar omkring 90 000 kronor.

Förbindningsjärnen som håller ihop trapphusen var också rostiga och hade tryckt ut tegel och spräckt fasaden. Järnen ska blästras och målas och nytt tegel ersätta det skadade.

– Vi kommer att lägga wellpapp eller något slags duk så att det blir ett mellanrum mellan järnet och bruket så att fasaden inte spricker upp. Det kommer att fungera bättre.

Under en mässa för två år sedan lossnade en tegelsten och började tränga ut ut fasaden 25 meter ovanför huvudentréns utsida.

– Vi upptäckte det i tid och kunde åtgärda det, så ingenting ramlade ner. Men problemen har förvärrats och drabbat fer tegelstenar och det måste vi åtgärda nu. Vi fxar till det med

specialjärn i rostfritt så att det håller i alla tider, säger Urban Strömberg.

Totalt beräknas renoveringen att kosta två miljoner kronor.

– De här extra anslagen får vi i och för sig, men det är mycket brottande med ekonomerna för att få dem. Jag som är byggare vill inte dividera utan bara få pengarna, men man måste smeka ekonomerna medhårs, säger han.

Den första etappen måste vara klar i november, innan vinter kommer.

– Nu gäller det att forcera innan vintern kommer. För fryser det kan vi inget göra. Men jag ska se till att det blir klart i tid.

FREdRiG HiELSCHER

l FAkTA

Gustav adolfs kyrka Uppfördes: 1897.

Byggd i den nygotiska stil som ibland lite nedsättande kallas Eslövsgotik. arkitekt var gustav Hermansson.

Blev församlingskyrka 1927 i den då nybildade gustav Adolfs församling.

LÅT INTE VACKRA FASADER FALLA I MÖRKER Satsa på ny belysning och spara energi.

Ny LED-teknik ger ljus med utmärkt färgåtergivning och långa serviceintervall. Vi har armaturer för inomhus- och utomhusbruk.

Kontakta oss så hjälper vi er att ta fram ett förslag eller besöker er för en provbelysning.

Tel. 054-570120 www.kamiclightsafety.se

TORSDAG 2 OkTObeR 2014

tema: bygg & fastighet

KYRKANS TIDNING NR 40

9

Smarta energioptimeringar i kyrkor, fÜrsamlingshem och bisättningsrum. • Ny läggning och underhüll av kyrktak • Egen spünproduktion • Över 50 ürs erfarenhet • Goda referenser www.takspan.se

Genom energioptimering kan vi sänka energifÜrbrukningen med upp till 40%, och samtidigt skapa en optimal arbetsmiljÜ med rätt temperatur pü rätt plats.

info@takspan.se 0278-650014

Den inomkyrkliga fÜrsäkringslÜsningen

Kontakta mig Anders Lindh 072 - 230 72 84 anders.lindh@tesab.se

Specialister inom:

Kyla

Värme

Energi

Service

www.kyrkansforsakring.se

TESAB är Sveriges stÜrsta kedja inom kylbranschen.

Alla medlemmar tar ett totalt funktionsansvar fÜr installationer som kännetecknas av säkerhet och kvalitet.

Vi fnns nära dig! Hitta närmaste bolag pü: www.tesab.se

De linoljefärger jag säljer och arbetar med har GRÖN PIL hos ByggvarubedÜmningen.

0771- 22 44 44 • www.tesab.se

Stoppa smutsen i entrĂŠn...

KĂĽbe Eko

Den klassiska originalmattan i naturmaterial

Ursprungsmodellen fÜr den fÜrsta Kübemattan i moderniserad nytappning. Uppbyggd av trästavar och gummilist som det en güng bÜrjade pü 1940talet. En entrÊmatta fÜr den exklusiva entrÊn med krav pü god estetik i samklang med god funktion.

Mattan är rullbar och har tvü framsidor.

...vi har lĂśsningarna!

KĂĽbe Coral

Slitstark textilmatta fÜr halksäkra, tysta och lättskÜtta golv

Sügverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Problem med stegljud? Hala golv? HĂĽrda golv?

Trista golv?

En snygg och slitstark gĂĽngmatta reducerar ett eller flera av dessa bekymmer och blir samtidigt en naturlig del av inredningen.

Vi lämnar 5 ürs garanti vad gäller slitage och funktion fÜrutsatt att mattan har installerats och underhüllits enligt vüra rekommendationer.

10

TORSDAg 2 OKTOBER 2014

TEMa: BYGG & FaSTiGHET

KYRKANS TIDNINg NR 40

kYrkSTuGor. Gammelstads kyrkstad står på Unescos världsarvslista. I kyrkstaden fnns 400 kyrkstugor.

Snickaren Kent Åström vet hur de ska underhållas.

TEXT: KRiSTOFFER MORén FOTO: TOMaS BERGMan

så vårdas ett världsarv e största av de vanliga ingreppen är när man måste byta bottensyllen eller fera timmerstockar i en vägg, säger Kent Åström, snickare med byggnadsminnesvård som specialområde. I somras fanns han och en kollega, Kent Vesterlund, på plats i kyrkbyn för att ge råd till stugägarna.

– Det var uppskattat, många kom och ställde frågor. De vanligaste handlade om fönstren, säger Kent Åström.

Gammelstads kyrkstad omnämns första gången år 1600.

Kanske byggdes den redan vid reformationen. Eller efter 1571 då den nya kyrkoordningen gjorde deltagande i gudstjänster och nattvardsgång obligatoriskt.

När socken var som störst omfattade den nästan hela nuvarande Norrbottens län, så när det var kyrkhelg måste sockenborna ha någonstans att övernatta.

d

Skadorna beror inte på att husen är dåligt byggda.

Timret är snyggt bilat, knutarna är lite enklare huggna, de Kent Åström. delar av stockarna som syns är väl bearbetade medan det har lagts mindre möda på delar som är dolda. Förmodligen var det timmermän som byggde dem.

– Man blir lite imponerad av hantverket. Problemet är dels att vägbanorna med tiden blivit allt högre, så att regn och smältvatten rinner ned mot kyrkstu-

gorna, samtidigt som kyrkstugorna sjunker. Dels att snö plogas mot stugorna.

När plogbilen åker förbi och sprutar upp snö och is, kan panelen som skyddar timmervägarna skadas. När våren kommer rinner smältvatten in och börjar äta sig in i träet.

HaR STOCKaR ruttnat måste väggen lyftas med en stor domkraft.

Men först måste man ta ut golvplankorna och numrera dem så att de kan läggas tillbaka igen.

Man måste också kolla att murstocken inte skadas av lyftet, och att elinstallationerna inte förstörs, och fönstren kanske måste lyftas ut.

När väggen är lyft kan man byta ut hela, eller en del av den skadade stocken. Oftast handlar det om den utsatta syllstocken, den nedersta stocken som vilar på de bärande knutsenarna.

– Det är inte helt lätt att göra själv och en snickare kostar minst 500 kronor per timme. Så även om man gör ROT-avdrag så blir det dyrt, säger Kent Åström.

GOLVEn ÄR ORiGinaL i de festa stugorna. En del har fått nya, kanske för att de tidigare var utslitna, eller i samband med tillläggsisolering.

– I vissa stugor ligger glaseller stenull i trossbotten. Men då lagras fukt som kan orsaka

MEn inTE BaRa stockarna i väg-

garna kan ruttna, utan också väggpanel och läkt – de smala ribborna på skarven mellan fasadens bottenbrädor. Väggpanelen ruttnar nedifrån, regnvatten stänker från marken. Är panelen rutten tar man bort den skadade delen av träet, kanske 30 centimeter. Man snedsågar med 30–35 graders vinkel och ersätter den borttagna delen med nytt virke.

– Jag såg en lagning där man har ersatt bortsågade bitar med 3 millimeter tjockare panel. Det blev inte så snyggt. Sedan får man variera höjden på snittet lite, så det inte skarven ger en linje över fasaden. dE nYa PanELERna ska oljas or-

MEn ÄVEn OM kyrkstaden är mer

än 400 år, så är inte stugorna så gamla. De festa är från 1700och 1800-talen. De har heller inte ålderdomliga timrade fasader. De festa husen i Gammelstad har träpanel.

– Den skyddar timret, men det kan också dölja skador. När man tar bort panelen kan man hitta stockar i det nedersta timmerlagret som måste lagas eller bytas ut, säger han.

mögel och röta. Vill man tilläggsisolera kan man i stället lägga papp som fuktspärr, och sedan kutter- och sågspån ovan-på.

Smide på kyrkstugorna syns bättre om de målas i svart, men det är vit linoljefärg som ska användas. det gäller även snickerier och fönster. Många skorstenar är skadade, en del måste muras om.

dentligt i änden. Sedan målas de med äkta Falu rödfärg. Enligt bestämmelserna för kyrkstaden är det den enda färg som får användas på fasaderna. Alla snickerier ska målas med vit linoljefärg av god kvalitet.

– Jag träffade på ett par som just hade målat tre sidor av sin kyrkstuga. De hade målat med latexfärg. Jag sa inget. De var så nöjda.

Många stugägare undrar över fönstren.

ny och ung generation lyfter kyrkstaden – de nya unga ägarna har intresse av att hålla stugorna i skick. de stugor som har gamla ägare som bor längre bort, de underhålls ofta sämre, säger Kent Åström.

Kyrkstugorna i Gammelstad ligger på Nederluleå församlings mark, men de köps som vanliga hus. Normalpriset ligger på omkring 50 000 kronor, men enstaka stugor har sålts för två eller tre gånger det priset.

– Om det då visar sig att syllstocken är dålig då har man en stort arbete eller en stor kostnad för att byta ut den. Men trots att man inte får igen den investeringen verkar folk göra det.

Gammelstads kyrkby består av små hus, med en ägare och användare. I kyrkstäder som Öjebyn utanför Piteå, är många hus större och har fer användare.

Där gäller ett kontrakt en av kanske fyra kammare ett hus. Om huset ska repareras måste alla med kammare i huset enas, dela ansvaret och kostnaden, samtidigt som de inte får igen pengarna när kontraktet säljs. Det gör att nödvändigt underhåll riskerar att inte utföras.

Men i Gammelstad är den risken mindre. Där har problemet snarare varit att stugägare renoverar fel eller för mycket.

– Sedan kyrkstaden blev världsarv 1996 har det blivit bättre. Innan dess blev det allt fer olika varianter av vindföjlar, beslag och skorstenar, säger Kent Åström. l FAkTA Under tre somrar har Kent Åström gett kyrkstugägare råd om byggnadsvård. Uppdragsgivarna – kyrkstugägarföreningen, församlingen och länsstyrelsen, bland andra– hoppas att det ska förbättra underhållet.

– Gamla fönsterbågar är ofta av hög kvalitet, men de kan ruttna om kittet har torkat och fallit bort från kittfalsen. Då måste man kitta om dem med linoljekitt, men det är inte så svårt.

Den trärena falsen penslas med linolja, överfödet torkas av och sedan lägger man på linoljekitt. Sedan målar man med vit linoljefärg.

GaMMaLT FÖnSTERGLaS som har gått sönder är däremot problematiskt. Det fnns nytt glas som tillverkats på gammalt sätt.

– Men det ser plastigt ut. Glas tillverkat på 1800-talet får en speciellt utseende för det är kallupet. Det rinner nedåt och tjocknar i bottnen, trots att det är kallt. Ska man byta glas måste man byta med gammalt glas.

Det fnns smidesdetaljer på

TORSDAg 2 OKTOBER 2014

TEMa: BYGG & FaSTiGHET

KYRKANS TIDNINg NR 40

hus och fönster. När de renoveras ska de borstas rent från rost och sedan målas – med vit linoljefärg.

På vindarna klarar sig skorstenarna ofta bra. Men ovanför taknocken är de utsatta för väder och vind, upphettning och nedkylning.

– Kyrkstugeföreningen har lyckats hitta ett hårdbränt marktegel med varierade färger, som ser bra ut och fungerar med kalkbruket. Det ska användas nu när skorstenar muras om, och då ska alla ha ett sex centimeters utstick på kransen.

Kent Åström är inte så oroad över framtiden för Gammelstads kyrkstugor. Men en sak önskar han.

– Det bästa för husen vore att schakta ned och sänka vägarna kyrkstaden. Det vore det bästa för kyrkstaden.

Gammelstads kyrkstad

Ljud, bild och konferensteknik!

Vi har mångårig erfarenhet av att jobba i Svenska kyrkans lokaler.

UPPSALA 018-700 80 00 • LJUSDAL 0651-149 14 www.odlunds.se

yggnadshyttan på gotland utför restaurering av kyrkor och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader – inte bara på Gotland utan även i övriga landet. Vi erbjuder även konservering av sten, muralt måleri och trä. Genom dotterföretaget Byggnadshyttans Kalk tillverkar och säljer vi vår egen kalk av högsta kvalitet. Välkommen att kontakta oss för mer information!

B

www.byggnadshyttan.com Tel: 0498-27 10 27 info@byggnadshyttan.com

BYGGNADS HYTTAN på GOTLAND

Vi arbetar med framƟdens kyrkorum

Landets största och bäst bevarade kyrkstad, med 408 stugor uppdelade i 553 kammare. På 1800-talet fanns cirka 350 stall i kykstaden.

I dag fnns sex stall kvar.

Stenkyrkan invigdes 1492, den ersatte ett äldre träkapell. gammelstad var också en marknadsplats.

1996 skrevs gammelstads kyrkstad in på UNESCO:s världsarvslista. Området omfattar kyrkan, kyrkstaden, de gamla stadskvarteren och sedvänjan att övernatta i kyrkstugorna i samband med kyrkobesök.

Enligt en rapport från 2008 hade drygt en fjärdedel av stugorna rötskador i stommen.

Som mest fanns drygt 70 kyrkstäder i norra Sverige.

Av dessa återstår 16.

Västa Bangatan 13, 703 54 Örebro Tel 019 - 57 92 00 www.arkitekturochbyggnadsvard.se

11

12

TORSDAG 2 OKTObeR 2014

tema: bygg & fastighet

KYRKANS TIDNING NR 40

tema: bygg & fastighet

KYRKANS TIDNING NR 40

I korthet Så kan krematoriet i Göteborg se ut GÖtEBorGS StIFt Fem arkitektbyråer har lämnat skissförslag till den nya tillbyggnaden till Kvibergs krematorium i Göteborg. Förslagen kommer från

Erseus arkitekter, White arkitekter, Liljewall arkitekter, Gajd arkitekter och det norska Arkitekter AS och fnns utställda på begravningsexpeditionen på Kvibergs kyrkogård till den 15 oktober.

En bedömningsgrupp ska därefter utse ett eller två bidrag som ska behandlas i fastighetsutskottet och kyrkogårdsstyrelsen som

därefter förordar ett förslag.

Två referensgrupper bestående av krematoriepersonal och representanter från större begravingsbyråer ska samtidigt titta på förslagen.

Beslutet att bygga ut krematoriet ska fattas av kyrkofullmäktige i Göteborg i mars 2015. Enligt planerna ska bygget starta i augusti samma år.

medeltidskyrka återinvigd den nyrenoverade Boge kyrka i Visby stift återinvigdes i september efter att ha varit stängd i tre år.

Kyrkan, vars äldsta delar är från 1200-talet, har bland annat fått dopfunten lagad.

– Det har fattats en stor sten i dopfunten. Men under renoveringarna hittade man en stor sten i en kartong och så inser något ljushuvud att den tillhör just dopfunten, säger kyrkoherden Martina Åkeson Wollbo som också säger att en en sten till en utsmyckning i portalen hittades på vinden.

OCH dET ÄR en speciell känsla att

kliva in i den restaurerade medeltida kyrkan, berättar Martina Åkesson Wollbo.

– Det är så fräscht och fnt inne i kyrkan. Det är nästan lite märkligt med tanke på att den är så gammal.

Kyrkans aktningsvärda ålder innebär också att ingrepp måste

PICTOR MÅLERIKONSERVERING AB • Konservering av måleri på duk och pannå, träskulpturer och väggmålningar • Färgundersökningar • Konsultation om klimat och förvaring samt annan förebyggande konservering • Skadeinventeringar och åtgärdsprogram • Vård‐ och underhållsplaner Östermalmsgatan 5 114 24 STOCKHOLM Maria 0702 353832 – Eva 076 851 8517 www.pictorkonservering.se

Vi hjälper er att vårda er kyrka

Kulturhantverksfirman hn byggnadsvård 0708-697368 www.hnbyggnadsvard.se byggnadsvård info@hnbyggnadsvard.se hantverk kunskap känsla

h.n

Kyrkoherde Martina Åkessson Wollbo, Othem-Boges präst Båt Lena Ekman och biskop Sven-Bernhard Fast i procession vid återinvigningen av Boge kyrka.

FOTO: gÖTE HANSSON

göras mycket varsamt. Bland annat tätades dörren till sakristian med en tröskel som sattes på plats med två smidda spikar. Det gav en jämnare temperatur och luftfuktighet – och sänkte energiförbrukningen.

– Det gäller att göra det funktionellt för 2000-talet utan att göra våld på den kulturhistoriska miljön, säger hon.

Ann Charlotte Hansson sitter i

Efter den tragiska olyckan där en åttaårig ficka dog efter att en gravsten välte över henne har kyrkogårdsarbetare arbetat med att testa och säkra landets gravstenar. Ett arbete som aldrig tar slut.

– Jag har jobbat fem år med det här och under den tiden har en sten vält. Det var en en och en halv meter hög stående sten som bara föll rätt ut. Lyckligtvis var det på en plats där det inte fanns någon människa, säger AnnaCarin Forsman, driftchef på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö.

I Malmö har kyrkogårdsförvaltningen 50 000 gravplatser att se över. De gravstenar som sitter löst blir antingen klassade som röda – de som är ”jättefarliga” och då läggs stenarna ner, eller gula – de som är mindre farliga och som får en tillfällig säkring med remmar och en påle.

dET FinnS FLERa orsaker till instabiliteten. Ofta är själva fundamentet dåligt, att det har smulats sönder eller att det är för grunt. Ibland kan det vara armeringsjärn som har rostat eller tjärpapp som har torkat.

Antingen kan stenen bytas ut eller så säkras den befntliga.

– Man borrar nya hål i sockeln och stenen, eller så används de hål som redan fnns, och byter dubben till rostfria varianter med större längd och då blir stenen säker, säger Anna-Carin Fors-man.

Kyrkogårdsförvaltningen be-

ansvar att se till att stenarna sitter säkert – och när en sten är lös kontaktas de för att åtgärda problemen. Men är också ett arbetsmiljöproblem för de anställda.

13

Med hantverk, kunskap och känsla för just era behov.

församlingsrådet och har varit med under byggprocessen. Hon är glad över att kyrkan äntligen kan öppna igen.

– Vi var 85 personer under invigningen. Bogeborna är jätteglada att få tillbaka sin kyrka, säger hon.

Renoveringen av kyrkan kostade totalt fem miljoner kronor exklusive moms.

FREdRiK HiELSCHER

gravstenar testas och säkras

dET ÄR gravrättsinnehavarens

TORSDAG 2 OkTObeR 2014

kostar provtryckningarna och den tillfälliga säkringen av stenarna. Sedan får gravrättsinnehavaren se till att stenen monteras på rätt sätt.

– Vi har två helårsarbetare och tre säsongsarbetare som bara jobbar med sten och har en administratör som bara jobbar med stenfrågor. i ÖREBRO HaR kyrkogårdsförvaltningen provdragit omkring 18 000 stenar. 3 000 av dem klarade inte provet.

– Då gick vi ut med brev till de som inte klarade provdragningen med ett erbjudande från en leverantör om att säkra stenen för 980 kronor. Vår målsättning så är att erbjuda tjänsten så billigt att de inte backade ur och tog bort gravstenen, för det ville vi inte, säger kyrkogårdschefen Torleif Örn.

FREdRiK HiELSCHER

SYDSKIFFER AB Allt inom bygg och renovering

En stor del av Sydskiffers verksamhet består av helhetsåtagande inom bygg och renovering av såväl kulturbyggnader som kyrkor. Vi har specialkunskaper på att renovera k-märkta fastigheter.

Vi har sedan starten 1982 skapat oss en gedigen och stor erfarenhet av att bevara och återskapa anrika byggnaders ursprungliga utseende och konstruktion.

Vi jobbar i synnerhet i södra Sverige men åtar oss uppdrag i hela landet.

KONTAKTA OSS

Sydskiffer AB Seldonsvägen 5, 302 62 Halmstad Tel: 035-22 36 50. Fax: 035-22 36 59 e-post: info@sydskiffer.se Hemsida: www.sydskiffer.se

14

TORSDAG 2 OKTObeR 2014

tema: bygg & fastighet

KYRKANS TIDNING NR 40

klassifcering av kyrkans kulturarv en hjälp att nå ut Behovet att använda kyrkor på nya sätt blir allt större. För att möta den förändringen ska Stockholms stift klassifcera sina kyrkor för att se vad som i framtiden ska bevaras och vad som kan förändras.

– Vår generation kan inte vara den som fryser hela samhället och bevarar allting, säger stiftsantikvarie Liefh Stendal.

Stiftet är i slutfasen av pilotprojektet ”Ta plats, äga rum och nå ut”. Projektet är tredelat och handlar dels om klassifcering av kyrkornas kulturhistoriska värden, dels om att göra vård- och underhållsplanerna till praktiska verktyg och dels att nå ut med kyrkans kulturarv till allmänheten.

FÖR dEn FÖRSTa delen tar stiftet

just nu fram en teori och en metod för att klassifcera kyrkorna i stiftet, att ”identifera de kulturhistoriska värdekärnorna” som Leif Stenholm uttrycker det. när du talar om de kulturhistoriska kärnvärdena, menar du då en fysisk plats?

– Ja. Men det kan också vara immateriella värden: det kan vara en siktlinje från en herrskapsbänk fram till altaret som inte får brytas, säger han.

– Det handlar om att identifera de kärnområden där vi har de tunga värdena där man inte kan gå in och förändra, att väga kyrkor mot varandra.

Var ska man dra gränsen mellan det som ska bevaras och det som inte ska bevaras?

– Det tror jag att vi får fram genom det här klassifceringen av värdekärnorna, säger Leif Stendahl.

– Ute i Europa är det inget konstigt att ställa om kyrkor på olika sätt, och det är vi tvungna att ta till oss i Svenska kyrkan. Det handlar om att styra denna process själva, att ta initiativet så att inte någon annan gör det, säger Liefh Stendal.

Christina nilsson, Lennart Lindahl och Leifh Stenholm kommer att presentera den nya strategin för kulturarvet för stiftsstyrelsen i slutet av året.

FOTO: JOHANNES FRANDSEN

vi vill samarbeta med de främsta i sitt slag. det ska vara av högsta kvalitet.

CHRISTINA NILSSON

Den andra delen handlar om att göra vård- och underhållsplanerna användarvänliga. Arkitekten Lars Lindahl har sedan i våras pratat med fastighetsskötare, vaktmästare och andra om planernas brister och förtjänster och hur de används i verksamheten.

ETT PROBLEM är att de ofta är aka-

demiska och svårtillgängliga.

Lösningen är enklare verktyg,

ett slags praktisk manual – kanske som en app.

– Vi tror att det är ett digitalt verktyg som skulle behövas tas fram, det gäller framför allt själva underhållsdelen som är svårare att arbeta med, säger Lars Lindahl.

ETT SÅdanT VERKTYG kan använ-

das i planeringen av underhållet dEn TREdJE dELEn handlar om att

Ute i Europa är det inget konstigt att ställa om kyrkor på olika sätt, och det är vi tvungna att ta till oss i Svenska kyrkan.

LIEFH STENDAL

KLOCKAKUTEN

Stora

mäSSinglampor

köpeS Kan ha hängt i offentliga lokaler, kyrkor, hotell, bygdegårdar mm (se bild).

Jonas 070-611 74 56

vilket kan ge en bättre effekt av den kyrkoantikvariska ersättningen (KAE).

– Faktum är ju att en del av KAE-medlen inte alltid har använts fullt ut. Jag ser ju att stiftet har en väldigt stor användning av detta och därmed har stiftet ett väldigt stort ansvar för detta, säger han.

Ringmaskiner • Tornursanl.

Lucköppnare • Huvudur Göran Malmström Fjärrkontroller 8 Km Verkmästare Reparationer • Service • Besiktningar • Nyinstallationer

RING OSS PÅ: 0730-918765

Endagarskurs för vaktmästare i klockservice

kommunicera kulturarvsfrågarna till allmänheten, ”en sorts medlemsvård” som Leif Stenholm uttrycker det. Det fnns planer på appar, tidningar, utställningar och en flm.

– Vi vill samarbeta med de främsta i sitt slag. Det ska vara av högsta kvalitet, säger Christina

Nilsson.

Trots att kyrkan är ett av landets största besöksmål fnns det inga siffror på hur många som går in i kyrkan.

– Vi är inte vara vana från kyrkan att redovisa resultaträkning på det sättet, säger Leifh StenholmDet fnns också planer på ett besökscentrum där stiftets samlade kulturarv ska visas upp.

Exakt hur det ska se ut och var det ska ligga vill projektledarna i nuläget inte avslöja.

Hur stort är ert mest storslagna förslag?

– Då är det stort. Det kommer att ta plats.

FREdRiK HiELSCHER

Vi tillverkar och byter kyrkklockor

Vi installerar GPS-styrda elektroniska ur i ert gamla urverk, men behåller axlarna. Uret blir helt underhållsfritt efter installationen och uppdaterar sig själv efter tidsomställningar eller elavbrott.

Radiostyrd klocka med central styrning för 4 kyrkklockor, 3 års garanti.

Pris från 20 000 Kr + moms. Installation och transportkostnader tillkommer.

Ring för offert/maila till oss på 08-410 434 38.

Mobil: 070-949 74 44.

Vi utför alla slags underhåll.

SilverQvist.montage@gmail.com

15

TORSDAG 2 OkTObeR 2014

tema: bygg & fastighet

KYRKANS TIDNING NR 40

070-565 24 44 • www.umeamaleri.se Lagning, om- och nyläggning av skiffertak. Monterar takrasskydd och stegar. Nybyggnationer, tillbyggnationer och ombyggnationer.

Reperationer (mer än 25 års erfarenhet).

Murning- och betongarbeten.Vi kan även vara kvalitetsansvarig.

BYGG & Skiffertaksteknik AB GRYTHYTTAN Tel: 0591-142 92 • Mobil: 070-316 30 78 www.lindensbygg.se • lindensbygg@telia.com

www.kyrkansforsakring.se

Genomskinligt elegant Fredahls nya tillbehörsserie Insikt bidrar till en ljus och luftig miljö åt begravningsceremonin. Det genomskinliga plexiglaset lyfter fram övriga detaljer som kista, blommor och bilder. Rent, enkelt och elegant.

Utöver denna genomskinliga nyhet hittar du ett stort urval andra tillbehör hos Skandinaviens största fullserviceleverantör till begravningsbranschen.

Att långsiktigt bevara det kyrkliga kulturarvet är grundläggande för vår verksamhet.

Vård och Underhållsplaner • Åtgärdsprogram Konserveringsåtgärder • Färgsättningsförslag Måleri interiört och exteriört Analys och klimatmätning • Konsultation Samordning vid såväl ombyggnation, renovering

T E L 0 51 5 - 7 7 7 2 0 0 F R E D A H L . S E

Marktkirche zum Heiligen Geist in Clausthal i Tyskland 1642 Västeuropas största träkyrka målad med linoljefärg från Ottosson Färgmakeri Tel: 040-48 25 74 | Fax: 040-48 26 70 | Lillegårdsvägen 14, 247 70 Genarp

www.ottossonfarg.com

www.lgkonservering.se Foto: Donald Eldenberg

Den inomkyrkliga försäkringslösningen

16

TORSDAG 2 OKTObeR 2014

tema: bygg & fastighet

KYRKANS TIDNING NR 40

DomkYrkAn. Domprosten i Strängnäs vill göra gemensam

sak med kommunen och göra domkyrkan till en plats för alla.

– Det gäller att göra detta med absolut fngertoppskänsla för att bevara kyrkans magi, säger Johan Dalman.

TEXT: FREdRiK HiELSCHER FOTO: MiKaEL M JOHanSSOn

Domprosten drömmer om – JaG UndRaR Vad det fnns här uppe?

Domprosten Johan Dahlman har klättrat kalvvägs upp för en liten trappa bakom körrummet och sträcker sin långa kropp in i det halvskumma utrymmet för att få svar på sin fråga.

– Aha, det är en dörr som leder ut i kyrkan!

För det är alldeles uppenbart att domen i Strängnäs bjuder på en hel del överraskningar i ändarna på vindeltrappor, prång och gångar, också för domprosten.

Vi ÄR PÅ gemensam upptäcktsfärd

i kyrkan – eller katedralen som Johan Dalman själv föredrar att kalla den – för att få en skymt av dess potential. För i kyrkorådets och domprostens vision kan varje liten vrå av den gotiska kyrkobyggnaden från 1200-talet vara en pusselbit för att få ”tillbaka kyrkan till kyrkan”, som han säger.

Vad menar du med det?

– Jag vill att det här ska bli en plats för alla människor i staden, en naturlig plats att träffas på och vistas i. Där man kan komma och ta en kopp kaffe, kanske gå på en föreläsning innan man ska gå och lämna husnycklarna till grannen när man ska åka bort, säger han.

FORMULERinGaR som ”en levande katedral” och att ”skapa en vikänsla” skulle av vissa kanske uppfattas som platta fraser, det var faktiskt vad som själv slog mig när jag hörde dem. Men i det här fallet, och när jag faktiskt fått veta mer, inser jag att fraserna passar perfekt, just eftersom de för en gångs skull fyllts med substans.

För även om allt just nu är idé, diskussion och kreativ process är det här en långt gången avsikt, att genom att låta församlingen, stiftet och kommunen fytta in mer av sin verksamhet i Sträng-

Jag vill att det här ska bli en plats för alla människor i staden, en naturlig plats att träffas på och vistas i. där man kan komma och ta en kopp kaffe, kanske gå på en föreläsning.

näs domkyrka hoppas Johan Dalman att göra den till en naturlig samlingspunkt i församlingen, stiftet och staden.

– Det är hit man kommer för att hämta blanketter. Det är hit man kommer med sitt barn för att leka. Det är hit man kommer för ungdomsverksamheten. Det handlar alltså om hela församlingslivet, säger Johan Dalman innan vi tar oss genom en smal trappa och en gång som mynnar ut i ett fantastiskt stort rum som fnns ovanför domkyrkans tak.

– Vad skulle man kunna göra av det här rummet? Jag vet inte, men det är något vi måste ta reda på, utbrister han.

OCH dEn FRÅGan återkommer under hela vår vandring mellan rummen; sådana som i dag har en funktion som kontor eller sakristia, men också rum som står tomma eller används som förvaringsutrymme.

– Är det här det bästa sättet att utnyttja det här rummet?

Ett tomt, oanvänt rum är en form av slöseri av resurser, energi och möjligheter.

Nu pågår diskussioner inom församlingen, med stiftet, kommunen och föreningar i närområdet om vad det fnns för behov som kyrkan skulle kunna bistå med. nÄR VÄL dET är färdigt är det aktu-

ellt att utlysa en arkitekttävlan om hur utrymmena skulle kunna användas på bästa sätt.

– Om arkitekten får vissa ramar kan han kanske komma på olika lösningar på våra behov.

Det kan ju också innebära att vi dessutom kanske måste bygga något nytt, kanske en byggnad som ligger i anslutning till kyrkan. Det går i alla fall att tänka tanken.

För Johan Dalman är de här planerna inte en del av den nor-

tema: bygg & fastighet

KYRKANS TIDNING NR 40

TORSDAG 2 OkTObeR 2014

17

det gäller att ha absolut fngertoppskänsla, säger Johan dalman när han visar de enorma utrymmena på kyrkans vind.

Vi undersöker och besiktigar fasta kyrkliga inventarier som altare, predikstolar, epitafer, kalkmålningar, stuck- och stendekorationer. Våra undersökningar tar fram fakta om kyrkokonstens material, konstruktion, ursprunglig sammansättning, förändringar och vad som kan ha skadat dem. Vi kombinerar ferårig kunskap om kyrklig konst med tekniska hjälpmedel för konstundersökningar.

Disent verkar över hela landet. Vi tar med vår portabla utrustning till kyrkorna.

Som ett komplement till vår fyttbara utrustning har vi ett laboratorium i Norrköping för fördjupad analys.

Läs mer om våra tjänster och referensuppdrag på www.disent.se

Telefon: 011-13 07 07 E-post: info@disent.se

Vi hjälper församlingar med kyrkorestaureringar hela vägen från idéskiss via ansökningar och upphandling till byggledning och besiktning.

Vi utför Vård- och underhållsplaner och uppdaterar befntliga planer.

FREDRIKSSON arkitektkontor

ab

011-100066 www.fredrikssonarkitektkontor.se

Vi lyfter Dig till ett högre plan

Johan dalman ser möjligheter i nästan varje vrå i den medeltida katedralen – både de som i dag står tomma och de som används till något.

Perfekt för trädvård/trädbeskäring

ett hus för alla mala skötseln av domkyrkobyggnaden. Och det är heller inte frågan om en ombyggnation i egentlig mening.

Det är snarare en gestaltad idé om en öppen, befolkad och levande plats som samtidigt är kyrkan – samma plats som människor har sökt sig till i 800 år. Och en sådan skönhet får inte slarvas bort.

– Det gäller att tänka åtta varv före och göra detta med absolut fngertoppskänsla för att bevara, och kanske snarare förstärka, kyrkans magi, säger han och menar att man hela tiden måste stå i nära dialog med de antikvariska myndigheterna. aTT FÅ GÖRa en husesyn i Strängnäs domkyrka med Dalmans vision i tankarna är lite svindlande – vilka rum den döljer!

– Tänk bara hur det är runt om i landet. Jag är säker på att det i varje kyrka fnns något som mot-

svarar det vi har här i Strängnäs domkyrka.

Det fnns en bred politisk enighet om samarbetet med kyrkan, säger Jens Persson, den centerpartistiska ordföranden i kommunstyrelsen.

– Jag har inte från något håll hört någon som tycker att det är ett dåligt förslag. Alla tycker att det är bra, säger Jens Persson.

KYRKan OCH KOMMUnEn har närmat sig varandra genom ett antal samarbetsprojekt de senaste åren.

Det mest konkreta uttrycket för det är Mikaelshuset, stadsdelskyrkan som förvandlades till allaktivitetshus med allt från kommunal fritidsgård till öppen förskola i kyrklig regi.

När det blev aktuellt att börja renovera domkyrkan i Strängnäs – och kommunens stadskärna skulle omformas – föddes idén om ett gemensamt grepp.

– Vi ska vara överens om vad som ska göras och det är kyrkan som äger dagordningen, säger han. nU i SEPTEMBER tecknade kyrkan

och kommunenen en avsiktsförklaring där samarbetet slås fast.

Förslaget har antagits i kommunstyrelsen och ska tas upp och röstas om i kommunfullmäktige i oktober–november. Och trots att det kan innebära en ny politisk maktfördelning hyser Jens Persson tilltro till att avsiktsförklaringen kommer att klubbas igenom även där.

Enligt avsiktsförklaringen ska samarbetet gälla fyra områden.

Det handlar om samlande rum, om diakoni och socialt arbete, om turismen och besöksnäringen, och om kulturen.

– Vi har till exempel ett gammalt museum om Strängnäs som är nerpackat i lådor som kanske kyrkan kan använda?

www.malarlift.se Västerås: Stockholm: 08-19 40 00 Gävle:

Uppsala: 070-626 32 21

18

TORSDAG 2 OKTObeR 2014

tema: bygg & fastighet

KYRKANS TIDNING NR 40

ljus och mörker med Fyren

Fyra konstverk – fyra konstnärer – fyra kyrkorum • Utställning involverar hela församlingen Ljus och mörker är temat för en utställning med samtida konstverk i fyra kyrkor i Umeå. Under vernissagen den 13 september tog besökarna buss mellan kyrkorna.

– Tanken är att församlingarna ska använda konstverken i verksamheten på något sätt, kanske genom en temagudstjänst, i barnverksamheten eller genom samtalskvällar. Utställningen vill uppmuntra församlingarna att invol- Stina dahlgren. veras i samarbetet med konsten, säger Stina Dahlgren som är komminister i Tegs församling och ansvarig för utställningen.

Fyren är en utställning med fyra verk av fyra konstnärer i anslutning till fyra kyrkorum i Umeå: Mariakyrkan, Ålidhems kyrka, Umeå stads kyrka och Tegs kyrka. Utställningen är ett samarbete mellan Svenska kyrkan i Umeå, studieförbundet Sensus och kulturhuvudstadsåret i Umeå.

KOnSTnÄREn Anna Kristensen

anlitades som curator. Under vernissagen i september berättade konstnärerna om verken och dagen avslutades med ett panelsamtal mellan konstnärerna och Erika Hedenström, kultursekreterare vid Svenska kyrkans nationella kansli.

De fyra konstnärerna har arbetat utifrån samma tema – ljus och mörker – något som enligt

l konSTvErkEn ocH konSTnärErnA

...och jag ska viska ljus i ditt öra Ljud- och videokonstverk i Tegs kyrka

Pharos Videoinstallation i Ålidhemskyrkan Konstnär: Eva Kochs, Danmark Om verket: ”Kombinationen av bilder av ljus som växlar mellan detalj och helhet tillsammans med ljuden från det eviga havet och den tickande tiden, som också är en nedräkning för din kropp och ditt liv, är en stark och omedelbar upplevelse av människans belägenhet i skärningspunkten mellan nu och evighet. ”

Stina Dahlgren alla människor kan relatera till. Utgångspunkten är Psaltaren 139 verserna 11–12: Om jag säger: Mörker må täcka mig, ljuset omkring mig bli natt, så är inte mörkret mörkt för dig, natten är ljus som dagen, själva mörkret är ljus.

Att lyfta in den samtida bildkonsten i kyrkan har varit ett sätt att lyfta fram att kyrkan också är en del av samtiden.

Konstnär: Anna Berglind, Nyköping Om verket: ”Dess organiska formspråk står i dynamisk kontrast till kyrkans strama arkitektur, som om kyrkans tak för ett kort ögonblick öppnas och himlen och molnens eviga dans över himlavalvet refekteras. Från en specialdesignad skål av sirligt glas faller droppar mot den bräckliga vattenytan och ett ljusspel, en rörelse mellan det ögonblickliga och oändliga uppstår, tänkt att inbjuda betraktaren till kontemplation och eftertanke.”

– Den samtida konsten kan beröra och väcka något i oss. Den talar rakt in i min värld och möter mina erfarenheter., säger Stina Dahlgren.

Vilken roll spelar det att konsten visas i kyrkan?

– Det är klart att konstverket får en viss laddning när det är i anslutning till kyrkorummet, att det blir en viss spänning. Då tänker jag att konsten har berört.

Om konsten enbart är någonting vackert att vila ögonen på då är

Hoppare Skulptur utanför Umeå stads kyrka Konstnär: Mikael åberg, Umeå Om verket: ”Jag vill visa barnets ohämmade nyfkenhet och upptäckarglädje, som jag tycker är en viktig egenskap sett ut ett existentiellt perspektiv för att leda oss hem och framåt”.

den stum. Då talar den inte in i våra liv.

Kan det vara ett problem att kyrkan bestämmer temat?

– Konstnärerna har inte uttryckt något sådant eller upplevt att det är konstigt, snarar har de varit positiva till att det har varit ett så pass öppet tema. Det är också viktigt att de har konstnärlig frihet och att själva kunna göra egna tolkningar. Det handlar ju inte om ett beställningsverk.

Kyrkan har ju genom historien varit en bärare av konsten – både

diptyk diptyk i Mariakyrkan Konstnär: Per Enoksson, Tärnaby och Umeå Om verket: ”På något sätt vill jag hitta tillbaka till mitt ursprung där det samiska konsthantverket varit en del av min uppväxt. som beställare och utställare. Vilken plats har samtidskonsten i kyrkan i dag tycker du?

– Kanske har den försvunnit lite. Medan exempelvis musiken har en stor plats i kyrkan har den samtida konsten inte så stor plats. Vår förhoppning är att den här utställningen kan inspirera andra, säger Stina Dahlgren.

FREdRiK HiELSCHER

UTSTäLLNINgEN PågåR till och med den 21 december.

erfarenheter från umeå sprids till andra församlingar Erfarenheterna från utställningen Fyren kan komma att spridas till andra församlingar som vill arbeta med samtida konst, berättar Erika Hedenström som är Svenska kyrkans kultursekreterare.

– Efter utställningen i Umeå

kommer det att fnnas jättemycket kunskap som vi kan dela med oss av till andra. Vi skulle kunna ta med Stina Dahlgern som kan berätta om sina erfarenheter. Eva Koch kan komma från Danmark och berätta om hur det var att ställa ut i kyrkan och så vidare. Det är sådant jag tänker att den nationella nivån kan bidra med, vi ska ju inte göra det för-

Megael i Stockholm AB | www.megael.se | 08-560 312 39 Bryggavägen 108, 178 31 Ekerö | pelle@megael.se | 070-758 72 81

samlingarna och stiften redan kan och är bra på.

Erika Hedenström konstaterar att det ser väldigt olika ut mellan olika församlingar. Domkyrkan i Lund har till exempel jobbat länge och medvetet med samtida konst, medan det inte fnns med i andra församlingar. När kyrkan bygger nytt blomstrar samtidskonsten, nya verk ska

beställas och så vidare. Men när man inte bygger en ny kyrka behöver vi andra incitament.

Teologen Olov Hartmans begrepp kulturdiakoni kan ge ett bredare perspektiv på konsten.

– Han menade att kultur har med den diakonala verksamheten att göra, som ju handlar om frågor kring hur människors liv ser ut. Det är också något som

Vi har tagit fram en LED-modul som ersätter halogenljuskällan för typ Fata Morgana. Se typbild.

Vi har även fera kyrkor som referensobjekt där vi konverterat energislukande ljusanläggningar till LED för en energisnålare drif.

konstnären forskar i. Han ifrågasätter att kyrkan bygger sjukhus men inte operahus eller konsthallar, för vad är det för grundsyn man då har om människan?

Det blir en väldigt mekanisk syn, säger Erika Hedenström.

– Den samtida konsten är en allierad i vår strävan att människan ska vara vaken i världen.

FREdRiK HiELSCHER

TORSDAG 2 OkTObeR 2014

tema: bygg & fastighet

KYRKANS TIDNING NR 40

Arkitekten med intresse och engagemang för kyrkan och dess verksamhet.

Jörnestrand Bygg

• Arkitekter • Antikvarier • Byggingenjörer • Konservatorer

Tel 070-530 00 04 Tumlarestigen 15, 430 92 FOTÖ

Nytt församlingshem i Råda, Lidköping. Invigning 13/10.

Aktuella uppdrag:

• Nya församlingshem i Tanum, Örslösa och Falköping.

• Ombyggnad av kyrkor för samordnad verksamhet.

• Kyrkogårdsinventeringar

Vi arrangerar gärna studiebesök – ring Allan!

5H9@>v

5F?=H9?H9B

ATELJÉ ARKITEKTEN I VÄST AB Skolgatan 3 532 31 Skara 0511-108 28 www.ateljearkitekten.se

DIGITALT LÅSSYSTEM. UTAN BATTERIER. UTAN KABLAR. Det enda miljövänliga elektroniska låssystemet.

Genom att vara helt elektroniskt – både nycklar och cylindrar – är det därmed också 100 % flexibelt.

Slipp mekaniska begränsningar och förändra ditt låssystem efter dina behov under hela dess livslängd. www.iLOQ.com

iLOQ Scandinavia AB, Strandbergsgatan 61, 3tr, SE-112 51 Stockholm, Tel. +46 8-55536307, Fax: +46 8-55536122, scandinavia@iloq.com

19

ANTIKVARIER OCH TEKNIKER SOM KAN KYRKOR På Tyréns fnns en mycket bred kompetens inom byggnadsvård och kulturmiljö inom områden som konstruktion, byggnadsantikvariska tjänster, restaurering, konservering, murar, arkeologi, och historisk kulturgeograf.

Vi har under många år medverkat i arbetet med otaliga kyrkor i hela landet såsom S:t Nicolai Kyrkoruin på Gotland, Gustav Vasa kyrka i Stockholm och domkyrkorna i Kalmar och Uppsala.

Tyréns är Nordens ledande privata aktör inom byggnadsvård och kulturmiljö. Vi är övertygade om att ett nära samarbete mellan duktiga tekniker och antikvarier är nyckeln till bra helhetslösningar, både för kyrkobyggnaderna och den verksamhet som ska bedrivas där. Därför värderar vi vårt breda samarbete med våra kollegor avseende kompetenser såsom akustik, ljussättning, brandskydd, projektledning och energifrågor, mycket högt.

Mer information om oss hittar du på www.tyrens.se/byggnadsvard där också våra kontaktpersoner fnns eller kontakta Carl Thelin eller Johanna Alton på 010 452 20 00.

Tyréns är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom samhällsbyggnad. Vi är specialister inom stadsbyggnad och infrastruktur och erbjuder kundanpassade lösningar för en hållbar samhällsutveckling.