Kt41 stift 2014 by Kyrkans Tidning

KYRKANS TIDNING

torsdag 9 oktober 2014

FRÅN STIFTEN På den här sidan möter du livet i stiften.

NUMMER 41

Det handlar om att vi måste börja prata om pengar, något som är lite ovant för oss.

Thomas Lindroos, vice ordförande i kyrkorådet, Eskilstuna församling, är tacksam för gåvor i form av mat, kläder eller möbler – men för att kunna fortsätta driva härbärget behövs det pengar.

Nyvigd biskop i Maputo 5 Inför ungefär 3 000 gudstjänstdeltagare vigdes Carlos Matsinhe till ny biskop i Libombostiftet, vänstift till Västerås. Han efterträder Dinis Sengulane, som gått i pension efter 38 års tjänst. Ingen kyrka räckte till så vigningsgudstjänsten ägde rum i en av huvudstaden Maputos större idrottsarenor. Gudstjänsten leddes av ärkebiskop Thabo Makgoba, biskoparna från den anglikanska provinsen i södra Afrika var där och Västerås stift representerades av Thomas Söderberg. Efter vigningen var Carlos Matsinhe tydlig i sina prioriteringar och satsningar inför sitt kommande biskopsuppdrag. Mycket handlar om utbildning och ökad kompetens för stiftets präster. Inom några månader räknar han med att kalla till synod för att där diskutera och besluta om att öppna prästämbetet i stiftet även för kvinnor. Något som innebär att det om ett par år ska finnas kvinnliga diakoner och den första prästvigningen kan då ske inom tre–fyra år. Carlos Matsinhe vill också avveckla det nuvarande prästseminariet som drivs i stiftskansliets lokaler och bygga upp ett nytt, mer pedagogiskt och teologiskt utvecklat seminarium. Här ser han stora möjligheter i en samverkan mellan de tre portugisisktalande stiften i södra Afrika; Angola, Niassa och Libombo. En gemensam utbildning som skulle kunna hämta lä-

Carlos Matsinhe tas emot som ny biskop i Libombostiftet.

rarkapacitet från det portugisisktalande Brasilien. När det gäller vänstiftsrelationer värderar han kontakten med Västerås stift högt, ”här ser vi varandra som likvärdiga partners”. Och han är tydlig med att grunden i utbytet med Västerås handlar om unga människors möten och erfarenhetsutbyten. Projektet Crossroads måste fortsätta och han ser också positivt på det praktikantprogram som möjliggör för unga svenskar att göra praktik i hans stift. Just nu finns Kalle Bengtz och Malin Persson som medarbetare på stiftskansliet och prästseminariet i Maputo. – I praktikantprogrammet får vi vara med och forma era kom-

mande församlingsmedarbetare och det är viktigt, menar Carlos Matsinhe som betonar vänstiftsutbytets ömsesidighet. En stor del av ledarskiktet i Li-

bombostiftet byts nu när den nye biskopen är på plats. Stiftssekreteraren Bento Michangula och kontraktsprosten i Maputo Elias Muholove går både i pension och dessutom behövs en ny domprost och en föreståndare för stiftsgården i Maciene. Dessa två tjänster han Carlos Matsinhe haft tills han nu blivit biskop. Den nye Libombobiskopen kommer att besöka Västerås stift nästa år. Datum för besöket är ännu inte bestämt. Pelle Söderbäck

Foto: Pelle Söderbäck

l fakta

Biskop nummer 11 F Carlos Matsinhe blir Libombostiftets 11e biskop. Den förste, William Edmund Smyth, tillträdde år 1893. De första åtta biskoparna var engelsmän, den nionde från Portugal och med Dinis Sengulane fick stiftet år 1976 sin förste moçambikiske biskop. F Dinis Sengulane innehar två anglikanska rekord. Han var när han vigdes med sina 30 år den yngste anglikanske biskopen och när han gick i pension var han den biskop som arbetat längst. Sengulane var biskop i 38 år.

Internationella intressen möttes Ett sjuttiotal personer som engagerar sig i det internationella arbetet i församlingarna samlades i Malmö förra helgen.

Under dagen ”Kyrkan i världen hos oss” hölls föreläsningar om mikrokrediter, om det lokala arbetet med nya församlingsbor, kristna från andra länder, kyr-

frågor till

Anna Söderström Wikell, stiftsadjunkt, och stiftets projektledare för arbete med Teologifestivalen i Uppsala den 6–8 februari 2015.

kan i Kina och det nya nätbaserade utbildningsmaterialet om barn i Lui i Sydsudan. Församlingarnas internationella grupper arbetar både lokalt med människor som kommer från andra delar av världen och gör stora insatser för projekt i utvecklingsländer. Insamlingar och rättvisebutiker är bara några av de arbets-

sätt som internationella grupperna arbetar med. En av deltagarna, Ann-Marie Hansson från internationella gruppen i Husie församling i Malmö, satte ord på varför man gör det. – Det är skrämmande meningsfullt att arbeta med dessa frågor. Andrea Kollmann

Utställare på ”Kyrkan i världen” visade fair trade-varor och saker tillverkade i vänstiftet Lui i Syd sudan. Foto: Andrea Kollmann

Programmet är uppbyggt i form av ”strömmar” eftersom ”den teologiska reflektionen är en process”. Vad hoppas ni att deltagarna ska uppleva under festivaldagarna? – Glädje och inspiration av att få vara en del i en skapande process! Och att man fördjupat kunskapen något i en specifik ström där man kanske också lärt känna några som är intresserade av samma ämne. Det är fjärde gången arrangemanget äger rum. Hur har intresset varit? Vilka vänder den sig till? – Intresset har varit stort måste man nog säga, då det ändå är en bit att ta sig till Uppsala för många. Jag har inte siffrorna men tror att det rör sig mellan 700–1 000 vid de olika tillfällena. Det är första gången Strängnäs stift är medarrangör – vad innebär det? – Vi fick en inbjudan för att både förarbete och genomförande skulle få en bredare förankring. Vi har sedan varit med och bidragit till programmets utformning och stöttat ekonomiskt. Är det någon ”ström” som du ser fram emot extra mycket? – Det är svårt att välja för alla är väldigt intressanta. Jag tror jag valde litteraturspåret denna gång. Trots intressanta spår är det de gemensamma föredragen och gudstjänsterna som jag ser fram emot extra mycket, särskilt fredagskvällens utmaning och söndagens högmässa. Miriam Arrebäck

KYRKANS TIDNING

TORSDAG 9 oktober 2014

SKARA STIFT

Tacksamhet. På söndag firas Tacksägelsedagen. Att betänka det man har att vara tacksam över kan främja både det egna välmåendet och andras. Vi vet alla hur lätt det är att ta för givet det fina vi har, tills det försvinner. Så passa på att tacka!

Stiftskansliet, Box 173, 532 23 Skara Tel: 0511-262 08 Fax: 0511-262 70 catharina.sundqvist@svenskakyrkan.se

Vill se kultur som grunduppgift

stiftet Lena Klevenås från Alingsås och ledamot i kyrkomötet för Miljöpartister i Svenska kyrkan, MPSK, har skrivit under en motion om kulturen som en grundläggande uppgift för Svenska kyrkan. Miljöpartisterna vill se en ändring i kyrkoordningen som innebär att kultur läggs till som en del av församlingens grundläggande uppgift. I sin motivering skriver MPSK bland annat att Svenska kyrkan skulle stärkas och vitaliseras av en mer, direkt, öppen och inkluderande kontakt med kulturlivet nationellt och internationellt. Förslagsställarna menar vidare att det är viktigt att kulturen med musiken i den nya redovisningsmodell som införts 2014 inte ska föras in under gudstjänst, kristen undervisning, diakoni och mission utan att den ska få en självständig del. Kyrkans faktiska uppgift som kulturförvaltare, förmedlare och förnyare ska framgå av kyrkoordningen.

Han vill utveckla kvalitetsarbetet

stiftet Leif Nordlander från Vara och ledamot i kyrkomötet för Frimodig Kyrka är medförfattare till en motion om att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet samt att för detta arbete sammankalla en internationell referensgrupp, huvudsakligen bestående av lutherska kyrkoledare och teologer men också representanter för andra kristna kyrkor. Dessa ska allsidigt och kritiskt granska det samlade intrycket av hur Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära kommit till uttryck på nationell nivå under ett verksamhetsår. På så sätt kan förutsättningarna öka för att Svenska kyrkan uppnår det mål som Kristus har kallat henne till att uppnå, Gud till ära och människor till frälsning, skriver Leif Nordlander och medmotionären Fredrik Sidenvall i sitt förslag.

NUMMER 41

CATHARINA SUNDQVIST, STIFTSREDAKTÖR

Allt igenom renoverat församlingshem invigt I slutet av september öppnades portarna till nyrenoverade Gustav Adolfs församlingshem i Borås.

År 1958 var Gustav Adolfs församlingshem klart för att ta emot sina första besökare. Men tiden har gått och församlingshemmet behövde byggas om och fräschas upp. Under mer än ett år har renoveringen pågått, och församlingshemmet därmed varit stängt och verksamheterna förlagda till andra lokaler. Därför var intresset stort helgen 27 – 28 september när alla intresserade hälsades välkomna till återinvigningen av de numera moderna och flexibla lokalerna i vilka färg och form spelat en stor roll i inredningsarbetet. Församlingspedagog Rose No-

venius, som varit med och arbetat med utformningen av de nya lokalerna, berättar att med hjälp av inredningsarkitekten Ulla Dahlqvist har församlingshemmet fått en glad och välkomnande inredning som ändå är klassisk nog att stå sig under flera decennier framöver. I det ombyggda församlingshemmet finns dels lokaler för församlingens verksamheter och dels för dopkaffe, bröllop och minnesstunder, men också för andra möten, konferenser och sammankomster. Ungdomsgården, som drivs i samarbete med Borås stad, har funnits i församlingshemmet i många år. Trots att två tredjedelar av

huset såldes innan renoveringen finns plats för all verksamhet som tidigare bedrivits i församlingshemmet, utöver kontor för församlingens medarbetare. Detta är möjligt genom att ytan används mer effektivt, till exempel med möbler som är lätta att flytta och fälla ihop. Under helgen 27– 28 september hände mycket. Lördagen inleddes med brass-

Kyrkoherde Stefan Hiller framhöll församlingshemmet som en plats för gemenskap, möten och samtal när han invigningstalade i samband med att Gustav Adolfs församlingshem i Borås återinvigdes. foto: Christin Henryd

musik utanför församlingshemmet följt av tal av kyrkoherde Stefan Hiller. Han framhöll att församlingshemmet ska vara en plats för gemenskap och olika slags möten och samtal. Efter det klippte Rebecka Hjalmarsson bandet och därmed var församlingshemmet återinvigt och alla hälsades välkomna in. Inne i entrén bjöds besökarna på cider och salta pinnar innan rundvandring tog vid. Under hela dagen bjöds dessutom alla på specialbeställd tårta, dagen till ära med fotografi av församlingshemmet på. Nere i ungdomsgården kunde barnen pyssla och det fanns möjlighet att äta soppa och fika i caféet. Man kunde även gå guidad tur i församlingshemmet. Carl- Gustav Antonsson, tidigare komminister i Gustav Adolfs kyrka, berättade om vägen fram till ombyggnaden, och varje hel timme hände något i Gustav Adolf salen. Olika grupper från Gustav Adolfs centrums verksamhet

Rebecka Hjalmarsson klippte bandet och därmed var Gustav Adolfs församlingshem återinvigt efter 15 månaders renovering och ombyggnation.

bjöd på sång- och musikunderhållning. Dagen avslutades i Gustav Adolfs kyrka med helgmålsbön. Då hade omkring 400 personer deltagit i invigningen av församlingshemmet. Söndagen inleddes med gudstjänst i Gustav Adolfs kyrka med predikan av tidigare kyrkoherde Anders Ljungström. Även denna dag höll församlingshemmet

öppet och människor kunde fika och bli guidade runt i huset. Under söndagen besökte omkring 200 personer församlingshemmet. Invigningshelgen avslutades med konsert i Gustav Adolfs kyrka med Göteborgsduon Håkan Lewin och Johannes Landgren som bjöd på musik för altsaxofon och orgel. Linda Arne m. fl.

KYRKANS TIDNING

TORSDAG 9 oktober 2014

STRÄNGNÄS STIFT Adress: Gyllenhjelmsgatan 2, 645 22 Strängnäs Tel: 0152-234 00 Fax: 0152-234 56 miriam.arreback@svenskakyrkan.se

I inbjudan står ”Teologi är skapande verksamhet”. Vad innebär det? – Det innebär att vi tolkar teologi som något som sker eller uppstår i dialog och dialogen i sig är en kreativ process. Det handlar om dialog med andra, med erfarenheten, både den individuella och den kollektiva (den vi brukar kalla traditionen), med samhället, med historien etcetera. Det innebär också att teologins frågor är livets frågor. Programmet är uppbyggt i form av ”strömmar” eftersom ”den teologiska reflektionen är en process”. Vad hoppas ni att deltagarna ska uppleva under festivaldagarna? – Glädje och inspiration av att få vara en del i en skapande process! Och att man fördjupat kunskapen något i en specifik ström där man kanske också lärt känna några som är intresserade av samma ämne. Det är fjärde gången arrangemanget äger rum. Hur har intresset varit? Vilka vänder den sig till? – Intresset har varit stort måste man nog säga, då det ändå är en bit att ta sig till Uppsala för många. Jag har inte siffrorna men tror att det rör sig mellan 700–1 000 vid de olika tillfällena. Det är första gången Strängnäs stift är medarrangör – vad innebär det? – Vi fick en inbjudan för att både förarbete och genomförande skulle få en bredare förankring. Vi har sedan varit med och bidragit till programmets utformning och stöttat ekonomiskt. Är det någon ”ström” som du själv ser fram emot extra mycket? – Det är svårt att välja för alla är väldigt intressanta. Jag tror jag valde litteraturspåret denna gång. Trots intressanta spår är det de gemensamma föredragen och gudstjänsterna som jag ser fram emot extra mycket, särskilt fredagskvällens utmaning och söndagens högmässa. Miriam Arrebäck

Hyllarubrik. Stiftet. Är du nyanställd i en församling/pastorat? Välkommen till oss på stiftskansliet tisdag den 4 november. Hyllatext Det blir en förmiddag med info om stiftet, guidning i dom MARIA kyrkan, mässa och lunch. Anmälan på intranätet. Vi ses! LUNDSTRÖM, Miriam Arrebäck, STIFTSREDAKTÖR STIFTSREDAK-

”Vi måste våga prata om pengar” Tomas Lindroos söker lokala finansiärer till Härbärget

Eskilstuna församling har inlett ett arbete med att få ekonomiskt stöd till församlingens härbärge. Målgruppen är i första hand företag och organisationer som vill bidra lokalt i Eskilstuna. En viktig del i arbetet handlar om att personalen vågar be om pengar.

Tomas Lindroos är vice ordförande i kyrkorådet för Eskilstuna församling. Sin arbetsplats har han på Ersta Diakoni där han arbetar med ekonomiskt stöd och finansieringsfrågor som insamlingsansvarig. Tomas Lindroos tycker att Svenska kyrkan behöver lära sig att våga prata om pengar och be om pengar även i lokala sammanhang: – När vi har samlat in pengar i församlingen har det skett genom till exempel våra syföreningar, hantverksgrupper och kollekt vid gudstjänster, bidraget har främst gått till Svenska kyrkans internationella arbete. Men varför arbetar vi inte med finansiering även lokalt? säger Tomas Lindroos. Församlingen har drivit ett härbärge sedan år 1999. Verksamheten medför stora kostnader samtidigt är behovet av akutboendet stort och är uppskattat av eskilstunaborna. Enligt Socialstyrelsens senaste räkning (2011) var antalet hemlösa i Eskilstuna 467 personer. Idag finns inga andra akuta boendealternativ än härbärget i Eskilstuna för de personer med en komplex problematik eller för skuldsatta personer som förlorat sitt boende. Tanken väcktes hos kyrkorådet om det kunde vara möjligt att aktivt börja samla in pengar till verksamheten. – Det handlar om att vi måste börja prata om pengar, något som är lite ovant för oss. Privat-

FOTO: Anna Olsson

frågor till Anna Söderström Wikell, stiftsadjunkt, och stiftets projektledare för arbete med Teologifestivalen i Uppsala den 6–8 februari 2015.

NUMMER 41

Kalender Sänd uppgifter till: elisabeth. sundstrom@svenskakyrkan.se

Fredag & lördag 10-11//10

• ”Hårda bud”. Musikal med Betongbarnen m fl i S:t Botvids kyrka, Oxelösund, kl 19.30.

Lördag 11/10

• Må-bra-dag. Församlingshemmet i Pålsboda, Sköllersta, kl 9-13. Begränsat antal platser, anmälan. • Kulturglädje i glanshammarsbygd. Samverkarna i Glanshammar bjuder in till en dag i kulturens tecken med gastronomiskt tema. Glanshammars och Ödeby kyrkor är öppna kl 10-15. • Ur Sacred Concerts av Duke Ellington. Körer från Viby och Hallsberg, Lars Holmbergs Swingband medverkar. Kl 18 i Viby kyrka. • Lördagsorgel i Strängnäs domkyrka kl 11.30-12.10. • Musiikki-ilta Dvorákin raamutullisten laulujen parissa/ Aftonmusik med Dvoráks bibliska sånger. I Fors kyrka, Eskilstuna, kl 17.

Söndag 12/10

”Vi behöver ekonomiskt stöd för att kunna betala för personal och alla löpande kostnader det innebär att ge tak över huvudet för Eskilstunas hemlösa.” Det säger Tomas Lindroos, vice ordförande i kyrkorådet för Eskilstuna församling, som hoppas hitta lokala sponsorer till arbetet.

personer och företag vill gärna hjälpa till i form av gåvor som mat, kläder och möbler. Det uppskattar vi högt och hoppas på att människor vill fortsätta med. Men vi behöver ekonomiskt stöd för att kunna betala för personal och alla löpande kostnader det innebär att ge tak över huvudet för Eskilstunas hemlösa, säger Tomas Lindroos. Att härbärget engagerar märks tydligt varje sommar när verksamheten stänger. Under semesterperioden saknas resurser för att ta in vikarier. Trots att kommunen har det yttersta ansvaret för de hemlösa får härbärget ett marginellt ekonomiskt stöd av Eskilstuna kommun. I somras kritiserades stängningen till och med av kommunens politiker, en märklig kritik som uppmärksammades i medierna, då ansvarsfrågan för de hemlösa ligger hos kommunen själva.

Frågan är hur församlingen ska lyckas med att få företag att vilja bidra med pengar. – Det finns definitivt stora möjligheter att lyckas. Härbärget engagerar och internt behöver alla vi som arbetar och är förtroendevalda öka medvetenheten i Eskilstuna genom att kommunicera härbärget. Pia Thunström

l fakta

Härbärget

F Startades av Eskilstuna församling år 1999. F Har 10 sängplatser, varav 8 för män och 2 för kvinnor. F Härbärget erbjuder personer i akut bostadslöshet en respektfull gemenskap, en säng för natten, ett varmt mål mat, dusch och tvätt, samt stödjande samtal. Möjlighet att låna dator och Internet.

• 10-årsjubileum för Altare för jordens barn firas med mässa med stora och små, barnkörer, korv och bröd, sockervadd och popcorn. Vi får även uppleva ballongmagi med Ballongprinsessan och Theodor Björn. I Toresunds kyrka, Stallarholmens församling, kl 11. •”Träd in i dansen”, folkdansmässa av Per Harling och Susanne Bågenfelt i högmässan i Fogdö kyrka kl 11. Körerna Ålvåjs och Olivehällkören medverkar tillsammans med instrumentalister och folkdansare. • Konsert med Olaus Petri Cantores och Ungdomskören OPQ, brasskvintett, slagverk och orgel framför musik av John Rutter. I Olaus Petri kyrka, Örebro, kl 18. Entré. • Musik och poesi. I Frustuna kyrka, Gnesta, kl 16. Duo FagéusHenriques medverkar. •”Det kunde vara jag”. Barnkörsmusikal i gudstjänsten i Nykvarnskyrkan, Nykvarn, kl 17. Fika serveras före musikalen.

Tisdag 14/10

•”Hur har barn det i dag?” Bris berättar utifrån sitt arbete. I Stallarholmens församlingshem kl 19. Fika 20 kr.

Lördag 18/10

• Lördagsorgel i Strängnäs domkyrka kl 11.30-12.10.

KYRKANS TIDNING

TORSDAG 9 oktober 2014

VÄSTERÅS STIFT Västra kyrkogatan 9, 722 15 Västerås Mobil: 070-520 03 85 pelle.soderback@svenskakyrkan.se

Mer lajv önskas

Finnåker. Finnåkers kursgård utvecklas alltmer till ett lajv- och rollspelscentrum för hela Sverige. I början av oktober berättade Nerikes Allehanda om de drömmar och planer som finns om att skapa en fast rollspelsmiljö, en lajvby på området. Många bitar ska falla på plats, allt från planering och bygglov till finansiering. – Vi har hållit på länge och finns etablerade i rollspelsvärlden i Sverige. Kan vi utveckla vår verksamhet är det betydelsefullt för hela Fellingsbrotrakten, säger gårdens föreståndare Hans Degreus till tidningen.

Kyrkan i gallerian

Avesta. En kyrka på plats mitt i köpgallerian. Det finns i Avesta där man nyligen invigt en ”andlig hörna” i stadens köpgalleria. Här kan man sätta sig ner och slappna av en stund, läsa en tidning eller lyssna till veckans cd. Till försäljning finns olika Fair Trade-produkter. Projektet är resultatet av ett planeringsarbete under hösten av de två diakonerna Gunbritt Isaksson och Kerstin Berglund. Stiftsnytt återkommer under hösten med ett längre reportage från Avesta.

Internationell herde tillbaka

Borlänge. I slutet av september gästade förre Tunaherden Anders Åkerlund Borlänges internationella grupp för att berätta om Svenska kyrkans internationella arbete. Anders som började sin internationella karriär som ungdomspräst i Tanzania i slutet av 1960-talet är i dag bland annat ordförande i Svenska kyrkans internationella nämnd. I sitt föredrag pekade han på kyrkans styrka av att höra samman i ett stort nätverk, Act Alliance: ” vi har 11 miljoner resurspersoner spridda över hela världen”.

Nästa vecka

En kör i exil. Det möter du på nästa veckas stiftssida.

NUMMER 41

Ömsesidighet. Risken med svenskar är att ni tror att vänskap handlar om att betala. Det sade en klok finsk kyrkoarbetare i Mellanöstern till mig en gång. Men vänskap handlar att tillsammans skapa en bättre värld. Som Carlos Matsinhe beskriver värdet av vänstiftsrelationen: ”sharing not paying”.

Pelle Söderbäck, STIFTSREDAKTÖR

Nyvigd biskop i Maputo Inför ungefär 3 000 gudstjänstdeltagare vigdes Carlos Matsinhe till Libombostiftets nye biskop. Han efterträder Dinis Sengulane, som gått i pension efter 38 års tjänst. Ingen kyrka räckte till så vigningsgudstjänsten ägde rum i en av huvudstaden Maputos större idrottsarenor. Gudstjänsten leddes av ärkebiskop Thabo Makgoba, biskoparna från den anglikanska provinsen i södra Afrika var där och Västerås stift representerades av Thomas Söderberg. Efter vigningen var Carlos Matsinhe tydlig i sina prioriteringar och satsningar inför sitt kommande biskopsuppdrag. Mycket handlar om utbildning och ökad kompetens för stiftets präster. Inom några månader räknar han med att kalla till synod för att där diskutera och besluta om att öppna prästämbetet i stiftet även för kvinnor. Något som innebär att det om ett par år ska finnas kvinnliga diakoner och den första prästvigningen kan då ske inom tre–fyra år. Carlos Matsinhe vill också avveckla det nuvarande prästseminariet som drivs i stiftskansliets lokaler och bygga upp ett nytt, mer pedagogiskt och teologiskt utvecklat seminarium. Här ser han stora möjligheter i en samverkan mellan de tre portugisisktalande stiften i södra Afrika; Angola, Niassa och Libombo. En gemensam utbildning som skulle kunna hämta lä-

Carlos Matsinhe tas emot som ny biskop i Libombostiftet.

mande församlingsmedarbetare och det är viktigt, menar Carlos Matsinhe som betonar vänstiftsutbytets ömsesidighet. En stor del av ledarskiktet i Li-

Foto: Pelle Söderbäck

l fakta

Biskop nummer 11

F Carlos Matsinhe blir Libombostiftets 11e biskop. Den förste, William Edmund Smyth, tillträdde år 1893. De första åtta biskoparna var engelsmän, den nionde från Portugal och med Dinis Sengulane fick stiftet år 1976 sin förste moçambikiske biskop. F Dinis Sengulane innehar två anglikanska rekord. Han var när han vigdes med sina 30 år den yngste anglikanske biskopen och när han gick i pension var han den biskop som arbetat längst. Sengulane var biskop i 38 år.

Hösthälsning från Stiftsgården Efter en fantastisk sommar stänger vi nu sommarens dörr och går in i hösten. Det skriver gårdens föreståndare Nils Åberg i ett höstbrev från Rättvik. Mycket i oktober månads stiftsgårdsbrev handlar om utbild-

ning. Nya volontärer finns på plats och jobbar med bland annat gästande skolklasser från Mora och Västerås. Det projekt kallat Bibeln.nu, som innehåller en bibelskola för unga och en samtalsledarutbildning, har rullat igång. Det finns några platser kvar för den som är intresserad.

En kyrkväktarfortbildning erbjuds i november med föreläsare som biskop Thomas Söderberg, handbollsexperten Claes Hellgren och ambulansvårdaren Linda Wallander. Dessutom finns på programmet en serie kyrkvärdsutbildningar från oktober till december.

Under julhelgen finns ett gemensamt julfirande medan Trettonhelgen får en internationell prägel. Ett läger för alla åldrar med temat ”När olika världar möts – överallt och ingenstans”. Stiftsgårdsbrevet är numera digitalt. Vill du ha ett eget brev, kontakta Stiftsgården.

KYRKANS TIDNING

TORSDAG 9 oktober 2014

NUMMER 41

Jag köpte en ny keps på Hebriderna i somras. Aningen för liten, men nästa storlek skulle inte klara en vindil. Nu har jag suttit med den på vid datorn hela dan för att töja ut den, och tycker att den börjar passa bättre. Eller om det är huvudet som krympt. larserik tobiasson, STIFTSREDAKTÖR

VÄXJÖ STIFT

Box 527, 351 06 Växjö, besöksadress: Östraboliden Tel: 070-531 12 78 larserik.tobiasson@svenskakyrkan.se

37 år i stiftets skogar Stora förändringar för en skogsarbetare 1977 blev fyra huggare värvade till Växjö stift, Krister Nilsson var en av dem. – Det är det bästa valet jag gjort i mitt liv. Hade jag fortsatt som huggare hade jag inte orkat så länge, men i stiftet har det blivit många skiftande arbetsuppgifter, säger han som nybliven pensionär. Vi möts i änden av en skogsväg i Skir, där den lilla boden på hjul står uppställd. Jag kommer lite tidigt och hör ljudet av röjsågen en bit in i skogen. Efter en liten stund kommer Krister släntrande, borstar av sig de envisa älgflugorna och ställer själv den första frågan: – Hur mycket kan du om skog? Vad ska jag svara? Det beror förstås på vad man menar. Rätt mycket i vissa sammanhang, nästan ingenting i andra. Att se och beröras i sinnet av asparna i skogsbrynet, hur löven glittrar och dallrar när de reflekterar himmelsljuset, sånt kan jag. Men att diskutera bonitet och skogsskötsel med proffs är inte lika självklart. Som nybliven pensionär har Krister fått ett område i Skir utanför Växjö att röja innan det ska gallras om 5–10 år. Mest tallskog, och han har inte den heltidsanställdes press på sig längre. För 20 år sen var här en svårsläckt brand i torvmossen och skogen omkring. Krister var med om eftersläckningen, där de då redan höga tallarna klarade sig väl. Som tallar gör på grund av sin skorpbark; se där fick jag redan lära mig ett nytt ord. Krister Nilsson säger att han

föddes i skogen. Hans far var skogsarbetare som bytte arbetsgivare och flyttade runt med familjen medan Krister var mycket liten. Söraby, Vislanda, Fröderyd, Vitthult, Lenhovda. På den tiden var det riktigt slitgöra, skogsbolagen köpte in rotposter och huggarna hade att ta ner

största förändringen under min tid, säger Krister. Och han minns när Göran Hedlund, nu skogvaktare i ljungbydistriktet, första gången visade sig i skogen och någon sa att här kommer den nye chefen. ”Chef? Jag är inte mer chef än ni”, svarade Hedlund. – I stiftet är vi suveräna när vi både äger och sköter vår skog, säger han. – För oss skogsarbetare är det mer självständiga arbetsuppgifter nu. Här finns en kontinuitet, det är fint att kunna komma tillbaka och se de åtgärder man gjorde för 10–20 år sen, se resultatet och lära sig själv. – För det finns ingen absolut sanning, skogsskötsel är betingat av så många faktorer. Det ena objektet är inte det andra likt, därför är det så inspirerande att jobba med. Nyblivne pensionären Krister Nilsson är glad att han gick över till att arbeta med stiftets skogar i rationaliseringarnas tidevarv. ”Här har det alltid talats väl om att ha egen personal”, säger han.

Här finns en kontinuitet, det är fint att kunna komma tillbaka och se de åtgärder man gjorde för 10–20 år sen, se resultatet och lära sig själv. dem. Kristers far hoppades, som så många andra, att gräset skulle vara grönare och villkoren lite bättre om han bytte. Och Krister hjälpte till. Började kvista med motorsåg som grabb och skalade massaved, som las upp i luftiga staplar att torka. – När man tittar i backspegeln så var allting så gammaldags, tycker han nu. – Det fanns exempelvis inga hörselskydd, och det fanns idéer bland de yngre att man kunde härda sig så att man tålde oljudet från motorsågen. Vad han skulle ägna sig åt i livet var liksom självklart. Först ett år på Asa skogsbruksskola

där han snabbt fick lära sig bland annat vikten av att skydda sin hörsel, något han är tacksam över nu eftersom han tycker om att lyssna till klassisk musik. – Sexton killar. Egen husmor. 22 veckor teori och 22 veckor praktik med lön enligt avtal. Kunde man ha det bättre? Sen kom slitgörat i skogen, elva

år med att hugga rotposter åt olika bolag. På ackord. – Jag hade inte suttit här i dag om jag skulle fortsatt, säger han medan vi sitter i den slitna men uppvärmda hytten i Skir med varsin kaffetermos. För Krister personligen kom en vändning när han blev tillfrågad av stiftsskogsvaktare Agne Magnusson om att flytta över till stiftets skogar och, så småningom, mer skiftande uppgifter. Men det hände många stora förändringar i skogen de åren. En var strejken 1975, då skogsarbetare i hela landet tog strid för månadslöner, och vann. Med

lön per arbetsdag i stället för per kubikmeter blev det mindre hets och färre skador. En annan var mekaniseringen. – Det tog en tid innan man kommit fram till de skogsmaskiner som finns i dag, men i takt med tiden blev vi skogshuggare allt mindre lönsamma, säger Krister. I den rationalisering som blev följden blev många anställda uppsagda. Så även i många stift, dock inte i Växjö. – Här har det alltid talats väl om att ha egen personal. Fördelarna märktes inte minst efter Gudrun, att man då hade eget folk som kände skogarna och alla gränser underlättade mycket när vi skulle reda upp. En del mindre saker hände som

gjorde livet enklare. Telefonen bröt dagarnas isolering i skogen, man kunde snabbt larma om nåt hände och behövde inte ta ledigt för att åka till närmaste by för att ringa till tandläkaren. – Men delegerandet är den

Denna omställning in i ”kunskapssamhället” kunde vara lite svår för en del i början, att ta ansvar i stället för att utföra order. Det har blivit en mängd olika utbildningar, exempelvis för att huggaren själv ska bedöma vilka träd som ska sparas vid en gallring – förr kom det alltid en skogvaktare och märkte ut de träd som skulle fällas. Och alla regler om biotopskydd, olika certifieringar och så vidare. Krister blev stiftets specialist på att göra kontroll och uppföljning efter slutavverkningar. Och eftersom han var den ende i södra Sverige fick han sådana uppdrag i sex stift. Ända upp mot norska gränsen for han runt på hyggen. Då fick orienteraren Krister Nilsson nytta av sina kunskaper att läsa kartor. Häromveckan tog han för övrigt DM-silver i klassen H65. Så det blir skogen även på fritiden. – Såna här dagar är en ynnerst, säger han när vi skiljs åt. Han går ut i tallskogen där han säger att han känner doften av älg, medan älgflugorna letar sig in under hjälm och skyddskläder.

LarsErik Tobiasson

KYRKANS TIDNING

TORSDAG 9 oktober 2014

LUNDS STIFT

NUMMER 41

Skrämmande meningsfullt. Så sa en deltagare om sitt arbete i församling ens internationella grupp. Att vi har det så bra att det känns som det enda rätta: att agera medmänniska i den världsvida kyrkan. Läs också om ett adjö och flera goddag på veckans stiftssida. andrea kollmaNn, VIKARIERANDE STIFTSREDAKTÖR

Stiftskansliet, Box 32, 221 00 Lund Tel: 046-15 55 00 E-POST: andrea.kollmann@svenskakyrkan.se

Vara där för sin nästa Ett sjuttiotal personer som engagerar sig i det internationella arbetet i församlingarna samlades i Malmö förra helgen.

Internationella ombud, kontraktskonsulenter och många flera som engagerar sig i de internationella grupperna samlades på höstmöte i Malmö i helgen. Under rubriken ”Kyrkan i världen – hos oss” lyssnade de till inspirerande föreläsningar och diskuterade sitt arbete. Svenska kyrkan finns där det händer. På plats fångar vi upp och agerar i händelse av krig, naturkatastrofer, flyktingsituationer över hela världen. På hemmaplan arbetar engagerade medlemmar i församlingarnas internationella grupper för att informera och samla in pengar.

Utställare på ”Kyrkan i världen” visade fair trade-varor och som på bilden saker tillverkade i vänstiftet Lui i Syd sudan. Fia Steimer från Höör (till vänster) visar Cecilia Näsman det sydsudanska bordet. Foto: Andrea Kollmann

kor förbättra sin livssituation med hjälp av dessa lån, sa Cecilia Näsman. I Fosie församling hålls kristna gudstjänster på persiska ett par gånger varje vecka. Församlingen har öppnat sina lokaler för en grupp kristna iranier. Församlingsherde Ann Aldén talade om vikten att fundera över vem som finns i vår närhet idag och hur förändrad befolkningen är idag jämfört med för några decennier sedan.

– Vad är folkkyrka i dag? Vi är ju alla ”folk”, så vad menar vi med det? frågade hon. Församlingarnas

internationella grupper arbetar både lokalt med människor som kommer från andra delar av världen och gör stora insatser för projekt i utvecklingsländer. Insamlingar och rättvisebutiker är bara några av de arbetssätt som internationella grupperna arbetar med. En av delta-

garna, Ann-Marie Hansson från internationella gruppen i Husie församling i Malmö, satte ord på varför man gör det. – Det är skrämmande meningsfullt att arbeta med dessa frågor. Andrea Kollmann

ta kontakt!

Vill du arbeta med internatio nella frågor? Ta kontakt med din församling.

Möt fyra av stiftets nya ansikten Varje år arrangerar stifts kansliet en introduktionsdag för nyanställda i stiftet. Den sista september samlades knappt 40 nyanställda i Lund. Stiftssidan fångade några av deltagarna under dagen. F Vad ser du fram emot i ditt nya jobb? F Var har du jobbat tidigare?

Hur länge har du jobbat på stiftskansliet? – Jag blev färdig med min jurist examen 1974 och hade ett par andra juristjobb innan jag började på stiftskans liet 1990.

Vad gör du din sista arbetsdag? – Jag medverkar på introduk tionsdagen för nyanställda i stiftet där varje avdelningschef presenterar stiftskansliet och äter lunch tillsammans med biskopen. Det rullar på för fullt in i det sista. Sedan har mina kolleger anordnat festligheter för mig efter jobbet.

Under dagen ”Kyrkan i världen

hos oss” hölls föreläsningar om mikrokrediter, om det lokala arbetet med nya församlingsbor, kristna från andra länder, kyrkan i Kina och det nya nätbaserade utbildningsmaterialet om barn i Lui i Sydsudan. Cecilia Näsman och Sten Ström från Oikocredit respektive PDL mikrofinans berättade hur små lån kan göra livsavgörande nytta. – Förr talade vi om vad pengarna till u-landsprojekt skulle gå till. I dag arbetar vi ur ett gräsrotsperspektiv. Vi frågar människorna vad de behöver pengar till. Det handlar om små lån som de har möjlighet att betala tillbaka för att sedan ta ett nytt mikrolån. Steg för steg kan männis-

frågor till

Anders Ploman, stiftsjurist som gick i pension 1 oktober. Foto: jan nordén

Anna Olsson, informatör i Klippans pastorat. – Att få vara med och utveckla pastora tets kommunikationsarbete. – Jag hade eget företag i kom munikationsbranschen. Peter Hjorth, präst i Häljarps församling. – Att få lära känna människorna i för

samlingen och bygga upp det dia konala arbetet. – Jag kommer från en tjänst i Bomhus församling i Gävle pas torat. Johanna Paulsson, ekono miassistent i Klip pans pastorat. – Att få utvecklas i min tjänst. Jag är ny både i yrket och i kyrkan.

– Jag har precis studerat och är nyutexaminerad redovisnings konsult. Lennart Johansson, kansli chef i Ängelholms församling. – Att få ekonomin i balans trots alla hotbilder. – Jag kommer från en tjänst som kanslichef i Halmstad kyrkliga samfällighet.

Vad gör du första pensionsdagen? – Då ska jag tillbaka till jobbet och hämta lite saker och dricka kaffe med arbetsutskottet. Efter det har jag inga band till stiftskansliet. Nu ska jag i stället ägna mig åt mina två hus och trädgårdar som behöver skötas om. Sedan har min fru också gått i pension och jag har två, snart tre barnbarn som jag ska umgås med. Jag fortsätter att sjunga i Allhelgonakören i Lund, det är väldigt roligt. Något extra minnesvärt från jobbet? – Det har hänt väldigt mycket under åren. Indelningsfrågorna, sammanläggningen av enheter, har givetvis känts positivt. An nars tycker jag att blandningen av arbetsuppgifter varit roligt. Ena dagen handlar det om kva lificerade juridiska skrivbords frågor i domkapitlet eller stifts styrelsen, nästa dag besöker jag anställda och förtroendevalda för samtal ute i stiftet, det har varit väldigt stimulerande. Vad säger du till dina efterträdare? – Jobba vidare med indelnings arbetet, organisation och struk tur. En viktig uppgift är också att fortsätta arbeta med god arbetsmiljö i församlingarna. Andrea Kollmann Fotnot: Den 19 oktober kl 13 är det konsert med Anders kör med en specialskriven tango mässa i Allhelgonakyrkan i Lund.