28
KYRKANS TIDNING
torsdag 23 oktober 2014
FRÅN STIFTEN På den här sidan möter du livet i stiften.
5
frågor till
Allan Lundbladh, föreningsutvecklare på Skånes Fotbollför bund. Före läser på dag för samverkan mellan kyrka och idrott i november. Varför ska man gå på inspirationsdag om kyrka och idrott?
– Det är viktigt för båda organisationerna att vi vidgar våra vyer och ser att vi jobbar mot samma mål men på olika sätt.
Vad kan kyrkan ge idrotten?
– Kyrkan kan hjälpa oss att sprida grundläggande mänskliga värderingar. Ju fler vi är som arbetar med det desto starkare effekt. Kyrkan känns som lättillgänglig, finns i varje ort och aktiverar liksom vi massor av unga och äldre varje dag.
Vad kan idrotten ge kyrkan?
– Jag tror det egentligen är samma svar på det. Vi verkar inom samma samhälle. Idrott bygger på fair play och sunda värderingar. Om Svenska kyrkan vill vara en del av samhället bör man också vara en del av idrotten som är så stor och når väldigt många i alla åldrar som träffas regelbundet. Det är en styrka, det finns i stort sett alltid folk på idrottsplatserna efter klockan fem på kvällarna.
Vilket samarbete funkar bäst?
– Vi vet att när Svenska kyrkan gjort besök ute i föreningarna har det varit väldigt uppskattat. Sedan har de i sin tur rekommenderat till grannföreningarna. Ju fler vuxna vi är som upprepar att alla är lika värda, att alla kan bidra med något i laget och att alla är välkomna gör att vi gemensamt stärker både barn och vuxna. Det är lätt att tro att vi bara vill ha fram fyra Zlatan varje år men det är verkligen inte vårt huvudmål.
När är inspirationsdagen?
– ”Matchen börjar!” äger rum 18 november på Stiftsgården Åkersberg. Sista anmälningsdag är 24 oktober.
Andrea Kollmann
NUMMER 43
Kanske det bästa är när man blir avbruten i predikan, ofta av mycket djupa frågor och en stor vetgirighet.
Lars Frisk, sjukhuspräst på Karsuddens sjukhus. Här sitter några av landets svåraste förbrytare som dömts till rättspsykiatrisk vård.
Luther på fortbildning västerås stift. ”Luther för
mig” är temat för årets fortbildningar för stiftets präster. En anledning är det stora Lutherjubileet år 2017, en annan att lära känna sin egen identitet som lutheran.
Över hela den lutherska kyrkovärlden planeras just nu för det stora jubileumsåret 2017. Det är 500 år sedan Luther publicerade sina 95 teser, enligt traditionen genom att spika upp dem på slottskyrkans dörr i Wittenberg. Den händelse som ses som startskottet för 1500-talets reformationer. Inom Lutherska Världsförbundet är man tydliga med att jubileet år 2017 inte ska fokusera på personen Luther och vad som en gång hände, utan handla om reformationen och framtiden. Det övergripande temat för året är satt till ”Befriade genom Guds nåd” och en viktig fråga är vad det betyder år 2017, i en helt annan tid än Luthers. I flera lutherska minoritetskyr-
kor på södra halvklotet har man formulerat tydliga konsekvenser av befrielsetemat. Det handlar om en mänsklighet och en skapelse som inte är till salu utan som har ett värde i sig. Den lutherska kyrkan i Argentina kommer till exempel att fira reformationen genom att intensifiera arbetet mot prostitution och trafficking. Människans värde är inte till salu. I sitt inledande föredrag vid årets fortbildning anknöt biskop Thomas Söderberg till den inspi-
Luther säger att nåd är förlåtelse. En insikt som griper in på djupet. Det gör mig till en av Gud älskad person, det ger mig tillbaka rätten att leva. Thomas Söderberg lyfte det lutherska budskapet om befrielse vid sitt föredrag vid årets prästfortbildning. Foto: Pelle Söderbäck
ration vi som kyrkor i nord kan hämta från våra systerkyrkor i syd. Han hämtade ett exempel från ett besök i det lutherska vänstiftet Karagwe i Tanzania, där han besökte en liten landsbygdsförsamling. – På väg därifrån kunde jag inte låta bli att undra, hur vet de att de är lutheraner? Det var av ren nyfikenhet jag ställde frågan till min biskopskollega. Han svarade att ”de vet att de är kyrka. De är kyrka på plats. Kyrkan uppstår inte när det kommer en präst för att fira mässa. De vet att de har ansvar för att vara kyrka, och kommer det en präst som de inte gillar talar de om det”. – Detta var nog det tydligaste sättet att berätta om det all-
männa prästdömet som jag hört i praktiken, konstaterade Thomas Söderberg. Biskopen berörde också vår tyd-
liga identitet som luthersk kyrka även om namnet Svenska kyrkan inte anger någon tydlig tillhörighet; ”Vi talar om Svenska kyrkan av historiska skäl men identiteten finns där. Redan i kyrkoordningens inledning anges tydligt att Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt samfund”. Han menade också att Luthers grundfråga ”Hur ska jag finna en nådig Gud?” egentligen är samma fråga som dagens ”vad är egentligen meningen med mitt liv?”, om än i en annan och mer individualiserad språkdräkt.
Västerås som stad spelade en viktig roll för den svenska reformationen. Här hölls år 1527 den så kallade ”Reformationsriksdagen” då Gustav Vasa fick makten att dra in kyrkliga egendomar och att kyrkliga ämbetsutnämningar krävde kungligt godkännande. Prästerna underställdes den världsliga lagen, och det rena Guds ord skulle predikas i kyrkorna och läras ut i skolan. Ett startskott för det lutherska Sverige. Därför har stiftsstyrelsen i Västerås skrivit till den nationella kyrkostyrelsen och erbjudit Västerås som värdstad för det svenska reformationsfirandet år 2017. En fråga som nu bereds på kyrkokansliet. Pelle Söderbäck
Stor insats under 53 år växjö stift. Efter 53 år och
mer än två miljoner kronor höll kvällssyföreningen i Växjö sin sista sammankomst den 13 oktober.
Det började hemma hos Agnes Westergren för arbetande kvinnor som inte kommer ifrån på dagarna. Därav namnet kvällssyförening, som blivit kvar trots att man för länge sen övergick till
att ses varannan måndagseftermiddag i församlingshemmet. När de var flest var de ett 20tal varje gång, men under senare år bara 6-8 stycken, som handarbetade, förberedde försäljningar och ordnade med kaffe i domkyrkoförsamlingens verksamheter. – Det har varit många roliga år, sa Gunvor Eklund som kom med för 45 år sen. Det har varit härligt att kunna hjälpa till.
Varje gång som de skulle skicka en summa har hon brukat ringa till Uppsala för att be om råd. – Häromdan ringde jag och frågade om de tyckte att vi skulle skicka pengarna till Filippinerna, sa hon. Så nyligen gick de sista femtusen från kvällssyföreningen i Växjö till gatubarn på andra sidan jorden. LarsErik Tobiasson
Sista mötet med kvällssyföreningen. Bakre raden fr v Karin Davidsson, Thomas Petersson, Ester Rathinavelu, Gunvor Eklund, Karin Lindegård. Främre raden fr v: Annie Cedergren, Margaretha Jarleng, Solveig Mollner, Kerstin Eliasson, Margit Gustavsson, Povel Sörbris.