Kt46 diakonbilaga 2014

Diakoni

nr

46

Torsdag 13 november 2014

Jobbet&Du SPECIAL

Uppdrag: Visselblåsare Erik Lundström i Vaksala församling har undersökt hur det är att vara diakon och röstbärare.

SIDAN 8

Gratis sportprylar på Dejes bank Fritidsbanken i Deje är ett finurligt låneställe där du kan låna allt från välslipade skridskor och snabba skidor till simfenor och fotbollsskor. Alldeles gratis.

Nu sprider sig konceptet till fler orter i landet.

SIDAN 6

Ludvig Bylemark lånar en skateboard. Redan på gatan ska den testas. Pappa Daniel hjälper till.

Megael i Stockholm AB | www.megael.se | 08-560 312 39 Bryggavägen 108, 178 31 Ekerö | pelle@megael.se | 070-758 72 81

Vi har tagit fram en LED-modul som ersätter halogenljuskällan för typ Fata Morgana. Se typbild.

Vi har även flera kyrkor som referensobjekt där vi konverterat energislukande ljusanläggningar till LED för en energisnålare drift.

2 KYRKANS TIDNING

NR 46 2014

DIA KON I

B

Sverige Porto betalt.

tar med kyrkans

nande företrädare

Sheraton i ån Stockholms

0-09.00.

S e m e d m ä n n isutmkanianganr! drag och – En dag om diakonins upp Stoc khol m, Sheraton

Hote ll, 26 nove mbe r

– • Se me dm änn iskan ? var och ans

vad är me dm äns klig

het

sa och vilka pol itis ka, reli giö • Omvär lds ana lys – g och nin giv om vår i s finn eko nom iska fak torer t? ete arb ala kon dia påverkar det

gäller.

unskap, metoder och sätt i det viktiga arbetet satta kvinnor. Den tar n uppmärksammar våld, ger praktiskt stöd bemötande.

2014 .

diakonala frågorna ig dag! Det är en dag då de ireras. Välkommen Se medmänniskan är en vikt insp och s bär dessa frågor lyft möten och mingel! uppmärksammas och de som och fördjupning samsas med g dra före där ns fere till en kon

reijmar@verbum.se,

handbok i mötet sutsatta kvinnor

Gå 4 betala för 3!

KATRIN E KIELOS

Högaktuella Katrine på Kielos är ledarskribent e Aftonbladet. Hör henn het prata om medmänsklig sin ån utifr ar och ansv plattform och globala perspektiv.

www.gothiafortbildning.se ESBJÖ RN HAGBE RG

för hål ler vi oss till att • Nät van dri ng – hur a liv på nätet? sin er lev r mä nni sko arb ete kon in för bät tra vår t • Hu r kan vi ino m dia ? ling sam me d de äld re i vår för ut nin g och sam arb ete • Hu r ser grä nsd rag ktö rer lsa häl sam ra and me llan kyr kan och ? krin g soc ialt arb ete

Arbetar du med diakonala frågor?

Nu är anmälan öppen till årets viktigaste konferens – Se medmänniskan den 26/11 anmalan@verbum.se Mer info: www.verbum.se/semedmanniskan

CHRIST ER ZETTE RGREN

, ETA JERRESTRAND ationsverket • MARGAR IA KÜCHEN, ärldsenheten på Migr t i Lunds stift • MAR GREN, chef för omv präs TER och ZET i R ttare op ISTE förfa , CHR G, bisk DER mmet • LIS CARLAN et • ESBJÖRN HAGBER ing och Amos chef för Diakonprogra n vid Lunds universit are på Kyrkans Tidn re på Författarskola ammet och författare och handleda FREGERT, chefsredaktör och ansvarig utgiv lärare på Diakoniprogr TE OW, SVAN • STEN stift AN stad HÅK • ammet och diakon Karl författare och journalist ETA BJURHOLM, lärare på Diakoniprogr .

• DAVID QVISTRÖM, GAR ttare MAR förfa • och borg det an i Göte Aftonbla diakon i Svenska kyrk OS, ledarskribent på de • KATRINE KIEL i Svenska kyrkan i Sköv

Upplev Finnåker 2.0

Finnåkers Kursgård. Läger- och konferensgård i södra Bergslagen Vi kan erbjuda ett varierat utbud av både läger och konferens.

Nytt innehåll - Samma sköna miljö!

Nytt kök - Samma goda mat!

Ny mobilmast - Samma givanade samtal!

Ny AV utrustning - Samma rika innehåll!

Nya rum - Samma fina hus!

Mycket nytt - Samma låga priser!

ill oss! t n e m Kontakt: tel. 0581 - 62 60 00 Välkom e-post. info@finnaker.se

Hemsida: www.finnaker.se Facebook: www.facebook.com/finnaker

NR 46 2014

KYRKANS TIDNING 3

1 125

diakoner arbetar i Svenska kyrkan, enligt den senaste statistiken från Svenska kyr­ kans arbetsgivarorganisation.

Mänskliga rättigheter i fokus

Heldag om diakoni i Stockholm

MR. I dag, torsdag, startar MR-dagarna som i år arrang­ eras i Umeå. Temat är röster för rättigheter och uppmärk­ sammar kulturens kraft för att driva på för att öka de mänskliga rättigheterna.

Svenska kyrkan är med­ arrangör och håller bland annat en rad seminarier, där­ ibland om förföljda i Mellan­ östern och om religionsdialog.

Ett miniseminarium knyter an till Svenska kyrkans julkam­ panj som stöttar kampen för att minska barnadödligheten.

KONFERENS. Konferensen Se medmänniskan är Ver­ bums nya satsning på dia­ koni. Heldagen hålls den 26 november och inleds med en föreläsning av biskop Esbjörn Hagberg, Karlstads stift, om diakonins roll och utmaningar inom Svenska kyrkan.

Konferensen samlar före­ läsare från ett brett fält, däribland Christer Zetter­ gren, chef på Migrations­ verket, och Lis Carlander, präst i Lunds stift.

Ny bok om frivilliga i äldreomsorgen IDEELL. Det ideella engage­ mangets omfattning i Norden är unikt och äldre engagerar sig också i större utsträckning än i andra länder. Det konstaterar forskarna Magnus Jegermalm, Ersta Sköndal högskola, och Gerdt Sundström, Högskolan i Jönköping, i den nya rapporten Ideella insatser för och av äldre: En lösning på äldreomsorgens utmaningar? (Forum). Rapporten har tagits fram på beställning av bland andra Svenska kyrkan och Svenska Röda korset.

Undersökningen visar även att det numera finns en särskild frivilligmodell där äldreomsorgen kan ses som ett överlappande projekt mellan det offentliga, anhöriga och i viss mån frivillig­ organisationerna.

Diakoner får en allt större roll

D

et diakonala arbetet i Svenska kyrkans församlingar växer.

Nya uppgifter tillkommer, till exempel är det ofta diakonerna som driver verksamheter för asylsökande. Och inte sällan är det diakonerna som försöker förändra samhället mot en större humanitet – kyrkan har sina egna visselblåsare som larmar om missförhållanden.

Men det är inte självklart att kyrkan ska stötta i det allmännas insatser för välfärden – debatten om detta hörs numera allt oftare.

I vår bilaga Diakoni, som ges ut för första gången, tittar vi närmare på flera av de här frågorna. Som att det inte är helt lätt att vara diakon och ha krav på sig att vara röstbärare för de svaga och blåsa i visselpipan. Vi berättar också om forskarna som konstaterar att kyrkan har stora fördelar framför andra aktörer att stötta välfärden.

Gudrun Råssjö Elisabet Sandberg redaktörer

FÖR DIG SOM HAR EN UPPGIFT I SVENSKA KYRKAN HÄR HITTAR DU OSS

ADRESS Box 22543, 104 22 Stockholm BESÖKSADRESS Kungsholmstorg 5, öppet 8.30-17 www.kyrkanstidning.se VÄXEL 08-743 65 00 FAX redaktionen 010-199 92 20 E-POST redaktionen@kyrkanstidning.se VD Henriette Zeuchner

CHEFREDAKTÖR ANSVARIG UTGIVARE Svante Fregert 010-199 34 54 ANDREREDAKTÖR (stf ansv utg) Brita Häll 010-199 34 63 BILDREDAKTÖR Mikael Johansson 010-199 34 77 PRODUKTIONSCHEF Lotta Petersson 010-199 34 85

LAYOUT Helena Åberg 010-199 34 55 VICE VD Kerstin Kyhlberg Engvall 08-743 65 50 MARKNADSKONTAKT Sofia Määttä 08-743 65 05

ANNONSER Display i Umeå AB 090-71 15 00 info@display-umea.se PLATSANNONSER Jessy Fastevik 090-71 15 10 platsannons@kyrkanstidning.se

Tel tid mån–fre 8-17 Pren pris (helår) 859 kr 485 kr Pren pris (halvår) Pren pris (autogiro) 70 kr Pren inbetalning bg 854-2870 prenumeration@kyrkanstidning.se

PRENUMERATIONER Telefon 08-462 28 50 08-644 56 04 Fax

ÅRGÅNG 33 av Svenska Kyrkans Tidning TRYCKERI V-TAB Örebro

UPPLAGA TIDSKRIFTER 29 300 (2013) ISSN 0280/4603 HAR DU SYNPUNKTER? Hör av dig till: risochros@verbum.se REDAKTIONEN ansvarar inte för ej beställt material. All publicerad text lagras elektroniskt.

Kungabarn

- ett lite barnsligt företag!

Simon & Marie

-Alltid vänner!

:

r akte d n 19 a barn for

Av vall Kind alin

M

ANDAKTSMATERIAL OM SIMON OCH MARIE Anpassat för barngrupper 7-12 år. (pris 129:-) CD-böckerna om Simon och Marie ett perfekt julklappstips. Finns att beställa via hemsidan.

CLOWNEN MO

En r i k t ig c l o w

LLY

n i k y r k an!

• läger • konferense r • församlings dagar • en annorlun da konfalekti on • ledarinspira tion • familjeguds tjänster • Mollys lilla clownskola

För bokning och info: www.kungabarn.net • 070-636 12 30

4 KYRKANS TIDNING

NR 46 2014

DIA KON I

Diakon och visselblåsare – ett uppdrag som tar på krafterna Svenska kyrkan vill att diakonerna ska agera profetiskt och vara visselblåsare. Men det är ett tufft uppdrag som bland annat kan leda till sjukskrivning. Det visar en studie från Uppsala universitet som riktar skarp kritik mot församlingarnas arbetsledare.

tisk är hela församlingens uppdrag, skriver biskoparna, men det är diakonen som ”får ta ett särskilt ansvar för att denna uppgift fullgörs”. Den profetiska diakonins uppgift är alltså i likhet med visselblåsaren att larma om något som inte står rätt till.

ERIK LUNDSTRÖM, diakoniassistent i Salabacke kyrka i Vaksala församling i Uppsala, har intervjuat 13 diakoner från åtta stift för en I våras kom ett biskopsbrev som studie vid Uppsala universitet om tog upp vad som ingår i uppdra- den profetiska diakonin, Kyrkans get som diakon. I Kallad till dia- visselblåsare! Diakoners syn på kon och präst i Svenska kyrkan lis- profetisk diakoni och vad de betas diakonens arbetsuppgifter. De höver för att stå på de förtrycktas är fyra stycken och överst på lis- sida. tan står att diakonen är röstbära– Jag har tittat på visselblåsare re. Biskoparna skriver att: ”Dia- i olika sammanhang och att lyfkonens uppdrag som röstbärare ta in begreppet i en svenskkyrklig innebär en skyldighet att protes- kontext blir intressant eftersom tera när människovärdet kränks det i diakonernas fall handlar om och människor inte behandlas på lojalitet, säger Erik Lundström.

– Diakonerna har lovat Gud ett värdigt sätt.” Att vara profeoch biskoparna att stå på de utsattas sida.

Studien visar att Uppsatsen diakonerna tycker Kyrkans att det är viktigt med visselblåsare! profetisk diakoni men att det krävs mod för ●● Diakoners syn på profetisk diaatt utföra arbetsuppkoni och vad de behöver för att stå giften. I intervjuerna på de förtrycktas sida är skriven av med Erik Lundström Erik Lundström. berättade diakoner●● Studien är gjord vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsna att visselblåsningstudier vid Uppsala universitet. en har sina risker. ●● I diakonernas vigningslöften ut– Många av diakontrycks den profetiska diakonin erna grät under interi det andra löftet: Stå vjuerna. När de bedrev på de förtrycktas profetisk diakoni lokalt sida. fick de ofta utstå intern kritik

Erik Lundström har intervjuat 13 diakoner om profetisk diakoni, flera svarar att det är en uppgift som kräver mod.

FOTO: LARS RINDESKOG

från kyrkoherdar och kyrkoråd.

Diakonerna känner sig motarbetade och man anser att det saknas förståelse för vad diakoni är och bör vara, säger han.

– Det är mycket problematiskt att vigningslöftet innebär ett dilemma.

Diakonerna säger också att uppgiften är svår att bära, bland annat därför att de saknar tillräckligt med tid och resurser för att utföra den. Erik Lundström berättar att en diakon sa att den största arbetstiden gick åt till ”nöjesdiakoni”, att delta i grupp-

»Många av

diakonerna grät under intervjuerna.

När de bedrev pro­ fetisk diakoni lokalt fick de ofta utstå in­ tern kritik från kyrko­ herdar och kyrkoråd. verksamheter utan mening.

Att å ena sidan ha lovat att göra något och å andra sidan inte ha möjlighet att leva upp till löftet är

knepigt och kan leda till moralisk stress och i värsta fall sjukskrivningar, enligt Erik Lundström.

– Min studie visar att det inte går att genomföra vigningslöftena – kyrkoherdar och kyrkoråd därute behöver tänka nytt och större. Biskoparna är reformerade men lokalt är man feg och saknar förståelse för den profetiska diakonin.

ELISABET SANDBERG

010-199 34 75 elisabet.sandberg@kyrkanstidning.se

Kyrkan kan få viktig roll i välfärden Svenska kyrkan har stora möjligheter att få en framträdande roll i välfärden. Det är en slutsats som presenteras i en forskarantologi från Uppsala universitet.

Svenska kyrkan har flera försprång som ideell organisation och som aktör i välfärden. Dels gör kyrkan redan i dag många och viktiga insatser för människor, i synnerhet genom sin diakoni.

Dels har Svenska kyrkan en fördel geografiskt, församlingarna

Rekreation Retreat Utbildning 0322-512 81 lilleskog.info@svenskakyrkan.se

www.lilleskog.se

täcker ju hela landet. Om det här skriver Eva Jeppsson Grassman, professor emerita i äldre och åldrande vid Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande vid Linköpings universitet.

I ANTOLOGIN Välfärdsinsatser på religiös grund. Förväntningar och problem från Uppsala universitets program The Impact of Religion (Artos) ställer Eva Jeppsson Grassman frågan vilken väg som Svenska kyrkan ska välja för sina insatser för välfärden. Hon svarar inte på frågan men betonar att kyrkan har möjligheterna att vara

med och ta en plats som aktör.

Flera forskare noterar att hela samhället just nu genomgår en förändring, från en välfärd skapad av staten till en välfärd öppen för andra aktörer. Även vilka organisationer som står i centrum i samhället har förändrats, tidigare bedrevs en klasskamp av exempelvis fackföreningsrörelsen medan det i dag kämpas för medmänsklighet.

ORGANISATIONER, som Svens­­­­ka kyrkan, får starta sjukhus, vårda gamla och driva skolor. Men få gör det. Varför inte

IDEELLA

Präst- och diakonskjortor Herr- och damskjortor i flera olika modeller och kvalitéer.

Herrskjortorna går att få även i slimmat utförande.

Trikåtoppar och trikåtunikor.Vi skickar gärna tygprover!

Besök gärna vår hemsida!

LITURGISK UTRUSTNING AB

Kärragärde, 523 74 Hökerum (Ulricehamn) Tfn 0321-510 46, Fax 0321-510 41 www.liturgiskutrustning.se

kyrkan tar en större roll, har tre forskare från Uppsala universitet undersökt. Paula Blomqvist, docent, Anna Mankell, forskningsassistent, och Ulrika Winblad, docent, hävdar att det är lagarna som har hindrat de ideella organisationerna att etablera sig.

Till exempel har lagen om offentlig upphandling gjort det omöjligt för dem att lämna anbud, förfarandet är för resurskrävande.

Sedan några år finns en ny lag som skulle göra det möjligt för privata aktörer att göra insatser för välfärden. Tanken var att aktörerna själva skulle få konkurre-

ra om brukarna genom att sätta kvalitet före pris. Genom lagen får brukarna själva välja aktör.

MEN INTE heller det har fungerat, hävdar forskarna. Anledningen är framför allt att aktörerna inte kan veta om brukarna väljer just dem, och därmed skapas en sådan omfattande ekonomisk osäkerhet att det blir svårt att driva någon verksamhet över huvud taget.

ELISABET SANDBERG

S:t Lukas erbjuder Psykoterapi, handledning, utbildning.

Fortbildning i Enskild själavård, feb 2015. www.sanktlukas.se

ungdoms gruppen NR 46 2014

till ungd omsgrup pen

till ungd omsgrup pen

ledarmaterial & deltagarbok

Mer info och beställning på www.tmu.org eller 0380-40200

deltagarbok

.nu

Följ mig.nu är ett material för ungdomsgrupper i gymnasieåldern.

12 samlingar som syftar till att utrusta och stärka ungdomar till en alltmer växande tro på Jesus och ge både argument och verktyg för att följa honom.

22] NÄR HA [MATT 4:18UTMED N VANDRA DE BROR ANDR TVÅ BRÖDER, SIM GALILEISKA SJÖN FIC ON SOM KA EAS. TILL MÄNN DE VAR FISKARE. LLAS PETR K HAN SE HAN SADE DE STOD VID SJÖN ISKOFISK GICK VIDAR US OCH HA OC TIL AR H E", OCH DE L DEM: "K E NS OM OCH FÖ FISKADE MED KAST LÄMNADE SITTA TILLS FICK HAN SE TVÅ NÄT, FÖR LJ MIG. JA ANDRA BR GENAST SIN AMMANS G ÖDER, JA MED SIN PÅ DEM, KOB, SEBE A NÄT OCH FÖLJDE SKALL GÖRA ER FA OCH GENA DAIOS SO ST LÄMNAD R SEBEDAIOS I BÅ LÄTTAST, N, OCH HA HONOM. NÄR HA TEN OCH ATT SÄGA E DE N BÅ NS GÖ TEN OCH : DINA SY SKALL VE SIN FAR OC RA I ORDNING SIN BROR JOHANNES NDER ÄR TA ATT MÄ , FÖRLÅT A H FÖLJDE NN TILL DEN HONOM. // NÄT. JESUS KALLAD LAME - "S ISKOSONEN HAR MA NA, ELLER ATT SÄ [MATT 9:5 E TIG UPP, TA GA: STIG SÅG DET KT HÄR PÅ -9] UPP OCH VILKET ÄR GREPS DE DIN BÅR OC JORDEN AT GÅ? MEN AV FORTSATT H FÖR AT E DÄRIFRÅ FRUKTAN OCH PRISA GÅ HEM." OCH MA T FÖRLÅTA SYNDER " - OCH NU T NI NNEN STEG N, OCH DÅ TILL HONO DE GUD, SO HAN SÅG M: "FÖLJ TA UP M LA P HA DE OC DE H GICK HE HAN EN MAN SO MIG!" OC GETT SÅDA UTMED GA M. NÄR FO H MATTEU LILEISKA LKET S STEG UP M HETTE MATTEUS N MAKT ÅT MÄNN SJÖN FIC KASTNÄT, ISK P SITTA UTAN K HAN SE FÖ SIMON OC OCH FÖLJDE HONO FÖR TULL ORNA.JESUS KOFISKARE R DE VAR FISKARE M. H HANS BR HU . JE ", OR ANDREA // [MARK 1:16-20] SET SADE HAN SEBEDAIOS OCH DE LÄMNADE SUS SADE TILL DE NÄ S STÅ VID M: "KOM GENAST SIN SON, OCH SJÖN OCH R HAN GICK OCH FÖLJ PÅ DEM, A NÄT OC KAST MIG. OCH DE LÄ HANS BROR JOHA H FÖLJDE NNES, SO MNADE SIN HONOM. LIT JAG SKALL GÖRA A UT SINA 1:35-51] M HÖLL PÅ NÄSTA DA ER FAR SEBE E LÄNGRE ATT G STOD JO DA JOHANNES FRAM FIC TILL MÄNNIS ISHANNES DÄ IOS OCH HANS FO GÖRA I ORDNING PÅ HONOM NÄTEN I SIN K HAN SE JAKOB, LK I BÅTE R IGEN ME FÖLJDE EF OCH SADE N BÅT. HAN OC D TE TVÅ AV SIN : H FÖLJDE KALLADE DE SVARAD R JESUS. JESUS VÄ "DÄR ÄR GUDS LA EF A LÄ TE RJ R HONOM. // UNGAR. NÄ MM." DE NDE SIG OM E: "RABBI [JO R BÅ OCH SÅG JE H (DE DA , SU OC T BETY LÄRJUNGA S KOM GÅ H DÅ VAR HAN RNA HÖ ENDE SÅG BODDE OC DER MÄSTARE), VA HAN SÅG ATT DE FÖ SIMON PE H STAN R BO LJDE HONO RDE VAD HAN SA TR DE OCH M FRÅGAD FÖRST SIN US BROR, VAR EN AV NADE HOS HONO R DU?" HAN SADE E HA M DE : "F BR DE TVÅ SO HONOM TIL OR, SIMON, OCH SA M HADE HÖ N DAGEN. DET VA ÖLJ MED OCH SE!" N VAD DE VILLE. R L JESUS. DE SENT PÅ JESUS SÅ DE TILL HONOM: "V RT JOHANNES OR BETYDER EFTERMIDD GICK MED HONO D OCH FÖ G I HAR FUNN M PETRUS).

AGEN. AN LJ NÄSTA DA PÅ SIMON OCH SA T IT DREAS TILL HONO ME ME D SSIAS S, JESU DE: "DU ÄR G TÄ M: SIMON, JO " (DET BETYDER KR S. HAN TRÄFFADE TRÄFFADE "FÖLJ MIG!" FILIPP NKTE JESUS BEGE HANN ISTUS). HA SIG NA OS VAR FR N TOG ME TERNA, JE TANAEL OCH SADE ÅN BETSAID DÄRIFRÅN TILL GA ES SON. DU SKAL D L SUS, JOSE LIL TILL HONO HE A, EE TA FR N. KEFAS" ÅN SA DÅ TR FS M: SVARADE: "FÖLJ ME SON, FRÅN NASARE "VI HAR FUNNIT HO MMA STAD SOM AN ÄFFADE HAN FILIPP (DET D OCH SE ÄR UTAN T." NATANA DREAS OC NOM SOM OS. HAN SA !" JESUS SVEK H PETRUS DET STÅR EL SADE: DE SÅG . FILIPPOS "KAN DET JAG DIG UN ." NATANAEL FR OM I MOSE O ÅGADE: "H NATANAEL KOMM KOMMA NÅ S LAG OC DER FIKON A OCH SA UR KAN DU H HOS PR GO JESUS TIL TRÄDET." T GOTT FRÅN DE OM HO OFEL HONOM: KÄNNA MI E NATANAEL NA NO SA M: "DU TROR G? TING SKAL RET?" FIL "DÄR ÄR " JESUS SV DÄRFÖR AT SVARADE: "RABBI, IPP L DU FÅ SE EN AR OS SA AD NN E: DU ÄR GU T JAG SA ISRAELIT, ." OCH HA HIMLEN ÖP DS SON, DU "INNAN FILIPPOS DE AT EN SOM N SADE: "S PE ROPA ÄR ANNERLIGE T JAG SÅG DIG UN KOSONEN." N OCH GUDS ÄNGL DER FIKON ISRAELS KONUNG DE PÅ DIG SÅG AR N, [MATT 4:1 ." DÅ SA TRÄDET. ST ISKA SJÖN 8-22] NÄR STIGA UPP OCH ST JAG SÄGER ER: NI DE SK ÖRRE IGA FICK HAN HAN VAND SE TVÅ BR KALLAS PE RADE UTME NER ÖVER MÄNN ALL FÅ SE ÖDER, SIM ISTR D GALILEON SOM ANDREAS. US OCH HANS BR OR DE STOD VID SJÖN OCH F

Följmig

Hur följer jag Jesus idag?

KYRKANS TIDNING 5

Vill du veta mer?

Följ med på en spännande resa genom de Fem Moseböckerna!

Vi guidar dig under resan med ett textavsnitt per vecka.

Tidskriften Shabbat Shalom kommer till din brevlåda kostnadsfritt och utan förpliktelser. Boka ”resan” redan nu!

• Skicka en anmälan via brev eller vykort till: • •

Besök oss i vår monter på ”Se medmänniskan” 26 november på Sheraton Hotel i Stockholm. www.casualpriest.com

Föreningen Shabbat Shalom, Tallvägen 12, 517 96 Hultafors Skicka e-post till: foreningen.shabbat.shalom@gmail.com Slå en signal! Telefon 033-29 57 89

6 KYRKANS TIDNING

NR 46 2014

DIA KON I

Fritidsbanken

lån med omtanke

Fritidsbanken i Deje fungerar som ett bibliotek. Här kan du låna allt från välslipade skridskor och snabba skidor till simfenor och fotbollsskor.

TEXT: GUDRUN RÅSSJÖ FOTO: LARS RINDESKOG

Bakom det finurliga lånestället ligger Forshaga – Munkfors församling, Forshaga kommun och projektet Ett Öppnare Värmland.

– Här kan vem som helst låna.

Och allt är gratis, berättar föreståndaren Sven-Erik Persson.

Det är ett återbruk av begagnade grejer.

En win-win-situation.

– Den som skänker grejer mår gott av att dela med sig. Och den som använder grejerna mår gott av det, säger David Mathiasson, som marknadsför Fritidsbanken land och rike kring. är numera varumärkesregistrerat. För att få öppna Fritidsbank så måste vissa villkor vara uppfyllda. l Alla får låna l Allt är gratis l Fokus på miljö Fritidsbanken i Deje är inrymd i en låg röd tegelbyggnad. I ett av de två rummen trängs skänkta skidor, rullskridskor med golf­ klubbor och fotbollsskor. Alla vinterprylar har inte kommit fram än. De står i ett förråd och väntar på ledigt utrymme. I utlåningshyllorna finns bortåt 2 100 sport- och fritidsartiklar. På väggarna hänger mängder av porträtt på kända personer som alla gillar Fritidsbanken. Ett sätt att visa att utlåningen har status.

I rummet intill finns en lånedisk där Sven-Erik Persson eller någon av de tio volontärerna noterar vem som lånat vad. Fjorton dagar har låntagaren på sig.

– Då hinner de prova om de gillar sporten. Och de hinner upp till Sälen på en sportlovsvecka.

Vill man så får man låna om, säger Sven-Erik Persson.

TY FRITIDSBANKEN

»Det handlar inte

om väl­görenhet. Det är hållbar omtanke.

Sven-Erik Persson, David Mathiasson

– Det ska inte kosta pengar att låna. Och det finns ingen förseningsavgift. Går något sönder syns det att man har haft kul! säger David Mathiasson. Vi tror på människor. blivit populär i Deje. Cirka tusen utlån gjordes redan första året. Sven-Erik har ingen riktig statistik på den meste låntagaren.

– Men det är ett skapligt tryck på storlekarna 44–45 i fotbollsskor och pjäxor, säger han. Alla åldrar kan hitta något roligt.

– Det handlar inte om väl­ görenhet, betonar David Mathiasson. Det är hållbar omtanke.

Idén till Fritidsbanken kläcktes i diakonen Carina Haaks huvud våren 2012. Hon mötte ofta ensamstående mödrar som inte hade råd att köpa nya slalomskidor och skridskor varje år.

På samma sätt var det för ensamkommande flyktingbarn.

De kunde inte heller köpa dyra sportartiklar. Carina Haak funderade över en lösning. Hon vände sig till kommunen och till projektet Ett Öppnare Värmland.

FRITIDSBANKEN HAR

En låneförbindelse fylls i så att Fritidsbanken har koll på vem som har vad. Men allt är gratis.

»

Dags för skridskor! Mamma Annelie Nilsson-Pedersen provar på dottern Rebecka allt under överinseende av systern Maja och kompisen Agnes Lindkvist.

Kunde de samverka? Sakta växte idén fram att skapa ett utlåningsställe dit man skänkte urväxta eller oanvända sportprylar. Sagt och gjort. Någon reklam behövde man inte göra. Via facebook såg människor att de kunde skänka sportprylar. Förråden fylldes raskt. Och i januari 2013 öppnade Fritidsbanken.

HÖSTEN 2013 fick Fritidsbanken ett hederspris på den nationella Återvinningsgalan i Stockholm, för den innovativa idén.

Nu börjar andra kommuner ta efter. I slutet av oktober öppnade fritidsbanken i Grums. Och nu är man på gång både i Lidköping och Örebro. l

NR 46 2014

KYRKANS TIDNING 7

och Carina Haak är gänget bakom idén till Fritidsbanken i Deje. Nu växer konceptet över landet.

Här kan alla få prova – både prylar och jobb

Femårige Ludvig Bylemark älskar att sporta. Just nu ligger skateboard högt i kurs. Men i morgon kan Ludvig ha bytt favoritsport.

Därför är föräldrarna Therese och Daniel Bylemark innerligt tacksamma över Fritidsbanken i Deje. Här har de lånat längdskidor, skridskor, slalomskidor, fotbollskor.

– Ludvig har provat många sporter, berättar mamma Therese. Vi har lånat grejer så att Ludvig får prova och vi ser hur sugen han är. Det är toppen att kunna prova många aktiviteter utan att behöva köpa grejer varje gång.

THERESE OCH Daniel

Bylemark har själva lånat längdskidor.

– Vi ville pröva innan vi köpte egna.

I gengäld har de lämnat in pulkor och stjärtlappar.

– Inte behöver de stå hemma.

Jag tycker man kan dela på grejerna, säger Therese.

Ludvig hittar en skateboard som han vill låna. Redan ute på trottoaren börjar han testa ekipaget.

också nästa låntagare. Sexåringarna Rebecka Nilsson Pedersen och Agnes Lindkvist hittar genast varsin bräda att lattja med. Men treåriga Maja följer med mamma Annelie Nilsson-Pedersen in på Fritidsbanken för att lämna tillbaka ett par fotbollsskor och ett par benskydd.

– Rebecka testade fotboll en

SKATEBOARD LOCKAR

gång i somras. Men det var inte kul. Det var tur att jag inte gick och köpte fotbollsskor utan lånade här. Nu är det dags att titta på skridskor. Fritidsbanken är verkligen kanonbra när barnen vill prova på olika sporter, säger Annelie Nilsson-Pedersen.

Ludvig Bylemark hittar en skate­board som han vill låna.

GUDRUN RÅSSJÖ

FAKTA

Arbetsträning ●● På Fritidsbanken i Deje finns möjlighet att arbetsträna.

– Här finns meningsull sysselsättning som man kan växa i, säger diakonen Carina Haak och projektledaren David Mathiasson. Den arbetstränande kan arbeta med sortering, märkning, rengöring, slipning av skidor och skridskor. Han eller hon kan också bemanna utlåningsdisken.

– Kyrkan är en bra miljö att vara i för praktikanter tycker Carina Haak.

8 KYRKANS TIDNING

NR 46 2014

DIA KON I Chefer i kyrkans förskolor samlas I DAG, torsdag den 13 november, samlas för första gången Svens­ ka kyrkans förskolechefer till ett forum.

Församlingarna driver ett hundra­tal förskolor över hela landet. För några år sedan gjorde kyrkokansliet en kartläggning av dem och då visade det sig bland

annat att cheferna ville mötas nationellt.

Forumet ska ge cheferna möj­ lighet att utbyta efarenheter.

– Vi kommer också att prata om det som rör barnkonventio­ nen och barnrättsfrågor, me­ toden Godly Play och hur vi kan använda kyrkorummet som en pedagogisk resurs, säger Peter Ekman, vid kyrkokansliet i Upp­ sala.

Manifestera i svart mot våld KLÄ DIG i svart på tors­ dag och bär knappen Thursdays in black – En värld utan våld och våld­ täkt. Det uppma­ nar bland andra Sveriges kristna råd som en del i

kampanjen Kyrkornas Globala vecka som startar på söndag.

Thursdays in black startade på 1980-talet av Kyrkornas världsråd och var en stillsam protest mot sexualiserat våld mot kvinnor och våldtäkter – speciellt i krig och konflikt.

Temat för årets Globa­ la vecka som församling­ arna bjuds in till är Helig

fred – tro som fredsskapare.

Sala-Norrby-Möklinta pastorat har under hösten förberett sig för att delta genom att upp­ märksamma FN:s barnkonven­ tion, berättar Annette Gustafs­ son, församlingspedagog, på SKR:s webbplats.

Huvudmän för veckan är Sve­ riges kristna råd och Svenska missionsrådet

Så jobbar diakonerna i Zimbabwe Diakonens identitet i församlingen var utgångspunkten för ett uppföljande seminarium i september för de tio diakoner som vigdes i den Evangelisk Lutherska kyrkan i Zimbabwe (ELCZ) för två år sedan.

ZIMBABWE Diakoner, präster och biskopar mötte tillresta diakoner från Sverige i samtal om hur deras första år har varit. Berättelser från både Sverige och Zimbabwe delades. De vittnade, trots enormt skilda arbetsvillkor, om gemensamma utmaningar i en kyrka som vill leva med Jesus som före­bild.

– Vi känner förväntan och tacksamhet över det privilegium det är att få vara inbjudna att

samtala om diakonatets framtid i en systerkyrka, något som vi själva kanske inte gör så ofta med våra systerkyrkor på ett motsvarande sätt, säger Katarina Olofsgård, stiftsdiakon och Thomas Nordin, stiftsadjunkt, från Uppsala stift.

Här berättar de kort om seminariet i Zimbabwe.

Zimbabwe har en lång diakonal tradition, men har tills för två år sedan saknat vigda diakoner. Det diakonala arbetet har utförts av präster, evangelister, kvinnogruppen och volontärer och inom kyrkans olika institutioner som sjukhus och skolor.

ELCZ verkar i ett land där arbetslösheten är minst 80 procent och runt 15 procent av befolkningen är hiv-positiv. Landet brottas med korruption och mis�Diakonskötsel där utbildningen avkast●● För två år sedan vigdes de första ningen från tio diakonerna till ett permanent diadet mesta konat i den lutherska kyrkan i Zimbabwe, av naturefter en tvåårig utbildning. resurserna ●● Utbildningen planerades och genomfördes tillinte fördesammans med Katharina och Thomas Nordin, dialas rättkon och präst från Uppsala stift. Under utbildningen vist.

KYRKAN I

varvades teoretiska studier med återkommande praktik i olika typer av församlingar. ●● Svenska kyrkan har bidragit ekonomiskt till utbildningen. ●● Uppsala stift har ett vänstiftsavtal med kyrkan i Zimbabwe sedan 1999. Det planeras ett diakoniseminarium i Uppsala stift hösten 2015 dit diakoner från ELCZ har inbjudits och kommer att delta.

BRIDGET

är diakon i Bulawayo, Zimbabwes andra stad.

Hon har i nära samarbete med kontraktsprosten både NDOU

arbetat för att förankra och få en förståelse för vad diakoni är och hur den ska praktiseras.

– Utanför stan finns en sop­ station där 150 familjer lever utan vatten och tak över huvudet. Vi kontaktade borgmästaren för att få hjälp och lyckades få myndigheterna att dra dit rinnande vatten.

Det är uppmuntrande att höra hennes berättelse, att det är möjligt att vara röstbärare och påverka även i ett samhälle som Zimbabwe.

UPENYU SHUMBA arbetar i Zvishavane, en stad i sydöstra delarna av landet.

– En stor utmaning är att ta sig till församlingarna på landsbygden, då tillgången till transport och bensin är ytterst begränsade. Men församlingsborna förstår inte riktigt vad diakoni är och skillnaden mellan präst och diakon. Det hade varit bra med tydligare introduktion från prost eller biskop som hade kunnat förklara min roll i församlingarna.

diakon och filosofie doktor i socialt arbete, är inbjuden som föreläsare på seminariet och lyfter fram fyra delar av den diakonala rollen: motiv, sammanhang, spänningar och hinder, samt institutionellt stöd.

Under de gruppdiskussioner som följer kommer många likheter fram i utmaningarna för svenska och zimbabwiska diakoner. Vad är vårt syfte? Vilka ska vi bry oss om? Vi tjänar alla i samhället, inte bara lutheraner, vil-

STIG LINDE,

Diakonerna Upenyu Shumba, Julianne Sibanda, Bridget Ndou och Mayibongwe Singo.

ket inte är självklart för alla. Det uppstår även spänningar mellan präster och diakoner om vilken roll de har i olika sammanhang.

Hur kan man få präster och diakoner att komplettera varandra bättre? Oavsett vad man tycker om religion är handlingen att hjälpa utsatta något som uppskattas av samhället man verkar i. När ersätter kyrkan staten, vem har uppdraget? I Zimbabwe kanske inte staten skulle klara sig utan kyrkan, men hur är det i Sverige? Det är 14 år sen Svenska kyrkan skildes från staten och mycket av den institutionaliserade synen på kyrkan finns kvar. I Sverige finns ofta rent andliga be-

”DET ÄR JUDARNAS FEL” Antisemitismen växer i Sverige.

Vi behöver bli fler för att motverka detta!

DU BEHÖVS!

Som medlem gör DU skillnad!

ISRAELS VÄNNER www.israelsvan.com 040-94 94 12

Mening med

livet?

hov istället för materiella, men i Zimbabwe är behoven väldigt påtagligt materiella. Var möts dessa två behov?

I Sverige finns det många flyktingar, deras utsatthet liknar den som människor i Zimbabwe upplever. Vikten av att lyfta fram det diakonala arbetet kvarstår i båda kyrkorna. ● BJÖRN WÄNN

informatör i Svenska kyrkan Maria Magdalena församling

EVA BERGLUND

diakon och samordnare för den diakonala verksamheten i Björklinge, Skuttunge och Viksta församlingar

NR 46 2014

KYRKANS TIDNING 9

Nya Folkbibeln 2014

Nya testamentet och Psaltaren mellanformat i två versioner. Storlek 120x180 m.m.

gående tema i hans berättelse. Själv beskrivs han som den lärjunge Jesus älskade.

Art.nr 1103 Ca.pris 179:-

Om allt detta berättar han i sitt evangelium.

Det är också Johannes som återger de kända orden ”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv” (Joh 3:16).

Med dragkedja, konstskinn, svart.

Johannes var också ögonvittne till Jesu död och uppståndelse. Det var en händelse som för alltid förändrade honom och gjorde honom till kärlekens apostel.

Fadern och Sonens nära relation är ett genom-

idag Imesha är glad

Nya testamentet och

Psaltaren

Art.nr 1104 Ca.pris 279:-

Bibeltexten är hämtad från NT 2014, Svenska Folkbibelns nya och reviderade version.

Miniformat, pocket färgomslag 97x147 mm.

Art.nr 1105 Ca.pris 69:3 ex 40;-, 7 ex 33:-, 100 ex 30:Miniformat kommer nov/dec.

för dam- präst och diak

Beställ innan 20 dec 2014

Se över konfirmationskåpor!

Beställ innan 31/1-2011, få 15 % på order över 20 st kåpor!

och skriv premiekod: **clergy** Prästskjortor få på din beställning! (kan ej kombineras med andra rabatter) Diakonskjortor Konfirmandkåpor Dopkläder Kaftaner

10%

9 789186 683511

Svenska Folkbibeln 2014

Tel. 08-741 26 01 www.xpmedia.org

Margit Hjälpa att

förbättra barns

villkor!

arns rättigheter en ligt Barnkonventi onen. dagligen mer än tusen flickor och po jkar samt behöva kläder, böcker, ma nde äldre. t, hjälp till sjukvård etc. nder 50 år - nu vä Diakoner! Just nu! Extra erbjudande på hemsidan! ntar 50 nya år! as bergstrakter Nedan ett axplock från kollektionen. Besök vår hemsida www.markssyatelje.se • Toaletter till fattig a barnfamiljer dien för att se alla våra produkter. Vi kan tillverka hela sortimentet både för • Sjuk - och hälso vård herr & dam i diakonfärger, eftersom vi har design och produktion • Hjälp till självhjäl p onshindrade i egen regi. Nu har vi även fått in ekologiskt linne i grönt!

Marks Syateljé

Välkomna med era beställningar!

r ge en gåva.

66 6

Trikåtoppar och tunikor Piké för präst och diakon!

Beställ innan 20 december 2010, och skriv premiekod:**clergy** - får du 10% på din beställning!

Mellanformat Hård pärm, röd.

Johannes var en av Jesu tolv lärjungar och levde för nästan 2000 år sedan. Under tre års tid var han tillsammans med Jesus. Han lyssnade till hans undervisning, och med egna ögon fick han se de under och tecken som Jesus gjorde.

Nyheter: Nyheter:

kan göras på mail marks.syatelje@s3smart.com för personlig service på telefon 0320-13250.

Marks Syateljé

www.hjalpmargithj

alpa.org

Kolmårdsgatan 602 41Norrköping Norrköping Kolmårdsgatan26 26,• 60241 Kolmårdsgatan tel 011-12 20 77 • mobil 0708-226 166 tel: 011-12 20 77 fax: 011:16 72 90 mob:0708-226 16626, 60241 Norrköping tel: 011-12 20 77 fax: 011:16 72 90 mob:0708-226 www.clergycollection.com www.clergycollection.com www.clergycollection.com

Vill du bli nätVandrare?

Skolkyrkan och Kyrkans Jourtjänst bjuder in till en ny omgång av vår utbildning i nätvandring.

Sex halvdagar med start februari.

Anmälan senast 24 november.

Läs mer på www.svenskakyrkan.se/goteborg/natvandrare Välkommen!

Svenska kyrkan i Göteborg nätvandrar

Sri Lanka och Södra Indien under dryga

Kontakt: gbg.natvandrar@svenskakyrkan.se eller 031-731 61 70

50 år

- nu väntar 50 nya år!

DIN GENERÖSA JULGÅVA GER:

DAGENS MANNA är en kort betraktelse utifrån ett judiskt messiastroende perspektiv skrivet av dr Ketriel Blad. Det är en daglig kommentar utifrån en vers i den kommande sabbatens toratext. Den ger inte bara bibelkunskap utan framför allt är den fostrande och ger praktiskt vägledning för ett liv i gudsfruktan.

• Utbildning för hundratals flickor och pojkar • Hälsovård – toalettprojektet • Center för funktionshindrade • Skydd mot sexuellt utnyttjande av barn

Som bakgrund kan man säga att i alla världens synagogor läser man igenom de 5 Moseböckerna på ett år uppdelat på 54 fyra avsnitt, s k Parashat HaShavua.

Varje avsnitt har ett namn som grundar sig på det första ordet i detta veckoavsnitt.

Läsningen avslutas och börjar på nytt efter Lövhyddohögtiden på hösten.

Det första avsnittet heter Bereshit eftersom det är bibelns första ord.

Du får denna unika undervisning helt GRATIS utan några förpliktelser.

Anmäl dig till denna adress så får du DAGENS MANNA varje dag till din dator: torahru@gmail.com Dagens Manna utges av http://messianictorah.org

Vad kostar medmänsklighet?

ra barns villkor!

Bli månadsgivare/ sponsor vande äldre.

Plusgiro

Hjälpa att förbättra barns villkor!

90 00 26 – 6

enligt Barnkonventionen. nfamiljer n tusen flickor och pojkar samt behövande äldre. , mat, hjälp till sjukvård etc. u väntar 50 nya år!

r

• Toaletter till fattiga barnfamiljer • Sjuk - och hälsovård • Hjälp till självhjälp

Ny bok

Nyskrivna sånger och mycket annat.

Läs mer och beställ direkt från hemsidan

Trygghet för varje boende, en bra arbetsmiljö för personalen och möjlighet för alla att utvecklas. Det är ovärderligt. Men inte gratis.

Vi vill se till att samhällets resurser används på bästa sätt – där de behövs.

g

a. www.hjalpmargithjalpa.org

Billiga bibelböcker

info@tomsing.se 0582-15757 0707-575357

Ett medmänskligare samhälle

10 KYRKANS TIDNING

NR 46 2014

DIA KON I

Diakonen som inte teg Diakonen Marie Larsson kan inte hålla tyst.

Upptäcker hon orättvisor så protesterar hon.

– Jag måste det. Det påbjuder mina vigningslöften.

TEXT: GUDRUN RÅSSJÖ FOTO: COLOURBOX

hus eller sin bil. Här på Gotland innebar det att en del blev tvungna att sälja gamla släktgårdar för att få hjälp. Men det fanns inga lägenheter att flytta in i. I bostadskön fick man stå i tio år.

Några diakoner gjorde ett upprop för att uppmärksamma makthavarna på felen i försäkringssystemet.

Marie Larsson.

MARIE LARSSON blev

rikskänd 2011 då hon blåste i visselpipan för de utförsäkrade. Under flera år hade hon och kollegerna mött förtvivlade människor som blivit utförsäkrade och inte visste hur de skulle försörja sig.

– Redan 2008 vände sig handi­ kapp­ organisationerna till oss.

Deras medlemmar drabbades hårt när skyddssystemet inte fungerade. När man har MS, cancer eller en CP-skada så blir man inte frisk efter sex månader.

– Problemet för många ut­ försäkrade var att de inte kunde få socialbidrag förrän de sålt sitt

»De sa alla ifrån – Mika, Jesaja, Amos – de gapade på den tidens makthavare.

FOTO: LARS RINDESKOG

Hon viftar med en liten skrift. Det är biskopsbrevet Kallad till dia­kon och präst i Svenska kyrkan 2014.

– Här står det svart på vitt. Profetisk diakoni är en av diakonens viktigaste uppgifter. Vi ska stå på den svages sida och vara barmhärtighetens tecken. Då gäller det att förstå vad som händer i samhället, att veta orsak och verkan.

För att kunna arbeta för en strukturell förändring.

Marie Larsson är intresserad av samhällsfrågor. Hon läser allt hon kommer över i ämnet, tidningar,tidskrifter, böcker och bloggar.

– Jag måste hålla mig upp­ daterad, lägga pussel och fundera. Vilka grupper kan drabbas?

Hon liknar sig själv vid profeterna i Gamla testamentet.

– De sa alla ifrån – Mika, Jesaja, Amos – de gapade på den tidens makthavare. De påpekade att änkan skulle ha sin rätt, att den faderslöse skulle bli omhändertagen. I vår tid ligger uppgiften på oss diakoner.

– Socialförsäkringsministern kom till Gotland och informerade sig. Hon ändrade på några saker och det blev lite lättare. Men sedan hände inte mycket. Det var helt sanslöst. Man kan ju inte rå för om man blir sjuk.

Marie Larsson funderade. Hur skulle hon skapa uppmärksamhet för orättvisorna?

– Jag vet att biskoparna inte gärna uttalar sig politiskt. Men tänk om jag kunde få biskops­ mötet att ställa sig bakom ett upprop mot utförsäkringarna.

MARIE LARSSON skrev

en skarp debattartikel i Svensk kyrkotidning.

Hon uppmanade präster och biskopar att göra något för att hjälpa de tiotusentals människor som utförsäkras, och som står utan inkomst efter långvarig sjukdom.

Reaktionen lät inte vänta på sig. Apellen i SKT fick enormt genomslag.

– Tv, radio och tidningar hörde av sig. Det var inte alls vad jag hade tänkt. Jag var inte ute efter att stå i rampljuset. Men jag tror att media reagerade på att en dia­ kon bad biskoparna göra något.

Det upplevdes som kritik mot dem.

MARIE LARSSON fick otrolig respons! Från kolleger först och främst.

–Det var hejarop och mejl. Alla hade ju sett samma problem som jag.

Men mer än så. Marie Larssons artikel hade väckt både Sveriges kristna råd och biskopar. De skrev tillsammans ett brev till regeringen med krav på åtgärder mot

orättfärdiga utförsäkringar.

Alla var dock inte lika nöjda. Marie Larsson fick kritik för att hon lade sig i partipolitiken. Det har hon svårt att förstå.

– Vi jagade ju inte politiker.

Man måste se skillnad på sak och person. Det är vår uppgift att påtala de orättvisor vi ser. Om vi ser att fattigdomen ökar och slår ut hela grupper av människor måste vi säga ifrån.

Marie Larsson tror att det är en utbildningsfråga.

– Vi måste undervisa våra kyrko­politiker om vad diakoni är.

Och det står ju så klart i biskopsbrevet från i våras. Vi ska vara ute i samhället och vara opinionsbärare. har Marie Larsson släppt kampen mot utförsäkringar när hon vet att andra håller i frågan.

– Jag sköter min bit som diakon – med själavård, stödjande samtal och hjälp att söka fonder.

Men hon skulle inte tveka att blåsa i visselpipan när hon upptäcker nya orättvisor.

– Det kan vara vad som helst.

I DAG

NR 46 2014

Allt som gör att människor far illa. Allt som gör att naturen far illa.

– Jag kan inte vara tyst.

Jag är uppfostrad så. Jag har ett rätts­patos som jag ärvt från mina föräldrar.

– När jag ser systemfel så tänker jag: Hur skulle Jesus ha gjort?

Jesus var tvärs emot och otroligt radikal.

Marie Larsson återkommer till sina vigningslöften.

– För mig är de heliga Jag har lovat Gud att göra ett gott jobb.

Men Marie Larsson säger att en visselblåsare måste vara rustad.

– Jag har en stark gudstro och ett jäkla humör. l

KYRKANS TIDNING 11

UPPSATS Kyrkans visselblåsare Erik Lundström

Glimrande Julgåvor … och värmande läsning

Inb. 196 s, rikligt illustr. i färg, större format

Inb. 239 s, rikligt illustr. i färg, större format

Erbjudande 235:-

Erbjudande 250:-

(ord. pris 342:-)

(ord. pris 361:-)

Maria i kult, konst, vision | per beskow

Josef | Om Jesu far i Bibeln och den kristna traditionen

Genom sin rikedom på bakgrundsmaterial ger den här boken djupa inblickar i kristen tro och kult, till glädje för den som intresserar sig för konst, religion och folklore och inte minst för Maria.

En unik bok om Josef med ett överväldigande rikt bildmaterial.

Vem var han egentligen – Jesu far?

Om sann gemenskap

Tidebok

Författaren söker i den kristna traditionen efter levnadssätt som går att förverkliga i dag tvärt emot de kulturella och politiska makter som hotar vår existens.

Danskt band 153 s, erbjudande 185:-

En samling pregnanta texter som noterar och kommenterar början på detta årtusende ur ett kristet perspektiv, med evangeliet som kartbok, gps och tolkningsnyckel.

Danskt band 215 s, erbjudande 210:-

patrik hagman

anders piltz

per stobaeus

Nathan Söderblom och hans tid dietz lange

Denna prisbelönta bok är den första vetenskapliga biografi som skrivits om teologen och kyrkoledaren Nathan Söderblom.

Inb 504 s, erbjudande 297:-

Maria, en livsberättelse åsa hagberg

Maria är inte bara en del av julens evangelium. Att följa hennes livsberättelse blir en väg genom evangeliet och i hennes fotspår tydliggörs den röda tråd som går från högtid till högtid.

Danskt band 170 s, erbjudande 185:-

Dessa böcker och många fler finns i din bokhandel och på www.artos.se

www.artos.se | info@artos.se | 076 779 35 03