NR 49 2014
KYRKANS TIDNING
FRÅN STIFTEN
» Jag levde med en frustration. Folk avtjänade sina straff och gick
sedan ut i samhället med en massa oläkta relationer.
ULRICA FRITZSON
ingår i Försoningsgruppen, en ideell organisation som verkar för försoning genom arbete med så kallad reparativ rättvisa och mot kriminalitet och missbruk.
Satsning på juridiskt stöd i asylfrågor Fira traditionell jul på Stjärnholm Välkommen till Stiftsgården Stjärnholm för att fira jul! Det gemensamma firandet innehåller de viktiga inslagen i en traditionell jul med bön, psalmsång, julbak och pyssel, ringdans, god mat och promenad i eftermiddagssolen. Och fram mot kvällen kommer tomten ... Firandet inleds med lunch den 23 december och avslutas efter lunch den 26 december. Julfirandet är alkoholfritt. Du kan ansöka om bidrag till kostnaderna från Stjärnholms vistelsekassa. Kontakta stiftsgårdschefen. Om du behöver personlig assistent, glöm inte att boka plats även för henne/honom. FÖR MER information och anmälan
kontakta Anna-Lena Alici, telefon 0152-234 87.
BISKOP JOHAN TYRBERGS ADVENTSHÄLSNING. Även på Lunds stifts webbplats.
Från och med nästa år kan församlingarna få juridiskt stöd och råd när det gäller asylärenden. Asylsökande som fått avslag söker sig ofta till kyrkan för att få hjälp att gå vidare. Men personalen har för det mesta inte den juridiska kompetens som behövs för att veta om asylärendena är möjliga eller inte att driva vidare.
Stiftsfullmäktige klubbade i fredags Lunds stifts budget för 2015. En av de nya posterna var att 400 000 kronor ska användas till juridisk rådgivning i asylärenden. Stiftet kommer att sluta ett samarbetsavtal med Nationella rådgivningsbyrån vilket betyder att stiftet får tillgång till kontinuerlig juridisk rådgivning för de församlingar som behöver det. ‒ Att få tillgång till den här nya juridiska tjänsten är väldigt bra, vi behöver det verkligen. Det går i vågor, men bara den här veckan har det till exempel kommit några afghanska familjer till oss. Deras asylansökningar har avslagits men de stannar kvar i hopp om en ny prövning och lever en tuff tillvaro som gömda under tiden, vilket kan pågå i flera år, säger diakon Peter Juhlin. i Mariakyrkan, S:t Johannes församling i Malmö och är en av dem som uppmärksammat behovet att församlingarnas personal bör få stöd för att kunna bemöta och förmedla rätt information till asylsökande som kommer till dem. Tillsammans med sina kollegor har han under-
HAN ARBETAR
Nu ska församlingarna få efterfrågat stöd och viss utbildning i asylfrågor av Nationella rådgivningsbyrån. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/TT
sökt efterfrågan i övriga församlingar bland diakoner och präster i hela Lunds stift. Han står bakom den skrivelse som skickades till stiftsstyrelsen, un- Peter Juhlin. dertecknad av ett hundratal diakoner och präster i stiftet, och som nu ligger till grund för beslutet. ‒ Det är så väldigt frustrerande att inte kunna stödja eftersom vi många gånger inte har lämpliga kompetenser för det. Ibland har personer fått avslag i flera instanser men hänger kvar i landet ändå i hopp om ny prövning. Asylären-
Årets julklapp?
FAKTA
Gratis rådgivning ●● Nationella rådgivningsbyrån är en ideell förening i regi av Amnesty International, Caritas, Rädda Barnen, Sveriges Frikyrkosamråd och Svenska kyrkan och svensk samarbetspartner med UNHCR. Rådgivningsbyrån erbjuder gratis juridisk rådgivning i frågor som rör asyl, familjeåterförening, svenskt medborgarskap och allt övrigt som rör den svenska utlänningslagstiftningen, asylprocessen och internationella konventioner.
den kan vara komplicerade och ibland kan det vara lönt att gå
igenom en process trots att den är avslutad, säger Peter Juhlin. Lunds stift köper tjänsten av Nationella rådgivningsbyrån och kommer att erbjuda församlingarna heldagar med rådgivning och viss utbildning i asylfrågor. Tanken är även att bjuda andra aktörer i de lokala nätverken som arbetar med samma frågor. Eva-Lotta Grantén som är chef för Lunds stifts utvecklingsavdelning är glad att kunna ge denna möjlighet. ‒ Vi ser det som ett viktigt stöd för församlingarna. Så fort avtalet är påskrivet före årsskiftet ska vi bygga upp verksamheten som ska komma hela stiftet till del, säger hon. ANDREA KOLLMANN
Kyrkokör firade 80-årsjubileum
Under många granar borde Växjö stiftskalender för 2014/2015 finnas, nyss har den kommit i sin 105:e årgång. Ett välmatat nummer som inleds med biskopens tillbakablickar på sina snart 34 år på Östrabo och fortsätter med många spännande artiklar och berättelser om att vara Kristi kyrka i skilda sammanhang. I år är kalendern dessutom förnyad: en dvd finns instoppad med tre filmer med anknytning till stiftet.
Två ledare under 80 års sjungande. Det verkar otroligt, men detta gäller för Stenbrohults kyrkokör. Kören grundades 23 november 1934 av den legendariske skolkantorn Gunnar Håkansson och de senaste 34 åren har den letts av organist Mary Chard Petersson. Första söndagen i advent firades körens 80-årsjubileum i gudstjänsten med extra mycket körsång.
hoppets stjärna Star of Hope
Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk insamlingskontroll
Med lång erfarenhet, stort hjärta och kristen värdegrund ger vi barn runtom vår värld utbildning, näringsrik mat och hälsovård. Med din hjälp kan de få en bra start i livet!
Ge utsatta barn en ljusare framtid. Besök starofhope.se och bli fadder idag!
NR 49 2014
KYRKANS TIDNING
SKARA STIFT
CATHARINA SUNDQVIST
Stiftskansliet, Box 173, 532 23 Skara Tel: 0511-262 08 Fax: 0511-262 70 catharina.sundqvist@svenskakyrkan.se
Alla får besök av kyrkan SKARA Under hösten och vintern besöker Ardala församling alla som bor i församlingsområdet. – Vi måste söka nya vägar för att möta människor, det är en spännande uppgift, säger prästen Judith Fagrell till Skaratidningen. Tanken att besöka alla hem i församlingen har funnits i flera år. – Vi gör det för att lära känna de som bor här och se behoven som finns. Vi gör det också för att göra församlingen känd, säger Judith Fagrell. Själva besöken gör ett 20-tal ideella medarbetare i församlingen. De har ungefär 700 dörrar att knacka på i tätorterna och på landsbygden.
Motion om ökat stöd till tiggare STIFTET Allan Emrén, Frimodig kyrka, lämnade en motion vid förra veckans stiftsfullmäktige om stöd till tiggare. Det rör sig framför allt om romer från Rumänien som dykt upp på många platser i stiftet under de senaste åren. Han vill att stiftsstyrelsen utser en grupp som undersöker hur stiftet kan bidra till att hjälpa dem. Kanske genom att ekonomiskt och på andra sätt stödja olika initiativ som tas ute i församlingar.
Vill se upplåtelse utan ersättning STIFTET Annalena Levin, c, vill att egendomsnämnden ser över och uppdaterar policyn för att upplåta mark utan intrångsersättning. Detta för att göra det möjligt vid bredbandsutbyggnad i föreningar där övriga markägare antar ett sådant avtal och ingen kommersiell aktör agerar. I sin motion skriver hon att Svenska kyrkan liksom övriga markägare har stor nytta av framdragning av bredband till prästlönetillgångar, liksom stiftets församlingar och inte minst Svenska kyrkans medlemmar.
stiftsredaktör
FÖR ALLA. Försoningsprogrammet kan tyckas exklusivt för de som avtjänar ett straff inom lagens ramar. Men det visar sig att vem som helst kan använda det. Det är inte bara de som sitter i fängelse eller häkte som behöver ta ansvar och nå försoning.
PRÄSTEN ULRICA FRITZON:
Äkta försoning möjlig Under en helg fick Svenska kyrkans besöksgrupper på fängelserna och häktet i Tidaholm respektive Mariestad lära sig vad försoningsprogrammet och reparativ rättvisa innebär. Ulrica Fritzson ingår i Försoningsgruppen, en ideell organisation som verkar för försoning genom arbete med så kallad reparativ rättvisa och mot kriminalitet och missbruk. Hon kom i kontakt med ett försoningsprogram för åtta år sedan som fängelsepräst i Malmö. – Jag levde med en frustration. Folk avtjänade sina straff och gick sedan ut i samhället med en massa oläkta relationer. De hade Ulrica Fritzson vare sig träffat anhöriga eller brottsoffer, eller tagit ansvar för de skador de orsakat dem. FÖRSONINGSPROGRAMMET
KOMMER
från Sydafrika och är utvecklat av en fängelsepräst som själv varit intern på ett av de tuffaste fängelserna i landet. I 15 år har det funnits och bevisen för att det fungerar är flera. – Man lyckas göra något åt den inre skulden. De som sitter i fängelset och som vill delta i programmet får arbeta med sitt eget
Under helgen om försoning och förlåtelse med prästen Ulrica Fritzson (tv) som ledare fick deltagarna från besöksgrupperna i Mariestad och Tidaholm själva prova på övningar som ingår i försoningsprogrammet. Detta för att även praktiskt få känna på vad det kan innebära. Här agerar Kerstin Gustavsson från Tidaholms besöksgrupp. FOTO: CATHARINA SUNDQVIST
ansvar för det inträffade, får träffa anhöriga, som även kan vara direkta brottsoffer, och processa frågor om skuld, straff och försoning. finns för de som går programmet, utöver viljan att göra något åt sina liv, ta ansvar och försöka hela relationer till familj och brottsoffer. På fängelset i Malmö har för-
INGA MORÖTTER
soningsprogrammet använts i tre år. Ulrica Fritzson hoppas att det ska spridas över hela landet. – Det är det i särklass bästa återfallsförebyggande program man kan tänka sig. Både forskning och erfarenhet talar för det. TRE AV deltagarna under helgen är Christer Andersson och Gertrud Andersson från Mariestad och Kerstin Gustavsson från Ti-
daholm. De är entusiastiska över försoningsprogrammet. – Det är en mäktig och fantastisk process som sätts igång, säger de. Att försoning skulle vara en lätt väg att gå håller de inte med om. – Det är raka puckar med mycket kärlek som gäller. Att bara tycka synd om någon hjälper inte. CATHARINA SUNDQVIST
Nu är klockspelet i Skara domkyrkotorn invigt I lördags invigdes klockspelet med 25 klockor i Skara domkyrka. Många ville vara med på invigningen av klockspelet vars initiativtagare är prästen Erik Långström. – Det känns väldigt skönt att målet är nått och att klockspelet är på plats och börjat användas i kväll, säger Erik Långström där han står utanför domkyrkan och tittar upp mot tornen där klockorna finns. Vid invigningen i kyrkan fick
åhörarna först höra tre psalmer Sedan bjöds ytterligare klockspel utanför kyrkan tillsammans med glögg och pepparkakor. Vid klaviaturet satt domkyrkoorganist Reibjörn Carlshamre, som lite skämtsamt konstaterade att det enda sättet att öva på ett klockspel är publikt, eftersom det låter från klockorna i tornet när han spelar. Idén till klockspelet i Skara fick Erik Långström för ungefär ett år sedan, när klockspelet i Lunds domkyrka invigdes. CATHARINA SUNDQVIST
hoppets stjärna Star of Hope
Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk insamlingskontroll
Initiativtagaren till klockspelet i Skara domkyrka, Erik Långström, lyssnar till klockorna i tornet som invigdes i lördags. Bredvid står Eva Långström som även hon njöt av klockornas klang.
Med lång erfarenhet, stort hjärta och kristen värdegrund ger vi barn runtom vår värld utbildning, näringsrik mat och hälsovård. Med din hjälp kan de få en bra start i livet!
Ge utsatta barn en ljusare framtid. Besök starofhope.se och bli fadder idag!
NR 49 2014
KYRKANS TIDNING
STRÄNGNÄS STIFT Gyllenhjelmsgatan 2, 645 22 Strängnäs Tel: 0152-234 00 Fax: 0152-234 56 miriam.arreback@svenskakyrkan.se
MIRIAM ARREBÄCK stiftsredaktör
BISKOPSVAL. Nu börjar almanackan för 2015 fyllas med aktiviteter. Därför vill jag redan nu uppmana dig att reservera lördagen den 28 februari. Då blir det utfrågning av dem som är biskopskandidater. Kom till Eskilstuna Stadshotellet Elite och lyssna live.
DIAKONERNAS FRÅGOR I FOKUS
KALENDARIUM
En god kraft i samhället EU-migranter, härbärgen, asylärenden – flera av de frågor diakonerna arbetar med har varit uppmärksammade i media under året. Diakonerna på Strängnäs stift ser fler utmaningar för 2015.
Under året har många församlingar i vårt stift diskuterat vad diakoni innebär. Biskop Hans-Erik Nordin initierade samtalen genom att utse diakoni till årets fråga i det brev han skickade till församlingarna Se människan. Som en följd av det var diakoni också tema när vi samlades till stiftsfest i september under tema ”Hållbar omtanke”. BIRGITTA LOUNELA, stiftsdiakon med ansvar för utveckling och stöd till församlingarnas diakonala uppdrag, märker att det behövs en nyorientering av församlingarnas självbild. – Vi behöver bli bekväma med fler uttryckssätt för diakoni och hur vi kan bidra till ett gott samhälle, säger Birgitta Lounela. – Under ett antal år har vi ”förkyrkligat” diakonin. Nu är det dags att se hur vi kan vara en av många goda krafter i samhället. Det kan till exempel gälla flyktingmottagning. Och samtidigt är vi inte vilken organisation som helst – hur vill vi uttrycka att Gud önskar gott för varje människa? Tidigare i höst mötte ärkebiskop Antje Jackelén Migrationsverkets generaldirektör Anders
– Äldre dövblinda riskerar att bli isolerade. De som jobbat med väntjänst har inte bara besökt dem utan också sett till att de fått hjälp att besöka kyrkan och träffa andra, säger Pernilla Folebo.
I Strängnäs stift arbetar stiftsdiakonerna Helena Puula Niemonen, Birgitta Lounela, Pernilla Folebo och Maria Holmgren (och Anders Burman, som saknas på bilden) med att identifiera församlingarnas behov av stöd och fortbildning för att klara det diakonala uppdraget.
FOTO: MIRIAM ARREBÄCK
Danielsson för ett sonderande samtal om Svenska kyrkans möjlighet att bidra till fler asylboenden. Maria Holmgren, stiftsdiakon med ansvar för rekrytering och fortbildning av diakoner, vill att kyrkan generellt bör söka samverkan i diakonala frågor även på lokal och regional nivå. – VI behöver en dialog mellan kyrkorna, men även med övriga aktörer både i civilsamhället och det offentliga. – Det är ofta som det ekumeniska samarbetet uppstår på det diakonala området, det är bra. Vi blir starkare när vi jobbar tillsammans, säger Maria Holmgren. Hon ser unga vuxna som står
utanför arbetsmarknaden som en grupp som kyrkan skulle kunna fokusera på, genom att erbjuda praktik och arbetsträning. – Vi kan erbjuda gemenskap, att man blir sedd, efterfrågad och har en uppgift. Många står utan det – och det är förödande. Men det här gör man inte på en höft, vi måste rusta oss för det, säger Maria Holmgren. BEHOVEN ÄR många och vitt skilda. Pernilla Folebo, stiftsdiakon med inriktning på teckenspråkigt arbete, är bekymrad över att Svenska kyrkan och Örebro kommun inte förlängt projektanställningarna för två personer som jobbat med väntjänst.
Fira traditionell jul på Stjärnholm Välkommen till Stiftsgården Stjärnholm för att fira jul! Det gemensamma firandet innehåller de viktiga inslagen i en traditionell jul med bön, psalmsång, julbak och pyssel, ringdans, god mat och promenad i eftermiddagssolen. Och fram mot kvällen kommer tomten ...
lunch den 26 december. Julfirandet är alkoholfritt. Du kan ansöka om bidrag till kostnaderna från Stjärnholms vistelsekassa. Kontakta stiftsgårdschefen. Om du behöver personlig assistent, glöm inte att boka plats även för henne/honom.
Firandet inleds med lunch den 23 december och avslutas efter
kontakta Anna-Lena Alici, telefon 0152-234 87.
DET DIAKONALA uppdraget inom teckenspråksarbetet är också under förändring. I dag opereras alltfler döva i unga år och därmed ökar på sikt istället antalet hörselskadade. – Dem har vi svårare att hitta och vi behöver lära oss mer om deras behov av stöd. Det är lätt att uppleva alla skilda behov som övermäktiga. Helena Puula Niemonen, stiftsdiakon med särskilt ansvar för internationella frågor, har kontakt med många församlingar som gör insatser med och för flyktingar. Några av dem är med i ett nätverk som samlats på stiftet ett par gånger. – Flyktingarbetet är en utmaning som inte kommer att försvinna under överskådlig tid. Vi planerar fortbildningar utifrån de här aktuella behoven, säger Helena Puula Niemonen. Hon tycker att vi har mycket att lära av våra vänstift när det gäller att möta de många behoven trots begränsade ekonomiska förutsättningar. – Vi fastnar lätt i tanken på att vi i framtiden inte kommer att ha så mycket pengar, men det går att göra mycket ändå. Men vi kanske behöver tänka på ett nytt sätt.
MIRIAM ARREBÄCK
Sänd uppgifter till: elisabeth. sundstrom@svenskakyrkan.se
FREDAG 5/12 Luciahögtid med elever från Strängnäs skolor, Domkyrkans Änglakör och Ungdomskör. I Strängnäs domkyrka kl 18. LÖRDAG 6/12 Konsert med Östersjöns Pärlor och Haningekören i Sorunda kyrka kl 16. Lucia i Tuna församlingshem, Kiladalen, kl 14 och i Bergshammars församlingshem, Kiladalen, kl 16. ”Disneyjul – från oss alla till er alla”. Disneysånger kring juletid – en alldeles underbar kväll med Katarina Pilotti och Ulf Wiger samt Stjärnkören. I Lillkyrka kyrka, Glanshammar, kl 15. Adam – mansgrupp, om livet, vardagen och mansrollen. Frukost i Säby församlingshem, Salem, kl 9. SÖNDAG 7/12 Kauneimmat joululaulut/De vackraste julsångerna. Med barnkören Satakielit från Eskilstuna och mycket allsång. I Strängnäs domkyrka kl 18. Adventsmusik: Gaudete. Med Kyrkokören, Elisabet Anderberg, Åsa Karlberg och Marie Nilsson. I Salems kyrka kl 18. Familjemässa och Lucia i Kila kyrka, Kiladalen, kl 10, och familjegudstjänst och Lucia i Lunda kyrka, Kiladalen, kl 16. Orgelkonsert med Sven Ivarson. I Fors kyrka, Eskilstuna, kl 17. ONSDAG 10/12 Julkonsert med Fors Cantores och Stockholms saxofonkvartett. I Fors kyrka, Eskilstuna, kl 19. Luciatåg i Öja kyrka, Västra Rekarne kl 18. TORSDAG 11/12 Luciakonsert med körning av Strängnäs Lucia. Med Tillfällenas kör, Domkyrkans ungdomskör och Kulturskolans orkester. I Strängnäs domkyrka kl 19. ”Själens omedelbara språk”. Torsdagsträff med Mats Ershammar som speglar stycken ur Psaltarens tidlösa lyrik. I Säby församlingshem, Salem, kl 11. Sopplunch 50 kr. Luciakonsert med Gamla stadens musikklasser. I Fors kyrka, Eskilstuna, kl 18 och 19.30.
FÖR MER information och anmälan
hoppets stjärna Star of Hope
Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk insamlingskontroll
Med lång erfarenhet, stort hjärta och kristen värdegrund ger vi barn runtom vår värld utbildning, näringsrik mat och hälsovård. Med din hjälp kan de få en bra start i livet!
Ge utsatta barn en ljusare framtid. Besök starofhope.se och bli fadder idag!
NR 49 2014
KYRKANS TIDNING
VÄSTERÅS STIFT
Västra kyrkogatan 9, 722 15 Västerås Mobil: 070-520 03 85 pelle.soderback@svenskakyrkan.se
PELLE SÖDERBÄCK stiftsredaktör
VISION. När Malin Persson och Kalle Bengtz beskriver hur församlingar i vänstiftet i Moçambique har starka, ideella, drivande grupper i alla åldrar så är det något av en vision för oss. Kyrkan och hennes liv är långt mycket mer än det som produceras av anställd personal. Hur når vi dit i Västerås stift?
KALLE OCH MALIN, VOLONTÄRER I MOÇAMBIQUE
Starka ideella grupper gör kyrkan levande Under fyra månader lever Kalle Bengtz, präst, och Malin Persson, prästkandidat, i Lebombostiftet i Moçambique. De är utsända som volontärer av Västerås stift. – I första hand handlar vår tid här om att skapa och upprätthålla relationen mellan våra stift, att gestalta den världsvida kyrkan. En stark vänskap som startade redan på 80-talet, säger Kalle. Det är en spännande tid just nu. Stiftet har fått en ny biskop, Carlos Matsinhe, som efterträder biskop Dinis Sengulane efter 38 år som biskop. Flera präster och andra kyrkoarbetare kommer att gå i pension och Kalle och Malin har bland annat blivit ombedda att undervisa de fem blivande prästerna som finns på prästseminariet i Maputo. Att Malin finns här som teologistudent och kvinna ser de båda som en viktig mission. – Det är så värdefullt att få bo nära präststudenterna. De kommer ofta och gärna till vår lägenhet, det var lätt att bli vänner och vi har utvecklat ett ömsesidigt lärande oss emellan, säger Malin. Det känns viktigt att studenterna ser och förstår att i Sverige är både män och kvinnor präster. Vi är många som hoppas på att fler ska vilja utbilda sig och att det blir en öppenhet för att både män och kvinnor ska få finnas i ämbetet här i Lebombostiftet. Kalle undervisar studenterna i engelska, kyrkohistoria, dogmatik och religionshistoria. De har även besökt ungdomsgrupper, ibland tillsammans med någon av präststudenterna. Det märks att människorna här kan sin bibel och bönen är självklar i alla sammanhang. – När vi är här är vi förstås intresserade att se vad som är prästens uppgift i anglikanska kyrkan just här. En del präster beskriver sin tjänst som ”altarpräster”, det vill säga att i första hand fira gudstjänst. Det råder stor präst-
FAKTA
Vänstift och unga
Malin Persson och Kalle Bengtz tillsammans med fyra studenter på prästseminariet, fr v Zacarias José, Albino Armando, Gabriel Joao och Tomás Banze. FOTO: PAULO CHEMANE
brist i stiftet och många präster ansvarar för flera församlingar. Under den stora familjefestivalen i Maciene i oktober fick vi chansen att träffa många präster från stiftets alla hörn, bland annat en ung man som ansvarar för 32 församlingar i den norra delen av stiftet. Han åker motorcykel mellan församlingarna där han tjänstgör. Vissa sträckor är farliga
och han måste vara uppmärksam på de vilda djuren som finns efter vägarna. Vilken hjälte! – Något som imponerat på oss är de självstyrande ideella grupper som finns i församlingarna, säger Malin. Här finns ungdomsgrupper, körer, mans- och kvinnogrupper som har ett eget driv, berättar om och lever sin tro. Det gör kyrkan stabil, levan-
MALIN OCH
Malin Persson undervisar på seminariet i Maputo. En undervisningsmiljö som saknar det mesta av böcker och annan pedagogisk utrustning. FOTO: PRIVAT
hoppets stjärna Star of Hope
Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk insamlingskontroll
de och tillgänglig. Idén med starka, självdrivande, ideella grupper är något som vi vill ta till vara på och arbeta mer med på hemmaplan. Vi tror dock att man inte kan kopiera idéer rakt av, utan att allt måste anpassas till den lokala kulturella kontexten och traditionen. SAMTIDIGT SOM Kalle
och Malin får se annorlunda kulturella inslag och ett levande gudstjänstliv betonar de sin stolthet över Svenska kyrkan och den kyrkliga tradition som finns hemma i Sverige. De ser fram emot att komma hem i januari och fira gudstjänst i hemmakyrkan. Just nu bor de under enkla levnadsförhållanden i en tvårumslägenhet på stiftskansliet i Maputo. De berättar att det ofta saknas vatten i kranarna. Varmvatten har de aldrig. Maten lagas på två kokplattor eller över öppen eld i präststudenternas eget utomhuskök. I området där de bor le-
●● Västerås stifts kontakter med Moçambique inleddes på 1980-talet och ett första vänstiftsavtal med Lebombostiftet skrevs 1997. Ursprunget till vänskapen är ungdomsutbyten och när Carlos Matsinhe valdes till ny biskop i Lebombo markerade han tydligt att så ska det vara också i framtiden. Unga människors möjlighet att möta varandra är basen för vänstiftsrelationen. ●● Malin Persson och Kalle Bengtz är den tredje omgången volontärer som reser till Moçambique för att arbeta i vänstiftet med ekonomisk finansiering från SIDA. Anton Henning från Arboga är på samma sätt volontär i vänstiftet i Karagwe, Tanzania. Under hösten har ytterligare två ungdomar från Västerås stift, Viktor Backlund och Johanna Karlsson, varit ute i olika systerkyrkor i utbytesprogrammet ”Ung i den världsvida kyrkan”. ●● Vill du komma i kontakt med någon av dessa utsända, eller vill du veta mer om utbyteseller volontärprogrammen, kontakta stiftsadjunkt Lisa Fröberg.
ver flera människor i extrem fattigdom. Samtidigt som Moçambique är ett av världens absolut fattigaste länder finns en stark ekonomisk tillväxt och förhoppnings kommer den ökade rikedomen att nå fler än bara samhällets toppskikt. HÄR ÄR verkligen kyrkan en aktör för välfärd och en bas för många projekt, bland annat HIV-projekt, byggande av skolor och arbete mot malaria. Fattigdomen ligger på ett mer materiellt plan här än hemma i Sverige, där fattigdom kan se ut på ett annat sätt. Vi arbetar på olika sätt mot samma mål i Jesu fotspår.
KRISTINA GÖRANZON Utsänd medarbetare för kyrkorelationer i Svenska kyrkan
Med lång erfarenhet, stort hjärta och kristen värdegrund ger vi barn runtom vår värld utbildning, näringsrik mat och hälsovård. Med din hjälp kan de få en bra start i livet!
Ge utsatta barn en ljusare framtid. Besök starofhope.se och bli fadder idag!
NR 49 2014
KYRKANS TIDNING
VÄXJÖ STIFT
LARSERIK TOBIASSON
Box 527, 351 06 Växjö Besöksadress: Östraboliden Tel: 070-531 12 78 larserik.tobiasson@svenskakyrkan.se
UNDERSKOTT. Suck, va tråkigt det är med alla underskott. Direkt efter stiftsfullmäktige for jag till församlingsrådet i min hemort. Samma visa där. Man vill mycket, och olika. Delarna stretar åt olika håll och utgifterna är högre än intäkterna. Man kan undra, varför alla visioner måste kosta pengar?
stiftsredaktör
RAPPORT FRÅN STIFTSFULLMÄKTIGE
Tallnäs – satsa eller lägga ned? Stiftsgården Tallnäs vara eller icke-vara blev inte oväntat den fråga som tog mest tid när stiftsfullmäktige samlades förra onsdagen. Visserligen avslogs motionen om avveckling, men stiftsstyrelsen fick i uppdrag att ta fram förslag om vad som bör göras.
Detta fullmäktige var det sista för biskop Jan-Olof Johansson, och i sin utblick över tillståndet i stiftet gratulerade han till en budget i balans. Men pekade också på det gap som redan om några år förväntas mellan inkomster och utgifter. det premiär för en ny punkt i dagordningen: ledamöternas frågestund. Tanken är att mötena ska livas upp, när varje röstberättigad kan ställa sina frågor till ledande politiker i styrelser och nämnder. Marita Bengtsson (mp) var snabbast och ville ventilera vad som kan göras för flyktingar och tiggare. Därefter handlade det om växjöcentrering, missnöje med en sammanslagning, mission, utköp av anställda i kyrkan och röjningen vid en gammal kyrkoruin. Stort och smått, således. Där stiftsstyrelsens 1:e vice ordförande Anton V Härder (s) hade att besvara de flesta. Därefter var det dags för be-
DÄREFTER VAR
fram ett förslag på hur det ska bli, för även om man inte formellt kan besluta om nedläggning kan man dra in stödet. Vid stiftsfullmäktige 27 maj 2015 kommer frågan att finnas med i budgetdebatten. För det är som vanligt pengar det handlar om. Nu är det några år med budget i balans, men redan 2017 räknar man med minus på 1,7 miljoner om inget görs. – Ska vi ha Tallnäs kvar så ska vi satsa, sa Anton V Härder. Men ska vi då prioritera bort annat eller ta av vårt kapital?
Trots sin lojalitet med Tallnäs uttryckte Bella Aune sin tvekan om behovet att ha den kvar.
Kenneth Åberg vill se en nysatsning på Tallnäs stiftsgård.
slutsärenden. Solceller var ett, där beslöts att det ska utredas om solceller kan placeras på taken till kyrkans byggnader. SEN VAR det dags för Tallnäs. Bruno Edgarsson (c) hade lämnat in en egen motion om avveckling under 2015. – Jag blir väl betecknad som en buffel, sa han när han pläderade för sin åsikt. Jag vet att detta är en känslig fråga. Men det är inte av illvilja, jag vill inte ha ett Kastlösa till. Han hänvisade till minskat nyttjande på grund av ändrade
slag, på grund av att det formellt endast är Stiftelsen Tallnäs stiftsgård som kan ta ett sådant beslutet. Samtidigt fanns en ansökan från Tallnäs om bidrag för renovering av sporthallen, som också avslogs. Men debatt för och emot blev det. – Kyrkans gårdar är en tillgång, sa Kenneth Åberg (s). Vi behöver kunna möta sökande människor på andra platser än i kyrkan. Stiftet behöver en vision, inte gå på defensiven.
EFTER DEBATTEN om Tallnäs beviljades S:t Sigfrids folkhögskola ett utökat lånelöfte, från tre till sju miljoner på grund av stora ombyggnader. Vidare antogs budget för 2015 samt planen för 2016-17. Kyrkoavgiften fastställdes till 5 öre per skattekrona. Utdelningen från prästlönetillgångarna blir 270 kr per andel. I övrigt presenterades så många siffror att skribenten blev alldeles yr i mössan. Men budskapet gick ändå hem, och jag citerar ur budgeten: ”En effektiv kostnadsplanering är fortsatt nödvändig. En volymminskning kommer att krävas då kyrkointänkterna över tid inte täcker årliga kostnadsökningar och löneökningar.”
lång debatt beslöts att uppdra åt stiftsstyrelsen att ta
LARSERIK TOBIASSON
Ordföranden Bruno Edgarsson tackade för åren och hälsade biskop Jan-Olof välkommen tillbaka, som åhörare. Detta var hans sista sammanträde med stiftsfullmäktige.
vanor bland konfirmander och i diakonal verksamhet. Och de utredningar som redan gjorts har visat på minskat behov. ”Växjö stift måste koncentrera och rationalisera sin verksamhet när det gäller både kursverksamhet, utbildning och andlig ledning” skrev han i motionen. – VI som fullmäktige måste bestämma oss, att tugga frågan år efter år leder till slut till sotdöden, sa Bruno Edgarsson. Vill vi har Tallnäs kvar måste vi skjuta till pengar. Nu blev det avslag på hans för-
Kyrkokör firade 80-årsjubileum
EFTER EN
Årets julklapp?
Under många granar borde Växjö stiftskalender för 2014/2015 finnas, nyss har den kommit i sin 105:e årgång. Ett välmatat nummer som inleds med biskopens tillbakablickar på sina snart 34 år på Östrabo och fortsätter med många spännande artiklar och berättelser om att vara Kristi kyrka i skilda sammanhang. I år är kalendern dessutom förnyad: en dvd finns instoppad med tre filmer med anknytning till stiftet.
Två ledare under 80 års sjungande. Det verkar otroligt, men detta gäller för Stenbrohults kyrkokör. Kören grundades 23 november 1934 av den legendariske skolkantorn Gunnar Håkansson och de senaste 34 åren har den letts av organist Mary Chard Petersson. Första söndagen i advent firades körens 80-årsjubileum i gudstjänsten med extra mycket körsång.
hoppets stjärna Star of Hope
Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk insamlingskontroll
Med lång erfarenhet, stort hjärta och kristen värdegrund ger vi barn runtom vår värld utbildning, näringsrik mat och hälsovård. Med din hjälp kan de få en bra start i livet!
Ge utsatta barn en ljusare framtid. Besök starofhope.se och bli fadder idag!
NR 49 2014
KYRKANS TIDNING
LUNDS STIFT
Stiftskansliet, Box 32, 221 00 Lund Tel: 046-15 55 00 E-POST: andrea. kollmann@svenskakyrkan.se
ANDREA KOLLMANN
vik stiftsredaktör
JULLYSSNING. Flera budgetnyheter klubbades i veckan. Läs mer på veckans sida. Nu när julen klampar in, traskar eller braskar så ta dig tid att lyssna till biskop Johans adventshälsning. På Lunds stifts webbsida hittar du också biskopens bästa julsånger på en Spotifylista. Inget dumt sätt att inleda adventsveckorna.
Satsning på juridiskt stöd i asylfrågor
HALLÅ DÄR…
... Anna Gustafsson, församlingspedagog i Skanör-Falsterbo församling som går en fördjupningskurs om Luther.
”Var stolt över historien” – Varför ska man veta mer om Luther?
‒ Det är viktigt för oss som jobbar i kyrkan att känna till vår historia, att återerövra den och vara stolta. Luther var en renässansmänniska. Vi är en luthersk-evangelisk kyrka och då bör man veta vad den består av, vilket vi inte alltid fullt ut gör. Vi har viss baskunskap men här kan vi ta oss tid till att förstå vad lutherskt evangelium står för när vi ska bygga framtid. Jag är mycket glad att stiftet anordnar utbildningen.
Vad är nytt för dig?
‒ Jag kan en del eftersom jag skrivit en uppsats om kvinnorna kring Luther. Däremot har jag inte gjort djupdykningar i Luthers förhållande till Psaltaren och belysning av luthersk teologi och katekesen. En del kunskaper behöver fräschas upp och vi som kyrkoarbetare behöver fundera om och om igen över begrepp som synd, ett idag skambelagt ord.
Hur går du vidare med din nya kunskap?
‒ Jag och min kollega Carina Samuelson startar en Luthercirkel hösten 2015 för församlingsborna i studiecirkelform. Förhoppningsvis ska vi också kunna genomföra en resa till Wittenberg med Luthercirkeln. ANDREA KOLLMANN
BISKOP JOHAN TYRBERGS ADVENTSHÄLSNING. Även på Lunds stifts webbplats.
Från och med nästa år kan församlingarna få juridiskt stöd och råd när det gäller asylärenden. Asylsökande som fått avslag söker sig ofta till kyrkan för att få hjälp att gå vidare. Men personalen har för det mesta inte den juridiska kompetens som behövs för att veta om asylärendena är möjliga eller inte att driva vidare.
Stiftsfullmäktige klubbade i fredags Lunds stifts budget för 2015. En av de nya posterna var att 400 000 kronor ska användas till juridisk rådgivning i asylärenden. Stiftet kommer att sluta ett samarbetsavtal med Nationella rådgivningsbyrån vilket betyder att stiftet får tillgång till kontinuerlig juridisk rådgivning för de församlingar som behöver det. ‒ Att få tillgång till den här nya juridiska tjänsten är väldigt bra, vi behöver det verkligen. Det går i vågor, men bara den här veckan har det till exempel kommit några afghanska familjer till oss. Deras asylansökningar har avslagits men de stannar kvar i hopp om en ny prövning och lever en tuff tillvaro som gömda under tiden, vilket kan pågå i flera år, säger diakon Peter Juhlin. i Mariakyrkan, S:t Johannes församling i Malmö och är en av dem som uppmärksammat behovet att församlingarnas personal bör få stöd för att kunna bemöta och förmedla rätt information till asylsökande som kommer till dem. Tillsammans med sina kollegor har han under-
HAN ARBETAR
Nu ska församlingarna få efterfrågat stöd och viss utbildning i asylfrågor av Nationella rådgivningsbyrån. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/TT
sökt efterfrågan i övriga församlingar bland diakoner och präster i hela Lunds stift. Han står bakom den skrivelse som skickades till stiftsPeter Juhlin. styrelsen, undertecknad av ett hundratal diakoner och präster i stiftet, och som nu ligger till grund för beslutet. ‒ Det är så väldigt frustrerande att inte kunna stödja eftersom vi många gånger inte har lämpliga kompetenser för det. Ibland har personer fått avslag i flera instanser men hänger kvar i landet ändå i hopp om ny prövning. Asylären-
FAKTA
Gratis rådgivning ●● Nationella rådgivningsbyrån är en ideell förening i regi av Amnesty International, Caritas, Rädda Barnen, Sveriges Frikyrkosamråd och Svenska kyrkan och svensk samarbetspartner med UNHCR. Rådgivningsbyrån erbjuder gratis juridisk rådgivning i frågor som rör asyl, familjeåterförening, svenskt medborgarskap och allt övrigt som rör den svenska utlänningslagstiftningen, asylprocessen och internationella konventioner.
den kan vara komplicerade och ibland kan det vara lönt att gå
Lunds stifts budget klubbad När stiftsfullmäktige klubbade Lunds budget för 2015 fanns fler nyheter.
Förutom anslag till den juridiska rådgivningen har stiftet även inrättat en ny tjänst som stiftskonsulent för stöd till Svenska kyrkans unga. Nytt för nästa år är också stöd till lägerverksamhet för socialt och ekonomiskt utsat-
ta barn och familjer. Lägret kommer att anordnas för andra gången av stiftsgården Åkersberg. Reformationen uppmärksammas år 2017 och medel avsätts för planering. Det satsas på IT-stöd för hållbar resursanvändning och stiftelsen Lunds stiftsgård får ökat anslag för att renovera byggnader. Prioriterade områden även under nästa år är insatser i stiftets
hoppets stjärna Star of Hope
Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk insamlingskontroll
större städer där medlemsantalet minskar mest. En särskild satsning görs med ett medarbetarmöte i september. arbetar ständigt med kvalitetsutveckling. Ett led i det är det som kallas Gemensamt administrativt stöd. Under 2015 erbjuder stiftet stöd till samtliga församlingar som ansluter sig till det.
LUNDS STIFT
igenom en process trots att den är avslutad, säger Peter Juhlin. Lunds stift köper tjänsten av Nationella rådgivningsbyrån och kommer att erbjuda församlingarna heldagar med rådgivning och viss utbildning i asylfrågor. Tanken är även att bjuda andra aktörer i de lokala nätverken som arbetar med samma frågor. Eva-Lotta Grantén som är chef för Lunds stifts utvecklingsavdelning är glad att kunna ge denna möjlighet. ‒ Vi ser det som ett viktigt stöd för församlingarna. Så fort avtalet är påskrivet före årsskiftet ska vi bygga upp verksamheten som ska komma hela stiftet till del, säger hon. ANDREA KOLLMANN
Ledarskapsutveckling är fortsatt prioriterat och man har i år även påbörjat en satsning på unga med uppdrag i församlingarna. Samtliga ledamöter bestämde sig för att stiftsstyrelsen kan ge ett extra stöd till församlingar som har hamnat i plötslig nöd med anledning av den senaste tidens folkförflyttningar. MARCEL SALINDER
Med lång erfarenhet, stort hjärta och kristen värdegrund ger vi barn runtom vår värld utbildning, näringsrik mat och hälsovård. Med din hjälp kan de få en bra start i livet!
Ge utsatta barn en ljusare framtid. Besök starofhope.se och bli fadder idag!