NR 50 2014
KYRKANS TIDNING
FRÅN STIFTEN HALLÅ DÄR…
…Per Frostensson kyrkoherde i Kivik som leder julbön sedan tio år tillbaka på Celtic Bar i Tomelilla.
Bön på puben inleder julen Julbön på pub, hur kommer det sig?
– Det var ägaren som hörde av sig för tio år sedan och önskade det. Han är Celtic-fan och hade grävt i klubbens rötter. Det visade sig att det var en präst som bildat klubben och att religionen alltid funnits med genom klubbens historia. Celtic har tillsammans med den lokala kyrkan också tagit hand om ungdomar på glid. De andan ville han på något sätt skulle hänga med till Celtic Bar i Tomelilla också. Först kontaktade han den katolske munken på nuvarande Helige Benedictus kloster och sedan blev även vi involverade.
Hur gör ni julbön i barmiljö?
– Det är ganska enkelt. Jag läser hela julevangeliet, sedan håller jag en predikan och till sist ber vi en tyst julbön. Vi sjunger tre psalmer tillsammans a capella: Nu tändas tusen juleljus, Stilla natt och en till som skiftar från år till år.
Vilka är reaktionerna?
– Det är alltid fullsatt och många säger att det är det här som inleder julen, att detta vill de inte missa. Julbönen på Celtic Bar är kanske enda gången de får höra evangeliet. Och folk sjunger som sjutton. Det är rätt blandat men många är ganska unga.
Möter du någon skepsis?
– Ibland. Men jag brukar säga att de centrala julhändelserna skedde i vardagslivet och inte i en kyrka. Att hålla julbön på puben är faktiskt inspirerande. Det visar att så här kan man också vara kyrka.
När är julbönen?
– Den 22 december kl 19.30 ANDREA KOLLMANN
»Varje människa bär en hemlängtan i sitt hjärta.
Det kommer sig av att vi är skapade av Gud
FREDRIK MODÉUS
nyvald biskop i Växjö stift som efter 30 år i Lund nu flyttar hem till Småland
Julbordet är dukat Har du plockat fram din julkyrka ännu? Eller vet du inte vad det är?
Just nu pågår en utställning i S:t Knuts kyrka på Linero i Lund om julkyrkans historia. Julkyrkor från olika decennier och av olika material har samlats in från hela stiftet. Så vad är en julkyrka? Det är en modell av kyrka, gärna med verklig förlaga som man plockar fram till julen och placerar i ett jullandskap med mossa och figurer. Inte sällan är kyrkan upplyst inifrån och har i vissa fall en vridnyckel som när den dras upp spelar Stilla natt. Du kanske har en hemma eller minns mormor och morfars? JULKYRKOR HÄNGER ihop med julkrubbor. Under senare delen av 1800-talet började julkrubban bli vanlig i svenska hem. Då benämndes de ofta julbord och bestod av två delar: en med krubban på grön mossa och en del i vinterlandskap med kyrka på bomull. – Då kanske man mer kunde tala om jullandskap. De kunde bli stora, i vissa prästgårdar talas om flera meter långa bord. Det var först i mitten på 1900-talet som julkrubbor och julkyrkor fick varsitt bord, berättar Bengt Arvidsson som grävt djupt i julkyrkans historia. Han är teologie doktor och mitt uppe i att skriva en bok i ämnet som kommer ut nästa år. Tillsammans har Bengt Arvidsson, Lisbeth Malmström, Birgitta Persson och Inger Andersson – alla från församlingen – samlat in och anordnat utställningen som nu kan ses i kyrksalen. – Julkyrkan hade sin höjdpunkt runt andra världskriget. Då var det riktigt stort. Röda kor-
Julkyrkan finns i mängder av modeller och material. Vanligt är trä och plywood men skolbarn har gjort av mjölkförpackningar och utställningen visar även en pepparkakskyrka.
set sålde till exempel långt över 10 000 exemplar till förmån för finska krigsinvalider, berättar Bengt. Utställningen visar att traditionen lever kvar men försäljningen är i dag på sparlåga. Senast förra året kunde man köpa en byggsats på Panduro men i år
Låt fler få fylla fem
Drygt 13000 kronor till Svenska kyrkans julkampanj. Det blev resultatet av julförsäljningen i Källmoragården i Surahammar. En av många engagerade församlingar.
Med van hand auktionerade förre diakonen Sven Lundstedt ut allt från virkade dukar och äppelmos till pepparkakshus och fågelholkar. Det mesta till rejäla överpriser och med hela vinsten till jul-
kampanjen. Störst aktivitet rådde runt den hemkokade marmelad som enligt rykten i publiken var lite spetsad, dock enbart för smakens skull.
INTE BARA i Sura, i hela stiftet råder
hög aktivitet runt julkampanjen. Allt för att bidra till att målet nås. 34 miljoner kronor ska samlas in i hela landet fram till Trettondedag jul och bidra till att fler barn får fylla fem år.
hoppets stjärna Star of Hope
Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk insamlingskontroll
ligger nog Blocket bättre till om man vill köpa en traditionell julkyrka. Utställningen i S:t Knuts kyrka pågår till och med den 18 december. Se vilka dagar och tider som gäller på Lunds östra stadsförsamlings hemsida. ANDREA KOLLMANN
Årets kampanjtema bygger på det faktum att varje år dör nästan sju miljoner barn under fem år för att de inte får tillräckligt med näringsrik mat, rent vatten, vaccinationer eller sjukvård. En viktig del av arbetet för Svenska kyrkans del är projekt i Etiopien, Sydafrika och Swaziland där mammor som lever i utsatta situationer får stöd av så kallade mentormammor. Läs mer om julkampanjen på Västerås stifts hemsida.
Julauktion i Surahammar
FOTO: PELLE SÖDERBÄCK
Med lång erfarenhet, stort hjärta och kristen värdegrund ger vi barn runtom vår värld utbildning, näringsrik mat och hälsovård. Med din hjälp kan de få en bra start i livet!
Ge utsatta barn en ljusare framtid. Besök starofhope.se och bli fadder idag!
NR 50 2014
KYRKANS TIDNING
SKARA STIFT
CATHARINA SUNDQVIST
Stiftskansliet, Box 173, 532 23 Skara Tel: 0511-262 08 Fax: 0511-262 70 catharina.sundqvist@svenskakyrkan.se
Jul i gemenskap runt om i stiftet STIFTET Julafton i gemenskap firas på flera ställen runt om i stiftet. Svenska kyrkan i Mariestad bjuder in till julbön, julbord och musikunderhållning på julafton. I Götene anordnar kyrkorna gemensamt julfirande i Elimkyrkan. Julbord och umgänge utlovas. I Borås anordnas gemensamt julfirande i Gustav Adolfs församlingshem. Glögg, julbord, sång och musik och tomtebesök ingår i firandet. I Herrljunga inleds julfirandet med julbön och fortsätter med ”jul för alla” med julmat, underhållning och gemenskap. Kyrkorna i Lidköping hälsar välkommen till julaftonsgemenskap i Pingstkyrkan.
Inga observatörer i stiftets styrelser STIFTET I maj lämnade Allan Emrén in en motion till stiftsfullmäktige om observatörsplatser i stiftsstyrelse och egendomsnämnd. Denna avslogs av stiftsfullmäktige. Hans tanke var att nomineringsgrupper som saknar representation i form av ledamot eller ersättare erbjuds möjlighet att sända en representant som observatör till respektive styrelses sammanträde. Enligt Allan Emrén har det visat sig vara till nackdel för stiftet att inte alla nomineringsgrupper närvarat vid vissa betydelsefulla sammanträden. I sitt svar skriver stiftsstyrelsen att kyrkoordningens grundprincip är att stiftsstyrelsens och egendomsnämndens sammanträden inte är offentliga. Genom kyrkovalet väljs fullmäktigeledamöterna demokratiskt. Utifrån hur många mandat respektive nomineringsgrupp fått väljs sedan stiftsstyrelse och egendomsnämnd. Vidare lyfter stiftsstyrelsen fram det faktum att stiftsstyrelsen och egendomsnämnden hanterar ärenden som ibland är av känslig karaktär. Utifrån det bör närvarorätt hanteras restriktivt.
KÖP OCH BEHÅLL. Vi lever i ett köp och slängsamhälle konstaterar avfallsexperten Jessica Rytter. Kanske en av årets julklappar kan bli att inte köpa ett nytt kök utan behålla det gamla funktionsdugliga när man flyttar in. Avfall är ett problem, hur man än vrider och vänder på det.
stiftsredaktör
JULENS STJÄRNA I BORÅS LOCKAR BARN OCH VUXNA
Välbesökt julspel För tolfte året i rad kom flera hundra förskolebarn i Borås till Svenska kyrkan för att få uppleva Julens stjärna. Julens stjärna är ett levande julspel. Genom det får förskolebarnen lära sig mer om julen och den kristna jultraditionen . Även allmänheten bjuds in till två föreställningar. Marianne Frondelius är förskollärare hos Svenska kyrkan i Borås och spelar sedan flera år tillbaka rollen som tomtemor med stort engagemang. När barnen kommer på besök håller hon på att baka pepparkakor. ÄVENTYRET BÖRJAR när
tre av hennes nybakade pepparkaksgubbar plötsligt blir levande och undrar varför det är så mycket stjärnor på julen. – Det är nog fler än pepparkaksgubbarna som undrar varför man har så många stjärnor till jul, konstaterar Marianne Frondelius.
JULENS STJÄRNA är välbesökt, både i år och tidigare år. Många hundra barn vandrar ihop med pepparkaksgubbarna, som så småningom förvandlas till de vise männen, genom julberättelsen. Först kommer de till Jerusalem, där de bland annat får möta Herodes. Bethlehem är nästa mål, kom-
Skådespelet Julens stjärna sattes för tolfte året i rad upp i Caroli församlingshem. Det är en högst levande version av julevangeliet med bland annat ett levande Jesusbarn. FOTO: CHRISTIN HENRYD
plett med får, herdar och det enkla stall där Josef, Maria och Jesus finns. – Jesusbarnet är alltid en levande bebis, det gör det extra roligt för barnen. Vi har kontakt med många föräldrar via öppna förskolan som brukar ställa upp, berättar Marianne Frondelius.
De tre vise männen har sett en stjärna som ska leda dem till stallet i Bethlehem. På vägen passerar de bland annat Jerusalem, möter Herodes och frågar marknadsfolk om de hört eller sett något speciellt.
TEATERN AVSLUTAS i tomtemors kök
där barnen efter vandringen kan förklara varför stjärnor och jul hör ihop.
ELISABETH JÖNSSON
Avfall både problem och resurs berättar expert Miljön stod i fokus under årets Andrum i advent. Jessica Rytter talade om avfall som både problem och resurs.
Hon var en av de inbjudna inspiratörerna. Jessica Rytter är ingenjör och arbetar med avfallshantering. Hon är även ledamot i stiftsstyrelsen och i Kvinnor i Svenska kyrkan i Skara stift, en av arrangörerna bakom evenemanget ”Andrum i advent”. Jessica Rytter framhöll att mängden avfall vi producerar, och hur vi tar hand om det, i högsta grad berör våra medmänniskor, både nu och i framtiden. I Sverige producerar hushål-
len 4,2 miljoner ton avfall per år. – Vår del av världen producerar otroligt mycket avfall. Utifrån mängden avfall kan vi tydligt se vil- Jessica Rytter ka länder som har god ekonomi. Ju mer avfall desto bättre ekonomi. DET BÄSTA avfallet
är det som aldrig produceras. Sedan kommer i fallande skala återanvändning, materialåtervinning och energiproduktion. Sämst är att deponera avfallet
hoppets stjärna Star of Hope
Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk insamlingskontroll
eller slänga det direkt på gatan eller i naturen. Att köpa second hand istället för nytt är bättre för miljön. Ju längre liv en produkt får desto miljövänligare i de flesta fall. – Sedan tycker jag att man ska fundera över om man verkligen behöver allt man köper, framhåller Jessica Rytter.
MÅNGA AV våra produkter kommer från fattigare länder, och värdefulla tillgångar skapar konflikter. Den pågående konflikten i Kongo är ett exempel. Den handlar till stor del om för mobiltelefoner och datorer viktiga mineraler. – Ett tydligt exempel på att allt hänger ihop. Våra konsumtions-
mönster påverkar i det här fallet människor i Afrika, där regering och rebeller strider om kontrollen över gruvorna. FN FÖRUTSPÅR dystra
250 miljoner klimatflyktingar år 2050. Detta på grund av höjd havsyta, extrema väderförhållanden och torka och brist på vatten. – Men det finns hopp, poängterar Jessica Rytter. Hon nämner att textilbranschen blivit mer intresserad av att återvinna fibrer och att ett företag som Ikea har sagt att de enbart ska sälja plastprodukter som kommer från återvunnen plast. CATHARINA SUNDQVIST
Med lång erfarenhet, stort hjärta och kristen värdegrund ger vi barn runtom vår värld utbildning, näringsrik mat och hälsovård. Med din hjälp kan de få en bra start i livet!
Ge utsatta barn en ljusare framtid. Besök starofhope.se och bli fadder idag!
NR 50 2014
KYRKANS TIDNING
STRÄNGNÄS STIFT Gyllenhjelmsgatan 2, 645 22 Strängnäs Tel: 0152-234 00 Fax: 0152-234 56 miriam.arreback@svenskakyrkan.se
MIRIAM ARREBÄCK stiftsredaktör
JULKORT. Relationer är viktiga. När gamla vänner och nya bekanta som man fått under året får en hälsning inför helgerna kan det betyda ganska mycket. Finns det någon som hoppas att du ska höra av dig?
TOMTEN FÅR HJÄLPANDE HAND I KATRINEHOLM
KALENDARIUM
Hoppets ljus tänds för barnen SNART JUL! Leksakskatalogerna dimper ner i våra brevlådor och många barn prickar för allt de önskar sig. Bilderna är förföriska och man kan spara(?!) hundralappar. Julklappar under 100 kronor finns knappt… Mia vill helst ha en stor nalle som kan prata, för 895 kronor, Kalle en jättelåda med senaste Legokrigarna… Mormor frågar om de inte tycker det är lite dyra presenter, men Mia säger: ”Men mormor, du behöver inte betala. Det är ju Tomten som kommer med dem…” NYLIGEN HAR vi firat Stad i ljus i
Katrineholm, ett jättestort arrangemang skapat av ett marknadsföringsbolag i samarbete med kommunen, alla handlare, kyrkan och ideella föreningar. Staden har lyst som ett smycke i novembermörkret och olika fantastiska evenemang har avlöst varandra. Man inledde med stort fyrverkeri på torsdagskvällen och därefter fackeltåg. På torget har man kunnat tända ljus för olika välgörande ändamål, husfasaderna har prytts med ljus och kommunhuset har visat stort ljusspel varje kväll. Musik av olika slag har man kunnat njuta av och affärerna har lockat med vackra ljusskyltningar. På lördagen hade kyrkorna i Katrineholm Öppen gran på Stortorget, den traditionella insamlingen av julklappar till barn som inte har det så gott ställt. Många familjer har det svårt och även enkla julklappar är svårt
Kyrkorna i Katrineholm gör gemensam sak i julkampanjen ”Tänd ett ljus för varje unges jul”.
FOTO: TORGUN FRISK
att klara, nallar och Lego är en omöjlighet. Varje år får kyrkorna in cirka 400 skänkta julklappar som sedan fördelas till behövande familjer. Även i år har givmildheten varit stor. GÅVORNA, KYRKANS second hand-butik och mötesplats, hade öppet hela lördagen och kunderna strömmade dit för att fynda kläder, böcker och saker. Mitt på dagen bjöds fin musik med några av de anställda, vilket uppskattades. På lördagskvällen ordnades en konsert som hette Stad i ljus i Katrineholms kyrka. Tillsammans bildade kyrkomusikerna i Katrineholmsbygdens församling en
kör, förstärkt med två skönsjungande präster, och man skapade ett rikt program av sång och musik till ljuset. Medverkade gjorde också den unga, duktiga tenoren William Baker och kyrkoherde Eva Karlsson läste dikter. Kyrkan var välfylld och när slutnumret Stad i ljus, (vilket annat skulle man kunnat välja?) klingat ut, fylldes kyrkan med kraftiga applåder. I VAPENHUSET såldes gravljus.
”Tänd ett ljus för varje unges jul!” stod det på affischer och i fontänen nedanför kyrkan hade ordnats en plats för de tända ljusen. Några slocknade i blåsten, men det blev ändå en symbol för önskan att skänka ljus och värme
Fira traditionell jul på Stjärnholm Välkommen till Stiftsgården Stjärnholm för att fira jul! Det gemensamma firandet innehåller de viktiga inslagen i en traditionell jul med bön, psalmsång, julbak och pyssel, ringdans, god mat och promenad i eftermiddagssolen. Och fram mot kvällen kommer tomten ...
lunch den 26 december. Julfirandet är alkoholfritt. Du kan ansöka om bidrag till kostnaderna från Stjärnholms vistelsekassa. Kontakta stiftsgårdschefen. Om du behöver personlig assistent, glöm inte att boka plats även för henne/honom.
Firandet inleds med lunch den 23 december och avslutas efter
kontakta Anna-Lena Alici, telefon 0152-234 87.
FÖR MER information och anmälan
hoppets stjärna Star of Hope
Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk insamlingskontroll
till alla. Pengarna som samlades in på detta sätt kommer också att fördelas av kyrkorna till familjer som har det svårt. Under december kommer den här parollen att fortsätta att ljuda vid olika evenemang i våra kyrkor och kyrkorna i Katrineholm hoppas att tillsammans kunna lysa upp mörkret för många. Så Tänd ett ljus – tomten behöver kanske en hjälpande hand och tillsammans kan vi ge den…
TORGUN FRISK
Sänd uppgifter till: elisabeth.sundstrom@ svenskakyrkan.se FREDAG 12/12 Scouternas luciafirande i Pålsboda kyrka och församlingshem kl 18. Lussefika efteråt. Luciafirande med Tonalerna. I Sparreholms församlingshem kl 11. Kauneimmat joululaulut/De vackraste finska julsångerna. Hannu Kannussaari ja Merja Aapro. I Nykvarnskyrkan kl 19. ”Stjärnljus”. Luciakonsert med musikesteterna på Nyköpings gymnasium. I S:t Nicolai kyrka, Nyköping, kl 20. Gratisbiljetter hämtas i Tessinskolans reception eller på församlingsexpeditionen. Luciahögtid med Breviksskolans elever i S:t Botvids kyrka, Oxelösund, kl 18. Entré. ”Mellan Alvaret och Jeremias”. En stämningsfull och personlig konsert med Staffan Ernestam med gäster. I Lillkyrka kyrka, Glanshammar, kl 19. Förköp biljetter, begränsat antal platser. Luciakonsert med flera körer i Olaus Petri kyrka, Örebro, kl 18. Luciakonsert med Gamla stadens kammarkör och kören Angels. I Fors kyrka, Eskilstuna, kl 18 och 19.30. LÖRDAG 13/12 ”Se på vår tröskel står…”. Lottdragning, sång och musik i Strängnäs domkyrka kl 14.30. Julmarknad med servering, försäljning och fiskdamm från kl 11, även i Domherren. Luciafirande • Sköllergården, Sköllersta kl 15 med Pålsboda kyrkas barnkör. Lussekaffe. • Svennevads kyrka, Sköllersta kl 18. Lucia och minilucia. Lussefest i församlingshemmet efteråt. • Kumla kyrka kl 17. Kröning av Lucia. • Viby kyrka kl 18. Luciaprogram med Kulturskolans kör. • Alla Helgona kyrka, Nyköping, kl 16 och kl 18, luciakonsert med Alla Helgona kyrkas körer. • Kvistbro kyrka, Knista, kl 18. Lucia med följe av barnkören och Angels Voice. Gratisbiljetter hämtas i glöggstugan från kl 17. • Turinge kyrka, Nykvarn, kl 16, med barnkörerna Änglakören och Tondropparna. • Turinge kyrka, Nykvarn, kl 19.30, med elever från Lillhagaskolan. Biljetter hos kommunen.
Med lång erfarenhet, stort hjärta och kristen värdegrund ger vi barn runtom vår värld utbildning, näringsrik mat och hälsovård. Med din hjälp kan de få en bra start i livet!
Ge utsatta barn en ljusare framtid. Besök starofhope.se och bli fadder idag!
NR 50 2014
KYRKANS TIDNING
VÄSTERÅS STIFT
Västra kyrkogatan 9, 722 15 Västerås Mobil: 070-520 03 85 pelle.soderback@svenskakyrkan.se
PELLE SÖDERBÄCK stiftsredaktör
DET ÄR NÅGOT VISST MED JULFÖRSÄLJNINGAR. För mig andas det jul med lotterier, auktion på hembakat och hemsytt och allt till överpri ser. Behållningen går till goda ändamål. Så mycket kraft under trev liga former. Man pratar inte bara om världens orättvisor utan tar ett konkret tag för att förändra.
Säterbygden för Fairtrade
Den första Advent blev Säterbygdens församling en Kyrka för fairtrade. – Det är en självklarhet för oss som kristna och kyrka, säger kyrkoherden Susanne Håkansson. Det handlar om en omsorg om skapelsen och om andra människor.
”Låt en personlig planka på Stiftsgårdens brygga bli årets julklapp.” Det föreslår Nils Åberg.
Årets julklapp RÄTTVIK. Lagom till jul ruschen lanserar Stiftsgården årets julklapp. En planka i den nya bryggan och samtidigt ett stöd till gårdens vistelsefond och solidaritetsfond. Nästa år ska badbryggan renoveras. Nu kan den som vill få sin egen personliga planka. Att ”köpa en planka” blir också ett konkret stöd till Stiftsgårdens verksamhet, ett eventuellt överskott går till gårdens vistelsefond och solidaritetsfond. För att köpa en egen planka, sätt in 1000 kr på Stiftsgår dens bankgiro 470-0050. Märk insättningen med «PLANKA» och ange namn och ort för den/de som skall ha sitt namn på plankan. Ungdomar upp till 20 år får möjlighet att ”köpa en planka” för 500 kr.
Gaudete i Viksäng VÄSTERÅS. Sedan många år tillbaka, premiären var 1962, samlas körsångare från Väs teråstrakten till ett projekt kring ”Gaudete” av Anders Öhrwall. Så även detta år, 28 december i Viksängskyrkan. Gaudete är ett knippe medeltida julsånger i arrange mang för fyrstämmig blandad kör och instrument. I Vik sängskyrkan har Gaudete se naste 10 åren åter tagits upp som körprojekt kring jul av musikkonsulenten Lars Tille nius. Det är kören vocAros, lokala instrumentalister samt kyrkvärdar som medverkar.
Säter har en lång tradition av Fairtrade med bland annat ett försäljningsskåp som skötts med frivilligt engagemang. När Gunilla Thurin år 2010 anställdes som assistent i församlingen växte tanken på att mer organiserat bli en kyrka för Fairtrade. – Det är mycket jobb med detta och det är en växande verksamhet, säger diakonen AnnaLena Nihlman. Så vi behövde någon som kunde ta ett mer samlat ansvar. – När vi bestämde oss att vi ville bli diplomerade var det första att få alla i församlingen på banan, fortsätter Gunilla Thurin. Det räcker inte med några engagerade utan detta berör hela församlingen. en Kyrka för Fairtrade handlar framför allt om två saker, inköp och försäljning. Och att i detta praktiska alltid se möjligheten till att informera och sprida kunskap om rättvisefrågor. – I våra inköp ska vi eftersträ-
ATT VARA
Anna-Lena Nihlman, Susanne Håkansson och Gunilla Thurin vid Fairtradeförsäljningen i Säters kyrka.
FOTO: PELLE SÖDERBÄCK
va att köpa fairtradeprodukter, förklarar Susanne Håkansson. Om inte det går ekologiskt eller KRAV-märkt. FÖRSÄLJNINGEN SKÖTS i
det välfyllda skåp som finns i församlingshemmet. Men också i kyrkan. I samband med diplomeringen flyttades en hel del av försäljning-
FAKTA
Kyrka för Fairtrade ●● Diplomeringen drivs av Sveriges kristna råd i samarbete med Föreningen för Fairtrade Sverige. Diplomet ges till församlingar som i största möjliga mån använder Fairtradevaror och som engagerar sig genom information och i kampanjer. Besluten ska vara förankrade i kyrkorådet. ●● I Västerås stift finns nu sju diplomerade församlingar eller pastorat. ●● Mer information om hur man blir en Kyrka för Fairtrade finns på: www.kyrkaforfairtrade.org
Låt fler få fylla fem
Drygt 13000 kronor till Svenska kyrkans julkampanj. Det blev resultatet av julförsäljningen i Källmoragården i Surahammar. En av många engagerade församlingar.
Med van hand auktionerade förre diakonen Sven Lundstedt ut allt från virkade dukar och äppelmos till pepparkakshus och fågelholkar. Det mesta till rejäla överpriser och med hela vinsten till jul-
kampanjen. Störst aktivitet rådde runt den hemkokade marmelad som enligt rykten i publiken var lite spetsad, dock enbart för smakens skull.
INTE BARA i Sura, i hela stiftet råder
hög aktivitet runt julkampanjen. Allt för att bidra till att målet nås. 34 miljoner kronor ska samlas in i hela landet fram till Trettondedag jul och bidra till att fler barn får fylla fem år.
hoppets stjärna Star of Hope
Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk insamlingskontroll
en till Säters kyrka. Något som också gör att fler församlingsbor hittar vägen till både kyrka och församlingshem. Allt fler kommer till församlingshemmet för att handla och när man är där på begravningskaffe stannar man till vid Fairtradeskåpet. För Susanne Håkansson är det självklart att också ha en försäljning i själva kyrkan. – Vi säljer saker som kommer fattiga människor till godo, säger hon. Vi hjälper med detta barn att få gå i skolan. Hur skulle man kunna ifrågasätta det? Vi är ju som människor beroende av varandra. – Jag ser det som en kollekt, fortsätter Gunilla Thurin. Vi gör ingen vinst på det vi säljer. Det är till för andra! Fairtradevaror finns nu till för-
Årets kampanjtema bygger på det faktum att varje år dör nästan sju miljoner barn under fem år för att de inte får tillräckligt med näringsrik mat, rent vatten, vaccinationer eller sjukvård. En viktig del av arbetet för Svenska kyrkans del är projekt i Etiopien, Sydafrika och Swaziland där mammor som lever i utsatta situationer får stöd av så kallade mentormammor. Läs mer om julkampanjen på Västerås stifts hemsida.
säljning i församlingens fyra kyrkor och dessutom i Säters och Gustafs församlingshem. I kriterierna för att diplomeras ingår också att samverka lokalt. För Säterbygden handlar det om kontakten med skolan. En kontakt som startade med att skolan bad församlingen att komma och berätta om Fairtrade. Och vid den s k Fairtrade Challenge i oktober kom skolan med 300 elever och fikade rättvisemärkt i församlingshemmet. – Det var jätteroligt, säger Anna-Lena Nihlman och Gunilla Thurin. Tillsammans med andra grupper i församlingen kunde vi räkna in 559 fikagäster den dagen. Nu vill vi söka än mer samarbete och även få fler engagerade i det egna arbetet. PELLE SÖDERBÄCK
Julauktion i Surahammar
FOTO: PELLE SÖDERBÄCK
Med lång erfarenhet, stort hjärta och kristen värdegrund ger vi barn runtom vår värld utbildning, näringsrik mat och hälsovård. Med din hjälp kan de få en bra start i livet!
Ge utsatta barn en ljusare framtid. Besök starofhope.se och bli fadder idag!
NR 50 2014
KYRKANS TIDNING
VÄXJÖ STIFT
Box 527, 351 06 Växjö Besöksadress: Östraboliden Tel: 070-531 12 78 larserik.tobiasson@svenskakyrkan.se
LARSERIK TOBIASSON stiftsredaktör
Några dagar in på det nya kyrkoåret valdes Fredrik Modéus till ny biskop i Växjö stift, onsdagen 3 december 2014. Det blev en hektisk dag på Östrabo. När domkapitel och stiftsstyrelse gjort sina val blev det en spänd väntan på att alla kontrakten skulle ringa in sina resultat och därefter leverera rösterna för kontrollräkning. Under tiden hade biskop
DET HÄNDER ATT FOLK kommer fram och undrar hur jag kunde underlåta att skriva om någon viktig händelse i en församling. Ibland är svaret att utrymmet på sidan inte räcker till allt. Men ofta, att jag inte visste för ingen hade meddelat mig. Därför: tipsa mig, gärna i god tid! Kontaktuppgifter finns här bredvid.
Jan-Olof ringt sin efterträdare som tog med sig hela familjen från Lund och begav sig mot Växjö, där stadens medier väntade i Östrabos matsal. För lokalt var det viktigt att få med en presentation, fast riksnyheterna denna dag handlade om ett annat val. Fredrik Modéus vigs till biskop i Uppsala den 12 april 2015.
Välkommen till Växjö stift, Fredrik Modéus! Efter snart trettio år i Lund återkommer Fredrik Modéus till Småland. Han for som ung teologie studerande och när han kommer tillbaka är det som biskop i Växjö stift. Fast han har varit närvarande här ändå, både genom prästtjänster och annat arbete i stiftet. ”I hjärtat bär vi en hemlängtan”. Så skrev Fredrik Modéus nyligen i en text. Ett konstaterande så alldagligt att säkert alla känner igen orden som sina egna. Det var förstås inte Småland han avsåg, utan en mer andlig betydelse som troligen de allra flesta också kan göra till sina egen – kyrkokristna eller ej. – Varje människa bär en hem längtan i sitt hjärta. Det kommer sig av att vi är skapade av Gud, sä ger han. Han föddes i Jönköping 1964. Båda föräldrarna var lärare och aktiva i Svenska kyrkan, så det blev naturligt för Fredrik och hans båda bröder att följa med, till Bymarkskyrkan i Sofia för samling. Kristen tro blev därmed tidigt hans identitet.
Fredrik Modéus välkomnas av Anton V Härder, 1:e vice ordförande i stiftsstyrelsen. I bakgrunden hela familjen, hustrun Carina som kommer från Lenhovda och de tre barnen Erik, Ida och Arvid.
Sen blev det teologistudier i Lund. Först utan tanke på att bli präst, men det växte fram så små ningom. – Jag drogs till uppgiften att predika och samtala med andra om vad det är att tro, säger han. juni 1991 prästvigdes han och blev den siste som biskop Sven Lindegård välsignande lade händerna på framme i alta ret i Växjö domkyrka. Då blev det några år i Småland, i Värnamo och Oskarshamn, innan vidare studier lockade tillbaka till Lund. Han började doktorera, men gjor de ett långt uppehåll medan de tre barnen växte upp, och blev i stället församlingspräst.
DEN 9
Elisabeth Hullfors lägger sin röst. Biskop Jan-Olof och stiftsjurist Anna Kämpe tar emot.
Nu är Fredrik Modéus försam lingsherde i Lunds domkyrko församling. Men det var alla åren i Helgeands församling, som gav de erfarenheter som han nu tar med sig till Växjö stift. I den för samlingen var det få som fira de gudstjänst, och man behövde strategier för att bli fler. Och efter tålmodigt och metodiskt arbete vände trenden. – Vi försökte stötta dem som fanns i deras tro. Ta deras längtan på allvar och ta tillvara deras ta langer och förmågor, säger han. INTE MINST i Växjö stift har Fred rik Modéus erfarenheter av att ut veckla församlingslivet redan ut nyttjats, som i utformningen och
hoppets stjärna Star of Hope
Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk insamlingskontroll
arbetet med konceptet ”till tro”. Och till våren disputerar han på sin avhandling Gudstjänstgemenskap i folkkyrkan, den 13 maj. vad mer han särskilt brinner för svarar han: – Barn och unga. Vi behöver arbeta mer med dopfrågorna och konfirmationen som är så be tydelsefull för att skapa kontak ter som kan hållas vid liv. Det är viktigt att ge de unga ansvar, så att de upplever det angeläget att vara med. – Jag är tacksam över förtro endet att ha blivit vald, avslutar Fredrik Modéus.
PÅ FRÅGAN
FAKTA
Biskopsvalet i siffror ●● Totalt avgavs 608 röster, av dem var 18 ogiltiga. ●● Fredrik Modéus fick totalt 342 röster (58 procent) och Thomas Petersson fick 248 röster (42 procent). ●● Här redovisas antalen i varje kontrakt, först står siffran för Fredrik Modéus. ●● Allbo-Sunnerbo: 29—28 ●● Njudung: 20—34 ●● Kalmar-Öland: 65—15 ●● Stranda-Möre: 62—19 ●● Tveta: 49—31 ●● Vista: 20—8 ●● Östbo-Västbo: 44—30 ●● Östra Värend: 49—72 ●● Domkapitel, stiftsstyrelse: 4—11
TEXT&FOTO: LARSERIK TOBIASSON
Med lång erfarenhet, stort hjärta och kristen värdegrund ger vi barn runtom vår värld utbildning, näringsrik mat och hälsovård. Med din hjälp kan de få en bra start i livet!
Ge utsatta barn en ljusare framtid. Besök starofhope.se och bli fadder idag!
NR 50 2014
KYRKANS TIDNING
LUNDS STIFT
ANDREA KOLLMANN
Stiftskansliet, Box 32, 221 00 Lund Tel: 046-15 55 00 E-POST: andrea. kollmann@svenskakyrkan.se
HALLÅ DÄR…
…Per Frostensson kyrkoherde i Kivik som leder julbön sedan tio år tillbaka på Celtic Bar i Tomelilla.
Bön på puben inleder julen Julbön på pub, hur kommer det sig?
– Det var ägaren som hörde av sig för tio år sedan och önskade det. Han är Celtic-fan och hade grävt i klubbens rötter. Det visade sig att det var en präst som bildat klubben och att religionen alltid funnits med genom klubbens historia. Celtic har tillsammans med den lokala kyrkan också tagit hand om ungdomar på glid. De andan ville han på något sätt skulle hänga med till Celtic Bar i Tomelilla också. Först kontaktade han den katolske munken på nuvarande Helige Benedictus kloster och sedan blev även vi involverade.
Hur gör ni julbön i barmiljö?
– Det är ganska enkelt. Jag läser hela julevangeliet, sedan håller jag en predikan och till sist ber vi en tyst julbön. Vi sjunger tre psalmer tillsammans a capella: Nu tändas tusen juleljus, Stilla natt och en till som skiftar från år till år.
Vilka är reaktionerna?
– Det är alltid fullsatt och många säger att det är det här som inleder julen, att detta vill de inte missa. Julbönen på Celtic Bar är kanske enda gången de får höra evangeliet. Och folk sjunger som sjutton. Det är rätt blandat men många är ganska unga.
Möter du någon skepsis?
– Ibland. Men jag brukar säga att de centrala julhändelserna skedde i vardagslivet och inte i en kyrka. Att hålla julbön på puben är faktiskt inspirerande. Det visar att så här kan man också vara kyrka.
När är julbönen?
– Den 22 december kl 19.30
ANDREA KOLLMANN
DAGISLUSSE. Tjugo lucior, ett knippe tomtar och en pepparkaka. Några av barnen kan texten ordagrant till varenda sång och vevar vilt som rediga sockerbagare gör. Minstingarna står tysta och storögda, som om den filmande föräldraskaran vore själva uppvisningen. Ha en härlig lucia. Gå på konsert!
vik stiftsredaktör
Julbordet är dukat Har du plockat fram din julkyrka ännu? Eller vet du inte vad det är?
Just nu pågår en utställning i S:t Knuts kyrka på Linero i Lund om julkyrkans historia. Julkyrkor från olika decennier och av olika material har samlats in från hela stiftet. Så vad är en julkyrka? Det är en modell av kyrka, gärna med verklig förlaga som man plockar fram till julen och placerar i ett jullandskap med mossa och figurer. Inte sällan är kyrkan upplyst inifrån och har i vissa fall en vridnyckel som när den dras upp spelar Stilla natt. Du kanske har en hemma eller minns mormor och morfars? JULKYRKOR HÄNGER ihop med julkrubbor. Under senare delen av 1800-talet började julkrubban bli vanlig i svenska hem. Då benämndes de ofta julbord och bestod av två delar: en med krubban på grön mossa och en del i vinterlandskap med kyrka på bomull. – Då kanske man mer kunde tala om jullandskap. De kunde bli stora, i vissa prästgårdar talas om flera meter långa bord. Det var först i mitten på 1900-talet som julkrubbor och julkyrkor fick varsitt bord, berättar Bengt Arvidsson som grävt djupt i julkyrkans historia. Han är teologie doktor och mitt uppe i att skriva en bok i ämnet som kommer ut nästa år. Tillsammans har Bengt Arvidsson, Lisbeth Malmström, Birgitta Persson och Inger Andersson – alla från församlingen – samlat in och anordnat utställningen som nu kan ses i kyrksalen. – Julkyrkan hade sin höjdpunkt runt andra världskriget. Då var det riktigt stort. Röda korset sålde till exempel långt över
Julkyrkan finns i mängder av modeller och material. Vanligt är trä och plywood men skolbarn har gjort av mjölkförpackningar och utställningen visar även en pepparkakskyrka.
10 000 exemplar till förmån för finska krigsinvalider, berättar Bengt. att traditionen lever kvar men försäljningen är i dag på sparlåga. Senast förra året kunde man köpa en byggsats på Panduro men i år ligger nog
UTSTÄLLNINGEN VISAR
Blocket bättre till om man vill köpa en traditionell julkyrka. Utställningen i S:t Knuts kyrka pågår till och med den 18 december. Se vilka dagar och tider som gäller på Lunds östra stadsförsamlings hemsida. ANDREA KOLLMANN
Nattplatser på gång för EU-migranter Helgeandskyrkan i Lund öppnar sitt församlingshem för hemlösa. Facebookgruppen ”Hjälp en tiggare i Lund” tog kontakt med församlingar för att se om det fanns möjlighet till sovplatser för EU-migranter. Särskilt nu när det börjar bli riktigt kallt är situationen alltmer akut.
– Vårt församlingshem står ju tomt hela natten så vi tänkte att vi kan upplåta några platser där. Till att börja med cirka åtta platser, sedan får vi se om det kan få plats några fler. Det här är en tillfällig lösning under vintern, säger församlingsherde Helena Ekhem. Tillsammans med Diakonicentralen, håller församlingen i
hoppets stjärna Star of Hope
Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk insamlingskontroll
ett par utbildningsdagar. Det är för de frivilliga som kommer via facebookgruppen och andra nätverk som ska sköta om verksamheten på natten i församlingshemmet när det är dags.” ÄVEN I Malmö
kan det bli verklighet av nattskydd i kyrkornas lokaler. Svenska kyrkan i Malmö
samarbetar med flera samfund för att finna gemensamma lösningar. Redan nu stödjer man Stadsmissionens arbete för EU-migranterna. Bland annat har S:t Petri församlingshus varit på tal att öppna på natten, i så fall tillsammans med arbetslaget och frivilliga. ANDREA KOLLMANN
Med lång erfarenhet, stort hjärta och kristen värdegrund ger vi barn runtom vår värld utbildning, näringsrik mat och hälsovård. Med din hjälp kan de få en bra start i livet!
Ge utsatta barn en ljusare framtid. Besök starofhope.se och bli fadder idag!